Att utveckla ett andraspråk

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier Examensarbete 10 poäng Att utveckla ett andraspråk Developing the secondary language Anna Lindgren Lärarexamen 140 poäng. Svenska i ett mångkulturellt samhälle Vårterminen 2006 Examinator: Kent Adelmann Handledare: Pia Jäderquist

2 2

3 Sammandrag Detta examensarbete handlar om elever som har ett annat modersmål än svenska och deras utveckling av andraspråket. Jag vill i mitt arbete visa hur man enligt litteratur och forskning rekommenderar att främja andraspråkselevernas språkutveckling och göra en jämförelse hur man arbetar i verkligheten. Litteratur och forskning ställs emot hur fyra lärare arbetar på en invandrartät skola. Lärarna arbetar alla på samma lågstadieskola och informationen de gav mig fick jag genom individuella intervjuer. Mitt arbete speglar både likheter och olikheter mellan de två parterna; litteratur och intervjuade lärare. Resultatet efter att ha läst litteraturen var bland annat att det är viktigt att skapa en trygg inlärningssituation, att använda sig av tydliga läroböcker och att upprepa information och kunskap. Lärarintervjuerna resulterade i samma viktiga faktorer men med skillnaden att eleverna även måste få god tid på sig vid inlärning. Alla intervjuade lärare underströk vikten av att ha en undervisning som inte var tidsbunden. De menade att detta var en väldigt viktig faktor i elevernas språkutveckling. Undersökningen visade att lärarna arbetade enligt vad litteraturen rekommenderade som främjande arbetssätt. Den enda skillnaden mellan litteraturens och lärarnas språkutvecklande arbetssätt var att lärarna påpekade vikten av att ta god tid på sig när man undervisade. Att inte stressa igenom moment, att kunna gå tillbaka till tidigare övningar och att upprepa information och kunskap är faktorer som är viktiga för barnens språkutveckling. Genom en långsam och tydlig undervisning läggs en mer stabil grund för språkutvecklingen menade lärarna. Nyckelord: Andraspråk, inlärningssituation, elever, språkutveckling samt undervisning 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Litteraturgenomgång Grundskolans kursplan för svenska som andraspråk Lärarens inställning och medvetenhet Andraspråksundervisning Inlärningssituationer och gynnsamma arbetssätt och metoder Metod Urval Datainsamlingsmetoder Procedur Resultat av lärarintervjuer Läromedel Undervisningsmetoder Vad är viktigt att tänka på när man undervisar andraspråkselever? Föräldrakontakt Tolkning av resultat Referenser Litteraturreferenser Andra referenser

6 6

7 1 Inledning I dag lever vi i ett mångkulturellt samhälle. Människor med annan kultur, religion och bakgrund träffar vi överallt, inte minst i skolans värld. Som lärare i dag får man vara beredd på att möta ett mångkulturellt klassrum, där inte alla elever är svenskar. Det är viktigt att läraren är medveten om vad som krävs för andraspråkselevernas språkutveckling. På ett andraspråk ska man kunna inhämta kunskaper, genomgå utbildningar, göra sig tillgänglig på arbetsmarknaden, skapa mänskliga relationer av olika slag, ägna sig åt sina fritidsintressen, kunna påverka samhället och sin egen livssituation, (kort sagt) leva sitt liv. Det svenska språket blir som en nyckel till världen utanför skolan, men också inom skolans väggar, då ett ämne som exempelvis matematik kan bli dubbelt så svårt om man inte knäckt läs och skrivkoden. I skolklasser där det finns andraspråkselever är det viktigt att läraren har ett brett kunskapsspektrum, allt från elevernas olika bakgrund och förutsättningar till att följa med pedagogikens utveckling vad gäller undervisning för dessa elever. Andraspråkseleverna behöver en lärare som satsar på en långsiktig språkutvecklande ämnesundervisning. Att lära sig ett nytt språk är en process som tar tid. Det kan ta upp till 10 år att tillägna sig ett akademiskt skolspråk menar Hyltenstam & Lindberg (2004). Att tillägna sig ett andraspråk är inte lätt. Man ska lära sig det samtidigt som man använder det. Det finns många aspekter att ta hänsyn till när man undervisar elever med svenska som andraspråk, till exempel; Vilken kultur har de med sig? Hur länge har de bott i Sverige? Hur långt har de kommit i sin språkutveckling? Har de kunskaper jag som lärare kan ta till vara på och använda när jag arbetar med deras språkutveckling? Hur arbetar man med dessa elever och leder dem in i vårt samhälle? Alla dessa frågor leder till den stora frågan. Vilka främjande arbetssätt och metoder bör användas vid andraspråksundervisning? I vårt samhälle och i vår skola idag är ämnet väldigt aktuellt och viktigt, då vi satsar på både integrering och mångkultur. 7

8 1.1 Syfte Mitt syfte är att tydliggöra gynnsamma arbetssätt vad gäller andraspråkselevers språkutveckling. Jag kommer att göra en jämförelse mellan vad litteratur och forskning menar vara utvecklande arbetssätt och hur lärarna arbetar i verkligheten. Utifrån litteratur och intervjuundersökningar med fyra lärare på en invandrartät skola har jag följande frågeställningar: 1. Vilka gynnsamma arbetssätt finns det vad gäller andraspråkselevers språkutveckling enligt litteratur och forskning? 2. Hur arbetar lärarna i verkligheten med andraspråkselevernas språkutveckling? 8

9 2 Litteraturgenomgång Underrubrikerna i detta avsnitt kommer att behandla styrdokument och kursplaner, lärarens inställning och medvetenhet, andraspråksundervisning samt inlärningssituationer och gynnsamma arbetssätt och metoder. Rubrikerna är områden som enligt litteratur och forskning har stor påverkan på andraspråkselevernas språkutveckling. De kommer att ge insikt i vad som är gynnsamma arbetssätt och visa likheter och skillnader mellan vad olika författare och forskare tycker och tänker. 2.1 Grundskolans kursplan för svenska som andraspråk Som tidigare nämnts ligger (andraspråks)eleverna på olika kunskapsnivåer och dessa är sällan förutsägbara, att lärarna inte vet var eleverna befinner sig i sin utveckling gör att det ställs höga krav på lärarnas kompetens. Det är viktigt att kunna ta del av och ta vara på elevernas erfarenheter och mångfald och utifrån detta kunna möjliggöra en gynnsam språkutveckling. Till grund för en språkutvecklande undervisning ligger kursplanen för svenska som andraspråk. Enligt Nauclér (2001), var det år 1995 som svenska som andraspråk blev ett eget ämne med egna kursplaner inom alla skolformer. Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har, står det i Skolverket (2000), kursplaner, Som resultat av detta vill man se andraspråkseleverna integrerade i det svenska samhället. Vi kan läsa i kursplanen för svenska som andraspråk att det är viktigt att behärska det svenska språket både i tal och i skrift. För detta är en förutsättning för att eleven ska kunna vara verksam i Sverige. Det svenska språket spelar en central roll, då det förutom att det leder eleven in i det svenska samhället fungerar som en nyckel till de andra ämnena i skolan. Ett ämne som till exempel Geografi blir mycket lättare om man behärskar det svenska språket. Grundskolans kursplan för svenska som andraspråk innehåller flera mål varav nedan följer några exempel. 9

10 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i svenska som andraspråk sträva efter att eleven utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och vill, vågar och kan uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet erövrar ett medel för tänkande och lärande, kontakt och påverkan, i dialog med andra uttrycker känslor och tankar som texter med olika syften och olika mottagare väcker och stimuleras till att reflektera och värdera, utvecklar sin förmåga att läsa och förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och med olika svårighetsgrader samt att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess karaktär och till syftet med läsningen, utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd. Lärarna måste ha god kännedom om kursplanen och vara medvetna om att språket spelar en mycket viktig roll för lärandet. Inom ämnet svenska som andraspråk ryms dock huvudansvaret för elevernas språkliga utveckling, Skolverket (2000), kursplaner, För att det ska bli en gynnsam språkutveckling är det viktigt man använder språket i olika situationer och att innehållet är intressant för den som lär sig. Kursplanen innehåller även mål som eleverna skall uppnå varav nedan följer några utdrag. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret eller efter en första del i undervisningen Eleven skall på ett sätt som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och förkunskaper kunna delta aktivt i samtal samt kunna muntligt berätta och redogöra så att innehållet blir begripligt för åhöraren, kunna skriva olika sorters texter i de sammanhang som behövs för arbetet, kunna med hjälp av samtal och intensiva textstudier läsa och förstå litteratur som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och faktatexter som motsvarar elevens kunskapsmässiga mognad. 10

11 2.2 Lärarens inställning och medvetenhet Enligt Kerstin Bülow, i Bergmans Två flugor i en smäll (1992), bör man som lärare till andraspråkselever vara medveten om att många av eleverna kommer från olika kulturer och har olika bakgrund och att detta gör att de kommit olika långt i sin språkutveckling. Till och med två elever, lika gamla, från samma land kan ha kommit olika långt i sin språkutveckling. Man bör även ta hänsyn och intressera sig för elevernas bakgrund och erfarenheter för att veta vad man har att arbeta med och hur man ska utforma sin undervisning. När läraren visar intresse för elevernas erfarenheter och bakgrund ger man samtidigt eleven trygghet. I Skolverkets Att undervisa elever med svenska som andraspråk ett referensmaterial skriver Susanne Benckert att för att skapa en bra inlärningssituation krävs först och främst att ge barnen en känsla av trygghet. Vidare lägger hon fram följande grundläggande punkter som kan vara bra att ha i åtanke i det mångkulturella klassrummet: Var kommer eleven ifrån? Hur länge har eleven bott i Sverige? Hur långt har eleven kommit i sin svenska språkutveckling? Elevens erfarenheter och ålder. Vad man kan arbeta med hos eleven för att gynna dennes språkutveckling? Det är viktigt att man som lärare tänker efter och ställer sig frågor om eleverna och sin egen roll som lärare. Benckert menar vidare att man bör ställa sig följande frågor: Hur lär sig barnen svenska? Av vem lär de sig svenska? När lär de sig svenska? Vad behöver de för språk för att kommunicera och komma i kontakt med andra? Hyltenstam (2004) menar att det är mycket man behöver tänka på och det är mycket man behöver kunna när man har andraspråkselever i sin klass. Det är viktigt att man är professionell och är medveten om att det är skillnad mellan att undervisa svenska som 11

12 modersmål och svenska som andraspråk. Utifrån de kunskaper och den fortbildning läraren har vad gäller andraspråksinlärning ska man kunna bedöma vilken utvecklingsnivå eleven befinner sig på och utefter detta lägga upp sin undervisning så att elevens språkutveckling knyts samman med den nivå han/hon ligger på och därefter utvecklas. Läraren ska även vara medveten om vad som står i kursplanen svenska som andraspråk och kunna se skillnader mellan denna och kursplanen i modersmålssvenska. Kursplanen ska ligga till grund för undervisning och utveckling för eleverna och förutom att läraren ska ha insikt i den ska eleverna ges möjlighet att ta del av den. 2.3 Andraspråksundervisning Gunnar Tingbjörn (1994) menar att det ställs höga krav på andraspråksinlärare då man ska kunna genomgå utbildningar, kunna inhämta kunskaper, göra sig gällande på arbetsmarknaden utifrån de förutsättningar, erfarenheter och intressen man har, skapa sociala kontakter, i korthet leva sitt liv under normala omständigheter. Det råder en hög målsättning vad gäller andraspråksundervisningen. För många barn och ungdomar mer eller mindre krävs det en förstaspråkig nivå på andraspråket. Det innebär att många måste uppnå en hög nivå på en kort tid. Vidare anser Tingbjörn att en stor svårighet med det är att inlärarna lever i en minoritetsmiljö och tillbringar större delen av sin tid med nära familj och vänner som talar samma språk. I detta fallet, svenskan, får då få utvecklingsmöjligheter och det blir på skoltid som inläraren utvecklar och övar sitt andraspråk. Ett annat problem är att många som kommer hit inte har haft någon särskild skolgång i hemlandet, där kanske analfabetism är vanligt förekommande. Att inlärarna ofta har brister från skolgången i hemlandet och att de mestadels umgås med andra som talar samma språk gör att det blir en utmaning för både dem och lärarna att utveckla deras andraspråk. I vårt samhälle förväntas vi att kunna klara oss både muntligt och skriftligt. Vi ska kunna ta kontakt med olika företag, myndigheter, organisationer och utöver det klara oss rent socialt. För många blir detta en utmaning som ligger på hög nivå. I Eva 12

13 Cerús bok Svenska som andraspråk (2000), uttalar sig Åke Viberg om att det tar lång tid att lära sig ett andraspråk. Följande tabell visar hur lång tid det tar att tillgodose sig sitt andraspråk: Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång 5-7 år 3-8 år 8-11 år 2-5 år år 6-8 år Viberg skriver vidare i Att undervisa elever med svenska som andraspråk ett referensmaterial (2001) att andraspråksinlärarna behöver det nya språket för att knyta an till nytt kamratskap och till det svenska samhället. Samtidigt är svenskan nyckeln till framgång i skolan för har man en god behärskning av svenskan får man det lättare i de andra ämnena. Det är viktigt att utveckla inlärarens bas och utbyggnad samtidigt, på så vis får man en bra språkutveckling. Med bas menar Viberg muntlig färdighet som normalt sett är uppnådd vid skolstarten, men också förmågan att kunna hantera språket i större omfattning än ljud, ord, böjningsformer, satser och meningar. Man måste kunna delta i diskussioner, förstå och göra sig förstådd. Med utbyggnad menas att kunna läsa och skriva och att se sambanden mellan dessa. Utbyggnaden innebär i helhet en utveckling av språket i exempelvis grammatik och ordförråd. Att tillägna sig ett andraspråk är en lång process som innehåller många komponenter och som fortsätter långt efter avslutande studier. 2.4 Inlärningssituationer och gynnsamma arbetssätt och metoder Det är viktigt att skapa bra inlärningssituationer för eleverna. Det bör vara en balansgång mellan att eleverna själva vill lära sig det svenska språket, att de känner att det är nödvändigt för att få ett normalt liv i det nya landet och att deras eget språk fortfarande behövs. Detta skriver Susanne Benckert i sin diskussion om inlärningssituationer i Skolverkets Att undervisa elever med svenska som andraspråk ett referensmaterial (2001). Att tala om för barnen att vi alla är olika med varierade kulturer och bakgrund 13

14 och att berätta för dem att alla är lika värda, är att skapa en öppen attityd. Genom att skapa en öppen attityd visar vi att vi är intresserade av barnens ursprung och bakgrund och därmed har vi börjat bygga upp en trygg arbetsmiljö. Andra faktorer som är utvecklande för en trygg arbetsmiljö är att skapa en organiserad skolgång med allt ifrån klassrumsregler och skolregler till rastregler. Pirkko Bergman och Lena Tidblom för en diskussion i Eva Cerús bok Svenska som andraspråk (2000), om grammatik och inlärning. De menar att det är viktigt att se och lyssna på eleverna när de skriver och talar för på så vis skapas en uppfattning om var man ska sätta in hjälp och utveckla deras grammatiska nivå. Det är viktigt att skapa ett regelbundet språkligt mönster som anpassas till eleven. Genom att observera eleven kan man som lärare utarbeta ett mönster som hjälper eleven i den språkliga utvecklingen. Till exempel kan läraren lyssna på hur eleven talar och sedan upprepa meningen men i en korrekt form. Om det är ett längre samtal är det positivt om läraren upprepar meningar i korrekt form om och om igen. Man kan även komplettera detta genom att skriva ner samtalet på ett blädderblock. Hur mycket eller vad man väljer att skriva ner är upp till läraren och vad man anser att eleven/eleverna behöver. Bergman och Tidblom (2000) menar vidare att det är viktigt att eleverna får se att det är deras egna ord som ligger till grund för den vidare undervisningen. Att använda nya ord och uttryck ska man inte vara rädd för utan eleverna bör få möjlighet att möta dessa både i tal och i skrift. Vad som är viktigt att tänka på när nya ord och intryck introduceras är att upprepa dem om och om igen. Upprepning är viktigt både vad gäller gamla ord och uttryck och nya. Det är först då eleven möter språket om och om igen i likadana eller liknande situationer som inlärning sker, säger Bergman och Tidblom (2000), s.196. Vidare anser de att loggboken är ett undervisningsmaterial som rekommenderas. I loggboken talar läraren och eleven. Eleven får möjlighet att berätta om sina funderingar både angående saker som händer i skolan och saker som händer på fritiden. Förutom att läraren får möjlighet att ta del av hur eleven förhåller sig till olika saker ges det tillfälle att se på vilken grammatisk nivå han eller hon ligger på. Läraren svarar självfallet på de funderingar som eleven har och använder sig då av ord eller delar av elevens meningar, 14

15 men på ett korrekt grammatiskt vis. Efter ett tag kommer eleven att se skillnaden i sitt eget skrivna språk och lärarens och så småningom börjar en förändring som leder till en bättre grammatisk nivå. En metod som rekommenderas både i Eva Cerús bok Svenska som andraspråk, lärobok 2 (1994) och i Skolverkets Att undervisa elever med svenska som andraspråk (2001) är TPR-metoden. TPR står för total physical response. Susanne Benckert skriver i Att undervisa elever med svenska som andraspråk ett referensmaterial (2001) att metoden innebär att eleverna får insikt i språket och att eleverna handgripligen får göra saker. Man utgår från den språkliga nivån som eleverna befinner sig på. Övningarna kan man börja ha i klassrummet. Till exempel kan man be en elev att gå och hämta pennan och samtidigt peka var den är. Sedan kan man ändra föregående exempel och göra om det till en fråga. Därmed utvecklas övningen. Läraren kan utveckla övningarna i oändlighet så följande meningar är bara ett fåtal exempel utav många och är tagna från Att undervisa elever med svenska som andraspråk ett referensmaterial (2001): Gå till dörren. Lägg din penna på stolen. Lägg gaffeln till höger om tallriken som står längst till höger på bordet. Ställ dig till höger om din kompis. Ju mer man ser att eleverna kan desto mer avancerade instruktioner kan man ge till barnen. När en instruktion har getts rekommenderas att läraren visar hur det ska gå till innan eleven gör det. Även här är det viktigt med upprepning. Att låta eleverna göra samma saker flera gånger gör att kunskapen befästs. Vidare rekommenderar Benckert (2001) följande undervisningsmetoder: En världskarta så att barnen kan visa varifrån de kommer. En bandspelare för att kunna lyssna på inlästa texter eller böcker och för att kunna förstå olika personer som talar svenska. En kamera för att ta bilder från aktiviteter som klassen gjort tillsammans. 15

16 Blädderblock att skriva gemensamma texter på eller ofta förekommande ord eller uttryck. Overhead för att visa ofta förekommande ord, begrepp, sångtexter och bilder men också för att tillsammans skapa texter, lista ord eller inspirera till skrivande. Spegel för att hjälpa barnen att själv få syn på hur olika ljud skapas, eller vilka ljud som ingår i ett ord. Pussel. Sångböcker. Material för skapande verksamhet. När det gäller den sista punkten kan man utveckla den på många plan. Det kan till exempel vara bra att ha med sig olika verktyg så som hammare, såg, spik, en planka etc. om man vill förklara vad en snickare gör när han arbetar. Det visuella stärker barnens språkutveckling. I Att undervisa invandrarelever i svenska (1994) påpekar Benckert ytterligare, vikten av att använda bilder i undervisningen. Hon menar att man inte alltid kan befinna sig utanför skolan så därför är bilder ett komplement. Böcker med tydliga bilder där det inte är för många föremål på är att rekommendera, annars tydliggör det kanske inte ordet som eleven ska skapa sig en förståelse för. Barnlexikon, läroböcker och spel med tydliga bilder är det viktigt att vi använder oss av. Bergman och Forshage uttalar sig i Skolverkets Att undervisa elever med svenska som andraspråk ett referensmaterial (2001) om vikten av att ha en lärare i varje arbetslag som är ansvarig för att handleda sina kollegor i språkutvecklande undervisning. Det är alltså önskvärt med en handledare i varje ämne som kan guida sina kollegor. På så vis kan man genom diskussioner och samtal börja definiera vilka faktorer i skolarbete som påverkar språkutvecklingen både positivt och negativt. När man gjort detta kan man börja beakta vad man lärt sig i undervisningen. För att tydliggöra vad det är som gynnar språkutvecklingen är det bra om man skriver ner vad som fungerar och vad som inte fungerar. Arbetssätt som är gynnsamma bör tas tillvara. 16

17 3 Metod Mitt examensarbete bygger intervjuer med fyra lärare. Jag valde att intervjua fyra kvinnliga lågstadielärare på en skola i södra Skåne. 3.1 Urval Alla intervjuerna gjordes på samma skola i en kommun som ligger i södra Skåne. En klar majoritet av skolans barn är andraspråkselever. Anledningen till att det blev just denna skola var på grund av att jag hade en personlig kontakt där. Jag väljer att kalla denna lärare för Amanda. Amanda i sin tur presenterade mig för övriga tre lärare som jag intervjuade. Dessa väljer jag att kalla för: Maria, Lisa och Petra. Jag låter skolans och lärarnas namn vara anonyma, därav är ovanstående namn fingerade. Skolan väljer jag att kalla för Körsbärsskolan. De fyra lärarna jag intervjuat har alla olika erfarenheter och bakgrund. Amanda gick sin utbildning på lågstadielärarlinjen, årskurs 1-3 och har nu varit verksam lärare i 30 år. Maria gick sin utbildning i Kristianstad på Lärarutbildningens lågstadielinje som den då hette, årskurs 1 3. Hon blev klar 1976 och har nu varit lärare i 30 år. Lisa är grundskollärare för grundskolans tidigare år och utöver detta är hon utbildad i svenska som andraspråk. Hon är den enda av de intervjuade lärarna som är lärare i svenska som andraspråk. Innan hon började på Körsbärsskolan arbetade hon med invandrarungdomar som inte kom in på gymnasiet på grund av deras svårigheter med det svenska språket, hon arbetade även med vuxna invandrare på SFI-utbildning. I dag har hon varit tre år på Körsbärsskolan och trivs väldigt bra precis som de andra lärarna jag intervjuade. Petra är SV/SO lärare i årskurs 1 7, med idrott som tillval. Hon har varit lärare i sex år och har tidigare arbetat inom olika yrkesområden, exempelvis har hon varit egen företagare, jobbat på kontor etc. Hon menar att det är bra att ha med sig olika erfarenheter i bagaget när man arbetar som lärare, då detta yrke är omfattande. Att vara lärare är inte bara att undervisa utan det är så mycket mer. Man ska till exempel kunna spika upp tavlor, reda ut konflikter och samarbeta med vuxna, kollegor som föräldrar. 17

18 3.2 Datainsamlingsmetoder Metoden jag valde att använda var den kvalitativa intervjun. Enligt Davidson & Patel (2003) är syftet med denna metod att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter hos något, till exempel den intervjuades uppfattning om ett förhållande, i mitt fall andraspråkselevers språkutveckling. Frågorna jag använde mig av var öppna frågor, vilket innebär att man inte formulera svarsalternativ. Davidson och Patel menar att i den kvalitativa intervjun skapar intervjuare och intervjupersonen tillsammans ett givande samtal. Det som är positivt med öppna frågor är att svaren blir uttömmande och informationsrika. Anledningen till att jag valde den kvalitativa intervjumetoden var för att jag behövde fylliga och detaljerade svar. Metoden gav mig även möjlighet att ställa följdfrågor. Jag utgick från fem öppna grundfrågor: 1. Vad har Ni för akademisk bakgrund/ arbetslivserfarenhet 2. Berätta om läromedlet Ni använder 3. Berätta vad som är viktigt att tänka på när man undervisar andraspråkselever 4. Berätta hur Ni undervisar, används några särskilda metoder 5. Berätta om föräldrakontakten Jag valde dessa fem berättarfrågor efter vad jag läst om andraspråkselevers språkutveckling i litteraturen där områden som exempelvis läromedel, undervisningsmetoder och en lärares medvetenhet spelar roll om man arbetar för en gynnsam språkutveckling. Min sista fråga grundar jag på vad det står i Lpo 94 under paragraf 2.4 i Lärarförbundets Lärarnas handbok (2001) s.18-19; Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Lärarna jag intervjuade var till stor hjälp och gav mig innehållsrika och breda svar. För att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna använde jag mig av en diktafon och spelade alltså in allt på band. Diktafonen användes vid alla tillfällena utom vid intervjun med Amanda för hon kände sig mer bekväm om jag antecknade istället. 18

19 3.3 Procedur Jag började intervjuprocessen genom att ta kontakt med Amanda, min personliga kontakt. Hon erbjöd sig genast att bli intervjuad och sa att hon skulle fråga några andra lärare på sin skola om inte de också skulle kunna tänka sig att bli intervjuade. Efter två dagar ringde hon och sa att jag var välkommen att intervjua hennes kollegor. Jag åkte ut till skolan och presenterade mig för Maria, Lisa och Petra. De var väldigt positiva och bokade så snart de kunde in tid för intervju. Samtidigt berättade jag att jag skulle använda informationen de gav mig till mitt examensarbete. Jag berättade att arbetet skulle handla om andraspråkselevers språkutveckling och att deras namn och namnet på skolan skulle förbli anonymt. De fick inte veta frågorna i förväg då jag ville ha spontana svar. För att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna frågade jag lärarna om tillstånd att spela in intervjuerna med hjälp av diktafon. Jag erbjöd dem att behålla banden när jag transkriberat färdigt, men de sa att det inte var nödvändigt. Ett undantag skedde dock med Amanda som först sa att det var okej att spela in intervjun. Hon ändrade sig senare och sa att det kändes nog mer avslappnat om jag antecknade istället. Diktafonen är bra att använda då den förutom att behålla all värdefull information gör att det är lättare för intervjuaren att vara lyhörd enligt Johanson & Svedner (2004). Intervjun med Amanda höll jag hemma hos henne eftersom jag känner henne privat. Resterande intervjuer hölls i respektive lärares klassrum. Intervjutiderna varierade mellan trettio och fyrtiofem minuter. Efter intervjuerna satte jag mig ner och transkriberade dem, för att hitta likheter, olikheter och teman. Med teman menar jag mönster som återkommer i intervjuerna. Resultaten jag kom fram till efter att ha granskat mitt intervjumaterial redovisas i följande kapitel. 4 Resultat av lärarintervjuer 4.1 Läromedel Det är inte någon av de intervjuade lärarna som använder sig av specialanpassat läromedel för andraspråkselever, dock använder de sig av läromedel som de tycker fungerar med eleverna. Petra är förvånad över att man inte använder mer anpassade läromedel när det finns. Själv är hon inte helt uppbunden i böckernas värld berättar hon 19

20 utan är kreativ med barnen. Hon menar exempelvis att bokstavsträning inte endast behöver göras i böcker utan barnen kan istället få forma bokstäver med hjälp av sina egna kroppar, hopprep och andra saker. Lärandet blir då påtagligt och tydligt, vilket Petra menar är viktigt för dessa barns språkutveckling. Alla lärarna är dock ense om att tre faktorer är viktiga när man väljer läromedel; Böckerna bör vara tydliga, får gärna ha stor text och inneha mycket bilder. När det gäller läromedel utöver böcker är alla lärare återigen ense om att man först får känna av vilken nivå klassen befinner sig på, rent språkmässigt. Maria berättar att barnen ofta befinner sig på olika nivåer eftersom vissa har varit här i Sverige en längre tid medan andra har varit här en kort tid. Lisa, som är lärare i svenska som andraspråk, menar att eleverna här har ett mycket mer torftigt språk än barn som har svenska som modersmål och därför får man välja läromedelsalternativ som passar klassen just då. Kanske man inte kan låta barnen göra sin egen sagobok lika tidigt som ett barn med svenska som modersmål hade kunnat göra. Allt får ta sin tid och plötsligt så kan de göra sin egen sagobok. Maria följer läromedelsutställningar och väljer omsorgsfullt ut läromedel där det inte är för mycket text eller som är svåra och otydliga. 4.2 Undervisningsmetoder Petra tycker inte att hennes undervisningsmetoder är särskilt annorlunda jämfört med hur hon har haft det i klasser där det inte har funnits så många andraspråkselever. Barnen här är ju som alla andra barn, säger hon och menar att det som är skillnaden här, är att allting måste få lov att ta tid. Att använda sig av stora och tydliga bilder, sjunga och använda sig av spelfilm är något som Petra anser underlätta undervisningen för barnen. Det blir roligt och förutsättningen för att utvecklas blir bättre. Vad som också är viktigt för undervisningen är att man arbetar i små grupper. Själv har hon tio elever i sin klass, vilket ger henne möjlighet att prata och lyssna på varje elev mer än en gång om dagen. På skolan där hon jobbade tidigare kunde hon ibland gå hem och tänka har jag pratat med alla eleverna egentligen? De små grupperna gör att man kan stötta eleverna mycket mer och därmed ge dem en god språkutveckling. För att det ska bli en bra undervisning och för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig sitt nya språk behövs en någorlunda stabil grund i hemspråket. Petra säger Ett bra modersmål ger bra förutsättningar för andraspråksinlärning. 20