Råd om maten vid Gastric banding
|
|
- Gerd Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Råd om maten vid Gastric banding Materialet är framtaget av Dietisterna Obesitasteamet, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Kirurgkliniken Södertälje Sjukhus Kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus
2 Denna information vänder sig till vuxna personer som opererats med Gastric bypass. MAT EFTER ÖVERVIKTSOPERATION Den lilla magsäcksfickan som skapats rymmer till en början ca 1 msk (15 ml) och det tar ca 20 minuter för den att tömma sig. Det ger en snabb och bestående mättnadskänsla vid matintag vilket är syftet med operationen. Det innebär att portionerna måste vara mycket små. Du behöver äta lite och ofta. Regelbundna måltider fördelade över dagen är grunden för att det ska fungera. Magsäcksfickan blir med tiden lite större men får absolut inte töjas ut för mycket. Kostbehandlingen efter operationen är indelad i tre perioder: 1. Flytande kost i 4 veckor efter operation, därefter 2. Purékost i 2 veckor för att sedan övergå till 3. Vanlig mat i små portioner som är mager och proteinrik. FLYTANDE KOST Du börjar äta flytande kost ofta redan dagen efter operationen. Det är viktigt att inte äta eller dricka för fort. Använd till en början tesked. 1dl ska ta ca 20 min. Ditt vätskeintag ökar snabbt dagarna efter operation. Totalt intag per dag ska vara 1,5liter energi- och näringsrik dryck eller soppa samt 0,5liter kalorifri dryck. Du behöver 5dl mjölkprodukter om dagen för att tillgodose ditt protein och kalciumbehov. För att du ska kunna få i dig tillräckligt behöver du börja äta/dricka redan på morgonen. Regelbundna måltider fördelade över dagen är grunden för att det ska kunna fungera. (Om du valt att fasta med VLCD (Very Low Calorie Diet, t ex Naturdiet, Nutrilett eller Cambridge) under flytperioden ska du ta antal påsar enligt separat instruktion. Inget annat än kalorifri dryck ska tas utöver VLCD. Totalt vätskeintag ska vara minst 2liter om dagen.) 2
3 Dagsmeny flytande kost Frukost Lunch Middag Kvällsmål 2 dl välling, fil, yoghurt eller mjöl 2 dl VLCD 2 dl slät, varm soppa 2 dl VLCD 2 dl juice 2 dl slät, varm soppa 2 dl VLCD 2 dl välling, fil yoghurt eller mjölk 2 dl välling, fil yoghurt eller mjölk Vi råder till 3 påsar VLCD per dag under flytperioden då det ger dig den näring du behöver. Totalt vätskeintag ska vara minst 2 liter om dagen. Utöver ovanstående behöver du äta minst 2 dl kalorifri dryck t ex vatten, mineralvatten, kaffe eller te. Soppor du äter ska vara helt släta. Mixa soppor med bitar. Soppan ska inte vara för tjock. Späd med mjölk eller buljong efter behov. Matlagningstips Laga vanlig soppor efter din egen kokbok. Mixa dem släta Det finns färdiga soppor i frys- och kyldisken. Mixa efter behov. Barnmatsburkar 5 månader späds med 1 dl mjölk och 1 dl buljong eller vatten. Krydda efter smak, räcker till 2 port. Laga Varma Koppen med mjölk istället för vatten. Sila eller mixa soppan till slät konsistens. Använd kryddor för att få variation! 3
4 PURÉKOST Drick senast 30 min före eller tidigast 30 min efter måltid. Dagsmeny purékost Frukost Lunch 1,5 dl välling, fil, yoghurt msk fruktpuré eller 1 dl gröt med 1 msk mos + 0,5-1 dl mjölk eller 1 dl äggröra + 0,5-1 dl mjölk 1,5 dl fil, yoghurt, välling eller 1,5 dl fruktpuré alt mosad banan eller 2 dl VLCD 1 dl puré av kött, fisk eller kyckling 0,5 dl potatismos + 1 tsk rapsolja 0,5 dl puré av rotfrukter eller grönsaker Middag Dryck 1 dl lättmjölk, 1 sk hårt bröd + 1 msk bredbart pålägg som lunch se ovan 2 dl VLCD 1,5 l vätska om dagen inkl 0,5 l mjölk, fil, yoghurt Matlagningstips Passera vanlig mat i mixer eller matberedare till slät konsistens. När du passerar kött tillsätt lite sås annars blir det svårt att finfördela. Såsen bör lagas av mjölk och toppredas. Barnmatsburkar 5 månader har lagom konsistens. Använd 1 tsk rapsolja eller flytande margarin till matlagning vid lunch och middag för att tillgodose livsnödvändiga fettsyror. 4
5 Måltidsförslag Prova gärna quornfärs, patéer, fiskfärs, kalkonkorv utan skinn och äggröra. Det finns en hel del bra fiskkonserver t ex makrill, sardiner och tonfisk. Prova mos av kålrot och potatis samt couscous. Gör kall eller varm sås på magra mjölkprodukter. Använda alla varianter på skalfria, kokta mosade grönsaker och rotfrukter. Grönsaker från frysdisken är lättare att mosa än färska. Undvik stjälk och stam på blomkål och broccoli. Kött som är kokt eller lättstekt, puréat eller mixat t ex kalops, dillkött, pepparrotskött, stek, kyckling, fettsnål sås, potatismos, kokta mosade grönsaker. Pannbiff eller biff á la Lindström, smal sås, potatis kokt mosad eller pressad, kokt mosad broccoli utan stjälk. Lättstekta köttbullar, potatismos, lingonsylt (skalen silas bort) kokt mosad blomkål utan stam Köttfärssås, potatis mos eller pressad, skalad mosad tomat Kalvsylta, potatismos, inlagda mosade rödbetor Köttkorv, rotmos, kokta broccolibuketter Korv stroganoff, pressad potatis, kokta mosade sommargrönsaker (frysta grönsaker på påse) Lättstekt blodpudding, silad lingonsylt, kokt mosad blomkål och morot Fiskgratäng med potatismos, kokta mosade morötter Fiskbullar i sås, kokt pressad potatis, stuvad eller hackad spenat Kokt lax, potatismos, kall sås, mosade grönsaker utan skal Kycklingkorv eller mixat kycklingbröst, mager sås, potatis mosad eller pressad, kokt mosad morot och broccoli Äggröra, pressad potatis, skalad och mosad tomat 5
6 VANLIG MAT Efter 6 veckor ska du successivt övergå till små portioner vanlig mager och proteinrik mat och så ska du äta resten av livet. Börja med finfördelad och mjuk mat t ex fisk, färsrätter och kyckling skuret i små bitar. Dagsmeny vanlig mat Frukost Lunch Middag Dryck 1,5 dl mjölk, fil, yoghurt, fullkornsvälling eller 1 dl gröt och 0,5 dl mjölk samt 0,5-1 skiva hårt bröd, lättmargarin, 1-2 sk pålägg 1 frukt + 1 dl Keso eller 1 dl lättyoghurt, -fil och 1-2 skorpor, eller 1 sk hårt bröd, lättmargarin, pålägg 1 dl (ca 50g) fisk, fågel, kött eller ägg 1 dl kokt ris, pasta eller 1 liten potatis 0,5 dl grönsaker, kokta eller råa 0,5 dl mager sås med 1 tsk rapsolja se ovan se lunch se ovan se ovan 1,5 l vätska om dagen inkl 0,5 l mjölk, fil, yoghurt Livsmedelsval Gör fiberrika livsmedelsval t ex fiberrikt bröd, gröt och välling. Välj magra och proteinrika pålägg som skinka, ost, leverpastej, fisk och ägg. Använd 1 tsk rapsolja eller flytande margarin till matlagning vid lunch och middag för att tillgodose livsnödvändiga fettsyror. 6
7 NÄRINGSRIK MAT Första tiden efter operationen äter de flesta mycket lite och det kan vara svårt att äta en hel portion. Din kropp har samma näringsbehov som före operation. Eftersom portionerna är mycket små behöver maten vara näringstät för att kunna tillgodose ditt behov. Det är därför viktigt att måltiden är väl sammansatt. Använd dig av tallriksmodellen. Kött Bas 1 dl kött, fisk, fågel, ägg 1 dl pasta, potatis, ris 0,5 dl grönsaker Grönsaker Med tiden lär du dig hur du ska äta, vilka maträtter och livsmedel som du mår bra av. Du kan öka mängden mat något men det är viktigt att portionerna inte blir för stora. Tomma kalorier Ditt energi- och näringsupptag är oförändrat. Du behöver därför undvika kaloririka livsmedel som chips, ostbågar, godis, läsk, grädde, glass, milkshake, dessertostar, feta mejeriprodukter osv. Annars går du förr eller senare upp i vikt. Alkohol De flesta upplever att de blir mer påverkade av alkohol efter operation. Alkohol i alla former är kaloririkt. Överkonsumtion motverkar därför effekten av operationen. Alkohol är också aptitstimulerande vilket kan medföra för stort matintag. 7
8 Magra livsmedelsval Gör genomgående magra och nyckelhålsmärkta livsmedelsval. Använd Lättmjölk, -fil, -yoghurt som är naturell, mellanmjölk, -fil Lättmargarin till bröd, flytande margarin och olja till matlagning Mager hårdost och mjukost, Skinka, hamburgerkött, kalkon mager leverpastej Helt kött utan synligt fett Mager korv, max 15 % fett Undvik Standardmjölk, -fil, -yoghurt, söt yoghurt, grädde, crème fraiche Smör, Bregott mm Ost med mer än 17 % fett Korvpålägg, vanlig leverpastej Bacon, sidfläsk mm Feta korvar All sorts fisk, även fet Ägg Hårt bröd, skorpor, samt senare grovt mjukt bröd Dryck: vatten, te, kaffe Vitt bröd, sött bröd, kaffebröd Saft, läsk, juice, milkshake Kokboksförslag Mat för liv och lust av Margit Eliasson och Gunilla Lindeberg 8
9 Trådiga och svårsmälta livsmedel Du behöver undvika trådiga och svårsmälta livsmedel som lätt fastnar i den trånga passagen. Grönsaker Blomkåls- och broccolistjälkar, kronan går bra att äta Röd- och vitkål Lök, framför allt hel, klyftad och skivad Skal och kärnor från grönsaker som tomat och paprika Sparris Ärtor, bönor, linser och majs Svamp, framför allt konserverad och stekt Frukt Citrusfrukter, skalhinnan som omger klyftan Torkad frukt Rabarber Skal och kärnor från t ex äpple, vindruvor och plommon En del exotiska frukter t ex ananas och papaya Kött Kött bör vara skuret i småbitar. Det ska vara mört och lätt att finfördela genom tuggning. Fläskkött, fisk och fågel brukar gå bra. Får du besvär, prova igen och tugga väl, välj annars färsrätter. Nötkött kan vara trådigt Krabba är trådigt Räkor kan vara trådiga Övrigt Bröd som är mjukt och degigt t ex färskt vitt bröd Bröd med hela korn och müsli Ris och pasta kan vara svårt, snabbmakaroner brukar gå bra Hela nötter och mandel Kokos och popcorn 9
10 Kosttillskott Efter operation behöver du dagligen inta ett komplett multivitaminoch mineraltillskott. Dessa finns att köpa receptfritt på Apoteket och i Hälsokosthandeln. Följ doseringsanvisning på förpackningen. Järn Det är svårt att tillgodose sitt järnbehov, framför allt om man är kvinna i fertil ålder. Ät dagligen av järnrika livsmedel. Rött kött är järnrikt. Andra järnrika livsmedel är blodpudding, lever, leverpastej, messmör, paltbröd. Mjälloms tunnpaltbröd. Komplettera måltiden med något C-vitaminrikt då det stimulerar järnupptaget t ex citrusfrukt eller paprika. Du kan även prova Blutsaft som finns i livsmedels- och hälsokostaffärer. Kalcium och D-vitamin Kalcium är ett mineral som är viktigt för skelettuppbyggnaden. Kalciumrika livsmedel är framför allt mjölkprodukter fil, mjölk och ost. Du behöver 5 dl mjölkprodukter om dagen för att tillgodose ditt kalciumbehov. D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som tillsammans med kalcium har stor betydelse för skelettets uppbyggnad och hållfasthet. Goda D-vitaminkällor i maten är fet fisk, äggula, mjölkprodukter och lättmargarin. D-vitamin bildas även i huden under sommarhalvåret med hjälp av solen. Vistas i solen under sommarhalvåret. Förstoppning Kosten blir på grund av de små portionerna fiberfattig. Det är inte ovanligt med förstoppning. Prova gärna med katrinplommondryck på tom mage det första du tar på morgonen eller messmör i t ex vällingen. Tänk också på att dricka tillräckligt med vätska för att motverka förstoppning. Vanliga bulkmedel rekommenderas inte eftersom dessa sväller i magsäcken. På Apoteket finns det receptfria laxermedel i flytande form. Rådgör med apotekspersonalen. Fysisk aktivitet bidrar till att hålla magen igång. Rör på dig dagligen! 10
11 BETEENDE Vid fetma är ofta frånvaron av regelbundna mattider ett huvudproblem. Nu är det ett måste att äta regelbundet om du ska få i dig tillräckligt med näring för att må bra och gå ner i vikt. Regelbundna måltider är grunden för att det ska fungera. Du behöver äta lite och ofta samt undvika för lång tid mellan måltiderna. Hoppa aldrig över en måltid! Portionsstorlek Lär dig lyssna till kroppens signaler. Gör måltiden till en medveten handling. Lägg upp din matportion och ställ sedan undan maten. Ta inte om! Använd till en början måttsats eller hushållsvåg för att mäta upp portionen. Använd gärna en assiett istället för mattallrik. Ät långsamt och tugga väl Det är viktigt att Du tuggar maten mycket noga. För stora matbitar kan fastna i den nya passagen och orsaka stopp. Äter du för fort riskerar den lilla magsäcken att töjas ut vilket ger komplikationer. Tuggar du väl äter du långsamt! 1 dl bör ta ca 20 min. Vänta 2-3 timmar mellan måltiderna för att magsäcken ska hinna tömma sig däremellan bör du få i dig vätska. Dryck Det är viktigt att du inte dricker till måltiden då volymen blir för stor och det är då lätt att tänja på den nya magsäcksfickan. Dricker du till maten tömmer sig också magsäcken snabbare och du får inte en bestående mättnadskänsla. Drick senast 30 min före eller tidigast 30 min efter måltid. Kräkningar och smärta De allra flesta som opererats med Gastric banding känner någon gång smärta eller kräks efter matintag. Det kan bero på att du ätit eller druckit för fort, för mycket eller att något fastnat i den nya passagen. Det är viktigt att du hittar orsaken till detta och att du avstår från den typen av mat eller ätbeteende som orsakat stoppet. Kräks du ofta eller regelbundet är det viktigt att du kontaktar mottagningen. 11
12 12
Råd om maten vid Gastric bypass
Råd om maten vid Gastric bypass Materialet är framtaget av Dietisterna Obesitasteamet, Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Kirurgkliniken Södertälje Sjukhus Kirurgkliniken Capio S:t
Läs merKostråd till dig som är opererad för obesitas
Kostråd till dig som är opererad för obesitas Ersta sjukhus Dietistmottagningen Vid frågor vänligen ring: Dietist Christina Omnell Tel. 08-714 62 93 Telefontid: tis fre 09.45 10.15 Dietist Moa Magnusson
Läs merViktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7
Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)
Läs merKostråd vid Gastric bypass
Kostråd vid Gastric bypass SÖRMLANDSDIETISTERNA Då du väntar på operation Ändra dina matvanor Under tiden fram till operationen är det viktigt att du förbereder dig och påbörjar dina livsstilsförändringar.
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merRecept och måltidsförslag
NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merRåd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merHavregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt
MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merHavregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt
MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll
Läs merHavregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt
MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merSTOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI
STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning
Läs merBra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merBra mat för hela familjen
Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merHem- och konsumentkunskap
Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merCentrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn
Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merGå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!
Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merBOK. Lättlagade recept och smakportioner. 2004 9månader. Får endast skrivas ut för privat bruk
RECEPT BOK Lättlagade recept och smakportioner 1 Innehåll För att göra det lättare att hitta bland recepten är de inlagda i bokstavsordning i vår kokbok. I registret är recepten sorterade dels i bokstavsordning,
Läs merKost efter gastric bypass operation
Kost efter gastric bypass operation PERIOD 1 FLYTANDE KOST 2 VECKOR PERIOD 2 PURÉKOST 4 VECKOR PERIOD 3 FINFÖRDELAD KOST 2 VECKOR PERIOD 4 NORMALKOST Bild: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Mage
Läs mer60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot
60 kg 80 kg TISDAG Frukost: 1 hårdbrödmacka 2 hårdbrödmackor 75g makrill i tomatsås 100g makrill i tomatsås 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt ½ päron ½ päron 1 msk nötter 1 msk nötter
Läs merPlanering av måltiderna
Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merKostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs mer02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott
02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs merDietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått
Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com
Läs merFrukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
Läs merDen viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten
Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga
Läs merMENYFÖRSLAG INFÖR KOLOSKOPIUNDERSÖKNING
MENYFÖRSLAG INFÖR KOLOSKOPIUNDERSÖKNING Endoskopimottagningen Capio Citykliniken Clemenstorget 5 222 21 Lund Telefon: 046-270 00 80 Telefontid: Mån-fre kl 08:00-11:00, 14:00-15:00 Klar dryck: Vatten, saft
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merMELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0. FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag ... ...
Veckomatsedel Frukost Mellanmål Lunch Middag FRUKOST Flingfrukost 3 dl lättfil 1 ½ dl fullkornsflingor ½ rivet äpple 1 skiva knäckebröd 1 msk leverpastej max 10% tomat, gurka Mannagrynsfrukost 2 msk mannagryn
Läs merFörslag på frukost, mellanmål och kvällsmål
Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande
Läs mer2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merMATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA
MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 34-52 2015
ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 34-52 2015 Bra mat i förskolan
Läs merMAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au
MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:
Läs merAKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV
AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att
Läs merMATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA
MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.
Läs merRåd om mat till dig som ammar
Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina
Läs merHÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson
HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken
Läs merMatsedel. Stödboendet Stolpvretens LSS och psyk Vegetariskt beställs senast dagen innan
Vecka 6 6-12 februari Måndag Lunch Korv Stroganoff, ris Veg Rotfrukts-stroganoff, ris Middag Kropp-kakor, skirat smör Tisdag Lunch Kött-bullar, stuvade makaroner Veg Vegetariskt kött-bullar, stuvade makaroner
Läs merMatsedel Skolan Vecka 34
Vecka 34 Måndag 22/8 Pytt i panna serveras med rödbetor Vegetarisk Gulaschsoppa Tisdag 23/8 Onsdag 24/8 Chicken á la King serveras med bulgur (Kyckling, champinjoner, paprika, grädde, buljong) Röd linsgryta
Läs merVarför ska man ha ett balanserat?
Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller
Läs mer6 hu vudm tips &å l4 frukostar
6 huvudmål Lätta tips & Barn 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa er att göra bra val kring mat och rörelse. Vad ni äter och hur ni rör er påverkar er hälsa. Det är bra om ni varje dag äter frukost, två
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs merTio recept från Ekomatsedeln
Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta
Läs merBra mat. Vikt och midjeomfång
Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merKost Södertälje FK. Mat är gott!
Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs mer6 h &udtips l 4 frukostar
6 huvudmål Lätta tips & Ungdom 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa dig att göra bra val kring mat och rörelse. Det är bra om du varje dag äter frukost, två huvudmål och ett till två små mellanmål, även
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merPrebiotika & Probiotika för små barns magar
Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.
Läs merMåndag Frukost: Grekisk proteinyoghurt med melon och hackade valnötter Lunch: Laxpytt med sparris Middag: Blixtsnabb chiligryta med guacamole
Måndag Frukost: Grekisk proteinyoghurt med melon och hackade valnötter Lunch: Laxpytt med sparris Middag: Blixtsnabb chiligryta med guacamole Tisdag Frukost: Grekisk proteinyoghurt med melon och hackade
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs merMATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden
MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik
Läs merSTO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI
STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs mergod mat i dagarna sju
god mat i dagarna sju Frukost Lunch Middag Mellanmål Här visas en översikt över vilka rätter du kan njuta av dag efter dag. Recepten hittar du på följande sidor. Dag 1 Kassler & Ugnspotatis, sid 38 Korvpytt,
Läs merAktuella kostrekommendationer för barn
Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer
Läs merBra mat för dig som har diabetes och fördröjd magsäckstömning (gastropares)
2009 Bra mat för dig som har diabetes och fördröjd magsäckstömning (gastropares) Efter en längre tid med diabetes kan det uppstå störningar i magtarmkanalens nervsystem. Störningarna kan ge besvär från
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merMATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA
MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.
Läs merHur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram
6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.
Läs merMatsedel Skolan Vecka 2. Kaneldoftande quorngryta serveras med bulgur (Quorn grytbitar, matlagningsyoughurt, vitlök, garam marsala, kryddor)
1 Tekniska förvaltningen Vecka 2 Måndag 10/1 * Pytt i panna serveras med rödbetor Kaneldoftande quorngryta serveras med bulgur (Quorn grytbitar, matlagningsyoughurt, vitlök, garam marsala, kryddor) Tisdag
Läs merSunda matvanor för skolbarn
Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet
Läs merTimbalkost Konsistensanpassad kost
Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i
Läs merMELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag
Veckomatsedel Frukost Mellanmål Lunch Middag FRUKOST Yoghurtfrukost 2 dl naturell lättyoghurt ¾ dl müsli utan frukt och nötter (naturell) 1 banan 1 skiva, 35 g rågbröd, grovt med hela korn 1 tsk lättmargarin
Läs merKost efter gastric bypass operation - från ett år efter operation
NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2016 01 29 Anna Skogfält Länsdietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Kost efter gastric bypass operation - från ett år efter operation
Läs merTag med detta häfte i samband med operationen det ska ligga väl synligt på rummet under hela vårdtiden.
Kirurgiska kliniken Leg. dietist Susanne Grehn Tel: 010-1059355 Vrinnevisjukhuset i Norrköping, 2014 Leg. dietist Emma Lundgren Tel: 010-1059355 Tag med detta häfte i samband med operationen det ska ligga
Läs merBra mellanmål på fritids
Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merTEMA MED FRUKT & GRÖNT LÄTTLÄST
TEMA MED FRUKT & GRÖNT LÄTTLÄST TEMA 1 Frukt och grönsaks-smoothies Smothie Recept Jordgubbs-smothie Ingredienser 3 bananer 1 lit lättyoghurt naturell 200 frysta jordgubbar 2 havregryn Gör så här Tvätta
Läs merKRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING
KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison
Läs mer