Turismen i Sjuhärad 2007
|
|
- Isak Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Turismen i Sjuhärad 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark, , asa.widmark@t-u-i.se Januari
2 Sammanfattning Sjuhärad lockar många inhemska turister Man reser tillsammans med familj/partner Var tionde turist reser ensam Sjuhärad lockar barnfamiljer och vuxna par Turisterna åker bil Shoppingen har stark attraktionskraft Turisternas dygnskonsumtion har ökat jämfört med 2004 års undersökning 2 Sommaren 2007 genomförde Turismens Utredningsinstitut (TUI) en besökskartläggning av turismen i Sjuhärad på uppdrag av Västsvenska Turistrådet. Denna undersökning är en uppföljning på den undersökning som genomfördes i området sommaren Syftet med undersökningen var att kartlägga turismens i Sjuhärad samt att beräkna turismens omsättning och sysselsättningseffekter i området. Resultatet i undersökningen jämförs i de fall det är möjligt med resultatet från 2004 års undersökning. Sjuhärad är ett populärt shoppingområde och flera av Sjuhärads kommuner lockar med shopping. Bland Sjuhärads mest besökta attraktioner/sevärdheter återfinns shoppinganläggningar. 2
3 Sammanfattning, forts Mest pengar spenderade hotellturisten och minst pengar spenderar turisten med eget fritidshus Totalt genererade turisterna i Sjuhärad 1,4 miljoner övernattningar och dagbesök. Det ickekommersiella boendet stod för cirka två tredjedelar av den totala gästnattsvolymen. Totalt omsatte turismen i Sjuhärad 807 miljoner kronor sommaren 2007 och gav upphov till 453 årsverken. 3 Turisternas dygnsutlägg varierade mellan 173 kronor, för turister i eget fritidshus, till 978 kronor, för hotellturisten. Generellt var turisternas dygnskonsumtion något högre jämfört med 2004-års konsumtionsnivå, vilket i första hand är en följd av svenskarnas förbättrade privatekonomi. I Sjuhärad gav turisterna upphov till cirka 1,4 miljoner övernattningar under sommaren De största boendeformerna var övernattningar hos släkt och vänner som genererade cirka gästnätter, följt av turister i eget fritidshus med övernattningar. Bland de kommersiella boendeformerna var campingen störst med övernattningar. Även dagbesökarna utgjorde en stor turistgrupp och under sommaren 2007 genomfördes cirka dagbesök i Sjuhärad. Totalt omsatte turismen i Sjuhärad 807 miljoner kronor under sommaren Den mesta av omsättningen skapades inom handeln. Jämfört med övriga länet lade turisterna en förhållandevis liten andel av sin konsumtion på boende och restaurang vilket bland annat förklaras av en hög andel icke kommersiellt boende. Under sommarperioden skapade turismen i Sjuhärad 453 årsverken och resultatet visar på turismens betydelse som sysselsättningsskapare främst inom logi, restaurang och aktivitetssektorerna. 3
4 Innehåll Bakgrund sid. 5 Syfte sid. 6 Metod sid. 7 Definitioner sid. 8 Gästnattsutveckling i Sjuhärad sid. 9 Svenska och utländska gästnätter i Sjuhärad sid. 10 Turistprofil sid. 11 Turismens omsättning i Sjuhärad sid
5 Bakgrund Sommaren 2004 genomförde Turismens Utredningsinstitut (TUI) en kartläggning av turismen i Sjuhärad på uppdrag av Västsvenska Turistrådet. År 2007 upprepade TUI studien, även denna gång på uppdrag av Västsvenska Turistrådet. Undersökningsområdet var samma som 2004 och utgjordes av: Bollebygd Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda 5 5
6 Syfte Undersökningen syftar till: att beskriva sommarturismen i Sjuhärad med avseende på faktorer som hemort, vistelselängd, boendeform, resmotiv, ressätt, besöksmål mm. samt att identifiera eventuella förändringar sedan att beräkna omsättning och sysselsättningseffekter genererade av sommarturismen i Sjuhärad. TUI har arbetat utifrån samma modell och metod som användes 2004 vilket möjliggör jämförelse av undersökningsresultatet. Samtliga resultat i undersökningen avser perioden juni-augusti
7 Metod Primärdata: 561 personliga intervjuer Sekundärdata: Statistiska Centralbyrån (SCB) Sveriges Camping och Stugföretagares Riksorganisation (SCR) 7 Undersökningen baseras både på primär- och sekundärdata. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer som genomfördes av erfarna intervjuare från TUI. Målpopulationen för undersökningen var samtliga turister som vistades i Sjuhärad under sommaren Intervjuerna genomfördes under en period av fem veckor, mellan vecka 27 och vecka 31 i följande kommuner*: Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. För att underlätta jämförelse tillbaka i tiden var intervjuplatserna samma som i undersökningen Totalt tillfrågades 747 personer varav 561 personer valde att delta i undersökningen, det motsvarar en svarsfrekvens på 75 procent vilket är mycket bra vid den här typen av undersökning. Sekundärdata har inhämtats främst från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation (SCR). * Inga intervjuer genomfördes i Bollebygd. 7
8 Definitioner Följande definitioner används i rapporten: Sjuhärad: kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda. Turist: person som vistas utanför sin hemkommun, antingen över dagen eller med övernattning. Gästnatt: en turists övernattning på en destination. Två personer i samma rum ger upphov till två gästnätter. Kommersiell boendeform: med kommersiell boendeform avses i undersökningen hotell/pensionat, stugby, vandrarhem, camping, hyrt fritidshus/lägenhet/rum samt gästhamn. Icke kommersiell boendeform: med ickekommersiell boendeform avses i undersökningen eget fritidshus, naturhamn, fri camping samt övernattning hos släkt och vänner. 8 8
9 camping Gästnattsutveckling Sjuhärad hotell/stugby/vandrarhem (hsv) och camping hsv + 8% % Källa: SCB, SCR och Nutek 9 Diagrammet redovisar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem samt camping i Sjuhärad mellan åren 2004 och År 2007 hade Sjuhärad cirka ca gästnätter i de fyra boendeformerna, varav cirka hälften var gästnätter på camping. Sjuhärad är annars ett område som präglas av en hög andel dagturism och en stor andel genomfartsresenärer. Både E20 och riksväg 40, två stora genomfartsleder, går genom Sjuhärad. Sedan 2004 har antalet övernattningar på camping ökat med 8 procent. Hotell, stugby och vandrarhem har under perioden haft en något starkare tillväxt och ökat med 13 procent. I Sjuhärad har bäddkapaciteten under samma period minskat med två procent och rumsbeläggningen har ökat från 42 till 49 procent. 9
10 Svenska och utländska gästnätter i Sjuhärad hotell, stugby, vandrarhem och camping svenska gästnätter utländska gästnätter +19% % Källa: SCB, SCR och Nutek 10 Diagrammet visar antalet svenska respektive utländska gästnätter i Sjuhärad. De svenska gästnätterna står för cirka 87 procent av den totala gästnattsvolymen. Sjuhärad är ett av de delområden i Västra Götalands län där den inhemska marknaden har störst betydelse för turismen. De svenska gästnätterna har ökat under perioden parallellt med att de utländska har minskat. Det är framförallt en nedgång bland utländska campingnätter som bidragit till exportnedgången. Inom campingen har både norska och tyska gästnätter kraftig minskat i antal. 10
11 Turistprofil Följande avsnitt beskriver turisterna i Sjuhärad, var de kommer ifrån, hur länge de vistas i Sjuhärad, hur de bor under sin vistelse, varför de befinner sig i Sjuhärad mm. Underlaget till följande kapitel består av de intervjuer som genomfördes under sommaren Turisternas hemland sid. 12 Svenska turisters hemlän sid. 13 Ressällskap sid. 14 Ressällskapets sammansättning sid. 15 Turisternas åldersfördelning sid. 16 Turisternas åldersfördelning efter boendeform sid. 17 Turisternas syfte med sin vistelse i Sjuhärad sid. 18 Turisternas huvudtransportmedel sid. 19 Kännedom om olika attraktioner/sevärdheter i Sjuhärad sid. 20 Besök på attraktioner/sevärdheter i Sjuhärad sid
12 Turisternas hemland 100% 80% 88% 82% % 40% 20% 0% 4% 7% 3% 4% 2% 2% 2% 2% 3% Sverige Norge Tyskland Danmark Nederländerna annat land 12 Cirka åtta av tio turister i Sjuhärad var svenskar. En jämförelse av inkvarteringsstatistik för hotell, stugby och vandrarhem visar att Sjuhärad är en av delregionerna i Västra Götalands län där andelen utländska turister är minst. Bland de utländska turisterna märktes besökare från grannländerna Norge och Danmark samt Tyskland. Jämfört med de delar av länet som ligger nära den norska gränsen så har Sjuhärad inte speciellt stark attraktionskraft bland norrmännen. Jämför man inkvarteringsstatistik för camping, hotell, stugby och vandrarhem för sommaren 2007 var andelen norska gästnätter i länet tio procent vilket kan jämföras med Sjuhärad där andelen norska gästnätter uppgick till sex procent. Enligt inkvarteringsstatistik för sommarmånaderna juni-augusti 2007 har antalet utländska gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem ökat med fyra procent jämfört med samma period
13 Svenska turisters hemlän Västra Götaland Jönköpings Stockholms Halland Skåne Östergötland Örebro Kronoberg Kalmar Norrbotten övriga län 8% 8% 7% 7% 10% 7% 7% 3% 2% 3% 2% 2% 5% 7% % 60% 0% 20% 40% 60% 80% 13 Bland de svenska turisterna kom mer än hälften från Västra Götalands län. Av de svenska turisterna var 15 procent bosatta i Göteborgs kommun och var femte svensk turist var bosatt inom Sjuhärad. Bland de svenska turisterna utanför länet kom ungefär var tionde från de närliggande länen Jönköping och Halland samt från Stockholms län. Jämfört med 2004 års undersökning lockar Sjuhärad svenska turister från ungefär samma regioner. 13
14 Vem reste turisten tillsammans med? 60% 40% 43% 20% 1 15% 10% 2 0% familj vänner utvidgad familj ensam partner 14 Nästan två tredjedelar av besökarna reste till Sjuhärad tillsammans med familj eller partner. Till utvidgad familj hör de turister som reser med familjemedlemmar som man inte delar hushåll med. Var tionde turist reste ensam till Sjuhärad och befann sig primärt på inköpsresa eller för att besöka släkt och vänner. Mer än nio av tio turister reste i sällskap om upp till fem personer. Den genomsnittliga sällskapsstorleken uppgick till 3,1 personer, vilket var samma som i 2004 års undersökning. 14
15 Ressällskapens storlek 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 5 barn totalt 0 vuxen 2% 1 vuxen 9% 3% 5% 18% 2 vuxna 29% 10% 20% 5% 65% 3 vuxna 3% 2% 7% 4 vuxna 4% 2% 7% 5+ vuxna totalt 46% 17% 29% 7% 0% 100% 15 Tabellen redovisar ressällskapens sammansättning med avseende på antal vuxna och antal barn. Som barn räknas person under 18 år. Sjuhärad lockar dels vuxna par utan barn och dels barnfamiljer. 29 procent av ressällskapen bestod av två vuxna personer. 30 procent av sällskapen bestod av två vuxna och ett eller två barn. Mer än hälften av turisterna i Sjuhärad reser i sällskap med barn. Jämfört med 2004 års undersökning är det en högre andel sällskap med barn. 15
16 Turisternas åldersfördelning 25% 20% 19% 22% 15% 10% 13% 1 9% 10% 13% 5% 0% 3% 0-6 år 7-12 år år år år år år 55+ år 16 Diagrammet redovisar turisternas åldersfördelning. Till Sjuhärad reser främst barnfamiljer med lite yngre barn samt vuxna par. Nästan var fjärde turist i Sjuhärad var under 13 år och mer än hälften av turisterna var äldre än 35 år. Endast ett fåtal turister återfanns i åldrarna år. Sjuhärad är inget område som erbjuder något större nöjesutbud. Medelåldern uppgick till 34,6 år och var något lägre jämfört med sommaren 2004 då den var 39 år. I 2004 års undersökning var det en mindre andel turister under 13 år och en något högre andel turister i åldrarna år. 16
17 Turisternas åldersfördelning efter boendeform Sveriges invånare Samtliga turister Hotell/ pensionat Camping Släkt/ vänner Dagbesökare 0-6 år 8% 13% % 14% 7-12 år 6% 1 9% 14% 12% 8% år 7% 9% 4% 12% 8% 8% år 8% 3% 4% 2% 6% 3% år 13% 10% 15% 6% 15% år 14% 19% 17% 2 22% 17% år 13% 13% 10% 15% 7% 13% 55+ år 3 22% 30% 19% 14% 26% Medelålder 40,9 34,6 33,6 33,5 29,7 36,2 17 Tabellen redovisar åldersfördelning för den svenska befolkning i genomsnitt, samtliga turister i Sjuhärad sommaren 2007 samt uppdelat på de största turistgrupperna efter boendeform. Åldersstrukturen var ungefär densamma mellan de olika turistgrupperna. Medelåldern låg mellan 29 och 36 år. Överlag var medelåldern bland turisterna i Sjuhärad lägre än för genomsnittet av den svenska befolkningen. Sjuhärad lockade en högre andel små barn samt en lägre andel äldre. Att det är en underrepresentation av besökare under 55 år är inte förvånande då många i gruppen äldre pensionärer inte reser i samma utsträckning som ungdomar och medelålders individer. Yngst åldersprofil hade de turister som var i Sjuhärad på släkt- och vänbesök. Bland släktoch vänbesöken var mer än var femte besökare under 13 år. Det var inte så vanligt med medelålders besökare och äldre besökare bland släkt- och vänbesöken. Bara var femte turist var över 45 år vilket kan jämföras med samtliga turister där mer än var tredje turist var äldre än 45 år. Även bland camparna återfanns många sällskap med barn och mer än en tredjedel av camparna var under 18 år. Äldst åldersprofil hade dagbesökarna där mer än hälften av turisterna var äldre än 35 år. Hotellen som i vanliga fall attraherar äldre par har en förhållandevis hög andel barn bland sina besökare vilket beror på att många hotell erbjuder prisvärda familjerabatter under sommarmånaderna. 17
18 Turisternas syfte med sin vistelse i Sjuhärad 100% 80% 73% svenska turister utländska turister 60% 52% 40% 20% 0% semesterresa 13% 10% 8% 2% 2% besöka släkt och vänner vistelse i eget fritidshus 9% 20% 4% 2% 2% 2% affärsresa genomresa inköpsresa annat 18 Cirka 14 procent av turisterna i Sjuhärad hade en annan destination utanför Sjuhärad som sitt huvudresmål. Göteborg, Halland och Småland var populära slutdestinationer för dessa turister. Diagrammet redovisar turisternas huvudsakliga skäl till sin vistelse i Sjuhärad. Nästan var tionde svensk turist befann sig på genomresa. Var femte turist hade primärt åkt till Sjuhärad för att handla och bland dem hade fyra av tio inte åkt till Sjuhärad om det inte var för att shoppa. Sjuhärad är en populär shoppingdestination med flertalet populära shoppingcenter. Bland de svenska turisterna var cirka hälften i Sjuhärad på semester. Bland de utländska turisterna var motsvarande andel 73 procent. De främsta skillnaderna mellan de svenska och de utländska turisterna var främst att det var en högre andel svenska turister som var på genomresa eller inköpsresa samt att det var en högre andel utländska turister som vistades i eget fritidshus. I Sjuhärad finns cirka tio procent av länets fritidshus vilket kan jämföras med Bohuslän som står för mer än hälften av de västsvenska fritidshusen. Jämfört med 2004 års undersökning befann sig turisterna i Sjuhärad av samma anledning. Bland de utländska turisterna var det en lägre andel turister som befann sig på inköpsresa 2007 jämfört med
19 100% 80% 60% 9 94% Turisternas huvudtransportmedel i Sjuhärad % 20% 0% 2% 4% 2% 4% bil tåg buss cykel annat transportmedel 19 Diagrammet visar hur turisterna tog sig runt i Sjuhärad. Bil var det vanligaste transportmedlet och mer än nio av tio turister åkte bil i Sjuhärad. Fördelningen mellan de olika transportmedlen var ungefär densamma som i 2004 års undersökning. I hela Västra Götalands län är det bilen som dominerar som transportmedel. Det är bara i de regioner som är kust- eller sjönära som båten utgör ett mer frekvent transportmedel. Endast ett fåtal turister tar sig fram på andra sätt än med bil. Turisterna i Sjuhärad utnyttjade inte kollektivtrafiken i någon större utsträckning. De kollektiva kommunikationerna mellan Borås och Göteborg är förhållandevis väl utbyggda med många ankomster/avgångar, men i övriga Sjuhärad är kollektivtrafiken relativt outvecklad. 19
20 Hedbergs guld Gällstad shopping Torpa Stenhus Skroten Glasmuseet i Limmared Ekelundshuset Cykelturism/Banvallarna Klevs Gästgiveri Haraberget Hembygdspark Kännedom om olika attraktioner/sevärdheter i Sjuhärad 1 5% 10% 15% 2 24% 30% 30% 37% 35% 45% 43% 46% 46% 65% 63% 76% 83% turister bosatta utanför Västra Götalands län turister bosatta i Västra Götalands län 0% 20% 40% 60% 80% 100% 20 Turisterna tillfrågades om kännedomen kring några utvalda attraktioner och sevärdheter i Sjuhärad. I diagrammet särredovisas de turister som är permanent bosatta i Västra Götalands län från de turister som är permanent bosatta utanför Västra Götalands län eftersom de enligt tidigare studier visar sig ha en högre kännedom om den egna regionen. Kännedomen om de olika besöksmålen varierade relativt mycket. De attraktioner med fokus på shopping som Hedbergs guld, Gällstad shopping och Skroten var kända bland båda turistgrupperna. Även Torpa Stenhus hade hög kännedom. De attraktioner/sevärdheter med lägst kännedom var Klevs Gästgiveri och Harabergets Hembygdspark. Det var samma attraktioner och sevärdheter som var kända bland turisterna som i 2004 års undersökning. Kännedomen kring shoppingattraktionerna hade ökat i båda grupperna. Svenskars intresse för shopping har ökat under de senaste åren vilket har resulterat i ökade besöksströmmar till shoppingattraktioner. I Sjuhärad har detta fenomen tydligt avspeglats i ökad kännedom om kommunens utbud av shopping. Jämfört med andra regioner i länet är turisterna i Sjuhärad inte så bekanta med områdets turistiska utbud. Det är troligtvis en följd av att en stor andel av turisterna besökte Sjuhärad av andra anledningar än semester och att området besöks av många dagbesökare. 20
21 Gällstad shopping Skroten Torpa Stenhus Ekelundshuset Cykelturism Hedbersg guld Haraberget hembygdspark Klevs gästgiveri Glasmuseet i Limmared Besök på attraktioner/sevärdheter i Sjuhärad 2% 0% 3% 4% 5% 7% 10% 1 13% 15% 16% turister hemmahörande utanför Västra Götalands län turister hemmahörande i Västra Götalands län 18% 0% 5% 10% 15% 20% 21 Turisterna fick uppge vilka attraktioner och sevärdheter de hade besökt eller hade för avsikt att besöka i samband med sin vistelse i Sjuhärad under sommaren Bland besöksmålen var det främst Gällstad shopping, Skroten och Torpa Stenhus som flest turister hade besökt alt. hade för avsikt att besöka. Det var samma besöksmål som var populära även vid 2004 års undersökning. Att shopping är populärt i Sjuhärad framgår av vilka attraktioner och sevärdheter som turisterna besöker. De två populäraste besöksmålen i Sjuhärad var shoppingattraktioner. Att som enskild attraktion/sevärdhet locka mer än tio procent av turisterna i en region är ett mycket bra resultat och visar på att attraktionen/sevärdheten är viktig för turism- och besöksnäringen i regionen. I Sjuhärad är det främst Gällstad shopping, Skroten och Torpa Stenhus som har en stark attraktionskraft. 21
22 Turismens omsättning i Sjuhärad Följande avsnitt beskriver turismens omsättning i Sjuhärad. Avsnittet är baserad både på primäroch sekundärdata. Hur mycket turisterna konsumerar i Sjuhärad samt inom vilka branscher turisten spenderar sina pengar är främst baserad på primärdata från de personliga intervjuerna medan besöksvolymerna inom de olika turistgrupperna är baserade både på primär- och sekundärdata från olika datakällor. Turistekonomiska beräkningar sid. 23 Turisternas dygnsutlägg sid. 24 Besöksvolymer Sjuhärad sid. 25 Övernattande besökare kontra dagbesökare sid. 26 Turistkronan 2004 och 2007 sid. 27 Omsättning per bransch sid. 28 Omsättning per turistkategori sid. 29 Sysselsättningseffekter sid
23 Turistekonomiska beräkningar Den turistekonomiska omsättningen består av turisters konsumtion i samband med att de vistas på en destination (region, land etc.) Den turistekonomiska omsättningen beräknas genom att multiplicera volymtal med utläggstal för olika turistgrupper. Utläggstalen är baserade på primärdata från de personliga intervjuerna medan volymtalen främst är baserade på sekundärdata från olika källor. Utläggstal Volymtal Omsättning Årsverken 23 23
24 Turisternas dygnsutlägg Turistkategori Hotell, privatresenärer Stugby Vandrarhem Camping Fri camping Eget fritidshus Hyrt fritidshus Släkt och vänner Dagbesök kr 540 kr 510 kr 344 kr 280 kr 180 kr 420 kr 421 kr 374 kr 2004 (inflationsjusterat till 2007 års prisnivå) 817 kr 486 kr 459 kr 316 kr 240 kr 163 kr 377 kr 378 kr 360 kr 24 I tabellen redovisas dygnsutlägg för olika turistgrupper i Sjuhärad. I snitt spenderade en turist i Sjuhärad nästan 500 kronor per person och dygn. Turisterna i Sjuhärad spenderade mycket pengar på shopping och flertalet turister spenderade mer än en tusenlapp på shopping i samband med sin Sjuhäradsvistelse. Överlag har de olika turistgruppernas dygnskonsumtion ökat sedan 2004 års undersökning vilket är en följd av en allmänt ökad köpkraft under de senaste åren. Hushållens disponibla inkomster har ökat och man lägger mer pengar på bl.a resor. En annan bidragande orsak är det kalla och regniga sommarvädret 2007 som medförde att turisterna var mer aktiva än de generellt brukar vara under semestrarna. Mest pengar spenderade hotellturisten som spenderar en stor del av sin reskassa på boende och mat och dryck. Även turister som bor i stugby och på vandrarhem, har förhållandevis höga utläggstal. Där utgör boendet en relativt stor andel av reskassan. Turistgrupper som övernattar på billigare boendeformer eller som inte behöver betala för sitt boende har lägre dygnskonsumtion. Lägst dygnskonsumtion har turister som bor i eget fritidshus. Då ingår inte kostnader för eventuellt underhåll och reparationer eller driftkostnader. Turister som övernattar i eget fritidshus är överlag mindre aktiva än övriga turistgrupper då de spenderar mycket av sin tid i sitt fritidshus. 24
25 Besöksvolymer Sjuhärad juni-augusti 2004/2007 släkt och vänner hyrt fritidshus eget fritidshus fri camping camping vandrarhem stugby hotell Tusental 25 Under sommaren 2007 gav turisterna i Sjuhärad upphov till cirka 1,4 miljoner övernattningar. De olika boendeformerna i Sjuhärad uppvisade ungefär samma gästnattsvolymer som för Bland de olika boendeformerna är det släkt- och vänbesök hos Sjuhärads invånare som genererar flest övernattningar. Cirka fyra av tio övernattningar i regioner genomfördes hos släkt och vänner. Näst efter släkt- och vänbesöken var det eget fritidshus som genererade flest övernattningar. Bland de kommersiella boendeformerna är det campingen som var det största boendesegmentet med nästan övernattningar under sommarmånaderna. Trots en regnig sommar 2007 jämfört med 2004 ökade campingvolymen något. Fri camping minskade kraftigt enligt undersökningen vilket till stor del kan vara en följd av det dåliga vädret som gjort att man istället valt att bo på campingplats. Till boendekategorin hyrt fritidshus räknas både privat uthyrning och uthyrning som sker via turistbyrå eller stugförmedling. Vandrarhem och stugbyar var boendeformer som inte förekom i någon större utsträckning. Av den totala gästnattsvolymen stod de kommersiella boendeformerna för cirka en tredjedel, vilket ungefärligen motsvarar länssnittet. 25
26 Övernattande besökare kontra dagbesökare dagbesökare 34% Övernattande besökare 66% 26 Utöver 1,4 miljoner gästnätter genererade turisterna under perioden cirka dagbesök. Dagbesöken stod för drygt en tredjedel av den totala besöksvolymen under sommaren. Dagturisterna utgör en betydande del av turismen i Sjuhärad och för dem är shoppingutbudet det främsta skälet till att besöka regionen. 26
27 Turistkronan 2004 och 2007 Livsmedel 1 Transport 6% Aktiviteter 5% 2004 Övrigt 3% Logi 9% Restaurang 16% Lisvmedel 14% Aktiviteter 9% Övrigt 3% 2007 Logi 8% Restaurang 16% Transport 6% Shopping 50% Shopping 44% 27 Ovanstående cirkeldiagram åskådliggör turistkronan, dvs. hur turisternas konsumtion fördelade sig mellan olika branscher, för respektive år. Överlag uppvisade turisterna ett liknande konsumtionsmönster för de båda undersökningsåren. Mest pengar spenderade turisterna inom handeln. Sommaren 2007 lade turisterna 58 procent av sin konsumtion inom shopping och livsmedel (61 procent år 2004). Många turister lade en något större andel av sin semesterkassa på olika typer av aktiviteter och inträden. Det tror vi huvudsakligen beror på den relativt kalla och regniga sommaren. En förhållandevis liten del av turisternas konsumtion i Sjuhärad lades på boende, vilket är en följd av en hög andel dagbesökare och en hög andel turister som övernattar icke kommersiellt. Turisternas logikonsumtion på 8 procent är lågt och kan jämföras med övriga regioner i Västra Götalands län där logikonsumtionen ligger mellan 13 procent och 28 procent. 27
28 Omsättning per bransch Shopping Restaurang Livsmedel Logi Transport Aktiviteter Övrigt kr 50 kr 100 kr 150 kr 200 kr 250 kr 300 kr 350 kr 400 kr 450 kr Miljontal 28 Totalt omsatte turismen i Sjuhärad 807 miljoner kronor under sommaren Det var en ökning med cirka 5 procent jämfört med omsättningen 2004, inflationsjusterad till 2007 års nivå. Ökningen är främst en följd av en förbättrad privatekonomi då besöksvolymerna nästan var oförändrade. Ovanstående stapeldiagram redovisar hur mycket pengar (i miljoner kronor) turismen omsatte inom olika branscher. Omsättningen för 2004 är inflationsjusterad till 2007 års nivå. Mest pengar omsattes inom shopping och dagligvaruhandel. Mer än hälften av turisternas konsumtion lades inom dessa två kategorier. Skillnaderna i omsättning inom shopping och livsmedel tar i stort ut varandra och är troligen en följd av både intervjuareffekter och att turisterna vid intervjutillfället lagt ihop sin totala konsumtion för inköp inom handeln. Nästan 130 miljoner kronor omsattes inom restaurang. Turisterna lades nästan dubbelt så mycket pengar på aktiviteter jämfört med 2004 års undersökning. Det beror främst på det regniga och kalla sommarvädret under framförallt juli månad som medförde att turisterna ägnade sig åt andra aktiviteter än de annars vanligt förekommande sommaraktiviteterna som sol och bad. 28
29 Omsättning per turistkategori dagbesök 277 släkt/vänner 261 hyrt fritidshus camping eget fritidshus hotell övriga kr 50 kr 100 kr 150 kr 200 kr 250 kr 300 kr 29 Ovanstående stapeldiagram visar hur mycket de olika turistgrupperna spenderar under sin vistelse i Sjuhärad. Dessa tal kan sättas i relation till besöksvolymerna (gästnätter och dagsbesök) för respektive turistgrupp. Syftet med det är att tydliggöra betydelsen av olika grupper. En turistgrupp kan generera höga besöksvolymer och därmed framstå som viktigare än en annan samtidigt som gruppen kan ha en mindre ekonomisk betydelse pga låg per capita konsumtion. Hotellturisten utgör volymmässigt knappt en tredjedel av både campingsegmentet och hyrt fritidshus. Om man tittar på omsättningen för denna grupp så genererar dessa turister mer än både camparna och de som bor i hyrd stuga. Hotellturisterna är således ekonomiskt betydelsefulla för Sjuhärad även om de inte är så många till antalet. Eget fritidshus är en stor turistgrupp sett till antal övernattningar. Gruppen genererar övernattningar, vilket är nästan sex gånger så mycket som hotellen ( övernattningar). Hotellturisterna omsatte trots det 36 procent mer än fritidshusturisterna. Dagbesökare och turister som övernattar hos släkt och vänner står för cirka två tredjedelar av turismomsättningen. Det är de två största turistgrupperna både volym- och omsättningsmässigt. De är därmed viktiga för Sjuhärads turism- och besöksnäring 29
30 Sysselsättningseffekter Logi Restaurang Shopping Transport Livsmedel Aktiviteter Övrigt Diagrammet redovisar hur många årsverken Sjuhärads turism- och besöksnäring gav upphov till under sommaren Resultatet jämförs även med antalet årsverken från sommaren Totalt genererade turismen i Sjuhärad 453 årsverken under sommaren Inom turism- och besöksnäringen i Sjuhärad krävs det en omsättning på cirka 1,8 miljoner kronor för att generera ett nytt årsverke. Det är något högre än för riket där det bara krävs en omsättning på cirka 1,4 miljoner kronor för att skapa ett nytt årsverke. Anledningen till att det krävs en högre omsättning i Sjuhärad är att en stor del av turismomsättningen sker inom handeln som har en högre effektiviseringsgrad än andra branscher som exempelvis boende och restaurang. Det är intressant att notera att boende och restaurang, som omsättningsmässigt stod för en fjärdedel av turismomsättningen, ger upphov till hela 43 procent av årsverkena. Det beror på att både boendesegmenten och restaurangbranschen är sysselsättningsintensiva branscher. Även aktivitetsbranschen är sysselsättningsintensiv och därmed viktig för att skapa arbetstillfällen. Detta trots att det inte genereras så hög omsättning inom det kostnadsslaget. Aktiviteter står för 18 procent av sysselsättningseffekterna men bara 9 procent av omsättningseffekterna. 30
Förstudie Norrmän i Västsverige. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet
Förstudie Norrmän i Västsverige Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Innehåll Bakgrund sid. 3 Metod sid. 4 Norska gästnätter sid. 5 Säsongsvariation norska gästnätter i VG
Läs merTurismen i Bohuslän 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet
Turismen i Bohuslän 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Sofia Zere, 031-75 95 008, sofia.zere@t-u-i.se 20080403 1 Sammanfattning Bohuslän är populärt bland norrmän Man
Läs merTurismen i Dalsland sommaren 2008 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark
Turismen i Dalsland sommaren 2008 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark Viktoriagatan 13, Box 5068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95 000, Fax +46 31 75 95 001, www.turismensutredningsinstitut.se
Läs merTurismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008
Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008 Viktoriagatan 13, Box 5068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95 000, Fax +46 31 75 95 001, www.turismensutredningsinstitut.se
Läs merTuristekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia
Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom
Läs merTuristekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö
Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö Turismens Utredningsinstitut 2009 Om undersökningen Om U 21-EM 2009 I juni 2009 arrangerades U21-EM i Sverige. De städer som stod värdar för evenemanget
Läs merTurismen i Skaraborg sommaren 2004
Turismen i Skaraborg sommaren 2004 Undersökningen genomfördes av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Turismens Utredningsinstitut Mässans gata 10, 412 51 Göteborg Tel: 031-75
Läs merVänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009
Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se
Läs merTurismen i Skaraborg 2011
Eksploria Turismen i Skaraborg 2011 - en bedömning av etableringseffekter Västsvenska Turistrådet Eksploria Edutainment AB Mars 2012 Oktober 2011 Camilla Olsson och Åsa Widmark Bakgrund Västsvenska Turistrådet
Läs merArnturismen 2004. Undersökningen genomfördes av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet
Arnturismen 2004 Undersökningen genomfördes av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Turismens Utredningsinstitut Mässans gata 10, 412 51 Göteborg Tel: 031-75 95 000, fax:
Läs merEvenemangsundersökning Women s match race 31 juli-4 augusti 2007
Evenemangsundersökning Women s match race 31 juli-4 augusti 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Ansvarig projektledare: Åsa Widmark Assisterande projektledare: Eva Hauge
Läs merSommarturismen i Västra Götalands län - en sammanställning av turiststudier 2002-2004
Sommarturismen i Västra Götalands län - en sammanställning av turiststudier 2002-2004 Undersökningen genomfördes av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet AB Turismens Utredningsinstitut
Läs merRegionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016
Regionala turismeffekter Skåne län 2016 Besökarnas profil Populäraste resmålen (start och slutmål) Färdsätt Syfte med resan Boendeform (kommersiella/icke-kommersiella) Konsumtion vid vistelse Utveckling
Läs merTurismen i Bohuslän 2011
Eksploria Turismen i Bohuslän 2011 - en bedömning av etableringseffekter Västsvenska Turistrådet Eksploria Edutainment AB Mars 2012 Oktober 2011 Camilla Olsson och Åsa Widmark Bakgrund Västsvenska Turistrådet
Läs merInkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006
Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige
Läs merHUI Research På uppdrag av Ljungby kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs
Läs merThe 2007 Solheim Cup september 2007 Halmstad. Evenemangsundersökning genomförd på uppdrag av Halmstad Kommun.
The 2007 Solheim Cup 11-16 september 2007 Halmstad Evenemangsundersökning genomförd på uppdrag av Halmstad Kommun. Projektledare Turismens utredningsinstitut: Kristina Gilbertsson Kontaktuppgifter. tfn.
Läs merEvenemangsundersökning: Malmöfestivalen 2009 Malmö stad Karin Olsson September 2009
Evenemangsundersökning: Malmöfestivalen 009 Malmö stad Karin Olsson September 009 Viktoriagatan 3, Box 5068, SE-40 Göteborg, Sweden, Tel +46 3 75 95 000, Fax +46 3 75 95 00, www.turismensutredningsinstitut.se
Läs merHUI Research På uppdrag av Eda kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt
Läs merHUI Research På uppdrag av Eda kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt
Läs merAlmedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening
Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Sammanfattning För snart 40 år sedan höll Olof Palme sina numer berömda tal från ett lastbilsflak
Läs merInkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007
Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige
Läs merInkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005
Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige
Läs merHUI Research På uppdrag av Filipstad kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012
Läs merUSK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET ALLSÅNG PÅ SKANSEN 2007
1 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till evenemanget
Läs merKommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne
Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014
Läs merKommunala turismeffekter Helsingborg kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne
Kommunala turismeffekter Helsingborg kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Helsingborg kommun 2014 Helsingborg kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014
Läs merThe International Bioenergy Days, Trollhättan 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson Oktober 2009
The International Bioenergy Days, Trollhättan Västsvenska Turistrådet Karin Olsson Oktober Viktoriagatan 13, Box 568, SE-42 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95, Fax +46 31 75 95 1, www.turismensutredningsinstitut.se
Läs merInkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011
Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merLG HOCKEY GAMES PÅ GLOBEN i FEBRUARI 2007 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET
USK 1 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till
Läs merTurismen i Bohuslän 2002
Turismen i Bohuslän 2002 Turismens Utredningsinstitut har genomfört studien på uppdrag av Västsvenska Turistrådet, BOSAM och Bästkusten. TURISMENS UTREDNINGSINSTITUT, THE SWEDISH RESEARCH INSTITUTE OF
Läs merUSK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008
INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till evenemanget
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
Undersökning bland konsertbesökarna på Avicii #truetour Tele Arena mars 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. 3 KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION OM KONSERTEN I FÖRSTA HAND
Läs merTEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012
TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Hultsfreds kommun
Läs merTEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012
TEM 2013 BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Boden 2013
Läs merVILDMARKSVÄGEN 2017 VILDMARKSVÄGEN Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB
VILDMARKSVÄGEN 2017 Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB På uppdrag av: Destination South Lapland AB Februari 2018 SAMMANFATTNING Totalt gjordes 28 885 passager av fordon på Vildmarksvägen
Läs merTematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2010-2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kristianstads kommun
Läs merskane.com Inkvarteringsstatistik juni 2012
Inkvarteringsstatistik juni 2012 Gästnätter län, juni 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 3 000 2 500 2 625 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 744 1 500 1 000 500 0 592 877 419 275
Läs merTEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen
Läs merTEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014
Läs merINNEHÅLL. sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4
1 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Andra lopp i Stockholm
Läs merskane.com Inkvarteringsstatistik december 2012
Inkvarteringsstatistik december 2012 Gästnätter län, december 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 736 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 580 237 290 144 168 173
Läs merRegionala turismeffekter 2013
Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%
Läs merTRIATHLON VM-DELTÄVLING STOCKHOLM AUGUSTI 2012 INNEHÅLL
1 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Informationskällor 7 Beslutstillfälle 8 Resesätt till evenemangsområdet 9 Skäl till vistelsen i Stockholm 10
Läs merTurismen Ystad & Österlen en viktig näring
Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.
Läs merElmias monetära effekter i Jönköping 2012
Elmias monetära effekter i Jönköping 2012 HUI Research Åsa Widmark April 2013 Innehåll Bakgrund s. 3 Metod s. 5 Turistekonomisk omsättning s. 6 Besöksvolymer Elmia 2012 s. 7 Elmias turistekonomiska omsättning
Läs merKommunala turismeffekter Kristianstad kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne
Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Kristianstad kommun 2014 Kristianstad kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013
Läs merskane.com Inkvarteringsstatistik augusti 2012
Inkvarteringsstatistik augusti 2012 Gästnätter län, augusti 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 3 500 3 000 2 500 3 160 2 740 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 791
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Uppsala kommun 2013 3
Läs merFakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011
Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping
Läs merInkvarteringsstatistik augusti 2011
Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merBesöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB
Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Dec Ökning också i december Gästnätterna i summerade till 44. i december (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Hotellen ökade med 12 (till 35. gästnätter)
Läs merTEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3
Läs merBesökare vid Göta kanal (västra delarna) sommar 2016
Undersökning: Besökare vid Göta kanal (västra delarna) sommar 2016 victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Sammanfattande punkter o Undersökningen bygger
Läs merBesökare i Bohuslän april 2017
Undersökning: Besökare i Bohuslän april 2017 victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Sammanfattande punkter o o o o o o Denna rapport ger en översiktlig
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år 2011-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år 2011-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nykvarns kommun 2014 3
Läs merBesöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB
Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Jan Ökning i januari med 13 inleddes med en gästnattsökning i januari på 13. Totalt gjordes under månaden drygt 46. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar.
Läs merskane.com Inkvarteringsstatistik oktober 2012
Inkvarteringsstatistik oktober 2012 Gästnätter län, oktober 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 332 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 796 500 0 279 223 244 387
Läs merDN STOCKHOLM HALVMARATHON 2011 INNEHÅLL
1 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Andra lopp i Stockholm
Läs merskane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012
Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lunds kommun 2013 3 Utveckling
Läs merBesöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB
Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Okt Hotellen upp 18 i oktober Gästnätterna i summerade till nästan 67. i oktober (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med totalt 38. Hotellen
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal
Läs merTEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013
TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL
Läs merRegionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga)
Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) HUI Research På uppdrag av Visit Värmland April 2013 Sammanfattning Värmland 2012 Sverige 2012 Folkmängd (31 dec 2012) 312 188 9 555
Läs merUppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November
Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt
Läs merTEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012
TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län
Läs merINNEHÅLL. sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4
STOCKHOLM MARATHON 0 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Andra
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun
Läs merBesöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB
Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var
Läs merVM-KVAL SVERIGE DANMARK PÅ RÅSUNDA 6 JUNI 2009
VM-KVAL SVERIGE DANMARK PÅ RÅSUNDA 6 JUNI 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kristianstads kommun
Läs merFoto: Anna Alexander Olsson
Foto: Anna Alexander Olsson Besöksnäringen i Helsingborg 2017 Foto: Anna Alexander Olsson Innehållsförteckning Inledning 3 Turistkronan 4 Hur mycket spenderar besökaren? 5 Besöksnäringen bidrar till 3
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun
Läs merTEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren
TEM 2015 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen
Läs merBRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009
1 BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 009 INNEHÅLL sid Om undersökningen Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor
Läs merBesöksutvecklingen Västerås Västerås & Co
Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Aug Ökning med 20 juniaugusti Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 136.000 i Västerås under juniaugusti. Det var
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2009-2012
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Norrköpings kommun
Läs merUndersökning: Besökare i Bohuslän höst 2016
Undersökning: Besökare i Bohuslän höst 2016 victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Sammanfattande punkter o Undersökningen motsvarar den som Turistrådet
Läs merBorgsjö Hembygdsgård och kyrka
Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök
Läs merBesöksutvecklingen Västerås Västerås & Co
Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Aug Ökning med 25 i augusti Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 33.000 i Västerås i augusti. Det var en ökning
Läs merGästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet
Gästnattsrapport mars 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, mars 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Mars 375 076 +5%
Läs merBesöksutvecklingen Västerås Västerås & Co
Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Norrköpings kommun
Läs merRegionala turismeffekter Västernorrlands län 2012
Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2012 HUI Research På uppdrag av Visit Västernorrland April 2013 Sammanfattning Västernorrlands län 2012 Sverige 2012 Folkmängd (31 dec 2012) 241 981 9 555 893
Läs merBesöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB
Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 6 under januarimaj Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 53.000 i Uppsala i maj. Det var
Läs merUppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj
Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet
Läs merskane.com Inkvarteringsstatistik april 2012
Inkvarteringsstatistik april 2012 Gästnätter län, april 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 000 2 026 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 464 659 456 340 222 29 55
Läs merInkvarteringsstatistik
Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merBesöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB
Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var
Läs merGästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011
Gästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merSvartviks Industriminnen
Svartviks Industriminnen Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Svartvik fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök 4 Hur fick
Läs merKOSTERHAVET. -besöksinventering 2006
KOSTERHAVET -besöksinventering 2006 TURISMENS UTREDNINGSINSTITUT VIKTORIAGATAN 13, S-411 25 GÖTEBORG TFN: 031-75 95 000 www.turismensutredningsinstitut.com Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND...
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Katrineholms kommun
Läs merInkvarteringsstatistik september 2011 Kvartal 3, 2011
Inkvarteringsstatistik september 2011 Kvartal 3, 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning
Läs merStockholm Pride 31 juli - 6 augusti 2006
Stockholm Pride 31 juli - 6 augusti 2006 Evenemangsundersökning genomförd på uppdrag av Stockholm Pride i samarbete med Stockholm Visitors Board Innehållsförteckning Bakgrund Syfte och metod Begreppsdefinitioner
Läs mer