Verksamhetsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan 2014-2016"

Transkript

1 Verksamhetsplan Hemvårdsnämnden version #{enhet}#

2 1 Ordförandens inledning Jag är både glad och stolt att kunna påstå att Halmstad har en mycket bra äldreomsorg. Vi har dygnet-runt verksamhet årets alla dagar, och fantastisk personal som gör ett mycket gott arbete och värnar om våra kunder. Vi har också ett stort antal frivilliga och anhöriga vars insatser är guld värda, att vi tycker det visar vi genom att satsa extra medel för att ge möjlighet att förstärka anhörigstödet. Den 1 oktober 2013 öppnas Halmstad kommuns första intraprenad. Vallås-Dalsbo med sina drygt 90 medarbetare kommer att verka som en intraprenad under nämnden. Jag önskar förstås dem alla lycka till, jag och många med mig följer med spänning intraprenadens utveckling! Ett årslångt arbete med värdighetsgarantier har nu resulterat i ett färdigt material som hela förvaltningen ska arbeta efter. Garantierna kommer gälla från den 1 november, och i och med detta garanteras Du som kund att få en både bra och säker omsorg och omvårdnad. De demensföreskrifter socialstyrelsen gått ut med att gälla från januari 2014 (SOFS 2012:12) har nu av socialstyrelsen skjutits upp att gälla tidigast från Detta ger oss och övriga kommuner välbehövlig tid att förbereda insatserna för en ännu bättre och säkrare demensvård. Vi har en mångfaldhet inom hemtjänsten vilket innebär att Du som kund har möjlighet att välja. Vi har infört LOV i särskilt boende och under året har det varit en hel del intressenter som vill etablera sig i Halmstad och driva äldreboende. Redan idag vet vi att företaget Aleris kommer att bygga ett äldreboende på Nissastrand, detta ser vi som mycket positivt, och följer utvecklingen med spänning. I maj 2014 beräknas det nya äldreboendet på Sofieberg med sina 60 platser stå klart. En invigning av detta ser jag fram emot, då demografin visar ett framtida behov av fler äldreplatser på lång sikt, och behovet av ett ställe att kunna förlytta Kvarnlyckan till vid en ombyggnad på kort sikt. Det finns alltså mycket att se fram emot under kommande år, i satsningar på anhörigstöd, med de nya värdighetsgarantierna och nybyggnation av äldreboende! Ann-Charlott Mankell, ordförande hemvårdsnämnden Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

3 2 Vision och värdegrund Visionen bygger på Halmstad staden med tre hjärtan. Till år 2020 ska Halmstad vara eller sträva mot att vara: Värdegrund Vår vision om Halmstad 2020 bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

4 3 Nämndens uppdrag 3.1 Reglemente för hemvårdsnämnden Följande reglemente för hemvårdsnämnden är fastställt av kommunfullmäktige Hemvårdsnämndens ansvarsområde och uppgifter regleras av detta reglemente. För hemvårdsnämnden gäller, utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och annan relevant lagstiftning, av kommunfullmäktige antagna Nämndernas arbetsformer samt övriga av kommunfullmäktige antagna styrande riktlinjer och planer. Hemvårdsnämnden ansvarar för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags verksamheter för att erhålla största möjliga kommunnytta. 2 Hemvårdsnämnden ansvarar för att kommunens mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Inom ansvarsområdet ligger följande uppgifter: - ansvaret för äldreomsorgen - ansvar, ledning och utförande för den kommunala hälso- och sjukvården för hemvårdsnämndens målgrupper 3.2 Hemvårdsnämndens värdegrund Följande värdegrund, antagen av hemvårdsnämnden (HN 2008/0227), ska prägla arbetet inom hemvården: "Vi i hemvården skapar tillit genom ett professionellt förhållningssätt med respekt för allas lika värde och med ett ödmjukt bemötande i det dagliga arbetet." 3.3 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Halmstad Följande lokala värdighetsgarantier gäller för äldreomsorgen i Halmstads kommun fr o m (beslut av hemvårdsnämnden , HN 2013/0164): För hemtjänsten: Vi lovar att Om den person du söker inte är på plats, ska du få information om när den går att nå, alternativt att du kan lämna ett meddelande och bli uppringd senast nästkommande vardag. Du erbjuds en kontaktman och tillsammans upprättar ni en genomförandeplan. Genomförandeplanen påbörjas så snart som möjligt efter att insatsen startat och ska vara upprättad inom 14 dagar. Genomförandeplanen följs upp tillsammans med kontaktman vid behov och minst 2 gånger/år. Du erbjuds ett uppföljningssamtal med biståndshandläggare inom 2 månader efter att insatsen startat. I samtalet följs beslutet upp, om du har en genomförandeplan, om du har inflytande och känner dig delaktig, samt om du är nöjd. Du bestämmer om din anhörig/närstående/god man ska vara med dig när genomförandeplanen skrivs samt vid uppföljningssamtal. Du blir kontaktad av personal om de inte kan komma på avtalad tid, +/- 30 min. Personalen som kommer till dig presenterar sig och visar fotolegitimation. När du fått beviljat biståndsbeslut och valt utförare för din hemtjänst skall insatserna påbörjas inom 2 dagar. Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

5 Du som har trygghetslarm får hjälp vid akuta larm så snart som möjligt, senast inom 30 minuter och för övriga larm senast inom 60 minuter. För äldreboende: Vi lovar att Om den person du söker inte är på plats, ska du få information om när den går att nå, alternativt att du kan lämna meddelande och bli uppringd senast nästkommande vardag. Du erbjuds en kontaktman och tillsammans upprättar ni en genomförandeplan. Genomförandeplanen påbörjas så snart som möjligt efter att insatsen startat och ska vara upprättad inom 14 dagar. Genomförandeplanen följs upp tillsammans med kontaktman vid behov och minst 2 gånger/år. Du erbjuds ett uppföljningssamtal med biståndshandläggare inom 2 månader efter att du flyttat in på äldreboendet. I samtalet följs beslutet upp, om du har en genomförandeplan, om du har inflytande och känner dig delaktig, samt om du är nöjd. Du bestämmer om din anhörig/närstående/god man ska vara med dig när genomförandeplanen skrivs samt vid uppföljningssamtal. Du får träffa din kontaktman vid till exempel ett hembesök innan du flyttar in på ett äldreboende. Du får veta vem som är patientansvarig sjuksköterska när du flyttar in på ett äldreboende Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

6 4 Analys utifrån nämndens uppdrag Det som följer är hemvårdsförvaltningens "Basfakta", en årligt återkommande del i förvaltningens arbete med omvärldsbevakning. Basfakta sammanställs under sommaren inför start på arbetet med hemvårdsnämndens verksamhetsplan. Område Demografi och Bostadsplanering Ekonomi Verksamhet Vård och omsorg Verksamhet Förebyggande Miljö Personal Teknik Ansvar Lennart Svensson Niklas Petersson Fröling Eva-Karin Stenberg, Anna Bernulf Jansson Anneli Bjärnhag Anders Bengtsson Susanne Karlsson Thomas Wollentz, Jan Granqvist DEMOGRAFI OCH BOSTADSPLANERING Sammanfattning De närmaste åren händer ur demografiskt perspektiv inte så mycket. Från år 2020 ser vi en betydligt större ökning av antalet äldre i de åldrar som förmodas behöva mycket vård- och omsorg. Införandet av LOV gör att nya äldreboenden kan dyka upp och då måste spelplanen kunna ta emot dessa. Det är högst sannolikt att LOV-boenden etableras förhållandevis centralt inom tätorten. Det är också troligt att LOV-entreprenörerna vill göra sina satsningar tillsammans med kommunen för att samordna i tiden med avveckling av något gammalt boende. För att garantera en balanserad mängd platser i särskilt boende ser hemvårdsförvaltningen ett behov av en ganska strikt planering de närmaste åren, framför allt för att inte stå med tomma platser. Beslut om Kvarnlyckans framtid måste därör fattas i höst. När Sofieberg öppnar 1 maj 2014 kommer nämnden troligen att ha ett stort överskott på platser och då måste fråga om evakuering av Kvarnlyckan eller avveckling av andra boenden varar fattade. Den stora ökning av antalet platser runt år 2020 bör kunna mötas med LOV-boenden. Befolkningsprognoser gällande gruppen äldre i Halmstad Ökning i olika åldersgrupper från 2014 till 2030 Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

7 Vi ser en markant ökning av antalet äldre i grupperna år och år under den närmaste 10-års perioden. Efter 2020 börjar också gruppen år att öka kraftigt för att drygt fem år senare nästan explodera. Då har 40-talisterna blivit 85 år. I det kortsiktiga perspektivet ser vi under planperioden följande förändringar i de olika åldersgrupperna: Behov av lägenheter i äldreboende under Med utgångspunkt från prognoserna ovan kommer behovet av nya platser på äldreboende att öka enligt nedan förutsatt att lika stor andel i varje åldersgrupp som idag kommer att behöva vård och omsorg på äldreboende. Statistiken utgår från den ögonblicksbild som verksamhetssystemt redovisar en gång i månaden här 31 maj På ett par månader kan beläggningen förändras med 20 platser. Hemvårdsnämndens plan för ny- och ombyggnad av äldreboende Med utgångspunkt från prognoserna ovan, husens standard och skick samt förvaltningens uppfattning att ett äldreboende bör ha en viss minsta storlek för en trygg och ekonomisk drift, kan förslaget nedan utgöra diskussionsunderlag för vidare ställningstagande. Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

8 EKONOMI Finansiering av hemvårdsnämndens verksamhet Äldreomsorgen i Halmstads kommun kostar årligen ca en miljard. Finansieringen av verksamheten består till ca 90% av det anslag Kommunfullmäktige tilldelat hemvårdsnämnden i sitt planeringsdirektiv med budget. Avgifterna som kunderna betalar finansierar 5%. Den sista delen utgörs av hyror och övriga intäkter. Statliga satsningar Olika statliga satsningar på äldreomsorg präglar inriktningen på hemvårdsnämndens verksamhet. Satsningarna görs via stimulansmedel eller prestationsbaserade ersättningar. Nämnden har för närvarande medel inom: De mest sjuka äldre Omvårdnadslyftet nationella värdegrunden utformande av värdighetsgarantier fördjupad satsning på uppföljningar kopplat till LOV Utföra verksamhet eller köpa verksamhet Hemvårdsnämnden kombinerar egen regi-verksamhet med att köpa huvudverksamhet (genom LOV i hemtjänst och LOV/LOU i särskilt boende) från andra utförare. Under den senaste femårsperioden har mängden köpt verksamhet nästan tredubblats. Avvikelser från budget Senaste prognos (efter maj) visar på att nämnden kommer att göra ett nollresultat Avvikelser från standardkostnad Standardkostnad är ett mått på vad en verksamhet borde kosta om man rensar för strukturella skillnader kommuner emellan så som åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund etc. Definitionen av standardkostnad lyder: den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn tagen till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Den politiska ledningen i Halmstad fokuserar mycket på avvikelser från standardkostnad i sitt uppföljningsoch budgetarbete. Halmstads äldreomsorg har legat över standardkostnad , men siffror för 2012 som publicerades i juni visar att kostnaden nu understiger standardkostnad. Skatteutjämningssystemet & kostnadsutveckling i kommunen Ett nytt skatteutjämningssystem som lagstiftades om hösten 2012 ger Halmstad nya förutsättningar relativt andra kommuner, och ett sämre ekonomiskt utgångsläge än vad som tidigare beräknats. Detta är en Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

9 bidragande orsak till att KF lagt en budget för kommunen som inte fullt ut är finansierad för 2015 och Kostnadsutvecklingen i Halmstads kommun har under en lång tid varit större än vad som motiveras av inflation och volymökningar. Samtidigt har Halmstad en åldrande befolkning, vilket innebär en strukturell utmaning. KF poängterar i planeringsdirektivet att omprövningar är ett viktigt verktyg att använda. En omprövning innebär alla insatser som reducerar nettokostnaderna utan att kvaliteten på den verksamhet som fortsatt bedrivs försämras. Ekonomiska förutsättningar i Planeringsdirektiv Planeringsdirektiv (PD) med budget är KF:s uppdrag till nämnderna för kommande treårsperiod. Tillskjutna medel: För tillskjuter KF följande medel, här uppdelat på allmänna och specifika för HVN: Allmänna: HVN: Alla verksamheter kompenseras för löneökningar enligt avtalsutfall. Hyresförändringar kompenseras och är ett nollsummespel för alla verksamheter. Alla verksamheter får kompensation för inflation, d v s kostnadsökning på sådant som inte är löner. Kompenseras för volymökning i ordinärt boende (hemtjänst/hemsjukvård) Kompenseras för driftkostnader för Sofieberg, 60 nya boendeplatser. Alla ytterligare förändringar i verksamheten som nämnden kan se inom kommande treårsperiod, och som får ekonomiska konsekvenser, måste klaras av genom omprioriteringar i nuvarande verksamhet. Reducering av medel: KF ger liksom ifjol alla nämnder i uppdrag att göra omprövningar i sin verksamhet. Alla nämnder får motsvarande 0,5% av sin budgetram i omprövning. Jämfört med 2013 reduceras ramen 2014 med 4 mkr och sedan ytterligare 4 mkr 2015 (sammanlagt 18 mkr) och 4 mkr 2016 (sammanlagt 12 mkr). VERKSAMHET VÅRD OCH OMSORG Hälso- och sjukvård Den generella välfärden har bidragit till en höjning av medellivslängden med drygt tjugo friska och aktiva år jämfört med tidigare generationer. Våra kunder/patienter blir dock allt sjukare. Hälso- och sjukvårdsbehovet ökar och den kommunala vården blir alltmer komplex vilket gör att behovet av legitimerad personal är i ökande. Socialstyrelsen arbetar med att säkra upp behovet av legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård via en föreskrift som enligt uppgift skall gälla från 2014 januari. Patientdatalagen Patientdatalagen ger möjlighet till ett system med sammanhållen journalföring mellan olika vårdgivare i kommuner och landsting. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten. Alla som undersöker och behandlar patienten ska ha tillgång till all information som finns om patienten, om patienten inte har spärrat några uppgifter. Vårdgivaren har rätt att erbjuda patienterna direktåtkomst till de egna patientuppgifterna över Internet. Rätt information - Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga SOU 2013:45 Delbetänkande av Utredningen om rätt information i vård och omsorg Denna utredning kommer med förslag på regler hur personer som saknar förmåga att motsäga sig eller samtycka till nödvändig behandling av personuppgifter som gör att de trots denna oförmåga kan ingå i sammanhållen journalföring med mera. Utredningen menar att personuppgiftsbehandling för beslutsoförmögna vuxna bör utgå från vad som är känt om personens inställning i frågan tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonalens bedömning om vad som är bäst för patienten. Om det är känt att personen motsagt sig denna typ av sammanhållen journalföring skall Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

10 uppgifterna spärras. Närstående har ingen formell rätt att besluta i personens ställe men de uppgifter som de lämnar kan vara vägledande. Utredningen föreslår att vårdgivare ska få en möjlighet att i enskilda vårdsituationer som exv behov av att få kännedom om personens läkemedelslista när detta är nödvändigt kunna göra detta även om patienten varaktigt saknar förmåga till samtycke. Samma sak ska gälla för kvalitetsregister, med syfte att förbättra vården både för personen själv och för andra i samma situation. Således gäller att om det tydligt framgår att personen tydligt motsatt sig att medverka i registrering i kvalitetsregister skall registrering inte ske. Utredningen gör bedömningen att ändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juli Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Den 1 juni 2013 övergår tillsynen över hälso- och sjukvården och socialtjänsten från Socialstyrelsen till den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Inspektionen för vård och omsorg kommer att ansvara för tillsynen över: hälso- och sjukvård hälso- och sjukvårdspersonal socialtjänst verksamheter enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den nya myndigheten tar också över handläggningen av: anmälningar enligt lex Sarah och lex Maria allmänhetens klagomål på vård och omsorg kommunernas ej verkställda beslut. Utöver det ingår i IVO:s uppdrag att pröva alla ansökningar om tillstånd inom socialtjänsten och vissa tillstånd inom hälso- och sjukvården. Myndigheten kommer även att ta över ansvaret för en del register, exempelvis HVB-registret och vårdgivarregistret. Generaldirektör för IVO är Gunilla Hulth-Backlund. Socialstyrelsens fortsatta ansvar Socialstyrelsen fortsätter att arbeta för en god hälsa, vård och omsorg genom att: styra med föreskrifter, nationella riktlinjer, vägledningar och statsbidrag genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser ta fram statistik och ansvara för ett tiotal register såsom patientregistret, dödsorsaksregistret, läkemedelsregistret och registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) utfärda legitimationer och specialistbevis samt tillstånd att bedriva rikssjukvård hantera ett stort antal regeringsuppdrag varje år. Patientsäkerhetslagen gäller f.o.m 1 januari 2011 Lagen har tillkommit för att vården skall bli säkrare. Vårdgivaren får ett tydligare ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. En stor del av detta är att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Patientsäkerhetsarbetet skall synliggöras i en Patientsäkerhetsbrättelse. Patienter och närstående ska erbjudas att vara delaktiga i säkerhetsarbetet. Riskanalyser för vårdskador skall göras regelbundet. I lagen införs en skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal att bidra till hög patientsäkerhet genom att rapportera till vårdgivaren risker för vårdskador samt händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Patientsäkerhet ska bli en angelägenhet för alla och det ska bli allas ansvar att arbeta och agera förebyggande. Detta skall öka lärandet och öka riskmedvetandet. Talesätt som bör bli en del av säkerhetsbegreppet för verksamheten: Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 F.o.m Juli 2011 gäller en ny föreskrift om ledningssystem och kvalitetsarbete. Föreskriften gäller både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det gemensamma kvalitetsledningssystemet skall bygga på: Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

11 vårdgivarens ansvar processer och rutiner, samverkan mellan lagrummen i den egna verksamheten men även med annan huvudman m.fl systematiskt förbättringsarbete genom riskanalyser egenkontroll - dvs kontrollera och följa upp resultat regelbundet och jämföra med tidigare resultat och att målet för kvalitén uppnås utredning av avvikelser, klagomål och synpunkter med krav på sammanställning och analys rapporteringsskyldighet dokumentationsskyldighet Den nya föreskriften för ledningssystem kräver nära samverkan mellan lagrummen där kunden sätts i centrum för allt som görs tillsammans. Kundens delaktighet och vår information till kunden har hög prioritet. Statliga medel/stimulansmedel = Ledningskraft så mycket bättre för svårt sjuka äldre. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 är en överenskommelse mellan staten och SKL. Stimulansmedel som kommunerna kunde söka tidigare är därmed avslutade. Överenskommelsen gäller för ett år i taget och utvecklas för varje år under en 4-årsperiod. All ersättning är numera prestationsbaserad. Arbetet sker i samverkan mellan kommunerna och Regionen i Halland genom en strukturerad samverkansorganisation. Områdena är: Demens Syftet är att arbeta förebyggande och minska onödigt lidande. Införande av kvalitetsregistret BPSD innebär att vårdpersonal får stöd i förbättringsarbete. Kvalitetsregister Palliativa registret alla dödsfall i verksamheten skall registreras. Syftet är att förbättra vård i livets slut enligt kvalitetsindikatorerna i Palliativa registret. Senior Alert Syftet är att alla ska erbjudas en registrering i Senior Alert. Ett register som ska förebygga undernäring, trycksår och fall och förbättrad munhälsa. Läkemedel Syftet är att olämpliga läkemedelskombinationer skall minska liksom vissa läkemedel som man vet äldre personer kan vara känsliga för. En modell för läkemedelsgenomgångar årligen tas fram under Läkemedelsgenomgångar skall ske regelbundet minst en gång årligen. Kontaktperson, sjuksköterska, patient/anhörig, läkare medverkar alltid. Apotekare efter behov. Strokerehabilitering Syftet är att förbättra vårdkedjan och ta fram ett rehabiliteringsprogram som är länsgemensamt samt implementera detta. Förebyggande hembesök Syftet är att de äldre ska få information om förebyggande åtgärder. Det ska finnas en modell med innehåll och struktur för förebyggande hembesök till åringar i Halland. Undvikbar slutenvård och minska återinläggningar Syftet är att undvika slutenvård och återinläggningar på sjukhus när vården kan genomföras i öppen vård. Vårdhygien På grund av utvecklingen med ökad förekomst av resistenta bakterier är arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner ständigt pågående. För kommunal hälso- och sjukvård innebär detta att det behövs utbildning till all vår vårdpersonal. Vårdhygien i Regionen erbjuder detta. Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

12 Hemsjukvård Sammanfattning av utredning gällande kommunaliserad hemsjukvård SOU 2011:55 av Ewa Samuelsson Utredningen förordar tydligt att hemsjukvård skall drivas i kommunal regi. En omställning till detta pågår i landet. Det är högst olyckligt och en fara för patientsäkerheten när omsorgspersonal och legitimerad personal är i olika organisationer. Utredningen tydliggör att det i dagsläget inte finns någon samstämmig uppfattning om vad som är Hemsjukvård på primärvårdsnivå. Primärvårdens karaktär förändras successivt till följd av att allt mer kan behandlas utanför sjukhusen. Utredningen konstaterar att den medicinska utvecklingen har lett till att detta begrepp inte utgör en lämplig avgränsning. Det som har kallats sjukhusansluten hemsjukvård handlar i praktiken på de flesta håll om palliativ vård. Annat som diskuteras var det hör hemma i begreppen är påsdialys, ventilatorbehandling och sugning av övre luftvägar Utredningen menar att den kommunala kompetensen bör vidgas och föreslår att kommunernas hemsjukvård inte ska begränsas till att avse primärvårdsansluten hemsjukvård. Utan att kommunerna också får möjlighet till ansvar för alla hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet, även specialiserad somatisk och psykiatrisk hemsjukvård som är ansluten till slutenvården. Med hemsjukvård menas då alla insatser av sjukvård i den enskildes hem som utförs av legitimerad personal eller personal med delegering. Läkare undantaget. Grunden är att personalen har kompetens och att vården kan ske på ett patientsäkert sätt. En vårdplan skall upprättas. En vinst med att kommunen ansvarar för all hemsjukvård är att det inte finns parallella organisationer i hemmen. Färre vårdgivare ger: en säkrare vård, tydligare huvudmannaskap förhindrar att patienterna hamnar mellan stolarna, samhällsekonomiskt effektivt. Ur den enskildes perspektiv är det inte att föredra att det kommer vårdgivare från olika team endast beroende på att viss insats räknas som specialist vård. Nutrition, mat och måltider Kommande lagar och föreskrifter I januari 2014 beräknas socialstyrelsens nya föreskrifter om förebyggande och behandling vid undernäring börja gälla. Föreskrifterna ska tillämpas på äldreboenden, hemtjänst i ordinärt boende samt i verksamheter som omfattas av HSL. Föreskrifterna innebär ett tydligare ansvar för vårdgivaren att ha rutiner för att förebygga och behandla undernäring. I detta ingår att ha rutiner för när en patients näringstillstånd skall utredas och hur den utredningen skall göras. Kvalitetsregistret Senior Alert innehåller ett instrument för att identifiera kunder med undernäring. Senior Alert belyser nutritionen lokalt och nationellt och erbjuder verktyg för att registrera både åtgärder och uppföljning. Men för att rätt åtgärder ska sättas in förutsätts en korrekt utredning av näringstillståndet. En sådan utredning kräver fördjupade kunskaper kring t.ex. behov och intag av energi och näring vid specifika sjukdomstillstånd. För att leva upp till kommande krav från socialstyrelsen behöver förvaltningen komplettera med sådan specialistkompetens. Måltidsordning/Nattfasta Faktorer som är associerade med undernäring är ålder, demens, depression och stort omsorgsbehov. Andra faktorer som tros ha betydelse för en persons näringstillstånd är nattfasta och antalet måltider per dygn. Rekommenderad nattfasta är maximalt 11 timmar och antalet måltider bör vara minst fyra. En svensk studie visade att en nattfasta över elva timmar medförde 1.67 gånger högre risk för undernäring medan färre måltider än fyra per dygn innebar en 3 gånger högre risk. Enligt kvalitetsregistret Senior Alert löper omkring 67% av hemvårdsförvaltningens kunder risk för undernäring. Den genomsnittsliga nattfastan var vid senaste mätningen 12 timmar och 27 minuter (spridning: 03:30-19 timmar) Hemvårdsförvaltningen bör utveckla arbetet med måltiderna mellan huvudmålen, såsom förfrukost och sent kvällsmål, för att möjliggöra en kortare nattfasta och därmed förebygga undernäring. Måltider som social aktivitet Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

13 Nationellt pågår ett arbete med kvalitetsindikatorer för måltidsmiljö för äldre på särskilt boende. Indikatorerna baseras på FAMM (five aspects of a meal model) som är en modell för att belysa de olika delarna i en måltid. De fem delarna är rummet, mötet, maten, stämningen och styrsystemet. Målsättningen är att den äldres måltidsmiljö ska vara utformad så den främjar välbefinnande och hälsa. Projektet guldkant på måltiden har gett möjlighet att se över den fysiska måltidsmiljön. Detta i kombination med själva guldkantsmåltiderna har påverkat kundernas upplevelse av mat och måltider positivt och detta sätt att arbeta bör fortsätta. För att utveckla arbetet med måltiderna som både social aktivitet och som ett led i att behandla och förebygga undernäring bör arbetet med omsorgsmåltider (även kallat pedagogiska måltider) utvecklas. Omsorgsmåltider innebär måltider där personal sitter med under måltiden, gärna äter själva, ger individuellt stöd och stimulerar samtal. VERKSAMHET FÖREBYGGANDE En ökad livslängd och fler äldre med förbättrad hälsa innebär att det kommer att ske en förändrad syn på de äldre som samhällsresurs. De äldre kommer dessutom att ställa nya krav på det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen. Med höjd och flexibel pensionsålder kommer också synen på åldrandet att förändras. (SKL) I en studie genomförd av Kairos Future (pressrapport juni 2013) framkommer att nätverken kommer att spela en allt större roll och begreppet anhöriga kommer att utvidgas från make/maka till barn och närstående vänner. En farhåga är också bristande resurser i form av svårigheter för äldreomsorgen att hävda sig på arbetsmarknaden och rekrytera tillräckligt utbildad personal. Det är en faktor som hämmar kvaliteten i omsorgen men också ett nära samarbete med de äldres anhöriga. Man ser också en ökad individualisering ej standardlösningar som gäller längre det ställer krav på flexibilitet och kompetens i verksamheten. Kundens och anhörigas kompetens och engagemang kommer att öka och med det ökar även i frågasättandet av socialtjänstens utbud av insatser. Forskningen om förebyggande hembesök visar att väl genomförda hembesök, som erbjuds vid upprepade tillfällen, görs av professionella personer och innehåller hälsoundersökning har effekt genom bättre funktionsförmåga och uppskjuten sjuklighet och dödlighet. För att hitta metoder/lösningar på hur vi kan bli bättre på att rekrytera och behålla frivilliga inom äldreomsorgens verksamhet så genomförs en enkät under hösten 2013 som får visa vägen framåt. För att möta morgondagen när det gäller den förebyggande verksamheten behöver vi se över vilka kompetenskrav vi ska ha och vilka insatser vi ska utföra för att nå dessa. MILJÖ Klimathotet är den miljöaspekt som har störst relevans för hemvårdsförvaltningens verksamhet i och med den omfattande bilkörningen i den öppna verksamheten. Det är en av vår tids största utmaningar och ställer stora krav på internationellt samarbete och långsiktigt ansvarstagande, vilket visat sig svårt att åstadkomma. Enligt FNs ramkonvention för klimatförändringar skall halten av växthusgaser i atmosfären stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Det pågår omfattande forskning inom klimatområdet världen över och FNs klimatpanel IPCC sammanställer viktiga rapporter inför internationella överenskommelser. I juni 2013 genomförs en av förhandlingarna i raden för att komma överens efter Kyotoprotokollets utgång. Stor oenighet råder. EU:s medlemsstater har enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. Riksdagen har fastställt ett generationsmål för miljöpolitiken: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och vägleder miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Etappmål till år 2020 är att utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med år Transporter är det svåraste området att åstadkomma resultat inom. Bilar blivit energisnålare över tid men också betydligt fler, inte minst lastbilar. Förnybara bränslen har inte fått något större genomslag, utbudet av gasbilar är mycket begränsat, etanol som bränsle är ifrågasatt, elbilar är få och dyra, bränlsecellsbilar finns Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

14 inte ännu i serieproduktion. Kommunen redovisar klimatambitioner i både kommunens Ekohandlingsprogram, Program för hållbara transporter och Program för hållbar energi. Till 2020 skall utsläpp av växthusgaser ha minskat med 45 % jämfört med Transporterna skall minskas och miljöanpassade transportsätt prioriteras. Infrastrukturen skall utformas så att negativ miljöpåverkan undviks och en övergång till klimatvänliga drivmedel och energikällor sker. Kommunens fordon skall till 90 % drivas med förnybara bränslen år 2020 och antalet tankställen för biogas och elfordon skall utökas. Matens påverkan på miljön Äldreomsorgen står för en stor del av de måltider som serveras i kommunens regi. Dessa måltider är därför av intresse ur perspektivet miljö och hållbar utveckling. Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholm Läns Landsting har med stöd från Konsumentverket och Livsmedelsverket formulerat en mall för vilka livsmedelsval som är både hälsosamma och miljövänliga. Modellen kallas S.M.A.R.T och bygger på de svenska näringsrekommendationerna i kombination med de svenska miljömålen. Den innebär i korthet att man rekommenderar större andel vegetabilier, mindre mängd tomma kalorier, högre andel ekologiskt kött, kyckling och fisk framför rött kött, grova grönsaker framför salladsgrönsaker samt transportsnåla livsmedel. Modellen är i första hand tillämpbar för friska individer och krockar till viss del med rekommendationerna för kost inom äldreomsorgen, där energität mat med högt proteininnehåll är grunden. Men flera delar fungerar väl och bör uppmärksammas vid matsedelsplanering, i livsmedelsupphandlingar osv. Men kanske är matsvinnet den faktor som äldreomsorgen kan påverka mest för att bidra till en hållbar utveckling. I äldreomsorgen slängs mycket mat, både i produktionsledet och från serveringen. En ökad samverkan och förståelse olika yrkesgrupper emellan skulle främja mer flexibla beställningar och därmed mindre svinn. Att rätt kost, med rätt konsistens, ordineras till kunder med behov av specialkost har också avgörande betydelse och är ett ämne för kompetensutveckling för såväl sjuksköterskor som omsorgspersonal. PERSONAL Pågående statliga utredningar och nya lagar m.m. Förändringar i föräldraförsäkringen föreslås from 1 / Förändringarna innebär att uttagsreglerna för föräldrapenning ändras och då också rätten till föräldraledighet för barn födda efter 1/ % procent av dagarna ska tas ut innan barnet fyllt fyra år, resten( 96 dagar) kan sparas upp till tolv års ålder eller tills barnet slutat femte klass. Även reglerna för utökad tillfällig föräldrapenning ses över av försäkringskassan och föreslås bli förenklade, båda föräldrar ska kunna använda försäkringen samtidigt vid viss sjukvård och behandling samt att åldersgränserna höjs från 16 till 18 år. Pågående statlig utredning om män och jämställdhet ska presenteras för regeringen senast den 31 januari. Utredning om arbetsgivares begäran om registerutdrag ska redovisas senast 30 april Utredningen ska ta ställning till vilken lagstiftning som behövs för att balansera individens skydd av integriteten och arbetsgivares behov av kontroll. Krav om rätt till heltid och möjlighet till deltid diskuteras i regeringens jämställdhetsdelegation, vilken kommer att redovisa sitt arbete i oktober Inställning i delegationen har hittills varit att arbetsmarknadens parter ska ta huvudansvaret i denna fråga. Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25) föreslår en höjning av skyddet av anställning från nuvarande 67 år till 69 år from Det innebär förmodligen att även skyddet mot åldersdiskriminering kommer att ses över och stärkas. Från och med den 1/ gäller nya föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:12). Syftet med föreskrifterna är att tydliggöra kommunernas ansvar för att varje boende är bemannat så att de som bor där kan leva ett tryggt och säkert liv. Den som driver det särskilda boendet måste också ta fram en plan för hur insatserna ska genomföras och se till att bemanningen anpassas efter det. Det ska finnas personal dygnet runt som kan ge nödvändig hjälp utan dröjsmål. Socialnämnden måste även ta reda på vilka insatser varje person behöver och fatta beslut om det. Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

15 Arbetsmarknad Bristen på arbetskraft med utbildning inriktad mot arbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg synes bli mycket omfattande på lång sikt. Tillgången beräknas öka med endast fram till år 2030 medan efterfrågan ökar med hela I första hand efterfrågas fler personer med gymnasial utbildning. Pensionsavgångarna bland vårdpersonalen blir stora och tillskottet från gymnasieskolans omvårdnadsprogram räcker inte till för att täcka pensionsavgångarna. Arbetsmiljö & hälsa Nya regler om effektivare sanktioner vad gäller tillämpning av arbetsmiljölagen gäller from 1/ Det direkta straffansvaret vid brott mot föreskrifter som Arbetsmiljöverket har utfärdat kommer att ersättas av sanktionsavgiftsansvar. Endast regler om minderåriga i arbetslivet fortsätter att vara direkt straffsanktionerade. Men, chefens ansvar för arbetsmiljöbrott har inte ändrats. Sanktionsavgifter ska även införas vid brott mot arbetsidslagen den 1/ Vid brott mot reglerna om jourtid, genomsnittsberäkning av arbetstid, övertid, mertid, dygnsvila och veckovila. Vid brott mot övertid kan även en övertidsavgift tas ut. Utbildning & kompetens Vård- och omsorgscollege (VO-College) innebär att utbildningsanordnare och arbetslivet samverkar för att förnya utbildningen inom omvårdnadsområdet. Samverkan ger en bättre koppling mellan teori och praktik. Satsningen innebär också kompetensutveckling för redan anställda samt en yrkesutbildning för vuxna. Certifieringen till VO-College är en kvalitetsgaranti. För att kunna garantera vård och omsorg av hög kvalitet i hela landet behöver ett strukturerat arbetssätt införas där bl.a. nationellt överenskomna mått och indikatorer följs upp på ett standardiserat sätt. Resultaten kan sedan användas i det lokala förbättringsarbetet, men också för öppna jämförelser på nationell nivå. (SKL). Den regionala ansökan för VO-College i Halland har gått igenom och Halmstads kommun är nu delaktiga i den lokala ansökan om certifiering av VO-college Syd (Halmstad, Hylte och Laholm). Statsbidrag till kommuner för kompetenshöjning av personal fortsätter under Privata utförare som önskar ska få del av bidrag genom kommunen. I förvaltningen kommer ledarskapsutbildning, vilken är en utbildning för att ge chefer verktyg att driva förändrings och förbättringsprocesser, börja under hösten 2013 för att fortsätta under Omvårdnadslyftet, kompetenshöjning för baspersonal, fortsätter Satsningen betyder att andelen vårdutbildade inom äldreomsorgen kommer att öka. Det genomförs i samarbete med lokal gymnasieskola. TEKNIK Forskning och utveckling Under inledningen av 2013 har baspersonal inom hemvårdsförvaltningen fått nätverkskonton för inloggning i kommunens nätverk vilket är en förutsättning för att kunna använda system och applikationer. Det grundläggande syftet har varit att ge medarbetare möjlighet att arbeta i systemet Magnacura där de kan dokumentera digitalt och ta del av information knuten till kunder. Fler datoranvändare och användare av systemet Magnacura ställer högre krav på tillgänglig support vad gäller både handhavande och systemåtkomst (behörighetshantering). Under 2013 organiseras och struktureras därför support och behörighetshanteringen för att förenkla och för att ge bättre service. Som en direkt följd av digital dokumentation och ökad användning av kvalitetsregister så som Senior Alert och Palliativregistret har flera verksamhetsplatser fått antingen fler nätverksuttag eller trådlöst nätverk, allt för att dokumentation. Det som är mest aktuellt under kommande år är aktiviteter inom området ehälsa vilket kan ses som ett paraplynamn för flera delområden. Alla kommuner i Halland är med på en gemensam ansökan om statliga stimulansmedel inom området. Detta innebär att Halmstads kommun behöver uppnå ett antal mål under 2013 och 2014: Andelen digitala trygghetslarm ska öka, antalet etjänster riktade till invånare ska öka, andel personal med mobil åtkomst både för information och för att kunna dokumentera ska öka, andelen personal med tillgång till säker roll och behörighetsidentifikation ska öka och kommunen ska under 2013 införa tjänsten NPÖ- Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

16 konsument (Nationell patientöversikt). Under 2014 ska kommunen införa NPÖ-producent. Som konsument i NPÖ tar man del av utvald journalinformation från annan huvudman medans man som producent exporterar egen utvald information till NPÖ som delas med andra huvudmän. Inom förvaltningen behöver vi bedriva projekt och aktiviteter inom ovanstående ehälsa-områden, arbete är påbörjat för att utveckla etjänster inom i första hand ansökningar med möjlighet till digital signatur. Tillsammans med leverantören Pulsen förs diskussioner om möjligheten att mobilt nå systemet Magnacura för mobil åtkomst till information och för att kunna dokumentera. I samband med att den mobilta tjänsten TES Mobil införts under vinter/vår 2013 har förvaltningen valt att satsa på smartphones vilket ger en stabilare användning samt möjlighet till användning av andra applikationer. Kraven på en säker hantering inom IT-området har inneburit att SITHS-kort i kombination med HSA-katalog (användare- och organisationskatalog) införts och allt fler system och tjänster kommer att behöva använda dessa. I dag används korten för systemet Pascal och det kommer att krävas för användning av NPÖ. Kort och katalog kommer även att krävas för användning av Meddix (samordnad vårdplanering) och kvalitetsregister men detta blir inte aktuellt förrän Inom Magnacura sker alltid viss utveckling och tanken är att även här kunna använda SITHS-kort för inloggning och signering samt införa Single Sign on vilket innebär automatisk inloggning via nätverksinloggningen. Under hösten kommer systemet att dokumenteras för att för att underlätta arbetet för en ny systemansvarig och för att säkerställa drift och kvalité. Arbetet med att införa NPÖ-producent kommer att kräva att den information vi vill föra över från Magnacura till NPÖ är kvalitetssäkrad och att rätt språkbruk används. Kostnaderna för utveckling och funktionalitet bedöms bli förhållandevis stora. Arbetet med att möjliggöra digitala Trygghetslarm behöver utredas, idag är det inte möjligt för förvaltningens larmsystem att ta emot digitala larm. Behovet av ersättningssystem eller tjänst behöver utredas. Kostnaderna för ett systembyte bedöms vara stora. En tjänst, i samverkan med andra huvudmän kan visa sig vara ett billigare vägval. Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

17 5 Kommunfullmäktiges mål 5.1 Målområde: Demokrati och dialog Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information (konkretiserat mål). Vår information ska ge en tydlig och rättvisande bild av verksamhetens innehåll och utbud. Mätetal Nöjd medborgar-index Äldreomsorg (52) bättre än större städer Informationsindex kommunens webplats Äldreomsorg (76) sämre än riket/större städer Antal genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (1) KFkrav: 1 st Antal erbjudna etjänster (1) Aktiviteter Ytterligare utveckla användandet av de sociala medier vi idag kommunicerar via (bloggen, Facebook, Instagram). Hålla hemsidan aktiv genom nyhetspublicering. Fortsätta arbeta för ökad kunskap hos medarbetarna om kommunikation och om hur verksamheten fungerar, från politiskt beslut till utförande. Arbeta för att nå minoriteter eller personer med funktionsnedsättning genom att exempelvis läsa in informationsbroschyrer, översätta broschyrer till fler språk. Utvärdera de brukar- och invånardeltaganden som görs för att säkerställa att de fyller sitt syfte. Arbeta med projekt för etjänster på förvaltningen inom ramen för den kommunövergripande satsningen på eförvaltning Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

18 5.2 Målområde: Miljö och energi Verksamheten ska utvecklas på ett för människor och miljön långsiktigt hållbart sätt. Mätetal Andel miljöbilar (76%) 77 % 79 % 81 % Koldioxidutsläpp per kund (111) 110 kg CO2 109 kg CO2 108 kg CO2 Körda mil per kund Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

19 5.3 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad Verka för kompetensförsörjning utifrån verksamheternas behov Mätetal NMI (Nöjd Medarbetar-index) (76) NMI 80 NMI 80 NMI 80 Utbildningsnivå baspersonal - andel med undersköterskekompetens (74%) 74% 75% 76% Aktiviteter Vid extern rekrytering av baspersonal anställa medarbetare med undersköterskekompetens Följa upphandlingen av nytt HR-IT-system i kommunen och bevaka möjligheten att med detta kunna kartlägga olika kompetenser och vidareutbildningar (specialist-usk, språkkompetens, specialist-ssk, chefers och handläggares utbildning etc). Arbete för att höja vårdyrkets attraktionskraft genom bl a fortsatt aktivt arbete med Vård- och omsorgscollege och direktinformation på skolor. Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

20 5.4 Målområde: Omsorg och stöd Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska bibehållas (konkretiserat mål) Verksamheten ska ge vård- och omsorgsinsatser av god kvalitet. Mätetal Andel personer i särskilt boende inkl. servicehus med risk registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert som har en teambaserad åtgärdsplan. Delårs 2013: 11% (av ca 300 reg) Andel personer i ordinärt boende exkl. servicehus med risk registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert som har en teambaserad åtgärdsplan. Delårs 2013: 90% (men FÅ reg) Andel personer registrerade i BPSD-registret som har en åtgärdsplan. Delårs 1: 18% av säbo Andel särskilt boende-kunder (inkl. servicehus) 75 år eller äldre med 5 eller fler läkemedel som erbjudits en läkemedelsgenomgång under året. Delårs 1: 10% Procentuell förbättring av de fyra indikatorerna i palliativa registret som rör Brytpunktssamtal, Smärtskattning, Munhälsa och Ångestlindring. Nöjda kunder, hemtjänst (ordinärt boende). Andel nöjda/mkt nöjda kunder i brukarundersökning. 87% Nöjda kunder, särskilt boende. Andel nöjda/mkt nöjda kunder i brukarundersökning. 88% Bemötande, hemtjänst (ordinärt boende). Andel kunder som alltid/oftast upplever ett gott bemötande, enl brukarundersökning. 97% Bemötande, särskilt boende. Andel kunder som alltid/oftast upplever ett gott bemötande, enl brukarundersökning. 97% Kontinuitet hemtjänst: antal personal hos kund per 14 dagar 16 (riket och större städer:14) Delaktighet/inflytande Hemtjänst - andel kunder som alltid/oftast upplever delaktighet/inflytande (nationell kundundersökning) 86%, bättre än riket/större städer Delaktighet/inflytande Särskilt boende - andel kunder som alltid/oftast upplever delaktighet/inflytande (nationell kundundersökning) 67%, bättre än riket/större städer 100% 100% 100% 100% 100% 100% 30% 50% 80% 100% 100% 100% 10% 10% 10% 87% 87% 87% 88% 88% 88% 98% 98% 98% 98% 98% 98% % 87% 87% 67% 68% 68% Aktiviteter Utbildning till teamen i riskbedömning och åtgärdsplan (Senior Alert). Spridning av kunskap om läkemedel för äldre i samarbete med PRO och SPF. Fortsatt utbildning i BPSD-registret: Utbildning till all personal i (ca 200) demensboende & utbildning till administratörer i särskilt och ordinärt boende. Palliativa registret: spridning av kunskap och förhållningssätt vid palliativ vård enligt nationella riktlinjer. Följa Socialstyrelsens utvecklingsarbete kring nationella brukarundersökningen, "Äldreenkäten". Eventuellt kommer möjlighet finnas att komplettera den med lokala frågor. Arbeta för att ytterligare stärka genomförandeplanens status som instrument att stärka kundens delaktighet. Utredning och beslut om hemtjänstinsatser i särskilt boende säkerställer den enskildes behov av personlig omvårdnad Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

21 Aktiviteter och service. Arbetssättet implementeras under 2014, med start redan hösten Kunden i fokus genom processkartläggning, riskanalys samt analys utifrån egenkontroll, avvikelser och åsikter som leder till förbättringsarbeten. Fortsatt utbildning till personal i Socialstyrelsens vägledningsmaterial "Äldreomsorgens nationella värdegrund" samt satsning på värdegrundsledare. Värdighetsgarantierna som implementerats under hösten 2013, och som gäller från 1 november 2013, följs upp första gången under Fortsätta följa och medverka i arbetet med läkemedelsgenomgångar i ordinärt boende. Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

22 5.4.2 Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/föreningar som utför frivilliginsatser inom de kommunala verksamheterna (konkretiserat mål). Verksamheten ska ha god kvalitet på det förebyggande arbetet. Mätetal Antalet frivilliga som utför insatser mot nämndens målgrupp Andel personer som gör en frivillig insats mot hemvårdsnämndens kunder som känner sig behövda (egen enkät). Pågående mätning! Social Samvaro och aktiviteter hemtjänst (ord boende) - andel nöjda/mkt nöjda kunder (nationell kundundersökning). FÖRUTSATT ATT MÄTNINGEN SKER! Social Samvaro och aktiviteter, särskilt boende - andel nöjda/mkt nöjda kunder (nationell kundundersökning). 68% Andel 79-åringar i kommunen, utan insatser från hemvården, som erbjuds ett förebyggande hembesök. 100% Andel 79-åringar som tackar ja till ett förebyggande hembesök. 2012: ca 55% Anhöriga som anhörigombuden har kontakt med - andel trygga/mycket trygga (egen enkät). 72% Anhörig vars närstående är säbo-/hemtjänstkund - andel som upplever bra/mycket bra samarbete (nationell kundundersökning) 86% Antal föreningar/organisationer som är samarbetspartners till hemvårdsnämnden inom den förebyggande verksamheten (KS' mätning) Pågående mätning, ca 40 Andel föreningar/organisationer som är nöjda/mycket nöjda med kommunen som samarbetspartner (KS' enkät) mäts hösten 2013 första gången 72% 72% 72% 68% 68% 68% 100% 100% 100% 65% 70% 70% 75% 77% 80% 86% 87% 88% % 60% 60% Aktiviteter Enheten för förebyggandeverksamhet fortsätter bedriva aktiviteter för att uppmärksamma frivilligt arbete. Arbete utifrån frivilligas önskemål och behov enligt enkätsvar. Dialog med Stadskontoret och övr förvaltningar kring resultat av KS' enkät om kommunen som samarbetspartner Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

23 5.5 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa Våra kunder ska ha en god upplevelse av maten och måltidssituationen. Mätetal Mat särskilt boende - andel nöjda/mycket nöjda kunder (nationell kundundersökning). 78% 80% 80% 80% Mat Servicehus - andel nöjda/mycket nöjda kunder (egen enkät) 90% 90% 90% 90% Matdistribution - andel nöjda/mycket nöjda kunder (egen enkät) 95% 95% 95% 95% Aktiviteter Kompletterande uppföljning av kunders upplevelse av mat och måltider genom fokusgrupper och intervjuer. Samarbete med Måltidsservice för att förbättra maten och måltidsupplevelsen för kunder med behov av mat med anpassad konsistens. Ökat samarbete mellan tillagningsköken och beställande enheter på särskilt boende för att öka flexibiliteten och minska matsvinnet. Vidareutveckla arbete som möjliggörs av KF:s "Guldkanten" genom ännu fler lokala aktiviteter. Fortsatt fokus på personalens tillgänglighet under guldkantsmåltider, såsom middagssällskap eftersom erfarenheten visat att kunderna värdesätter detta. Hemvårdsnämnden, Verksamhetsplan (35)

Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun!

Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun! Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun! HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Vad är en värdighetsgaranti? En värdighetsgaranti

Läs mer

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/ Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december norrkoping.

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december norrkoping. Uppdragsplan 2018 Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december 2017 norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 I årets uppdragsplan uttrycker vård-

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan Dnr 2013/ VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan Dnr 2013/ VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2014 Dnr 2013/0439 003 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2014 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2014

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET VON 2016/0924 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 7 december 2016 norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Innehåll

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg

Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg 1 Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Föreningen Blomsterfonden Org.nr: 802005-1465 ÅR 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet

Läs mer

Hemsjukvård i Hjo kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Nämndsplan Socialnämnden. - Preliminär nämndsplan

Nämndsplan Socialnämnden. - Preliminär nämndsplan Nämndsplan Socialnämnden - Preliminär nämndsplan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Mål- och resultatstyrning i Lomma kommun... 3 1.2 Nämndsplan och målkedja... 3 1.3 Nämndens ansvarsområde... 3

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Värdighetsgarantier. inom äldreomsorgen. Från och med april

Värdighetsgarantier. inom äldreomsorgen. Från och med april Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Från och med april 2016 www.halmstad.se Vad är en värdighetsgaranti? En värdighetsgaranti beskriver vad du och dina anhöriga och övriga kommuninvånare kan förvänta

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Ledningssystem för god kvalitet

Ledningssystem för god kvalitet RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9 SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Kvalitetsberättelse för 2017

Kvalitetsberättelse för 2017 Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Kvalitetsrapport hemtja nst

Kvalitetsrapport hemtja nst Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,

Läs mer

Brukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden

Brukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden Brukarundersökning vård- och omsorgsboende Vård- och äldrenämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Sammanfattning av brukarundersökning 2018... 3 1.2 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.3 Uppföljning

Läs mer

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans 1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Vi Omsorg i Sverige AB 556042-8517 Kvalitetsdeklarationen gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är

Läs mer

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter

Läs mer

Ersättning år 2019 samt revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av särskilt boende (LOV)

Ersättning år 2019 samt revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av särskilt boende (LOV) Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande Johanna Bång Sidan 1 av 5 Diariekod: 110 Vård- och omsorgsnämnden Ersättning år 2019 samt revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av särskilt boende

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

Patient- och kvalitetsberättelse för socialnämnden

Patient- och kvalitetsberättelse för socialnämnden Patient- och kvalitetsberättelse för socialnämnden 2015 2016-02-15 Iris Kjellander Ing-Marie Berglund Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål... 2 Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Instruktion Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 4 2018-09-11 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Öppna jämförelser 2018

Öppna jämförelser 2018 Handläggare Datum Mia Lindgren 2019-04-29 0480-452903 Öppna jämförelser 2018 Bakgrund Öppna jämförelser 2018 är den nionde rapporten om vården och omsorgen av äldre som Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2019 VON 2018/ Antagen av nämnden den 17 januari 2019.

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2019 VON 2018/ Antagen av nämnden den 17 januari 2019. UPPDRAGSPLAN 2019 Foto: Daglig verksamhet Studio 59 Uppdragsplan 2019 Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2019 VON 2018/0891-8. Antagen av nämnden den 17 januari 2019. norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation

Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation Leanlink Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation Facklig information enligt MBL 19 genomförd 2017-11-30 Facklig förhandling enligt MBL 11 genomförd 2017-12-14 i Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2012-01-18, 8 Senast reviderad

Läs mer

Rapport över verksamhetsuppföljning på Bokhöjden, särskilt boende

Rapport över verksamhetsuppföljning på Bokhöjden, särskilt boende Rapport över verksamhetsuppföljning på Bokhöjden, särskilt boende 120611 Inledning 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL,

Läs mer

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst

Läs mer

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer