Handbok Verksamhetsförlagd utbildning för Officersprogrammet 2011

Transkript

1 1(17) Handbok Verksamhetsförlagd utbildning för Officersprogrammet 2011 Innehåll Handbokens syfte och innehåll... 1 VFU övergripande bakgrund och syfte... 2 Styrning av VFU... 3 VFU innehåll, omfattning och genomförande av programtid... 4 Specifik verksamhet som tangerar programtid under VFU... 5 Organisation... 6 Personal... 7 Handledarguide VFU Kvalitetssäkring av utbildning och fastställande av kursplaner Kursvärdering och kursutvärdering Programvärdering och programutvärdering Medinflytande Handbokens syfte och innehåll Denna handbok vänder sig främst till kadetter vid OP och VFU-samordnare, huvudlärare samt handledare som tjänstgör vid FM skolor/centra 1 under VFU för OP. Därutöver utgör lärare och övrig personal vid FHS institutioner med ansvar och uppgifter inom OP en viktig målgrupp. Syftet med handboken är att, utifrån de dokument som styr VFU 2, beskriva konkreta och praktiska tillämpningar i genomförandet av OP Innehållet är anpassat efter erfarenheter från respektive VFU skola, LH/G uppföljning samt programsamordningsmöten OP under Benämns VFU-skola i detta dokument. 2 Se kap. Styrning av VFU, sid 3.

2 2(17) I denna handbok beskrivs syftet med och omfattningen av VFU endast övergripande. En fördjupad information får kadetten av LH/G samt av respektive VFU-skola under termin 1-3. Övriga i målgruppen erhåller fördjupad information vid den riktade och anpassade utbildning som skall genomföras inför tjänstgöring i specifik befattning 3. De befattningar och arbetsuppgifter som beskrivs i dokumentet kräver kompetens på olika nivåer. Var och en måste därför, efter behov, fördjupa sig i de styrdokument som beskrivs på sidan 3. Genomförande av VFU bygger på samarbete mellan FM och FHS. Verksamhet som ligger utanför OP programmål regleras av FM 4. VFU övergripande bakgrund och syfte Den moderna högskolebaserade yrkesutbildningen står inför sin kanske största utmaning: att kombinera en vetenskaplig grund och ett kritiskt tänkande med praktiska yrkeserfarenheter. 5 Strävan med Bolognaprocessen har varit att göra Europa till världens främsta kunskapsregion. Som en följd av detta har kraven på att stärka högskoleutbildningarnas yrkesrelevans höjts. Verksamhetsförlagd utbildning skall föra teori och praktik närmare varandra genom handledd utbildning. I högskolevärlden har VFU därmed kommit att bli ett verktyg för ökad yrkesrelevans i utbildningarna. VFU är en del av OP och genomförs i Försvarsmakten på uppdrag och under ledning av Försvarshögskolan. VFU vid OP är verksamhet inom programutbildningen som syftar till att föra praktik och teori närmare varandra och därmed skapa en helhet. Denna helhet skall bestå av utbildning och praktisk övning. Målet är att stärka programutbildningens yrkesinriktning. Verksamheten inom VFU skall dels bygga på de kunskaper och förmågor som inhämtats och utvecklats under tidigare terminer samt vidareutveckla dessa, dels bygga mot avslutande utbildningen, dels mot framtida yrkesverksamhet. VFU genomförs av FHS på VFU-skola. Motivet för detta är att dessa skolor och centra besitter erforderlig kompetens inom respektive funktion. Utbildningens koppling till 3 Utbildning av VFU-samordnare sker exempelvis genom LH/G försorg. 4 FM kursplan Officersprofessionen, FM samordningsbestämmelser för planering och genomförande av OP, Riktlinjer Försvarsmaktens bestämmelser för officersaspiranter samt Officersförordningen (SFS 2007:1268) 5 Selander 2008:111

3 3(17) officersyrkets särart och den verklighet inom FM där framtidens officer kommer att arbeta och verka blir tydlig och kadettens anställningsbarhet efter utbildningen ökar. VFU är främst praktiskt inriktad, men innehåller även teoretiska moment som genomförs i form av lektioner, övningar och seminarier. Examinationsformerna under VFU skall anpassas till lärandemålen i kursplanen. VFU innebär fortsatt utbildning med handledning med inriktning mot yrkeskunskap. VFU är inte en renodlad befattningsutbildning. Styrning av VFU VFU är en del av OP vilket innebär att de överordnade styrdokument som reglerar programmets innehåll och genomförande även är giltiga under VFU. Dessa styrdokument är både lagar och förordningar samt interna bestämmelser för FHS. Därutöver finns det avtal och anvisningar som särskilt reglerar innehåll och genomförande av VFU. Styrning av VFU är, utöver allmänna krav på ett riktigt genomförande, väsentligt för att säkerställa både professions- och ämnesinnehållet i utbildningen. För VFU är främst följande styrdokument aktuella: FHS FM Högskolelagen (1992:1434) Förordning för FHS (SFS 2007:1164) inklusive examensbeskrivning Högskoleförordningen (1993:100) Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) FHS fri från diskriminering (ny utgåva kommer våren 2011) Riktlinjer för examinator vid FHS (ny utgåva kommer våren 2011) Gemensamma bestämmelser för OP (Ö 503/2010) Utbildningsplaner och kursplaner OP Kursbeskrivningar Handbok VFU Avtal grundutbildning FHS - FM (Under utarbetande) FHS årsbeställning till FM avseende VFU 2011 FM kursplan för inomverksutbildning under den grundläggande officersutbildningen Officersprofessionen 6 FM samordningsbestämmelser för planering och genomförande av OP 7 6 Enligt MHS K. 7 Enligt MHS K.

4 4(17) Riktlinjer Försvarsmaktens bestämmelser för officersaspiranter 8 Aktuella utdrag Officersförordningen (SFS 2007:1268) VFU innehåll, omfattning och genomförande av programtid OP innehåller verksamhetsförlagd utbildning under termin fyra och fem 9. Utbildningen utgör en obligatorisk del av OP och omfattar 60 hp för huvuddelen av kadetterna. Verksamheten genomförs som heltidsstudier där varje fullgjord heltidsvecka motsvarar 1,5 högskolepoäng. Utbildningen innehåller kurser med lärandemål som framgår av FHS fastställda kursplaner och planeras i samverkan mellan kursgivande skola och FHS. 10 Utbildningen genomförs i huvudsak vid VFU-skola, men delar kan komma att genomföras på annan skola eller förband inom FM alternativt vid annan högskola. Detta ska framgå av översiktsschema och kursbeskrivning samt i god tid meddelas kadetten. Kadetten skall under handledning få tillfälle att omsätta inhämtade kunskaper från tidigare utbildning och praktiskt tillämpa dessa. Det innebär att kadetten självständigt ska kunna identifiera, formulera och lösa problem och därmed vara bättre skickad att tjänstgöra i FM insatsorganisation. Exempelvis kan en kadett som under de första terminernas gemensamma och arenaspecifika kurser lärt sig (i huvudsak teoretiskt) om ledarskap och taktik, under VFU ges tillfälle att under trupputbildnings- och truppföringsmoment med soldater och förband omsätta detta i praktiskt genomförande. Efter genomförandet ges kadetten möjlighet att reflektera och utvärdera sitt handlande tillsammans med handledare och andra studerande. Dvs. reflektion utgör ett pedagogiskt verktyg under VFU. Rätt genomförd VFU medför att kadetten kan utveckla sin yrkesroll som reflekterande praktiker, det vill säga en officer som, förutom att vara professionell i yrkesrollen, dessutom genom ett kritiskt förhållningssätt självständigt kan formulera och lösa problem och därmed tjänstgöra i FM insatsorganisation. 8 Enligt MHS K. 9 Viss verksamhet bedrivs även under termin 6 (ex nautisk profil) 10 Se sid 3, Styrning av VFU

5 5(17) Specifik verksamhet som tangerar programtid under VFU Försvarsmaktstid (FMT). Under VFU kan FMT genomföras. Syftet kan exempelvis vara individutveckling eller att säkerställa verksamhetssäkerhet vid övningar inom ramen för programtiden. Ett annat syfte kan vara att ge kadetten certifierad utbildning kopplat mot en kommande anställning. Verksamheten styrs övergripande genom avtal 11 mellan FM och FHS. Genomförandet planeras i samverkan med programchef och regleras av FM anvisningar. FMT innehåller bl.a. följande: Fysisk träning Färdighetsträning (inkl. certifieringsutbildning) Plutonschefens timma (motsv.) Individutveckling Under VFU leder VFU-samordnaren på plats individutveckling inom ramen för programmet. Individutveckling leds övergripande av MHS K på uppdrag av FHS/LH/G. Övergripande riktlinjer för genomförandet framgår av Gemensamma bestämmelser för OP. För att erhålla aktuell kursplan (inomverksutbildning) och eventuellt behov av utbildning av personal, kontakta kompanichef vid MHS K/Kadettbataljonen. Överlämning av kadetter När kadetter flyttar mellan skolor (VFU-skola och MHS Karlberg) sker överlämning mellan VFU-samordnare och plutonchef/kadettbataljonen enligt Gemensamma bestämmelser för OP och särskilda anvisningar från MHS K/Kadettbataljonen. VFU-placering FHS beslutar om VFU-placering efter intresseanmälan från kadetter. VFU-inriktningar och tillgängliga platser för respektive inriktning fastställs efter samråd med FM. Slutlig VFU-placering för OP fastställdes före start av termin 2. Riktlinjerna för placering innebär att om antalet sökande är fler än antalet platser tillämpas urval enligt samma kriterier som vid urval till OP (civila och militära betyg). Utöver detta beaktades relevant erfarenhet som meriterande. För vissa VFU-placeringar krävdes dessutom särskilda medicinska och fysiska krav. Önskemål om byte av VFUplacering efter slutlig placering ska inlämnas skriftligt till FHS som fattar beslut. Studierapportering LADOK-rapportering skall genomföras enligt FHS anvisningar. När utbildning sker vid annan högskola regleras handläggningen i särskilda avtal. 11 Avtal Grundläggande officersutbildning, Under utarbetande.

6 6(17) Frånvaro Frånvaro under VFU-perioden regleras genom att examinator och kursansvarig (motsvarande) i samråd med kadetten gör en plan för hur den verksamhetsförlagda tiden ska fullgöras. Vid längre frånvaro kontaktas skolans VFU-samordnare och stf C LH/G. Avrådan från fortsatta studier Frånvaro, ej fullgjorda/underkända skriftliga prestationer samt brister i förmågan att leva upp till FM värdegrund kan leda till underkännande eller avrådan från fortsatta studier. 12 Organisation Placeringar för OP Utbildningen inriktas mot en anställning och tjänstgöring i FM inom motsvarande område. Vid följande skolor och centra genomförs VFU för OP på uppdrag och under ledning av FHS 13 : Profil och Inriktning Antal kadetter Skola Naut profil Sjöstrid/ubåt 19 Sjöstridsskolan (SSS) Mte profil Teknisk tjänst 8 FM tekniska skola (FMTS) KrV profil Markstrid 46 (+ 4 som återkommer från studieuppehåll) Markstridsskolan (MSS) Amfibie 9 Sjöstridsskolan (SSS) Försörjning 15 Logistikskolan (TrängR/LogS) CBRN 4 Totalförsvarets skyddscentrum (Skydd C) 12 Se sid 3, Styrning av VFU. 13 Del av utbildningen (kurser) under VFU kan komma att genomföras på annan plats än där skolan vanligtvis är lokaliserad.

7 7(17) Säk och Und 0 FM Underrättelse och säkerhetscentrum (FM UndSäkC) Indirekt bekämpning 4 Artilleriets stridsskola (A9/ArtSS) Fältarbeten 12 Fältarbetsskolan (Ing2/FarbS) Ledningssystem mark 15 Ledningsskolan (LedR/LedS) Luftvärn 5 Luftvärnets stridsskola (Lv6/LvSS) Stridsledning 7 Luftstridsskolan (LSS/StrilS) Pilot SOU 10 Luftstridsskolan (LSS/FlygS) Pilot Hkp SOU (Tyskland) 4 Luftstridsskolan (LSS/FlygS) SUMMA 158 (+ 4) (Återkommer från studieuppehåll) Personal Allmänt Samarbetet mellan FHS och MHS K samt VFU-skolorna är en förutsättning för att nå hög kvalitet och yrkesrelevans i officersutbildningen under VFU. FM har utsett VFU-samordnare och VFU-handledare vid respektive VFU-skola och i samverkan med FHS kommit överens om uppgifter för dessa. Därutöver finns vid FM skolor en huvudlärare för respektive ämne. Vid Ledningen för högskoleutbildning av officerare (LH) vid FHS ansvarar stf C LH/G för samordningen av VFU. Uppgifter och ansvarsområden för dessa befattningshavare samt för kadetter under VFU framgår av kommande avsnitt. En student vid FHS är samtidigt officersaspirant vid FM och från utbildningens start vid OP organiserad vid kadettbataljonen på MHS K. Den gemensamma benämningen av student och officersaspirant är Kadett 14. MHS K svarar för anvisningar avseende kadetternas förmåner med mera under VFU till respektive skola (motsv.) FM beslutar om verksamhet utanför program- och kursmål. FM bestämmelser reglerar till exempel verksamhet mellan termin 4 och 5 samt helger och annan tid när programutbildning inte genomförs. 14 Avtal grundutbildning av officerare vid FHS (Under utarbetande)

8 8(17) Kadett Kadettens förhållningssätt i utbildningens genomförande skall präglas av förmåga att: formulera frågor strukturera ett vetenskapligt resonemang finna metoder och teorier reflektera kritiskt kommunicera öppet (fri från dominans) uppmärksamma styrkan i andras argument vara öppen för andras åsikter utveckla yrkeskompetens som motsvarar de kriterier som finns angivna i examensförordningen med den högskoleförlagda utbildningen som grund, utveckla och omsätta de inhämtade teoretiska kunskaperna i praktisk verksamhet. Kadetten ska under VFU få möjligheter att möta den verklighet som officeren kommer att verka i. Han/hon skall vara väl medveten om och agera enligt FM värdegrund. Det innebär exempelvis att kadetten ska ta ansvar för sin del inom ramen för individutvecklingen 15. Kadetten är härmed ansvarig för sitt eget lärande, men handledaren är ansvarig för att skapa villkoren. Både kadetten och handledaren är ansvariga för att förutsättningar för högskoleutbildning och högskolemässighet skapas under VFU. Stf C LH/G Stf C LH/G har i denna kontext framförallt uppgiften att samordna genomförandet med FM skolor samt handlägga VFU-ärenden inom OP. I uppgiften som VFU-handläggare ingår att: Vara kontaktperson vid FHS och övergripande ansvarig i VFU-frågor. Ansvara för Handbok VFU. Ansvara för VFU-information till kadetterna under utbildningen. Ansvara för studentärenden kopplade till VFU inom FHS ansvarsområde. Ansvara för information om VFU till VFU-samordnare. Ansvara för utbildning av VFU-samordnare och -handledare under VFU. Ansvara för en samordnad utvärdering av VFU. Upprätta förteckning över VFU-samordnare och kursansvarig VFU-handledare under VFU. VFU-samordnare Med VFU-samordnare avses en av FM-anställd officer som är placerad vid skola inom FM som genomför VFU. Att vara VFU-samordnare är en arbetsuppgift för en utsedd 15 FM kursplan Officersprofessionen

9 9(17) befattningshavare vid skola (motsv.) inom FM. VFU-samordnare är ofta lika med chef OP (motsv.). Befattningen kräver genomförd inomverksutbildning som anordnas av FHS minst en gång per år 16. Behov av utbildning enligt ovan anmäls på enklaste sätt till stf C LH/G. I uppgiften som VFU-samordnare ingår att: Samordna VFU vid respektive skola (motsv.) i enlighet med FHS anvisningar 17. Företräda sin egen skola (motsv.) i dialoger och möten med FHS rörande VFU. Stödja egen skola vid uttagning och utbildning av VFU-handledare. Kontrollera för att studieresultat rapporterats enligt FHS/SSS anvisningar. Samordna individutveckling av kadetterna inom programmet enligt FM och FHS anvisningar. Informera kadetterna om kommande VFU. Utvärdera VFU enligt FHS anvisningar. Samordna verksamhet utanför programmets mål enligt FM anvisningar. Inrapportera kursansvarig VFU-handledare till stf C LH/G 18 Följande personer är VFU samordnare : Skydd C (L Sandström) ArtSS (J Norström) FarbS (A Edvardsson) FlygS (vakant) FMTS (J Philipson) LedS (J Fyrpihl) LogS (K Malmsten) LSS (L Carlson) LvSS (J Svahn) MSS (M Frisk) SSS (H Ramner) StrilS (H Silén) UndSäkC (J Andersson-Qvinth) lillemor.sandstrom@mil.se jarl.norstrom@mil.se anders.edvardsson@mil.se vakant joakim.philipson@mil.se jonas.fyrpihl@mil.se karin.malmsten@mil.se lennart.carlson@mil.se johan.svahn@mil.se mikael.frisk@mil.se henrik.ramner@mil.se hakan.silen@mil.se jonas.a.qvinth@mil.se Examinator 19 Forskning och utbildningsnämnden (FoUN) utser, på delegation av rektor, examinator på förslag av ämnesråden. Inom varje ämne kan det finnas flera examinatorer. Ämnesråden bestämmer lämplig examinator utifrån erforderlig kompetens, till de kurser som ska ges. FoUN kan utse examinator under en begränsad tid. 16 Genomförs under två dagar vid FHS. 17 Se sid 3, Styrning av VFU 18 Namn och kurs. 19 Utdrag ur skrivelse Riktlinjer för examinator vid Försvarshögskolan Fastställd av FoUN , reviderad av FoUN , reviderad av FHS rektor (diarienummer Ö 90/2010).

10 10(17) Examinator är den lärare som har det slutliga ansvaret för examinationen 20 och fastställer betyget på en kurs. Detta uppdrag kan inte delegeras vidare. Examinator kan delegera genomförandet av examinationen till en annan lärare anställd vid högskolan. I sammanhanget är det av stor vikt att huvudlärarens/handledarens formella roll under VFU är tydlig. Det får inte råda någon tvekan om att det är examinatorn som har ansvaret för att bedöma studenternas prestationer med hjälp av huvudlärarens/handledarens utlåtanden. I samband med kursens planering, genomförande samt examination har examinator följande uppgifter: Kontrollera att framtagandet av en kursplan sker enligt bestämmelserna. Särskild kontroll ska ske avseende kursens lärandemål, betygskriterier, litteratur/praktiska moment samt examinationer. Ansvara för examinationens kvalitet och att examinationen sker i överensstämmelse med gällande kursplan. Ansvara för att sätta betyg på genomgången kurs. Ansvara för eventuell rättelse eller omprövning på begäran från student. Kontrollera och skriva under arkivlistan med betyg från Ladok. Huvudlärare under VFU Huvudlärare är idag ett vedertaget begrepp inom OP och VFU. Vid ett lärosäte är det dock krav på att en lärare skall vara anställd vid högskola. Dagens huvudlärare under VFU är inte anställda av FHS. I avvaktan på en ny lämpligare benämning har FHS valt att behålla begreppet. Huvudlärare skall vara registrerad vid FHS/LH/G. Huvudlärare under VFU skall utöver det som gäller för handledare under VFU (se nästa punkt): Ansvara för ett specifikt ämne och ha regelbunden kontakt med examinator och FHS ämnesinstitutioner. Ha god kunskap om OP samtliga kurser inom eget ämne inkl. kurslitteratur så att helheten i utbildningen tillgodoses. Ha sådana kunskaper i ämnet och om relevant litteratur, samt ha sådan erfarenhet i yrket, att denne kan verka som lärare inom högskolans ram. Detaljbestämmelser för detta utarbetas av ämnesinstitution. Ha utbildning i högskolepedagogik. Ansvarar för att respektive handledare har relevant kunskap om villkoren för handledning under VFU. 20 Examinationen är både en form av myndighetsutövning och ett led i den studerandes lärprocess.

11 11(17) Handledare under VFU Handledaren är av FM anställd officer (eller annan lämplig individ) vid någon av FM organisationsenheter. Handledaren kan t.ex. vara kursansvarig eller verksam som ämneslärare eller inom utvecklingsverksamhet vid VFU-skola motsv. VFU-handledaren skall ha relevant kompetens inom aktuell militär profession och vara insatt i ämnet. Handledaren skall ha anpassad utbildning för att verka inom högskolans ram och yrkesmässig handledning. Kursansvarig handledare skall vara registrerad vid FHS/LH/G. I uppgiften som VFU-handledare ingår att: Planera och genomföra utbildning enligt av FHS fastställda utbildnings- och kursplaner. Kunna ge underlag till studerande och VFU-samordnare avseende den enskilde kadettens utveckling. Det kan finnas flera handledare inom ramen för en och samma kursplan. Vid vissa VFU- skolor finns det en speciellt utsedd VFU-handledare som har en samordande funktion i genomförandet (plutonschef/avdelningschef ). Premisserna för handledning är olika vid respektive skola. Det är därför viktigt att respektive skola organiserar sig på bästa sätt, efter de lokala förutsättningarna. Handledarguide VFU 21 Allmänt Handledarens uppdrag är betydelsefullt och behöver förberedas. Handledarna är kanske kadettens viktigaste reflektionspartners under utbildningen och har stor betydelse för kadettens möjligheter att utvecklas. Som förberedelse inför VFU bör handledaren därför fundera över sitt förhållningssätt till utbildningen och kadetten. Nedanstående handlingsregler är generellt beskrivna. Huvudläraren ansvarar för att respektive handledare har relevant kunskap om villkoren för handledning under VFU. Vid behov kan FHS stödja med utbildning kopplat mot nedanstående. Kontaktperson är Ewa Olstedt vid ILM ( ), ewa.olstedt@fhs.se För att omsätta högskolemässighet i praktiken krävs följande: Att utmana och utveckla individens föreställningar/beteende. Ta tillvara på tidigare erfarenhet. Betydelsen av motivation drivkraft till lärande. 21 Guiden har utarbetats i samverkan med MHS K/Kadettbataljonen.

12 12(17) Förmåga till kritisk självreflektion och kritiskt tänkande. Förutsättningarna för ett lärande klimat. För att möjliggöra god handledning är följande punkter av vikt: Tydliggör din roll som handledare (diskutera din roll med VFU-samordnaren och huvudläraren samt kursansvarig). Identifiera vad det är kadetten förmodas lära sig (lärandemål enligt kursplan). Identifiera vad kadetten kan och vad han/hon har uppnått innan genomförandet? Vad behöver kadetten lära sig mer och hur skall han/hon göra det? Planera in tid för individutveckling och handledning (ex feedback, handledarsamtal mm enligt FM anvisningar samt formativa och summativa bedömningar enligt nedan). Var tydlig med vad som är övning och vad som är prövning i utbildningen. Ge tidiga signaler till kadetten och VFU-samordnaren vid eventuella problem. För att möjliggöra VFU med kvalitet kan dessa punkter vara av betydelse: Sätta in kadetten i arbetsrutinerna kopplat mot utbildningen. Tillsammans organisera kadettens uppgifter. Tillsammans utforma en överenskommelse utifrån: o Vilka erfarenheter har kadetten? o Förväntningar från kadetten och från dig som handledare. o Planeringen av VFU genomförande. o Principen att uppmuntra kadetten till att öva, pröva och testa. Handledaren förväntas att få kadetten att: Vidga perspektivet. Ifrågasätta vägval. Problematisera exempelvis se ett problem utifrån olika perspektiv. Sätta ord på tänkandet. Forma ett yrkesspråk. Känna sig hemma i den egna professionen. Handledaren förväntas kunna behärska följande generiska begrepp: Reflektion Kritiskt tänkande - granskning Vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Handledaren förväntas kommunicera med stöd av den reflekterande dialogen: Ställ öppna frågor. Lyssna till motparten. Försök förstå fråga. Var tydlig. Använd jagbudskap.

13 13(17) Stödja - Kontrollera En VFU-handledare inom en högskola ska undervisa, träna, stötta, lotsa, och vägleda samt lämna ett sammanfattande omdöme om studentens insats. Det övergripande syftet är att utveckla kadettens yrkesidentitet och att stödja henne/honom att uppnå uppsatta mål i utbildnings- och kursplaner. Handledare behöver därför göra både bedömningar för fortsatt lärande och bedömningar av vad kadetten kan (inkl. FM värdegrund). Därför introduceras följande begrepp som handledaren ska förhålla sig till: Formativa bedömningar handlar om att fortlöpande stödja kadettens fortsatta lärande med förbättringsinriktad återkoppling. Summativa bedömningar syftar till att kontrollera kadettens kunskaper vid ett givet tillfälle. I tabellen nedan jämförs de båda typerna av bedömningar. FORMATIV SUMMATIV Varför? Främja fortsatt lärande Kunskapskontroll När? Under lärprocessen Efter lärprocessen Kadettfrågor Hur går det? (Vad och hur ska jag lära mig?) Hur har det gått? Handledarfrågor Vad behöver kadetten lära Vad ska kadetten ha för sig och hur kan jag bidra? omdöme? Tänk på att det är viktigt att kadetten förstår att du som handledare förväntas utföra båda de här typerna av bedömningar, som har två olika syften och funktioner. För att undvika missförstånd bör handledaren diskutera med kadetten hur han/hon som handledare ser på de båda typerna av bedömningar. Värdera Summera Mot slutet av VFU-perioden planerar du in en avslutande och framåtblickande värdering/summering tillsammans med kadetten. Denna avslutande värdering bör baseras på de samlade erfarenheter som tidigare synliggjorts under perioden. En naturlig utgångspunkt för detta är studentens kontinuerliga självvärdering som kan illustreras av denna kunskapsutvecklingsskiss: Problem jag upplever Erfarenheter jag gör KUNSKAPSUPPBYGGNAD Vad vill jag uppnå? Befintlig kunskap Självvärderingen initieras av handledaren och ovanstående struktur kopplas till utvecklingsplanens kriterier, där fokus framför allt ligger på de områden/förmågor som kadetten behöver utveckla.

14 14(17) Inför summeringen bör handledaren också uppmärksamma på vilket sätt kadetten förklarar sina framgångar och misslyckanden. Framgång och misslyckanden förklaras ofta med externa och interna faktorer och kan exempelvis synliggöras genom frågor av typen Hur gick det? Varför blev det så här (orsaksförklaring)? En nyanserad gemensam analys av svaren på denna typ av frågor kan bidra till att kadetten fördjupar sin självkännedom och på så sätt blir frågorna ett verktyg för fortsatt kunskapsuppbyggnad. För att skapa underlag inför en avslutande värdering/summering är det nödvändigt med kontinuerlig återkoppling under hela VFU-perioden. Den feedback som handledaren ger har alltid syftet att leda till utveckling (= förbättring, kunskapsuppbyggnad). Därför bör fokus ligga på handlingen (inte personen) och handledaren bör ha ambitionen att göra feedbacken genomtänkt, förståelig, saklig och ärlig. Positiv feedback kan gärna ges i grupp medan negativ feedback bör ges enskilt. Det är sedan centralt för handledaren att verkligen pröva om studenten får de förutsättningar som krävs för att lyckas. Genom att kadetten kontinuerligt arbetat med självvärdering (se ovan och under avsnittet Stödja - Kontrollera) blir denna en naturlig utgångspunkt för dessa återkopplande samtal samtal som tidsmässigt måste planeras in i god tid. Genom en värderande summering av VFU-perioden med ovanstående som utgångspunkt skapas förutsättningar för fortsatt kunskapsutveckling och fördjupad självkännedom. Detta är viktigt inför kommande utbildningar och på vägen mot att bli en duglig officer. Observera att det är handledaren tillsammans med VFU-samordnaren och huvudläraren som ansvarar för att denna summering kommer till stånd Handledarens roll under examination Lärandemålen skall examineras. Examinator bestämmer hur examinationen skall utföras och är den person som sätter betyg. Handledaren kan få uppgifter inom ramen för examinationens genomförande. Exempelvis kan han/hon få uppgiften att bedöma när kadetten har klarat av uppgiften, vilket exempelvis framgår av ett bedömningsprotokoll. VFU-handledaren sätter alltså inte betyg, det gör examinator i samråd med, i det här fallet, den bedömande handledaren. Om kursen skall examineras på annat sätt, till exempel skriftligt, är det examinator som sätter betyget enligt framtagna betygskriterier. Handledare kan användas för bedömning av skriftlig examination men alltid i dialog med examinator. Detta kräver ett med examinator överenskommet bedömningsprotokoll. Lärare från FHS kan på delegation av examinatorn närvara vid bedömningen eller den skriftliga examinationen för att se till att allt sker enligt den kvalitet som kursplanen eftersträvar.

15 15(17) Det förväntade studieresultatet är formuleringar som tillsammans uttrycker vad kadetten förväntas kunna, förstå, förhålla sig till och/eller vara kapabel att utföra vid slutet av en viss studieperiod. 1. Kunskap och förståelse (teori) 2. Färdighet och förmåga (praktik) 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt (handlingsberedskap) Inom högskolans ram är det följande som skall bedömas: Värderingar, etiska principer, syn på människan, samhället och kunskapen. Kunskaper om fakta och sammanhang. Enskilda åtgärder och handlingar, vanligt sätt att lösa uppgifter på. Samarbete med andra. Kvalitetssäkring av utbildning och fastställande av kursplaner Kvalitetssäkring ur ett professionsperspektiv Ur ett professionsperspektiv kvalitetssäkras utbildningen framförallt genom att: Beredning av utbildningsplanen sker av LH/G i samverkan med VFU-skolorna. Utbildningsplanen beslutas av FoUN. Kursplaner tas fram av FHS i samråd FM skolor. Respektive ämnesråd fastställer kursplanerna. Kadetter under VFU handleds av officerare med relevant yrkeskunskap, där huvudläraren har en central roll. Kvalitetssäkring ur ett ämnesperspektiv Ur ett ämnesperspektiv kvalitetssäkras utbildningen framförallt genom att: FHS samverkar med skolornas huvudlärare. Kursplaner fastställs (via delegation från FoUN) av respektive ämnesråd vid FHS. Institutionerna föreslår examinator. FoUN beslutar om vilka av FHS lärare som får vara examinator. Kadetter under VFU handleds av officerare med ämneskunskap, där huvudläraren har en central roll. Därutöver är studentkåren vid FHS delaktig i planering och genomförande av utbildningen genom representation i beredande och beslutande organ. Kvalitetssäkring ur ett programperspektiv Kvalitetssäkring av VFU i programperspektivet sker genom en årlig process. Arbetet leds av programansvarig. I processen ingår exempelvis erfarenheter från VFU-skolor

16 16(17) och LH/G uppföljningsbesök. Därutöver sker programvärdering samt programutvärdering som i år ingår i pilotprojektet Kvalitetsutvärdering VFU 22. Kursvärdering och kursutvärdering Allmänt om kursvärderingar och kursutvärdering under VFU Omfattar planering och genomförande av kurs samt efterföljande kursvärdering/kursutvärdering. Arbetet sker i en cyklisk process. Kursansvarig svarar för att verksamheten genomförs. Studierektor och kursansvarig diskuterar och analyserar resultaten samt förslag till eventuella revideringar och förändringar. Diskussioner mellan studierektor och kursansvarig ska ske även när allt fungerar väl. Resultaten av kursvärderingar och kursutvärderingar görs tillgängliga för kadetterna. Eventuella åtgärder med anledning av resultatet skall redovisas i nästkommande kursbeskrivning. Kursvärderingar Kadetter skall ges möjlighet att anonymt delta skriftligt i en avslutande kursvärdering. Därutöver kan möte med studenter komplettera den skriftliga kursvärderingen. Även muntlig återkoppling ska dokumenteras. Kursvärderingar kan genomföras fortlöpande under kursens gång eller efter kursens avslut. Kursvärdering efter kursens avslut är dock obligatorisk. Sammanställning av kursvärderingar ska senast tre veckor efter avslutad kurs finnas tillgänglig hos ansvarig studierektor samt studierektor vid LH. Kursutvärdering Utgörs av en sammanvägd analys av kursvärdering och intryck från lärare/handledare. Kursutvärdering efter kursens avslut är obligatorisk. Sammanställning av kursutvärderingar ska senast sex veckor efter avslutad kurs finnas tillgänglig hos ansvarig studierektor samt studierektor vid LH och stf C LH/G. Programvärdering och programutvärdering Allmänt om programvärdering och programutvärdering under VFU Enligt Gemensamma bestämmelser för Officersprogrammet ska programutvärdering genomföras efter genomförd VFU. Under 2011 ingår verksamheten som delmängd i FHS kvalitetsutvärderingsprocess 23 och är väsentlig för att kunna utveckla och höja kvalitén i Officersprogrammet. 22 Se skrivelsen Pilotprojekt Kvalitetsutvärdering under Verksamhetsförlagd utbildning för Officersprogrammet (FHS bet 1128/2010) 23 Se skrivelsen Pilotprojekt Kvalitetsutvärdering under Verksamhetsförlagd utbildning för Officersprogrammet (FHS bet 1128/2010)

17 17(17) Programvärdering Kadetter skall ges möjlighet att anonymt delta skriftligt i en avslutande programvärdering. Länk till en enkät skickas ut till de studerande under december månad. För att säkerställa ett kvalitativt underlag ska de studerande tilldelas 2 timmar under dagtid för att svara på frågorna i enkäten. De studerande besvarar enkäten som ligger upplagd på Internet senast sista veckan under VFU. Enkäten är indelad i två huvuddelar, den första delen består av frågor/påståenden inom ämnena (Krigsvetenskap, Militärteknik och Ledarskap), den andra delen består av generella gemensamma frågor/påståenden. Programutvärdering Under VT 2011 kommer programutvärdering av VFU, där även erfarenheter från OP utgör en delmängd, genomföras i ny form. Arbetet inleds med en självvärdering 24. Därefter kommer programansvarig vid OP att på plats, under ordinarie uppföljningsbesök, diskutera och testa föreslagna kvalitetsindikatorer. Resultatet från ovanstående förs slutligen in i åtgärdsplan för OP. Medinflytande Högskolelagen ger studenter som målgrupp rätt att utöva inflytande över utbildningen. Inom FHS och FM jämställs begreppet student med begreppet kadett 25. Kadetterna har därför rätt till representation vid de av högskolans organ, som fattar beslut som påverkar utbildningen eller kadetternas situation. Det är således FHS lagstadgade skyldighet att som högskola främja kadetternas deltagande i utvecklingen av utbildningen. Det innebär att våra förtroendevalda kadetter även under VFU-perioden kommer att inbjudas till olika mötesorgan vid FHS i Stockholm. FHS ser det som mycket värdefullt att enligt ovanstående få del av kadetternas synpunkter och erfarenheter. De förtroendevalda kadetterna har också en viktig uppgift i att vara en röst för sina studiekollegor. Det är givetvis inte fel att tillsammans med berörda kadetter diskutera, vad frånvaro vid ett särskilt tillfälle innebär studiemässigt och samtidigt se alternativa utbildningsmöjligheter, men beslutet som sådant och ansvaret för studierna är alltid kadettens. Samtidigt är det självklart att underlätta för kadetten att kunna delta i medinflytandearbetet. 24 Se skrivelsen Pilotprojekt Kvalitetsutvärdering under Verksamhetsförlagd utbildning för Officersprogrammet (FHS bet 1128/2010) 25 Grundavtal mellan FM och FHS (Under utarbetande).