Nummer Inför Nationella konferensen i Göteborg Med livet som insats Njurcancer. c a n c e r v å r d e n #

Transkript

1 Nummer Inför Nationella konferensen i Göteborg Med livet som insats Njurcancer c a n c e r v å r d e n #

2 P r o g r a m n i o n d e n at i o n e l l a ko n f e r e n s e n m e d l i v e t s o m i n s at s Torsdag 30 september Registrering, Kaffe, Utställning och Postrar Invigning Föreningens Ordförande Per Fessé Västerhavet och Konferensordförande Cecilia Lindh Sjuksköterskans ansvar Ania Willman, ordförande SSF, Västerhavet och patientens perspektiv Professor Bensträckare Take pride in being an oncology nurse Lillie Shockney, RN., BS., MAS Västerhavet and recognize Your role in patient Asssistant Professor advocacy! This house believe Styrelsen Västerhavet Lunch, Utställning och Postrar. Rösta på bästa postern SAL parallella sessioner Workshop Kommunicera bättre Lena Sharp, Västerhavet A Samarbete inom och mellan Ing-Marie Moegelin, personalgrupper i cancervården Nadja Rystedt Att leva med och vara närvarande hos Inger Benkel Västerhavet B en döende person om förberedelse och strategier hos närstående. Livet i fokus! Värdig vård i livets slut. Ulrika Östlund Västerhavet B Svensk forskning på skotska landsbygden Livsfarlig ledning chefens vardag? Kristina Granewåg Västerhavet C Framförhållning som framgångsrik Anna Sandgren Västerhavet C strategi i palliativ cancervård. Rökavvänjning i cancervården Ge Anette Kullgren, Maria Kihlen Västerhavet C patienten en chans att vara delaktig i sin behandling Kaffe med smörgås Välkomstdrink på Universeum Visning av Universeum Middag, Årets sjuksköterska, postervinnare

3 P r o g r a m n i o n d e n at i o n e l l a ko n f e r e n s e n m e d l i v e t s o m i n s at s Fredag 1 oktober 2010 parallella sessioner Workshop Kommunicera bättre Lena Sharp, Västerhavet A Samarbete inom och mellan Ing-Marie Moegelin, personalgrupper i cancervården Nadja Rystedt Att leva tillsammans med och vara Inger Benkel Västerhavet B närvarande hos en döende person om förberedelse och strategier hos närstående Livet i fokus! Värdig vård i livets slut. Ulrika Östlund Västerhavet B Svensk forskning på skotska landsbygden Livsfarlig ledning chefens vardag? Kristina Granewåg Västerhavet C Rökavvänjning i cancervården Anette Kullgren, Maria Kihlen Västerhavet C Ge patienten en chans att vara delaktig i sin behandling Kaffe utställning o postrar Förbättringskunskap eller Forskning Helle Wijk Västerhavet What s the difference? Lunch Vem vårdar vårdaren? Helena van der Tol och Västerhavet Erica Neumann Bensträckare Etiska dilemman i vården Hur skulle Anna Jansson Västerhavet du ha gjort? Möt sjuksköterskan och deckarförfattaren Anna Jansson Avslutning Ordförande Per Fessé Västerhavet SAL

4 Konferenskommittén Kristina Granewåg Cecilia Lindh Malin Arngården Rasmusson malin.arngarden. Lotta Norlander Camilla Grahn Maria Browall Anna Axelsson Konferenskommittén för föreningens nionde nationella konferens Med livet som insats, hälsar alla hjärtligt välkomna till två intressanta och kunskapsfyllda dagar.

5 i n n e h å l l n r Ledaren 6 Redaktören har ordet 8 Används den nya kompetensbeskrivningen? 9 Flera cancervaccin inom räckhåll Omvårdnad av patienter med njurcancer som erhåller behandling tyrosinkinashämmande läkemedel 15 European Kidney Cancer Symposium: Stort njurcancermöte i London 17 Föreningens internationella samarbete Samarbetet inom den nordiska samarbetsgruppen, NSG 20 Forum for kreftsykepleie, FKS 21 FSK, Faglig Selskab for kraeftsygepleje i Danmark 22 Jeg er stolt over at vaere valgt til President Elect for EONS Kliniska prövningsenheten, KPE En viktig del av hälso- och sjukvården 26 Välkommen till Göteborg 38 Redaktionens personliga tips: Det här vill jag inte missa 42 Nu drar 2010 års Rosa Bandet kampanj igång Rapport från temadagen: Omvårdnad för livet och döden 50 Studieresa till Bergen Strålbehandlingsavdelning 56 Porträttet: Sussanne Börjeson 59 Nytt inom Onkologi Krönikan: Roger Henriksson 70 Lästips 73 Medlemssidorna 74 62

6 l e da r e n Utbildning=kvalitet? Efter en intensiv inledning av sommaren fortsätter arbetet med utbildning, kvalitet, kompetens och enkätfrågor. Huvuddragen i sektionsträffen hos SSF den andra juni var att gå igenom kärnan i utbildningsstrategin och att visa den nya mallen för hur kompetensbeskrivningarna ska se ut. I slutet av dagen diskuterades det kort om specialistutbildningen. Denna diskussion, vilken kretsade kring remissen från Utbildningsdepartementet gällande Högskoleverkets utredning om den framtida specialistsjuksköterskeexamen, kommer att fortsätta i ett separat möte den 7 september hos SSF. Remiss instanser är alla lärosäten, 25 kommuner men endast fem landsting. Svaren ska vara inne den 11 oktober Uppdraget har varit att utreda hur examensordningen kan utformas på specialistutbildningen och hur den ska motsvara de krav vården ställer. Alla parter är överens om att det behövs en specialistutbildning, men åsikterna om hur den ska utformas, innehåll och inriktning, skiljer sig åt. Enligt utredningen behöver specialistutbildningen stor flexibilitet för att kunna följa vårdens förändringar. Tanken är att yrkesexamen bör utformas utan fastslagna inriktningar eller att specialiseringen bör ske i en form av en generell examen (magister- eller masterexamen), som skulle ge en ökad grad av flexibilitet. Frågan är hur innehållet skall tas fram till specialistutbildningen och vem som fattar besluten om utformning, inriktning och innehåll. Risken med en för generell hållning är att specialistutbildningen inte håller för nationella likväl som europeiska kompetenskrav och riktlinjer som ställs på specialistsjuksköterskan inom högspecialiserad onkologisk vård. Specialistutbildningens kvalitet och utformning ska innefatta sådana kompetenskrav att den specialiserade sjuksköterskan kan arbeta på det nationella planet, men även ha möjlighet att röra sig inom EUs arbetsmarknad. Utformningen bör inte ske på lokal nivå utan på en nationell nivå med hänsyn tagen även till europeiska krav. För att kunna skapa en specialistutbildning för sjuksköterskor med hög kvalitet och relevans vad gäller utformning och behov bör det enligt utredningen finnas ett bättre samarbete mellan högskolan och vårdgivarna. Fortsatt diskussion/dialog behövs för att nå fram till en hållbar utbildningsform för specialistsjuksköterskor, som kan möta dagens och framtidens kompetenskrav. Den 15 juni beslöt styrelsen för SSF att omvårdnad förordas som huvudområde i sjuksköterskeutbildningen både på grund- och avancerad nivå. Mer arbete kommer att behövas för att precisera kärninnehållet i huvudområdet. Det antas genom denna benämning att klyftan mellan akademi och klinik minskar, även om kunskapsområdet förekommer både teoretiskt och kliniskt. Benämningen vetenskap ses som väletablerad och är överflödig med tanke på senaste årens forskningsutveckling inom omvårdnad. Omvårdnad som begrepp är även internationellt accepterad. Remissvar och synpunkter från sektioner och nätverk, lärosäten, representanter från professorer i omvårdnad/ vårdvetenskap samt vetenskapliga rådet har legat till grund för detta. I början av juni fick föreningen en förfrågan från Socialstyrelsen om att den 22 juni delta i en dialog/ diskussion kring hur en enkät till patienter inom cancervården ska utformas. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en förstudie för hur en enkät till patienter inom cancervården ska utformas. Föreningen hade en representant på plats under dagen då arbetet för att ta fram en nationell patientenkät presenterades. Jämförbara exempel togs fram, vidare diskuterades frågeställningar såsom enkätens syfte, att följa upp delar av andra övergripande mål med cancerstrategin, att förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer, målgrupp för enkäten, vad ska enkäten behandla, gränsdragning mot andra datasamlingar, redovisning, avsändare för en enkät, författningsmässiga och etiska frågeställningar och övrigt. Hur bör resultatet användas och vilket urval kommer man att göra bland patienterna eller närstående samt i vilket skede avser man att mäta, var andra frågeställningar som togs upp. Socialstyrelsen skall avrapportera sitt uppdrag senast den 15 oktober 2010, så vi får se vilken form patientenkäten kommer att ta under hösten. Fortsättning följer. Ett annat arrangemang som kommer att ske vid olika tillfällen det närmsta året är Target 2 utbildningen innehållande ett gediget material. Det kommer att finnas plats för ca 30 deltagare per utbildningstillfälle. Ett datum är hittills bestämt. Det är i Stockholm den 16 november. Håll utkik i tidningen och på hemsidan efter övriga datum. Nästa styrelsemöte är den 29 september. Vi vill gärna att du som medlem hör av dig, så om du har något som du vill ta upp e-posta gärna! Nu börjar det dra ihop sig för föreningens konferens Med livet som insats 30/9 1/10. Det går bra att anmäla sig via vår hemsida till konferensen fram till start torsdagen den 30 september, Varmt välkomna Per Fessé Per Fessé Ordförande, Sjuksköterskor i cancervård per.fesse@lg.se 6 c a n c e r v å r d e n #4 2010

7 r e da k t ö r e n h a r o r d e t Välkommen till höstens första nummer av Cancervården... och Sveriges största tidning om cancersjukvård och omvårdnad! Den innehåller allt inför föreningens nionde nationella konferens i cancervård som äger rumi Göteborg, den 30 september till 1 oktober. Du som ännu inte har anmält dig kan göra detta ända fram till konferens start den 30 september. Konferensprogrammet hittar du som bilaga i tidningen samt massor av tips om vad du kan hitta på i Göteborg förutom att gå på konferensen. Du hittar även alla abstracten och redaktionens personliga tips i tidningen. Passa på att knyta nya kontakter och utbyt erfarenheter med kollegor från hela landet, som ju också är en del av alla de möjligheter som det ges tillfälle till vid dessa dagar. För dig som inte har möjlighet att närvara vid konferensen kommer vi i nästa nummer av Cancervården rapportera från dessa dagar. Inspiration hoppas vi även att detta nummer av Cancervården ska ge er läsare. Många av våra cancerpatienter deltar i kliniska studier och där har forskningssjuksköterskan en viktig roll att fylla. Vid en klinisk prövningsenhet finns många viktiga funktioner som ska se till att studien bedrivs enligt de regelverk som finns och att patienten blir informerad och delaktig. Forskningssjuksköterskorna är spindlar i nätet och har olika funktioner och ansvarsområden. Förutom den direkta patientkontakten koordinerar, monitorerar och arbetar man i ett team gentemot många olika intressenter. Vad de olika ansvarsområdena och rollerna innebär och vad som man uppfattar som spännande och utmanande med sitt arbete får vi veta i ett stort reportage från Kliniska prövningsenheten vid Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset som leds av Clementine Molin. Cancervården har också gjort en liten utblick i Norden, bl a berättar Sara Elehed från styrelsen om sitt engagemang i NSG som är en sammanslutning av de nordiska organisationernas Sjuksköterskor i cancervård. Hon berättar om bakgrunden till att denna grupp bildades och hur arbetet i gruppen går till och vilka frågor man diskuterar. Birgitte Gruber som är ordförande för de danska sjuksköterskorna i Cancervård berättar om sin bakgrund och sitt arbete som ordförande i Danmark och hur hon ser på uppgiften som tillträdande ordförande i EONS. Vilka frågor ser hon som viktiga att arbeta med ur ett internationellt perspektiv! Med tanke på det nordiska samarbetet så får vi också en reserapport från Yvonne Pålsson, som genom ett stipendium från Sjuksköterskor i Cancervård haft möjlighet att göra ett studiebesök på strålbehandlingsavdelningen i Haukelandssjukhuset Bergen. Vi möter också sjuksköterska Sara Ullman som beskriver hur man tar hand om patienter med njurcancer. Hur de nya läkemedlen, inte minst tyrosinkinashämmare, utvecklas hela tiden och förändrar cancerbehandlingen och medför nya utmaningar i form av biverkningshantering. Vi får också en rapport från njurcancerkonferensen The Kidney Cancer Association (KCA) i London. Nytt för året var att det för första gången hölls en egen del för sjuksköterskor First European Kidney Cancer Nursing Conference. Eva Lundgren och Ann-Marie Bergqvist, sjuksköterskor på urologmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg var där och Cancervården har pratad med dem om konferensen och om deras arbete. Enligt Håkan Mellstedt, professor onkologisk bioterapi, som har ägnat de senaste 20 åren åt att utveckla cancervaccin, finns starka signaler på att det relativt snart kommer att finnas kommersiellt tillgängliga vacciner för några cancerdiagnoser. Du kan läsa mer om denna utveckling på sidan 12. Sussanne Börjeson, som säkert många av er känner igen genom sitt pionjärarbete med omhändertagandet av cancerpatienter med cytostatika utlöst illamående och framtagande av antiemetika riktlinjer, porträtteras i det här numret av tidningen. Missa inte det. Missa heller inte Roger Henrikssons krönika som berör dagsaktuella frågor kring professionens ansvar att tillhandahålla ett multidiciplinärt samarbete i en sammanhållen vårdkedja. Cancervården var på plats när Dagens Medicin, tillsammans med Sjuksköterskor i cancervård, Hematologisjuksköterskor i Sverige, Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad samt Nätverket för forskande sjuksköterskor inom palliativ vård, arrangerade en temadag för sjuksköterskor som arbetar inom cancer, hematologi och palliativ vård. Arrangemanget lockade ett hundratal deltagare från hela landet. Redaktionen kommer att vara på plats i Göteborg och du är välkommen att besöka oss i vår monter. Vi hoppas att du har lust och intresse att delge oss tips och idéer på vad du skulle önska att vi skriver om i tidningen. Kanske har du något spännande projekt som du vill dela med dig av och sprida till övriga kollegor ute i landet. Vi från redaktionskommittén önskar er alla en skön höst och hoppas att ni finner något som intresserar er i tidningen. Väl mött i Göteborg! Redaktionen genom, Diana Diana Lindén Redaktör, Sjuksköterskor i cancervård diana.linden@karolinska.se 8 c a n c e r v å r d e n #4 2010

8 Foto: Monica Olsson Används den nya kompetensbeskrivningen? Sjuksköterskor i Cancervård tog med stöd av Svensk Sjuksköterskeförening fram en kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk vård i slutet av förra året. Ett av syftena med kompetensbeskrivningen är att vara ett stöd för arbetsgivare i såväl anställnings- som arbetsbeskrivningssammanhang. Tidningen Cancervården frågade några sjuksköterskor med chefsansvar om de känner till och använder kompetensbeskrivningen och i så fall hur och passade också på att fråga hur de utnyttjade föreningens konferenstema och utbildningsdagar. Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion eva.vesuvius@telia.se c a n c e r v å r d e n #

9 Syftet med kompetensbeskrivningen är flerfaldigt, så som det beskrivs av arbetsgruppen som tagit fram den. Genom att beskriva vad specialistsjuksköterskor med inriktning onkologisk vård ska ha för kompetens, kan man självfallet tydliggöra den professionella rollen för både blivande och redan yrkesverksamma specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk vård, liksom man kan det för andra medarbetare inom sjuksköterskeyrket och för övriga yrkesgrupper i vården. Den kan definitivt också medverka till att patienter med cancersjukdom får en god och säker vård och behandling, i alla stadier av sjukdomen och inom alla vårdformer och det cancerpreventiva arbetet kan förstärkas. Kompetensbeskrivningen också tänkt att ge vägledning vid utformning av kursplaner för universitet och högskolor vid planering och genomförande av utbildning inom cancervård. Specialistutbildning med inriktning mot onkologisk vård skiljer sig åt beträffande inriktning. Framtidsvision som kompetensbeskrivningen förhoppningsvis kan bidra till att förverkliga, är en gemensamt utformad utbildningsplan för specialistutbildningen, där kursutbud, inriktning, antagningskrav och tillgodoräknande av tidigare studier är likställda. För att aktuella forskningsresultat ska komma patienterna till gagn i större utsträckning ses ett behov av ökat samarbetet mellan lärosäten och kliniker. Dessutom menar man att benämningen inriktning mot onkologisk vård är begränsande. Mer adekvat hade varit om utbildningen benämndes specialistutbildning med inriktning mot cancervård. Många specialistsjuksköterskor arbetar inte inom onkologiska verksamheter utan i andra verksamheter där cancervård bedrivs. Det finns anledning att återkomma i denna fråga i kommande nummer av tidningen. Stöd för arbetsgivare Inte minst viktigt är alltså att kompetensbeskrivningen är också kan utgöra ett bra stöd för arbetsgivare när man anställer specialistsjuksköterskor med inriktning mot onkologisk vård. Vi ställde helt kort två frågor till några sjuksköterskor med chefsansvar:

10 Sjuksköterskor i cancervård har tillsammans med Svensk Sjuksköterskeförening tagit fram en s k kompetensbeskrivning för sjuksköterskor som arbetar inom Onkologisk vård. Känner du till den? Om så är fallet, hur arbetar ni på din enhet med denna? Känner du till att Sjuksköterskor i cancervård anordnar temadagar och konferenser inom Onkologisk vård? I vilken utsträckning ger ni ledigt för dessa temadagar och konferenser? Elisabeth Ryd Ausén Chefsjuksköterska, Medicinsk behandlingsavdelning, Onkologkliniken Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset: På avdelningen arbetar totalt 14 personer, varav tolv sjuksköterskor, en sektionsledare och en chefsjuksköterska. Jag känner väl till kompetensbeskrivningen. Måste nog säga att vi kommer att arbeta med den. Hade innan den kom påbörjat revidering av vår egen, men när ovanstående kompetensbeskrivning kom blev det bara dubbelt arbete att utgå från vår egen gamla som inte på långa vägar är lika fullständig och inte heller innefattar alla delar av vårt arbete. Vi har också diskuterat kompetensbeskrivningen i vår chefsjuksköterskegrupp på kliniken. Jag känner också väl till utbudet av konferenser och temadagar i föreningens regi. Jag ger ledigt där så är möjligt. Förhoppningen är att ett par sjuksköterskor från avdelningen skall kunna vara med på de konferenser och temadagar som är aktuella för vår verksamhet. Innehållet är naturligtvis viktigt men även var konferensen hålls och hur lång frånvaro som krävs. Men med god framförhållning både av arrangörer, medarbetare och mig själv så bör det kunna gå att planera för ett deltagande. Otroligt viktigt med vidareutveckling och nya kunskaper. Händer otroligt mycket inom onkologin hela tiden och viktigt med information ur ett sjuksköterskeperspektiv. Viktigt också att som sjuksköterska få ta del av andra sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter. Kristina Vilhelmsson Avdelningschef för Strålbehandlingsavdelningen i Lund, Skånes onkologiska klinik: Strålbehandlingsavdelningen har ca 70 medarbetare (ej inräknat läkare och fysiker) varav 60 är sjuksköterskor. Vi känner väl till kompetensbeskrivningen och utgår från denna i arbetet med att ta fram arbetsbeskrivning för våra sjuksköterskor. Vi känner också till Sjuksköterskor i cancervårds temadagar och konferenser och i mån av resurser, både personella och ekonomiska, brukar vi låta 1 2 personer åka varje gång. Ann-Marie Hällströmer Vårdenhetschef, Onkologiska mottagningen, Gävle sjukhus: Vi känner till att Sjuksköterskor i cancervård har tillsammans med Svensk Sjuksköterskeförening tagit fram en kompetensbeskrivning för sjuksköterskor som arbetar inom Onkologisk vård. Vi arbetar efter en modifierad variant av den. Förenings temadagar och konferenser inom onkologisk vård, försöker vi ge ledigt för så mycket verksamhet och ekonomi tillåter. c a n c e r v å r d e n #

11 Flera cancervaccin inom räckhåll Allt är inte rationellt inom vaccinforskningen. Du får till viss del treva dig fram. Det gör det hela lite spännande, här kan upptäckten och aha-upplevelsen komma när man minst anar det, säger Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi vid Karolinska Institutet, som ägnat de senaste 20 åren åt att utveckla cancervaccin. Håkan Mellstedt MD, Ph.D, Professor i onkologisk bioterapi Redan på 1700-talet gjordes försök med cancervaccinering. Då ansågs cancer vara en smittsam sjukdom. Läkarna tog cancerceller från döda kroppar och gjorde vaccin, vilket inte fungerade. Men grundtanken var inte så dum. Idag finns det två typer av cancervaccin. hpvvaccin och Hepatit B-vaccin, är exempel på vaccin som förebygger själva virusinfektionen som leder till cancer. De terapeutiska cancervaccinerna är i stället inriktade på att bota, eller minska lidandet, hos personer som redan är sjuka. Med tiden har kunskapen om hur immunförsvaret fungerar ökat. Det har gjort att vi bättre förstår hur vaccin skall utvecklas. Samtidigt har det blivit svårare, eftersom vi nu vet hur komplext immunsystemet är, konstaterar han. En viktig anledning till att det är svårt att få cancervaccin att fungera är att cancerantigener inte är tillräckligt främmande, de är ju själva en del av kroppen. När vi vaccinerar oss mot infektioner, bakterier och virus är de helt främmande organismer. Därför lyckas kroppen utveckla ett immunförsvar som avstöter den invaderade mikroorganismen. Det är alltså kroppens eget immunförsvar som försöker motverka att vi bildar en immunitet mot cancerantigener. Dessutom försvagas kroppens immunsystem av tumören. Cancercellerna utsöndrar ämnen som gör att kroppens immunsystem reagerar dåligt. Ju mer avancerad sjukdomen är, desto större är den hämmande effekten. Att pröva ut nya vaccin omges av en rad olika bestämmelser. Ska du testa ett nytt läkemedel görs det oftast först på svårt sjuka patienter, sådan är etiken. Därför har i stort sett allting misslyckats. Men nu har man börjat testa vaccin på patienter där sjukdomen inte är så utbredd, och då börjar vi se betydligt mer positiva effekter,. Nu finns starka signaler på att det relativt snart kommer att finnas kommersiellt tillgängliga vacciner för tjocktarmscancer, njurcancer, prostatacancer och lungcancer. Det första vaccinet mot prostatacancer registrerades i usa i slutet av april i år. Indikation är hormonrefraktär spridd cancer utan symptom. Från början trodde man att det första terapeutiska vaccinet mot cancer skulle vara inriktat på melanom, det vill säga hudcancer. Det har plöjts ned väldigt mycket forskningspengar inom detta område. Ett vaccin dröjer dock ännu en tid, även om det är på gång. Men allt är inte rationellt inom vaccinforskningen. Man får till viss del treva sig fram. Det gör det hela lite spännande, avslutar Håkan Mellstedt. n 12 c a n c e r v å r d e n #4 2010

12 Njurcancer Omvårdnad av patienter med njurcancer som erhåller behandling med tyrosinkinas hämmande läkemedel Det har under mina år på Radiumhemmets urologmottagning hänt mycket kring behandling och biverkningshanteringen av njurcancer patienter. Nya läkemedel utvecklas hela tiden och inte minst tyrosinkinas hämmare har förändrat cancerbehandlingen och medfört nya utmaningar i form av biverkningshantering. Så inleder Sara Ullman-Eriksson, leg.sjuksköterska på urologmottagningen vid Radiumhemmet sin artikel om dom omvårdnadsåtgärder som används på mottagningen för att hantera biverkningarna från de nya läkemedlen. Sara Ullman-Eriksson leg. sjuksköterska, Urologmottagningen på Radiumhemmet, Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset. Biverkningarna är oftast inte livshotande men kan medföra dosreduktion eller uppehåll i behandlingen som eventuellt kan påverka patientens överlevnad. Vi har arbetat fram en omvårdnadsplan som vi utgår ifrån i vårt dagliga arbeta kring dessa patienter. Behandlingarna är tuffa och kan medföra svåra biverkningar vilket är en stor utmaning för oss sjuksköterskor som träffar patienten för biverkningskontroller. Hos oss behandlas ca 50 patienter med njurcancer årligen. Teamet består av tre läkare och fyra sjuksköterskor som möter patienten under och efter behandlingen. Särskild omvårdnadsplan Omvårdnadsplanen innebär att vi gör systematiska symtombedömningar och har tät kontakt med patienterna under pågående behandling. Patienten får vid första besöket träffa sin behandlande läkare då beslut tas om behandling. Därefter får patienten träffa sin kontaktsjuksköterska för information. Cirka en vecka efter insättandet av läkemedlet kommer patienten tillbaka till sin kontaktsjuksköterska för symtomkontroll. Fortsättningsvis har vi telefonkontakt med patienten minst en gång i veckan och vid behov även återbesök om patienten skulle få någon biverkan som en sjuksköterska bör titta på och bedöma samt eventuellt behandla. Vid varje besök eller telefonkontakt gör sjuksköterskan en symtomskattning utifrån ctcae-skalan och dokumenterar i patientjournalen samt i KidneyCare (ett dataprogram för kvalitetsregister). Patienterna tar blodprover varje vecka under den första cykeln, dessa kan glesas ut om blodproverna varit bra. Patienterna träffar sin läkare 4 6 veckor efter första cykeln. Utvärdering sker oftast efter tre cykler i form av röntgen. De omvårdnadsåtgärder vi använder oss av idag för att hantera biverkningarna är mjukgörande salvor som patienten får utskrivet av läkare vid första besöket. I litteraturen finns det exempel på att man provat fotbad med magnesiumsulfat och gurgling med bikarbonatlösning vid munbesvär. I dagsläget finns dock ingen evidens för att detta verkligen hjälper. Vi ser det som en utmaning att i framtiden kunna ha evidens för det vi gör i vårt dagliga arbete och att på detta sätt kunna hantera biverkningarna på bästa sätt. Vi vill kunna utveckla verkningsfulla strategier för att erbjuda vård som utgår från aktuell evidensbaserad kunskap för att hjälpa patienterna. Vi har därför startat ett vårdutvecklingsprojekt med syfte att samla kunskap och erfarenheter av biverkningar i samband med behandling med tyrosinkinashämmande läkemedel för att ta fram evidensbaserade riktlinjer. n c a n c e r v å r d e n #

13 Njurcancer Kort fakta om njurcancer Njurcancer är den vanligaste maligna tumören i njurparenkymet och är ett samlingsnamn för flera olika tumörformer med genetiskt skilda förändringar. Den är nästan dubbelt så vanlig bland män som bland kvinnor och drabbar knappt nya patienter varje år. I Sverige har antalet som insjuknar minskat under de senaste tjugo åren. De flesta som drabbas av njurcancer är 60 år eller äldre. Den specifika orsaken till njurcancer är okänd, men det finns några faktorer som associeras med en ökad risk, t ex rökning, övervikt/fetma, högt blodtryck och/eller medicinering mot hypertoni, liksom förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig uremi. Av alla som drabbas av njurcancer beror ca 4 procent på ärftliga faktorer. Symtom Njurtumörer ger upphov till symtom först när de blivit relativt stora eller har spridit sig. Ungefär en tredjedel av patienterna med symtomgivande njurcancer har metastaserad sjukdom redan vid diagnos. De vanligaste lokalerna för metastaser är lungor och mediastinum, följt av skelett, lever, hud och hjärna. Även små tumörer (< 3 cm) kan ha hunnit metastasera vid upptäckt. Undersökningar När man utreder njurcancer ingår datortomografi (CT) som en viktig källa. Metoden utvecklas kontinuerligt och ger en allt bättre detaljinformation om njurexpansiviteter och god klinisk stadieindelning av njurtumörer. Vid misstanke om tumör i njurarna är Magnetisk resonanstomografi (MRT) ett bra alternativ till CT. Ultraljud är ett nödvändigt komplement vid utredning exempelvis av makroskopisk hematuri och är ett förstahandsval vid screening av riskpatienter. Punktionsdiagnostik har ett begränsat kliniskt värde eftersom negativt resultat inte utesluter malignitet. Klassifikation och behandling Enligt WHO:s klassifikation från 2004, indelas njurcancer fem typer; klarcellig (konventionell), papillär, kromofob, collecting duct carcinoma och oklassificerad samt fyra stadier, stadium I till IV. Den enda metoden att bota premetastaserad njurcancer är genom kirurgi. Cytostatika har prövats vid njurcancer men har hittills inte visat någon nämnvärd effekt. Strålbehandling kan ha god effekt i symtomlindrande syfte, framför allt för att ge smärtlindring när det finns metastaser i skelettet. Tills för några år sedan var interferon den enda godkända medicinska behandlingen av njurcancer i Sverige. Under de senaste åren har flera nya målriktade läkemedel mot avancerad njurcancer introducerats, de har visat positiva resultat och bidrar till att förlänga tiden till progression av sjuk domen. Både interferon och de nya målstyrda läkemedlen är förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer. Prognos Prognosen beror mycket på i vilket stadium sjukdomen upptäcks, totalt botas omkring hälften av patienterna. Många av dem som inte botas kan dock leva flera år med sin sjukdom. Källa: Cancerfonden och tidigare införd artikel skriven av Per Sandström i Cancervården 2008

14 Njurcancer E u r o p e a n K i d n e y C a n c e r S y m p o s i u m Stort njurcancermöte i London Eva Gärdsmo Pettersson journalist, medlem i Cancervårdens redaktion eva.vesuvius@telia.se The Kidney Cancer Association (KCA) har de senaste fem åren samlat njurcancerexperter till konferens i Europa. Årets European Kidney Cancer Symposium hölls i London den 7 8 maj. Nytt för året var att det för första gången hölls en egen del för sjuksköterskor First European Kidney Cancer Nursing Conference. Eva Lundgren och Ann-Marie Bergqvist, sjuk sköterskor på urologmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg var där och Cancervården har pratad med dem om konferensen och om deras arbete hemma i vardagen. Foto: c a n c e r v å r d e n #