Hållbar utveckling Energi & klimat. Mathias Sundin BioFuel Region

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar utveckling Energi & klimat. Mathias Sundin BioFuel Region"

Rut Berglund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hållbar utveckling Energi & klimat Mathias Sundin BioFuel Region

2 Behövs det e ny lärande för nya der?

3 Medlemsorganisation för Västerbotten och Västernorrland med samarbeten i övriga Norrland och med utblick mot övriga världen! 11 kommuner 1 landsting 1 länsstyrelse 1 regionförbund 3 universitet 11 företag/industrier

4 Vår vision: är a vara en världsledande region i omställningen ll biodrivmedel och nya produkter från förnybara råvaror Därför fokuserar vi på a vara kunskapsledande i samhällsomställning industriell och regional utveckling ökat utbud av förnybara råvaror

5 Vad är en hållbar fram d?

6 Gro Harlem Brundtland Norges statsminister Generaldirektör för WHO Hållbar utveckling är en utveckling som llfredställer dagens behov utan a äventyra kommande genera oners möjligheter a llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987

7 Tre dimensioner Ekologisk dimension Social dimension Ekonomisk dimension

8 Är vi hållbara?

9 En sol som ger oss all energi E jordklot som kan producera och ta hand om visst mycket varje år

10 % * Concept by New Economics Founda on, UK

11 % * Concept by New Economics Founda on, UK

12 2011 World overshoot day*: 27 september 135% * Concept by New Economics Founda on, UK

13 Hur hållbar är olika delar av världen? Norra Sverige 28 % Syd- amerika Afrika 51 % 76 % Nord- amerika 142 % Asien EU 197 % 203 %

14 Om alla i hela världen levde som Afrika Asien Syd- amerika 65 % 77 % 116 % EU Norra Sverige Nord- amerika 224 % 307 % 438 %

15 Hur har det kunnat bli så här?

16 Industrialisering och ökad välfärd har kra igt ökat vårt energibehov. Vi har på kort d gå från a leva av det solen och jorden producerar löpande.

17 ll det här!!!

18 Energianvändningen

19 Tillgång ll energi

21 Global energi llförsel Biobränslen 10% Va en 2% Vind/sol 1% Fossilgas 21% Kärnkra 6% 81% fossil energi Olja 33% Kol 27% Källa: Energimyndigheten

22 Na onell energi llförsel (Sverige) 27% 30,40% 10,80% 4,20% 2,90% Olja Naturgas Kol biobränsle Övrigt Va enkra Kärnkra t 1,20% 22,90% Källa: Energimyndigheten

23 Vad får de a för konsekvenser?

24 Kolets kretslopp Vår användning av fossila bränslen ger e llsko av växthusgaser i atmosfären.

25 Ökade halter i atmosfären ger en växthuseffekt Den ökade halten av växthusgaser i atmosfären gör a solstrålarnas värmeenergi i högre utsträckning stannar kvar i atmosfären med ökad temperatur som följd.

26 Ökad temperatur ger förändrat klimat 2010 var llsammans med 2005 det varmaste året sedan mätningarna började. Källa: SMHI

27 Förändat klimat ger mer extremväder

28 Vilket ter sig olika i olika delar av världen Bränder i Australien

29 Översvämning Bangladesh

30 Tornados USA

31 Smältande is Ark s

32 Maldiverna är en republik som består av invånare fördelat på drygt 1000 öar. Om klima örändringen fortsä er i nuvarande takt kommer dessa öar a ligga under va en inom år så regeringen har sedan några år börjat spara pengar för a kunna köpa e ny land åt sin befolkning

33 Som om inte de a var nog så finns det y erligare en utmaning!

34 Peak Oil Än så länge är det framför allt ökade priser på drivmedel som vi märker av men vad händer om oljan på allvar blir en bristvara. Hur påverkas våra liv och hur påverkas säkerhetsläget i världen?

35 Hur mycket är vi beredd a riskera för oljans skull?

36 Vad gör vi åt allt de a då? Jo, vi sä er mål på interna onell, na onell, regional och lokal nivå. Vi ar på några av dessa

37 FN:s 2- gradersmål Max två graders ökad global medeltemperatur år 2050 i jämförelse med förindustriell d IPCC anser a om vi får en ökning av medeltemperaturen som övers ger 2 grader så får vi så stora klima örändringar a vi inte kan överblicka resultaten i form av havsnivåer, biologisk mångfald, extremväder etc. För a nå målet så måste utsläppen kulminera inom några år och ll år 2050 behövs en minskning av växthusgaser på upp emot 85% enligt IPCC.

38 Finns det konkretare mål kopplat ll de a? Kyotoavtalet: 5,2% minskning av CO2- utsläpp 2012 vs EU:s mål: 20% (30%) minskning av CO2- utsläpp 2020 vs. 1990

39 Källa: Energimyndigheten

40 Koldioxidutstläpp Sverige ,50% 8% 17,70% Förbränning industri Trans- porter 21,50% Bostäder/service Värmeverk Övrigt Industriprocesser 7,10% 43,20% Källa: Energimyndigheten

41 Vad kan man göra för a påverka de a?

42 Var uppstår vårt energibehov? 25% 15% 30% Shopping Resor Boende Mat 30% Källa: Energimyndigheten Mat 25%

44 Jämförelse av transportmedel Jämförelse av utsläpp av fossil co2 per person vid en resa om 50 mil. Källa: Sweco För de kollek va transportmedlen (buss, tåg & flyg) har man räknat med a 2/3 av platserna är upptagna. Med el har man räknat med förnybar el från vind, sol eller va en.

45 Transportpoli ska hänsynsmålet: Fossilfri fordonsflo a år 2030 En bil i Sverige finns kvar i trafik i genomsni 17 år. Saab 900 Turbo 1995

46 Drivmedelsförsäljning Sverige ,40% 2,30% 42,60% Bensin Diesel Fordonsgas E85 53,70% Källa: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Ins tutet

47 Våra bästa res ps! ü Samåk! ü Använd transportmedel som inte går på fossil energi som tex. tåg och fordon som går på förnybara drivmedel ü Cykla och gå mer! ü Eco- driving

49 Hur påverkar vi med vår mat? Det går åt 10 gånger så mycket energi a producera kö som a producera grönsaker. Nötkö är extra dåligt för klimatet e ersom kossor släpper ut mycket metangas pga. sin idissling. Även risodling frigör mycket metangas och e ersom odlingen sker långt bort innebär det också långa transporter.

50 Intressant räkneexempel: Hur långt har din frukost färdats? Skriv ned vad du äter ll frukost och försöka hi a ursprunget ll all mat du äter. Lista med EAN- koder finns på nätet. Räkna ihop hur långt frukosten har färdats totalt. Fundera var som händer om man exempelvis handlar närproducerat, byter ut vissa produkter, alternerar transportsä etc.

51 Våra bästa ma ps! ü ü ü ü ü ü Handla e er säsong Minska på kö et, ät mer vilt kö och kyckling än nötkö Undvik rödlistad fisk och odlad fisk Ät mer grönsaker Handla ekologiskt, kravmärkt, fair- trade- märkt etc. Närodlat minskar på transporter men kan ändå öka utsläppen om det är växthusodlat

52 Boende

53 Visste du a : Om vi med vårt kunnande skulle kunna halvera energiförbrukningen i 5% av alla befintliga byggnader och häl en av nybyggna onerna i Kina så skulle det motsvara. ü eller ü eller ü A ta bort alla bilar i Sverige, Norge & Danmark A stänga ned all flygtrafik i världen i 4 månader A spara el motsvarande vindkra verk

54 Våra bästa energispar ps för boendet! ü Sänka inomhustemperaturen med 1-2 grader ü Värma upp huset med bergvärme, solenergi eller ärrvärme ü Slå av alla elprodukter på knapp i stället för a ha dem på standby- läge ü Byt ut elprodukter ll nya med låg energiklassning ü Tilläggsisolera och byta ut fönster ll moderna och energieffek vare

55 Shopping / konsum on

57 Visste du a : Forskning visar a vi människor var lyckligast innan konsum onssamhället drog igång på 50- talet? Anledningen är a vi jobbar mer för a ha råd med alla prylar och då får vi mindre d ll a göra det som gör oss lyckliga, vilket är ü ü ü ü ü Ha sex med varandra Umgås med familj & kompisar Laga och äta mat Uppleva äventyr och upplevelser Vara ute i naturen

58 Kunskaps & värderingsövning Hur många liter vatten går det åt att för att göra ett par jeans. ( 6600 liter, o,5 kg kemikalier och 103 bekämpningsmedel ) Hur många jeans säljs i Sverige varje år? ( ca 12 miljoner par) Hur påverkar vår konsumtion vår värld?

59 Nedskräpade hav

60 Våra bästa shopping ps! ü Reduce reuse - recycle ü Köp ekologiskt och fair- trade ü Byt ut gamla saker som drar mycket energi ü Köp och sälj begagnat gör om begagnade saker så a de blir fräscha och hippa ü Skippa prylarna och lägg den på de saker som verkligen gör dig lycklig

61 Vad är det som styr oss då?

62 Sverige och Norrland har en stor poten al!

63 Råvara!

64 Energi!

65 Kunskap!

66 Vad behöver vi mer? Ø Ø Ø Ø Ø Ø Individer som har kunskap och mo va on a göra bra ak va val i livet Poli ker som vågar ta obekväma beslut ll förmån för hållbar samhällsutveckling Fortsä a a utveckla ny grön teknik som kan spridas globalt Fortsä a a effek visera energianvändning i alla dess former Minska ned på konsum on och transporter totalt se Diskutera begreppen llväxt, välfärd, solidaritet, lycka etc. i skolan, på jobbet och hemma

67 Hur kan ni engagera er?

68 Hållbara projektarbeten gymnasieelever 12/13 - å onde läsåret Inspira on, kickoff, support, avstämning & s pendier Allt från motorer ll radioprogram 2-5 s pendier per år har delats ut hi lls

69 S pendiater 2012 Alla elever och lärare som är intresserad bjuds in ll en kickoffdag i början av hös erminen. Dagen brukar innehålla studiebesök och någon inspirerande föreläsning. Man anmäler si projektarbete senast 15 oktober genom a mejla in det formulär som ligger på webbsidan.

70 UF- företag som projektarbete A driva UF- företag som projektarbete kan vara mycket givande. Genom vårt samarbete med Ung Företagsamhet kan vi både erbjuda e miljöhä e samt a vi deltar på de regionala mässorna.

71 Tre dimensioner Kärnkra Förnyelsebara drivmedel Gröna kemikalier Hållbar matlagning Återvinning Vindkra Biogas Ekologiska kläder El- skoter Passivhus Ekologisk dimension Ekonomisk dimension Mänskliga rä gheter Tillsatser i mat Cancerinsamling Människans hälsa Rent va en runt om jorden Tjernobyl Social dimension UF- företag Arbets llfällen energiomställn.

72 Nyfiken a veta mer?

73 Mer informa on:

74 De a var allt jag hade a bjuda på! Tack så mycket för mig!

Relevanta dokument

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och