CYKELTURISM PÅ ÖLAND EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM

Transkript

1 På uppdrag av Regionförbundet i Kalmar län, Ölands kommunförbund, Trafikverket Datum Oktober, 2010 CYKELTURISM PÅ ÖLAND EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM

2 CYKELTURISM PÅ ÖLAND EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM SAMMANFATTNING Studiens syfte På Öland har cykelturism kommit att spela en allt större roll, och regionen planerar nu inför att vidta åtgärder för att främja denna typ av turism. Mot bakgrund av dessa planer har Regionförbundet nu tillsammans med Ölands Kommunalförbund och Trafikverket beställt denna studie avseende cykelturismens ekonomiska effekter på Öland. Studien omfattar en beräkning av cykelturismens ekonomiska effekter på Öland, inklusive en analys av utvecklingsmöjligheterna. Studien bygger på aktuella befintliga rapporter, statistik och forskning. Därtill omfattar studien en jämförelse med ett antal framgångsrika cykelturismprojekt, och områden med betydande cykelturism. Studiens resultat Inom ramen för studien har det fastslagits att relativt många turister på Öland ser cykling som huvudsyftet med sin resa, eller som en viktig del av sin vistelse på Öland. Tillsammans uppskattas de generera en årlig omsättning på omkring 48 miljoner kronor (med ett osäkerhetsintervall på mellan 40 och 57 miljoner). Detta motsvarar drygt 4 procent av den årliga omsättningen av hela Ölands turism. Förenklad modell för värdeberäkning Antal turister Ca X Utgift per turist Direkt värde X 565 kr/dygn 48 MSEK (40-57 MSEK) X X Längd på vistelsen Ca. 3 dygn Denna uppskattning bygger på beräkningar utifrån tre parametrar: antal cykelturister, genomsnittlig vistelsetid och genomsnittliga utgifter. Uppskattningsvis uppgår cykelturisterna enligt den definition som använts till närmare personer. Utifrån allmän statistik över hur länge turister vistas på Öland, statistik över hyrcyklar och andra uppgifter, uppskattas cykelturisterna i genomsnitt spendera drygt 2,8 dygn på sin vistelse på Öland. Att döma av en omfattande genomgång av internationella studier antas turisterna spendera omkring 565 kronor per dygn under sin vistelse. Öland bedöms ha goda förutsättningar för utökad cykelturism, med sin tillgång till vacker natur och befintliga turistattraktioner. Om utveckling sker på de tre områden som identifierats för att vara en attraktiv turistdestination; infrastruktur, service och tjänster, så beräknas cykelturismens potential på Öland till mellan 90 och 100 miljoner kronor Satsningar inom dessa områden bedöms påverka antalet cykelturister, hur länge de stannar på Öland samt vad de spenderar på ön. Denna uppskattning bör dock tolkas med försiktighet då den är behäftad med osäkerhet och beroende av externa faktorer såsom exempelvis det allmänna ekonomiska läget, trender och väder. Utöver satsning inom dessa tre områden krävs att Öland tar inspiration från andra områden som lyckats väl med att positionera sig som cykelturistdestinationer, bland annat genom att medvetet marknadsföra sig inom Sverige och mot länder med många cykelturister.

3 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Avgränsningar och metod Disposition 2 2. Vad är cykelturism? Olika definitioner av cykelturism Cykelturism i denna studie 5 3. Turismen på Öland, med och utan cykel Turism på Öland Cykelturism på Öland Planer för Ölands cykelturism 8 4. Det ekonomiska värdet av Ölands cykelturism Sammanlagd värdering av nuvärdet av cykelturismen på Öland Antalet cykelturister Längden på cykelturisternas vistelser Cykelturisternas utgifter Sammanräknat direkt värde av cykelturismen på Öland Värdering med top-down-ansats Känslighetsanalys Andra effekter av cykling Inspirationsexempel Sverige, Gotland Danmark, Bornholm Schweiz, VeloLand Sverige, Österlen Österrike, Donaube/Wachau Sammanfattning Möjligheter och potential för Cykelturismen på Öland Möjligheter för att öka cykelturismen Ekonomisk potential i cykelturism på Öland Top-down-uppskattning av cykelturismens potential Värdering av potential med CRDFM (Cycle Route Demand Forecast Model) Sammanfattande reflektioner Referenser 36 BILAGOR Bilaga 1 Intervjuade personer och företag

4 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 1 1. INLEDNING Turism är en bransch som blir allt viktigare för Sverige, i och med att globaliseringen gör det svårare för traditionellt starka sektorer att hävda sig i den internationella konkurrensen. Turism och besöksnäringen har visat sig ha stor potential när det gäller att skapa nya jobb och bidra till tillväxt. Det är därför av stort intresse att ta till vara på de möjligheter att främja turismen som finns till handa. I Kalmar län är Öland ett särskilt starkt resemål för turister, som nu har pekats ut av Kalmars regionförbund som en av fem särskilt prioriterade upplevelseregioner. På Öland har cykelturism kommit att spela en allt större roll, och man undersöker nu möjligheterna att vidta åtgärder för att främja denna typ av turism. Mot bakgrund av dessa planer har Regionförbundet nu tillsammans med Ölands Kommunalförbund och Trafikverket beställt denna studie avseende cykelturismens ekonomiska effekter på Öland. Studien omfattar en beräkning av cykelturismens ekonomiska effekter på Öland, inklusive en analys av utvecklingsmöjligheterna. Studien bygger på aktuella befintliga rapporter, statistik och forskning. Därtill omfattar studien en jämförelse med ett antal framgångsrika cykelturismprojekt, och områden med betydande cykelturism. Studien har genomförts under sommaren och hösten Projektledare för uppdraget har varit Johan Harvard, Ramböll Management Consulting AB. Just cykelturismen är särskilt intressant eftersom den har fördelar jämfört med andra former av turism. Cykelturism framhålls som en miljömässigt hållbar turismform, jämfört mycket annan turism som ofta har relativt stor negativa miljömässiga och klimatmässiga konsekvenser. Därtill förefaller cykelturism ha potential att vara särskilt lönsam. Vissa av de som turistar på cykel förefaller spendera mer pengar än många andra turismgrupper, ofta på grund av att dessa cyklande turisterna efterfrågar hög kvalitet på boende, mat och andra delar på de stopp de gör under sin tur. Andra cykelturister verkar däremot spendera mindre pengar än andra turister, ofta på grund av att de väljer billigare boendeformer såsom camping. 1.1 Avgränsningar och metod Då studien baseras på befintligt material och bedömningar finns en rad avgränsningar och begränsningar förknippade med studien. För det första kommer studien endast att undersöka den typen av cykelturism som omfattas av den använda definitionen av cykelturism. Studien omfattar framför allt år 2010 och 2009, men även andra år refereras till i vissa sammanhang. En viktig begränsning för studien är att resultatens tillförlitlighet helt och hållet bygger på tillförlitligheten hos de källor som identifierats det vill säga rapporter om turism på Öland, i Sverige och utomlands, samt bedömningar gjorda av personer med insikt i cykelturism och Öländsk turism. Således, är estimeringen behäftad med en viss osäkerhet som hanteras genom scenario- och känslighetsanalyser. Det är också viktigt att betona att värderingen görs av cykelturismens omsättning, det vill säga värdet av den totala omsättningen som cykelturismen bidrar med. Indirekta värden eller vinster värderas inte inom ramen för denna studie. Vidare, fokuserar estimeringen och identifieringen av potentialen på värdet av Ölands cykelturism, det vill säga kostnader och investeringar ingår inte inom ramen för denna studie. Värdet av Ölands cykelturism kommer primärt att uppskattas med en så kallad bottom-upansats (eller en pseudo-bottom-up-metod) vilket innebär att det totala direkta värdet av Ölands cykelturism skattas genom att data för många olika verksamheter summeras upp till regional nivå. Därtill kommer en top-down-ansats att användas för att kontrollera resultaten från bottomup-uppskattningen. Att räkna ut värdet genom en top-down ansats innebär att man utgår från övergripande siffror (över från studier i andra länder) som sedan fördelas ut på olika regioner i detta fall Öland. 1 Värderingarna av cykelturismen beskrivs i kapitel 4. 1 SCB (2003) Regionala räkenskaper i Sverige

5 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM Disposition Rapporten inleds i kapitel 2 med en diskussion kring vad cykelturism är, hur cykelturism har definierats i olika studier och hur den definieras i denna studie. I kapitel 3 ges en översiktlig bild av turismen på Öland, och en kort beskrivning av cykelturism på Öland. Kapitel 4 innehåller en värdering av vad cykelturismen omsätter, utifrån tre grundläggande komponenter. I kapitel 5 presenteras ett antal intressanta exempel på regioner i Europa där man satsat på cykelturism. Kapitel 6 analyserar vilka teoretiska möjligheter som finns att stimulera cykelturismen på Öland, och vad det potentiella värdet på Ölands cykelturism år 2025 skulle kunna vara.

6 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 3 2. VAD ÄR CYKELTURISM? Allt fler regioner runt om i världen anser idag att betydelsen av cykelturism är stor, och att det finns en stor potential i att stimulera dess tillväxt. Detta har lett till att cykelturismen har kommit att bli ett allt mer studerat område. I takt med att fler och fler studerar cykelturismen har behovet av enhetliga definitioner blivit större, eftersom det annars finns en risk att jämförelser mellan olika studier blir missvisande. I det specifika fallet med cykelturism är det viktigt att definitionen gör det möjligt att skilja på cykelturister och övriga turister. 2.1 Olika definitioner av cykelturism I följande avsnitt diskuteras några olika definitioner av cykelturism, som har använts i större undersökningar och studier runt om i världen. I litteraturen återfinns många olika definitioner av vad en cykelturist är. Nedan följer ett antal ofta citerade exempel. Tabell 1. Olika definitioner av cykelturism Källa Lumsdon (1996) Simonsen och Jørgensen (1998) Danmarks Turistråd et al (1992) Definition Recreational cycling activities ranging from a day or part-day casual outing to a long distance touring holiday. The fundamental ingredient is that cycling is perceived by the visitor as an integral part of an excursion or holiday, i.e. a positive way of enhancing leisure time. 2 A person of any nationality, who at some stage or other during his or her holiday uses the bicycle as a mode of transportation, and to whom cycling is an important part of this holiday. Short trips to the corner shop, etc. are not included. 3 A tourist who uses a bicycle as his/her main mode of transportation. 4 Richie (1999) A person who is away from their home town or country for a period not less than 24 Sustrans (1999) Kågeson (2007) hours or one night, for the purpose of a vacation or holiday, and for whom using a bicycle as a mode of transport during this time away is an integral part of their holiday or vacation. This vacation may be independently organised or part of a commercial tour and may include the use of transport support services and any type of formal and/or informal accommodation. 5 Recreational visits, either overnight- or day visits away from home, which involve leisure cycling as a fundamental and significant part of the visit. Beträffande turismen finns det skäl att särskilja cykelturister och turister som cyklar. Den först nämnda kategorin förflyttar sig mellan olika övernattningsplatser per cykel. För den senare kategorin är cykling ett inslag under semestern men inte dess huvudsakliga mål. Exempel på detta kan vara att man tar med egna cyklar på bilen, husvagnen eller husbilen eller att man någon gång under resan hyr cykel för en kortare utfärd. Det finns en rad viktiga skillnader mellan de olika definitioner som förekommer i undersökningarna av cykelturism. I en analys av utvecklingspotentialen hos cykelturism i Storbritannien definierade t.ex. Lumsdon (1996) cykelturism som ett brett spektrum av cykelaktiviteter, med fokus på att cykling måste vara en central del av en resa utanför en individs hemområde. Definitionen som Simonsen och Jørgensen (1998) använt sig av är snarlik den som formulerats av Lumsdon, men skiljer sig från Danmarks turistråd som formulerat en enkel definition, som utgår från att turistens huvudsakliga transportsätt ska vara cykel, för att den ska kunna klassificeras som en riktig cykelturist. I definitionen utvecklad av Richie (1999) finns en tidsmässig avgränsning som säger att en person måste vara utanför sin hemregion under minst 24 timmar. Denna avgränsning innebär att turister som tar dagsturer på cykel exkluderas från definitionen av cykelturister. Huruvida dags- 2 Lumsdon, L. (1996). Cycle tourism in Brita. Insights (March), pp English Tourist Board. 3 Simonsen, P., & Jorgenson, B. (1998). Cycle tourism: an economic and environmental sustainable form of tourism? Unit of Tourism Research, Research Centre of Bornholm. 4 Danmarks Turistråd et al Ritchie, B.W. (1999). Bicycle tourism in the South Island of New Zealand. Ej publicerad doktorsavhandling, University of Otago, Dunedin, New Zealand. Citerad i Lamont, Matthew(2009) 'Reinventing the Wheel: A Definitional Discussion of Bicycle Tourism', Journal of Sport & Tourism, 14: 1, 5 23

7 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 4 turer ska inkluderas i en definition av cykelturism (och turism överlag) är inte självklart, men avgränsningen exkluderar resenärer som tar dagsturer på cykel vilka kan stå för betydande ekonomisk aktivitet på en turistdestination. 6 Per Kågesons (2007) definition av cykelturister motsvarar till största del den särskilda typ av cykelturister som bland annat Richie (1999) kallat för nomadiska cykelturister, det vill säga turister som förflyttar sig mellan olika övernattningsplatser med hjälp av cykel. Detta skiljer sig från stationära cykelturister, som bor på ett och samma ställe men som gör olika cykelturer under vistelsen. Kågesons definition utmärker sig från de definitioner som många andra forskare har använt sig av, genom att den endast omfattar en liten del av de turister som andra definierar som cykelturister. Sustrans (1999) definierar cykelturism på ett sätt som är snarlikt Lumsdon (1996) och Simonsen och Jørgensens (1998). Sustrans delar också in cykelturismen i tre olika typer: (a) cykelsemestrar, (b) semestercykling och (c) dagsturer med cykel. För de cykelturister som semestercyklar så är cykling en av flera aktiviteter som turisten ägnar sig åt under sin semester. Cykelsemestrar kan definieras som semestrar där turisten cyklar minst hälften av semesterdagarna. Boende i området som tar dagsturer på cykel omfattas dock inte av definitionen utav cykelturister. Skillnaden mellan olika definitioners syn på vad som bör innefattas i cykelturism illustreras förenklat i nedanstående figur, framtagen av Claudia Krieger (2007) inom ramen för en tysk satsning på cykelturism. I pyramiden illustreras vilka målsättningar en destination kan ha när det gäller cykelturism - från att turister ska komma till området med cykling som syfte med hela resan, till att cykelområdet nyttjas till vardags av lokalbefolkningen, för pendling eller dylikt. Figur 1. Målpyramid för cykeldestinationer Semesterdestination Destination kortare resa Destination dagsturer för lokalbefolkning och turister Rekreationsområde för lokalbefolkning Område för vardagsanvändning för lokalbefolkning Källa: Översatt från Claudia Krieger (2007) Touristische Projekte: Cycling Tourists - Who they are, what they want, and how they improve regional Economy, Denna studie kommer att fokusera på de tre översta delarna i målpyramiden, det vill säga målen att Öland för cykelturister ska vara en destination för dagsturer för lokalbefolkning och turister, destination för kortare resor, men också den högsta nivån, det vill säga att cyklingen på Öland utgör motivet till valet av semesterdestinationen. Särskilt fokus kommer att ligga på de två översta delarna i målpyramiden. Viktigt att betona är dock att de olika nivåerna i målpyramiden inte motsäger varandra en cykeldestination kan satsa på att främja både arbetspendling med cykel och ren cykelturism. 6 Faulks, P., Ritchie, B.W., & Fluker,M. (2006). Cycle tourism in Australia: an investigation into its size and scope Cooperative Research Centre for Sustainable Tourism.

8 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM Cykelturism i denna studie I denna studie definieras cykelturisten i linje med definitionerna av Lumsdon (1996), Simonsen och Jørgensen (1998), och Sustrans (1999): En cykelturist är en turist för vilken cykling är en viktig del av resan. Cykelturism omfattar allt ifrån dagsutflykter med cykel till flerdagsvistelser eller -turer där cykeln används som huvudsakligt transportmedel. Resan kan vara organiserad av turisten själv, eller av en kommersiell turoperatör, och kan innefatta nyttjande av andra transportslag och olika typer av boenden. Personer boende på destinationen räknas inte in i definitionen av cykelturister. Turister som inte nödvändigtvis ser cykling som en viktig del av sin resa som helhet, men som under en dag hyr cykel för att göra en längre utflykt, kan anses vara en cykelturist under den dag de genomför utflykten. För dessa cykelturister räknas dock inga utgifter för övernattning in, utan endast de utgifter som är relaterade till cykelturen. För cykelturister med cykling som en viktig del av sin resa och som cyklar under stora delar av sin resa räknas hela värdet av resan in som en utgift relaterad till cykelturism.

9 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 6 3. TURISMEN PÅ ÖLAND, MED OCH UTAN CYKEL För att förstå cykelturismen på Öland är det först viktigt att förstå hur turismen generellt på Öland ser ut. I detta kapitel beskrivs först turismen på Öland översiktligt, varefter möjligheterna till cykelturism beskrivs. 3.1 Turism på Öland Öland utgörs av kommunerna Borgholm och Mörbylånga, och är ett starkt resemål i ett län som i sin tur är ett av Sveriges starkaste vad gäller turism. Kalmar län kom på tredje plats i den ranking som Svensk Handel sammanställde 2007 över vilka län som har den mest utvecklade turismnäringen. Denna bedömning gjordes bland annat utifrån antal hotellnätter och den enskilda kommunens omsättning per capita jämfört med den genomsnittliga omsättningen per capita i riket inom de vanligaste turismsektorerna. Ölands starka turism märks till exempel genom att Ölandskommunerna tillsammans står för hela 12 procent av omsättningen från de turismrelaterade sektorerna i Kalmar län under år Detta kan jämföras med de knappa 7 procent som Ölandskommunerna står för när det gäller värdet av hela Kalmar läns produktion. 8 Därtill står Öland för nästan 38 procent av de genererade intäkterna av det totala antalet gästnätter i Kalmar Län under Välbesökta turistmål på Öland är bland annat Borgholms slott, Ölands Djur- och Nöjespark, de många och långa stränderna samt södra Ölands odlingslandskap som år 2000 förklarades av UNESCO som ett världsarv. Det finns inte mindre än 73 naturreservat på ön och dessutom naturreservatet Blå Jungfrun som är en relativt isolerad ö på Ölands västra sida med egenartad natur. 10 Att testa den lokala specialiteten kroppkakor är också populärt, liksom att besöka de många konsthantverkare, såsom keramiker och glasblåsare, som huserar på ön. 11 På Öland finns en mix av historia, sol och bad, aktiviteter såsom golf samt vacker natur som lockar både svenska barnfamiljer men också många utländska turister. 12 Den speciella och rika naturen är säkerligen en av orsakerna till att så många väljer att campa på Öland. Campingen står för hela 75 procent av antalet gästnätter och 57 procent av omsättningen från kommersiella övernattningar, och utgör 35 procent av den totala turistomsättningen på Öland. 13 Av den totala turistomsättningen står hotellboende för 18 procent på Öland. Ölandsturisternas boendevanor skiljer sig väsentligt skillnad från Sveriges andra stora turistö Gotland där endast 9 procent av omsättningen kommer ifrån campingen och hela 44 procent från hotellboende. 14 En stor del av dessa skillnader förklaras sannolikt av Ölandsbron, och frånvaron av bro till Gotland vilket innebär att få vill lägga de pengar som krävs för att ta med sig husbil eller husvagn på gotlandsfärjan, och istället bor på hotell och liknande. Det totala antalet övernattningar/gästnätter på Öland (inkl. fritidshus och boende hos släkt och vänner) var 3,2 miljoner under år Det motsvarar 131,5 gästnätter per bofast ölänning. 16 På Gotland är motsvarande siffra 46,7 och för riket som helhet 15,8. 17 Öland har med andra ord ett högt antal gästnätter per invånare. På Öland var antalet kommersiella gästnätter under 2009 ca 1,5 miljoner. 18 Det visar att 53 % av antalet övernattningar på Öland var icke-kommersiellt 7 Turismen i Sverige; kommun för kommun 2007 (Svensk Handel & SHR) 2007 (Svensk Handel & SHR) samt uträkning av data ( =1804, 1804/14976=0, , vilket ger 12 % ) 8 Produktion mätt genom lönesumma. Data från SCB, Olandsturist.se 10 Cyklapaoland.nu 11 Olandsturist.se 12 Ibid 13 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland TEM 2009 (Resurs AB) 14 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Got land TEM 2009 (Resurs AB) 15 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland TEM 2009 (Resurs AB) 16 Ölandsturist.se 17 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Gotland TEM 2009 (Resurs AB) (antal totala gästnätter( ) /antal invånare (56 955)) samt Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige TEM 2009 (Resurs AB) samt SCB (antal totala gästnätter( ) /antal invånare ( )) 18 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland TEM 2009 (Resurs AB)

10 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 7 förmedlade, det vill säga boende hos släkt/vänner och egna fritidshus. 19 På Gotland var motsvarande siffra ca 65 %. Figur 2. Turistkronan 2009, Öland, Gotland och Sverige Öland 18% 12% 18% 23% 22% 7% Livsmedel Transport Gotland 13% 9% 17% 34% 20% 7% Shopping Logi Restaurang Sverige 9% 11% 20% 29% 23% 7% Aktiviteter 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen TEM 2009, Sverige respektive Öland (Resurs AB) Den totala turist- och reseomsättningen på Öland var miljoner kronor år 2009, en ökning med 60 miljoner sedan år Turisterna på Öland spenderar ungefär 18 procent av sina utgifter på livsmedel, vilket är mer procentuellt sätt jämfört med andra kommuner, till exempel i jämförelse med Gotland, där turisterna lägger ungefär 13 procent av sin totala konsumtion på livsmedel. 21 Om man istället jämför med hela Sverige, så ligger Öland fortfarande högt då cirka 9 % av turisternas utgifter i Sverige spenderas på livsmedel. En möjlig anledning till detta är att finns en stor andel självhushåll på Öland, det vill säga fritidshus, boende hos släkt och vänner samt camping Cykelturism på Öland Det finns fyra huvudsakliga cykelleder på Öland; Ölandsleden, Sverigeleden, Ekoparkscykelleden och Stora Alvarleden. Den längsta leden är Ölandsleden, som är en 45 mil lång skyltad led som både går tvärs över Öland och i nord-sydlig riktning. På mellersta och norra delen av Öland är leden ofta förlagd till mindre vägar med lägre trafikintensitet, medan den på den södra delen till stor del följer de större vägarna. Ekoparkcykelleden gäller på de ställen i norr där Ölandsleden inte är helt sammanhängande. Bödaskogen i norra Öland ingår i Sveaskogs Ekopark och här ligger också den 4 mil skyltade Ekoparkcykelleden. Den del av Sverigeleden som går genom Öland har sin utgångspunkt vid Ölandsbron och går till Grankullavik på norra Öland. Den led som inte är skyltad är Stora Alvarleden som endast är markerad med små stenrösen och kräver särskild broschyr, då den ej finns med på cykelkartan. Leden går över varierad terräng och mest över gräs, grus och kalkstensflis. Förutom dessa finns också de oskyltade alternativa vägarna och "upptäckarvägar", avstickare från huvudlederna som är tänkta som komplement till framför allt Ölandsleden. 23 Det finns flera fördelar med att cykelturista på Öland. Det finns flera leder att välja mellan, landskapet är relativt platt och det är med andra ord lätt att cykla, samtidigt som naturen är omväxlande och vacker. Det finns också en rik historia som kan locka turister, till exempel järnåldersbyn vid startpunkten av Ekoparksleden. Som cykelturist kan man få tillgång till flera delar av Öland med cykel och har möjligheten att både använda sig av skyltade och oskyltade leder. På ön finns redan många turistföretag som kan tillhandahålla service till cykelturisterna Ibid 20 Ibid 21 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland TEM 2009 (Resurs AB) & Gotland i siffror 2010 (Gotlands kommun) 22 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland TEM 2009 (Resurs AB) 23 Cyklapaoland.nu 24 Ibid

11 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 8 Det är redan idag många som turistar och cykelturistar på Öland, vilket både har sin för- och nackdelar. En fördel är exempelvis att det redan finns en väl utbyggd service till turister såsom hyrning, attraktioner, logi och restauranger/caféer. Nackdelar är dock att flera av de populära cykellederna likaledes också är bilvägar, vilket gör att trafiksituationen ibland kan vara ett problem. Troligtvis väljer många bort att cykla på Öland då de vet att det nebär att de måste cykla på högt trafikerade vägar. Då Öland är ett populärt turistmål, finns det också risk (ur cykelturistens perspektiv) att logi m.m. är fullbelagt under högsäsong. 25 Figur 3. Befintliga cykelleder på Öland 3.3 Planer för Ölands cykelturism Inom ramen för projektet Fyr till Fyr som startade år 2006 har ett förslag till en ny led för cykelturism på Öland utarbetats. Den så kallade Nya Ölandsleden består av två slingor på norra (110 km) och södra delen (90 km), som är sammanfogade av en förbindelselänk (som utgörs av en kombination av den nuvarande Ölandsleden och Vägverkets byggda eller planerade cykelvägar). För att förverkliga den nya leden beräknas investeringar på miljoner kronor vara nödvändiga. 26 Dessa investeringar skulle innebära att 90 procent av sträckan blir bilfri eller lågtrafikerad. Utifrån förslaget skulle ca 75 procent av den nya leden vara asfalterad, och resterande 25 procent grusväg eller liknande. Ölandskommunerna bedömer att leden skulle kunna färdigställas på år, givet att staten bidrar med hälften av investeringsbeloppet Fyr till fyr, Slutrapport del II, Cykelled på Öland, Fyr till fyr, Slutrapport del II, Cykelled på Öland, Fyr till fyr, Slutrapport del II, Cykelled på Öland,

12 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 9 4. DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTU- RISM Syftet med detta kapitel är att uppskatta nuvärdet av Ölands cykelturism. Fokus kommer att ligga på det direkta värdet det vill säga turisternas utgifter i samband med cykelturism. Därtill diskuteras kortfattat det indirekta värdet av cykelturism. Turismens ekonomiska effekter kan delas in i tre typer direkta, indirekta och inducerad (förorsakad). Direkta effekter är de som studeras i denna studie som uppstår som en direkt följd av turistens utgifter, t.ex. genom att pengar spenderas på en restaurang. Restaurangen i sin tur köper varor och tjänster från andra företag, vilket skapar indirekta effekter. De anställda på restaurangen spenderar därtill sina löner för att köpa olika varor och tjänster, vilket skapar inducerade effekter. Om restaurangen har köpt varor eller tjänster från utifrån regionen så bidrar värdet av dessa inte till någon ekonomisk effekt för regionen, istället har så kallat läckage uppstått. 28 Dessa förhållanden illustreras nedan. Figur 4. Ekonomiska effekter av turism Turistens utgifter Direkta effekter Turistsektorn (t.ex. en restaurang) Import (läckage) Indirekta effekter Löner (hushåll) Andra sektorer (underleverantörer) Inducerade effekter Källa: Lindberg et al. (1997) Denna analys av cykelturismen på Öland omfattar endast direkta ekonomiska effekter, inte några andra typer av effekter. Flera olika metoder finns för att uppskatta det ekonomiska värdet av olika former av turism. Precisionen av uppskattningen av värdet beror på vilka underlag som finns att utgå från, och metoden för att göra värderingen kan variera mellan en ren expertbedömning till omfattande intervju- eller enkätundersökningar med enskilda turister. Det direkta ekonomiska värdet av turism uppskattas normalt sett genom någon variant av nedanstående enkla ekvation: Direkt ekonomiskt värde av turism = Antal turister * Genomsnittliga utgifter per turist * Genomsnittlig längd på turisternas vistelse Följande tre aspekter kommer därför att undersökas för att kunna ge en fullständig bild av cykelturismens direkta ekonomiska värde på Öland: 1) Hur många är cykelturisterna 2) Hur länge vistas cykelturisterna på Öland (hur långa turer gör de) 3) Hur mycket pengar spenderar cykelturisterna (per dygn) I följande avsnitt analyseras och uppskattas dessa tre parametrar, för att slutligen kombineras i en uppskattning av värdet. 28 Lindberg et al. (1997)

13 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM Sammanlagd värdering av nuvärdet av cykelturismen på Öland Det estimerade värdet av cykelturismen på Öland presenteras i diagrammet nedan. Detta är baserat på antaganden och uppskattningar från statistik, tidigare rapporter och intervjuer, som därefter analyserats. Antaganden som ligger till grund för värderingen presenteras i de påföljande kapitlen. Den estimerade bedömningen av nuvärdet av Ölands cykeltursim är ca 48 miljoner kronor år 2010, med ett osäkerhetsintervall mellan 40 och 57 miljoner kronor Uppräknat med inflation (2 % årligen) ger detta ett värde på 63 miljoner kronor år Det estimerade nuvärdet är baserat på att antal cykelturister uppskattningsvis är ca , baserat på den sammanställning som är gjord av olika källor gällande antalet cykelturister på Öland (se kapitel 4.2). Utifrån insamlat material kring cykelturisternas vistelselängd (kapitel 4.3) uppskattas cykelturisterna spendera i genomsnitt 2,85 dagar på Öland. Ölands cykelturister spenderingsnivå antal ligga i nivå med det europeiska medelvärdet (inflationsjusterat) på 565 kronor per dygn för flerdagsturer, och 152 kronor för dagsturer som inte omfattar övernattning. Cykelturister som reser inom ramen för organiserade cykelpaket antas spendera kr per dygn (kapitel 4.4). Då uppskattningen av cykelturismens nuvärde är baserad på flera antaganden har en känslighetsanalys genomförts. De parametrar som anses vara behäftade med störst osäkerhet i värderingen är följande: Andel campingturister som är cykelturister Genomsnittliga dygnsutgifter Med anledning av osäkerheten i dessa uppgifter har känsligheten i den totala värderingen testats genom att dessa två parametrar har justerats upp respektive ned med 10 procent. Detta ger ett osäkerhetsintervall som illustreras i Figur 5. Figur 5. Uppskattat värde av Ölands cykelturism nu och år 2025 samt osäkerhetsintervall 80 Mkr 70 Mkr 60 Mkr 50 Mkr Estimat Hög/Låg skattning Detta ger oss att det estimerade värdet antas av Ölands cykelturism antas vara mellan 40 och 57 miljoner kr år Mkr 30 Mkr Slutligen bör det betonas att cykelturismen på Öland är och kommer att vara en funktion av den totala turismen, som påverkas markant mellan år till år av faktorer såsom allmänt konjunkturläge och övergripande trender inom turismen. 4.2 Antalet cykelturister Den första av de tre styrande parametrarna i beräkningen är antalet cykelturister. Antalet cykelturister som besöker Öland varje år är svårt att beräkna, eftersom de inte räknas i någon statistik. Det är förhållandevis enkelt att på plats manuellt räkna antalet cykelturister som använder enskilda leder, men uppgifter blir långt svårare när det studerade området är en hel region, såsom i detta fall. Fallet Öland har dock en fördel gentemot regioner på land, eftersom det är en ö där det dessutom är förbjudet att cykla över Ölandsbron. Detta innebär att cykelturister kan få tillgång till cyklar på följande huvudsakliga sätt: Hyra cykel på Öland Köpa cykelpaket (inkl hyra av cykel, boende etc.) Ta med cykel på egen bil Ta med egen cykel på cykelbussen Ta med på egen båt Antalet kan uppskattas utifrån följande källor: Cykeluthyrare Nyttjandestatistik cykelbussen 20 Mkr 10 Mkr 0 Mkr 2010 (Nuvärde) 2025 (Ökat med inflation)

14 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 11 Arrangörer av cykelpaket Besöksstatistik för Expertbedömningar En utmaning i uppskattningen är att den största gruppen cykelturister med största sannolikhet återfinns bland de som tar med sig egen cykel på bil, och att det inte finns någon förteckning över hur många de är. Denna grupp måste därför uppskattas med hjälp av andra studier och expertbedömningar. Expertbedömningar kan göras av personer med särskild kunskap om cykelturism, eller med god kunskap om turismen på Öland. Personer som tar med sig egen cykel på båt antas vara få i förhållande till det totala antalet cykelturister, varför det utgör ett mindre problem att uppskatta dessa. Hyrd cykel Inom ramen för denna studie har en rundringning till ett tjugotal av Ölands största cykeluthyrare genomförts. Rundringningen visade att antalet hyrcyklar på Öland år 2010 var ca 490 st., en ökning sedan 2007 då antalet har uppskattats vara ca 400 st. Detta kan jämföras med Gotland där antalet uthyrningscyklar år 2007 uppgavs vara omkring 2000 st. Tillsammans uppskattar Ölands cykeluthyrare att de har hyrt ut cyklar till personer under år Många uppger att de hyrde ut cyklar till fler personer under år Enligt den definition som används i denna förstudie anses alla personer som hyr cyklar vara cykelturister åtminstone under den tid de hyr cykel. Uppgift 1: Omkring personer hyrde cyklar under år Många uthyrare uppger att de hyrde ut fler cyklar än så under En studie från Danmark har visat att cykelturister oftast använder sig av sin egen cykel (90,4%), och endast ett fåtal hyr cykel för sin cykelresa (9,6 %). Undersökningen fann också att andelen cykelturister som hyr cykel varierar beroende på om de reser nomadiskt och bor på olika platser under sin resa, jämfört med om de är stationära - bor på samma plats men tar olika dagsturer. Skillnaderna illustreras i nedanstående tabell. Tabell 2. Stationära/nomadiska cykelturister och deras val av cykel (%) Egen cykel Hyrd cykel Total Stationära cykelturister Nomadiska cykelturister Källa: Saabye Simonsen P, B Jørgensen, D Robbins (1998). Cycling Tourism. Unit of Tourism Research at Research Centre of Bornholm. Undersökningar visar att det i förhållande till befolkningens storlek så finns det många fler cyklar i Danmark än i Sverige. En uppskattning visar att för varje 1000 invånare i Danmark finns 980 cyklar, medan motsvarande siffra i Sverige är 463 cyklar per 1000 invånare. 29 Andelen cykelturister som använder hyrcykel kan därför antas vara avsevärt större på Öland än vad den funnits vara i Danmark. Om andelen cykelturister som hyr cykel helt också hållet följer befolkningens tillgång till cyklar borde andelen cykelturister som hyr cyklar vara dubbelt så hög i Sverige som i Danmark (eftersom svensken hälften så ofta har en egen cykel), vilket skulle motsvara ca 20 procent. Utifrån en ännu mer konservativ bedömning kan andelen cykelturister som hyr sina cyklar antas vara 40 procent på Öland, vilket innebär att det totala antalet cykelturister kan uppskattas enligt följande: (8 660 / 40) * 100 = personer. Köpare av cykelpaket Cykelpaket på Öland, som omfattar hyra av cykel, övernattning och mat, arrangeras av två aktörer på Öland. Den ena aktören uppger att 70 personer köpt cykelpaket år 2010, att jämföra med 65 under UITP/ECF, 1997: Transport Demand of Modes not covered in International Transport Statistics - Annex 5. ECF Report on Cycling. Study commissioned by the European Commission, DG VII. UITP / European Cyclists Federation (ECF), December 1997.

15 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 12 Den andra aktören uppger att cykelpaket har sålts till cirka 75 sällskap per år, under de senaste åren. Sällskapen var oftast på mellan två och fyra personer, och stannade ute 3 eller 5 nätter. Under de senaste åren har dock försäljningen minskat något. Sammanlagt nyttjades paketen under år 2009 av 60 personer, och år 2010 av 40 personer. Uppgift 2: Sammanlagt har omkring 110 personer nyttjat cykelpaket under Antalet uppskattas ha varit ungefär 125 år Uppgifterna om försäljning av cykelpaket på Öland kan jämföras med en undersökning gjord av ADFC (2007) som kommit fram till att kommersiella cykelpaket endast utgör 10 % av den inhemska marknaden för cykelturism i Tyskland. Koucky (2007) menar dock att behovet av organiserade cykelresor kan antas minska på platser med välutvecklad cykel- och turisminfrastruktur. Orsaken till detta kan vara att det där är enklare att organisera sin cykelresa själv. Egen cykel: transporterad på cykelbussen Som nämnts ovan är det inte tillåtet att cykla över Ölandsbron, inte heller får man gå över bron. Detta förbud infördes av säkerhetsskäl år 2006 när vägrenen togs bort och bron fick två körfält, och hastigheten ökades från 70km/h till 90km/h. Av denna anledning har Vägverket under de senaste 15 åren anordnat en cykelbuss som kör cyklister, inklusive cykel, över bron. De som vill gå mellan fastlandet och Öland hänvisas till övrig kollektivtrafik. Enligt nyttjandestatistik varierade det årliga antalet resor med cykelbussen under åren mellan och , vilket motsvarar till resor per månad eller resor per dag. År 2008 uppges resor ha gjorts med cykelbussen. Till år 2010 har ett par förändringar av cykelbussen genomförts, bland annat har en ny cykelvagn införskaffats till bussen, och man har börjat ta betalt för resorna med cykelbussen. Tidigare var resandet med bussen helt kostnadsfritt. Enligt nyttjandestatistik för cykelbussen år 2010 har resandet minskat avsevärt sedan tidigare år. Mellan den 20 juni och 13 augusti 2010 hade bara resor registrerats, vilket ger ett genomsnitt på ca 65 resor per dag för året. 30 Hur stor andel av de som reser på cykelbussen är då cykelturister? Enligt en enkätundersökning genomförd av Vägverket år 2009 uppgav 6 procent av resenärerna att syftet med deras resor var att turista. De största grupperna var de personer som angav att de reste i syfte att pendla till jobbet, för att handla, för att komma till fritidsaktiviteter, eller för att ta sig till nöjen. 31 De personer som reser på cykelbussen och anger turism som syfte med resan antas vara cykelturister. Enligt bedömningar från Trafikverket har andelen turister på cykelbussen ökat år 2010 som en följd av att pendlare i och med införandet av en avgift numera tros avstå från att resa med cykelbussen. I Vägverkets undersökning från 2009 rapporteras att med pendlarna borträknat så utgjorde turisterna på cykelbussen 13 procent. Denna andel kan år 2010 antas gälla för cykelturisterna. Varje person reser sannolikt två turer med cykelbussen för varje vistelse på Öland en resa ut på ön och en ytterligare resa från Öland in till fastlandet. Det totala antalet cykelturister som rest med bussen bör således vara ca 6 procent av det halva antalet resor innan år 2010, och 13 procent under år För tidigare år motsvarar detta 600 till 1000 cykelturister årligen, medan antalet för 2010 blir ungefär 230 cykelturister. Uppgift 3: Under år 2010 uppskattas ca 230 cykelturister ha nyttjat cykelbussen. Tidigare år uppskattas antalet ha varit mellan 600 och 1000 årligen. Genomsnittet under år 2009 och 2010 kan uppskattas till omkring 420 personer. 30 Fyr till fyr, Slutrapport del II, Cykelled på Öland, Cornelius, Emelie (2009) Cykel på buss över Ölandsbron - Undersökning om cykelvanor mellan Öland och fastlandet. Vägverket, internt rapportutkast från

16 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 13 Egen cykel: transporterad på bil Många turister kan antas ta med egna cyklar på sin bil, husbil eller motsvarande. Då statistik över hur många dessa cykelturister är så måste de uppskattas utifrån tidigare studier och expertbedömningar. Då dessa metoder inte möjliggör en uppdelning mellan cykelturister utifrån om de anlänt till Öland med buss, bil eller annat transportmedel, är det viktigt att undvika att dubbelräkna personer. En utgångspunkt för uppskattningen av antalet cykelturister kan tas i det årliga antalet turister på Öland. Uppskattningsvis kan till turister ha bott på kommersiella boenden på Öland år 2009 (det vill säga inte i egna stugor eller hos släkt/vänner). 32 Tidigare studier visar att cykelturister i mycket hög utsträckning bor på campingplatser i campingstugor eller i tält. 33 Uppskattningsvis campade mellan och turister på Öland år Att döma av bedömningar gjorda av flera campingägare på Öland är omkring två av tio campinggäster en cykelturist. En ännu mer försiktig uppskattning är att en av tio campinggäster är en cykelturist. Det motsvarar till cykelturister boende på camping på Öland år Personer som semestrar på Öland men inte bor på kommersiellt boende räknas inte in bland cykelturisterna, eftersom det inte är troligt att cyklingen står som ett viktigt motiv för deras resor. Uppgift 4: Uppskattningsvis till cykelturister bodde på campingplats på Öland år Om merparten av cykelturisterna antas bo på camping, vilket framgår av de undersökta studierna (se t.ex. Simonsen & Jørgensen, 1998), så bör andelen cykelturister bland övriga turister vara väsentligt lägre än bland campingturister. Ett försiktigt antagande kan då vara att en av tjugo besökare som bor på hotell, stugbyar och vandrarhem är cykelturister, vilket ger ca 3000 cykelturister. Uppgift 5: Uppskattningsvis bodde omkring 3000 cykelturister bodde på hotell, stugbyar eller vandrarhem på Öland år Besökstatistik Hemsidan lanserades år 2007 och innehåller information för personer som vill cykla på Öland. På hemsidan finns Ölandsleden samt intressanta avstickare markerade på karta, samt beskrivna i text och bild. Den innehåller också kontaktuppgifter till cykeluthyrare och arrangörer av cykelpaket. Sedan lanseringen år 2007 har hemsidan haft flera hundra tusen besökare som tillsammans stått för en halv miljon sidvisningar. I nedanstående diagram redovisas antalet besökare per år, totalt och specifikt för den engelskspråkiga delen av sidan. 32 Beräkningar utifrån tabell H290, SCB/Tillväxtverket. Uppskattningen baseras på siffror över antal gästnätter och antal nyinskrivningar (justerat utifrån att besökare antas bor på i genomsnitt 1,5 olika boenden under sin vistelse). År 2009 genomfördes 3,2 miljoner turismövernattningar på Öland, varav 1,5 miljoner i kommersiellt boende och 1,7 miljoner i eget fritidshus eller hos släkt och vänner (Resurs AB, 2010). 33 Saabye Simonsen P, B Jørgensen, D Robbins (1998). Cycling Tourism. Unit of Tourism Research at Research Centre of Bornholm. 34 Samma underlagsdata och beräkningsmetod som ovan

17 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 14 Figur 6. Årligt antal besökare på Total Engelsk upplaga (t.o.m Aug) Under de totalt 1324 dagar som räknats i besöksstatistiken besöktes sidan gånger, vilket ger ett genomsnitt på 201 besökare per dag. Flest besökare under en enskild dag uppgick till 765 st. Mätningen för år 2010 sträcker sig bara fram till mitten av augusti, men tycks indikera att besöken under år 2010 har varit fler än både under år 2008 och Utifrån statistiken över besökare på går det inte att uppskatta hur många cykelturisterna på Öland är. Vid tolkningen av antalet besök på sidan måste flera saker tas i beaktan. Exempelvis är det mycket möjligt att bara en person tittar på sidan i ett resesällskap med flera personer, vilket innebär att det kan vara många fler än de som tittat på sidan som cykelturistat på Öland. Å andra sidan är det sannolikt bara en del av besöken på hemsidan som har lett till/hängt ihop med en faktisk cykelturistsemester på Öland. Utifrån statistiken kan konstateras att det finns ett stort intresse för att cykla på Öland, och att intresset tycks vara relativt konstant över tid. Särskilt intresset från utlandet/icke svensktalande tycks också växa över tid Sammanlagd värdering Utifrån ovanstående uppgifter kan en sammanlagd värdering av antalet cykelturister göras. Vid den sammanlagda värderingen bör hänsyn tas till att det finns möjlighet att flera av de ovanstående uträkningarna överlappar. Sannolikt bor t.ex. de cykelturister som tar cykelbussen enligt Uppgift 3 på kommersiellt boende, och de är därmed inräknade bland i Uppgift 4 och Uppgift 5. Delar av de som hyrt cyklar enligt Uppgift 1 kan också antas vara medräknade i Uppgift 4 och Uppgift 5. Utifrån dessa resonemang har en försiktig approach använts nedan för att bedöma i vilka fall olika uppgifter kan antas överlappa, och i vilken utsträckning uppgifterna kan antas avse unika individer. Genom att summera de olika uppskattningarna, och ta hänsyn till sannolika överlappningar utifrån ovanstående resonemang, uppskattas antalet cykelturister på Öland i tabellen nedan. Tabell 3. Antalet cykelturister på Öland årligen under 2009/2010 Grupp Antal cykelturister Uppskattad unik andel Unikt antal cykelturister Uppgift 1: Hyrcyklar % Uppgift 2: Cykelpaket % 23 Uppgift 3: Cykelbussen % 84 Uppgift 4: Campare % Uppgift 5: Hotell, vandrarhem, stugby % TOTALT 29303

18 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 15 Utifrån den sammanställning som är gjord av olika källor gällande antalet cykelturister på Öland uppskattas det totala antalet cykelturister under 2009 och 2010 ha legat på ungefär personer årligen. 4.3 Längden på cykelturisternas vistelser Hur lång tid cykelturisterna spenderar på Öland avgör i stor utsträckning vilket ekonomiskt värde de bidrar med på ön, eftersom de under varje dag av sin vistelse betalar för boende, mat och annat. Det är också viktigt att uppskatta hur många cykelturister som gör cykelutflykter över dagen, eftersom de spenderar mycket mindre pengar under sin cykeltur än vad övernattande cykelturister gör. Genomsnittlig stanntid turister på Öland Cykelturister kan överlag antas spendera lika långa vistelser som turister på Öland överlag, men det är också viktigt att ta hänsyn till uppgifter som pekar på att deras vistelselängd skiljer sig åt. I nedanstående tabell presenteras uppgifter från SCB över hur länge turister i genomsnitt stannade på sitt boende på Öland under 2009, inom fyra olika kommersiella boendetyper. Tabell 4. Genomsnittlig stanntid i antal dygn på Öland år 2009 Boendetyp Genomsnittlig stanntid Gäster från Sverige Gäster från utlandet Totalt Stugbyar 4,90 4,64 4,86 Vandrarhem 2,29 2,40 2,31 Hotell 2,36 4,23 2,36 Camping 3,50 3,10 3,46 Samtliga boendetyper 3,26 2,97 3,23 Källa: Tabell H290, SCB/Tillväxtverket Givet att cykelturister på Öland uppvisar samma boendemönster som turister på Öland gör överlag, kan cykelturisterna antas spendera i genomsnitt 3,23 dygn på Öland under sin resa. Uppgift 1: Cykelturisterna kan antas spendera ca 3,2 dygn på Öland under sina resor, givet att de uppvisar samma boendemönster som andra Ölandsturister. Längd på cykelpaket Som tidigare nämnts säljs cykelpaket på Öland utav två operatörer på ön. De cykelpaket som säljs har olika längd, och det erbjuds cykelpaket som är från dagsturer till turer med fem övernattningar. Turerna är i genomsnitt tre dagar långa. Uppgift 2: Cykelpaketen är i genomsnitt tre dagar långa. Cykelturister på hyrda cyklar Inom ramen för denna undersökning har i princip samtliga cykeluthyrare på Öland kontaktats. I samband med att de kontaktades så tillfrågades de om hur länge de brukar hyra ut sina cyklar. Att döma av deras svar är det vanligast att hyra cykeln över ett enda dygn. En del av cykelturisterna lämnar igen cykel samma dag som de hyr den cykelturister på dagsturer. En mindre del hyr sin cykel mellan två dagar och en vecka. Sammantaget hyr man i genomsnitt sin cykel i 1,62 dygn. Uppgift 3: Personer som hyr cyklar på Öland hyr dem i genomsnitt under 1,6 dygn Andra uppgifter kring längden på cykelturisters resor På flera olika platser runt om i världen har undersökningar kring längd på cykelturisters resor gjorts. Längden på resorna beror på många faktorer, såsom balansen mellan dagscyklister och cyklister på flerdagsturer. I nedanstående tabell presenteras cykelturisterna på Bornholm/Fyn och i Tyskland utefter hur många dagar de spenderar under sin semester.

19 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 16 Tabell 5. Antal semesterdagar för cykelturister på olika platser (i procent) 1 dag 2-4 dagar 5-7 dagar 8-14 dagar dagar >3 veckor Totalt Bornholm/Fyn 0,9 11,7 37,1 39,8 8,8 1,8 100 Tyskland (saknas) (saknas) 100 Källa: Saabye Simonsen P, B Jørgensen, D Robbins (1998). Cycling Tourism. Unit of Tourism Research at Research Centre of Bornholm och Trendscope 2008 Enligt undersökningen av Bornholm/Fyn stannade majoriteten av cykelturister mellan 5 och 14 dagar. Var tionde cykelturist spenderade mer än 15 övernattningar, och bara ett fåtal mindre än 5 övernattningar. I genomsnitt stannade cykelturister mellan 9 och 10 dagar, att jämföra med 7 dagar för den genomsnittliga semesterresenären i Danmark. Med utgångspunkt i dessa siffror verkar cykelturister inte vara en turistkategori som reser på korta semestrar. Undersökningen i Tyskland (Trendscope 2008) visar att en tredjedel av alla tyska cykelturister tar korta turer på 2-4 dagar, men att en relativt stor andel på 62 procent reser på turer minst 5 dagar långa. Det genomsnittliga antalet dagar för cykelturistresor i Tyskland ligger mellan 5 och 7 dagar. Uppgift 4: Undersökningar från utlandet pekar på att många europeiska cykelturister tar längre turer, på mellan 5 och 14 dagar Sammanlagd värdering För att kunna tolka de uppgifter som erhållits från statistiska källor har några personer med insikt i Ölands cykelturism 35 ombetts ge sin syn på frågan om hur länge cykelturister vistas på Öland. Utifrån de fakta som samlats in tillsammans med deras synpunkter kan slutsatsen dras att det finns en liten del turister som cykelturistar över dagen, en större andel som cykelturistar 1-2 dagar, och sedan en stor andel campande cykelturister som vistas 3 till 4 dygn på Öland under sin resa. En liten grupp cykelturister vistas ännu längre än så, men de utgör endast några få procent av samtliga cykelturister. Utifrån samtliga ovanstående uppgifter uppskattas cykelturisterna spendera i genomsnitt 2,85 dagar på Öland. 4.4 Cykelturisternas utgifter Den sista parametern i beräkningen av cykelturismens värde är cykelturisternas utgifter. Hur mycket olika turister spenderar varierar, och det är därför av stor vikt att så nära som möjligt försöka uppskatta hur mycket Ölands cykelturister spenderar under sina vistelser. Inom ramen för denna studie har följande källor har kunnat identifieras som underlag för uppskattningen av cykelturisternas utgifter: Tidigare studier av cykelturisters utgifter Kostnader för cykelpaketköp Bedömningar av cykelturistkännare Det hade också varit önskvärt att analysera cykelturisternas utgiftsnivåer i relation till de utgifter som andra Ölandsturister har. Någon sådan data har dock ej kunnat identifieras, vilket innebär att analysen måste göras utifrån andra datakällor. För att belysa uppgifterna från tidigare studier har personer på Öland med inblick i cykelturismen ombetts ge sin syn på gruppens utgifter. Nedan redovisas uppgifter för var och en av de ovanstående källorna över cykelturisters utgifter. Tidigare studier av cykelturisters utgifter Genom att undersöka hur stora utgifter cykelturister på andra platser har, kan en god utgångspunkt erhållas för att uppskatta cykelturisternas utgifter. I nedanstående tabell ges en översikt över ett antal studier där cykelturisternas utgifter har studerats empiriskt, som kan utgöra ett gott underlag för bedömningen av de Öländska cykelturisternas utgifter. 35 Bl.a. campingägare, cykeluthyrare, Ölands turistbyrå

20 Dagliga utgifter för övernattande cykelturister (Kr per dygn) Dagliga utgifter dagsturer (Kr) EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 17 Tabell 6. Cykelturisters dags- och dygnsutgifter enligt olika studier Land/region/rutt Land Källa Avser år Storbritannien Storbritannien Keeling A (1999) Danmark Danmark Danmarks Turistråd (2002) LF-Routes Netherlands Nederländerna Fietsplatform (2004) Mecklenburg-Vorpommern Tyskland dwif-consulting (2004) Elbe Cykelled Sachsen Tyskland TMBLM (2008) Veloland Schweiz Schweiz Ickert et al. (2005) Schweiz Schweiz Veloland Schweiz (2005) Saarland Tyskland dwif-consulting (2005) Australien Australien Roy Morgan Research (2005) EuroVelo 6 France Frankrike Alter-Modal * 4 olika brittiska cykelleder** Storbritannien Institute of Transport and Tourism Moselle Cykelled Tyskland ETI (2007) Elbe Cykelled - Prignitz Tyskland Öhlschläger (2007) Rheinland-Pfalz Tyskland ETI (2007) Nedre Österrike Österrike MANOVA (2007) Donau Cykelled Österrike MANOVA (2007) Brandenburg Tyskland ift (2008) Köln Tyskland Claudia Krieger (2007) Tyskland Tyskland Trendscope (2008) Tyskland, Elbe-leden Tyskland ADFC-Radreiseanalyse (2009) * Exkluderas från vidare beräkningar då uppgiften är orimligt låg ** Coast and Castles, C2C, Hadrian's Cycleway, Pennine Cycleway Av ovanstående uppgifter framgår tydligt att det finns stora variationer mellan länder, regioner och leder, i hur mycket pengar cykelturister spenderar. För övernattande cykelturister varierar de genomsnittliga utgifterna mellan 283 kr per dygn i Nederländerna, till 712 kr per dygn i Österrike. Genom att beräkna medelvärden för utgiftsnivåerna kan en uppskattning av en tänkbar utgiftsnivå på Öland erhållas. Innan beräkningen av medelvärden är det dock viktigt att korrigera ovanstående utgiftsnivåer för inflationsökningar, då många av uppgifterna från tidigare studier har hunnit bli många år gamla. Nedan redovisas medelvärden och medianvärden för dagsturer och flerdagsturer, med och utan kompensation för inflationen. 36 Tabell 7. Utgifter för cykelturister Uppgift Dagliga utgifter för övernattande cykelturister (Kr per dygn) Dagliga utgifter dagsturer (Kr) Medelvärde Inflationsjusterat medelvärde Median Inflationsjusterad median Utifrån statistik från OECD över inflation i de studerade länderna har en genomsnittlig inflationstakt på 2% använts.

21 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 18 I ett antal studier har cykelturisternas utgifter analyserats närmare. Där har man funnit att i genomsnitt spenderar cykelturisterna 40 % av dygnsutgifterna på boende, 30 % på mat och dryck, och 30 % på övriga utgifter såsom shopping, lokala transporter eller aktiviteter. 37 De cykelturister som bara tar dagsturer lägger mellan 60 och 75 % av sina utgifter på mat och dryck. 38 Kostnader för cykelpaket De cykelpaket på Öland som har studerats inom ramen för studien varierar mellan 3 och 6 dagar (2 och 5 övernattningar). Paketen kostar mellan och kronor, och inkluderar boende med frukost, lunchpaket, någon middag, entré till museer och sevärdheter. Därtill ingår hyra av cykel och cykelhjälm. I genomsnitt kostar cykelpaketen ca 1500 kr per dygn. Utöver de utgifter som omfattas av cykelpaketen är det troligt att cykelpaketköparna har ytterligare utgifter under sina resor exempelvis för shopping och mat som inte ingår i paketet. Dessa utgifter kan antas uppgå till ca 100 kr per dygn. Sammantaget uppskattas cykelturister som deltar i organiserade cykelpaketresor spendera ca kr per dygn. Bedömningar av cykelturistkännare Inom ramen för denna studie har cykeluthyrare på Öland intervjuats, bland annat om vilka utgiftsmönster deras kunder har. Cykeluthyrarna uppger att deras kunder framför allt är 40, 50 och 60-talister med ordnad ekonomi. De bor fint och äter gott, och har råd att unna sig god kvalitet. Ofta reser dessa cykelturister i sällskap om två vuxna personer och ett litet barn, men flera uppger också att åldern på gästerna varierar mycket, från unga åringar, till pensionärer det som förenar dem är ett miljöintresse och en önskan att komma ut i naturen. Bland gästerna från utlandet återfinns många från Tyskland, Polen, Frankrike och Belgien Sammanlagd värdering Sammantaget bedöms Ölands cykelturister inte skilja sig särskilt mycket från de utgiftsnivåer som rapporterats från cykelturister på andra platser i Europa. Det är inte troligt att de Öländska cykelturisterna idag har lika höga utgiftsnivåer som de högsta i Europa, men heller inte troligt att de har de lägsta utgiftsnivåerna, med tanke på de svenska prisnivåerna. Således bedöms Ölands cykelturister ligga i nivå med det europeiska medelvärdet (inflationsjusterat) på 565 kronor per dygn för flerdagsturer, och 152 kronor för dagsturer som inte omfattar övernattning. Cykelturister som reser inom ramen för organiserade cykelpaket antas spendera kr per dygn. 4.5 Sammanräknat direkt värde av cykelturismen på Öland Nedan sammanställs samtliga ovanstående uppgifter för att ge en total bedömning av det nuvarande värdet av cykelturismen på Öland, utifrån data för åren Tabell 8. Sammanställning av det direkta värdet av cykelturism på Öland Antal cyklister 1418 Totalt antal övernattningar Utgifter per person och dag (Kr) Dagsturer Flerdagsturer Totalt Inga (Varav 115 cykelpaket) (Varav 345 cykelpaket) 565 (Cykelpaket: 1 600) (sammanlagt genomsnitt) Total omsättning (Kr) Sammantaget uppskattas cykelturismen idag omsätta ca 48 miljoner kronor på Öland, vilket motsvarar 4,2 procent av turismens totala omsättning på Öland. 39 Storleken på cykelturismens omsättning i förhållande till övrig turism illustreras i Figur ETI 2007, Fietsplatform 2004, Ickert et al. 2005, MANOVA 2007, Trendscope 2008a 38 ETI 2007, Fietsplatform 2004, Ickert et al. 2005, Trendscope 2008a 39 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland TEM 2009 (Resurs AB)

22 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 19 Om cykelturisterna skulle antas ha samma fördelning av sina utgifter som den genomsnittliga turisten på Öland så skulle deras omsättning fördela sig på följande vis: Livsmedel 9 Mkr, Transport 6 Mkr, Shopping 9 Mkr, Logi 11 Mkr, Restaurang 11 Mkr, Aktiviteter 3 Mkr. Figur 7. Cykelturismens uppskattade andel av Ölands turismomsättning Cykelturism 4% Utifrån ovanstående resonemang är det dock rimligt att anta att cykelturisternas utgiftsmönster skiljer sig från andra turister, bl.a. genom att de i högre utsträckning bor på camping. Övrig turism 96% Uppskattningen av värdet på cykelturismen på Öland kan jämföras med värderingar av cykelturism som gjorts på andra platser. På dessa de danska öarna Bornholm och Fyn omsätter cykelturismen uppskattningsvis 124 miljoner danska kronor en avsevärt större summa än på Öland, och det trots att de danska cykelturisterna endast uppskattas ha lägre utgifter per dygn (ca 400 svenska kronor i dagens penningvärde). 40. Richie (1999) och Ritchie och Hall (1999) uppskattade i sina studier att cykelturisternas utgifter på den södra ön i Nya Zeeland genererar intäkter på upp emot 400 miljoner kronor per år och uppskattningsvis arbetstillfällen. Att döma av de internationella exemplen torde det således finnas goda möjligheter att utöka cykelturismen på Öland. 4.6 Värdering med top-down-ansats Värdet av Ölands cykelturism kan på också uppskattas med en så kallad top-down-ansats. Att räkna ut värdet genom en top-down ansats innebär att man utgår från övergripande siffror (över t.ex. länder) som sedan fördelas ut på olika regioner i detta fall Öland. Detta skiljer sig från en bottom-up-ansats (eller en pseudo-bottom-up-metod som används för ovanstående värdering), där det totala värdet skattas genom att data för lokala verksamheter summeras upp till regional nivå. 41 Top-down-uppskattning utifrån Kågeson (2007) Flera uppskattningar har gjorts av vad hela den svenska cykelturismmarknaden är värd. Exempelvis Kågeson (2007) uppskattar värdet av Sveriges sammanlagda cykelturism till miljoner kronor. Fredman et al (2008) uppskattar värdet till 200 miljoner kronor per år. Ölands andel av denna totala omsättning kan uppskattas genom att relatera dessa siffror till Ölands andel av Sveriges totala turism. Det bör dock betonas att både Kågeson och Fredman et al. använder sig av snävare definitioner av cykelturism än vad som gjorts inom denna studie, vilket innebär att uppskattningar utifrån deras bedömningar sannolikt kommer att resultera i lägre värderingar av den Öländska cykelturismen än vad som gjorts i denna studie. Sveriges turism omsatte miljoner kronor år 2009, medan Ölands turism omsatte miljoner kronor samma år, motsvarande 1,31 procent av den svenska turismen. Sett i antal övernattningar stod Öland för 2,16 procent av totalsumman, med 3,2 av 148 miljoner övernattningar. Proportionerligt sett kan Öland dock antas stå för en större del av cykelturismen i Sverige än vad man står för turismen överlag. Tidigare studier visar exempelvis att cykelturister i mycket hög grad nyttjar sig av camping som boendeform, och med en omsättning på 5,1 miljarder kronor omsatte Ölands campingverksamheter ca 8 procent av den svenska campingmarknaden. 42 Kågeson (2007) har dessutom pekat ut Öland som en av Sveriges främsta regioner vad gäller befintlig cykelturism, och som ett av de områden med störst potential. 40 Simonsen och Jørgensen (1998) 41 SCB (2003) Regionala räkenskaper i Sverige 42 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen TEM 2009, Sverige respektive Öland (Resurs AB)

23 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 20 Utifrån dessa resonemang kan Öland antas stå för mellan 5 och 15 procent av den svenska cykelturismen, vilket ger ett värde på mellan 10 och 30 miljoner kronor årligen. Givet att Kågeson (2007) och Fredman et al (2008) båda använt en snävare definition av cykelturism än denna studie, är dessa uppskattningar i närheten av denna studies uppskattning. Top-down-uppskattningar utifrån andra studier Enligt en försiktig värdering genomförd av Koucky (2007) kan cykelturismen i Europa år 2005 uppskattas ha haft en omsättning i storleksordningen 4-5 miljarder euro (36-45 miljarder kronor), motsvarande cirka 2 procent av turismbranschens omsättning samma år. Överförs denna andel till fallet Öland kan cykelturismen på Öland uppskattas omsätta 22,6 miljoner kronor, det vill säga 2 procent av 1,13 miljarder kronor. Öland kan dock antas ha en proportionerligt större del av cykelturismen, på grund av att Öland redan idag har en relativt väl utvecklad cykelturism. Utifrån detta resonemang kan 3 till 6 procent av den Öländska turismen utgöras av cykelturism, vilket ger en uppskattning på mellan 33 och 68 miljoner kronor. Ovanstående uppskattning ligger också i linje med den värdering som Lumsdon (1999) gjort, där han beräknat att mellan 2 och 4 procent av alla semesterresor i Europa utgörs av cykelturister. Lumsdon förutspådde också att andelen till år 2009 skulle komma att växa till 6-12 procent i länder såsom Danmark och Tyskland, medan andelen skulle växa långsammare i andra länder. Därtill uppger Fraietta (2004) att cykelturism bör kunna nå mellan 5 och 10 procent av hela turismmarknaden i Europa och Nordamerika på års sikt. Enligt denna studie förefaller cykelturismen på Öland ha nått upp till drygt 4 procent av turismens omsättning på Öland. Jämfört med Lumsdons (1999) och Fiaietta (2004) uppskattningar av cykelturismens potential torde det således finnas utrymme för utveckling på Öland. 4.7 Känslighetsanalys Då uppskattningen av cykelturismens nuvärde är baserad på flera antaganden har en känslighetsanalys genomförts utav uppskattningen. De parametrar som anses vara behäftade med störst osäkerhet i värderingen är följande två: Andel campingturister som är cykelturister Genomsnittliga dygnsutgifter I dessa uppgifter finns en osäkerhet som är av en så pass betydande storlek att det är viktigt att det återspeglas i den totala värderingen. Andel campingturister som är cykelturister har uppskattats genom att många olika campingägare på Öland har ombetts uppskatta denna andel. Då det är en subjektiv uppskattning finns en risk att den inte är helt korrekt, och eftersom denna grupp utgör en stor del av cykelturisterna har uppgiftens osäkerhet inkluderats i känslighetsanalysen. De genomsnittliga dygnsutgifterna som används i denna studie är baserade på tre underlagsuppgifter, där en viktig uppgift är dygnsutgifter för cykelturister i utlandet. Det är inte omöjligt att dessa skiljer sig från de Öländska utgiftsnivåerna, och detta har därför inkluderats i känslighetsanalysen. Med anledning av osäkerheten i dessa uppgifter har känsligheten i den totala värderingen testats genom att dessa två parametrar har justerats upp respektive ned med 10 procent. Detta ger ett osäkerhetsintervall som illustreras i Figur 8. Figur 8. Uppskattat värde av Ölands cykelturism nu och år 2025 samt osäkerhetsintervall 80 Mkr 70 Mkr 60 Mkr 50 Mkr 40 Mkr 30 Mkr 20 Mkr Estimat Hög/Låg skattning Detta ger oss att det estimerade värdet antas av Ölands cykelturism uppskattas vara mellan 40 och 57 miljoner kr. Slutligen bör det betonas att cykelturismen på Öland är och kommer att vara en funktion av den to- 10 Mkr 0 Mkr 2010 (Nuvärde) 2025 (Ökat med inflation)

24 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 21 tala turismen, som påverkas markant mellan år till år av faktorer såsom allmänt konjunkturläge och övergripande trender inom turismen. 4.8 Andra effekter av cykling Utöver det direkta ekonomiska värdet så pekar många internationella undersökningar på att cykling och cykelturism har andra effekter som kan vara intressanta att beakta. Flera typer av andra effekter kan genereras som en följd av cykelturism, där de viktigaste kan anses vara de miljömässiga och de hälsomässiga effekterna. Cykling kan också medföra kostnader, exempelvis genom att restiden ökar vid byte från bil till cykel. En ökad restid medför dock inga större samhällsekonomiska i de fall den inträffar under ledig tid, då det inte medför produktionsbortfall. Miljömässiga värden Cykelturister har mindre miljöpåverkan jämfört med bilbundna turister, eftersom resenären inte bidrar till utsläpp av avgaser och koldioxid under den tid den är cykelburen. Just cykelresor ersätter dessutom vanligtvis kortare bilresor som ger upphov till höga genomsnittliga utsläpp eftersom kallstartsfasen varar under större delen av resan (Kågeson 2007). SIKA (numera Trafikanalys) uppskattar att det samhällsekonomiska värdet av minskad biltrafik från miljösynpunkt 0,45 kronor per fordonskilometer. Kågeson (2007) menar att om man tar hänsyn till kallstartens höga utsläpp kan troligen ett dubbelt så högt värde användas för att beräkna värdet. En försiktig skattning av värdet kan då antas vara 0,60 kronor per fordonskilometer. Antas de ca Öländska cykelturisterna cykla 1½ timma per dag i ungefär 16 km per timma under de knappa tre dagar de spenderar på Öland så genererar det ett värde ur miljösynpunkt på drygt en miljon kronor per år, jämfört med om de hade tillryggalagt samma sträckor med bil. 43 I studier har även negativa effekter på miljön identifierats. Bland annat kan följande negativa effekter nämnas: 44 Jorderosion (vilket påverkar vattenkvaliteten genom avrinning från cykelvägar) Skador på vegetation nära cykelleder Störning av djurliv Trängsel (vilket påverkar upplevelsens kvalitet) Energianvändning av de logiföretag som cykelturister använder Cykling har således miljömässiga fördelar jämfört med bilburen turism, men det bör inte negligeras att även cykelturism (i likhet med alla andra former av turism) leder till negativa miljömässiga konsekvenser. Detta är något Öland bör ta hänsyn till och hantera i möjligaste mån. Hälsomässiga värden Att cykla är bra för hälsan, och en förbättrad hälsa innebär vinster för samhället. Naturvårdsverket uppskattar att hälsoeffekten av ökad cykling är i genomsnitt kronor per år, eller 20 kronor för varje nytillkommen cykeltimme. I Ölands fall skulle det kunna innebära ca 2,5 miljoner kronor i hälsoeffekter (utifrån ovanstående antaganden), jämfört med om personerna inte hade cyklat under sin semester. 45 Naturvårdsverket anger vidare att ännu större hälsoeffekter kan uppnås om cyklandet ökar hos tidigare inaktiva personer som är 50 år eller äldre. Om dessa personer kan påverkas så kan effekterna uppgå till omkring 50 kronor per nytillkommen cykeltimme. 46 Kågeson (2007) menar även att ännu större långsiktiga hälsoeffekter kan uppnås genom att främjande av cykling kan grundlägga goda rese- och motionsvanor för barn och ungdomar. Cykling kan också medföra hälsomässiga kostnader genom att olyckor inträffar. Dessa kostnader uppges av Kågeson (2007) dock täckas av cyklandets positiva värden. 43 (Personer) x (genomsnittligt antal dagar) x ((cykeltimmar per dag) x (genomsnittshastighet)) x (miljömässigt värde per kilometer): x 2,85 x (1,5 x 16) x 0,60 = Institute of Transport and Tourism et al, The European Cycle Route Network EUROVELO, (Personer) x (genomsnittligt antal dagar) x (cykeltimmar per dag) x (värde av hälsoeffekter per timma): x 2,85 x 1,5 x 20 = Naturvårdsverket (2005), Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder. Rapport 5456.

25 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM INSPIRATIONSEXEMPEL Inom ramen för studien har en studie genomförts för att kartlägga vad attraktiva cykeldestinationer gjort för att stimulera cykelturister. I kapitlet nedan återfinns en presentation av fem geografiska områden och deras satsningar på cykelturism. Kapitlet bygger på en dokumentstudie som kompletterats med intervjuer med aktörer som såsom turistchefer för vissa regioner. Avslutningsvis följer en sammanställning av initiativen. Syftet med kapitlet är att ge inspiration till vad Öland kan initiera för att öka cykelturismen. En rad satsningar har initierat runt om i världen för att stimulera cykelturismen. Urvalet som presenteras nedan utgörs av såväl öar som fastlandsexempel, och syftar till att påvisa nationella och internationella erfarenheter. 5.1 Sverige, Gotland På Gotland finns cirka permanent boende, varav 40 procent bor i Visby. Under 2008 besöktes Gotland, huvudsakligen under sommarmånaderna, av omkring personer. Besökarna spenderade cirka miljoner kronor och tillbringade omkring gästnätter på ön. 47 På Gotland hyr man årligen ut cirka 2000 cyklar. 48 Gotlands främsta tillgång är dess kända sevärdheter och närheten till naturen. Attraktionerna är många. Såväl Visby med dess kulturella sevärdheter som Lummelundagrottorna, raukarna och stränderna, attraherar turister till ön. 49 Kommunikationsmässigt har Gotland goda förbindelser med Stockholm, men i jämförelse med andra län besöks ön av få utländska turister något som kan förklaras av att Gotland ligger relativt avlägset från kontinenten. 50 Initiativ kopplade till cykelturismen Ett antal mindre satsningar på cykelturismen hargenomförts. På ön finns Gotlandsleden, en skyltad cykelled som är 500 kilometer lång 51. Gotlandsleden är dock bilfri endast i väldigt begränsad utsträckning och från ett cykelperspektiv försämrades dragningen 1992 då en stor del av leden lades ut på stora länsvägar. Det finns idag en 20 kilometer lång bilfri cykelled mellan Visby och Tofta. 52 Utveckling av infrastrukturen på Gotland ingår dock i kommunens strategi för I strategin ingår satsningar på cykelinfrastrukturen i och omkring Visby, samt i förlängningen även i andra större tätorter - något som i sin tur kommer att bidra till utvecklingen av landsbygdsturismen. 53 Utöver detta satsar kommunen på ett projekt för att öka cykelturismen på norra Gotland. Det är föreningen Utveckling Norra Gotland (UNG), som vill undersöka vilka områden som är lämpliga för cykelturism. En liknande kartläggning av tre socknar på norra Gotland gjordes 2007 och föreningen vill i år och under nästa år komplettera med åtta ytterligare socknar. UNG vill bland annat förbättra och utveckla cykelleder i området för att aktivt börja marknadsföra cykelturism på norra Gotland. Projektet finansieras av kommunen och Länsstyrelsen. Idag på Gotland finns det möjlighet att köpa paketresor med cykel, cykelkärra, tält samt campingcheckar. Utöver detta anordnas ett antal arrangemang kring cykling på ön, som exempelvis Gotland360 och Gotland Bike Battle som riktar sig mot såväl motionärer som elitcyklare. 47 Gotlands kommun, Gotland i siffror 2009 Fakta och statistik, Kågeson, Förutsättningar för cykelturism i Sverige, Kågeson, Förutsättningar för cykelturism i Sverige, Ibid. 51 EkoBoGotland, 52 Kågeson, Förutsättningar för cykelturism i Sverige, Gotlands kommun, Gotland i siffror 2009 Fakta och statistik, 2009.

26 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM Danmark, Bornholm Bornholm är Danmarks mest kända destination för cykelturister. Cirka årliga besökare cyklar vid ett besök på ön 54. Cirka 18 procent av turisterna har cykling som huvudaktivitet och räknas därmed som rena cykelturister. I en undersökning som genomförts bland turister på Bornholm svarar cirka 30 procent 4 eller 5 på en skala mellan 1 och 5 med frågan "I vilken utsträckning använder du cykel under din vistelse?". Dessa respondenter spenderar cirka 620 danska kronor per dag under sin vistelse på Bornholm. Totalt uppskattas cykelturisterna omsätta 200 miljoner danska kronor. 55 Turisterna som besöker Bornholm kommer huvudsakligen från Danmark, Sverige och Tyskland, men även från Norge och Polen. Bland turister från Tyskland och Norge överstiger andelen turister med cykling som sin huvudaktivitet 50 procent. 56 Det är framförallt Bornholms natur med vackra stränder och gröna fält som attraherar turister till ön. Bornholm ligger relativt avsides i Östersjön, men nås med båt från Sverige eller med flyg från Köpenhamn. 57 Cykelturisterna stannar i genomsnitt sju dagar på Bornholm och använder öns campingmöjligheter i högre grad jämfört med övriga turister. Majoriteten av cykelturisterna besöker Bornholm under tredje kvartalet, det vill säga under månaderna juli, augusti och september. 58 Figur 9. Cykelleder på Bornholm Initiativ kopplade till cykelturismen Trots att Bornholm är en relativt liten ö, 40 gånger 30 kilometer, finns över 235 kilometer bilfria cykelleder. Den första leden öppnades redan Bornholm har aktivt arbetat med utbyggnad och uppgradering av det existerande cykelnätet. 60 Man har exempelvis gjort om gamla banvallar till cykelstigar, då det inte längre går tåg på ön. Utöver den väl utvecklade infrastrukturen, har Bornholm satsat på att placera rastplatser belägna vid vackra utsiktsplatser 61. Det finns idag en ansökan hos Danska transportministeriet om att fortsätta utveckla cykelnätet och rastplatserna 62. Vidare finns det idag flera cykeluthyrare som erbjuder kompletta cykelpaket med övernattning och uthyrning 63. På Bornholm har man dessutom möjlighet att ta med sig cykeln på bussen. De offentliga regionala bussarna rymmer cirka 5-6 cyklar var och har en särskild cykelhållare för att underlätta för turisterna. 64 Bornholm har även valt att aktivt marknadsföra sig som en cykeldestination. Därtill har man utformat såväl förslag på cykelturer, som specialanpassade kartor för cykelturister. 65 Vidare har man utvecklat en portal för cykelturister, Schweiz, VeloLand Schweiz är en av Europas stora cykeldestinationer. I Schweiz drivs utveckling och marknadsföring av cykelturismen på nationell nivå. Under 1999 använde 3,3 miljoner cyklister det nationella nätverket för att sedan nå 4,8 miljoner användare Koucky, Cykelturismen in Europa, Jensen, Destination Bornholm, Marcussen, Cycling tourism in north-western Poland, on Bornholm and in southern Sweden, Saabye Simonsen et al, Cycling Tourism, Marcussen, Cycling tourism in north-western Poland, on Bornholm and in southern Sweden, Saabye Simonsen. Danmarks Turistråd: Aktiv Ferie Alliance, Desk Research På uppdrag av Danmarks Turistråd Kågeson, Förutsättningar för cykelturism i Sverige, Saabye Simonsen. Danmarks Turistråd: Aktiv Ferie Alliance, Desk Research På uppdrag av Danmarks Turistråd Jensen, Destination Bornholm, Koucky, Cykelturismen i Europa, Bornholm, 65 Koucky, Cykelturismen i Europa, 2007.

27 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 24 I nedanstående karta illustreras det nationella cykelnätverket som Veloland utgör. Genom de olika cykellederna kan cyklister ta sig mellan alla större cykelområden i Schweiz. Cykelleder finns både i bergiga områden såväl som i områden med små höjdskillnader. Detta gör att cyklister kan erbjudas stor omväxling från krävande och utmanande bergscykling, till lättar cykling som passar för hela familjen. Figur 10. Veloland Schweiz nationella nätverk av cykelleder Källa: Richardson, A.J. (2003). The Survey of the Veloland National Cycling Routes: a Comparison of results from 1999 through A report to Veloland Schweiz, Bern, Switzerland Initiativ kopplade till cykelturismen VeloLand Schweiz är namnet på det nätverk av nio cykelleder som går genom Schweiz. Stiftelsen grundades 1995 med målet att skapa ett nationellt ledsystem för cyklister genom offentlig och privat samverkan öppnades ett nätverk av kilometer cykelled med enhetlig skyltning. Därefter beslutades att även andra närliggande turistområden skulle inkluderas i vad som kom att kallas SchweizMobil. I SchweizMobil ingick VeloLand samt andra organisationer som främjar hiking, moutainbiking, kanoting etc. I organisationen ingick 22 nationella och 147 regionala leder, vilket motsvarade kilometer cykelled. För att säkra fortsatt hållbar utveckling och lokal förankring, valdes lederna ut i samarbete mellan en rad organisationer som exempelvis turistbyråer, departement, kommuner och kantoner. Cykellederna representerar de mest attraktiva lederna i Schweiz och har alla enhetlig skyltning. Nätverkets uppskattade omsättning för 2008 uppgår till miljoner euro. 68 SchweizMobil är organiserat i ett nätverk av partners där SchweizMobil ansvarar för projektkoordineringen. Alla cykelleder är på något sätt kopplade till dessa partners, exempelvis via transport, cykeluthyrning eller övernattning. 69 Nätverket samarbetar också med järnvägsbolaget SBB, något som lett till att i stort sett samtliga tåg tillåter medtagande av cykel samt att det finns särskilda utrymmen för cyklarna ombord på tågen. Cyklar är även tillåtna på de flesta landsortsbussar. Cykeluthyrning finns vid ungefär 120 stationer och cykeln behöver inte återlämnas på den station som den hyrdes från. Information om boende och mat längs med cykellederna finns på organisationens hemsida, där lederna även kvalitetsklassas utifrån hur "cykelanpassade" de är. Enligt organisationens hemsida genererar "Velo & Bett" (Cykel & bädd) mellan och turistnätter per år Institute of Transport and Tourism et al, The European Cycle Route Network EUROVELO, Koucky, Cykelturismen i Europa, Institute of Transport and Tourism et al, The European Cycle Route Network EUROVELO, Institute of Transport and Tourism et al, The European Cycle Route Network EUROVELO, Koucky, Cykelturismen i Europa, 2007.

28 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 25 Information och kommunikation koordineras av organisationen och allt material är enhetligt till struktur och layout Sverige, Österlen I Skåne finns omkring 800 mil statlig bilväg och cirka 90 mil bilfri cykelväg. Detta är mer bilfria leder än någon annanstans i Sverige. 72 Turister attraheras till Skåne av det milda klimatet och de många varandra närbelägna tätorterna. Österlen har mycket stora naturvärden och det är tätt mellan de kulturella attraktionerna. Det finns idag en möjlig anknytning till Bornholm samt närhet till Malmö/Köpenhamn och kontinenten. 73 Omsättning från turismen i Simrishamn var 2007 ca 670 Mkr, varav cirka fyra miljoner kronor representerar försäljningen av cykelpaket. Antalet uthyrningscyklar som finns att hyra uppskattas vara ungefär Initiativ kopplade till cykelturismen På Österlen marknadsförs cykelpaket och Simrishamns turistbyrå erbjuder så kallade "avtrampspaket"- flexibla paket med övernattning, mat, förslag på cykelturer samt kartor som utgår från olika destinationer. I ett standardpaket ingår tre övernattningar, fyra förslag på cykelturer samt två entréer till utvalda sevärdheter. Turistbyrån samarbetar med ett antal anläggningar, såväl hotell som Bed & Breakfasts, i utformningen av dessa paket. 75 Utöver detta arbetar regionen med satsningen på Sydostleden. Cykelleden är 27 mil lång och förbinder Växjö med Simrishamn. Tanken är att göra en internationell attraktiv cykelled som går genom varierad natur och som erbjuder sevärdheter, spännande upplevelser samt god professionell service. Målet med Sydostleden är att den ska locka turister genom att hålla internationell standard. Med internationell standard menas bland annat attraktiva och omväxlande omgivningar, maximalt antal separerade cykelleder i olika etapper, hög trafiksäkerhet, god standard året runt, bra boende och mat, butiker och annan god service var tjugonde kilometer, ett avstånd som passar för cykelturer. I en förstudie av Sydostleden som genomförts har tre utvecklingsområden identifierats i syfte att vidareutveckla dessa och därmed öka cykelledens attraktivitet. Dessa är 76 : a. Näringslivets utveckling b. Fysiska åtgärder: Infrastruktur c. Vägvisning: Testa en internationellt vedertagen cykelvägvisning I arbetet med Sydostleden ingår totalt åtta kommuner, tre regioner, Trafikverket Region Syd samt det lokala näringslivet. Arbetet är uppdelat mellan aktörerna på följande sätt: Projektledning: Regionförbundet Södra Småland Näringsliv: Region Blekinge Fysisk infrastruktur: Region Skåne Vägvisning/Skyltar: Ett övergripande arbete pågår inom Trafikverket I regionen finns även mindre lokala initiativ, så som cykelorientering och marknadsföring av kopplade initiativ som exempelvis dressincykling. Dessutom finns möjligheten att ta med cykeln i kollektivtrafiken. 5.5 Österrike, Donaube/Wachau Douneuleden är en av Europas mest kända cykelleder och utvecklades i början av 1980-talet. Leden är 463 kilometer lång och följer floden Donau i Österrike, men fortsätter delvis in i Ungern. 77 Under 2006 cyklade ungefär personer hela turen, medan cirka personer 71 Ibid. 72 Vägverket, Cykelanvisningsplan för Skåne, Kågeson, Infrastrukturella förutsättningar för cykelturism i Sverige ett kriteriedokument, Kågeson, Förutsättningar för cykelturism i Sverige, Jönsson, Simrishamns Turistbyrå, Regionförbundet Södra Småland, Sydostleden på cykel genom Småland, Blekinge och Skåne, Institute of Transport and Tourism et al, The European Cycle Route Network EUROVELO, 2009.

29 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 26 gjorde dagsutflykter på leden. Turisterna genererade mer än gästnätter och omsatte cirka 25 miljoner euro. 78 Cykelleden attraherar turister från ett flertal omgivande länder, men främst från Tyskland och Nederländerna. Mellan procent av turisterna i området uppskattas vara cykelturister. 79 Initiativ kopplade till cykelturismen Längs med cykelleden finns omfattande servicenäring som är inriktad mot cyklister. Servicenäringen har anpassat sig till turismen genom att erbjuda låsbara cykelrum och/eller bagagetransport. 80 Cykelleden länkas idag ihop av buss-, båt- och tågtrafik. Vidare erbjuds kompletta cykelpaket som kan kombineras med båtresor för att på så sätt attrahera ytterligare turister. Då cykelleden är en av de mest kända i Europa har den varit väldigt framgångsrik i marknadsföringen av regionen, vilket resulterat i att andra cykelleder har utvecklats runt om i Europa. 81 Ytterligare initiativ/strategier har förberetts i regionen för att öka dess attraktivitet bland cyklisterna. 82 Dessa nya strategier omfattar bland annat följande: 1. Fortsatt positionering mot internationella cyklister 2. Rundresor med gastronomiska erbjudanden och event 3. Nya produkter med kombination av båt och cykling 4. Investeringar i infrastruktur och servicekvalitet 5.6 Sammanfattning Nedanstående tabell redogör för satsningar som gjorts i de regioner som studerats närmare och som kan användas som inspirationskällor för att attrahera cykelturister till ett särskilt område. En diskussion kring satsningarna och möjligheterna på Öland återfinns i nästkommande kapitel. Figur 2. Sammanfattning, satsningar på cykelturism Region Satsningar på cykelturism Sverige, Gotland Har en strategi att utveckla cykelinfrastrukturen på kommunal nivå och undersöker möjligheten att utveckla cykelturismen på vissa delar (Norra Gotland) Erbjuder cykelpaket Anordnar cykellopp Danmark, Bornholm Investerat i ett omfattande cykelnätverk Erbjuder specialanpassade kartor Etablerat rastplatser på naturnära platser Erbjuder cykelpaket Finns möjlighet att ta med cykeln på bussen Marknadsför sig aktivt som cykeldestination Utvecklat en portal anpassat för cykling Schweiz, VeloLand Gemensam nationell satsning på cykelturism Enhetlig skyltning Anpassat erbjudande från näringsidkare kopplade till turistindustrin Möjlighet att ta med sig cykeln på publika transportmedel Cykeln kan hämtas på ett ställe och återlämnas på ett annat Koordinerad information och kommunikation Sverige, Skåne Erbjuder flexibla cykelpaket Samarbetar med en rad aktörer för etablering av Sydostleden Möjligheten att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken 78 Koucky, Cykelturismen i Europa, Institute of Transport and Tourism et al, The European Cycle Route Network EUROVELO, Koucky, Cykelturismen i Europa, Ibid. 82 Institute of Transport and Tourism et al, The European Cycle Route Network EUROVELO, 2009.

30 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM 27 Region Österrike, Donaube/Wachau Satsningar på cykelturism Anpassad service, exempelvis genom att hotell erbjuder bagagetransport Leden länkas samman av buss, tåg och båt Aktiv marknadsföring för att attrahera turister Nya strategiska initiativ som innefattar att; attrahera utländska turister, erbjuda nya paketlösningar med gastronomiskt fokus och kombinationslösningar (båt och cykel) samt utveckla infrastruktur och servicens kvalitet

31 EN STUDIE AV DET EKONOMISKA VÄRDET AV ÖLANDS CYKELTURISM MÖJLIGHETER OCH POTENTIAL FÖR CYKELTURIS- MEN PÅ ÖLAND I detta kapitel diskuteras utifrån identifierade förutsättningar för en attraktiv cykeldestination samt de initiativ som andra regioner genomfört för att attrahera cykelturister vad Öland kan göra för att bli en mer attraktiv cykeldestination. Inledningsvis sammanställs vilka möjligheter som finns för att attrahera cykelturister och därefter presenteras en uppskattning av den värdepotential som kan finnas i en medveten satsning på att främja cykelturismen på ön. Avslutningsvis följer sammanfattande reflektioner. 6.1 Möjligheter för att öka cykelturismen Med tillgängligheten till hav, skog och naturupplevelser, ett behagligt sommarklimat med långa sommardagar, samt med närheten till de stora cykeldestinationerna; Nederländerna och Tyskland, har Sverige och Öland goda grundläggande förutsättningar för att bli en attraktiv cykeldestination. 83 Inom ramen för den dokumentstudie som genomförts, har ett par centrala förutsättningar för att attrahera cykelturister identifierats: 84 Figur 11. Förutsättningar för en attraktiv cykeldestination Infrastruktur När det gäller infrastruktur betonar man i litteraturen främst utbyggnad av bilfria och säkra cykelleder. Här är det centralt att lederna sköts på ett tillfredsställande sätt, samt att underlaget är av god kvalitet - gärna av asfalt. För att vara en attraktiv cykeldestination är det även viktigt att cykellederna är av varierande längd för att tillmötesgå turisternas varierande behov. Inom området infrastruktur är Bornholm ett gott exempel där det finns, trots öns ringa storlek, närmare 235 kilometer trafiksäkra cykelleder. I Storbritannien byggdes cykelleden Sea to Sea Cycle Route (C2C) i norra England år Det tar ca tre till fem dagar att cykla de 23 mil som leden sträcker sig mellan den Irländska sjön i väster och Nordsjön i öster. Redan år 1997, två år efter invigningen, cyklade ca personer hela sträckan, och genererade regionala inkomster på ca 15 miljoner kronor. År 2005 uppskattar man att antalet cyklister dubblerats, och många fler tar dagsturer på leden. Under 2005 uppskattades de totalt besökarna ha genererat intäkter för cirka 80 miljoner kronor. 85 Utveckling av infrastruktur för cykelturism har också visat sig ge särskilda möjligheter för glesbygdssamhällen att på ett lönsamt sätt diversifiera sitt näringsliv (Ritchie & Hall 1999). Den sär- 83 Koucky, Cykelturismen in Europa, Kågeson, Infrastrukturella förutsättningar för cykelturism i Sverige ett kriteriedokument, Koucky, Cykelturismen in Europa, 2007.