DE GEERHANDBOKEN LÄSÅRET Utbildar för framtiden sedan 1868

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DE GEERHANDBOKEN LÄSÅRET 2013-2014. Utbildar för framtiden sedan 1868"

Transkript

1 DE GEERHANDBOKEN LÄSÅRET Utbildar för framtiden sedan 1868

2 INNEHÅLL 1. TIPS FÖR EN LYCKAD STUDIETID 2. FRÅNVARO OCH CSN 3. MENTORSKAP 4. PEDAGOGIK OCH TEKNIK 5. ELEVSTÖD 6. ATT STUDERA PÅ GYMNASIET 7. SERVICELAGET 8. ORDNINGSREGLER 9. ELEVDEMOKRATI KONTAKTUPPGIFTER

3 1. TIPS FÖR EN LYCKAD STUDIETID FRÅN GRUNDSKOLAN TILL GYMNASIET Nu är du på nästa trappsteg i din utbildning. Skillnaderna mellan grundskolan och gymnasiet är många. Här betraktar vi dig som ung vuxen och ställer högre krav på att du tar ansvar för dina studier och ditt uppträdande. På gymnasiet tar de flesta kurser slut efter ett år och då sätts betyg därför är det viktigt att du hänger med från början. PLANERA Planera ditt arbete effektivt. Sätt upp realistiska mål för varje ämne. Använd en kalender där du skriver in läxor, prov och sista datum för inlämningar. Tänk särskilt på att planera in tid för repetition inför prov. OM DU KOMMER EFTER Om du kommer efter med dina studier prata med dina lärare eller din mentor på De Geertimmen eller mentorstiden. DE GEERTIMMAR Under De Geertimmarna - på tisdagar mellan och torsdagar mellan ges du möjlighet att boka extra tid med en ämneslärare eller med din mentor. Du kanske vill få en extra förklaring, få respons på en text du skriver eller diskutera dina mål. MENTOR Din mentor är den lärare som har bäst koll på din studieplan. Diskutera regelbundet din planering, målsättning och utveckling med din mentor. Varje termin kommer du att inbjudas till ett utvecklingssamtal. ÄMNESLÄRARE Ämnesläraren är den som är insatt i ämnenas innehåll och kunskapskrav. Tillsammans med läraren diskuterar du regelbundet dina mål och din utveckling. ALLAS SKOLA ALLAS ANSVAR Vi vet att du lyckas bättre med dina studier om du trivs på skolan. Därför är vårt mål förstås att du ska göra just det. Men trivseln påverkar du också själv. Var en bra kamrat och ha en positiv inställning till skolan och människor omkring dig då blir de närmaste tre åren både trevliga och framgångsrika!

4 2. FRÅNVARO OCH CSN Gymnasieskolan är en frivillig skolform men i och med att du tackat ja och påbörjat ett gymnasieprogram är all undervisning obligatorisk. All frånvaro måste anmälas och kommer att registreras. Ogiltig frånvaro kan leda till indraget studiebidrag. Frånvaro ska anmälas via talsvar. Vårdnadshavare eller elev ringer telefonnummer Där ombeds du att knappa in personnummer samt tid för frånvaro, följ sedan instruktionen. Frånvarons startdatum, 6 siffror anges med ÅÅMMDD. Ogiltig frånvaro skickas automatiskt via SMS till vårdnadshavarna. Ledighet ansöker du om hos mentor. Du ansöker genom att fylla i blanketten Ansökan om ledighet. Blanketten finns på hemsidan och i receptionen. Ledighet i anslutning till lov beslutas av rektor. 3. MENTORSKAP Det finns två mentorer per klass. Mentorerna är ditt stöd under gymnasietiden. Ni träffas varje vecka på mentorstid och en gång per termin på utvecklingssamtal. Alla undervisande lärare lämnar information om dina skolprestationer, sociala färdigheter och trivsel till mentorn inför utvecklingsamtalet. Tillsammans med din mentor går ni igenom din studieplan och hur du ska nå dina mål. Om du skulle riskera att inte nå godkända betyg kan ett åtgärdsprogram skrivas. 4. PEDAGOGIK OCH TEKNIK DEXTER-FRÅNVARO OCH DIN INDIVIDUELLA STUDIEPLAN För att kunna planera dina studier och följa dina studieresultat har du en individuell studieplan. Dexter är en elevportal där du kan se din studieplan och din frånvaro. Du väljer programfördjupning och individuellt val på Dexter.

5 HEMSIDAN På skolans hemsida (www.degeer.norrkoping.se) hittar du aktuell information om vad som händer på skolan. Du kan logga in på Dexter och First Class från hemsidan. Den här handboken och andra viktiga dokument finns också på hemsidan. Skoltidningen Lärkan finns även här. FIRST CLASS På First Class kan du kommunicera, organisera skolarbetet och spara och få tag på ämnesmaterial. Du har e-post som är viktigt att du använder för att få information. Du som elev ska läsa din e-post regelbundet. Lärarna kan även lägga viktigt ämnesmaterial i mappar på First Class MAC BOOK PRO TILL ALLA ELEVER Alla skolans elever får låna en Mac Book Pro av skolan. Datorn är ett viktigt verktyg i undervisningen. Under studietiden kan du se din Macbook Pro som personlig och din studiekompis som du använder för att kommunicera, söka information och göra flera skoluppgifter på. Det är därför viktigt att du vårdar den väl, alltid förvarar den i avsett fodral och ser till att den är väl inlåst då du inte använder den. Laddar du ner och installerar program på den är det ditt ansvar att de är lagliga och inte på något sätt skadar datorn. Du skriver på ett lånekontrakt för datorn. Se alltid till att ha datorn laddad när du är i skolan. TÄNK OM! På skolan ska vi nu alla tänka om och tänka nytt. Vi ska se datorn som ett pedagiskt verktyg som ger oss nya möjligheter. Med datorns hjälp kan du ännu mer än tidigare bidra till att göra skolarbetet och lektionerna roligare och mer lärorika. Dela med dig till kompisar och lärare av dina erfarenheter om hur man t.ex. kan använda ett speciellt program eller hitta viktig information för kursen ni för tillfället hållet på med. Tänk även på att inte fastna i oviktig Facebook-kommunikation eller spel under lektionerna - då riskerar datorn att stjälpa i stället för att hjälpa.

6 5. ELEVSTÖD SKOLSKÖTERSKA OCH SKOLLÄKARE Om du behöver träffa skolsköterskan, kan du antingen boka tid genom att ringa,meila eller komma till mottagningen. (se kontaktuppgifter). Lättare saker kan du oftast få hjälp med direkt utan att boka tid. Alla elever i år 1 erbjuds ett enskilt hälsosamtal. Skolsköterskan deltar i elevkonferenser och i övrigt elevvårdsarbete på skolan. Skolsköterskan har tystnadsplikt. Skolläkare kan träffas efter överenskommelse med skolsköterskan. KURATOR Kurator tillhör skolans elevstödsteam som arbetar aktivt för att alla elever ska få en trygg och bra studiemiljö. Kurator arbetar lösningsfokuserat och har tystnadsplikt. Kurator har ett stort nätverk ute i samhället och hjälper till att förmedla kontakter med olika myndigheter och organisationer. Kuratorn finns för dig när du behöver någon att prata med för att få råd och stöd. Boka tid direkt med kurator genom besök, ring eller maila, se kontaktuppgifter. STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING (SYV) Studie- och yrkesvägledarna ger vägledning och information om yrken och utbildning. Där får du hjälp att planera dina studier för att nå dina framtida mål. I Framtidshäftet finns information om olika utbildningar och behörigheter till fortsatta studier. Framidshäftet finns både i pappersform och under fliken SYV på De Geergymnasiets hemsida. Boka gärna tid för personlig vägledning! SPECIALLÄRARE På skolan finns två speciallärare som kan hjälpa dig om du får problem med studierna. Du kan få hjälp genom t ex extra undervisning, längre provtid, inspelade läromedel eller anpassning av studieplanen.

7 6. ATT STUDERA PÅ GYMNASIET BETYG OCH BEDÖMNING Ett gymnasieprogram är 3 år och omfattar 2500 gymnasiepoäng. Programmet består av ett antal kurser och betygen sätts efter avslutad kurs. Ett antal kurser avslutas varje läsår och du får dina första betyg redan efter år 1. Betygsskalan är A-F. Endast betyget F går att ändra genom prövning under tiden som du går på gymnasiet. Alla betyg är kunskaprelaterade och sätts utifrån bestämda kunskaps- och färdighetsmål. Varje lärare är skyldig att gå igenom målen och kriterierna för betygssättning. Vid betyssättning väger läraren samman dina prestationer, både skriftliga, muntliga och praktiska. Ditt ansvar är att redovisa dina kunskaper och därför måste du delta vid alla bedömningstillfällen. SVÅRT ATT NÅ MÅLEN Efter halva kursen ska bedömningsunderlag finnas så att läraren kan meddela om du riskerar betyget F. Detta meddelar läraren till dig och din mentor. Om du ändå får betyget F, hänvisas du till prövning på hel kurs. Vid prövning kan du nå upp till alla betygssteg. Information om datum för prövning finns längre ner i detta dokument. Om du är inskriven på en kurs men din frånvaro är så hög att dina kunskaper inte kan bedömas har läraren rätt att, efter varning, avstå från att sätta betyg. Du kan då inte tillgodoräkna dig poängen på kursen och riskerar att inte nå en gymnasieexamen. Om du har svårt att nå målen i kurserna kan rektor besluta att ett åtgärsprogram upprättas. Mentor skriver åtgärdsprogrammet i dialog med dig och dina föräldrar samt elevstödslaget. Innehållet i åtgärdsprogrammet kan t ex vara pedagogiska justeringar, förändringar i studieplan, samt även tillgång till någon av skolans speciallärare.

8 UTÖKAT PROGRAM Utökat program innebär att du läser fler kurser än vad som ingår i programmet. Utökade kurser ska vara programfördjupning eller individuellt val. Det ska vara beslutat i förväg vilken/vilka kurser som är utökade. Redan betygsatta kurser kan inte registreras som utökade. Rektor fattar beslut om utökade kurser. GYMNASIEEXAMEN Efter avslutat program får du gymnasieexamen med betyg i kurser som omfattar 2500 poäng. Från högskoleförberedande program får du högskoleförberedande examen och från yrkesprogram får du yrkesexamen. Högskoleförberedande examen Du måste ha betyg i kurser som omfattar 2500 poäng varav lägst betyget E i minst 2250 poäng. Betyget måste vara lägst E i kurserna Svenska/Svenska som andraspråk 1,2 och 3, Engelska 5 och 6, Matematik 1 och Gymnasiearbetet. Högskoleförberedande examen ger grundläggande behörighet till högskolestudier. Många utbildningar kräver särskild behörighet. Läs mer om särskild behörighet på vår hemsida. Yrkesexamen Du måste ha betyg i kurser som omfattar 2500 poäng varav lägst betyget E i minst 2250 poäng. Betyget måste vara lägst E i kurserna Svenska/Svenska som andraspråk 1, Engelska 5, Matematik 1, Gymnasiearbetet och minst 400 poäng av de programgemensamma kurserna. För grundläggande högskolebehörighet krävs även Svenska/Svenska som andraspråk 2, 3 och Engelska 6. STUDIEBEVIS Om du inte har betyg i de gymnasiegemensamma ämnena eller inte läst alla ämnen får du ett studiebevis.

9 PRÖVNING Om du har fått betyget F har du möjlighet att pröva kursen. Du kan nå alla betygssteg på en prövning. Det finns två prövningstillfällen per läsår, samt två extra provtillfällen för dig som behöver pröva i två kurser. PRÖVNINGSPERIOD 1 Sista anmälningsdag Tisdag 5 november 2013, kl i aulan. Måndag 11 november 2013, kl (extra provtillfälle för dig som behöver pröva i två kurser) i aulan. PRÖVNINGSPERIOD 2 Sista anmälningsdag Måndag 5 maj 2014, kl Torsdag 8 maj 2014, kl (extra provtillfälle för dig som behöver pröva i två kurser)

10 7. SERVICELAGET På skolan finns ett servicelag som består av kanslipersonal, vaktmästare, datatekniker, IT-pedagog, cafépersonal och bibliotekarie. Servicelaget hjälper dig med allt praktiskt som behöver fungera för en bra skoldag. Servicelaget servar dig bland annat med: Registrering av kurser Busskort Utlåning av läromedel, facklitteratur och skönlitteratur Vårt café: De Café Datorhantering och hantering av teknisk utrustning Elevskåp 8. ORDNINGSREGLER PÅ DE GEERGYMNASIET: Behandlar vi varandra med respekt och har ett trevligt sätt. Har vi en dämpad och lagom samtalsnivå för att skapa studiero både i och utanför klassrummet Är vi tysta då läraren har genomgångar och instruerar. Låter vi inte mobiltelefonen på något sätt störa lektioner och genomgångar. Håller vi tillsammans våra klassrum och övriga lokaler rena, snygga och givetvis fria från klotter. Får vi tilldelat ett skåp som vi ansvarar för och använder bra lås till. Kommer vi i rätt tid till rätt plats och med rätt material med oss. Är vi aktsamma om all skolmaterial såsom t ex böcker och datorer. Tar vi i matsalen eller restaurangen inte mer mat än vi orkar äta upp. Vi ser också till att bordet där vi suttit är rent och snyggt då vi går därifrån. Fuskar vi inte på prov eller tentor och på nätet hämtar vi information och inspiration men kopierar inte andras arbeten för att bli våra egna. Och dess skolgårdar förekommer inte alkohol, rökning eller andra droger. Har vi så gott omdöme att ordningsreglerna egentligen inte skulle behövas över huvud taget. Har vi en likabehandlingsplan, som du kan läsa mer om här på hemsidan.

11 9. ELEVDEMOKRATI Du som elev är viktig. Vi vill att du ska trivas på De Geer och att du gör din röst hörd. Det gör du genom att alltid söka upp oss som arbetar på De Geer så hjälper vi dig. Det finns dessutom olika forum där du kan vara med och påverka skolan: Klassrådet: minst en gång i månaden har klassen klassråd och skriver protokoll som inlämnas till elevrådet och till rektor. Elevrådet: består av elevrepresentanter i från alla program på skolan och ska representera dig som elev i viktiga frågor som berör dig. Elevforum: är en samling årskursvis i aulan och leds av skolledningen. Där tas viktig information upp som gäller din skolgång. Skolkonferens: leds av rektor och består av elev-, och lärarrepresentanter från respektive program. Här behandlas bl. a. klassrådsprotokollen. Elevskyddsombud deltar i skolans arbetsmiljöarbete. 10. DE GEERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN För att du som elev ska lyckas i skolan är trivsel, trygghet och studiero en förutsättning. På skolan har vi en likabehandlingplan som revideras varje år av elevstödslaget med remiss i klassråden och arbetslag och beslut i skolkonferens. Likabehandlingsplanen hittar du på vår hemsida.

12 KONTAKTUPPGIFTER KANSLI Karin Johansson, reception, växel (FAX) SKOLLEDNING Johan Norman, gymnasiechef/rektor ES, RL Cathrine Conrad, vik. rektor HRS, Särskola, IM Caroline Hedvall, rektor SA, HU ELEVHÄLSA Marie Hedberg, SYV Louise Ingegerdsdotter, SYV Barbro Grabski, skolsköterska Anette Struwe, kurator Lotta Ekfeldt, speciallärare Magnus Johansson, speciallärare

13 De Geergymnasiet, Nygatan 68, NORRKÖPING UTGÅVA 3, OKT 2013

14

Uppdaterad 2014-08-15. Rätt till stöd i skolan för elever med cancer

Uppdaterad 2014-08-15. Rätt till stöd i skolan för elever med cancer Uppdaterad 2014-08-15 Rätt till stöd i skolan för elever med cancer INNEHÅLL 5 5 6 6 7 7 9 10 10 10 10 11 12 15 16 19 19 21 21 22 23 25 26 26 Inledning Om skolans styrdokument och rätten till stöd Målgrupp

Läs mer

Därför ska du välja Mjölby Gymnasium!

Därför ska du välja Mjölby Gymnasium! viktig information från mjölby gymnasium Det viktiga är att alla gör sin egen grej Tips som gör ditt val enklare... För Mårten är valfrihet och personlig utveckling viktigast i skolan Goda råd från coachen

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

GRUND SKOLE guiden. Charlotta Andersson

GRUND SKOLE guiden. Charlotta Andersson GRUND SKOLE guiden Charlotta Andersson Vad du behöver veta för att kunna stödja ditt barn genom grundskolan Hur kan du hjälpa ditt barn att lyckas i grundskolan? Vilka rättigheter har eleven? Vad menas

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:05. Undervisning på yrkesprogram

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:05. Undervisning på yrkesprogram Kvalitetsgranskning Rapport 2014:05 Undervisning på yrkesprogram Skolinspektionens rapport 2014:05 Diarienummer 400-2013:2457 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henriksson Innehåll Sammanfattning 6 1. Bakgrund,

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Det bästa för barnen. introduktion och mottagande av nyanlända

Det bästa för barnen. introduktion och mottagande av nyanlända Det bästa för barnen introduktion och mottagande av nyanlända denna handbok tillhör: handboken är producerad av projekt barnintroduktion hösten 2012. version 1. Längst bak i boken finns ett usb-minne med

Läs mer

Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd

Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen 2014-02-06 Denna rapport är ett

Läs mer

Anpassningar för oss med ADHD. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

Anpassningar för oss med ADHD. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Anpassningar för oss med ADHD Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Anita Hildén och Riksförbundet Attention Fotografer: Jonas Arneson,

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen Kvalitetsgranskning Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Skolinspektionens rapport 2014:09 Diarienummer 400-2012:524 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henrikson Innehåll

Läs mer

STÖDMATERIAL. Unga med skyddade personuppgifter

STÖDMATERIAL. Unga med skyddade personuppgifter STÖDMATERIAL Unga med skyddade personuppgifter Unga med skyddade personuppgifter Om du har fler frågor om unga med skyddade personuppgifter är du välkommen att kontakta Skolverket. I vissa fall kan vi

Läs mer

Skolområde Gymnasieskola/Vuxenutbildning Österänggymnasiet Skolenhet Österänggymnasiet 1, NA, SA, TE

Skolområde Gymnasieskola/Vuxenutbildning Österänggymnasiet Skolenhet Österänggymnasiet 1, NA, SA, TE Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Gymnasieskola/Vuxenutbildning Österänggymnasiet Skolenhet Österänggymnasiet 1, NA, SA, TE Upprättad: Augusti 2014 Gäller till: Augusti 2015

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan Med bilagor från Ekerös resursteam 2011/2012 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson 2011-06-19 INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL... 3 VÅRA

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Reviderad 2015-01-07 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedingeskolan A - Läsåret 14/15 1 (14) Innehållsförteckning Inledning/vision sid 3 Lagar sid 3 Förklaring av begreppen kränkande behandling,

Läs mer

ALL INFORMATION SKA FINNAS TILLGÄNGLIG FÖR STUDERANDE VIA HEMSIDAN. 1.2 Huvudmannens profil (under Folkhögskola/Om oss/vision och värderingar)

ALL INFORMATION SKA FINNAS TILLGÄNGLIG FÖR STUDERANDE VIA HEMSIDAN. 1.2 Huvudmannens profil (under Folkhögskola/Om oss/vision och värderingar) ALL INFORMATION SKA FINNAS TILLGÄNGLIG FÖR STUDERANDE VIA HEMSIDAN Studeranderätt 1. Information innan den studerande är antagen 1.1 Mål med kursen (under Folkhögskola/kurser och utbildningar) På vår hemsida

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Att utveckla ett andraspråk

Att utveckla ett andraspråk Malmö Högskola Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier Examensarbete 10 poäng Att utveckla ett andraspråk Developing the secondary language Anna Lindgren Lärarexamen 140 poäng. Svenska i ett mångkulturellt

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING PÅ STÅLHAMRASKOLAN 2014/2015

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING PÅ STÅLHAMRASKOLAN 2014/2015 Södertälje kommun PLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING PÅ STÅLHAMRASKOLAN 2014/2015 Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling styrs av två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Sparsörskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Sparsörskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 ! Sparsörskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015!1 1. Verksamhetens vision Borås stads vision för skolan lyfter fram elevernas rätt att lämna skolan med goda kunskaper. En trygg

Läs mer

Solna gymnasiums Plan mot kränkande behandling

Solna gymnasiums Plan mot kränkande behandling Solna Stad Solna gymnasiums Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Vision s.3 Så säger lagen s.3 Likabehandling s.3 Definitioner och begrepp s.4 Diskrimineringsgrunderna s.4

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Utbildningsförvaltningen Vendelsömalmsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 14/15

Utbildningsförvaltningen Vendelsömalmsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 14/15 Utbildningsförvaltningen Vendelsömalmsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 14/15 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Grunduppgifter 3 Utvärdering av fjolårets plan 4 Främjande insatser 7

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar FÖR EN TRYGGARE SKOLA att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar 1 2 CHECK- LISTOR OCH GODA EXEMPEL Checklistor samt röster från Rädda Barnens medlemsrörelse. 3 4 CHECKLISTA VÄRDEGRUND

Läs mer