Nummer Inför Nationella konferensen i Göteborg Med livet som insats Njurcancer. c a n c e r v å r d e n #

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nummer 4 2010. Inför Nationella konferensen i Göteborg Med livet som insats Njurcancer. c a n c e r v å r d e n #4 2010 1"

Transkript

1 Nummer Inför Nationella konferensen i Göteborg Med livet som insats Njurcancer c a n c e r v å r d e n #

2 P r o g r a m n i o n d e n at i o n e l l a ko n f e r e n s e n m e d l i v e t s o m i n s at s Torsdag 30 september Registrering, Kaffe, Utställning och Postrar Invigning Föreningens Ordförande Per Fessé Västerhavet och Konferensordförande Cecilia Lindh Sjuksköterskans ansvar Ania Willman, ordförande SSF, Västerhavet och patientens perspektiv Professor Bensträckare Take pride in being an oncology nurse Lillie Shockney, RN., BS., MAS Västerhavet and recognize Your role in patient Asssistant Professor advocacy! This house believe Styrelsen Västerhavet Lunch, Utställning och Postrar. Rösta på bästa postern SAL parallella sessioner Workshop Kommunicera bättre Lena Sharp, Västerhavet A Samarbete inom och mellan Ing-Marie Moegelin, personalgrupper i cancervården Nadja Rystedt Att leva med och vara närvarande hos Inger Benkel Västerhavet B en döende person om förberedelse och strategier hos närstående. Livet i fokus! Värdig vård i livets slut. Ulrika Östlund Västerhavet B Svensk forskning på skotska landsbygden Livsfarlig ledning chefens vardag? Kristina Granewåg Västerhavet C Framförhållning som framgångsrik Anna Sandgren Västerhavet C strategi i palliativ cancervård. Rökavvänjning i cancervården Ge Anette Kullgren, Maria Kihlen Västerhavet C patienten en chans att vara delaktig i sin behandling Kaffe med smörgås Välkomstdrink på Universeum Visning av Universeum Middag, Årets sjuksköterska, postervinnare

3 P r o g r a m n i o n d e n at i o n e l l a ko n f e r e n s e n m e d l i v e t s o m i n s at s Fredag 1 oktober 2010 parallella sessioner Workshop Kommunicera bättre Lena Sharp, Västerhavet A Samarbete inom och mellan Ing-Marie Moegelin, personalgrupper i cancervården Nadja Rystedt Att leva tillsammans med och vara Inger Benkel Västerhavet B närvarande hos en döende person om förberedelse och strategier hos närstående Livet i fokus! Värdig vård i livets slut. Ulrika Östlund Västerhavet B Svensk forskning på skotska landsbygden Livsfarlig ledning chefens vardag? Kristina Granewåg Västerhavet C Rökavvänjning i cancervården Anette Kullgren, Maria Kihlen Västerhavet C Ge patienten en chans att vara delaktig i sin behandling Kaffe utställning o postrar Förbättringskunskap eller Forskning Helle Wijk Västerhavet What s the difference? Lunch Vem vårdar vårdaren? Helena van der Tol och Västerhavet Erica Neumann Bensträckare Etiska dilemman i vården Hur skulle Anna Jansson Västerhavet du ha gjort? Möt sjuksköterskan och deckarförfattaren Anna Jansson Avslutning Ordförande Per Fessé Västerhavet SAL

4 Konferenskommittén Kristina Granewåg Cecilia Lindh Malin Arngården Rasmusson malin.arngarden. Lotta Norlander Camilla Grahn Maria Browall Anna Axelsson Konferenskommittén för föreningens nionde nationella konferens Med livet som insats, hälsar alla hjärtligt välkomna till två intressanta och kunskapsfyllda dagar.

5 i n n e h å l l n r Ledaren 6 Redaktören har ordet 8 Används den nya kompetensbeskrivningen? 9 Flera cancervaccin inom räckhåll Omvårdnad av patienter med njurcancer som erhåller behandling tyrosinkinashämmande läkemedel 15 European Kidney Cancer Symposium: Stort njurcancermöte i London 17 Föreningens internationella samarbete Samarbetet inom den nordiska samarbetsgruppen, NSG 20 Forum for kreftsykepleie, FKS 21 FSK, Faglig Selskab for kraeftsygepleje i Danmark 22 Jeg er stolt over at vaere valgt til President Elect for EONS Kliniska prövningsenheten, KPE En viktig del av hälso- och sjukvården 26 Välkommen till Göteborg 38 Redaktionens personliga tips: Det här vill jag inte missa 42 Nu drar 2010 års Rosa Bandet kampanj igång Rapport från temadagen: Omvårdnad för livet och döden 50 Studieresa till Bergen Strålbehandlingsavdelning 56 Porträttet: Sussanne Börjeson 59 Nytt inom Onkologi Krönikan: Roger Henriksson 70 Lästips 73 Medlemssidorna 74 62

6 l e da r e n Utbildning=kvalitet? Efter en intensiv inledning av sommaren fortsätter arbetet med utbildning, kvalitet, kompetens och enkätfrågor. Huvuddragen i sektionsträffen hos SSF den andra juni var att gå igenom kärnan i utbildningsstrategin och att visa den nya mallen för hur kompetensbeskrivningarna ska se ut. I slutet av dagen diskuterades det kort om specialistutbildningen. Denna diskussion, vilken kretsade kring remissen från Utbildningsdepartementet gällande Högskoleverkets utredning om den framtida specialistsjuksköterskeexamen, kommer att fortsätta i ett separat möte den 7 september hos SSF. Remiss instanser är alla lärosäten, 25 kommuner men endast fem landsting. Svaren ska vara inne den 11 oktober Uppdraget har varit att utreda hur examensordningen kan utformas på specialistutbildningen och hur den ska motsvara de krav vården ställer. Alla parter är överens om att det behövs en specialistutbildning, men åsikterna om hur den ska utformas, innehåll och inriktning, skiljer sig åt. Enligt utredningen behöver specialistutbildningen stor flexibilitet för att kunna följa vårdens förändringar. Tanken är att yrkesexamen bör utformas utan fastslagna inriktningar eller att specialiseringen bör ske i en form av en generell examen (magister- eller masterexamen), som skulle ge en ökad grad av flexibilitet. Frågan är hur innehållet skall tas fram till specialistutbildningen och vem som fattar besluten om utformning, inriktning och innehåll. Risken med en för generell hållning är att specialistutbildningen inte håller för nationella likväl som europeiska kompetenskrav och riktlinjer som ställs på specialistsjuksköterskan inom högspecialiserad onkologisk vård. Specialistutbildningens kvalitet och utformning ska innefatta sådana kompetenskrav att den specialiserade sjuksköterskan kan arbeta på det nationella planet, men även ha möjlighet att röra sig inom EUs arbetsmarknad. Utformningen bör inte ske på lokal nivå utan på en nationell nivå med hänsyn tagen även till europeiska krav. För att kunna skapa en specialistutbildning för sjuksköterskor med hög kvalitet och relevans vad gäller utformning och behov bör det enligt utredningen finnas ett bättre samarbete mellan högskolan och vårdgivarna. Fortsatt diskussion/dialog behövs för att nå fram till en hållbar utbildningsform för specialistsjuksköterskor, som kan möta dagens och framtidens kompetenskrav. Den 15 juni beslöt styrelsen för SSF att omvårdnad förordas som huvudområde i sjuksköterskeutbildningen både på grund- och avancerad nivå. Mer arbete kommer att behövas för att precisera kärninnehållet i huvudområdet. Det antas genom denna benämning att klyftan mellan akademi och klinik minskar, även om kunskapsområdet förekommer både teoretiskt och kliniskt. Benämningen vetenskap ses som väletablerad och är överflödig med tanke på senaste årens forskningsutveckling inom omvårdnad. Omvårdnad som begrepp är även internationellt accepterad. Remissvar och synpunkter från sektioner och nätverk, lärosäten, representanter från professorer i omvårdnad/ vårdvetenskap samt vetenskapliga rådet har legat till grund för detta. I början av juni fick föreningen en förfrågan från Socialstyrelsen om att den 22 juni delta i en dialog/ diskussion kring hur en enkät till patienter inom cancervården ska utformas. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en förstudie för hur en enkät till patienter inom cancervården ska utformas. Föreningen hade en representant på plats under dagen då arbetet för att ta fram en nationell patientenkät presenterades. Jämförbara exempel togs fram, vidare diskuterades frågeställningar såsom enkätens syfte, att följa upp delar av andra övergripande mål med cancerstrategin, att förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer, målgrupp för enkäten, vad ska enkäten behandla, gränsdragning mot andra datasamlingar, redovisning, avsändare för en enkät, författningsmässiga och etiska frågeställningar och övrigt. Hur bör resultatet användas och vilket urval kommer man att göra bland patienterna eller närstående samt i vilket skede avser man att mäta, var andra frågeställningar som togs upp. Socialstyrelsen skall avrapportera sitt uppdrag senast den 15 oktober 2010, så vi får se vilken form patientenkäten kommer att ta under hösten. Fortsättning följer. Ett annat arrangemang som kommer att ske vid olika tillfällen det närmsta året är Target 2 utbildningen innehållande ett gediget material. Det kommer att finnas plats för ca 30 deltagare per utbildningstillfälle. Ett datum är hittills bestämt. Det är i Stockholm den 16 november. Håll utkik i tidningen och på hemsidan efter övriga datum. Nästa styrelsemöte är den 29 september. Vi vill gärna att du som medlem hör av dig, så om du har något som du vill ta upp e-posta gärna! Nu börjar det dra ihop sig för föreningens konferens Med livet som insats 30/9 1/10. Det går bra att anmäla sig via vår hemsida till konferensen fram till start torsdagen den 30 september, Varmt välkomna Per Fessé Per Fessé Ordförande, Sjuksköterskor i cancervård 6 c a n c e r v å r d e n #4 2010

7 r e da k t ö r e n h a r o r d e t Välkommen till höstens första nummer av Cancervården... och Sveriges största tidning om cancersjukvård och omvårdnad! Den innehåller allt inför föreningens nionde nationella konferens i cancervård som äger rumi Göteborg, den 30 september till 1 oktober. Du som ännu inte har anmält dig kan göra detta ända fram till konferens start den 30 september. Konferensprogrammet hittar du som bilaga i tidningen samt massor av tips om vad du kan hitta på i Göteborg förutom att gå på konferensen. Du hittar även alla abstracten och redaktionens personliga tips i tidningen. Passa på att knyta nya kontakter och utbyt erfarenheter med kollegor från hela landet, som ju också är en del av alla de möjligheter som det ges tillfälle till vid dessa dagar. För dig som inte har möjlighet att närvara vid konferensen kommer vi i nästa nummer av Cancervården rapportera från dessa dagar. Inspiration hoppas vi även att detta nummer av Cancervården ska ge er läsare. Många av våra cancerpatienter deltar i kliniska studier och där har forskningssjuksköterskan en viktig roll att fylla. Vid en klinisk prövningsenhet finns många viktiga funktioner som ska se till att studien bedrivs enligt de regelverk som finns och att patienten blir informerad och delaktig. Forskningssjuksköterskorna är spindlar i nätet och har olika funktioner och ansvarsområden. Förutom den direkta patientkontakten koordinerar, monitorerar och arbetar man i ett team gentemot många olika intressenter. Vad de olika ansvarsområdena och rollerna innebär och vad som man uppfattar som spännande och utmanande med sitt arbete får vi veta i ett stort reportage från Kliniska prövningsenheten vid Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset som leds av Clementine Molin. Cancervården har också gjort en liten utblick i Norden, bl a berättar Sara Elehed från styrelsen om sitt engagemang i NSG som är en sammanslutning av de nordiska organisationernas Sjuksköterskor i cancervård. Hon berättar om bakgrunden till att denna grupp bildades och hur arbetet i gruppen går till och vilka frågor man diskuterar. Birgitte Gruber som är ordförande för de danska sjuksköterskorna i Cancervård berättar om sin bakgrund och sitt arbete som ordförande i Danmark och hur hon ser på uppgiften som tillträdande ordförande i EONS. Vilka frågor ser hon som viktiga att arbeta med ur ett internationellt perspektiv! Med tanke på det nordiska samarbetet så får vi också en reserapport från Yvonne Pålsson, som genom ett stipendium från Sjuksköterskor i Cancervård haft möjlighet att göra ett studiebesök på strålbehandlingsavdelningen i Haukelandssjukhuset Bergen. Vi möter också sjuksköterska Sara Ullman som beskriver hur man tar hand om patienter med njurcancer. Hur de nya läkemedlen, inte minst tyrosinkinashämmare, utvecklas hela tiden och förändrar cancerbehandlingen och medför nya utmaningar i form av biverkningshantering. Vi får också en rapport från njurcancerkonferensen The Kidney Cancer Association (KCA) i London. Nytt för året var att det för första gången hölls en egen del för sjuksköterskor First European Kidney Cancer Nursing Conference. Eva Lundgren och Ann-Marie Bergqvist, sjuksköterskor på urologmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg var där och Cancervården har pratad med dem om konferensen och om deras arbete. Enligt Håkan Mellstedt, professor onkologisk bioterapi, som har ägnat de senaste 20 åren åt att utveckla cancervaccin, finns starka signaler på att det relativt snart kommer att finnas kommersiellt tillgängliga vacciner för några cancerdiagnoser. Du kan läsa mer om denna utveckling på sidan 12. Sussanne Börjeson, som säkert många av er känner igen genom sitt pionjärarbete med omhändertagandet av cancerpatienter med cytostatika utlöst illamående och framtagande av antiemetika riktlinjer, porträtteras i det här numret av tidningen. Missa inte det. Missa heller inte Roger Henrikssons krönika som berör dagsaktuella frågor kring professionens ansvar att tillhandahålla ett multidiciplinärt samarbete i en sammanhållen vårdkedja. Cancervården var på plats när Dagens Medicin, tillsammans med Sjuksköterskor i cancervård, Hematologisjuksköterskor i Sverige, Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad samt Nätverket för forskande sjuksköterskor inom palliativ vård, arrangerade en temadag för sjuksköterskor som arbetar inom cancer, hematologi och palliativ vård. Arrangemanget lockade ett hundratal deltagare från hela landet. Redaktionen kommer att vara på plats i Göteborg och du är välkommen att besöka oss i vår monter. Vi hoppas att du har lust och intresse att delge oss tips och idéer på vad du skulle önska att vi skriver om i tidningen. Kanske har du något spännande projekt som du vill dela med dig av och sprida till övriga kollegor ute i landet. Vi från redaktionskommittén önskar er alla en skön höst och hoppas att ni finner något som intresserar er i tidningen. Väl mött i Göteborg! Redaktionen genom, Diana Diana Lindén Redaktör, Sjuksköterskor i cancervård 8 c a n c e r v å r d e n #4 2010

8 Foto: Monica Olsson Används den nya kompetensbeskrivningen? Sjuksköterskor i Cancervård tog med stöd av Svensk Sjuksköterskeförening fram en kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk vård i slutet av förra året. Ett av syftena med kompetensbeskrivningen är att vara ett stöd för arbetsgivare i såväl anställnings- som arbetsbeskrivningssammanhang. Tidningen Cancervården frågade några sjuksköterskor med chefsansvar om de känner till och använder kompetensbeskrivningen och i så fall hur och passade också på att fråga hur de utnyttjade föreningens konferenstema och utbildningsdagar. Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion c a n c e r v å r d e n #

9 Syftet med kompetensbeskrivningen är flerfaldigt, så som det beskrivs av arbetsgruppen som tagit fram den. Genom att beskriva vad specialistsjuksköterskor med inriktning onkologisk vård ska ha för kompetens, kan man självfallet tydliggöra den professionella rollen för både blivande och redan yrkesverksamma specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk vård, liksom man kan det för andra medarbetare inom sjuksköterskeyrket och för övriga yrkesgrupper i vården. Den kan definitivt också medverka till att patienter med cancersjukdom får en god och säker vård och behandling, i alla stadier av sjukdomen och inom alla vårdformer och det cancerpreventiva arbetet kan förstärkas. Kompetensbeskrivningen också tänkt att ge vägledning vid utformning av kursplaner för universitet och högskolor vid planering och genomförande av utbildning inom cancervård. Specialistutbildning med inriktning mot onkologisk vård skiljer sig åt beträffande inriktning. Framtidsvision som kompetensbeskrivningen förhoppningsvis kan bidra till att förverkliga, är en gemensamt utformad utbildningsplan för specialistutbildningen, där kursutbud, inriktning, antagningskrav och tillgodoräknande av tidigare studier är likställda. För att aktuella forskningsresultat ska komma patienterna till gagn i större utsträckning ses ett behov av ökat samarbetet mellan lärosäten och kliniker. Dessutom menar man att benämningen inriktning mot onkologisk vård är begränsande. Mer adekvat hade varit om utbildningen benämndes specialistutbildning med inriktning mot cancervård. Många specialistsjuksköterskor arbetar inte inom onkologiska verksamheter utan i andra verksamheter där cancervård bedrivs. Det finns anledning att återkomma i denna fråga i kommande nummer av tidningen. Stöd för arbetsgivare Inte minst viktigt är alltså att kompetensbeskrivningen är också kan utgöra ett bra stöd för arbetsgivare när man anställer specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk vård. Vi ställde helt kort två frågor till några sjuksköterskor med chefsansvar:

10 Sjuksköterskor i cancervård har tillsammans med Svensk Sjuksköterskeförening tagit fram en s k kompetensbeskrivning för sjuksköterskor som arbetar inom Onkologisk vård. Känner du till den? Om så är fallet, hur arbetar ni på din enhet med denna? Känner du till att Sjuksköterskor i cancervård anordnar temadagar och konferenser inom Onkologisk vård? I vilken utsträckning ger ni ledigt för dessa temadagar och konferenser? Elisabeth Ryd Ausén Chefsjuksköterska, Medicinsk behandlingsavdelning, Onkologkliniken Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset: På avdelningen arbetar totalt 14 personer, varav tolv sjuksköterskor, en sektionsledare och en chefsjuksköterska. Jag känner väl till kompetensbeskrivningen. Måste nog säga att vi kommer att arbeta med den. Hade innan den kom påbörjat revidering av vår egen, men när ovanstående kompetensbeskrivning kom blev det bara dubbelt arbete att utgå från vår egen gamla som inte på långa vägar är lika fullständig och inte heller innefattar alla delar av vårt arbete. Vi har också diskuterat kompetensbeskrivningen i vår chefsjuksköterskegrupp på kliniken. Jag känner också väl till utbudet av konferenser och temadagar i föreningens regi. Jag ger ledigt där så är möjligt. Förhoppningen är att ett par sjuksköterskor från avdelningen skall kunna vara med på de konferenser och temadagar som är aktuella för vår verksamhet. Innehållet är naturligtvis viktigt men även var konferensen hålls och hur lång frånvaro som krävs. Men med god framförhållning både av arrangörer, medarbetare och mig själv så bör det kunna gå att planera för ett deltagande. Otroligt viktigt med vidareutveckling och nya kunskaper. Händer otroligt mycket inom onkologin hela tiden och viktigt med information ur ett sjuksköterskeperspektiv. Viktigt också att som sjuksköterska få ta del av andra sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter. Kristina Vilhelmsson Avdelningschef för Strålbehandlingsavdelningen i Lund, Skånes onkologiska klinik: Strålbehandlingsavdelningen har ca 70 medarbetare (ej inräknat läkare och fysiker) varav 60 är sjuksköterskor. Vi känner väl till kompetensbeskrivningen och utgår från denna i arbetet med att ta fram arbetsbeskrivning för våra sjuksköterskor. Vi känner också till Sjuksköterskor i cancervårds temadagar och konferenser och i mån av resurser, både personella och ekonomiska, brukar vi låta 1 2 personer åka varje gång. Ann-Marie Hällströmer Vårdenhetschef, Onkologiska mottagningen, Gävle sjukhus: Vi känner till att Sjuksköterskor i cancervård har tillsammans med Svensk Sjuksköterskeförening tagit fram en kompetensbeskrivning för sjuksköterskor som arbetar inom Onkologisk vård. Vi arbetar efter en modifierad variant av den. Förenings temadagar och konferenser inom onkologisk vård, försöker vi ge ledigt för så mycket verksamhet och ekonomi tillåter. c a n c e r v å r d e n #

11 Flera cancervaccin inom räckhåll Allt är inte rationellt inom vaccinforskningen. Du får till viss del treva dig fram. Det gör det hela lite spännande, här kan upptäckten och aha-upplevelsen komma när man minst anar det, säger Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi vid Karolinska Institutet, som ägnat de senaste 20 åren åt att utveckla cancervaccin. Håkan Mellstedt MD, Ph.D, Professor i onkologisk bioterapi Redan på 1700-talet gjordes försök med cancervaccinering. Då ansågs cancer vara en smittsam sjukdom. Läkarna tog cancerceller från döda kroppar och gjorde vaccin, vilket inte fungerade. Men grundtanken var inte så dum. Idag finns det två typer av cancervaccin. hpvvaccin och Hepatit B-vaccin, är exempel på vaccin som förebygger själva virusinfektionen som leder till cancer. De terapeutiska cancervaccinerna är i stället inriktade på att bota, eller minska lidandet, hos personer som redan är sjuka. Med tiden har kunskapen om hur immunförsvaret fungerar ökat. Det har gjort att vi bättre förstår hur vaccin skall utvecklas. Samtidigt har det blivit svårare, eftersom vi nu vet hur komplext immunsystemet är, konstaterar han. En viktig anledning till att det är svårt att få cancervaccin att fungera är att cancerantigener inte är tillräckligt främmande, de är ju själva en del av kroppen. När vi vaccinerar oss mot infektioner, bakterier och virus är de helt främmande organismer. Därför lyckas kroppen utveckla ett immunförsvar som avstöter den invaderade mikroorganismen. Det är alltså kroppens eget immunförsvar som försöker motverka att vi bildar en immunitet mot cancerantigener. Dessutom försvagas kroppens immunsystem av tumören. Cancercellerna utsöndrar ämnen som gör att kroppens immunsystem reagerar dåligt. Ju mer avancerad sjukdomen är, desto större är den hämmande effekten. Att pröva ut nya vaccin omges av en rad olika bestämmelser. Ska du testa ett nytt läkemedel görs det oftast först på svårt sjuka patienter, sådan är etiken. Därför har i stort sett allting misslyckats. Men nu har man börjat testa vaccin på patienter där sjukdomen inte är så utbredd, och då börjar vi se betydligt mer positiva effekter,. Nu finns starka signaler på att det relativt snart kommer att finnas kommersiellt tillgängliga vacciner för tjocktarmscancer, njurcancer, prostatacancer och lungcancer. Det första vaccinet mot prostatacancer registrerades i usa i slutet av april i år. Indikation är hormonrefraktär spridd cancer utan symptom. Från början trodde man att det första terapeutiska vaccinet mot cancer skulle vara inriktat på melanom, det vill säga hudcancer. Det har plöjts ned väldigt mycket forskningspengar inom detta område. Ett vaccin dröjer dock ännu en tid, även om det är på gång. Men allt är inte rationellt inom vaccinforskningen. Man får till viss del treva sig fram. Det gör det hela lite spännande, avslutar Håkan Mellstedt. n 12 c a n c e r v å r d e n #4 2010

12 Njurcancer Omvårdnad av patienter med njurcancer som erhåller behandling med tyrosinkinas hämmande läkemedel Det har under mina år på Radiumhemmets urologmottagning hänt mycket kring behandling och biverkningshanteringen av njurcancer patienter. Nya läkemedel utvecklas hela tiden och inte minst tyrosinkinas hämmare har förändrat cancerbehandlingen och medfört nya utmaningar i form av biverkningshantering. Så inleder Sara Ullman-Eriksson, leg.sjuksköterska på urologmottagningen vid Radiumhemmet sin artikel om dom omvårdnadsåtgärder som används på mottagningen för att hantera biverkningarna från de nya läkemedlen. Sara Ullman-Eriksson leg. sjuksköterska, Urologmottagningen på Radiumhemmet, Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset. Biverkningarna är oftast inte livshotande men kan medföra dosreduktion eller uppehåll i behandlingen som eventuellt kan påverka patientens överlevnad. Vi har arbetat fram en omvårdnadsplan som vi utgår ifrån i vårt dagliga arbeta kring dessa patienter. Behandlingarna är tuffa och kan medföra svåra biverkningar vilket är en stor utmaning för oss sjuksköterskor som träffar patienten för biverkningskontroller. Hos oss behandlas ca 50 patienter med njurcancer årligen. Teamet består av tre läkare och fyra sjuksköterskor som möter patienten under och efter behandlingen. Särskild omvårdnadsplan Omvårdnadsplanen innebär att vi gör systematiska symtombedömningar och har tät kontakt med patienterna under pågående behandling. Patienten får vid första besöket träffa sin behandlande läkare då beslut tas om behandling. Därefter får patienten träffa sin kontaktsjuksköterska för information. Cirka en vecka efter insättandet av läkemedlet kommer patienten tillbaka till sin kontaktsjuksköterska för symtomkontroll. Fortsättningsvis har vi telefonkontakt med patienten minst en gång i veckan och vid behov även återbesök om patienten skulle få någon biverkan som en sjuksköterska bör titta på och bedöma samt eventuellt behandla. Vid varje besök eller telefonkontakt gör sjuksköterskan en symtomskattning utifrån ctcae-skalan och dokumenterar i patientjournalen samt i KidneyCare (ett dataprogram för kvalitetsregister). Patienterna tar blodprover varje vecka under den första cykeln, dessa kan glesas ut om blodproverna varit bra. Patienterna träffar sin läkare 4 6 veckor efter första cykeln. Utvärdering sker oftast efter tre cykler i form av röntgen. De omvårdnadsåtgärder vi använder oss av idag för att hantera biverkningarna är mjukgörande salvor som patienten får utskrivet av läkare vid första besöket. I litteraturen finns det exempel på att man provat fotbad med magnesiumsulfat och gurgling med bikarbonatlösning vid munbesvär. I dagsläget finns dock ingen evidens för att detta verkligen hjälper. Vi ser det som en utmaning att i framtiden kunna ha evidens för det vi gör i vårt dagliga arbete och att på detta sätt kunna hantera biverkningarna på bästa sätt. Vi vill kunna utveckla verkningsfulla strategier för att erbjuda vård som utgår från aktuell evidensbaserad kunskap för att hjälpa patienterna. Vi har därför startat ett vårdutvecklingsprojekt med syfte att samla kunskap och erfarenheter av biverkningar i samband med behandling med tyrosinkinashämmande läkemedel för att ta fram evidensbaserade riktlinjer. n c a n c e r v å r d e n #

13 Njurcancer Kort fakta om njurcancer Njurcancer är den vanligaste maligna tumören i njurparenkymet och är ett samlingsnamn för flera olika tumörformer med genetiskt skilda förändringar. Den är nästan dubbelt så vanlig bland män som bland kvinnor och drabbar knappt nya patienter varje år. I Sverige har antalet som insjuknar minskat under de senaste tjugo åren. De flesta som drabbas av njurcancer är 60 år eller äldre. Den specifika orsaken till njurcancer är okänd, men det finns några faktorer som associeras med en ökad risk, t ex rökning, övervikt/fetma, högt blodtryck och/eller medicinering mot hypertoni, liksom förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig uremi. Av alla som drabbas av njurcancer beror ca 4 procent på ärftliga faktorer. Symtom Njurtumörer ger upphov till symtom först när de blivit relativt stora eller har spridit sig. Ungefär en tredjedel av patienterna med symtomgivande njurcancer har metastaserad sjukdom redan vid diagnos. De vanligaste lokalerna för metastaser är lungor och mediastinum, följt av skelett, lever, hud och hjärna. Även små tumörer (< 3 cm) kan ha hunnit metastasera vid upptäckt. Undersökningar När man utreder njurcancer ingår datortomografi (CT) som en viktig källa. Metoden utvecklas kontinuerligt och ger en allt bättre detaljinformation om njurexpansiviteter och god klinisk stadieindelning av njurtumörer. Vid misstanke om tumör i njurarna är Magnetisk resonanstomografi (MRT) ett bra alternativ till CT. Ultraljud är ett nödvändigt komplement vid utredning exempelvis av makroskopisk hematuri och är ett förstahandsval vid screening av riskpatienter. Punktionsdiagnostik har ett begränsat kliniskt värde eftersom negativt resultat inte utesluter malignitet. Klassifikation och behandling Enligt WHO:s klassifikation från 2004, indelas njurcancer fem typer; klarcellig (konventionell), papillär, kromofob, collecting duct carcinoma och oklassificerad samt fyra stadier, stadium I till IV. Den enda metoden att bota premetastaserad njurcancer är genom kirurgi. Cytostatika har prövats vid njurcancer men har hittills inte visat någon nämnvärd effekt. Strålbehandling kan ha god effekt i symtomlindrande syfte, framför allt för att ge smärtlindring när det finns metastaser i skelettet. Tills för några år sedan var interferon den enda godkända medicinska behandlingen av njurcancer i Sverige. Under de senaste åren har flera nya målriktade läkemedel mot avancerad njurcancer introducerats, de har visat positiva resultat och bidrar till att förlänga tiden till progression av sjuk domen. Både interferon och de nya målstyrda läkemedlen är förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer. Prognos Prognosen beror mycket på i vilket stadium sjukdomen upptäcks, totalt botas omkring hälften av patienterna. Många av dem som inte botas kan dock leva flera år med sin sjukdom. Källa: Cancerfonden och tidigare införd artikel skriven av Per Sandström i Cancervården 2008

14 Njurcancer E u r o p e a n K i d n e y C a n c e r S y m p o s i u m Stort njurcancermöte i London Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion The Kidney Cancer Association (KCA) har de senaste fem åren samlat njurcancerexperter till konferens i Europa. Årets European Kidney Cancer Symposium hölls i London den 7 8 maj. Nytt för året var att det för första gången hölls en egen del för sjuksköterskor First European Kidney Cancer Nursing Conference. Eva Lundgren och Ann-Marie Bergqvist, sjuk sköterskor på urologmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg var där och Cancervården har pratad med dem om konferensen och om deras arbete hemma i vardagen. Foto: c a n c e r v å r d e n #

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Sjuksköterskor i Cancervård. Organisationsnummer 802015

Sjuksköterskor i Cancervård. Organisationsnummer 802015 Sjuksköterskor i Cancervård Organisationsnummer 802015 Verksamhetsberättelse för räkenskapsåret 2013 1 Verksamhetsberättelse för räkenskapsåret 1 januari -31 december 2013 Vid årsmötet 2013 blev Katarina

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING

KOMPETENSBESKRIVNING SJUKSKÖTERSKOR I CANCERVÅRD & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEEXAMEN MED INRIKTNING MOT ONKOLOGISK VÅRD INNEHÅLL 3 Förord 4 Bakgrund

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Gå 3! r ö af l a et 4b Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Målsökande läkemedel sk. targetläkemedel verkningsmekanismer, biverkningar och kombinationsmöjligheter Akuta symtom i cancervården

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE?

TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE? INBJUDAN Nätverket för rättspsykiatrisk omvårdnad INBJUDER TILL KONFERENS I VADSTENA 10-11 NOVEMBER 2011 PLATS: STARBY HOTELL TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE? Dags

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support Verksamhetsplan - 2011 Syfte Vision Sjukhusstaben Sjukhusstaben skall på uppdrag av sjukhusdirektör,

Läs mer

Utdrag ur Palliativa konsultteamens uppdragsbeskrivning:

Utdrag ur Palliativa konsultteamens uppdragsbeskrivning: Lön 2013 Inför kommande löneöversyn vill vi påtala följande: Slutbetänkandet av prioriteringsutredningen, SOU 1995:5, lyfte fram palliativ vård som ett prioriterat vårdområde, likställt med livshotande

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Introduktion Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Ann-Catrin Blomberg E-mail: Ann-Catrin.Blomberg@kau.se

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige Call for Abstracts NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik 9-11 april 2008 Borås, Sverige En årlig konferens för forskare, doktorander, vårdlärare, vårdprofessioner

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN. Samverkan i välfärden och i världen Nationell konferens för fi nansiell samordning

VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN. Samverkan i välfärden och i världen Nationell konferens för fi nansiell samordning VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN Samverkan i välfärden och i världen Nationell konferens för fi nansiell samordning Linköping Konsert och Kongress 24 25 mars 2015 VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN Samverkan i välfärden

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Upphandlingskonferensen 2012

Upphandlingskonferensen 2012 Konferensen arrangeras av Swedish Medtech, LfU, LfMT och Materialkonsulenterna Upphandlingskonferensen 2012 Uppsala Konsert & Kongress 26-27 september 2012 Välkommen! Om Upphandlingskonferensen Konferensens

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

PROTOKOLL 1(5) PROTOKOLL FRÅN STYRELSEMÖTE SVENSK ONKOLOGISK FÖRENING

PROTOKOLL 1(5) PROTOKOLL FRÅN STYRELSEMÖTE SVENSK ONKOLOGISK FÖRENING PROTOKOLL 1(5) PROTOKOLL FRÅN STYRELSEMÖTE SVENSK ONKOLOGISK FÖRENING Tid 10 oktober, 2003 Plats: Närvarande: Svenska Läkarsällskapet Stockholm Bo Nordenskjöld Gunnar Westman Anna Jonsson Hans Svensson

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Protokoll från styrelsemöte 26 april 2014 Lokal; Hemma hos Maria i Dalby-Viggeby Jerusalem utanför Uppsala Närvarande; Pia Appelgren, Helena Berggren,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507

Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507 Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507 Närvarande Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Christer Aronsson Ewa Jonsson Helena Bucht (via video) Katja Vuollet Carlsson Malin Andersson Margareta Sundsten

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Välkommen till avdelning 52 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 52 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 52 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Vi har reserverat tid för din inläggning på avd 52 Blå stråket 2, Jubileumskliniken Sahlgrenska

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens 13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer