Anpassningar för oss med ADHD. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

Transkript

1 Anpassningar för oss med ADHD Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Anita Hildén och Riksförbundet Attention Fotografer: Jonas Arneson, Bildarkivet, Lasse Hejdeberg, Clara Lideberg, Matton, Anita Hilldén. Personerna på flera av bilderna är inte de som beskrivs i texten. Tryckeri: Mixi Print, 2014 ISBN (tryck) URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Anpassningar för oss med ADHD Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord 7 Inledning 9 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 9 Symtom på adhd 10 Kognitiva svårigheter 11 Delaktighet och aktivitet 12 Alternativa verktyg 13 Så här är det för Simon 15 Förberedelse inför lektion 15 Stöd under lektioner 15 Skrivhjälpmedel 16 Läxhjälp 17 Minnesstöd 17 Provsituation 17 Nya anpassningar för Simon 18 Så här är det för Marcus 19 Förberedelse inför lektion 19 Stöd under lektioner 20 Skrivhjälpmedel 21 Läxhjälp 21 Minnesstöd 21 Provsituation 22 Nya anpassningar för Marcus 22 Så här är det för Jerry 23 Förberedelse inför lektion 23 Stöd under lektioner 23 Skrivhjälpmedel 24 Läxhjälp 25 Minnesstöd 25 Provsituation 25 Nya anpassningar för Jerry 26 4

5 Så här går det för Moa 27 Förberedelse inför lektion 27 Stöd under lektioner 27 Efter gymnasiet 28 Minnesstöd 28 Framtidsplaner för Moa 28 Nya anpassningar för Moa 29 Så här är det för Jens 30 Så här gör Helena 32 Förberedelse för moment och lektion 33 Stöd under arbetet 34 Så här gör Jonas 35 Förberedelse för moment och lektion 36 Stöd under lektion 37 Provsituation 38 Så här gör Yoe 39 Anpassningar för skolarbetet 40 Sömnen påverkar skolsituationen 41 Så här gör Janet 42 Förberedelse för moment och lektion 42 Stöd under arbetet 43 Så här gör Pernilla 46 Så här gör Anette 48 Intervjuarens reflektion 50 Delaktighet 52 Referenser 54 5

6 Smartpen spelar in allt som sägs samtidigt som anteckningar skrivs. Tangle och stressboll som stöd för dem som har svårt med koncentration. 6

7 Förord Den här intervjustudien är genomförd av Anita Hildén, speciallärare och fil mag i pedagogik, på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet inom projektet Vägar till arbete. Vägar till arbete drivs med medel från Arvsfonden. Projektet är treårigt och har som mål att bidra till att stärka alla elever med olika svårigheter genom ökad teknikanvändning i skolan och under praktikperioder. Projektet ska ta reda på om ny teknik är bra för unga som av olika anledningar har svårt att klara målen i gymnasiet. Studien visar att det är viktigt att ta hänsyn till att elever har olika behov när det gäller teknik och anpassningar. Relevant kunskap och förståelse hos läraren är nödvändig för ett adekvat bemötande av eleven. Elever som går på gymnasiet har intervjuats om sin skolsituation utifrån deras behov av anpassningar i undervisningssituationerna. De beskriver hur de upplever sin situation under gymnasietiden och inför praktikperioder. Samtliga har fått frågor om hur de får hjälp med förberedelser inför lektioner, hur de får stöd under lektionerna, i skrivprocessen, vid provsituationer, vid läxarbete och planering av skolarbetet. Utifrån sina behov har de beskrivit hur de skulle kunna känna sig stärkta och mer delaktiga genom att få tillgång till fler tekniska hjälpmedel. Elever med adhd måste få hela sin skolsituation anpassad för att ges möjlighet till delaktighet utifrån egna förutsättningar. Det handlar om situationer där eleverna ska ta ansvar för att passa tider, hitta rätt lokal och ta med sig rätt material. Det handlar också om att fungera i sociala situationer och samtidigt ta till sig en mängd information. För att belysa detta och för att ge goda exempel har några av dessa lärare intervjuats. I intervjuerna framgår hur lärare skapat bättre förutsättningar för eleverna att klara sina studier på ett optimalt sätt. 7

8 8

9 Inledning Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förkortas NPF och är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Gemensamt är att det har att göra med hjärnan och hjärnans sätt att fungera. NPF syns inte men konsekvenserna av funktionsnedsättningarna kan vara väl så synliga. Till NPF hör adhd, Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Adhd yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av problem varierar från person till person. En person med add har liknande svårigheter med att fokusera och bibehålla uppmärksamheten men har inte den hyperaktivitet som ofta utmärker en person med adhd. Hos personer med adhd förekommer ibland även andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom tal- och språkstörningar, Tourettes syndrom-, Asperger- och/eller tvångssyndrom. Dyslexi och dyskalkyli är inte heller ovanligt i kombination med adhd. Flera av eleverna som intervjuats i den här rapporten har både dyslexi och adhd/add. Kärnsymptomen vid adhd är bristande förmåga att bibehålla uppmärksamhet, bristande impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. Adhd är en vanlig funktionsnedsättning, cirka fem procent av alla skolbarn har adhd och funktionsnedsättningen finns kvar i vuxen ålder även om många hittar strategier och sätt att hantera sina svårigheter så att de inte är lika tydliga för omgivningen. Förutom synskärpa, som anger förmågan att särskilja detaljer, beror den funktionella synförmågan även på kontrastkänslighet, mörker- och ljusadaptation, färg- och formseende, synfält, samsyn och ögonmotorik (Johansson, 2007). 9

10 Symtom på adhd Uppmärksamhet Uppmärksamhetsproblem innebär att man har svårigheter att rikta, bibehålla och även skifta uppmärksamheten mellan olika uppgifter. En elev med adhd kan få höra att han/hon har koncentrationssvårigheter, är slarvig, glömsk eller lättstörd. Svårigheten att bibehålla uppmärksamheten medför att många lätt blir uttråkade och har svårt att slutföra saker som de inte är särskilt intresserade av. Om intresset för en uppgift är stark, blir det lättare att upprätthålla den motivation som krävs för att hålla ovidkommande intryck stången. Detta gäller alla människor men i högre och mer bergänsande grad hos någon med adhd/ add. En elev med adhd kan växla mellan att vara hyperfokuserad på en uppgift och släppa allt annat för att gå upp i en annan uppgift. Eleven kan lätt bli distraherad och helt tappa tråden i det som han/hon håller på med. En elev kan till exempel byta fokus mitt i ett samtal och nya intryck kan få honom/ henne att plötsligt byta aktivitet utan att slutföra det som pågick. Korta arbetspass kan göra det lättare att orka prestera och upprätthålla uppmärksamheten på uppgifter som eleven inte direkt upplever är motiverande i sig. Många elever kan behöva variation i studieuppgifterna samt strategier för att kunna se målbilder i olika faser i exempelvis ett skolprojekt. Att bryta ner arbetet i mindre delar och ge positiv förstärkning när eleven uppfyller dem, kan öka chanserna för eleven att faktiskt avsluta arbetet. En av svårigheterna när man har adhd är just den bristande förmågan att visualisera de olika steg som behöver tas för att nå ända fram Bristande impulskontroll Impulsiviteten kan visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner, försämrad förmåga att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer som kräver reflektion och eftertanke. I skolsituationer kan det hända att en elev inte tänker sig för utan svarar utan att ha fått frågan eller avbryter mitt i lärarens presentation. Det är sällan populärt hos varken läraren eller klasskompisarna. 10

11 Överaktivitet Överaktivitet handlar egentligen om svårigheter med att reglera aktivitetsnivån efter det man gör, så att den antingen är för låg eller för hög. Man tror idag att den ojämna tillförseln av signalsubstanser gör att hjärnan får svårt att bibehålla sin vakenhet. En elev som är påfallande rastlös, pillar med saker, gungar på stolen, lämnar sin plats ofta för olika utflykter, kan i själva verket göra sitt bästa för att hålla sig vaken. Många med adhd vittnar om att de måste röra på sig annars känns det som att de kommer att somna. Överaktiviteten både ger och tar energi på ett inte alltid förfinat sätt och kan upplevas som störande för omgivningen. En elevs svårigheter att varva ner och sitta still kan varvas med extrem passivitet och utmattning. Vid insomning på kvällen kan överaktiviteten leda till sömnproblem som i sin tur resulterar i att eleven fått för lite sömn. I skolmiljön kan det vara klokt att använda hjälpmedel, exempelvis anpassade sittunderlag och taktila hjälpmedel att arbeta med i händerna. Kognitiva svårigheter Kognition handlar om de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Kognition kan kort beskrivas som vår förmåga att tillägna oss och använda kunskap om oss själva och vår omvärld. Det är också en förutsättning för att vi ska kunna fungera på alla områden i livet. Kognitiva svårigheter kan beskrivas som tankeförloppsstörningar vilket innebär problem i många viktiga livsområden. De vanligaste kognitiva störningarna är störningar i exekutiva funktioner vilket medför stora svårigheter i skolarbetet. Vi kan se det som störningar i förmågan att ta initiativ och komma igång med en uppgift. Att förstå orsak/verkan och stanna upp och reflektera över konsekvenserna av ett handlande. Att ha en förmåga att minnas bakåt och föreställa sig framtiden. Svårigheter med att ha svag tidsuppfattning kan leda till försämrad planerings- och organisationsförmåga samt förmåga till automatiskt agerande. Elever med kognitiva svårigheter kan få svårigheter med att skapa struktur i vardagen, att motivera sig själva och att fokusera uppmärksamheten. 11

12 Den ojämna utvecklingen av de exekutiva funktionerna, att styra sig själv, ligger till grund för många av problemen med adhd. De exekutiva funktionerna kan delas upp på följande sätt: 1. Inhibition: Förmågan att stanna upp och hålla tillbaka sitt tänkande eller beteende. 2. Självreflektion: Förmågan att bli medveten om sig själv och sitt beteende. 3. Tidsresor i tanken: förmågan att minnas bakåt och föreställa sig framtiden. 4. Prata med sig själv: Förmågan att ha en inre dialog. 5. Hålla koll på känslor: Förmågan att inte låta känslorna gå överstyr. 6. Tankens lekplats: Förmågan att bygga upp modeller och simuleringar. (Ransch m.fl. 2013) Perception Information inhämtas från omgivningen och genom våra sinnen bearbetar och tolkar hjärnan informationen för att sedan handla utifrån detta (perception). Om hjärnan har begränsningar när den ska organisera och bearbeta sinnesintryck får eleven fel information vilket gör att tolkningar av sinnesintryck blir annorlunda vilket kan försätta eleven i svåra situationer. Många av de intervjuade eleverna tar upp problem med röriga och stökiga miljöer. Detta gäller såväl ljud och ljus som rörelser. Skrap från stolar, andra elevers prat eller något som rör sig utanför fönstret kan medföra att förmågan att ta in det läraren förmedlar reduceras. Det kan också vara väggar med affischer, störande dekorationer eller onödigt stark belysning. De har svårt att automatiskt sortera bort sinnesintryck och koncentrera sig på undervisningens innehåll. En avskalad miljö med minskad mängd sinnesintryck och en liten undervisningsgrupp kan underlätta mycket. Delaktighet och aktivitet ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsas övergripande mål är att erbjuda struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa (Socialstyrelsen, 2003). ICF kan beskrivas som en förklaringsmodell där olika dimensioner av fungerande och funktionshinder står i fokus tillsammans med miljöns 12

13 utformning. Den centrala komponenten är aktiviteter som elever deltar i och upplevelse av delaktighet i dessa aktiviteter, kroppsliga funktioner samt miljöns komponenter. Alla elever har olika förutsättningar och eftersom elevernas svårigheter uppstår i en kontext inkluderar ICF även omgivningsfaktorer. Delaktighet är lika med att vara ett jag i ett vi och upplevd tillgänglighet kan inte skapas på förhand. I projektet Vägar till arbete används bedömningsinstrumentet BAS (Bedömning av Anpassning i Skolmiljö) som är elevcentrerat och utgår från elevens upplevelse av sina behov. Eleverna tillfrågas om sina erfarenheter av att till exempel läsa, skriva och räkna, komma ihåg, komma i tid, lämna in arbeten, relationer till klasskamrater och lärare samt social samvaro på raster. Bedömningsinstrumentet är tänkt att vara ett verktyg för att öka elevers delaktighet i skolan, men också för att underlätta att tillsammans med en elev sätta mål upp och identifiera åtgärder som sedan följs upp. Juridiska utgångspunkter Alla barn och ungdomar ska erbjudas en likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. Skolhuvudmannen är, enligt skollagen, skyldig att se till att elever med behov av särskilt stöd också får detta stöd. Stödet kan ges i form av särskilda lärarinsatser, elevhälsofrämjande insatser, specialanpassade lokaler eller anställning av särskilda elevassistenter. Av läroplanen framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för att utforma av undervisning och elevhälsa så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. Rektorn har ansvar för att det genomförs en utredning kring en elevs eventuella stödbehov samt att det upprättas ett åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilt stöd (Skollag (2010:800) 3 kap. 9 ). Undervisningen måste alltså anpassas till den enskilda elevens behov i varje skolsituation. Alternativa verktyg Tidigare kallade man de tekniska verktygen för kompensatoriska hjälpmedel eller alternativa verktyg, men uttrycket som används idag är mestadels alternativa läromedel. Ändringen har kommit dels på grund av att uttrycket kom- 13

14 pensation setts som något negativt och dels för att verktygen mer och mer är produkter som alla använder och ger alternativa möjligheter att lösa en uppgift. Möjligheten att söka på internet trots att man stavar fel har förenklats med Googles fråga menade du och för översättningar mellan olika språk används Google Translate. Smarta telefoner erbjuder ett flertal applikationer, så kallade appar, som förenklar skolarbetet. Ansvaret för att erbjuda eleverna tekniska hjälpmedel delas av kommun och landsting. De hjälpmedel som är personligt anpassade lånas ut av vissa landsting om personen har behov av hjälpmedlet för att kunna vara delaktig. Hjälpmedel som en elev behöver för sitt lärande är kommunens ansvar. Det är till sist skolhuvudmannens ansvar att bygga upp kompetens, beredskap och resurser så att eleverna får det stöd de behöver. För elever med adhd behöver stödet många gånger vara en resursperson som kan ha framförhållning och anpassa skolsituationen så att den blir strukturerad. De tekniska verktygen i form av skolplattformar som kan lagra digitalt material, passar dessa elever mycket bra. Förutsättningen är att samtliga lärare skapar strukturerade material som de lägger ut såväl i förväg som i efterhand. För att kunna välja lämpligt teknikstöd är det viktigt att lyssna på elevens egen upplevelse och kartlägga behov av stödinsatser med exempelvis bedömningsinstrumentet BAS. Tillsammans identifierar man behov av stöd vilket kan användas för att upprätta ett åtgärdsprogram. Teknikstöd kan vara en av flera åtgärder i åtgärdsprogrammet eller den enda. 14

15 Så här är det för Simon Simon går andra året på samhälls- och beteendevetenskapliga programmet. Han är väl medveten om att han vill söka in på högskolan när han slutat gymnasiet och han håller hela tiden kontroll på vilket betyg han får på olika uppgifter. Han sätter sina egna mål och tar stöd av sina lärare samt skolans studiestödshandledare för att uppnå de önskade betygen. Skolan har lånat ut en personlig dator till honom med talsyntes och rättstavningsprogram. Simon har inte alltid varit så här studiemotiverad. Han fick sina diagnoser adhd och dyslexi i årskurs fem. De första sex åren i skolan var mycket svåra. Det vände först i årskurs sju när han gick i en specialklass för elever med dyslexi. Om det är kul blir man angelägen att klara ämnet bra, så är det bara. Förberedelse inför lektion Gymnasiet har Fronter som lärplattform och där finns material som riktar sig till eleverna. Simon har talat med sina lärare och bett att få lektionsplaneringen tio veckor i förväg. Han får det via e-post. Simon håller på med fler sporter som tar tid. Därför är det viktigt att han får lektionsplaneringen långt i förväg, så att han hinner planera sina studier. Det material han får är ofta Powerpoint presentationer eller annan skriftlig information. Olika lärare gör det olika bra. Det skulle vara bra om de kommunicerar mer med varandra så att de lägger ut material på samma sätt. Då skulle det vara enklare att hitta. Det är mycket som fallerar och här skulle skolans rektor kunna styra upp det bättre. Stöd under lektioner En bra lärare är det bästa stödet man kan få under en lektion, enligt Simon. Bra lärare berättar om sitt ämne på ett intressant sätt. Läraren i svenska är exempel på en lärare som gör sin undervisning intressant och rolig. Han ställer verkligen upp och är även engagerad efter skoltid. Jag skulle 15

16 inte dra mig för att ringa honom om jag har frågor, även om det är kvällstid. Just nu håller jag på med en essä och han ger bra feedback på vad jag ska göra för att förbättra den. Under högstadietiden har Simon fått lära sig flera studietekniker. För honom har studieteknik med olika lästekniker varit bra. Nu kan han sökläsa och tycker att han läser bra. Vi har blocklektioner om tre timmar och det passar mig bra. Om man har vanliga lektioner kan det vara svårt att komma igång och när man väl är inne i ämnet ska man sluta. Jag har min mobiltelefons hörlurar på mig när jag läser och då kan jag koncentrera mig bra. Simon använder skolans datorer för att skriva, söka information och ibland översätta ord. Det kan vara ord i engelska och tyska som han översätter med Google Translate. Han söker även bra citat på engelska Quotes. Skolan prenumererar på Nationalencyklopedin (NE) som eleverna kan använda med inloggning både i skolan och hemma Läraren i engelska har en tydlig lektionsplanering och stuktur som passar Simon. Hon delar ut papper till alla elever och använder tavlan för att skriva upp dagens lektionsplanering. Jag gillar hennes undervisning. Den är varierad. Vi skriver engelska, läser, samtalar och tränas i att ge varandra feedback på engelska. Vi får till exempel ett ord på en papperslapp, arbetar två och två, och den som har ordet ska på engelska förklara ordet så att den andra kan lista ut vilket ord det är. Det är både kul och nyttigt att uttrycka sig så. I Fronter har skolan en länk till textboken där eleverna kan få texten uppläst. Det är något som Simon inte använder. Han tycker att han klarar av att läsa själv, han får bättre sammanhang. Skrivhjälpmedel Simon skriver hellre med dator än han skriver för hand, men tycker att datorn är tung och otymplig så han tar bara med den till prov. Han använder inte de rättstavningsprogram som finns i datorn. Han tycker att det skulle vara mer bekvämt med en Ipad. 16

17 Det går snabbare och är lättare än att skriva på datorn vid långa svar och långa prov. I högstadiet fick han möjlighet att lyssna på texter men gör det inte längre. Han har aldrig gillat talsyntesrösterna. Dessutom tycker han att de läser för långsamt. Läxhjälp Tre studiestödshandledare hjälper elever som vill ha läxhjälp. Simon går dit tre timmar varje måndagseftermiddag. Jag försöker göra så mycket skolarbete som möjligt i skolan och tycker att det här är jättebra. Jag berättar vad jag vill ha hjälp med. Om det är engelska så talar vi på engelska och hon hjälper till att förklara på engelska och svenska. Hon vet också kriterierna för olika betyg så hon kan ge mig råd om hur jag förbättrar en skriven text för att få det betyg jag vill ha. Skolan erbjuder inlästa läromedel men Simon tycker inte att han behöver dessa. Minnesstöd Simon har en smart telefon som minnesstöd. Han kan schemat utantill, han ser det framför sig. De läser i block och inte har så uppsplittrade dagar, vilket underlättar. Simon lägger in tider för möten, prov, inlämningsuppgifter, träningar samt privata möten i telefonens almanacka. Jag kommer ihåg tiderna när jag väl lagt in dem i telefonens kalender. Eleverna i klassen har skapat en egen Facebookgrupp. Det är oftast flickorna som lägger in uppgifter om läxor och andra uppgifter där. Det kan vara ändrade platser för idrott eller att de ska ha matsäck med sig. Simon kollar sidan regelbundet och ibland läggar han också ut information där. Provsituation Eleverna får sista datum då de ska lägga in inlämningsuppgifter i Fronter. Simon får på grund av sin funktionsnedsättning, dubbel tid för att färdigställa 17

18 en uppgift. Han skriver sina prov på datorn och ibland använder han sig av möjligheten till längre skrivtid Om de andra har två veckor på sig så har jag fyra veckor. Jag tycker att det är bra men jag försöker mestadels att vara klar när de andra ska vara klara. Då kan jag i stället använda den extra tiden att komplettera uppgifterna så att arbetet blir bättre. För övrigt önskar Simon att lärarna skulle kommunicera bättre med varandra så att de inte ger många och långa läxor samma vecka. De borde också undvika att lägga mer än två prov under en vecka. Nya anpassningar för Simon En Ipad Interaktiva tavlor i klassrummen Simon tycker att en Ipad är enklare än en dator att bära. Om han hade en Ipad skulle han kunna använda kameran och fotografera av anteckningar som står på White-board tavlan. Han skulle alltid ha tillgång till e-posten från lärarna samt sina egna anteckningar. Simon har en smart telefon, en Iphone som kan synkroniseras med en Ipad. Då får han tillgång till almanacka, bilder och annan information som han sparat. Anteckningar som görs på interaktiva tavlor kan skickas elektroniskt till eleverna. Simons skola saknar interaktiva tavlor. 18

19 Så här är det för Marcus Marcus går första året på naturvetenskapliga programmet med inriktning natur. Han fick sina diagnoser adhd och dyslexi ungefär samtidigt i årskurs fem. En av Marcus starka sidor är kreativiteten och den tycker han påverkades negativt under tiden han medicinerades för sin adhd. Det har lett till att han inte medicineras idag. Trots sin dyslexidiagnos läser Marcus snabbt. Det är svårare att skriva och stava. Han har alltid varit intresserad av naturvetenskap. Fakta som intresserar honom lär han sig snabbt och han tycker om att föra resonemang. Han utnyttjar detta i ämnen som matematik, biologi och kemi. Marcus har ett begränsat arbetsminne och hade tidigare mycket svårt att planera vilka saker han skulle ta med till skolan. Han kunde i sista minuten springa runt i hemmet för att leta reda på sådant som skulle tas med. Nu packar han ned allt, även om allt inte behövs under skoldagen. Han bär onödigt många böcker fram och tillbaka. Marcus uppfattning om hur mycket han hinner på en begränsad tid är fortfarande oklar men han har blivit betydligt bättre nu när han måste passa en viss buss för att komma i tid till skolan. Arbetsminnets begränsning gör att Marcus i stället utnyttjar sitt goda synminne. Han ser till att han har information på utskrifter som han kan hålla i handen och läsa på. Dessutom ger han all information till sin mamma som kan stötta och påminna. Marcus begränsade planeringsförmåga har lärt honom att inte skjuta upp arbetsuppgifter utan att göra dessa så fort som möjligt. Inlämningsuppgifter gör han därför så fort han kan och lämnar in före utsatt tid. Förberedelse inför lektion Gymnasiet har Fronter som lärplattform men där finns ännu inget material som riktar sig till eleverna. Skolan har en webbplats där Marcus kan hämta information om schema, provdatum och ändrade tider. 19

20 Man väljer sin klass och kommer då till rätt uppgifter. Än så länge ger läraren prov och inlämningsuppgifter direkt till oss men så småningom ska vi lägga in uppgifter i Fronter. Nu skickar vi inlämningsuppgifter som e-post till läraren. Information om kursmoment, betygskriterier och lektionsplanering ges skriftligt och muntligt under lektionerna. Lärarna delar ut papper eller små häften. I matematik har Marcus fått skriftlig planering för hela höstterminen. I flera av de andra ämnena har han fått planering för halva terminen. Planeringen finns inte digitalt vilket innebär att om en elev tappar bort sitt papper får han/ hon kopiera en kamrats planering. Marcus vet inte idag om han skulle ha glädje av att ha informationen digitalt, men hans mamma säger att hon skulle vara mycket hjälpt av det. Det är bättre att se informationen som ett papper då man tömmer sin väska. Jag vill se och kunna ta på det. Då minns jag och dagen efter sitter jag och tänker på om det var något jag skulle ha gjort. Efter varje laboration i till exempel kemi eller fysik ska eleverna skriva en labbrapport. De har fått en mall som de ska skriva i. Marcus påminns av sina föräldrar och han gör rapporten så fort som möjligt, annars är det lätt att han glömmer vad de gjort. Det finns ingen lärare som skickar sms-påminnelser till eleverna men Marcus tror att det skulle kunna underlätta för honom. Stöd under lektioner Lärarna antecknar på Whiteboard-tavlor och använder antingen dator och projektor eller en Overhead-apparat. Skolan har inga interaktiva tavlor och samlar inte sina lektioner digitalt för att skicka till eleverna. Eleverna tillåts fotografera anteckningarna på tavlan, men måste fråga läraren först. Marcus kan få inläst studielitteratur och inskannade dokument men vill hellre läsa med ögonen istället för att få det uppläst eftersom han är en snabb läsare. Han har god ordförståelse men har svårt att återberätta en text. Han har inte heller några svårigheter att läsa engelska och vill därför inte lyssna på inlästa engelska texter. Han skriver både för hand och med dator och rättar texterna med rättstavningen som finns i Open Office. 20

21 Marcus har en smart telefon men vill inte använda några applikationer för att få stöd under lektioner. Skrivhjälpmedel Marcus antecknar för hand under lektionerna. Han tycker om att skriva och se sina anteckningar eftersom han har bättre motoriskt minne (syn och motorik) än hörselminne. Till längre texter använder han dator. Han har en privat dator som han kan ta med till skolan. Nästa termin kommer eleverna att få egna skoldatorer. Han kontrollerar stavningen med stavningskontrollen som finns i skrivprogrammet Open Office. Han använder även Google Translate till engelska texter. Läxhjälp Skolan erbjuder stödlektioner i matematik och svenska till alla elever. Detta är inte läxhjälp utan mer för att skapa övergripande förståelse för ämnet, men Marcus utnyttjar det inte. Han är trött när skoldagen är slut och behöver koppla av hemma innan han börjar med sina läxor. Eftersom jag har dåligt arbetsminne så behöver jag göra mina uppgifter samma dag vi får dem och hemma är det lugnare än i skolan. Där får jag stöd av mina föräldrar. Skolan erbjuder även inlästa läromedel men Marcus tycker inte att han behöver dessa. Han har inte svårt att läsa vare sig svenska eller engelska. Han vill inte lyssna på böckerna. Han skriver sina inlämningsuppgifter på dator. Minnesstöd Marcus har en smart telefon och den använder han ibland som minnesstöd. Schemat finns på skolans webbplats. Där kan han lätt hitta de olika ämnena och lektionssalarna. Han tittar på schemat i mobilen. Om man vill kan man ladda ner det. Alla ämnen har sin färg. 21

22 Provsituation Marcus har möjlighet att få längre tid när han gör skriftliga prov, men har ännu inte behövt använda den möjligheten. Han kan också resonera med sina lärare om han vill göra muntliga presentationer individuellt, i en liten grupp eller för helklass. Han redovisar idag nästan alltid i helklass. När man får välja så släpper pressen. Nya anpassningar för Marcus En surfplatta/ipad Interaktiva tavlor i klassrummen En Ipad/surfplatta skulle underlätta för Marcus. Den väger mindre och han skulle kunna ta den med sig till lektionerna. Han skulle kunna använda kameran till att fotografera av anteckningarna från Whiteboardtavlan. Han skulle också alltid ha tillgång till e-post från lärarna och sina egna anteckningar. Eftersom Marcus har en Iphone kan kalendern samt andra uppgifter synkroniseras med den i en Ipad. Med interaktiva tavlor skulle lärarna kunna skicka all information som de producerar på en White-board direkt till varje elev. 22

23 Så här är det för Jerry Förberedelse inför lektion Skolan använder sig inte av digital information. Lärarna berättar på lektionen vad eleverna ska planera eller arbeta med nästa lektion. Mentorerna meddelar muntligt eller skriver på tavlan vad de ska göra och Jerry gör anteckningar i en skrivbok. Stöd under lektioner Alla eleverna har en personlig dator, utan talsyntes och rättstavningsprogram, något som Jerry hade i årskurs nio. Han tror att han kan få programmen om han säger till och att det vore bra för honom. Läraren i NO gör Powerpoint-presentationer och eleverna kan få dem utskrivna i efterhand. Det vore bra om man kunde få dem elektroniskt. I SO förekommer det att de ser en video som handlar om ämnet. Därefter berättar läraren om ämnesmomentet och gör anteckningar på whiteboard. Eleverna ska skriva ned det han skriver på tavlan och jobba vidare i sina böcker. Jerry tycker att det passar honom bra med en lärare som både visar film och pratar. Han blir trött i huvudet om det blir för mycket talad information. Han behöver variation. Ibland kan det vara skönt att läsa en kort text själv. I samhällskunskap har de också en uppgiftsbok som han skriver för hand i. Jerry tycker att det ibland är enklare att hålla reda på var han är i boken jämfört med anteckningar i datorn. Det finns linjer att skriva på och det är enklare att bläddra och att se. Om det är en lång text så fotar jag eller skriver på datorn. I nian fick vi anteckningarna hemskickade digitalt. Nu har de bara normala whiteboards. 23

24 När jag tar kort på tavlan så kommer jag ihåg bättre. Jerry har flera av sina läromedel inlästa och de ligger på nätet. Matematikboken är en virtuell bok. Lästalen kan läsas upp och han räknar direkt i matteboken. Han har tidigare lyssnat på skönlitterära texter och det tyckte han om. En bra lärare berättar om sitt ämne på ett intressant sätt. Min historielärare berättar med inlevelse så att det nästan låter som teater. Det är roligare att vara på lektionerna när han berättar så intressant. En av Jerrys stora svårigheter är att komma igång med en uppgift. Han har berättat det för sina lärare så de kommer och påminner honom under lektionerna. De frågar var jag är och om jag behöver någon hjälp. Jag frågar också kompisar och får hjälp. Jag jobbar bäst tillsammans med mina klasskamrater med mycket ljud kring mig. Jag behöver klassrumsljudet, när det är stökigt, när många pratar samtidigt, lite kaos kan man säga. Jerry har svårt att koncentrera sig i ett tyst rum långt ifrån klasskamraterna. Han brukar ha telefon med musik på matten eller på SO-lektionerna när han jobbar själv. Hemma har han musik igång på datorn när han läser eller arbetar. När eleverna får i uppgift att söka fakta på internet använder han den egna datorn eller mobiltelefonen. Skolan prenumererar på Nationalencyklopedin (NE) som de kan använda med inloggning både i skolan och hemma. För det mesta tycker Jerry att texterna är bättre när han söker direkt jämfört med NE. Han har inte sett att han kan få dessa texter upplästa. Skrivhjälpmedel Jerry skriver hellre med dator än för hand men ibland kan en bok med linjer vara lättare att hitta i. När han ska skriva längre texter tycker han att det är skönare med dator. Han använder inte datorns rättstavningsprogram. 24

25 Läxhjälp Skolan erbjuder elevassistenter som läxhjälp till alla elever. Utanför alla klassrum finns soffor och bord där eleverna kan sitta och arbeta eller prata. Han har stor hjälp av att det finns en assistent som går runt och frågar vad eleverna vill ha hjälp med. Jag försöker göra så mycket skolarbete som möjligt i skolan och tycker att det här är jättebra. Jag berättar vad jag vill ha hjälp med. Om hon ser att man sitter ensam så kommer hon och kollar hur man har det. Minnesstöd Jerry har en smart telefon och den använder han som minnesstöd. Han lägger in tider för möten, prov, inlämningsuppgifter och privata möten i telefonen. Han kan schemat utantill men har det både hemma på kylskåpet och i skåpet i skolan. Det är samma tider varje dag och då lär man sig utantill. Jag kollar sedan i telefonen. Ibland kommer jag ihåg tiderna när jag väl lagt in dem i telefonens kalender. Han har kontroll på bussar och busstider och åker så att han kommer i god tid i skolan. Han har olika strategier för att komma ihåg saker. Om det blir ändringar, om han inte kommer ihåg frågar han kompisar. Hans mamma frågar också och påminner honom om tider och åtaganden. Mentorerna och elevassistenten kan ge tips på hur man ska komma ihåg bättre. Jag har låst in min nyckel i skåpet en gång. Nu har en elevassistent en extra nyckel till mitt skåp och det tycker jag är skönt. Provsituation Jerry skriver sina prov som de andra, han tror inte att han får använda datorn. Han tror att lärarna anser att han kan fuska då. Ibland använder han sig av möjligheten att använda längre skrivtid. Då säger han till läraren i för- 25

26 väg. När det gäller inlämningsuppgifter får eleverna ett sista datum och Jerry använder samma tid som de andra eleverna. Det skulle vara bra med längre tid till en del uppgifter. Lärarna skulle kunna förstå bättre hur de behöver hjälpa mig att planera arbeten i mindre delar. Det är svårt att veta vad man ska hinna. Mentorn skulle behöva påminna några dagar innan. Kanske med sms eller säga till muntligt. Nya anpassningar för Jerry Surfplatta Interaktiva tavlor i klassrummen Studieteknik En Ipad/surfplatta skulle underlätta för Jerry. Den väger mindre och han skulle kunna ta den med sig till lektionerna. Han skulle kunna använda kameran till att fotografera av anteckningarna från Whiteboardtavlan. Han skulle också alltid ha tillgång till e-post från lärarna och sina egna anteckningar. Eftersom Jerry har en Iphone kan kalendern samt andra uppgifter synkroniseras med den i en Ipad. Det finns ytterligare ett antal bra applikationer (appar) han skulle kunna ladda ner. Med interaktiva tavlor skulle lärarna kunna skicka all information som de producerar på en whiteboard direkt till varje elev. Jerrys mentor behöver gå igenom med Jerry hur man strukturerar ett projektarbete. Han behöver få uppgifterna förtydligade och med tidsangivelser för start och stopptid för olika delmoment. 26

27 Så här går det för Moa Moa är idag 20 år och har diagnosen add. Hon har gått tre år på gymnasiets individuella program med inriktning Djur och naturbruk. Hon fick sin diagnos under högstadiet och hade assistent i skolan samt tillgång till alternativa verktyg i undervisningen. I årskurs åtta togs assistenten bort på grund av sämre ekonomi. Läraren använde interaktiv tavla i klassrummet och Moa fick inlästa läromedel. Förberedelse inför lektion Gymnasiet hade lärplattformen Fronter och där lade lärarna ut information om kommande aktiviteter och vad eleverna skulle läsa, så att de även kunde se informationen hemma. Uppgifter i svenska och matematik lades också ut i Fronter. Eleverna skulle skicka in sina besvarade uppgifter dit eller direkt till sina lärare. Oftast fick de dock uppgifterna i pappersformat. Moa skulle säga till om hon behövde texterna digitalt, något som hon inte alltid gjorde. Lärarna upptäckte först när Moa inte kom in med uppgifter i tid att hon borde fått uppgiften digitalt. Stöd under lektioner Alla eleverna i gymnasiet hade en personlig dator till låns. Moa hade tillgång till talsyntes och rättstavningsprogram. Hon skrev på datorn och gjorde för det mesta sina uppgifter i skolan. De fick ofta göra sina redovisningar i Powerpoint. Jag jobbade mest i skolan. Annars kanske jag skulle glömma. Vi hade inte läxor. Man jobbade klart i skolan. Skolan lånade också ut en Daisyspelare som Moa använde till inlästa läromedel och skönlitteratur. Även i engelska hade hon hela textboxen inläst. Hon har en smart telefon med vilken hon skulle kunnat fotografera det läraren skrev på whiteboardtavlan, men det gjorde hon inte. 27

28 Efter gymnasiet Moa fick inte slutbetyg i alla ämnen och har inte ett fullvärdigt studentbetyg. Efter gymnasiet skrev hon in sig på Arbetsförmedlingen i en grupp som arbetar med unga funktionshindrade. Därigenom fick hon möjlighet att under två månader prova på en förberedande kurs på en folkhögskola. Där deltog Moa i grupparbeten och skolan informerade om sina utbildningar. Syftet var att komma på vad man ville göra sedan och om man ville gå på en folkhögskola. När jag slutade där arbetstränade jag i två månader på ett hunddagis. Det fungerade inte så bra, jag fick för lite stöd där. Moa fick också delta i gruppaktiviteter hos Ingius, ett företag som Arbetsförmedlingen anlitar. Deras profession är att ta utgångspunkt i den enskilda individen och coacha till rätt sysselsättning utifrån förutsättningar och behov. Moa fick bland annat träna på att skriva CV och göra jobbansökningar. Efter detta arbetstränade Moa på en förskola med barn i åldrarna tre till fem år och det gick mycket bra. Hon började med korta dagar och ökade arbetstiden till 80 procent av en heltid. Minnesstöd Moa har en smart telefon. Hon använder den inte så mycket som minnesstöd men tycker om att bli påmind via sms från Arbetsförmedlingen. Hon har andra strategier för att minnas, som schema och minneslappar på kylskåpsdörren och att lägga aktuella papper på skorna i hallen. Framtidsplaner för Moa Nu hoppas Moa att hon kan komma in på lärlingsutbildning till barnskötare. Målet med lärlingsutbildningen är att man ska få ett jobb. Utbildningen vänder sig till de som vill lära sig ett yrke genom att kombinera teoretiska studier med mycket praktik på en arbetsplats. Utbildningen är ettårig och varvas med 70 procent praktik och resten teori. Nu har jag ju varit på en förskola ett halvt år och nu vill jag göra det här. Jag vet vad det innebär. 28

29 Nya anpassningar för Moa Tidshjälpmedel med påminnelse samt struktur (Comai) Google kalender Applikationen Legimus Moa behöver överblick över sådant som ska planeras. Comai har en webbaserad kalender med påminnelser som kan ges via checklista, bild, ljud och korta filmsekvenser. Den kan skötas av Moa själv samt t.ex. en arbetsledare. Påminnelser som läggs in via webben uppdateras i en smart telefon via dataströmmar. Det kognitiva stöd som valts, text eller bild, lägger sig främst i telefonens skärm. Då man bekräftar, påminnelsen avslutas signalen och den blir avbockad i systemet. Om användaren önskar finns möjligheten för smsfeedback till en annan person, dvs. att ett sms-meddelande skickas till en eller flera andra mobiltelefoner (t.ex anhörig). Moa kan också göra ljudinspelningar av sådant hon ska komma ihåg. Dessa meddelanden kan sedan användas som påminnelser i kalendern. Bildseriefunktionen är ett visuellt och auditivt stöd som kan användas i det dagliga livet eller i arbetsmoment på arbetsplatsen. Moa har en pojkvän som kan stötta och påminna henne. Om de har en gemensam kalender som båda alltid kommer åt kan de skriva in och titta på varandras aktiviteter Med denna applikation kommer Moa åt skönlitteratur från biblioteket och hon kan ta upp sitt läsande igen. 29

30 Så här är det för Jens Jens slutade gymnasiet för två år sedan. Han tog körkort strax efter gymnasiet. Då tog han också kontakt med arbetsförmedlingen och fick så småningom anställning på ett företag där de behövde en person som har körkort och kan serva deras kaffeautomater. Jens har adhd och det påverkar hans möjligheter att hålla isär och komma ihåg information. Det är kul att jobbet är så varierande men också stressande med alla olika arbetsuppgifter som jag ska komma ihåg. När Jens servar kaffeautomaterna måste han komma ihåg det antal koppar som bryggts vid varje servicetillfälle, till exempel Proffice koppar och Volvo koppar. Förr löste han det genom att skriva upp antalet koppar i handen och sedan förde han över uppgifterna i datorn när han var tillbaka på arbetsplatsen. Ibland glömde han att föra över uppgifterna och då var de borttvättade från handen dagen därpå efter morgonens dusch. Ibland glömde han även att skriva ner antalet bryggda koppar och då fick han gissa. Det var ju himla pinsamt att inte vara säker på hur många koppar kaffe som hade bryggts vid de olika företagen. Nu använder Jens sin mobiltelefon med programmet Premium Comai som är en programvara som kan installeras i en smart telefon och vissa surfplattor. Jens har fått programmet som ett hjälpmedel genom arbetsterapeuten som är kopplad till arbetsförmedlingen. Nu gör han en ljudanteckning i Premium Comai vid varje servad kaffeautomat. Han läser in företagets namn och antal koppar. Sedan är det enkelt för honom att föra över informationen när han är tillbaka på sin arbetsplats. Jag använder den här funktionen för andra saker jag ska komma ihåg som att gå tilltandläkaren. Fast jag missade ändå för jag hörde inte larmsignalen. Det blev dyrt. 30

31 Påminnelser som är extra viktiga att komma ihåg kopplar Jens till smsbekräftelse så att det går ett larm till någon annan, arbetsledaren på arbetet eller någon i hans familj. Om det handlar om en viktig påminnelse väljer han att skicka ett sms till sig själv Då ska han bekräfta påminnelsen i telefonen så att signalen avslutas och påminnelsen blir avbockad i systemet. På det här sättet har han möjlighet att bli påmind av någon annan eller sig själv så att han inte missar till exempel ett tandläkarbesök. Jens använder också telefonen, och den genväg som finns i Comai till Google Maps, för att hitta till platser han ska besöka. Han får nya arbetsrutter i kalendern. Där kan arbetsgivaren också, via en internetfunktion, lägga in nya arbetsuppgifter. Nu får jag också hjälp att komma ihåg och hålla ordning på min vardag på ett bättre sätt. 31

32 Så här gör Helena Helena är gymnasielärare i svenska och engelska men i år undervisar hon enbart i engelska. Hon ansvarar även för gymnasiets alla elever som har funktionsnedsättning och för skolans studiestödshandledare. Skolan erbjuder läxhjälp till alla elever och studiestödshandledarna arbetar i såväl grupp som enskilt med eleverna. De finns där eleverna behöver dem. Helena har en tjänst som förstelärare och utbildar bland annat sina kollegor om innebörden av olika funktionsnedsättningar i syfte att öka förståelsen för de här eleverna. Bemötandet av eleverna är det allra viktigaste. Att de blir sedda. Att visa förståelse för deras behov samt svårigheter. Skolan har precis startat en grupp i genrepedagogik för svaga läsare. Gruppen har erbjudits läs- och skrivträning en gång per vecka. Fokus ligger på läsande och skrivande i olika genrer. Läraren som ansvarar för det nya språkintroduktionsprogrammet är utbildad inom genrepedagogik och handleder en av lärarna i studiestödsgruppen. Den läraren, som också är svensklärare, har sedan hand om själva undervisningen. Helena planerar tillsammans med en av lärarna i Studiestödet att bilda en schemalagd grupp av elever i behov av stöd. Gruppen ska få möjlighet att arbeta med Cogmed, som är ett minnesträningsprogram. Skolan har köpt in Ipads så nu kan eleverna träna dagligen med applikationer i surfplattan. Gymnasiet har abonnemang på Inläsningstjänst vilket innebär att alla elever har tillgång till inlästa läromedel i samtliga ämnen. Lärarna har inloggningsuppgifter till Inläsningstjänst och Helena uppmuntrar dem att logga in och använda läromedlen själva så att de kan inspirera och visa sina elever hur de kan gå tillväga. När det gäller skönlitteratur visar hon eleverna Legimus, ett program eller app från Myndigheten för Tillgängliga Medier (MTM) där de 32

33 kan söka och ladda ner litteratur. Böckerna kan sedan läsas i dator, på surfplatta och mobiltelefon kommer alla elever få en Ipad och då planerar jag att låta alla elever prova att lyssna på inlästa läromedel för att inspirera eleverna att använda dem mer. På så sätt hoppas jag få med eleverna som behöver det mest. Helena är utbildad och kunnig i att använda alternativa verktyg och har sett till att skolan har talsyntes och rättstavningsprogram till samtliga elever. Problemet är dock att många av eleverna som behöver programmen inte vill använda dem. Jag försöker smyga in möjligheterna med programmen i min undervisning i klassrummet. Jag försöker få dem att ta hjälp av varandra. Att inspirera varandra. Jag har också talat om olika funktionsnedsättningar i klassrummet för att öka förståelsen för varandra och att man har olika behov. Alla lektioner består av ungefär tre timmar. Skoldagen har alltid ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass så att eleverna kan arbeta i lugn och ro. De har endast två ämnen per dag vilket passar bra för elever som har svårt att planera vad de ska ha med sig eller var de ska vara. Det passar även bra för de elever som har svårt att komma igång och som behöver arbeta sammanhängande med en uppgift eller ett ämne. Förberedelse för moment och lektion Inför ett nytt moment ska eleverna veta omfattningen på arbetet och Helena går igenom vad de ska läsa samt betygskriterierna. Det här året har hon lagt ut allt material i förväg i Fronter, som är gymnasiets lärplattform. Likaså har hon lagt ut länkar till webbmaterial som ska användas. När eleverna får skrivuppgifter ger Helena information om genre. De får veta typ av uppgift exempelvis en novell, ett formellt brev eller en tidningsartikel. Eleverna får en matris, med uppnåendemål samt hur man utformar en viss skrivuppgift. De tar sig an ämnet och skriver både i klassrummet och hemma. Eleverna byter texter med varandra och uppmuntras att läsa, kommentera 33

34 och diskutera med varandra. De kan alltid utgå från matrisen och får dessutom tips på hur de ska ge feedback som passar genren de håller på med. De skriver, förbättrar, ändrar och betygsätter sig själva. Som lärare är det bra att för mig att både eleven och jag har någorlunda lika uppfattning. De övas i att vara självkritiska. Försöka ta ett steg tillbaka, ta på sig läsglasögon och försöka göra en objektiv bedömning av sitt skrivarbete. Stöd under arbetet Helena använder whiteboardtavlan för att skriva upp dagens lektionsplanering och delar ut material. I Fronter har skolan en länk till textboken där eleverna kan få texten uppläst. Hon har valt en bok i engelska som dessutom har ett interaktivt webbmaterial. Där kan eleverna svara direkt på uppgifter, skriva och även hitta korsord. Simon sade i intervjun att Helena varierar undervisningen. Hon berättar att hennes sätt att lära ut ord och glosor ofta innebär att eleverna arbetar två och två, och den som har uppgiften ska på engelska beskriva och förklara ordet så att den andra kan lista ut vilket ord det är. Hon gör det på olika sätt, skriver på whiteboard eller delar ut lappar. Jag väljer ord utifrån det område de ska jobba med. Det kan vara ämnesord, alliterationer, ord ur en roman eller något annat. Jag hämtar ord från varierande källor. Häromdagen klippte jag ord ur en dikt. De fick arbeta med orden och sedan läste jag hela dikten. Sammanfattningsvis kan man säga att Helena alltid för en diskussion med eleverna om hur olika situationer eller undervisningsmoment ska lösas för alla på ett så bra sätt som möjligt. I intervjuerna med de elever hon undervisar framkommer att det just är den respekten som får dem att känna sig tillfreds med undervisningen och sin skolsituation. Helena och de övriga lärarna anser att provsituationen kan vara individuell eller i grupp, skriftlig eller muntlig eller med ett annat medium som bildspel eller film. 34

35 Så här gör Jonas Jonas är lärare i naturvetenskapliga ämnen samt matematik. Han undervisar just nu på programmen IT Teknik och IT Design. Man kan följa honom på bloggen Nätbaserad Lärare som handlar om lärarens yrkesroll när det gäller användandet av IT som pedagogiskt verktyg för att utveckla lärprocesser, samarbete och kommunikation samt på vecka-3-jonas-backelin. Skolan, där Jonas arbetar, använder tjänsterna i Google Apps där de samlar allt som rör skolarbetet på webben. Eftersom det är en webbtjänst är materialet alltid åtkomligt, för lärare, elever och föräldrar, oavsett när eller varifrån de vill komma åt det. Uppgifter, lärresurser, läxor, meddelanden och utskick samlas och distribueras via ett system. Att man har delade dokument och interaktiva webbplatser underlättar kommunikation och grupparbeten i skolan. Skolan använder även Schoolsoft, en gemensam arena för personal, elever och föräldrar. Där ges betyg och omdömen och där kan eleverna boka tider med Jonas för att få personlig handledning. Jonas undervisar med Det omvända klassrummet (Flipped classroom) som innebär att han vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet. Det i sin tur ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete. Jonas förbereder det centrala innehållet med genomgångsmaterial i form av till exempel en videofilm eller material via Livestream.com. Det innebär att filerna laddas upp automatiskt när ett nytt avsnitt publiceras. Under en lektion filmar Jonas lektionsinnehållet med datorns webbkamera. 35

36 Han redigerar sedan och skapar lektioner i VoiceThread, där eleverna kan kommentera och delta i en dialog kring klippen. Eleverna får i uppgift att gå igenom materialet så många gånger de behöver för att ta till sig innehållet före nästa lektion eller repetera tidigare moment. På det här sättet kan man även bjuda in andra utanför skolan att delta i realtid, förslagsvis någon expert eller föreläsare. Han använder även det kostnadsfria programmet Skype med webbkameran så att alla kan se varandra under samtalet. På det här sättet kan en elev som befinner sig hemma se och delta i lektionen. Med det här sättet att undervisa behöver inte eleverna fotografera det som sker. De behöver inte individuellt ta ansvar för att ta bilder. Fast det händer att en elev tar en bild och lägger upp den. Förberedelse för moment och lektion Jonas har lagt ut hela terminsplaneringen för alla kurser. Eleverna kan få information om innehållet i en kurs vecka för vecka. Där finns också uppgifter om vad de ska göra för att uppnå olika betyg. Jonas har alla klasser inlagda i Google Drive via Teacher Dashboard och elevernas dokument ligger i delade mappar, vilket innebär att han och eleverna när som helst och var som helst kan se vilka som är uppkopplade och vilka elever som arbetar med en uppgift eller ett dokument. Jonas kan omgående gå in och kommentera arbetet. Eleven får automatiskt en e-post med kommentaren. Om eleven önskar kan flera arbeta i samma dokument. På det här sättet kan jag och eleven arbeta parallellt. Eleven samlar in fakta och skriver, jag ger kommentar som eleven sedan kan ta ställning till och verkställa. 36

37 Jonas tillämpar formativ bedömning som är en bedömning läraren gör under själva undervisningsprocessen alltså innan ett undervisningsmoment är avslutat. Syftet är att bedömningen ska vara ett stöd för lärare och elever att på bästa sätt kunna gå vidare i lärandeprocessen. (Skolverket, 2012) En av grundpelarna i den formativa bedömningen är att lärandemålen är tydliga för eleven. Därför ser Jonas till att det till varje moment eller kurs finns en planeringsmatris där eleverna kan se betygsbedömningen. Han följer eleven och kommenterar ofta utifrån matrisen under lektionstid och svarar på frågor om vad de ska göra för att höja sina betyg. Stöd under lektion Jonas skapar grupper utifrån ämnen och lägger upp allt material i Voicethread (voicethread.com), ett verktyg som hjälper till att skapa bild- och videopresentationer. Han kan sedan bjuda in eleverna till att kommentera och delta i presentationen i form av text, ljud, och/eller film. Jonas utgår ofta från en Powerpoint presentation och spelar in sin lektion, livestreamar den. Han lägger länken till lektionen i Voicethread som eleverna hittar via kurssidan. De går till kurssidan, loggar in och hittar den aktuella inspelade lektionen. De kan de se den om och om igen. Att anteckna och ta in information samtidigt blir för mycket för vissa elever. Då kroknar de efter 20 minuter. Nu kan de koncentrera sig på innehållet i stället. Eleverna vet också att lektionen kommer att följas upp. De kommer att få bearbeta den med en tankekarta eller i sin elevlogg som de fortlöpande skriver. Jonas följer upp elevloggen genom trafikljusmetoden. Grönt är avklarat, gult delvis färdigt och rött behöver kompletteras. För att klara tidsåtgången måste man använda datorer som ett aktivt redskap under lektionen annars tar det för lång tid, vilket avskräcker många lärare att använda ny teknik. Jag ger eleverna 110 procent under lektionerna. Då är den formativa bedömningen fortfarande relevant och det sparar tid för både lärare och elev. 37

38 Eleverna har även tillgång i Nationalencyklopedin (NE) med talsyntes som skolan prenumererar på. De har också inloggning till Utbildningsradions filmer. Jonas hänvisar till vilka de ska se. Till Google Apps kan de som önskar använda Voice Read som kan laddas ner. Provsituation Eleverna får alltid veta hur de ska testas i ett moment. Mestadels gör eleverna prov utan dator. I matematik ska eleverna räkna och skriva. Det görs oftast individuellt. Jonas ger även grupprov och de elever som önskar skriva på datorn kan göra det. I många moment får eleverna en problemlösningsövning. Om eleverna begär får de muntligt prov. De kan få frågorna cirka 15 minuter innan de ska skriva eller svara muntligt på frågan. Frågorna beror på elevens önskan om betyg. Tack vara att han undervisar små klasser och hela tiden haft tillgång till elevloggboken är det lätt att känna till deras kunskapsnivå. För högre betyg ska de självständigt kunna lösa en Case uppgift, utifrån en verklighetsbaserad situation. De ska argumentera för olika lösningar på en riktig situation och jag uppmuntrar eleverna att nätverka själva och skriva. Ett annat sätt att redovisa är att göra en A3-poster eller webbsida som vissa elever valt att göra i ett moment. De ska ha en hypotes och ett underlag och dessutom samla in miljöfakta. Det grafiska bedöms sedan av läraren i ämnet media. 38

39 Så här gör Yoe Yoe är arbetsterapeut och arbetar på Mimers Hus gymnasium i projektet Vägar till arbete. Hennes främsta arbete är att fånga upp elever med funktionsnedsättningar och erbjuda dem en utredning med bedömningsinstrumentet BAS (Bedömning av Anpassning i Skolmiljö). BAS är utvecklat ur en arbetsterapeutisk tradition och genom förs i form av en intervju där eleven får beskriva hur han eller hon upplever sin skolsituation. Det är kompletterat med frågor för att fånga in kognitiva svårigheter. Frågorna i BAS rör 16 frågeområden som att läsa, skriva, räkna, komma ihåg, komma i tid, lämna in arbeten, studiebesök och praktik, relationer till klasskamrater och lärare och social samvaro på raster. Intervjun identifierar inom vilka frågeområden det fungerar bra för eleven och inom vilka han eller hon behöver anpassningar i. Det är elevens egen uppfattning om skolsituationen som gäller och om viljan att få ett område att fungera. Eleven är delaktig och bestämmer vad som är viktig för honom eller henne. Yoe sammanställer behoven av anpassningar. Sammanställningen ger en summa som vid uppföljningen jämförs för att se om anpassningarna har haft effekt. Med elevens medgivande delges lärarna resultatet. Yoe kontaktar mentorn som för informationen vidare till arbetslaget. Uppföljning görs fortlöpande och efter ett halvår görs en ny intervju med BAS. Man ser då om skolsituationen har förändrats jämfört med den första BAS-intervjun. Yoe dokumenterar det eleven provat och använt i en teknikportfolio som eleven får med sig när han eller hon slutar skolan. Portfolion kan eleven ha med sig i fortsatta studier eller i arbete för att se vilken teknik de har använt och haft nytta av. 39

40 Anpassningar för skolarbetet För elever med adhd, som har svårigheter med exekutiva funktioner, försöker hon finna lösningar för att komma ihåg läxor, läsning inför ett prov eller andra inplanerade aktiviteter. Hon föreslår ofta anpassningar i smarta telefoner som de flesta elever har. De här eleverna har stor hjälp av tydligheten och det visuella stödet som finns i vissa appar. Genom projektet har några elever fått en smart telefon. Tillsammans tittar de på kalenderappar. När eleven upplever att skolans schema är rörigt kan det vara enklare att ha kalendern i telefonen. Eleven skriver in vilket material de ska ha med till olika lektioner. De kan ta fotografier med telefonens kamera för att få ett visuellt stöd. Yoe tipsar eleverna att fotografera tavlan i stället för att anteckna. Med kalendern kan de gå bakåt i tiden, för att komma ihåg vad de har gjort. Ofta behöver de här eleverna flera påminnelser för en aktivitet. Jag visar och lär ut hur eleven ska lägga in tider, påminnelser och färgkoder med olika färger för olika aktiviteter. En annan anpassning som Yoe arbetar med är appar för elever som har nedsatt tidsuppfattning och svårt med känslan för tid. Projektet bekostar apparna och har även köpt in en väggklocka, Timetimer, till många klassrum. Den visar tiden i form av en röd tårtbit som krymper ju längre tiden går. Läraren sätter tiden vid lektionens början för att ge eleven hjälp att känna hur lång tid som återstår. Det kan hjälpa en elev att orka hålla kvar fokus eftersom den ger visuellt stöd över hur lång tid som återstår. Den kan också användas som en hjälp med att komma igång eller avsluta en uppgift. Den kan också vara ett stöd för eleven att hinna en viss mängd under en bestämd tid. För de elever som har svårt att hålla fokus och sitta still har hon testat olika sittdynor till exempel bollsittdyna, som projektet har köpt in och låtit eleverna prova. Om det är en elev som behöver har vi lämnat dynan till lärarna som tar fram den. Ibland tycker någon elev att det är pinsamt, vill inte märkas utåt. 40

41 Men en del vet om sina problem och använder dynan. Eller ett känselverktyg att hålla i handen och pilla på. Intresset sprids. Yoe har mött elever som tidigare har testat och inte gillat att använda talsyntes. Hon ber då Janet som är IT-pedagog i projektet att visa eleven att det idag finns flera talsyntesröster att välja på och att kvaliteten också har förbättrats. Scannermus är ett bra komplement att använda till korta texter till exempel om eleven har svårt med lästalen i matematiken. Sömnen påverkar skolsituationen Sömnsvårigheter är vanligt hos personer med neuropsykiatriska diagnoser. Man har svårt att komma till ro och somna. Många kan ligga i timmar innan de somnar. Att inte sova tillräckligt påverkar skolsituationen negativt. Yoe har kunnat låna ut kedjetäcke, ett tyngdtäcke med insydda rostfria kedjor, till elever som har svårt att somna, Flera elever har sagt att det tunga täcket har hjälpt dem att komma till ro och sova bättre. Tyngdtäcke kan förskrivas som hjälpmedel via habiliteringen eller primärvården. Att somna kan vara en svårighet men att vakna kan också vara svårt för många ungdomar. Det finns väckarklockor som vibrerar eller har små delar som flyger iväg och måste hämtas, allt för att den sömnige ska kliva upp. De finns även appar för att vakna som kan laddas ner till smarta telefoner. 41

42 Så här gör Janet Janet arbetar på kommunens Skoldatatek och ger pedagogiskt stöd till alla kommunens skolor inklusive gymnasieskolorna. Hon flyttar idag sig runt mellan skolorna och håller utbildningar och ger information om alternativa verktyg samt hur de kan användas pedagogiskt. Utbildningen kan vara generell eller gälla en enskild elev med funktionsnedsättning. Hon samarbetar mycket med kommunens specialpedagoger. I hela kommunen finns sedan 2003 plattformen Fronter. Från början var kommunens it-policy att Fronter skulle användas i kontakten mellan hem och skola och för att eleverna skulle kunna ha ett ställe att samla sitt material. Förberedelse för moment och lektion Utvecklarna av Fronter har själva utvecklat mallar. Tanken är att man ska jobba med ett mallrum, så att det kan förenkla för elever och lärare samt för att det ska bli tydligare för eleverna att alla rum ser likadana ut och sedan lätt kunna se sina ämnesrum. Arbete pågår hela tiden för att bygga upp plattformen så att det blir enkelt att hitta material. När jag är ute och pratar med lärarna så påpekar jag att det är viktigt att lärarna lägger ut material i förväg. Det är viktigt att de elever som behöver kan förbereda sig genom att läsa med talsyntes. För gymnasieeleverna finns de olika kurserna i Fronter. De kan se vad som ska göras under olika veckor. Janet kan behöva hjälpa lärarna att lägga in tider till en enskild elev och vad just den eleven ska göra varje vecka i ett visst ämne. Janet träffar eleverna i samband med BAS- utredningen och kan då gå igenom ett passande tidsschema för eleven samt lägga in påminnelser. Janet följer upp detta efter cirka tre veckor och ändrar om det behövs. Idag används Fronter av alla för att skriva vecko- och månadsbrev och i vissa skolor även för utvecklingssamtal. Lärarna lägger ut lärsekvenser och kursmaterial. 42

43 Det finns en risk att för mycket läggs in i Fronter och att vissa lärare inte ger muntlig information och har genomgång av kursen då vissa elever både behöver få höra och kunna ställa frågor. Stöd under arbetet Kommunen har skollicens på talsyntes med skannerprogram och olika rättstavningsprogram. Janet har hållit många workshops i att arbeta med dessa program. Alla lärare har fått en grundutbildning hur man använder programmen i olika ämnen och i olika språk. Med talsyntesen kan eleverna sedan läsa upp dokument och webbsidors innehåll. Alla behöver känna till programmen så att eleverna kan påminnas att använda dessa. På vissa skolor vill man ha återkommande workshops. Man behöver gå dit fler gånger. Idag har Janet utbildningar för elever i klasser där lärarna efterfrågar stöd. Hon visar med hjälp av en projektor hur programvarorna kan användas i läs- och skrivprocessen. Syftet är att visa att samtliga elever kan använda programmen som finns installerade i deras datorer. Hon vill få med de elever 43

44 som skulle behöva använda programmen men som tackar nej av den anledningen att de vill vara som alla andra. Tillsammans med pedagog och föräldrar arbetar Janet med elevärenden. Hon visar fördelarna med programmen. Eleven kan använda dem i alla språk, träna genom att lyssna på texter som lärarna lägger i Fronter, texter på internet och få glosor upplästa. Det handlar om att både ge elevstöd och lärarstöd samtidigt. Många lärare förstår men fler skulle behöva få mer utbildning i specialpedagogik. Anpassa undervisning efter de elever man har. Bollkuddar och olika känselverktyg att pilla på, är en form av hjälpmedel som gör att eleven lättare kan fokusera och koncentrera sig under lektionen. Dessa lånas idag ut genom projektet men tanken är att skolan senare köper in. På sikt bör detta ligga i varje klassrum så att den elev som känner att han/ hon behöver en bollkudde eller ett känselverktyg hämtar en. Återigen för att eleven inte ska behöva utmärkta sig. Jag vill förmedla till lärarna att eleverna även behöver bollkuddar och känselverktyg. Ett annat område som Janet jobbar med är att lära lärarna att använda de interaktiva tavlor och projektorer man har. Först måste hon, tillsammans med enheten för it-pedagogik, se till att tekniken fungerar bättre. Många lärare som använder tekniken ger upp när utrustningen inte fungerar. Istället bör man se till att få hjälp så att man kan använda tavlan och projektorn. Lärarna måste bli trygga i att tekniken fungerar. Slippa trixa med en projektor i fem minuter. Det är oerhört viktigt för eleverna att tekniken fungerar så att lärarna kan ta bilder av sådant de presenterar och spara som pdf-fil så att eleverna själva slipper att anteckna. Vissa lärare använde projektorn ofta och eleverna uttrycker att det är mycket bra när lärarna lägger ut material i Fronter. Eleverna har egna bärbara datorer och Janet har sett till att det finns en mapp med de alternativa verktygen inlagda innan eleven får sin dator. Några 44

45 elever använder mobiltelefon eller lärplatta för att läsa dokument och hämta material i Fronter. Det viktigaste är att få alla pedagoger och elever att använda de alternativa verktygen så mycket som möjligt i alla lärsituationer. Att de ser möjligheter med digitala verktyg samt fokuseringsverktyg. Gymnasiet har inlästa läromedel som köps in av lärarna eller specialpedagogerna. I dag finns inte tillräckligt många och då måste eleverna skanna in delar av texterna med ett skannerprogram. Skanna in texter är enkelt, man behöver inte hela läromedlet. Det finns skannrar tillgängliga på flera ställen i skolan så att eleverna lätt kommer åt dem. Janet lär eleverna att skanna. Vid behov tar även en del lärare med en skanner in i klassrummet. Skolan har köpt in skannermöss som eleverna får låna. De används flitigt när det gäller att få kortare texter upplästa. Genom att spara inskannade texter och även svar på frågor i ett dokument, får eleven bättre ordning på sina papper som dokument i datorn. De elever som behöver kan även låna miniräknare. Några lärare har köpt in e-läromedel. Det är bra för många, men kan orsaka problem för elever som behöver ställa in läshastigheten. Janet bjuder fortlöpande in specialpedagogerna för att visa nyheter. Hon visar uppdateringar av de program som används och appar för olika telefoner och lärplattor samt hur de kan användas. Specialpedagogerna förmedlar kunskapen till de olika arbetslagen. 45

46 Så här gör Pernilla Pernilla är utvecklingssamordnare för hela gymnasiet. Hon hjälper elever med hög frånvaro och arbetar intensivt för att varje elev ska få sin gymnasiebehörighet. Hon har ett uppföljningsansvar för elever som är mellan 16 till 20 år. Uppdraget innebär att ingen ska gå sysslolös, att de går till någon skola, ett arbete eller en folkhögskola. Enligt skollagen kan gymnasiet erbjuda en individanpassad studieplan, då eleven finns kvar i sitt program. Eleven fortsätter med ämnen som han eller hon väljer själv och har praktik viss tid av veckan. Jag frågar vilka ämnen ligger du nära att få betyg i, E eller högre. Vissa elever kan också ha gjort felval. Vissa elever kan inte koncentrera sig och då kan en praktikmöjlighet visa eleven att denne är bra på något annat. Det ökade självförtroendet kan göra att man orkar avsluta sina gymnasiestudier. Pernilla försöker få eleverna att vara kvar i skolan. Hon presenterar ett smörgåsbord av aktiviteter som är möjliga. Hon visar också på andra alternativ som folkhögskola och Kommunal vuxenutbildning (KOMVUX). Det traditionella gymnasiet kanske inte är det bästa för eleven. När det inte har funkat till 100 procent i skolan kanske praktik kan leda till arbete. Pernilla har ett stort kontaktnät. Hon arbetar med företagen i kommunen och fackförbunden. I projektet Vägar till arbete ordnar Pernilla praktikplatser som kan leda till arbete. Målet är att en person ska bli anställningsbar. Många är väldigt duktiga på sina arbeten. Jag kollar upp så att de vet vad de ska göra, att de har klar och tydlig arbetsuppgift. Annars hjälper jag till att göra en checklista över vad eleven ska göra. De kan behöva en grovmall för hur arbetsdagen ska börja. Hon gör en plan som hon presenterar för eleven och ser till att denne skrivs in på Arbetsförmedlingen, något eleven kan göra från 16 års ålder. Syftet är att eleven ska vara sysselsatt och att sysselsättningen ska kunna leda till ett 46

47 arbete. Arbetsförmedlingen tar sedan vid med praktikplats eller lönebidragsanställning. Den kan ibland leda till en anställning för personen. Jag går med till arbetsplatsen. Vi presenterar oss och pratar med handledaren. Vi gör upp arbetstid, arbetsdagar och vem man träffar första dagen. När arbetet börjar, klädsel, var man kan äta lunch och allt praktiskt. Jag ser till att resvägen till praktikplatsen är klar och vi tittar på busstider i reseplaneraren i telefonen. Det ska inte finnas några frågetecken som gör personen nervös inför praktikplatsen. Ibland provar jag också om det går att göra en skiss, en modell. Eftersom eleverna har mobiltelefoner med appar har de fått träna på att använda dessa i skolan. De ombeds fotografera sådant som man ska minnas på arbetsplatsen eller saker som de ska ta med. De har fått lägga in påminnelser i kalendern i telefonen. Pernilla skickar skriftlig information via e-post eller sms till eleven och om eleven vill så följer hon med första dagen. Hon kan även komma vid fler tillfällen och hon kollar upp individuellt hur det går. 47

48 Så här gör Anette Anette arbetar på Arbetsförmedlingen Stockholm Unga Funktionshindrade som vänder sig till ungdomar under 29 år med funktionsnedsättning i Stockholms stad och Lidingö. Arbetsbelastningen är stor och Anette har för tillfället kontakt med 125 ungdomar som behöver stöd på olika sätt. Andra arbetsförmedlingar runt om i landet har handläggare som kan erbjuda samma åtgärder. De ungdomar hon träffar ska ha en dokumenterad funktionsnedsättning som kan styrkas med ett intyg eller utlåtande. Intyget ska helst inte vara äldre än ett år. Det är bra om jag får utredningen i förväg så att jag känner till lite om ungdomen jag ska möta. Utifrån den information ungdomen har med sig har vi ett kartläggande samtal. Det är bra att veta om de haft jobb eller varit på praktik, hur det gick samt hur de trivts. Jag brukar fråga vad de själva tycker att de behöver hjälp med. Alla har ju olika behov utifrån sin funktionsnedsättning, också i förhållande till hur medvetna de är om sina behov. Anette träffar ungdomarna enskilt eller i grupp. I grupp kan de få arbeta med att skriva CV eller lära sig formulera en ansökan. Ungdomarna får komma med förslag själva. När det blir aktuellt med en praktikplats ringer hon och kollar den och i möjligaste mån följer hon även med vid första besöket. Om arbetsgivaren vill ha ekonomisk kompensation så kan Anette bevilja detta. Det kan handla om att någon i personalgruppen handleder praktikanten och behöver extra tid för detta. Det viktigaste att ta reda på är vad de vill. De får själva komma förslag. Vi samarbetar också med kompletterande aktörer som arbetar med att få ut ungdomar i praktik. Vissa ungdomar behöver flera tillfällen eller lång praktik. För en del ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan och är arbetssökande samt mellan 16 och 24 år, finns Folkhögskolesatsningen. Anette har möjlighet att erbjuda ungdomen att prova på folkhögskola 48

49 i tre månader. Kurserna anordnas på ett stort antal folkhögskolor runt om i landet och ska hjälpa ungdomar att prova på om detta är en bra möjlighet att ta steget vidare mot studier. Varje arbetsförmedling har många olika möjligheter till stöd för ungdomar med funktionsnedsättning. SIUS är ett och betyder Särskilt introduktionsoch uppföljningsstöd. Det är till för den som behöver personligt stöd för att träna sig i arbetsuppgifter och annat på ett nytt arbete. En annan åtgärd som kan erbjudas kallas för Stöd till personligt biträde. Det används om någon på grund av sin funktionsnedsättning behöver få hjälp av någon med vissa arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Arbetsgivaren kan få ekonomisk kompensation och det brukar vara någon ur den befintliga arbetsgruppen som stöttar extra. Ibland resulterar en praktik i en anställning med lönebidrag. Det är aktuellt om den nedsatta arbetsförmågan påverkar arbetsuppgifterna. Då kan arbetsförmedlingen, tillsammans med praktikanten/den arbetssökande och arbetsgivaren, anpassa arbetssituationen så att den passar bättre. Arbetsgivaren kan kompenseras ekonomiskt med ett lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Om det dessutom visar sig att en ungdom har behov av individuellt anpassat hjälpmedel för att klara av arbetsuppgifter i praktik eller anställning kan arbetsförmedlingen stödja detta. Det är dock viktigt att vara medveten om att det är en förmedling till arbete, och att arbetsförmedlingen jobbar mot den öppna arbetsmarknaden, det är den som styr. Det är som i alla arbeten att det är arbetsgivaren som avgör. 49

50 Intervjuarens reflektion Det har varit oerhört spännande att få möta dessa ungdomar och deras lärare. Det är vissa generella anpassningar av stödet på gymnasiet som går igen hos alla intervjuade ungdomar. Alla elever framhåller att bra lärare är det viktigaste. Med bra lärare menas en engagerad person som på ett tydligt och intressant sätt förmedlar ett kursavsnitt. Det ska också vara en flexibel lärare som strävar efter bra lösningar för eleven. Läraren Jonas ger eleverna möjlighet att interagera i lektionerna genom att de spelas in i verklig tid och att innehållet finns tillgängligt var som helst och när som helst. Eleven kan själv välja en för honom/henne passande lärmiljö. En bra lärare får eleverna att känna sig sedda i skolarbetet. Läraren uppmuntrar, ger tydliga instruktioner och anpassar provsituationen så att den inte blir stressande. Elever med funktionsnedsättning har rätt till anpassningar vid prov. Anpassning kan vara förlängd provtid eller annat stöd som underlättar för en elev med funktionsnedsättning att genomföra proven. Det finns inte något som reglerar att en elev måste ha en formell diagnos för att anpassning ska ske vid nationella prov. Det är rektorn som beslutar om anpassning. Det är viktigt att skolan genomför anpassningen så att proven prövar de kunskaper och förmågor som gäller för respektive delprov. I skollagen finns bestämmelser som säger att lärare har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. Undantagsbestämmelsen brukar kallas Pysparagrafen. De internationella konventionerna om mänskliga rättigheter erkänner att funktionshinder härrör från samspel mellan personer med funktionsnedsätt- 50

51 ningar och hinder som är betingade av attityder och mil jön och att de länder som skrivit under konventionen ska verka för deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra och detta gäller även utbildning. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktions hinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. (Utrikesdepartementet. 2009, artikel 24, punkt 4) Intervjuerna stöder vikten av att elever med adhd får tillgång till det som ovan kallas utbildningstekniker. Dels gäller det att lärarna digitaliserar sitt material så att eleverna kan få det i olika format plattformar. Dels gäller det att såväl elever som lärare får kunskap om nya pedagogiska rön med IKT (informations- och kommunikationsteknik). Alla barn och ungdomar ska erbjudas en likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. För en elev med funktionsnedsättning gäller att skolhuvudmannen är skyldig, enligt skollagen, att se till att elever med behov av särskilt stöd också får detta stöd. Stödet kan ges i form av särskilda lärarinsatser, elevvårdande insatser, specialanpassade lokaler eller anställning av särskilda elevassistenter. Av läroplanerna framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för utformningen av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. Rektorn har ansvar för att det genomförs en utredning kring en elevs eventuella stödbehov samt att det upprättas ett åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilt stöd (Skollag (2010:800) 3 kap. 9 ). 51

52 Delaktighet För elever med adhd är det viktigt att få en bra inlärningssituation. Att de är utvilade och känner sig delaktiga och motiverade. Möjligheten att använda bolldynor som i försöksverksamheterna, har ökat möjligheterna att sitta stilla och koncentrera sig på en lektion. En annan viktig aspekt på delaktighet är att eleverna med hjälp av sina påminnelser i telefonen har möjlighet att komma i tid till lektioner och andra avtalade möten. Det medför att de klarar av situationer där de tidigare misslyckats eller behövt påminnelser av någon vuxen. Två av ungdomarna har inte fått det stöd be behövt för att nå målen i skolan vilket innebär att de behöver lägga ner tid på att komplettera sina kunskaper. Båda dessa ungdomar har ADD och ingen av dem har varit påstridiga när det gäller att be om alternativa läromedel. Det tycks som om lärarna har missat deras behov. Jerry har nu gymnasiestudier med praktik och hoppas att hans motivation det här året ska resultera i betyg så att han kan komma in på sitt önskade program. Praktikplatsen på en tidning ger honom en upplevelse av delaktighet eftersom han tar fotografier som tidningen sedan publicerar. Det är viktigt att skolan och en kommun satsar på en utvecklingssamordnare som Pernilla. Hennes arbete, att hitta alternativ som är motiverande, är just till för dessa elever. Tack vare samarbetet med arbetsförmedlingen och genom sitt stora kontaktnät kan hon erbjuda möjligheter som får eleverna att stanna i skolsystemet. Moa har med arbetsförmedlingens hjälp fått möjlighet att ta reda på vad hon vill ägna sig åt. Hon har provat på folkhögskola, praktik bland djur, lärt sig skriva CV och söka arbete. Praktiken på en förskola resulterade i att hon nu vet vad hon vill arbeta med och hon väntar på att få komma med på en ettårig utbildning till barnskötare. 52

53 Av intervjuerna framkommer att lärarna måste se elevernas behov och känna till vilka stöd elever med adhd mestadels behöver. I beskrivningarna av Marcus och Simon framkommer att alla de stödåtgärder, som Helena erbjuder, leder till skolframgångar och därmed en känsla av delaktighet. Hon lägger upp sitt arbete så att eleverna känner motivation, kommer igång med sina arbeten och gör dem färdiga. Hon betonar att omväxling är A och O och vet att tråkiga arbetsuppgifter betyder minskad arbetslust. Individen lär sig något först när denne kan använda sina kunskaper i nya situationer. Individer med komplicerat lärande behöver ofta hjälp i denna process, där den pedagogiska processen kan tillämpas i en STAR-modell: Strukturerad, sekventiell. Tillrättalagd, tillämpad. Avgränsad, anpassad. Rutinbetonad, riktad uppmärksamhet. (Palm, 2012, sid 7) 53

54 Referenser Faktablad om Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (131210) Brusewitz. C. Vad är NPF, en skrift om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Riksförbundet Attention. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF. Socialstyrelsen, 2003 Palm. O. Kartläggning av läromedelsbehov för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. SPSM. Stockholm Ranch. M., Bysell. J., Hjerth.M., Brusewitz. C. Det finns alltid ett sätt: lösningsfokus och adhd Gothia Skolverket. Skollag 2010:800) 3 kap. 9 Skolverket Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration attachment/5b.nt-inspiration.pdf Utrikesdepartementet. Konvention om rättigheter för personer med funktions nedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sveriges internationella överenskommelser SÖ 2008:

55 55

56 Anpassningar för oss med ADHD Man kan säga att datorer, internet och smarta telefoner är den nya tidens alternativa verktyg i skolan. Därför är det viktigt att lärarna har kunskap om hur verktygen kan användas i undervisningen och att eleverna får lära sig att använda sig av dem. Den här rapporten bygger på en intervjustudie med elever med ADHD och ADD och deras lärare. De tillfrågades om sin skolsituation och vilka behov de har av anpassningar i undervisningssituationer. Intervjustudien är genomförd av Anita Hildén på uppdrag av Attention och Hjälpmedelsinstitutet. Rapporten togs fram inom ramen för projektet Vägar till arbete som drivs av Hjälpmedelsinstitutet med medel från Arvsfonden. I samarbete med Hjälpmedelsinstitutet ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Hjälpmedelsinstitutet upplöses 30 april 2014 Delar av verksamheten går då över till Handisam, som byter namn till Myndigheten för delaktighet 1 maj. Webbplatsen och biblioteket med flera funktioner kommer då att avvecklas. Box Sundbyberg Tfn Texttfn registrator@hi.se Artikelnummer 14303