Byggnadsstyrelsens rapporter. Trävara. - furu till snickerier

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens rapporter Trävara - furu till snickerier

2 Dokumentets r4; Upphovsman utgivare BYGGNADSSTYRELSEN (män) Hans Nilsson Kjell Classon Projektledare Snickerikonsult Kolmården Dokumentnamn Rapport nr 158 och dokumentbeteckning Dokumentets datum ä rendebeteckning D/D /84 1 Projektnamn (ev förkortat) Träkvalitet Uppdragsgivare Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån Dokumentets titel Trävara - furu till snickerier Huvudinnehåll Beskrivningar på krav hos trävara som ska användas till fönster och snickerier. Sammanställning av gamla och nya resultat från forskning och litteratur, insamlade erfarenheter vid intervjuer och studiebesök samt byggnadsstyrelsens egna erfarenheter från byggande och förvaltande verksamhet. KBS kvalitetkrav Beskrivningar och illustrationer av trävarufel. 1 de avsnitt där författare finns angiven ansvarar denne för innehåll och bildmaterial. Nyckelord Furu, fönster, kvalitetskrav, lagring, mögel, projekteringsunderlag, träkvalitet, trävara, trävarufel, vattenlagring röta, snickerier, sortering, sågning, torkning, Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsavel. Svensk Byggtjänst Sthlm 08/ Gbg 031/ Malmö 040/ Umeå 090/ ISSN Omfång 36 sidor Sekretessuppgifter Red Ingrid Backström Foto Byggnadsstyrelsen, Erwin Bennedich Illustrationer Håkan Björling Y Byggnadsstyrelsen 1984 Ref Hans Nilsson Bie Lundin Postadress Byggnadsstyrelsen STOCKHOLM Besöksadress Karlavägen 100 Godsadress Telefon Telex Banergatan BUild S

3 ravara I1 - furu till snickerier Byggnadsstyrelsens rapport nr 158

4 á

5 INNEHÅLLSF ÖRTEC KNING FÖRORD BAKGRUND TRÄKVALITET FÖRE AR 1950 Kjell Classon TRADITIONELL TRÄKUNSKAP Kjell Classon VETENSKAPLIGA RAPPORTER Rötsvampar professor Björn Henningsson Mögel docent Hans Lundström Vattenlagringsskador fil dr Julius Boutelje TRÄVARA AV FURU TIMMERSORTERING TIMRETS HANTERING OCH TRANSPORT TRÄVARANS TORKNING OCH SORTERING BYGGNADSSTYRELSENS KVALITETSKRAV - underlag för projektering och upphandling ORDFORKLARINGAR TRÄVARUFEL, FIGURER SÅGVERK OCH SNICKERIFABRIKER, intervjuer besök och LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA 1. KBS BESTÄMMELSER 1937 BILAGA 2. KBS KVALITETSKRAV - TEXTRUTA BILAGA 3. BLANKETT FÖR TRÄVARUDEKLARATION 3

6 á

7 FÖRORD BAKG RUN D Rapporten trävara - furu till snickerier är en sammanställning av gamla och nya resultat från forskning och litteratur samt erfarenheter insamlade hos yrkesfolk inom branscher, som arbetar med trävaran. Vi är klara över att många olika uppfattningar finns inom området, teori och praktik kanske inte alltid går jämsides likaså fylls problemen på av att storskalig och småskalig verksamhet ställer olika krav. Byggnadsstyrelsen har ändå sett det angeläget att precisera kraven på trävaran då våra erfarenheter visar att målade träfönster är ett bra alternativ under förutsättning att kvaliten på trävaran är god. Under senare år har kraven på träkvalitet eftersatts, vilket givit problem. Det kan ibland vara svårt att redovisa krav hos ett biologiskt material där en del värden inte alltid är lätta att mäta och beskriva. Som kvalitet ser vi, den sammanfattning av utmärkande drag och egenskaper hos trävaran, som är av betydelse för att vi skall få bästa möjliga fönster och snickerier. I dagsläget är det mycket viktigt att prioritera undersökningar och forskning för att klarlägga förändringar som kan uppstå hos trävaran genom försurning, nedsmutsning, gödsling, urlakning, nya arbetsmetoder, nya arter, sjukdomar mm. I de avsnitt där författare finns angivna svarar dessa för innehåll och figurer. Foto J. Palm, Skogshögskolan. I Sverige tillverkas snickerier av furu medan man i andra europeiska länder ofta använder sig av svensk gran. Detta hänger samman med den traditionella uppfattningen i respektive länder om vilket träslag, som är det lämpligaste. Det förekommer skillnader mellan gran och furu i vad gäller rötbeständighet, torkning, torktider, bearbetning, ytbehandling m m. Forskning pågår, som syftar till att utröna granens lämplighet för tillverkning av fönster. I avvaktan på forskningsresultaten och utvärderingen av dem har Byggnadsstyrelsen valt att begränsa sin utredning om " Trävara till snickerier" till furu, som enligt svensk tradition är den lämpligaste trävaran till snickerier. Studier av de fönsterskador, som finns i byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd visar, att fönster som tillverkats före mitten av 1900-talet har en mycket låg frekvens av rötskador medan fönster som tillverkats därefter har en tilltagande frekvens av rötskador. Detta kan vara en följd av bl a den under 1960-talet stora ökningen av byggnadsvolymen. Den ökade produktionen ställde krav på olika slag av rationaliseringsåtgärder. Mängdtänkandet tog överhand över kvalitetstänkandet. Det traditionella kunnandet förträngdes på bekostnad av tveksamma rationaliseringsvinster. Detta kom att påverka såväl valet av trävara som teknik och ytbehandling vid tillverkning av fönstersnickerier men även hanteringen och monteringen av fönstersnickerier på byggnadsplatsen. Några av orsakerna till rötskador på fönstersnickerier är bl a. - fel i fönsterkonstruktionen - fel i trävaran - långvarig uppfuktning av träet i fönstersnickeriet beroende på brister i det konstruktiva träskyddet. En sammanställning och utvärdering av aktuell kunskap har resulterat i denna rapport kallad Trävara, - furu till snickerier De redovisade synpunkterna och kraven är tillämpbara för val av trävara till alla slag av snickeriprodukter och ansluter sig också till - Byggnadsstyrelsens krav enligt anvisningar utfärdade före år De svenska fönstertillverkares krav, vilka redovisats av dem som själva sågar fram sin trävara. Tillgången på snickeriträvara är god men efterfrågan har hittills varit låg inom landet. Det är viktigt att den svenska snickeriindustrin skärper sina kvalitetskrav så att intresse för att producera denna trävara skapas. Rapporten har utarbetats vid byggnadsstyrelsen, Tekniska Byrån, Stockholm. Ref. Hans Nilsson, Bie Lundin. 5

8 TRAKVALITET FORS 0 AR 1950 Kjell Classo n Allmä nt Fram t 0 m början av 1950-talet beskrevs kraven på trävara för snickerier och byggnadsändamål dels som krav på sågtimret och dels som krav på den sågade varans sortering - se anvisningar från Byggnadsstyrelsen (bilaga 1), Fortifikationsförvaltningen och Snickerifabrikernas Riksförbund samt i byggnadslitteraturen från denna tid. Under 1950-talet ersattes dessa anvisningar med texter i ByggAMA och SIS samt Anvisningar för sortering av sågade trävaror av furu och gran - den s k "Gröna Boken " som gällde för sågat och justerat exportträ. Föreskrifterna tog inte hänsyn till de grundläggande egenskaperna som avgör träets beständighet. I dessa publikationer hade kraven på sågtimret inte tagits med. Endast sorteringsreglerna för den sågade trävaran enligt "Gröna Boken " följdes vid kvalitetsbedömningen, vilket kan vara en av de bidragande orsakerna till rötskadorna på fönstersnickerierna. För redovisning av de tidigare gällande kraven på träråvara för snickerier har utgiven litteratur studerats - se litteraturförteckningen. Kvalitet på sågtimmer Egenskaper I de texter som före 1950-talet låg till grund för kvalitetsbegreppet framhålls att - trädet skulle vara fullmoget - trädet skulle avverkas under vinterhalvåret - timret skulle vara landrullat - timret skulle vara sågat på våren - trävaran skulle lufttorka - trävaran skulle lagras under några år. Skogs-, sågverks- och snickeriindustrin lade till ytterligare såväl biologiska som bearbetningstekniska krav på trävaran för snickeritillverkning enligt följande Bearbetningstekniska avverkningstid avverkningssätt timrets sortering hantering lagring sågtid trävarans torkning lagring Bakgrunden till dessa krav är att trä är ett biologiskt organiskt material som påverkas av fukt, värme och mikroorganismer och därför kan angripas av bakterier, mögel och rötsvampar. Beaktas dessa synpunkter minskar riskerna för kvalitetsförsämring såväl hos sågtimret som hos den sågade trävaran och de färdiga snickeriprodukterna. Denna samverkan mellan skogs-, sågverks- och snickeriföretagare resulterade bl a i fönstersnickerier med mer än 100-årig beständighet. Senare i rapporten granskas dessa synpunkter var för sig. Sortering av sågade trävaror För plank och bräder gällde följande sorteringsbestämmelser med avseende på virkets godsida - se bilaga nr 1. klass I - kvistren II - helren III - bättre halvren IV - halvren v - bättre utskott Plank och bräder av sorteringarna inom klasserna I och II skulle vara fullkantiga. Virke tillhörande klasserna II-IV fick ha vankant intill 113 av tjockleken, 1/5 av bredden och 1 /4 av längden. Biologiska trädets arvsanslag växtplats miljö ålder årsringsavstånd kärnbildning kådinnehåll 6

9 TRADITIONEL L TRÄKUNSKAP Kj ell Glasson Den träkunnige kan ofta genom att se och känna på ett trästycke avgöra dess lämplighet för snickeritillverkning. Alla sinnen - syn, känsel, lukt, hörsel och smak - medverkar till en total upplevelse, som gör det möjligt att avge ett omdöme. Här nedan görs ett försök att beskriva den träkunniges sinnesintryck, som ligger till grund för bedömningen av ett trästyckes lämplighet för snickeriändamål: Sinnesintryck Synintryck - träets struktur - årsringarna - kärnan - kåda, harts - kvistar - sprickor - kådlåpor - övriga träfel Värdering Trävaran bör vara rakväxt smala, jämna, koncentriska mörkt rödbrun jämn avgränsning mot splintveden ge ett fett intryck mindre, fåtaliga, friska mindre, fåtaliga mindre, fåtaliga bör inte förekomma Trädets uppkomst och växtplats Arvsanlagen har stor betydelse för trävarans lämplighet för tillverkning av snickerier. Där måste stor noggrannhet faktagas vid val av kottar som skall ge frö. De skall vara från furubestånd som är kända för hög virkeskvalitet. De fröträd som ställs kvar vid en slutavverkning skall vara de bästa i beståndet. Forskningen bör även inrikta sig på att få fram träd som uppfyller kraven på framtida gott snickerivirke. En väl vald växtplats är viktig för att få bästa möjliga trävara. Lämpliga växtplatser är sand- och grusmoar. Dessa växtplatser ger regelbundna och täta årsringar och jämn cylindrisk kärnbildning, som är en förutsättning för formstabilt trä. Olämpliga växtplatser är våtmarker, lerjordar samt hällmarker. Dessa växtplatser kan ge oregelbundna årsringar och kärnbildningar samt tendens till tidigt begynnande rötbildningar. Träd som ger trävara lämplig för snickeritillverkning kommer från tät- och senvuxna skogspartier. Senvuxet - ej svältvuxet - virke har rotstock med små friska övervallade kvistar. Detta uppstår om kvistarna har dött eller ramlat bort i ett tidigt skede. Idag förekommer bestånd med stort avstånd mellan träden, plantering i s k glest förband eller med för tidig och hård röjning. Detta ger i slutfasen en skog där sågtimret har stora kvistar. Genom stamkvistning kan man om den utförs på rätt sätt få en bättre sågtimmerkvalitet. Känselintryck - vikt -ytan Luktintryck - lukt bör uppfattas tung len bör kännas frisk unken = bakterieangrepp Hörselintryck bör vara - ljud vid slag - högt och rent Smakintryck bör förnimmas - smak terpentin Önskemålet är att skogsbruket medverkar till produktion av en fura lämplig för snickeriändamål genom att vid nyproduktion välja lämpliga fröer och skogsmarker för detta ändamål och att under växttiden vårda skogen så att furor med långa och raka, kvist- och knölfria stammar blir resultatet. 7

10 VETENSKA PLIGA RAPPORTE R Rötsvampar Professor Björn Henningsson, Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för virkeslära. "Vid förhöjda fuktförhållanden i en byggnad kan t ä och träbaserade material angripas av olika slags mikroorganismer: bakterier, aktomyceter, mögelsvampar, blånadssvampar och rötsvampar. De tre första grupperna anses bidra till elak lukt i fuktskadade hus. Aktinomyceter och framför allt mögelsvampar producerar snabbt stora mängder sporer, som kan orsaka olika former av allergier. Vanliga mögelsvampsläkten på trä är Trichoderma, Penicillium och Aspergillus. Blånadssvampar missfärgar och ökar vattenupptagningsförmågan hos träet. Rötsvamparna slutligen angriper dessutom vedstrukturen och försämrar virkets hållfasthet. Beroende på vilka rötsvampsarter som angripit veden blir resultatet brunröta, vitröta eller "soft rot". I byggnader är brunrötesvampar vanligast. Den vanligaste rötsvampen i fönstervirke är vedmusslingen (Gloeophyllum sepiarium ). Andra vanliga byggnadsskadesvampar är knöltickan (Antrodia serialis), mögeltickan (Antrodia sinuosa ), källarsvampen (Coniophora puteana ) och den äkta hussvampen (Serpula lacrymans ). Angrepp av den senare kräver snabba och omfattande saneringsåtgärder. Något olika förutsättningar gäller för uppkomst av angrepp av de olika svampgrupperna. Detta framgår av nedanstående uppställning, som är hämtad från Programarbete Trä och Fukt utarbetat 1984 av träfuktgruppen SLU- STFI-KTH. Trä kan utsättas för mikrobiologiska angrepp vid många tillfällen från skogen till den slutliga användningen i byggnaden. Med gällande sorteringsregler tolereras inom sågverksindustrin vissa former av angrepp i vissa virkeskvaliteter. Bortsett från de högsta kvalitetsklasserna tillåts sålunda blånad och tidiga rötangrepp i begränsad omfattning. Sådana angrepp kan uppkomma i skogen i det växande trädet, i rundvirket under lagring och transport samt vid torkning, lagring och transport av det sågade virket. Angreppen leder till en viss ökning av vedens vattenupptagningsförmåga (permeabilitet). MÖGELSVAMPAR BLANADSSVAMPAR ROTSVAMPAR Vatten Sporerna kan gro vid hög luftfuk- Fritt vatten för sporernas groning Fritt vatten för sporernas groning tighet. Fritt vatten ej alltid nöd- Fuktkvot % för tillväxt Fuktkvot % för tillväxt vänligt. Tål ej lång tids uttorkning och nedbrytning : optimum 40- Fuktkvot % för tillväxt 80 % fuktkvot. Fuktkvot 20 % kan och sporbildning. Mer beroende Tål lång tids vattenlagring men räcka för hussvamp om vatten av luftens fuktighet än virkets växer ej (syrebrist vid vatten- kan transporteras från annat håll. fuktkvot. mättnad i veden ) Tål långa torrperioder Sporer kan överleva torra perioder Tempera- Växt mellan 0 och 55 Växer mellan -3 och + 40 C Växt mellan 0 och 40 tur Optimum mycket varierande Optimum C Optimum C Vissa sporer mycket värmetåliga Vissa arter kan växa vid tempera- Optimum för hussvamp 21 C Tål nedfrysning turer över +40 C Maximum för hussvamp 24 C Pigmentbildning kan utebli vid Tål nedfrysning under långa periolåga temperaturer der liksom upprepade nedfrysningar och upptiningar Närings- Kolhydrater i form av fria socker - Kolhydrater i form av fria socker- Kolhydrater (=vedes cellulosa och behov arter och pektinsubstanser i ved- arter huvudsakligen i parenkyma- hemicellulosor) cellerna ; mycket förnöjsamma tiska celler (märgstrålar) Kväve (oftast kvävebrist i ved) Kväve: stimuleras av kvävetill - Kväve (ofta kvävebrist i ved) Mineralsalter satser Mineralsalter och spårelement Vitamin $1 Mineralsalter Vitaminer (vissa arter) Vitaminer oftast ej behövliga Surhets- ph 2-pH 10 för växt ph 2-pH 7 för växt ph 2-pH 7 för växt grad optimum vanligen ph 5-6 optimum ca ph 5,5 optimum ph 5 8

11 Långvarig s k våtlagring av vedråvaran, vanligtvis det obarkade rundvirket, kan leda till angrepp av bakterier. Bakterieangrepp kan inte upptäckas med blotta ögat. Virke som har starkt förhöjd permeabilitet är mindre lämpligt att använda, där risken för uppfuktning är hög. Virke som under lång tid, t ex i en konstruktion, utsätts för direkt påverkan av väder och vind invaderas av bakte- 0 rier och svampar. Åldrat, väderpåverkat trä får bl a på grund av dessa organismers inverkan förändrade permeabilitetsegenskaper, vilket bör beaktas vid underhållsarbete. Blånads- och mögelangrepp, som anlagts i virket under torkning, lagring, transport eller hantering vid byggplatsen, kan i vissa fall fortsätta att utvecklas efter inbyggnad i en konstruktion. Exempel på angrepp av soft rot. Bilden visar ett tvärsnitt av björkved fotograferat med svepelektronmikroskop. Vedfibrerna på tvärsnittets vänstra halva har kraftiga angrepp av soft rot medan fibrerna till höger är förhållandevis friska. Foto: Thomas Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet. r 9

12 Mögel Docent Hans Lundström, Sveriges Lantbruksuniversitet institutionen för virkeslära. Begreppet ' mögel' ' får ibland beteckna varje form av mikrobiologisk växt (angrepp) på byggnadsmaterial, men vanligen är det mögel och blånadssvampar som menas. Mögelsvamparnas mycel (svamptrådar) växer oftast ytligt i de yttersta vedskikten och på vedens yta. Dessa svampar kan ej bryta ned vedfibrerna. Mycelet är hyalint, d. v. s: ofärgat, och bildar stora mängder sporer från sporbildande organ på vedytan. Sporerna är vanligen färgade. Olika mögelarters sporer har olika färg och ett ytligt mögelangrepp kan därför vara allt från vitt över grått, grågrönt, gulgrönt och grönt tillsvart. En del mögelsvampar har en unken lukt. Sporerna kan vara allergiframkallande hos vissa människor. Blånadssvamparna kan växa in i veden men kan ej förstöra (bryta ned) vedfibrerna i någon större omfattning. Mycelet är normalt pigmenterat i grönt, brunt, blått eller svart. Mycelets färg tillsammans med vedens egen gulaktiga färgton gör att missfärgningen oftast förefaller blåaktig. Vid temperaturer under 8 C saknar mycelet hos vissa blånadssvampar pigment. Både färgade och ofärgade sporer kan bildas. Blånadsangrepp i rundvirke kallas gemensamt för stockblånad. Obarkat virke kan angripas av insekter (bark- och märgborrar) som i sin turspridersporerav vissa blånadssvampar. Den blånad som uppkommer växer snabbt och djupt in i virket och kallas insektsblånad. Det obarkade virket kan också infekteras av vindtransporterande blånadssvampsporer via ändytor, kvistsår och sprickor. Sådana Blånadsangrepp benämns luftburen blånad. Brädgårdsblånad kallas den luftburna blånad, som angriper nysågar virke under torkning, lagring och transport. Sporerna gror på fria virkesytor och mycelet växer in i veden. Luftburen blånad kan också angripa fuktigt konstruktionsvirke. Under torkningen kan virket också smittas genom direktöverföring från blånadsangripna strön och bolster - strö blånad. Sporer och mycel från blånadssvampar är vanligen känsligare mot uttorkning än sporer från mögelsvampar. Mögelsvampar har en bred temperaturtolerans och kan tillväxa vid temperaturer från strax över 0 C upp till omkring +55 C. Temperaturoptimum varierar starkt för olika arter. Vissa mögelsporer är mycket värmetåliga och kan även i fuktigt tillstånd klara temperaturer på något över + 70 C under flera timmar. Blånadssvampar kan tillväxa vid temperaturer från -3 Cupp till omkring +40 C. Temperaturoptimum ligger vanligen i området +22 till +28 C. Sporer hos de bägge svampgrupperna tål nedfrysning under långa perioder. Mögel- och blånadssvampar, som inte kan utnyttja vedens huvudbeståndsdelar, cellulosa och lignin, hämtar sin näring ur olika sockerarter och proteiner bl a förekommande i märgstrålarna. Mögelsvampar är mycket förnöjsamma i sitt näringsbehov. Surhetsgrad (ph) på och i ett tillväxtmedium är en viktig faktor för tillväxten hos svamparna. Hos frisk ved ligger ph vanligtvis mella 5 och 6. Mögelsvamparna är phtoleranta och tillväxer mellan ph 2 och ph 10, optimal tillväxt sker dock vid ph 5-6. Blånadssvamparnas ph- krav är något snävare och ligger mellan ph 2 och ph 7 med ett optimal tillväxt vid ph ca 5,5. Grundfö rutsättningar för tillväxt av mögel- och blånadssvamp Grundförutsättningar för att mögel- och blånadssvamp skall etablera sig och tillväxa är att det finns fukt, värme, näring och lämpligt substrat ph (surhetsgrad). Miljökraven varierar dock mellan olika svampar och svampgrupper. Mögelsvampar kan gro, tillväxa och bilda sporer på ved med fuktkvoter mellan 20 och 150 %. För sporgroning räcker det ofta med hög luftfuktighet. Fritt vatten är inte alltid nödvändigt. Sporerna kan dessutom överleva torra perioder under lång tid, flera år. Den relativa luftfuktigheten spelar också stor roll för den fortsatta tillväxten hos mögelsvampar, speciellt vid fuktkvoter hos virke under 30 %. Mögelsvamparna är mer beroende av luftens fuktighet än virkets fuktkvot. Sporer hos blånadssvampar föredrar fritt vatten för groning. Den fortsatta tillväxten av mycelet kan ske vid fuktkvoter mellan %. Optimum för flertalet arter ligger i intervallet %. Blånadssvampar tål lång tids vattenlagring, men tillväxer ej nämnvärt på grund av begränsad tillgång på syre vid vattenmättnad i veden. lo

13 Vattenlagringsskador Fil dr Julius Boutelje, Svenska Träforskningsinstitutet 0 0 VÅTLAGRING AV SÅGTIMMER Varför våtlagras sågtimmer? För att säkerställa enjämn tillgång till råvaran behövs vid medelstora och stora sågverk en viss lagring av sågtimmer. Under våren, sommaren och höstens början är industrilagring dock förknippad med risker för sprickbildning och insekts - respektive svampangrepp. Vanligtvis förekommer dock någon form av våtlagring, d v s vattenlagring (= lagring i vatten ) eller bevattning på land, så att man eliminerar eller åtminstone kraftigt reducerar dessa lagringsrisker. Vattenlagring kombineras ofta med bevattning för att hindra uttorkning hos virke som ligger ovan vattenytan. BILD 1. Bevattning vid sågverk. 11

14 Förändringar i veden genom bakteriell aktivitet Under senare tid har uppmärksamheten riktats mot olägenheter i samband med våtlagring. Utöver miljöproblem, som inte berörs i detta sammanhang, sker efter en tids lagring en ökning av splintvedens genomsläpplighet för vätskor och gaser. Virkets ökade permeabilitet förorsakas av bakterier. Den bakteriella aktiviteten är temperaturberoende och vattenlagring under den kalla årstiden från november till vårens början medför sålunda ingen eller endast ringa ökning av vedens permeabilitet. Bakterierna angriper vissa pektinrika strukturelement i veden, i första hand pormembraner hos trakeider och märgstråleparenkymceller, och ökar vedens porositet. Den bakteriella nedbrytningen omfattar utöver pektin även hemicellulosa, cellulosa och extraktivämnen som stärkelse, äggviteämnen, socker etc. En mängd olika bakteriearter har isolerats ur våtlagrat virke, många av dem rörliga och med förmåga att nedbryta pektin. Bland isolerade bakterier kan t ex nämnas Bacillus polymyxa, Bacillus subtilis (pektinnedbrytande), Aerobacter cloacea och Erwinia omelianskii (cellulosanedbrytande). Rollen av enskilda bakteriearter bör förmodligen ses som ett komplext samspel mella flera bakteriearter. Någon bakteriell nedbrytning av lignifierade strukturelement under industriell våtlagring förekommer inte, eller på sin höjd i ytterst ringa omfattning. BILD 2. Till vänster oskadade pormembraner i färsk ved och till höger skadade membraner i våtlagrat virke. 12

15 Faktorer som påverkar permeabilitetsökningen Inte bara temperatur utan även en rad andra faktorer påverkar hastigheten med vilken vedens permeabilitet ökar under våtlagringen. I stillastående vatten uppges dessa våtlagringsskador ske snabbare än i strömmande vatten. Detta tyder på att anaeroba förhållanden bidrar till att öka den bakteriella aktiviteten. Många bakteriekulturer som isolerats under anaeroba förhållanden har dock visat sig kunna växa även under aeroba f örhållanden. Betydelsen av näringsämnen och övriga kemiska aspekter hos vatten och ved förde bakteriella våtlagringsskadorna är föga kända. Gran är betydligt mindre känslig för bakteriellt angrepp än furu och obarkat timmer påverkas långsammare än barkat. Kärnved berörs ej av de bakteriella angreppen. Permeabilitetsökningen sker mycket snabbare vid vattenlagring i vattenmagasin än vid bevattning på land. Dessa förhållanden återspeglas i nedanstående tabell som är baserad på våtlagringef örsök utförda av STFI på 70-talet. Tabellen ger information beträffande maximumlängd av våtlagringsperiod som kan tillåtas om överabsorption av bets eller lasyr, som yttrar sig i form av fläckar och mörka stråk, skall undvikas hos sidoutbyte. BILD 3. Ökade betsupptagning med ökad vattenlagringstid (obarkad furu). aks Ovanstående tidsrymder kan betraktas som en orientering. Om man vid en speciell användning kan lätta på sina krav beträffande längd av våtlagringsperiod beror dels på betydelsen av permeabilitet i det aktuella fallet, delspå uttagning av virket. Man bör t ex komma ihåg att observationerna som tabellen är baserad på gäller de yttersta användbara sidobräderna från sidoutbytet. Djupare in i stocken sker överabsorption i form av synligt oregelbunden hetsupptagning först efter längre våtlagringstid. Vid STFI har ett förfarande utvecklats för detektering av våtlagringsskador och en patentansökan har inlämnats både för förfarandet och utrustningen. Patentet är baserat på permeabilitetsmätning på virket. Normer med hänseende till våtlagringsskador (ökad permeabilitet ) bör hellre baseras på dylika permeabilitetsmätningar än på längden av våtlagringsperiod. Konsekvenser användning av våtlagringsskador för virkets De bakteriella angreppen som sker under en våtlagring vid en sågverksindustri har knappast någon betydelse för virkets hållfasthet. Beträffande möglingsbenägenhet av våtlagringsskadat virke föreligger inga säkra uppgifter. Vid användningar där virket tidvis utsätts för kontakt med vatten ökas risken för röta om virket är våtlagringsskadat, eftersom sådant virke upptar mera vatten och därförunder längre tider håller en fuktkvotsnivå som är lämplig för röta. Behandling med lämpligt vattenavvisande medel kan dock ändra dessa förhållanden radikalt. Även upptagning av vattenavvisande medel blir ju större hos våtlagringsskadat virke och detta gör en sådan behandling mera effektiv. Vakuumimpregnering av våtlagringsskadat virke medför problem p g a för hög upptagning av lösningsmedel. En del av lösningsmedlet förblir kvar i veden och ger upphov till uppmjukning och blåsor under målningsskiktet. Även utan föregående impregnering kan problem uppstå vid målning av våtlagringsskadat virke. Om målningsfärgen innehåller ett lösningsmedel som löser harts kan överupptagning av detta lösningsmedel medföra att harts i veden löses upp. Vid senare avdunstning av lösningsmedlet avsätts hartset som fula fläckar ovanpå färgfilmen. Problem med oregelbunden och fläckig betsning och lasering hos våtlagrat virke har redan berörts. Limning och skärande bearbetning påverkas ej av våtlagring. TABELL 1. Maximum längd av våtlagringsperiod (se text) Vattenlagring av barkad furu - 2 veckor» obarkad» - 4 veckor barkad gran - 5 veckor obarkad» - 6 veckor Bevattning» barkad furu - 8 veckor» obarkad» - 10 veckor» barkad gran - 14 veckor obarkad» - 17 veckor 13

16 TRÄV AV FU RU TI E RSORTE RING I föregående avsnitt har beskrivits dels egenskaper som av erfarna snickare och av hävd uppfattats som god kvalitet, dels egenskaper som vetenskapligt kunnat prövas vara viktiga. I detta och följande avsnitt sammanfattas de kvalitetskrav som KBS valt att ställa på trävara till fönster och snickerier i nuvarande byggnadsproduktion. Det innebär att både krav utifrån gammal trätradition och krav som vetenskapligt visats vara viktiga tagits med. Trädets ålder Träd, som kan ge trävara lämplig för snickeritillverkning, skall avverkas när det är fullmoget för att ge hög kärnvedsandel. Detta framgår av att trädets krona har slutat växa på höjden och att tillväxten, d v s årsringarna, blir mindre och mindre. I ett fullmoget träd är kärnan fullt utbildad och kådinnehållet stort. Trävara för snickeritillverkning skall sågas ur stockar från fullmogna träd. Detta ger trävara med hög kärnvedsandel. Trädets avverkningstid Träd som kan ge trävara lämplig för tillverkning av snickerier skall avverkas fr o m vinterns till vårens början för att ha en god beständighet. Träd, som avverkas under denna tid ger, bl a genom de bättre förutsättningarna för lagring, en fast trävara, som har mindre benägenhet för blånads-, svamp- och insektsangrepp. Trävaran är lättorkad och spricker i ringa utsträckning. Trävara för snickeritillverkning skall vara sågad av timmer från träd som är avverkade under tiden fr o m vinterns till vårens början. Avverkningssätt Avverkning av träd som bedöms ge snickerikvalitet skall ske med omsorg och försiktighet för att undvika skador på timret. Avverkning med moderna maskiner som t ex processor - kombinerad avverknings- och kapmaskin - innebär risker. Timrets mantelyta kan få dubb- och tryckskador som kan ge blånadsskador och fiberresningar på det färdiga snickeriet. Dessutom kan processorn åstadkomma fläkningar i timret, vilket kan ge sprickbildningar som följd. Trävara för snickeritillverkning skall vara sågad av timmer, som avverkats med varsamhet och som inte har skadats. Sågtimmer sorteras och mäts enligt instruktioner utfärdade av Skogsstyrelsen i samråd med Virkesmätningsrådet. Det timmer som är aktuellt som trävara för snickeritillverkning är första- och andrastockar av furu i RS och OS-kvalitet. Förstastocken innehåller ca 70 % av hela trädets totala kådinnehåll. Det är kådan som innehåller de ämnen, som ger trä dess beständighet mot rötangrepp. De timmersorter, som skall användas för uppsågning av trävara till snickeritillverkning, är första- och andrastockar i RS- och OS-kvalitet med toppdiameter> 200 mm. TIM RETS HANTE RING OCH TRANSPORT Mekaniska skador på timrets mantelyta kan förorsaka blånadsskador och fiberresningar på det färdiga snickeriet. Timrets lagring Timmer som avverkats under tiden fr o m vinterns till vårens början kan lagras på land till sommarens början - då det också skall vara uppsågat. Timret skall ligga på underlag helt fritt från markkontakt för att minska risken för blånads-, mögel- och rötsvampar. Vid vårens början ökar risken för sprickbildning i timret och för angrepp av blånads-, mögel- och rötsvampar. For att undvika dessa skador skulle timret kunna våtlagras. Vid våtlagring under tiden fr o m vårens början till höstens början skadas splintveden och blir mer genomsläpplig för vätskor. Detta beror på en bakteriell nedbrytning av vissa strukturelement. Den ökade permeabiliteten förorsakar problem t ex genom ojämn upptagning av bets-, lasyr- och impregneringsmedel. Den ökade vattenupptagningsförmågan är ogynnsam för snickerier för utomhusbruk - risk för rötangrepp. Svenska Träforskningsinstitutet har i en rapport Effekterna av våtlagring av timmer (del I) serie A nr 486, 1979 rekommenderat vissa maximala våtlagringstider under den varma delen av året. Lagring i vatten barkat - mindre än 2 veckor obarkat - mindre än 4 veckor Lagring på land under bevattning barkat - mindre än 8 veckor obarkat - mindre än 10 veckor 14

17 Detta innebär att timmer som avverkats omedelbart före vårens början och våtlagrats måste vara uppsågat före sommarens början. Timmer för trävara till snickeritillverkning skall lagras på land och får inte våtlagras. Timrets sågning Sågning av timmer, som kan ge trävara för snickeritillverkning, skall ske fr o m vinterns till sommaren början. Timrets sågsätt Den mekaniska sönderdelningen av timmer till plank och bräder sker i huvudsak med dessa olika maskintyper 0 - ramsåg - bandsåg - cirkelsåg - reducerverk Bearbetning av sågtimmer i reducerverk är olämpligt då det gäller trävara för snickeriändamål, det kan ge fiberskador som blir bestående. Genomsågning Genomsågning för poster Sönderdelningen sker på tre olika sätt 0 - genomsågning - fyrsågning - kvartsågning Genomsågning är en metod för sågning av timmer till okantade bräder och plank vilka antingen inte bearbetas okantade varor eller kantsågas och levereras som kantade varor. Fyrsågning är en metod för sågning av timmer enligt vilken först bräder avskiljes på två motstående sidor varefter den återstående delen, blocket, vändes ett kvarts varv och sågas tillbräder och plank, bräderna kantsågas. Kvartsågning är en metod för sågning av timmer enligt vilken stocken först delas i fyra delar genom två mot varandra vinkelräta snitt genom stockens mitt, varefter delarna sågas till bräder genom snitt i 45 vinkel mot tidigare snitt. Sågytorna skall vara jämna och släta. Fyrsågning Kvartssågning för paneler, lister 15

18 TR ÄV TORK NING OCH SOR TE RING Efter uppsågningen torkas trävaran. Torkningen kan ske genom - brädgårdstorkning - artificiell torkning Avsikten med torkningen är att fortast möjligt efter uppsågningen nedbringa trävarans vatteninnehåll under 20 %, så att risken för mögel- och blånadsskador minskar. Vid torkningen avgår förutom vatten även andra ämnen ur trävaran, vilka kan ha betydelse för trävarans beständighet. För att undvika för stor avgång av dessa ämnen, skall torkningen ske vid en temperatur under +40 C torrtemperatur. Detta krav kan diskuteras men har valts också med hänsyn till hur virkestorkar för närvarande normalt hanteras. Efter uppsågningen ströläggs bräder resp plank i paket för truckhantering. Lämplig storlek på truckpaketen är L x B x H ca 6000 x 1200 x 1200 mm. Bräderna resp planken placeras jämndragna i båda ändar och strölagda med ribb ' 25 x 50 mm c/c max 1000 mm. Dessa ribbor får inte vara infekterade av mögel eller svampsporer. Vid ströläggning för brädgårdstorkning lägges bräder och plank med ett stort kantavstånd. Vid ströläggning för artificiell torkning kan kantavståndet minskas. Trävaror skall torkas på ett fackmässigt sätt såväl i brädgård som artificiellt. Därmed menas att torkningen skall genomföras i enlighet med anvisningarna i Svenska Träforkningsinstitutets " Handbok i virkestorkning". Brädgårdstorkning torkning utomhus på brädgård. Virkespaketen läggs upp på stabbfötter ca 500 mm från markytan, tre till fyra paket uppe på varandra och tre till fyra paket bredvid varandra, så att det bildas en virkesstapel, som omgående skall täckas av ett provisoriskt tak. Virkesstaplarna läggs med cirka tre meters inbördes avstånd. Artificiell torkning en reglerad torkning - temperatur, fuktighet och luftflöde - i kammare eller tunnlar, vid högst +40 C torrtemperatur och i övrigt enligt STFIs "Handbok för virkestorkning ". Trävaran får ej vara skadad av torkningen. D v s den får inte vara sprucken, missfärgad, möglig, skev eller krokig eller utåt vara bemängd med kåda. Leverantören skall lämna aktuell torkjournal innehållande uppgifter om : torktyp, torkschema, paketnummer, tidpunkt för insättning resp uttagning, temperatur våt resp torr dygnsvis avlästa vid reglerställena. Temperaturgivarna skall vara kalibrerade. För trävara till snickeritillverkning är brädgårdstorkning att föredra. Artificiell torkning kan godtas. Trävarans sortering Bedömning av felaktigheter. För försäljning av sågade trävaror hade från mitten av 1800-talet utformats ett antal sorteringsregler. Dessa samordnades av Föreningen Sveriges Sågverksmän som år 1960 utgav anvisningar för sortering av sågade trävaror av furu och gran den så kallade " Gröna boken ". Dessa anvisningar gäller för sågat och justerat exportträ och anger den nedre gränsen inom respektive sort. De sågade trävarorna har indelats i I, II, III, IV, V och VI sort. De fyra första sorterna har sammanförts till en gemensam grupp benämnd 05 - osorterat - varvid IV sort utgör den undre gränsen. Snickeriträvara Trävarans sortering till snickeriträvara skall ske enligt "Gröna boken" och omfatta klasserna I, II och III sort. De egenskaper som påverkar bedömningen är Strukturfel kvistar kådlåpor barkflag tjurved kådved vresved snedfibrighet vattved lyror röta insektsskador Konditionsfel fuktighet blånad Dessa bedömningsgrunder skall kompletteras med: missfärgningar - får förekomma om de försvinner vid hyvling våtlagringsskador - får inte förekomma torksprickor - får inte förekomma mögel - får inte förekomma kådrinningar - får inte förekomma. Tillverkningsfel vankant måttfel sågfel Sprickor kärnspricka ringspricka torkspricka småsprickor - som anhopningar i ytan jfr bild 16

19 Deformationsfel skevhet kupighet flatböj kantkrokighet Dessa felaktigheter på den sågade trävaran kan konstateras vid sortering efter sågningen. De grundläggande egenskaperna som avgör träets beständighet är inte tillgängliga vid en okulärsortering utan måste vara garanterade av skogs- och sågverksindustrin enligt ovan. Avsteg Om avsteg från detta regelsystem görs beträffande avverkningstid, våtlagring,* ) sågtid och torkning är det sågverkets skyldighet att visa att trävaran inte är behäftad med konditionsfel enligt ovan. *) För närvarande är den enda praktiskt användbara kontrollmetoden, lasering av provstycken som stickprovsmässigt utväljs av beställaren. Nya metoder och instrument är emellertid under utveckling. Trävarans lagring Trävara för snickeritillverkning bör lagras i magasin några år. Under lagringstiden blir kådan hård. Spänningsförhållandena utjämnas. Trävarans fuktighet anpassar sig till luftens och jämviktsfuktkvot uppnås. Trävara för snickeritillverkning skall magasinslagras minst ett år, efter sluttorkning. 17

20 BYGGNA DS- STY R ELSENS KVA LITETSK RAV - underl ag för projektering och upphandlin g. De kvalitetskrav på trävaror som byggnadsstyrelsen har sammanfattas här formulerade för byggnadsbeskrivning eller förfrågningsunderlag. I första avsnittet redovisas kraven på trävara för snickeriändamål allmänt och i avsnitt två det tillkommande krav som ska gälla för trävara till fönster. I TRÄV FÖR ALLMÄNNA SNICKERI- ÄNDAMÅL * - våtlagringsskadafår inte förekomma - mögel får inte förekomma - kådrinningar får inte förekomma - småsprickor får inte förekomma som anhopningar i ytan Märkning Trävara som uppfyller ovanstående krav märkes med "S" - snickeriträ. Avsteg Om avsteg från detta regelsystem görs beträffande avverkningstid, våtlagring, sågtid och torkning är det sågverkets skyldighet att visa att trävaran inte är behäftad med konditionsfel enligt ovanstående DeklarationSnickeriträ skall verifieras med uppgift om avverkningstid, timmerlagring, sågtid, torkning samt magasinslagring. Vid artificiell torkning skall aktuell journal tillhandahållas Exempel på blankett som kommer att användas av KBS visas i bilaga. Beskrivning av trävara och dess hantering Kvalitetsbestämmelserna gäller vid leverans från sågverk till snickerifabrik. Timret Trävaran Första och/eller andra stocken av fullmogen fura. Toppdiameter > 200 mm. Kvalitet RS eller OS enligt virkesmätningsrådets anvisningar Avverkat under tiden fr o m vinterns till vårens början Ej skadat vid avverkning, transport eller hantering Ej våtlagrat. Lagrat och sorterat på land Sågat under tiden fr o m avverkningens början till sommarens början Torkad till cirka 20 % fuktkvot i brädgård fr o m sågningen till vinterns början eller i artificiell tork vid högst +40 C torrtemperatur enligt STFI: s "Handbok för virkestorkning" Lagrad i magasin minst ett år efter sluttorkning vid sågverk eller snickerifabrik. Sorterad till snickeriträ i I, II och III sort enligt "Sortering av sågat virke av furu och gran' ', "Gröna boken" med följande kompletteringar: Konditionsfel - missfärgning får förkomma om de försvinner vid hyvling * Används tillsammans med II eller separat. 18

21 II TRÄV FÖR FÖNSTE R-. Krav på fönster av furu Generellt För aktuellt projekt anges täckande eller genomsynlig behandling. Trävara för fönstertillverkning Trävara för fönstertillverkning skall vara snickeriträvara se projekteringsunderlag I - centrumutbyte - dimension 50, 65, 75 och 100 mm. Trä i fönstersnickerier Bestämmelser för trävara i fönstersnickerier vid leverans från fönstertillverkare till byggnadsplats. Väderexponerade profiler skall ha - kärnsidan vänd utåt - hög kärnvedsandel > 60 % - högt kådinnehåll - täta årsringar i splinten, minst 5 st inom 10 mm radiellt mätt, största storleken 4 mm - hög densitet > 425 kg trä med fuktkvot 12 ± 2 % Utåt, mellan och mot vägg lika oavsett ytbehandlingen. Inåt avhängigt ytbehandlingen se följande tabeller Felaktigheter Trävaran skall vara helt fri från - lyror, barkflag - tjurved, vattved, kådved, vresved - våtlagringsskador - röta, blånad, insektsangrepp, mögel - mekanisk åverkan Kvistar, sprickor, kådlåpor, märgränder och bearbetningsfel - får förekomma enligt nedanstående Kvistar: Största storlek anges i procent av profilens sida respektive kant. Friska kvistar mindre än 10 mm beaktas inte. Lagad kvist räknas som kvist. Storlek Största antal per meter profilsida resp kant Mot vägg Mellan Utåt Inåt Inåt täckande genomsynlig ytbehandl ytbehandl Friska 40% % - 3 Torra 20% Ovriga 15% Därav horneller bladkvist frisk el torr frisk el torr frisk frisk frisk Jämför restriktionerna nedan under lagning av felaktigheter. Sprickor Genomgående sprickor eller ut till kant gående sprickor tillåts inte. Mikrosprickor tillåts ej. Antal per meter profilsida eller kant Mot vägg Mellan Utåt Inåt Inåt täckande genomsynlig ytbehandl ytbehandl Storlek i mm bredd djup % längd % Antal 4 2 l 2 1 Kådlåpor Storlek i mm Antal Antal per meter profilsida eller kant Mot vägg Mellan Utåt Inåt Inåt täckande genomsynlig ytbehandl ytbehandl 6x60 4x40 0 4x40 3x Märgränder Får förekomma på karmträ mellan och mot vägg dock ej på karmunderstyckets översida. Bearbetningsfel Sågskär, valsmärken, tryckmärken, släpränder, hyvelfel, kutterslag, urslag, (lagningar. Får förekomma i mindre utsträckning. * Används tillsammans med I. 19

22 Lagning av felaktigheter Felaktigheter i träprofiler utgörs av -kvistfel - sprickor - bearbetningsfel Lagning av felaktigheter utförs med - träplugg - plastiskt trä - spackel -vid ytbehandling Kvistar : lösa, torra, barkrings- och rötskadade skall lagas, mellan, utåt eller inåt på profilerna. Karmunderstyck och tvärpost utåt får inte vara kvistlagade. Karmsidostyckes och mittposts nedre hälft utåt får inte vara kvistlagade. Ytterbåge utåt får inte vara kvistlagad. Karm och post utåt får lagas med plugg 0 < 20 mm. Båge inåt får lagas med plugg 0 15 mm. Då lagning når ut i kant skall minst 2/3 av pluggen vara kvar i profilen. Träplugg för lagning får vara 010, 15, 20 eller 25 mm och skall ha samma struktur, fiberriktning och fuktkvot som den trädetalj, som lagas. Lagningsdjup skall vara 10 mm. Lim skall vara PVC-lim med härdare. Plastiskt trä och spackel får användas inåt och mellan men inte utåt och skall vara av tvåkomponenttyp och anpassat till aktuellt målningssystem. Bearbetningsfel på profilytor inåt skall i samband med täckande ytbehandling spacklas. Bearbetningsfel på profilytor utåt får inte spacklas. Profilämnen Amnen till fönsterprofiler skall vara massiva och får inte vara lamellimmade eller skarvade. Fuktkvot Fuktkvoten i fönsterträet skall vid bearbetning och leverans av färdiga produkter vara 12 ± 2 %. OBS Torkning av trävaran ner till denna fuktkvot får inte ske vid högre temperatur än + 40 C torrtemperatur. Efter torkningen skall trävaran konditioneras. Bearbetningsgrad Bearbetningsgrad av profilerna skall vara - utvändigt -hyvlat - invändigt -hyvlat och putsat - mellan -hyvlat - mot vägg -hyvlat L urår INÅT MELLAN MOT VÄGG Sprickor: på profilytor inåt skall i samband med täckande ytbehandling spacklas. Sprickor på profilytor utåt får inte spacklas. 20

23 ORDFÖRKLA RINGA R Faströta, fast röta Fig visas i kapitel Trävarufel Flatböjning Barkdrag Inväxt bark, oftast i samband med övervallning av stamskada Formfel Barkdragande Kvist i stamved helt eller delvis omkvist given av bark. Fig 1 Fuktkvot barkringskvist Barkflag, Barkflagning en naturlig avstötflagbark ningsprocess Fig 2 Fullmoget Barkinneslutning I ved innesluten bark Fig 3 Bearbetningsfel Sågskär, valsmärken, tryckmärken, släpränder. hyvelfel, kutterslag, urslag och flagningar Fig 4 Behuggning Skada förorsakad av åverkan, stamskador på växande trä Fig 5 Bladkvist I längdriktningen genomskuren kvist som återfinns på märgsidan och slutar före kanten: jfr hornkvist Fig b Blånad, blåyta Brott Av svampar orsakad missfärgning som tränger mer eller mindre djupt ned i veden. Blånad nedsätter ej virkets hållfasthet men ökar benägenheten för svampangrepp. Exempel på blånad är stockblånad, insektsblånad, ändblånad, brädgårdsblånad och luftblånad. Blånad kan indelas i luftburen och insektsburen beroende på sporernas spridningssätt. Fig 7 Brytning i stammens fiberriktning, kan uppstå dels under trädets växtperiod t.ex, genom skada vid storm eller snöbelastning och dels genom skada vid avverkningstillfället vid nedslaget mot marken i processoren eller i transporten, brott nedsätter trädets styrka. Fig 8 Brädgårdsblånad Blånad som uppkommer på sågat virke under torkning i tork eller på brädgård: ströblånad, ytblånad. Fig 9 Densitet Fyrsågning Genomsågning Hornkvist Insektsangrepp Kantkrokighet Klämskador Konditionsfel Kvot av massa och volym kglm3 vid en viss fuktkvot. Benämningen Kupighet densitet ersätter "täthet". Dubbskada Avverkningsskada orsakad av ma- Kvartsågning tarvalsarnas dubbar på t ex processorer - maskin för avverkning och kapning av träd. Under vissa omständigheter uppstår en blånad som tränger ända in i kärnan i och omkring de av dubbarna orsakade hålen i vedmanteln. Fig 10 Röta som inte påtagligt minskar vedens fasthet: bfr lösröta, mjukröta. Fig 11 Flatsidornas böjning i längdriktningen: jfr formfel. Avvikelse från önskad geometrisk form. Kvot av vattnets massa i fuktigt material och massan av det uttorkade materialet. Ar det furuträd, vars tillväxt gradvis avtar, Kronan slutar växa på höjden, - den plattas ut - och de nybildade årsringarna blir smalare Sågning av stock, varvid stocken först bearbetats så att den får två motstående parallella plana ytor, varefter den återstående delen av stocken - blocket - delningssågas Fig se illustration i kapitel timrets hantering och transport. Sågning av stockar som därvid uppdelas i plank- och brädämnen (vilka därefter kan kantas) Fig se illustration i kapitel timrets hantering och transport. I längdriktningen genomskuren kvist som på flatsidan utvidgar sig mot kanten och delvis framträder på kantsidan: jfr bladkvist Fig 12 Obarkade stockar eller sågat virke med kvarsittande bark angripet av insekter såsom tallbock, vedstekel, blåhjon el. liknande. Fig 13 Kantsidornas böjning i längdriktningen: jfr formfel. Griplastare kan med sina käftar som sluter sig runt timmerstocken ge sådana tryckskador på fibrerna i trävaran att fibrerna vid ytbehandling av de färdiga snickerierna reser sig. Fig 14 Skador på den sågade varan såsom fuktighetsfel, blånad, mögel, missfärgning etc. Flatsidornas böjning i tvärriktningen: jfr formfel. Metod för sågning av stocken enligt vilken den först delas i fyra delar genom två mot varandra vinkelräta längsgående snitt, varefter delarna sågas till bräder i 45 vinkel mot de tidigare sågsnitten. Fig se illustration i kapitel timrets hantering och transport. 21

24 Kådlåpa, Springa i virke som innehåller kåda hartsfcka Fig 15 Kådved Kådrinning Ved med onormalt hög kådhalt: jfr tjurved, vresved Fig 16 Vid för hög torktemperatur på ytan utträngande och stelnad kåda Fig 17 Kärnspricka, Utåt avsmalnande radiell spricka märgsköra som finns i kärnan hos det växande trädet Fig 18 Landrulla Lyra När stockarna rullas, vältas på underlag på marken. Mer eller mindre övervallad, ofta längsgående stamskada: kan ha uppstått genom påfällning, brand ed. Fig 19 Lös kvist, Kvist som faller ur efter vedens löskvist torkning: jfr fast kvist Fig 20 Lösröta, lös röta Mikrosprickor Missfärgning Röta som i någon mån minskar ve- dens fasthet, vilken kan konstateras t ex med nageln: jfr faströta, lösröta, mögelröta. Fig 11 Mjukröta, mjuk röta Märg Märgkluven Mögel Röta som påtagligt minskar vedens fasthet så att den tenderar att falla sönder: jfr faströta, mjukröta, mögelröta. Fig 11 Ej adekvat benämning för anhopning av små sprickor i ytan. Vid vattenlagring tränger färg- och garvämnen från barken in och missfärgar veden. Ibland kan missfärgningen också bero på vattenlösliga färgämnen i veden som under torkning vandrar med vattnet ut till trävarans yta. Den centrala delen av trädets stam kring vilken trädets tjocklekstillväxt börjat. Består av löst sammanhållna döda celler, mörkbrunröd, bredd 2-4 mm. Sågsnitt längs stockens mittlinje i längdriktningen genom märgen. Fig 21 Hyfvävnad av Penicillium, Mucor m fl saprofytiska svampar som saknar mikroskopiska fruktkroppsbildningar. Fig 22 Mögelröta En typ av vedförstörande röta främst förorsakad av mögelsvampen Chaetomium globosum, vilken angriper i synnerhet trä med hög fukthalt, även impregnerat trä. En annan benämning är soft rot. Ringspricka, Spricka som följer årsringarna, kärnsköra ofta mellan en finvuxen och en frodvuxen del. Rötkvist, Av röta helt eller delvis angripen murken kvist kvist: jfr frisk kvist. Fig 24 Skevhet Skruvformig deformation av virkesstycket: jfr formfel. Snedfibrighet Avvikelse i fråga om fiberriktningen i förhållande till virkets längdriktning - jfr vresved. Snedfibrighet beror på t ex vriden, krokig eller kraftigt avsmalnande stam. Snedfibrighet kan förorsaka spricka som inte är parallell med stammens längdaxel. Fig 25 Stock, första-, Förstastock - stock från trädets andra- rotända. Andrastock - nästkommande stock. Stockblånad Blånad i splintveden hos rundvirke. Fig 7 Ströblånad Brädgårdsblånad uppkommen där strön eller omgivande virke ligger an mot en bräda eller planka. Fig 9 Sågningsfel Tillväxtperiod Onormal ved som bildas på under- sidan av grenar och lutande stammar hos barrträd: är ligninrikare, mörkare och hårdare än intilliggande normal ved: jfr kådved, vresved. Fig 27 Tjurved, tryckved Toppbrott Spricka uppkommen genom spän- vingar i veden under torkning. Fig 28 Torkspricka, krympspricka Torrkvist, död kvist Tryckved Vankant Större ojämnhet, kraftigare märken eller spår efter matarvals, sågblad e d i sågad yta. Fig 26 Den period under året som börjar när dygnsmedeltemperaturen stadigvarande är över + 6 C och som slutar när dygnsmedeltemperaturen är under +6 C Skador på det växande trädets topp orsakade av insektsangrepp, vind, snö eller liknande ger fiberstörning. Kvist hos vilken växtsambandet med stamveden är mer eller mindre brutet: jfr levande kvist. Fig 29 Reaktionsved som bildas hos barrträd på undersidan av grenar och lutande stammar. Ytparti i det sågade virkesstyckets kant som utgörs av trädets egen mantelyta. Fig 30 22