Kursinformation. Varmt välkommen till kursen hållbara logistiksystem! Kursens mål. Behov av återkoppling

Transkript

1 Kursinformation Varmt välkommen till kursen hållbara logistiksystem! Detta är kursen där vi vidgar rammarna för det som traditionellt behandlats inom logistikområdet. Vi tar oss an flera aktuella hållbarhetsaspekter såsom klimatfrågan, resursanvändning och arbetsförhållanden. I kursen söker vi svaret på flertalet frågor såsom: Hur påverkar hållbarhetshänsyn logistikens utformning? Kan man hitta lösningar som både är miljömässigt riktiga och företagsekonomiskt konkurrenskraftiga? Hur hittar man dessa lösningar? Kursens mål Kursens övergripande syfte är att studenten ska förvärva kunskap kring logistikens roll för en hållbar utveckling. Fokus för kursen kommer att vara miljökravens inverkan på logistiksystemen och logistikens möjligheter att påverka miljön på ett positivt sätt. Efter genomgången kurs ska studenten 1. Ha erhållit en förståelse för logistikens viktiga roll i en hållbar utveckling samt kunna redogöra för transporternas och logistiksystemens historiskt sett ohållbara utveckling. 2. Ha fått en ökad insikt kring hur ökade miljö- och hållbarhetskrav kan komma att påverka den framtida utformningen av logistiska system. 3. Ha förståelse för de drivkrafter som kan finnas bakom ett företags hållbara logistikarbete. 4. Ha kännedom om verktyg för att beräkna logistiksystemets miljöpåverkan. 5. Ha erhållit en förståelse för hur logistiska beslut kan påverka miljön och det sociala ansvarstagandet. 6. Ha kunskap om olika åtgärder för att minska logistiksystemets miljöpåverkan, samt förståelse för att olika åtgärder är lämpliga i olika situationer. 7. Ha tagit del av kunskap och verktyg för att integrera miljöaspekten, och till viss del även den sociala aspekten, vid utformning av logistiska system. 8. Kunna redogöra för centrala teorier och ramverk inom området. 9. Ha förståelse för att förändringar i leveransserviceelementen kan inverka på logistiksystemets miljöpåverkan. 10. Kunna visa på en medvetenhet kring samband mellan olika logistiska kostnader och miljöpåverkan. Behov av återkoppling Detta är en relativt ny kurs och flertalet förändringar har gjorts inför årets kursomgång. Detta gör att det är av extra stor vikt att få återkoppling kring hur olika kursmoment uppfattas. Om ni tycker att något (stort som smått) är bra eller dåligt så säg till direkt så kanske förändringar kan göras redan i er kursomgång! 1

2 Examination Examinationen består av två obligatoriska och en frivillig del. Dessa är: 1. Skriftlig kontrollskrivning ( Dugga ), 2hp. 2. Gruppuppgift, 4hp. 3. Individuell frivillig uppgift. För att få betyg 3 ska de båda obligatoriska momenten (1 och 2) vara godkända. En skriftlig kontrollskrivning på kurslitteraturen och föreläsningarna ingår som ett obligatoriskt moment i kursen. Se litteraturlistan för specificering av den litteratur som ligger till grund för duggan. Betygsstegen för kontrollskrivningen är godkänt/icke godkänt. Gruppuppgiften är obligatoriskt och består av tre delrapporter och en slutrapport. Uppgiften ska redovisas såväl muntligen som skriftligen. Likaså ska andras uppgifter diskuteras. Mer information kring gruppuppgiften finns i kompendiet Gruppuppgiften på hemsidan. Betygstegen för gruppuppgiften är godkänt/icke godkänt. En individuell frivillig uppgift görs av dem som önskar en möjlighet till betyg 4 och 5. Uppgiften ligger sist i kursen och består av att diskutera hur föreslagna åtgärder i grupparbetet påverkar sociala hållbarhetsdimensioner (ej hållbarhetsdimensionerna ekonomi och miljö som behandlats i gruppuppgiften), såsom mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och produktansvar. Den individuella uppgiften ska inlämnas senast den 8 oktober kl Kursledning Kursansvarig och examinator Maria Björklund, , Maria.bjorklund@liu.se Kursassistent Kristina Dalberg, , Kristina.dalberg@liu.se Kursens hemsida Kursens hemsida är Här kan ni hitta kursprogram, länkar till kurslitteraturen, gruppanmälan och föreläsningsunderlag. Kursens delmoment Kursen består av ett antal delmoment, vilka översiktligt beskrivs nedan: A. Hållbara logistiksystem, en introduktion Kursens namn är Hållbara logistiksystem, men vad innebär detta? Olika definitioner och synsätt på hållbarhet och hur detta förhåller sig till logistik och systemsynsättet ges. Likaså ges en introduktion kring varför företag väljer att arbeta med hållbarhet. B. En miljöorientering Detta moment ingår för de kursdeltagare som inte tidigare läst någon grundläggande miljöinriktad universitetskurs. En resa genom miljöpåverkan och miljöproblem, miljösystemanalyser, miljöstrategier, miljöanpassning, styrmedel och miljöledningssystem. Läsanvisning: Jonsson och Mattsson (2005), Stern (2007) 2

3 C. Logistikens miljöpåverkan TETS33, Hållbara Logistiksystem, HT 2010 Logistikens miljöpåverkan gås igenom med fokus på transporter. Transporter ger upphov till en rad olika miljöhot och miljöproblem och transporternas negativa bidragande till flertalet av dessa problem ökar. En bidragande orsak till denna ökning ligger i ett ökat behov av exempelvis snabba transporter och längre transportavstånd. Detta är en följd av flertalet logistikrelaterade trender såsom centralisering och globalisering. En politisk dimension ges utifrån betalning av transporternas externa kostnader genom exempelvis skatter. Externa kostnader utgör även en introduktion till nästa moment som går mer på djupet kring hur transporternas och logistikens miljöpåverkan kan uppskattas och problematiken kring detta. Läsanvisning: Beamon (2008), Drewes Nielsen et al. (2003), EEA (2009), Jonsson och Mattsson (2005), McKinnon (2003) D. Bedömning av logistikens miljöpåverkan Detta moment fokuserar hur man med hjälp av olika verktyg, kvalitativt såväl som kvantitativt, kan uppskatta och räkna på logistikens miljöpåverkan. Det finns många olika skäl till att företag och organisationer mäter miljöpåverkan från logistiken. Dessa skäl påverkar bl.a. valet av mätmetod. Även andra val såsom avgränsningar och uppskattningar påverkar både resultatet och dess trovärdighet. Inom logistikforskningen betonas vikten av miljömätning och vad som är viktigt att inkludera vid design av olika mätsystem. Avståndet mellan teoretiska rekommendationer och praktisk verklighet är dock ofta stort. Läsanvisning: Ecotrans databas E. Miljöåtgärder i transportlänken Åtgärder som kan vidtas för att minska logistikens miljöpåverkan har i denna kurs delats in i åtgärder i transportlänken och övriga logistiska åtgärder. Åtgärder i transportlänken karakteriseras främst av operativa beslut. Produkter, volymer, transportavstånd och leveranstider är i stort redan avgjorda och här handlar det om att genomföra åtgärder som endast berör transportlänkens utformning. Genom att ändra de tekniska lösningarna såsom bränsle och motorteknik, informationsteknik och fordonsdesign kan stora miljövinster erhållas. Vidare kan stora miljövinster göras vid byte av transportslag. Vilket transportslag som är mest miljövänligt beror dock bl a på vilka miljöproblem som fokuseras. Valet av åtgärd är en balansakt mellan möjliga miljövinster och ekonomiska kostnader/vinster. Vidare måste stor hänsyn tas till den situation som man vill förändra. Läsanvisning: Blinge, M. (2001, del 1), McKinnon (2003) F. Logistiska miljöåtgärder Trots allt större användning av mer miljöfördelaktiga tekniklösningar i transportlänken, så ökar miljöpåverkan från transporterna. Detta är följden av hur logistiska förändringar såsom centralisering och JIT genomförts. Ett bredare perspektiv än vad åtgärderna i transportlänken erbjuder är därför nödvändigt. De övriga logistiska åtgärderna kan exemplifieras utifrån hur logistiska förändringar kan påverka miljön, vid exempelvis: Förändrad leveransservice; Ökad grad av centralisering; Vidgning av systemgränser; Miljöhänsyn vid upphandling av logistiktjänster; Returlogistik; och Inkludering av miljö i den logistiska affärsmodellen. Läsanvisning: Aronsson et al. (2008), Blinge (2001, del 2), Kohn and Brodin (2008), McKinnon (2003), Wu and Dunn (1994) 3

4 G. Socialt hållbara logistiksystem TETS33, Hållbara Logistiksystem, HT 2010 Kursen avslutas med en vidgning till att även inkludera de sociala dimensionerna av hållbarhetsbegreppet. Vi går igenom vad denna sociala dimension kan innehålla och hur den påverkas av förändringar i logistiksystemet. Flertalet modeller och erfarenheter från miljölogistiken är även tillämpbara inom detta område. Företag kan välja flertalet olika strategier för sitt hållbarhetsarbete, såsom utformning av en strategi för socialt hållbar upphandling. Läsanvisningar: Björklund (2008); Björklund (2010); Björklund and Brodin (2008) Schema V. Datum Kl. Innehåll Föreläsning Sal Ansvar Mom aug kl Vad är hållbara logistiksystem? F1 (2h) K21 MB A Kursformalia 01-sep kl Varför bry sig? F2 (4h) TP52 --> MB A Räkna på transport TP5023 D Uppstart av gruppuppgift --> K21 D 02-sep kl 8-10 En miljöorientering F3 (2h) K21 JA B 2 06-sep kl Logistikens utveckling och miljö F4 (2h) K21 MB C Transporternas miljöpåverkan Uppföljning projektarbeten 3 13-sep kl Redovisning 1 F5 (2h) K21 MB Transporternas miljöpåverkan, forts. E Åtgärder i transportlänken E 15-sep kl Reserv F (2h) K21 MB 4 20-sep kl Redovisning 2 F6 (2h) K21 MB Logistiska åtgärder MB E 24-sep kl Logistiska åtgärder (MHB) F7 (2h) K21 MHB E 5 27-sep kl Alltransport F8 (2h) K21 ET E, F 29-sep kl Doktorandperspektiv på miljölogistik F9 (2h) K21 UM,KI,CMF 01-okt kl Dugga F10 (2h) TP44 KD 6 04-okt kl CSR i SCM F11 (2h) K21 MB G 08-okt kl Omdugga F12 (2h) K23 KD 7 13-okt kl Slutredovisning F13 (2h) K21 MB MB Maria Björklund; JA: Jens Ammenberg; MHB Maria Huge Brodin; ET Ella Truman; UM Uni Martinssen; CM Christina Maack; KI Karin Isaksson 4

5 Litteratur Till grund för kontrollskrivning Aronsson et al. (2008), Logistics Structures Drivers of Environmental impact-, Chapter 11 in Northern Lights in Logistics and Supply Chain Management, Copenhagen Business School Press. Blinge, M. (2001), Möjliga åtgärder inom logistikområdet för att sänka transportsektorns miljöpåverkan. TERM (2008), Transport at a crossroad, Indicators tracking transport and environment in the European Union, EEA 2009, Johnsson och Mattson (2005), Logistik, Kap 6 Logistik och miljö, Studentlitteratur, Lund. McKinnon (2003), Influencing company logistics management, page in Managing the fundamental drivers of transport demand, ECMT report, France. Wu and Dunn (1994), Environmentally responsible logistics systems, International Journal of Physical Distribution and Logistics Management, Vol. 25, No. 2, pp Till grund för grupparbetet Ecotransit databas: Referenslitteratur Beamon (2008), Sustainability and the Future of Supply Chain Management, Operations and supply chain management, Vol. 1, No. 1, pp Björklund (2008), Den logiska logistikern, Kapitel ur boken Tempo om fart och det föränderliga, Red. Cronqvist och Sandberg, Makadams förlag. Björklund (2010), Benchmarking tool for Improved Corporate Social Responsibility in Purchasing, International Journal of Benchmarking. Vol 17, no. 3. Drewes Nielsen et al. (2003), Freight transport growth a theoretical and methodological framework, European Journal of Operational Research, 144, p Kohn and Brodin (2008), Centralised distribution systems and the environment: how increased transport work can decrease the environmental impact of logistics, International journal of Logistics Research and Applications, Vol. 11 No. 3, pp McKinnon (2010), Product-level carbon auditing of supply chains, Environmental imperative or wasteful distraction? International Journal of Physical Distribution and Logistics Management, Vol. 40, no ½, pp Stern (2007) Chapter 1- The science of climate change: Scale of the challenge, (ed.), The economics of climate change, Cambridge university press, Cambridge, pp Delft (2008), Handbook on estimation of external costs in the transport sector, Produced within the study Internalisation Measures and Policies for All external Cost of Transport (IMPACT). 5