Revetering på trästomme med lättkalkbruk

Transkript

1 Revetering på trästomme med lättkalkbruk INNEHÅLL: A. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering på timmerstomme B. Underhåll av kalkbruksrevetering på spiktegel C. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering på diagonal ribbning D. Utbyte av revetering på diagonal ribbning E. Invändig revetering på vassmatta ideal sid 2 sid 3 sid 4 sid 5-10 sid 11 Anvisade metoder och material utgör referenser som får utbytas endast om motsvarande metod eller material till sammansättning och funktion är lika referenserna.

2 A. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering på timmerstomme Revetering är som regel 6-10 cm tjock och består av ett utjämnande skikt ler-linklining och ytterst två eller flera skikt kalkbruk Reveteringen häftar till timret med ekpligg som är så långa att de väl når ut i kalkbruket. Reveteringen väger kg/kvm beroende på tjocklek vilket ställer stora krav på pliggarnas kvalitet, längd och täthet. Reveteringen deformeras med tiden i samband med att stommen krymper eller skadas av att dess yta ges en behandling som stänger in vatten. Underhållsåtgärder Efter att stommen sanerats från röta, mögel och alger i skadestället och lagats så skall följande utföras: 1. Komplettering pligg lika som på oskadade fasadytor. 2. Komplettering lerklining till lika som på oskadade ytor I första hand återanvända befintlig nertagen lerklining som sönderdelas i en frifallsblandare tillsammans med några runda kattskallestora granitstenar. Det sönderdelade lerkliningsbruket kompletteras med linfibrer, lera, sand och lufthårdnande kalk samt vatten till en smidig blandning som kan slås på det pliggade underlaget ut till ca en tredjedel av pliggens fria längd. 3. Kalkputsning, i tre-fem påslag om vardera max 9 mm utstockas med lufthårdnande kalkbruk 1:3 förstärkt med 3 torrvikts% hydrauliskt kalkbindemedel. OBS! Sätt ej till lera i utstockningsbruket. Det ger så stark krympning. I tre-fyra påslag om vardera max 9 mm anbringas ytputsen av lufthårdnande kalkbruk 1:1 varvid sista påslaget utformas slätriven eller spritad lika som på omgivande ytor. 4. Kalkmålning, se kalkputs 7. 2

3 B. Underhåll av revetering på spiktegel Kalkbruksrevetering med spiktegel förekommer speciellt på villabyggnader från tidigt 1900-tal och består vanligen av 1 tegel som i förborrade hål fästs till underlaget av plank eller panel med smidd spik. Ytskikten var från början mm tjock kalk eller kalkcementputs som målats med kalk eller kalkcementfärg. Konstruktionssättet är extremt känsligt för fukt eftersom putsen är så tunn. Vanligt är stora skador på revetering och stomme kort tid efter att fasadputsen målats med färg som stänger in vatten. Underhållsåtgärder 1. Små mekaniska skador lagas och bättras som kalkputs på tegelmurverk. 2. Större skador efter felbehandling kräver som regel att all puts varsamt tas av genom fräsning och skrapning. Rostande spikskallar behandlas och ny kalkputs 1:1 anbringas lika tidigare tjocklek och struktur. 3. Kalkmålning, se Kalkputs 7. 3

4 C. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering på diagonal ribbning Ler- och kalkbruksrevetering på diagonal ribbning blir som regel ej speciellt långlivad om kalkputsen inte hålls kvar med putsnät eller liknande. Reveteringen är 5-10 cm tjock för att vara frostsäker och väger därmed >100 kg per kvm. Ribbningen och lerkliningens yta ger inget fäste som kan hindra kalkbruket att med tiden kasa nedåt. Kalkbruket och lerkliningens hållfasthet är de första åren extremt lågt <1-3 Mpa vilket ofta medför att putsen spricker i anslutning till öppningar mm med nedanstående typisk sprickbildning som följd. Åtgärdsanvisningar 1. Riv varsamt av det yttre kalkbruksskiktet och ta vara på detta för malning, bindemedelskomplettering och återanvändning. 2. Montera putsnät, om möjligt syrafast, genom skruvning i ribborna. 3. Återanbringa kalkputsen till ursprunglig tjocklek och gräng med påslag om max 9 mm per lag. Till komplettering av det återanvända kalkbruket skall hydrauliskt kalkbruk 1:1användas. 4. Kalkmålning, se kalkputs 7. 4

5 D. Utbyte av revetering på diagonal ribbning Lerklining med tillförd fukt parat med värme innifrån utgör ett bra växthus som medför speciellt i fuktiga skuggade lägen att timmerstommen kan skadas gravt av röta förosakade av främst alger. Vid renovering skall därför allt rötat virke in till hårt fast underlag huggas bort och ilusas med nytt eller utbytas. Putsning med lättkalkbruk För att minska reveteringens vikt och för att utan krympproblem kunna påföra den i tjocka skikt byts sanden i kalkbruket ut mot Thermosilit av värmebehandlad kiselsand (små kiselblåsor med volymvikt på ca 0,11. Detta ger dessutom en påtaglig värmeisolering och är steril mot biologiskt angrepp. Recept lättkalkbruk 35 kg hydraulsik kalkbruksbas 40 liter Thermosilit (ca 5 kg) Till första påslaget sättes 2 dl Benac 50 per sats ovan. 5

6 1. Sanering/avdödning alger och mögel Efter diagonalribbning sprejas, två gånger utan rinning, omsorgsfullt ytor som skall putsas med en 10% Benac 50-lösning som långtidsskydd mot nya rötangrepp. 2. Kalkputsning steg 1 Underlaget fuktas med varmt vatten varpå stommens ojämnheter fylles ut med lättkalkbruk och dras av med murarkvasten till i höjd med mitten på diagonalribbningen. Utföres lämpligen med spruta och handkvastas. Lättkalkbruket fuktas lätt utan rinning under tre dagar och skyddas mot uttorkning med väv på ställningen. 3. Montering putsnät Fem dygn efter steg 1 monteras syrafast putsnät som fästes i diagonalribborna CC 300 mm med skruvbeslag enligt nedan. Spikning får ej utföras. 4. Kalkputsning steg 2 Efter omsorgsfull fuktning utföres ytputsen i två handpåslag med lättkalkbruk till slätriven yta. Speciell omsorg skall ägnas åt att skära putsen fri från trä i karmar och lister. Påföres lättkalkbruket med rena verktyg blir putsen så vit att den ej behöver målas. Utföres ytputsen däremot med Kalkbruk 1:1 skall den slås på förhand i minst fem tunna påslag och dessutom kalkmålas. Under sluthärdning fuktas väl utan rinning en gång per dag i fem-sex dagar. 5. Kalkmålning Se kalkputs 7. >

7 Putsningsordning - grundutstockning Nästa moment blir montering putsnät och plåtbeslag vid fönster. 7

8 Putsningsordning - utstockning Nästa moment blir montering plåtbeslag samt finstockning. För att fylla ut timmerstommens alla håligheter går det åt liter bruk per kvm till färdig yta. Antal påslag 3-4 med lättkalkbruk, och med traditionellt kalkbruk 1:1 ca 10 påslag. 8

9 Putsningsordning - plåtbeslag Plåtbeslag utformas av 0,6 mm fabriksprimad plåt som före fasonering klipps till formatet 490x590 mm. När karmträ målas avfettas beslaget och målas två gånger med linoljefärg lika som på karm. Plåten skarvas med hakfals samt gavlar uppvikes. Nedre droppblecket behövs alltid under glasytor och utformas med inslagskant och stående gavlar samt är i framkant svagt knäckt vid omvikningen. 9

10 Putsningsordning - finstockning 10

11 E. Invändig kalkbruksrevetering på vassmatta Nät på vassmatta används vid invändig kalkputsning på trä i tak och på vägg. Puts på vassmatta blir som regel för tunn för att användas utvändigt. Arbetsordning Vassmattan fästs till underlaget ca 25 cm med märlor med vassrören mot underlaget och ätet utåt. Kalkputsen och kalkbruk 1:1 slås på i flera tunna max 7-8 mm tjocka påslag. Varje påslag skall ha börjat hårdna innan nytt slås på. Finstockningen spritas eller slätrivs till avsedd gräng. Tunna reveteringar utvändigt fryser snart sönder. 11