NR Kraftsamling för ökad skogsproduktion. Ny timmerklassificering Allt om röjning

Transkript

1 NR Kraftsamling för ökad skogsproduktion Ny timmerklassificering Allt om röjning

2 MITSUBISHI L200 not everybody S car

3 Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna Box 4076, Umeå Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel: Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel Reporter: Lars Pekka, tel Annonsansvarig: Annonspriser, bokningar, etc: Anders Jakobsson, , E-post: Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel Tryckeri: Nya Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: En ympad tall som ska bli framtidens skogar. Foto: Calle Bredberg Kontakta redaktionsrådet! Norra Skogsmagasinet har ett redaktionsråd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon av nedanstående om du har tips eller synpunkter. Erik Jonsson, Umeå, tel Calle Bredberg, Umeå, tel Gunilla Guldbrand, Umeå, tel Helena Sehlstedt, Umeå, tel Helena Gålnander, Boden, tel Anders Jakobsson, Kalix, tel , Anna Lundström, Skellefteå, tel Tomas Mörtsell, Storuman, tel Nils Broman, Umeå, tel Thomas Olsson, Råneå, tel Mats Lundberg, Skellefteå, tel Håkan Lageson, Örnsköldsvik, Ur innehållet Kraftsamling för ökad lönsamhet sid 4 Aktuell näringspolitik sid 8 Sävar sågs nye chef anger färdriktiningen sid 10 Ny timmerklassificering sid 12 Gamla traktorer en livslång hobby sid 14 Skogsskolan röjning sid 16 Bättre regler för företagare sid 19 Mera Skog i skolan sid 21 Norraprofilen Svarte Swartling sid 22 Svampplockning ett växande nöje sid 24 Skog & Sånt sid 29 Ledare Tomas Mörtsell, ordförande Norra Skogsägarna Kvalitet före kvantitet Sedan Oljekomissionen kom med sin rapport under förra året har något hänt beträffande synen på de svenska skogarna. När det gäller omfattningen av den skogsmark som regering och riksdag har velat avsätta i olika former av skydd, har debatten i stor utsträckning handlat om en sifferexercis. Produktionsfrågorna har, även om miljöoch produktionsmålet har påståtts vara jämställt, hamnat i skymundan. I dag är diskussionen en helt annan. I takt med att klimatfrågorna och medvetenheten om oljan som en begränsad resurs har fått allt större fokus, har allmänhet och beslutsfattare ändrat synen på skogen. Det nya synsättet gör skogen till en resurs som till stor del ska vara verktyget för både klimatfrågorna och energiomställningen. Fokusförflyttningen är glädjande för oss som brukar jord och skog. Tillsammans med den ökade efterfrågan på våra produkter kan vi nu se en påtaglig lönsamhetsförbättring. Samtidigt har vi en stor utmaning framför oss att öka tillväxten så att vi kan leverera det marknaden efterfrågar. Projektet Kraftsamling Skog, som skogsägarrörelsen och LRF nu startar, är ett utmärkt hjälpmedel för skogsägarna att öka tillväxten och därmed lönsamheten i våra skogar. I detta projekt står just produktionsfrågorna i fokus, där vi på våra demonstrationsfastigheter ska kunna visa allt från lönsamheten i att röja och gallra i rätt tid till fördelarna med dikning, gödsling och användning av förädlat plantmaterial. Det som nu krävs av våra beslutsfattare är ett nytt strategiskt vägval om hur vi i framtiden ska hantera avsättningarna till naturvården. Skogsnäringen har accepterat det av riksdagen beslutade målet om en total avsättning av hektar skogsmark, inom vilken allt behov av avsatt skogsmark ska täckas. Däremot accepterar vi inte de stundtals bryska och okänsliga metoder som används mot markägare som inte frivilligt vill avsätta mark till formellt skydd. Det är inget orimligt krav på myndigheterna att söka överenskommelser via dialog istället för genom diktat. Den låsning som dessutom finns mellan olika former av skydd är kontraproduktiv och behöver luckras upp. Regering och riksdag talar som sagt varmt om skogen som resurs för att ställa om energisystemet. Det vore logiskt om man i den diskussionen också för in frågan om det är möjligt att hantera avsättningsbehovet via kvalitativa avsättningar istället för kvantitativa. En sådan lösning skulle både samhället, miljön och skogsägarna ha nytta av.

4 Ökad tillväxt ökad lönsamhet Nu är det hög tid att gå från ord till handling. Många har väntat på att projektet Kraftsamling Skog ska sjösättas på allvar. Vi reder ut begreppen och gör ett besök hos en gårdsvärd. Text och foto: Calle Bredberg Jag är övertygad om att gödslingen är en lönsam åtgärd, konstaterar P-O Pellbrant. Idag har forskarna morgondagens skogar i sin hand. Det nya landsomfattande projektet Kraftsamling Skog är en jättesatsning på ökad kunskap och mobilisering av åtgärder, som fullt tillämpade medför en tillväxt och en lönsamhet som kan vara svår att överblicka för många skogsägare. Om alla drar åt samma håll och kalkylerna håller vad de lovar handlar det om ökningar i både produktion och lönsamhet på minst 20 procent. Snabb och bra start För att börja i rätt ände konstaterar vi att föryngringen är oerhört viktig. Rätt markberedning, rätt trädslag och ett förädlat plantmaterial ger en snabb och bra start med virkesproduktion över hela beståndet, vilket innebär en stor tillväxtökning jämfört med en försenad och luckig föryngring. Enkelt uttryckt kan nästa fas av skogsproduktionen kallas för tillväxt. För att öka värdetillväxten finns som bekant ett antal viktiga åtgärder, bland annat röjning, gallring och gödsling. Av dessa tre åtgärder är gödslingen den enda som ökar volymtillväxten. Röjning och gallring minskar volymtillväxten men ökar värdetillväxten. Andra åtgärder som ger en ökad volymtillväxt är förädlat plantmaterial, contortatall och skyddsdikning/dikesrensning. Handledare och värd De produktionshöjande åtgärderna kommer framöver att exemplifieras på så kallade Tänkbar tillväxtökning i din skog Nedanstående åtgärder visar hur mycket du kan öka volymtillväxten i din skog. Ökningen avser effekten på beståndsnivå där åtgärderna sätts in. Som jämförelse har det satts ett basbestånd, ett vanligt tallbestånd (ståndortsindex T20, breddgrad 64,5 och 150 m ö h) där beståndet uppkommit genom markberedning och plantering med oförädlade tallplantor av tall. Effekterna förutsätter att skogen sköts med ekonomiskt optimal omloppstid vid 2,5 procent, d v s att basbeståndet slutavverkas vid 83 års ålder. Förädlade plantor: 10 % Contortatall (oförädlat-förädlat material): % Gödsling (en gödsling cirka 10 år före slutavverkning): 20 % Dikesrensning (1 2 dikningar/omloppstid): 8 20 % demonstrationsgårdar. Inom vårt område är gårdarna 16 till antalet och finns från Bredånger i söder till Gällivare i norr. I Laxbacken, någon mil söder om Robertsfors, kan P-O och Stig Pellbrants fastighet numera tituleras demonstrationsgård. Rollfördelningen är att P-O fungerar som gårdsvärd, medan pappa Stig är handledare inom projektet. I det här fallet är det förmodligen Stigs arbete med att organisera aktiviteterna på fastigheten som kommer att kräva de största arbetsinsatserna. Viktig motivation Vi vill absolut inte framhålla den här skogsfastigheten som exemplarisk, men vi står gärna till projektets förfogande, säger Stig Pellbrant, som lämnade över fastigheten till P-O och hustrun Ingela för åtta år sedan. Det är inte heller meningen att demonstrationsgårdarna ska vara välfriserade ut i varenda vrå och Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

5 Några åtgärder i korthet Förädlade plantor Plantor som är framodlade av förädlade frön. Fröna härstammar från anlagda plantager med så kallade plusträd, som har bedömts vara genetiskt förstklassiga. Contorta (Pinus Contorta) Snabbväxande tallväxt som härstammar från västra Kanada. Lämplig ståndort för Contorta är torr, frisk mark. Skyddsdikning Reglering av vattennivån efter avverkning för att skydda plantorna från dränkning. Detta åstadkoms genom att göra grunda diken eller att rensa befintliga diken. Markavvattning Syftet är att höja markens produktionsförmåga genom att varaktigt sänka vattennivån genom dikning. Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att dika. Gödsling Det gödsel som finns idag innehåller kväve men även fosfor och kalium. Gödslet sprids med traktor eller helikopter. En normalgiva är 150 kg N/hektar. Stig Pellbrant, till vänster, och P-O Pellbrant har några riktigt fina gallringar på marken. tuva. Här rör det sig om helt vanliga, intresserade och ambitiösa skogsägare som verkligen är måna om att sköta skogen på bästa möjliga sätt. Hos Pellbrants finns dessutom den viktiga drivkraften att öka tillväxten på de sätt som skogsägarföreningarna nu propagerar för. Hitintills har vi nog skött skogen bra när det gäller röjning, gallring och föryngring. Men det verkar ju finnas så mycket mer att göra. Jag tror stenhårt på att exempelvis gödslingen kan vara en mycket lönsam åtgärd. En sund dikning har nog också en hel del positiva effekter, misstänker P-O. Dynamiskt jordbruk Pellbrants fastighet, som genomströmmas av Rickleån, är huvudsakligen en jordbruksfastighet, där skogen har en underordnad roll när det gäller inkomsterna. Arealen är på 158 hektar och mjölkkobesättningen består för närvarande av 32 kor, men tillökning är att vänta. Vi håller på för fullt med att bygga ut ladugården. När den är klar kommer besättningen att bestå av 44 kor och ungdjur. Vi tycks alltid ha något nytt projekt på gång här i Laxbacken, meddelar P-O. Vana vid gäster För Pellbrants del rullar projektet igång på allvar den 18 augusti, då Bygdeå-Nysätra/ Lövånger sbo ska genomföra en skogsdag på marken. Därefter kommer Stig att få guida besökande grupper på skogsfastigheten med jämna mellanrum. Besökare är något som familjen vid det här laget är ganska vana vid och de välkomnar gärna allmänheten inom ramarna för projektet. De har tidigare varit en så kallad Öppen gård och de tar fortfarande varje år emot grupper av dagisbarn och skolungdomar. Det är fantastiskt att se barnens första möte med ett jordbruk. De får en mycket värdefull kontakt med djuren, inflikar Stigs hustru Maj, samtidigt som hon serverar kaffe och ställer fram ett imponerande kakfat. Reservat på marken Något som gör Pellbrants gård till en lämpad visningsgård är att deras mark inte har klarat sig undan reservatsbildningarna. Numera ingår fyra hektar av marken i Åströmsforsens Naturreservat, som har en sammanlagd yta på 45 hektar. Reservatets största värde är den för dessa trakter så ovanliga gula svärdsliljan, som endast finns på en liten holme i Rickleån. Liljan blommar visst bara en dag varje år. Men det är aldrig någon som har sett henne i blom, skrattar Stig och fortsätter: En viss skogsvård tolereras i området, men vi törs knappt röja fram fiskeplatser utmed stränderna. Vad vi får och inte får göra i skogen känns väldigt luddigt. Spännande framtid Huruvida det kommer att bli några nya, spännande produktionshöjande satsningar i Laxbacken är oklart i dagsläget. Det är sådant som kommer att visa sig under den fyraåriga projektperioden. Tills vidare ser familjen Pellbrant fram emot en spännande och lärorik tid, som mycket väl kan resultera i en mängd konkreta produktionshöjande åtgärder. Alla demonstationsgårdar inom Norra Skogsägarnas område hittar du på Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

6 Skog & virke Krönikör: Bo T Holm, VD, Norra Skogsägarna En stark skogskonjunktur Vi är just nu inne i den kanske starkaste sågverkskonjunkturen på många år. Vår marknadschef, Kjell Brodin, säger att han inte har upplevt något liknande under sin tid i branschen och han har jobbat hos Norra Skogsägarna i 37 år. Den uppgång som vi har sett denna vinter avviker från tidigare konjunktursvängningar på så sätt att de goda priserna nu har hållit i sig under flera månader. Tidigare konjunkturtoppar har haft en snabb uppgång följt av en minst lika snabb nedgång, då utbudet av sågade varor snabbt har mättat marknaden på grund av höjd produktion. Denna gång är vi sällsynt lyckligt lottade, då tillförseln av timmer till industrin är begränsad genom att exporten från Ryssland har minskat samtidigt som avverkningarna i ett antal länder (Finland, Baltikum, Österrike, Tyskland) inte verkar ha mycket mer att ge. Jag bortser nu ifrån tillfälliga volymer från de stormar som har varit. Samtidigt med denna råvarubrist har vi en ovanlig stark allmänkonjunktur i Europa och en bra efterfrågan på sågade varor i Nordafrika. Den kraftiga nedgången i byggandet i USA påverkar oss negativt genom att den europeiska exporten till USA har minskat med flera miljoner kubikmeter. Samtidigt är utbudet av timmer från stormarna i södra Sverige och nere i Europa just nu stort. Vi känner därför av en prispress på i första hand sågade varor av gran just nu, medan prisnivåerna på furuvarorna känns stabila. Den här prispressen kom något snabbare än jag hade förväntat mig. Med tanke på att byggbranschen just nu är stark trodde jag att vi skulle få känna av den efter semestrarna. Jag tror att prispressen kommer att kvarstå under ett flertal månader, eftersom stormen Kyrill fällt så mycket som 35 miljoner kubikmeter nere i Europa och det är en hög timmerandel i den skog som blåst ned. De prishöjningar som vi har fått på timmer är dock väl motiverade och vårt behov av timmer är fortsatt mycket stort. Min bedömning är att våra sågverk kommer att uppvisa en god lönsamhet innevarande år. När det gäller massavedsmarknaden präglas också den av ett råvaruunderskott. Här har vi haft och kommer även fortsättningsvis att få stor nytta av bioenergiindustrins ökande efterfrågan. Vid brist på volym kommer inte dessa företags betalningsförmåga att präglas av respektive industris lönsamhet utifrån de varor/produkter som man säljer. Priset på råvaran sätts istället utifrån att det de facto är brist på råvara. Det här syns mycket tydligt inom Norra Skogsägarnas område, där vi har de högsta massvedspriserna och går före övriga Sverige med att driva prisnivån uppåt. Vi har lyckats driva igenom våra prishöjningar på massaveden utan att vi haft täckning för prishöjningarna i våra affärsavtal med fiberkunderna. Anledningen till att vi har lyckas med detta är att vi har kunnat föra spelet med volymunderskott på ett effektivt sätt, samtidigt som vi har en stark balansräkning och ett stort eget kapital. Jag är övertygad om att du som skogsägare, både nu och framöver, kommer att kunna känna dig säker på att vi i Norra Skogsägarna agerar för att just du ska få den högsta möjliga avkastningen på ditt ägande i din skogsfastighet. Svar på tal i debattprogram I P1 Debatt den 7 maj fick Norra Skogsägarnas VD Bo T Holm möjlighet att bemöta Skogsstyrelsens påstående att de privata skogsägarna sköter miljövården i sin skog dåligt. Till debattprogrammet hade även Staffan Norin från Skogsstyrelsen samt Gunnar Lundberg från SNF bjudits in. Efter debatten ansåg Bo T Holm att han hade fått framföra föreningens ståndpunkt på ett bra sätt. I programmet påstod jag att Skogsstyrelsens kritik mot de privata skogsägarna sannolikt mest är till för att myndigheten vill dölja sina egna tillkortakommanden. Skogsstyrelsen har statens uppdrag att ägna sig åt rådgivning och utbildning. Jag anser därför att de har misslyckats i sin rådgivning med tanke på att privata skogsägare gör avsättningar och de tar hänsyn, även om det råkar bli fel ibland. Att då gå ut i ett pressmeddelande och säga att privatskogsbruket generellt är dåligt och gör fel förbättrar i sig inte miljövården. Staffan Norin tvingades erkänna att man kanske istället borde ha uttryckt sig som att privatskogsbruket inte har uppnått den förbättring som man har önskat sig och att Skogsstyrelsen måste utvärdera sina rådgivningsinsatser istället för att angripa privatskogsbruket för en bristande naturoch kulturmiljövård, konstaterar Bo T Holm. Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

7 Styrka Stil Kvalitet FUNKTION MED FINESS De karakteristiska Titan-skördarna och de robusta Logset skotarna briljerar med hög produktivitet, tillförlitlighet och häpnadsväckande låg bränsleförbrukning. Smart elektronisk styrning av motor och hydraulik garanterar god bränsleekonomi och tillförlitlighet utan att pruta på effektiviteten. Säkert helt enkelt! Mats Åhfeldt, Tel , Göran Packendorff, Tel , Hännisvägen 2, FI Kvevlax, Tel , Fax Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

8 Aktuell näringspolitik Vattendirektivet på gott eller ont? För de flesta av oss är Vattendirektivet ett nytt och okänt begrepp. Trots att det främst är träd vi sysslar med inom Norra Skogsägarna, kan detta EU-direktiv komma att påverka enskilda skogsägare i hög utsträckning. I dagsläget är mycket ännu osäkert, men beroende på utvecklingen kan Vattendirektivet innebära både hot och möjligheter. Text: Jonas Eriksson Foto: Calle Bredberg Syftet med Ramdirektivet för vatten, allmänt kallat för Vattendirektivet, är att alla vatten i Europa ska ha uppnått god ekologisk och kemisk status till Vattendirektivet är idag införlivat i den nationella lagstiftningen och regleras av Vattenförvaltningsförordningen, Länsstyrelseförordningen och Miljöbalken. Fem distrikt Bakom beslutet om Vattendirektivet ligger en insikt om att vatten är en gränslös resurs över nationsgränser och att Europas invånare måste vårda sitt vatten på ett bättre sätt för att framtida generationer inte ska få en sänkt levnadsstandard. Sedan 2004 har Sverige indelats i fem vattendistrikt, med varsin vattenmyndighet som ansvarar för arbetet i distriktet. Norra Skogsägarnas verksamhetsområde berörs av både Bottenvikens- och Bottenhavets vattendistrikt. Allt vatten berörs Den nya vattenförvaltningen fokuserar på avrinningsområden och vattnets väg från bäckar och sjöar ut till hav. Direktivet omfattar alla förekomster av ytoch grundvatten inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper, även om man i praktiken kommer att dela in vattnen i så kallade vattenförekomster för att praktiskt kunna hantera alla områden. Vatten som är kraftigt påverkat av dammar och liknande kommer att hänföras till en speciell kategori, benämnd kraftigt modifierade vatten. Hot Risk för ökade restriktioner i skogsbruket. Osäker prispolitik. Förorenaren betalar. Hur påvisas detta? Konkurrensnackdelar om Sverige ställer högre krav för att nå god status än övriga Europa. Markavsättningar. Möjligheter Att skapa förutsättningar för ett bra vatten i hela Europa. Att kunna påverka vattenarbetet. Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

9 Jonas ansvarar för näringspolitiken De näringspolitiska frågorna blir allt fler och viktigare. För att kunna hålla maximal fokus på dessa stora och ibland svåra frågor har Jonas Eriksson utsetts till näringspolitisk redaktör i Norra Skogsmagasinet. Jonas jobbar på Norras skogsavdelning som skogsassistent/planoch miljöansvarig. Han leder vissa utvecklingsfrågor inom skoglig planering samt budgeterar för åtgärder på föreningens egna skogsfastigheter. Jonas bevakar dessutom ett antal näringspolitiska frågor. Den som vill ha kontakt Jonas når honom på telefon eller e-post: jonas.eriksson@norra.se Nya nationalparker föreslås HÖG GOD MÅTTLIG OTILLFREDSTÄLLANDE DÅLIG Vattenmyndigheten leds av en styrelse, Vattendelegationen, som är tillsatt av regeringen och fattar alla beslut som rör vattenmiljön enligt vattendirektivet. Ett beslut som fattats av vattendelegationen kan senare inte överklagas. På varje länsstyrelse finns det dessutom ett beredningssekretariat som samordnar länets arbete med vattenmiljöfrågor. Klassindelningar För närvarande sker en kartläggning och kvalitetsbedömning av alla vattenförekomster inom distrikten, vilket ska vara klart under Vattenförekomsterna statusklassas sedan i någon av följande klasser; hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Målet är att alla vatten ska uppnå minst god status till Samtidigt får inte några vattenförekomster försämras efter det att statusklass har fastlagts i förvaltningsplanen, som ska beslutas Arbetet kommer att ske i en sexårig cykel som sedan rullar på. Det innebär att efter år 2015 börjar arbetet om med analys av vattendistriktet, definiering av miljökvalitetsmål, upprättande av åtgärdsprogram, övervakning och rapportering. Följder för skogsbruket För vattenförekomster som inte uppfyller hög eller god status måste åtgärdsprogram inrättas. Detta kan innebära ökade restriktioner för skogsbruket vid olika skogliga åtgärder i anslutning till vattendrag, utöver dagens generella hänsyn. Bland annat finns förslag från Skogsstyrelsen om att införa en körfri zon på 20 meter på vardera sidan av exempelvis en bäck. Konsekvensen av ett sådant beslut skulle innebära att ytterligare cirka hektar produktiv skogsmark mer eller mindre undantas från skogsbruk. Norra Skogsägarna anser att storleken på kantzon mot vatten måste fastställas från fall till fall och beroende på markens ståndortsegenskaper. Möjlighet att påverka Samtidigt som Vattendirektivet kan innebära ett visst hot har det nog aldrig funnits större möjligheter att påverka hur vattenarbetet ska ske. I Ramdirektivet för vatten fastslås att arbetet ska ske i nära samverkan och dialog med berörda organisationer och aktörer. Detta kan ske i så kallade Vattenråd, där intressenter inom ett område tar fram förslag och underlag till beslut och lämnar synpunkter som stöd för myndighetens beslutsfattande. Här är det alltså mycket viktigt att enskilda skogsägare är beredda att engagera sig, annars finns risken att onödiga restriktioner läggs på skogsbruket. NYA & BEGAGNADE Laimet Sågverk, knutfräs, snickerimaskiner, elverk, kedjeoch bandsågverk Släp & Båtvagnar: Fogelsta och Tiki Åkgräsklippare: Stiga, Partner och Jonsered Fraktfri leverans, SE PRISERNA på vår hemsida med kampanjer Följande områden inom Norra Skogsägarnas verksamhetsområde föreslås av Naturvårdsverket till nya nationalparker: Norrbottens län; Tavvavuoma och Kebnekaise, båda Kiruna kommun. Reivo i Arvidsjaur samt del av Vindelfjällen i Arjeplogs kommun. Västerbottens län; Vindelfjällen i Sorsele och Storumans kommuner. Blaikfjället i Vilhelmina och Dorotea kommun. Samtidigt föreslås en utvidgning av sju gamla nationalparker, bland annat Sarek (Rapadalen, Tjuoltadalen) och Padjelanta (Sulitelma) i Norrbottens län samt Björnlandet i Västerbotten och Skuleskogen i Västernorrland. Förslaget har skickats ut till kommuner, myndigheter och intresseorganisationer på remiss. Skogsbrandflyget återinförs Efter alla skogsbränder förra sommaren har regeringen beslutat om att återinföra det statliga stödet till skogsbrandsbevakning med flyg över hela landet. Länsstyrelsen beslutar om omfattningen av bevakningen efter Räddningsverkets riktlinjer. Länsstyrelsen ska upprätta en särskild plan för bevakningen och ansvarar även för att upphandla tjänster och avtal med entreprenörer. Metoder för att utvärdera effekterna av skogsbrandbevakning med flyg kommer att tas fram av Räddningsverket. Nej till fler avsättningar Skogsstyrelsen diskuterar om ytterligare avsättningar för perioden Ytterligare avsättningar, utöver redan beslutade nivåer, är något som Norra Skogsägarna säger blankt nej till. Norra anser istället att kommande period fram till 2020 bör används för att slutföra dagens beslutade nivåer och samtidigt utvärdera och genomföra konsekvensanalyser av dagens skogspolitik. Det kvantitativa arealtänkandet måste bytas mot kvalitativa avsättningar, där de privata skogsägarna får ett större ansvar att själva förvalta och bevara sina naturvärden på fastighetsnivå. Detta ska klaras inom dagens beslutade nivå om hektar. Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

10 Börje anger färdriktningen Den nye sågverkschefen i Sävar är en affärsinriktad ledare med bred skoglig utbildning och mångårig erfarenhet. Sävarsågen har ett gott anseende och rymmer mycket kompetens. Jag ser mig främst som en lagledare som anger färdriktningen, beskriver Börje Fjällström, som påbörjade sitt arbete den 1 mars. Text och foto: Calle bredberg När Börje Fjällström, som bland annat har tjänstgjort som VD på Hällnäs Såg, skulle börja sitt nya arbete i Sävar meddelade han att han var riktigt sugen på uppgiften. Idag, några månader senare, är han om möjligt ändå mer sugen på att var delaktig i utvecklingen av sågen till ett av branschens flaggskepp. Sävarsågen har alla förutsättningar att bli ett riktigt framgångsrikt sågverk. Det här rör sig om ett modernt sågverk med gott anseende på marknaden. Det finns många rätt i Sävar. Vi har rätt råvara, rätt läge, rätt kompetens och rätt marknad, konstaterar Börje. Börje inser naturligtvis att han verkar i en mycket konkurrensutsatt bransch. Efter den första tiden på jobbet ser han dock att det finns en klar utvecklingspotential. För att hävda sig i konkurrensen krävs det nya investeringar. Steg ett i effektiviseringsprocessen blir att investera i ny pannkapacitet. Bra utbyte Börje tror inte att man måste vara jättestor för att vara framgångsrik. Man bör däremot ha kontroll över vad man gör och aldrig förlora företagets goda namn under resans gång. Man bör också sträva efter att bygga en stark vi-känsla bland alla anställda. I slutänden handlar det dock om att vara så effektiv som möjligt och hålla produktionskostnaderna nere. Det är mycket viktigt att vi utnyttjar stocken så bra som möjligt. Om vi lyckas förbättra utbytet med en enda procent skulle det innebära minst tre miljoner kronor på sista raden som marknadsläget är idag. Det är här vi verkligen ska jaga efter bra lönsamhet. Rätt kvalitetssortering är en annan viktig nyckel till framgång, fastslår Börje. Fotointresse Börje Fjällström har alltså slagit an tonen och angett en tydlig färdriktning. En kvalité som han även kan ha nytta av i sitt nya jobb är det faktum att han är känd för att vara en uthållig person som inte ger sig i första taget. Ja, det stämmer nog ganska bra. Lite tävlingsmänniska är man allt, skrattar Börje. Regelbunden motion och vistelser i skogen tillhör fritidsintressena. I mån av tid blir det även lite fotografering emellanåt, ett intresse som har följt Börje i många år. Vem vet, kanske får vi möjlighet att se några av Börjes bilder i den här tidskriften framöver? 10 Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

11 Agrol det svenska oljebolaget Maskiner som arbetar och körs i Sveriges jord- och skogsbruk har det tufft. De ska användas utan stopp i skogen och på åkrarna i snö, kyla, hetta eller spöregn. Då känns det tryggt att veta att våra oljor har testats i svenska, tuffa förhållanden innan vi släpper dem på marknaden. Vi samarbetar med världens främsta utvecklare av basoljor och tillsatsmedel till smörjoljor. I Sverige sker en anpassning till svenska tuffa klimatförhållanden och svensk maskinpark, gemensamt mellan oss och Lantmännen Maskins tekniker. Teknik, människa och miljö står alltid i fokus i vårt arbete. Innan en miljöprodukt platsar bland våra oljor och smörjmedel måste den tekniskt sett fungera lika bra som det alternativ den ersätter eller kompletterar. Redan 1983 lanserade vi vår första miljöprodukt Bio Såg. Vår inställning är självklar, på sikt hoppas vi att de miljöanpassade alternativen helt ska ersätta de som är mindre bra för miljön. Välj Agrol motoroljor och smörjmedel vi känner det svenska jordbruket! Agrol motoroljor och smörjmedel hittar du hos: Lantmännen Maskin telefon eller Lantmännen Granngården telefon , Lantmännen Lantbruk eller ring Lantmännen Direkt CFS Rehab Marbella För rehabilitering till arbete och rikare liv! Beställ vår kurskatalog och informera dig om: 4-, 3- eller 2 veckors ryggrehabiliterinskurser Stresshantering Teamutveckling Klimatvård rehab för reumatiker PUFF-kurser för personlig utveckling Mindre vikt på sikt för bättre hälsa och livskvalitet Konferenser och semesteralternativ Ring Inga-Lill Åström på Rygginstitutet eller till CFS Kansli Stiftelsen Centralfonden i samarbete med Rygginstitutet Aktuella tider och priser Norra Skogsmagasinet nr 2/

12 Klassificeringen av sågtimmer Information i dataklaven hamnar så småningom hos Patrik Jonsson på Norra Skogsägarnas virkesavdelning. Under april-oktober pågår ett något annorlunda arbete ute på avverkningarna. Det är Virkesmätningsföreningen (VMF) som tar fram nya data som ska bli underlag för en enklare timmerklassificering. Norra Skogsmagasinet träffade kontrollmätaren K-G Arvidsson, med dataklaven i högsta hugg. Text och foto: Calle Bredberg K-G Arvidsson och hans klave kommer att vara synliga lite här och var på avverkningarna i sommar. Jag numrerar alla träd, tar brösthöjdsmått och mäter sedan var femte meter, berättar K-G Arvidsson, kontrollmätare på VMF Nord, när vi träffar honom på en avverkning utanför Vännäs. Inom VMF Nord ska cirka träd från olika provytor mätas för att säkerställa övergången till den nya sågtimmerinstruktionen 1 augusti Man mäter hela trädet, även massabiten. Mätningarna sker på slutavverkningar och gallringar, både på tall och gran i olika beståndstyper, för att få en så bred spridning som möjligt. Två mätningar De 25 träd som K-G ska mäta numreras i rotändarna, allt för att undvika att den mänskliga faktorn felar. När K-G har mätt samtliga träd med sin dataklave enligt den nuvarande mätningsinstruktionen upprepar han jobbet en andra gång med den nya och förenklade instruktionens kvalitetsgränser. Det är ett viktigt arbete ett jobb som helt enkelt måste bli rätt i slutänden. Varje träd numreras för att säkerställa att de inte blandas ihop. Färre klasser Timmerklasserna förenklas främst i den meningen att de blir färre. De nuvarande fyra granklasserna kommer att bli två och tallklasserna minskar från fem till fyra. Syftet med förenklingen är dels att effektivisera mätningen och dels att i framtiden möjliggöra utnyttjande av automatiska hjälpmedel för att avläsa stockkvaliteter. Dessutom kommer en 12 Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

13 förenklas del sällsynta fel, som exempelvis vattved, märgspricka och kådved, att helt enkelt tas bort. Allt för att mätaren ska kunna jobba effektivare och samtidigt på ett tydligare sätt sammankoppla timrets kvalitet med den sågade produkten. Gott om tid De uppgifter som K-G Arvidsson och hans kollegor inom VMF Nord har tagit fram används för att anpassa prislistorna efter de nya och förenklade kvalitetskraven. När kontrollmätaren kommer hem tömmer han dataklavens information i sin PC och skickar den till kunderna, i det här fallet alltså Norra Skogsägarna. Informationen från de uppmätta träden används sedan för att anpassa Norras prislistor till de nya kraven. Detta arbete kommer att påbörjas under hösten 2007 och det finns därför gott om tid för att på ett noggrant sätt jobba fram de nya prislistorna. I slutänden ska de befintliga och de nya kvalitetskravens värden bli lika, skogsägare skall alltså inte förlora på förändringen. Exaktheten viktig För att anpassningen av prislistorna ska bli korrekt görs teoretiska apteringar av de insamlade stammarna. Till hjälp för detta används ett apteringsprogram, ApTan, som har utvecklats av Skogforsk. Programmet fungerar på samma sätt som en skördardator. Det apterar stammarna på ett så ekonomiskt optimalt sätt som möjligt för skogsägaren, berättar Patrik Jonsson vid Norras virkesavdelning. Noggrannhet är ledordet i hela den här processen. På Norra Skogsägarna tar man jobbet med den förenklade klassificeringen på största allvar. Det här är ett mycket viktigt arbete. Vi har anlitat en jägmästarestudent, Mattias Eriksson, som gör sitt examensarbete i ämnet. Hans hjälp säkerställer noggrannheten ytterligare. I slutänden handlar det om att skogsägarna måste veta att de får rätt betalt för virket i samband med en sådan här förändring, avslutar Patrik Jonsson. Kvalitetsfrön ger starka plantor. Välj JackPot! Att välja NorrPlant som leverantör gör att du som kund får en produkt med hög kvalitet till bra pris. Vårt väl utbyggda transportsystem gör att vi kan leverera plantor över hela Norrland. Vill du ha hjälp med plantering och markberedning förmedlar vi gärna kontakter till någon av våra certifierade entreprenörer. Kontakta Peter Engblom på , eller Arne Wadin, , Du kan också ringa något av våra ombud. Vi hjälper dig att skapa en värdefullare skog. Välkommen som kund du också! NORRA SKOGSÄGARNA Storuman , Lycksele , Vindeln , Bjurholm , Umeå , Örnsköldsvik NorrPlant Norra Skogsmagasinet nr 2/

14 Gamla traktorer en livslång Gamla motorsågar tillhör också lasterna. Bland alla Håkans vänner i Lettland finns de flesta och bästa på Jecava Boarding School. Håkan Lundqvist, från den vackra byn Landsjö norr om Örnsköldsvik, är en skogsägare med en hel del strängar på sin lyra. Bland mycket annat har han en stor dragelse till gamla traktorer. Text och foto: Calle Bredberg Håkan Lundqvist kan utan överdrift påstås vara en mångsysslare. Det här är världens äldsta Munktell 22:a. Just det här exemplaret är det första av två som tillverkades i Eskilstuna 1918, med chassinumret 2687, ler Håkan Lundqvist och känner lite faderligt på drivremmen. Håkan spankulerar vidare i sitt traktormuseum och kommer fram till en Fordson 23:a. Henry Ford tillverkade traktorer mellan 1917 och Totalt i Sverige har ungefär tio traktortillverkare tillverkat sammanlagt jordbrukstraktorer under års tid. En annan traktor som Håkan är ganska stolt över är en engelsk Filled Marshall. Den encylindriga traktorn har en 5-liters motor som startas med en krutladdad patron av kaliber 12. Fullt hus Traktorsamlande kan låta som en mycket udda hobby, men Håkan är långt ifrån ensam. När jag började samla på traktorer var det många som ifrågasatte mitt mentala tillstånd. Idag är traktorsamlandet riktigt stort i hela världen, framför allt i Amerika och Europa. I södra Sverige finns det också många samlare, konstaterar Håkan. Håkan gör allt arbete själv och renoverar normalt en traktor varje år, vilket har resulterat i en samling som idag uppgår till ungefär 35 traktorer. Främst av utrymmesskäl har samlingen nu slagit i taket. Därmed har Håkan mer eller mindre slutat att aktivt jaga fler traktorer, men för den skull har intresset inte avtagit. Nej, skulle det dyka upp en trevlig maskin med råoljemotor kan jag nog inte låta bli, skrattar Håkan. Även motorsågar Intresset för traktorer odlade Håkan redan under uppväxten på ett lantbruk i uppländska Odensala. Traktorsamlandet började dock på allvar när Håkan och hustrun Ing-Britt flyttade till Landsjö i slutet på 1970-talet. De första modellerna som Håkan renoverade var samma modeller som dem han minns från sin barndom och sedan dess har intresset bara växt sig starkare. Idag har han ett äkta traktormuseum och besökare från både när och fjärran. 14 Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

15 hobby I samlingen finns inte enbart gamla traktorer. Håkan tycks ha en närmast magnetisk dragningskraft till gamla bruksföremål, inte minst motordrivna sådana. Bland de motorsågar som ligger i ett hörn av museet märks framför allt en Bebo från tidigt femtiotal. Lettlands vänner Intresset för gamla traktorer har gjort Håkan Lundqvist berömd långt utanför sockengränsen. Han är dock minst lika omtalad för sitt engagemang i den ideella föreningen Lettlands Vänner, som inleddes 1993 tillsammans med kompisen Eilert Hägglund i Åsliden. I korthet går det omfattande projektet ut på att Håkan och Eilert skickar kläder och utrustning till Lettland, främst till en internatskola men även till en polis- och brandstation. Det rör sig om enorma mängder material, allt ifrån strumpor till skolbussar. De försöker helt enkelt anskaffa det som letterna har ett akut behov av. Lokalt stöd Flera gånger årligen går ett antal containrar från Örnsköldsvik till Lettland med förnödenheter. Genom åren har Håkan bland annat renoverat en internatskola och försett letterna med en ambulans, två brandbilar, en polisbil, tre bussar, en lastare samt en fyrhjulsdriven jordbrukstraktor och massor av jordbruksredskap. Budgeten för Lettlands vänner ligger på närmare kr/år allt ihopsamlade medel. Även om Håkan och Eilert ska ha stort erkännande för sitt arbete bör man naturligtvis inte glömma givmildheten hos regionens företag. Vi har ett enormt stöd för vårt arbete i hela Örnsköldsviks kommun, konstaterar Håkan. Renoverad skola Internatskolan som Håkan stöder har blivit ett riktigt hjärtebarn. När Lettlands Vänner inledde sitt projekt var det kallt och eländigt i lokalerna och skolbarnen gick i trasiga kläder. Efter den gedigna helrenoveringen tillhör Jecava Boarding School de skolor som har den högsta standarden i landet. Ändå återstår det mycket att göra. Just nu jobbar vi med att förbättra vattnet på skolan. Vi har tagit prover till Sverige för analys. Eventuellt kan det bli tal om en reningsanläggning, men det är dyra saker som vi inte har pengar till i nuläget. Belöningen för allt slit handlar definitivt inte om pengar eller något annat världsligt. Nej, det här rör sig uteslutande om ideellt arbete som inte ger en enda krona över, snarare tvärtom. Rent ekonomiskt går vi minus på det här, det är bara att konstatera, men det är inget att beklaga sig över. Vi får så oerhört mycket tillbaka av alla dessa fina människor. Vi ser dessutom en positiv utveckling, som sporrar oss till att fortsätta, fastslår Håkan. Helautomatisk kedjeslipmaskin för sågkedjor Mycket stor slipavverkning, bra vid stensågade skördarkedjor. Pris :- exkl moms Vi ses på Elmia i monter nr 527 Markusson Tel , info@markusson.se Håkan och Ing-Britt har en hyfsad andel skogsareal på fastigheten och ägnar gärna ledig tid i skog och mark. Tidigare handlade det om en del röjningsarbeten, men numera rör det sig främst om älgjakt, svampplockning och flitiga besök i en väl dold och smått hemlig liten badsjö i skogen. Handslaget räcker Håkan och Ing-Britt är av åsikten att det är mycket viktigt att underhålla skogsfastigheten och propagerar gärna för skogsbilvägarna. De är dessutom måna om att jobben slutförs på ett snyggt sätt. Det ska kunna vara vackert i skogen, även efter en genomförd gallring eller avverkning. Kontakterna med Norra Skogsägarna, som främst sker genom Eilert Eriksson på Örnsköldsvik norra, fungerar utmärkt. Jag kan säkert vara ganska tuff att ha att göra med ibland, men relationen till föreningen är riktigt bra. Jag uppskattar verkligen vårt samarbete. Jag tror på ärlighet och att ett handslag ska räcka hela vägen. Det gör det med Norra, avslutar Håkan Lundqvist. Hemlig badsjö Skogen då? Jodå, den finns i stora mängder mellan åkertegarna i den bildsköna odlingsbygden hemma i Landsjö. Norra Skogsmagasinet nr 2/

16 Norras Skogsskola Röjningen skap Norras Skogsskola ger familjeskogsbrukare grundläggande kunskaper om skogsskötsel. För mer detaljerade råd vänd dig till din skogsinspektor! Få saker i skogen medför så mycket dåligt samvete som ett bestånd i behov av röjning. I det här avsnittet av Skogsskolan ska vi försöka visa på hur enkelt det egentligen är att röja. I förlängningen hoppas vi att alla läsare med dåligt samvete röjer minst en avdelning i sommar, själva eller med hjälp av Norra Skogsägarna. Foto: Calle Bredberg Illustration: Gunilla Guldbrand Hur många gånger har man inte tänkt; Nu under semestern ska jag minsann röja det där beståndet, men så är sommaren plötsligt förbi. Man har hunnit mycket, men det där beståndet står fortfarande kvar oröjt. Nästa semester, då. Det är förstås svårt att frigöra tid i dagens pusslande med familj, arbete och olika fritidsintressen. Den eftersatta röjningen brukar vara speciellt svår att hinna med. För att komma till rätta med problemet måste vi kanske ändra på definitionen att vara en aktiv skogsägare, från att själv vara den som utför alla åtgärder på sin fastighet till att man ser till att få saker utförda. Gynna tillväxten Varför ska man röja? Svaret blir nog olika beroende på vem man frågar, men de flesta svarar nog för att gynna de bästa träden, eller med fackspråk; att lyfta över markens produktionförmåga på de bäst lämpade träden. Det viktigaste och det man sällan får lära sig på en röjningskurs, är inte vilka huvudstammar som ska lämnas eller hur många som ska stå kvar efteråt. Det är hur man får ut röjsågen genom ladugårdsporten och ut i skogen En klok skogsägare från Järnäs Varje skogsmark kan producera en viss mängd virke per arealenhet, detta kallas markens produktionsförmåga. Med hjälp av röjningen så gynnar man de bästa stammarna av önskat trädslag. Man kan göra en enkel jämförelse med morotslandet. Om man inte rensar/röjer bort ett antal av morötterna så kommer man att få väldigt många, men man får morötter som är så små att de inte ens går att skala. 2 4 meters höjd När ska man röja? En grov tumregel är att man bör röja när beståndet är omkring 2 4 meter. Tänk på att inom samma bestånd kan höjden variera. Det kan därför vara svårt att hitta den optimala tidpunkten för hela beståndet. Då är det en tröst att veta att det finns fördelar med både sena och tidiga röjningar. Fördelar med tidiga röjningar: Bättre dimensionsutveckling. Snabbare att röja billigare. Mindre risk för snöbrott. Med röjning kan man påverka mycket i den framtida skogen Trädslagsblandning. Stamantal. Kvalitet. Diametertillväxt. Minska skaderisker t.ex. snöbrott, stormskador. Skapa en större valfrihet vid gallringen. Öka nettot på förstagallringen. Eftersatta bestånd Vad gör man om man har ett så kallat konfliktbestånd? Ett konfliktbestånd innebär att man inte riktigt vet om man ska röja eller gallra. Det är för grovt/långt för att röja, men för klent/kort för att gallra med maskin. Det bästa är att se till att man inte hamnar i det här läget utan röjer i tid! Men står man väl där, så finns det idag tre olika vägar att gå: 1. Inte göra någonting. Det sämsta alternativet, med tanke på framtida värdeutveckling av beståndet. Det kanske var du eller dina föräldrar som satsade både tid och pengar när skogen planterades och nu förstörs den insatsen. 2. Röja idag, för att om ett antal år framåt i tiden kunna göra en gallring. 3. Ta kontakt med en skogsinspektor från Norra skogsägarna. Inom vissa områden kan vi idag utföra så kalllade energigallringar (träddelsgallringar). Där tas både de klena och de lite grövre stammarna tillvara och flisas. Det ger redan idag ett resultat som medför en intäkt istället för kostnader för dig som skogsägare. Anpassa betesska Satsa på självföryn Röj bort h Minska an Spara rön drar dess I områden Om man red att hålla ihop de inte hämm 16 Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

17 ar din skog Text: Stellan Bäckman Skogsinspektor/skogsvårdspecialist Nordmaling Fördelar med sena röjningar: Bättre kvistrensning bättre kvalité. Mindre risk för slyuppslag från röjda lövstammar kanske behöver du inte röja igen. Mindre risk för älgskador. För att undvika att stubbskott från löv växer ikapp barrplantorna bör man vänta med att utföra röjningen tills barrplantorna nått säker höjd; tall: 1,1 1,6 meters höjd, gran 1,9 2,6 meter. Hur ska man röja? 1. Börja med att bestämma dig för vilket trädslag du ska gynna på den aktuella marken: Tall på svaga marker. Gran på goda marker. Barrblandbestånd på medelgoda marker. 2. Bestäm därefter hur många stammar som ska finnas kvar efter röjningen. Se tabell. Svaga Medelgoda Goda marker marker marker Tall Gran Lämpligt antal huvudstammar per hektar efter röjning. 3. När du börjar röja så ta i första hand bort stammar med kvalitetsfel. Bestäm därefter vilka stammar som ska stå kvar av de växtligaste träden av god kvalité de är ju tänkta att sparas åtminstone fram till förstagallringen. Lämna inte för litet avstånd mellan dessa så kallade huvudstammar. Tänk på att man planterar små plantor på ett avstånd av cirka 2 meter. 4. Efter att du tankat röjsågen 1 2 gånger, gör en enkel kontroll av hur många stammar du har lämnat kvar genom att räkna stammarna inom en provyta. Då kan du korrigera om du ska röja hårdare eller lämna fler huvudstammar. Ett sätt att få fram stamantalet per hektar är att använda en pinne som är 3,99 meter lång, håll den mot magen och medan du snurrar ett varv så räknar du alla huvudstammar som du når med pinnen. Antalet du får fram multiplicerar du med 200. Här nådde man fram till 14 st huvudstammar vilket ger 14 x 200 = stammar/hektar Pinne = 3,99 m Om man ser efter i tabellen upptill, så har vi röjt lite försiktigt, även om marken är mycket god. En enkel regel att komma ihåg: Man ska kunna gå med armarna utsträckta mellan huvudstammarna utan att ta i dem. Då har man kvar cirka stammar/hektar (givetvis beroende på hur lång man är). Lycka till med röjningen och glöm inte skyddsutrustningen! Undvik älgskador trädslaget till marken och eftersträva täta föryngringar luckor ökar riken för dor. naturlig föryngring där det är lämpligt älgen föredrar planterad tall framför grad. Men tänk på att markbereda för att undvika luckor. ämmande löv så att tallplantorna snabbt växer förbi älgens betningshöjd. delen löv eftersom hög lövandel ökar betesrisken. n, sälg och skadade tallar på lämpliga ställen, t.ex. skogsbryn då älgen förea träd. med känt högt betestryck bör du vänta med röjningen till skogen är 4 5 meter. an har älgskador i ett tallbestånd så kan löv och gran (om det finns) användas för beståndet. Tallar som redan är betade är begärliga för älgen och kan sparas om ar en oskadad stam. Röjningsbidrag i Nordmaling Är du skogsägare inom Nordmalings kommun, kan du söka ett röjningsbidrag på 500:-/hektar från Bäcklunds Stiftelse, om du själv har röjt eller om har anlitat någon att utföra ungskogsröjning. Kontakta Stellan, Martin eller Ulf så hjälper vi dig tfn Liten ordlista Huvudstam = Stam som förväntas vara kvar minst till förstagallring. Bistam = Stam som ej konkurrerar med huvudstam. Är mindre än halva höjden av närmaste huvudstam. Röjstam = Stam som ska röjas bort. 1 hektar = Yta på 100 x 100m. Ungefärliga priser på röjningsuppdrag Lättare röjning :-/hektar. Normal röjning :-/hektar. Svårare röjning :-/hektar. Norra Skogsmagasinet nr 2/

18 RIKTIGA BYGGHANDLARE I NORR! Vi erbjuder: Stort sortiment, bra priser, goda råd, bygginformation, transporthjälp, hantverkarkontakter. Vi är specialister på trä. Ett urval av våra leverantörer: 18 Norra Skogsmagasinet nr 2/2007

19 Ekonomi & Juridik Jan Wiklund, Jakobsson Wiklund AB Förbättrade regler för skogsägare Den nya regeringen ligger verkligen inte på latsidan. Oavsett om man gillar röda rosor eller blåklint konstaterar jag att att skogsägarna har en hel del förbättringar att se fram emot. Finansdepartementet har tidigare i en promemoria föreslagit att alla tillgångar i ett företag ska vara fria från förmögenhetsskatt. Nu har regeringen för avsikt att slopa förmögenhetsskatten helt och hållet redan från och med taxeringen Därmed kan vi lägga Lex Uggla (problematiken med överlikviditet i företag) åt sidan och konstatera att vi skogsägare sannolikt kan redovisa våra intjänade skogspengar som kapitalunderlag för räntefördelning, utan risk för förmögenhetsskatt. Förslaget ska gälla från 1/ Överlikviditet för enskilda näringsidkare/skogsägare är inte bara en fråga om förmögenhetsbeskattning, utan även om gränsdragning mellan beskattningen i inkomstslagen, näringsverksamhet och kapital, som vi inte går in på närmare nu. allmänt avdrag i fall den går med underskott? Frågan fick nyligen sitt svar från kammarrätten i Stockholm: En nystartad aktiv verksamhetsgren kan ej ge möjlighet till allmänt avdrag i inkomstslaget tjänst. Skälet är att om man sedan tidigare har bedrivit näringsverksamhet anses den nya verksamheten ingå i den befintliga näringsverksamheten och kan därmed ej anses som nystartad. Skogskonton Regeringen avser att införa en möjlighet att föra över skogskonton och skogsskadekonton i samband med generationsskiften. Ett förslag om detta ska lämnas senast under 2008 och träda i kraft senast 1 januari Förslaget ger riktigt intressanta frågeställningar för överlåtelser av skogsfastigheter. Bättre regler för generationsskiften skapar nya möjligheter för den yngre generationen att orka med ekonomin i övertagandet av skogen. Moms Regeringen planerar att ändra redovisningsperiod för momsinbetalning. Redovisningsperioden är i dag normalt en månad. För skogsägare/företagare kan detta innebära likviditetsproblem och onödiga administrativa kostnader. Regeringen diskuterar nu förslag om att förlänga redovisningsperioden till tre månader för mindre företag. Naturligtvis frigör det här både tid och likviditet över tiden. Som företagare ska man inte behöva betala in moms som man själv inte hunnit få in. F-skattsedel Idag är det inte alla som får möjlighet att bedriva företag eller utöka sitt befintliga företag med ytterligare tjänster. Problematiken är många gånger att kriterierna för vad som anses vara självständig verksamhet faller på att den tänkta verksamheten har för få uppdragsgivare. Regeringen anser att det inte ska krävas flera uppdragsgivare än en för att få F-skatt. Under våren kommer en utredning att tillsättas för att göra en översyn av reglerna om F-skatt. Jag ser en enormt stor potential för skogsägaren att nu kunna bredda sin verksamhet ytterligare. Barkbok till nytänkande En översikt över skogens alla tillgångar och värden. Beställ den kostnadsfritt på Landshypotek.se. Eller ring , om du vill ha en personlig kontakt. Nystart eller inte? Om man sedan tidigare har bedrivit aktiv näringsverksamhet i mer än fem år kan en nystartad verksamhetsgren då ge rätt till Jordnära finansieringar Norra Skogsmagasinet nr 2/