tidskrift för svenska frimurare orden no Ung 225-åring sid talskyrka återuppstår sid 4-6

Transkript

1 tidskrift för svenska frimurare orden no Ung 225-åring sid talskyrka återuppstår sid 4-6

2 Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar. Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,5 miljoner kronor. Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2013: Lunds Universitet Professor Patrik Brundin Professor anders heijl Professor susanne iwarsson Docent ulf Jakobsson Professor arne lindgren Professor Bodil ohlsson Professor Jan sundquist Karolinska Institutet i Stockholm Professor alejandro Bertorello Professor maria eriksdotter-jönhagen Professor laura fratiglioni Professor caroline graff högskoleadjunkt Åsa gransjön craftman Professor göran hansson Professor mai-lis hellenius Professor rolf hultcrantz med dr Petter Järemo Professor John Pernow Dr. neil Portwood, Ph. D. Professor mårten rosenqvist Professor Karin schenck-gustafsson Professor Åke sjöholm Docent Josefin skogsberg Professor magnus sköld högskoleadjunkt anna swall Professor mats trulsson Docent hui-xin Wang Docent inger Wårdh Professor agneta Yngve Göteborgs Universitet Professor Kaj Blennow Professor sven enerbäck Professor anders lindén Docent mattias lorentzon Linköpings Universitet Professor Per aspenberg Professor ann-christina ek Professor fredrik elinder Professor Per fagerholm Professor tiny Jaarsma Professor toste länne Professor Jan marcusson Professor anna strömberg Professor stefan Thor Professor Karin Öllinger Professor carl Johan Östgren Umeå Universitet Professor anders Bergh Professor Yngve gustafson Docent niklas lenfeldt Professor lars nyberg Professor tommy olsson Uppsala Universitet Professor lars larsson Universitet i Finland Professor timo strandberg med. dr. regina santamäki fischer Professor reijo tilvis Totalt utdelas ca 40 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre. Box 170, Stockholm

3 Tidskrift för svenska frimurare orden no Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 2 Årgång 86 ISBN Nästa nummer utkommer v 39. Materialstopp den 19 augusti Prenumeration: Helår 250:- Utland 300:- Lösnummer 70:- Sätt in angivet belopp på Pg och ange namn och adress. Hemsida: Vid adressändring: - kontakta din loge! Frimuraren kan inte registrera adressändringar. Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, Hallsberg Tel , frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Lars Lindquist, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Rolf Prag, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Björn Federley, SCF Svante Deljemark, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box Laholm Upplaga ex, 4 ggr/år Innehåll 1300-talskyrka återuppbyggs för hand 4 Kyrkans målningar av Mäster Amund väl dokumenterade 6 Frimurarestiftelsens stipendieutdelning i Linköping 8 Skolläkarkonferens i Bååtska palatset 9 Vindsfynd berättar om krigsförberedelser 10 Karlskronas unika krona 13 Frimurare besökte Kenya 14 L.D. Cooper föreläste om frimureriets historia 18 Svensk frimurare på 1600-talet 21 Östgöta provinsialloge firar 200 år 22 Tsarerna förbjöd finskt frimureri - 90 år sedan återinvigningen 24 Kungen och frimurarna firade 600-år med Walk of Fame 27 En 225-åring med unga tankar 28 Faddrarnas afton en succé 31 Goethe och frimureriet 33 Annonser: Pierre Dunbar pierre@dunbar.se Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: Den särskilda frimuraruniform som var vanlig vid talets början. Läs mer om uniformen på sidorna Foto: Thomas Larsson Ordens museum 100 år - magnifika förkläden i samlingarna 34 Ny provinsialmästare för Skånska provinsiallogen 39 Inget åtal mot trotsiga bröder 41 Rösten som verktyg - workshop med proffs 43 Korsord 44 OHP:s Reflexioner 45 Vart leder min vandring? 47 Notiser 47 Insändare 48 Notiser 50 Från Ordens kansli 50 Nya R&K 52 Nya OHT 53 Två nya kungliga riddare 53 Tack till läsarna 54 OSM:s krönika 55 Hör av dig till Frimuraren! Berätta vad som händer där du bor och bifoga gärna en bild! Kanske har ni en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips för andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta eller bara lyft telefonluren! Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta ner och vid behov redigera insänt material.

4 Yxorna biter bra när väggstockarna huggs till. Kyrka byggs för hand precis som på 1300-talet Det var ingen katedral man byggde på gränsen mellan Västergötland och Värmland år Det var en träkyrka men den kom ändå att bli omtalad ute i Europa. Nu byggs den upp för hand igen med samma verktyg och metoder som när den en gång byggdes. När den gamla 1300-talskyrkan i Södra Råda brann 2001, försvann en unik och värdefull del av det svenska kulturarvet. Kyrkan var berömd och känd för sina målningar långt utanför Sveriges gränser. Moderna svenska timmermän, varav en är kvinna, har ägnat flera år åt att Kyrkan som den såg ut före branden. forska för att ta reda på vilka verktyg och vilken byggteknik deras kolleger hade för över 700 år sedan. Nu bygger de sakta upp kyrkan igen med exakt samma metoder. Arbetet har pågått i flera år eftersom man i varje liten detalj vill lära sig hur de gamla kyrkobyggarna och timmermännen gjorde på sin tid. Man vill göra exakt på samma sätt och de verktyg som inte finns att tillgå i dag har man låtit nytillverka efter gamla fornfynd. Började i skogen Ganska snart efter branden började man tala om att återuppföra kyrkan och Södra Rådaprojektet startade på initiativ av den dåvarande Riksantikvarien. 4 Varje stockvarv mäts in med lodlina.

5 Varje timmerstock till väggarna formas för hand. Genom att bygga kyrkan på samma sätt som år 1310 återupptäcker man gammalt hantverkskunnande och skapar samtidigt kunskap om vår medeltida historia. Arbetet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som ger kunskaper som andra kan dra nytta av. Arbetet enligt de gamla metoderna börjar redan när timret avverkas i skogen. Där har timmermännen valt ut de träd som skulle bli bottensyllar och stockar i väggarna påföljande år. Och för att vara helt korrekt var det första steget i bygget en ny grundmur av gråsten. Den gamla grunden var skadad av branden. Lodlinor Att man vet när kyrkan uppfördes framgår av tidigare dateringar av det Anna Johansson med magisterexamen i kulturvård kallar sig inte timmerman utan bygghantverkare. Som sådan behärskar hon såväl bilan som knutyxa, timmerdrag, bandkniv, navare, klubba och timmersvans. gamla timret. Träden avverkades under 1300-talets första år och dessutom fanns en årtalsdatering av korets målningar. När kyrkan ursprungligen uppfördes gick det betydligt snabbare än i dag. Men målsättningen är inte att snabbt bygga upp kyrkan. Allt arbete görs utan moderna verktyg stockarna sågas, huggs och jämnas till med handyxor, oxhyvlar och stämjärn, och läggs på plats med hjälp av lodlinor och 1300-talets föregångare till vattenpasset. Målsättningen är att steg för steg lära sig den forna tekniken och själva byggandet pågår bara en kort tid på försommaren varje år. Resten av året ägnar man sig åt att hålla föredrag för intresserade och dela med sig av de erfarenheter man dragit. En stor del av året går även åt att forska och studera andra byggnader från medeltiden för att se vilka tekniker som använts. Timmermännen har exempelvis fått ta bort delar av fasadbeklädanden på den lika gamla kyrkan på värmländska Hammarö, för att studera hur stockarna har huggits till. Man tror att samma byggmästare står bakom båda kyrkorna. Taklaget I sommar börjar man närma sig taklaget och i höstas studerade man hur takkonstruktionerna var utformade för 700 år sedan från material på Riksantikvarieämbetets och Statens historiska museers gemensamma antikvarisktopografiska arkiv. Under årets byggperiod är målsättningen att timra färdigt korets höjd och att färdigställa taket till sakristian. 5 Fullt fungerande vattenpass. Då får man tillfälle att göra prover och testa tankar kring takkonstruktionen inför bygget av de större taken. Guidad visning Forskningsledare för bygget är Gunnar Almevik, som är verksamhetsledare för Hantverkslaboratoriet, en del av institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet. I en av rapporterna om kyrkbygget säger han: Det har samlats mycket kunskap bland hantverkarna, mycket bra material. Att strukturera det och kommunicera erfarenheterna är nu en stor utmaning. Jag ser framför mig en bok med olika kapitel skrivna av hantverkarna om de olika delarna i processen, från skog till färdig kyrka. Årets byggnation startade 15 april och enligt planen läggs taket på sakristian mellan den 3 och 14 juni. Guide finns på plats från den 4 juni till 30 augusti och arbetsplatsen är öppen för besök mellan kl 10 och 17 alla dagar utom måndag. Södra Råda skrevs år 1346 Rudha och kommer av rud, röjning.x Text och foto: LARS BILLSTRÖM Verktyg som var moderna år 1310 används vid kyrkbygget.

6 Kung David var avbildad på norra väggen. Gamla fotografier invändigt på Södra Råda gamla kyrka visar hur rikt den var dekorerad med bibliska motiv. I Riksantikvariatets bok finns flera planscher som visar målningarna i Södra Råda gamla kyrka. Så här såg det ut i koret. Mäster Amunds målningar är väl dokumenterade Den gamla 1300-talskyrkan i Södra Råda beskrevs av Riksantikvarieämbetet 1977 i serien Svenska Kulturminnen. att den är ett av landets märkligaste minnesmärken från medeltiden. Den oansenliga och åldriga timmerkyrkan på det smala näset mellan sjöarna Vänern och Skagern i gränstrakten mot Västergötland, är en av landets få bevarade medeltida träkyrkor och i dess inre finns oskattbara medeltida målningar, som täcker både tak och väggar. Rikedomen på olika scener ur bibeln och helgonlegenderna gör utsmyckningen till den mest omfattande som bevarats till våra dagar. Genom inskrifter vet vi också exakt när målningarna tillkom. I koret finns årtalet1323, i långhuset årtalet 1494 och dessutom namnet Amund, den målare som då var verksam i kyrkan. Återskapas Nu planerar man att rekonstruera målningarna när kyrkan är återuppförd om några år. Men kyrkan kommer inte att se ut som när den brann. Den förändrades under reformationen. Man tog exempelvis upp en ny huvudingång till kyrkan på 1600-talet och ett litet vapenhus uppfördes år Det man nu gör är att återskapa kyrkan som den såg ut från början. Men ingreppen under århundradena innebär att en del målningar har gått förlorade. Mandelgren Målningarna dokumenterades redan i mitten av 1800-talet i ett planschverk av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och har i modern tid både fotograferats och analyserats på ett mer vetenskapligt sätt beträffande det ursprungliga utseendet. Den som vill se äkta målningar av mäster Amund kan besöka Gökhems kyrka, som ligger en mil väster 6 om Falköping. Den kyrkan antas vara byggd redan i slutet av 1000-talet, men är också berömd för sina valvmålningar som är utförda av den gamle kyrkomålaren. Efter branden i Södra Råda kvarstår Gökhems kyrka som det bästa exemplet på Amunds mästerskap. I en bok som Riksantikvarieämbetet gav ut 2007 beskrivs målningarna i Södra Råda gamla kyrka i detalj. Förutom en god bild av hur kyrkan var målad, får läsaren också en historisk förklaring till måleriets uppkomst och dess förhållande och samband med övrig samtida konst i Europa under 1300-talet. Boken heter Kormålningar i Södra Råda gamla kyrka och har ISBN x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

7 STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har Stiftelsen delat ut drygt 87 miljoner kronor till pediatrisk forskning. Stiftelsen kunde under år 2012 dela ut 14 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6,75 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till drygt 7 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot 2012 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Sten Svensson och Ordens Stormästare Anders Strömberg. Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Box 170, Stockholm tel: e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro

8 Professor Karin Öllinger, Linköping, fick av stiftelsens ordförande Peter Möller förutom ett diplom även den bok om Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, som delas ut till alla som får anslag för första gången. Elva forskare delade på 2,2 miljoner i Linköping Under våren har 10,5 miljoner kr från Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse delats ut i anslag till 52 forskare i Sverige och Finland, som Frimuraren berättade om i nr 1 i år. Några av dem fanns i Linköping. Forskare vid medicinska fakulteten vid Linköpings Universitet hörde till dem som nästan fick mest, 2,2 miljoner kr. Bara Karolinska Institutet erhöll en större del av årets medel, berättade stiftelsens ordförande Peter Möller när han tillsammans Professor Stefan Thor har fått anslag några år och nu berättade han underhållande om hur han med hjälp av bananflugor försökte förstå hur Alzheimers sjukdom uppstår och kan bekämpas. Bilden på den friska och sjuka hjärnan bakom honom är skrämmande. med stiftelsens styrelse mötte forskarna i Linköping. Bland mottagarna fanns en förstagångsmottagare, professor Karin Öllinger, som förutom diplomet fick boken om stiftelsens historia, precis som alla andra forskare. Innan utdelningen ägde rum i Johannessalen i Linköpings frimurarhus hade provinsialmästare Lars Bergholtz hälsat anslagsmottagare, stiftelsestyrelse samt ett antal företrädare för frimureriet i Östgöta provinsialloge välkomna. 8 Sjuka flugor Efter utdelningen höll professor Stefan Thor en föreläsning med den kittlande rubriken Can sick flies help cure humans, hjälpligt översatt till kan sjuka flugor hjälpa till att bota människor. På ett underhållande sätt berättade Stefan Thor om sin forskning att försöka finna förståelse för och hjälp mot Alzheimers sjukdom men hans framställning innehöll också skrämmande fakta som: Det finns Alzheimerpatienter i Sverige 35 miljoner i hela världen beräknas bli 110 miljoner år 2050 Påverkar 10 % av alla över 65 år i Sverige Påverkar 50 % av alla över 85 år. Demens kostar miljarder årligen i Sverige den globala kostnaden är oerhörd. Stefan Thor slutade med att berätta att det enda säkra sättet för närvarande att komma undan Alzheimers sjukdom är att dö tidigt. Men lika sorgligt slutade inte mötet mellan forskare och frimurare. Stiftelsen bjöd på lunch och till en utmärkt vällagad måltid samlades man i den vackra matsalen till munter förplägnad.x Text och foto: KJELL MAZETTI

9 Ett hundratal skolläkare samlade i Stamhuset i Stockholm fick information om såväl den senaste forskningen inom sitt område, som om Svenska Frimuare Ordens caritasverksamhet och stöd till forskning. Skolläkare fick en inblick i Svenska Frimurare Orden Varje år bidrar Svenska Frimurare Orden med mångmiljonbelopp till pediatrisk forskning barn- och ungdomssjukdomar, främst genom Stiftelsen Frimurare Barnhuset. Det tyckte några bröder som sitter i styrelsen för Svenska Skolläkarföreningen var värt att sprida bland sina läkarkolleger. Hur man skulle informera om Ordens verksamhet var enkelt: En gång om året arrangerar föreningen en speciell skolläkardag med information om de senaste rönen inom forskning, medicin och behandlingsformer. Nu tyckte bröderna, med Lars Möller i spetsen att man med fördel kunde hålla sin årliga träff i frimurarnas Stamhus i Stockholm. Lars är ordförande i Hässleholms Frimurareförening. Han kunde konstatera att det inte blev dyrare för Skolläkarföreningen att hyra in sig i Stamhuset än på en traditionell konferensanläggning. Drygt 100 skolläkare från hela landet kunde därför samlas i Bååtska Palatset under våren där man förutom att lyssna på intressanta föredrag bland föreläsarna fanns även forskare som är mottagare av stiftelsens anslag även fick information om Svenska Frimurare Orden och en glimt av dess stamhus. 9 Det var ett helt igenom lyckat arrangemang. Den stora matsalen är ju som gjord för symposier och liknande och i de anslutande utrymmena finns möjlighet till kaffeservering under pauserna. Där kunde även representanter från olika företag visa upp sig och sina produkter, säger Lars Möller.x Text och foto: LARS BILLSTRÖM I Stamhusets pelarsal passade läkemedelsrepresentanterna på i pauserna att sälja in sina senaste nyheter och produkter till skolläkarna.

10 Foto: Urban Nilsson, Smålandsposten På vinden hos Växjös frimurare hittades dokument från kriget. Gert Brushammar har gått igenom materialet. Ett vindsfynd berättar om krigsförberedelser Under sommaren 2012 gjordes en städning på vinden i frimurarhuset i Växjö. Bland alla kartonger fanns ett oansenligt brunt kuvert med några papper av tveksam kvalitet typiska blanketter. Men de vittnade om förberedelser för krig och invasion i Sverige. Intendenterna Ulf Fransson och Anders Magnusson som fann kuvertet fäste först inte någon större uppmärksamhet åt innehållet, men vid ett närmare studium verkade de kunna vittna om en historia. Går historien att återfinna? Frågan gick till Anders Branje, vd för fastighetsbolaget Vinaman som äger huset. Han kontaktade mig och vi började lägga pusslet. Fraktsedlar Det första vi fick göra var att fastställa vad dokumenten handlade om. De visade sig vara fraktsedlar på gods som först sänts till Växjö och sedan återsänts. Spänningen steg när det stod klart att alla godsförsändelser var gjorda inom loppet av tre dygn 10 till 13 april Datumen kändes bekanta och en snabb kontroll i historieböckerna bekräftade misstanken. Godset skickades dagarna efter tyskarnas ockupation av Danmark och Norge som skedde den 9 april Kunde det finnas ett samband? 10

11 Alla mottagna försändelser återsändes oöppnade till avsändaren i september Avsändare Nästa pusselbit var att fastställa varifrån godset kom. Det visade sig vara från alla loger och brödraföreningar i södra Sverige från Kristianstad, Karlskrona, Malmö, Halmstad, Kalmar, Helsingborg, Karlshamn, Lund, Landskrona, Falkenberg, Ängelholm, Hässleholm, Klippan, Ystad, Simrishamn, Ronneby och Eslöv. I de flesta fall gick godset med tågtransport men i några fall kördes det till Växjö med lastbil, troligen på privat initiativ. Några av kvittenserna innehåller en personlig hälsning bröder emellan. I räkenskaperna för S:t Johanneslogen Kronoberg hittade jag ett oansenligt kvitto som hör samman med den här händelsen. Den 10 april 1940, samma dag som de första försändelserna kom till Växjö, inhandlades fem stycken galv. hänglåsar á kr 1:90, inalles kr 9:50, vilket helt klart var avsett för att låsa utrymmet där godset förvarades. Numera förvaras de 73 år gamla dokumenten på ett tryggt sätt i frimurarnas arkiv. Om innehållet Kommen så här långt började det kännas otillfredsställande att vi fortfarande inte visste exakt vad det var för gods som skickades hit, trots att vi börjat ana varför det skickades. Av kvittenserna framgick bara att det var böcker eller arkivalier, i några fall lådor utan vidare specifikation. Lösningen fanns som bilaga till ett protokoll i Johanneslogen. Av bilagan framgår att det i första hand handlade om ritualböcker och matriklar, således inte som vi först trodde sköldar och inventarier. Här antyds också att avsikten inte var att slutförvara godset i Växjö, det skulle i händelse av förvärrat politiskt läge i kriget skickas vidare till säkrare plats. Växjö som ligger mitt i landet relativt långt från landets gränser ansågs lämpligt som första anhalt, men inte för slutförvaring. Hemligt bergrum Om godset skulle skickas vidare borde det finnas mer att finna. Och visst, ett intressant dokument hittades av Samuel Palmblad på Smålands Museum. Dokumentet är ett hyreskontrakt på ett skyddat bergrum tecknat av Stora Landslogen i oktober Utrymmet fanns i ett bergrum i Jönköpingstrakten. Det var på 17 kvm och skulle alltså rymma materialet från alla loger. Därmed var det klart att det 11 inte kunde vara alltför skrymmande gods vilket styrker uppgiften om att det huvudsakligen handlade om böcker och arkivalier. Det var alltså förberett för skyndsam vidareevakuering om så skulle krävas. I september 1940 gjordes dock

12 Ett luddigt kvitto från krigsåren. bedömningen att materialet kunde återsändas till logerna igen. Så gott som all logeverksamhet hade ställts in i april Först senare under hösten 1940 återupptogs verksamheten igen så sakteliga runt om i landet. Krigssituation Sista pusselbiten var att undersöka vad som hänt i kriget. Tyskarna hade som sagt precis tagit kontrollen över Danmark och Norge och där fruktade man en utveckling som redan setts i Tyskland. Frimureriet förbjöds där redan 1933/34 och frimurare förföljdes. Logerna plundrades på kulturellt värdefullt material inklusive porträtt och böcker. Övrigt förstördes under Operation Poznan En redogörelse för dessa händelser kan läsas på sid 239 ff i Acta Masonica Scandinavica nr 9, utgiven Den 19 oktober 1939 daterades ett meddelande från Stormästaren till provinsialmästarna med instruktion att förbereda en evakuering av material från logerna om ett angrepp på Sverige skulle bli verklighet. Med historiens glasögon kan vi konstatera att ett sådant angrepp sannolikt var planerat men avvärjdes av att regeringen försäkrade att malmleveranserna till Tyskland inte skulle avbrytas. Det påstås att marginalen endast var några timmar. 12 Tolkning Med alla dessa pusselbitar på bordet kan vi börja göra en tolkning av materialet. Frimurarna i Sverige var väl medvetna om vad bröderna i Tyskland drabbats av och vidtog därför åtgärder för att om Sverige skulle angripas skydda medlemmar och tillgångar. Eller åtminstone försvåra för en angripare att identifiera enskilda frimurare. Kulturellt värdefullt material skulle också räddas undan. Av detta skäl är fraktsedlarna och kvittenserna avsiktligt mycket tystlåtna om vilket material som skickats. I flera av logerna finns överhuvudtaget inga handlingar som visar ens att böckerna skickats iväg. Mot bakgrund av situationen är det logiskt att lämna så få spår efter sig som möjligt. Syftet med evakueringen var enligt den tolkningen att i första hand skydda individer, i andra hand att skydda tillgångar. Jag är mycket tacksam över att ha fått göra den här forskningsinsatsen. Det är fascinerande att se hur mycket dramatik som kan gömma sig i ett kuvert med 70 år gamla blanketter.x Text: GERT BRUSHAMMAR

13 Karlskronas frimureriska kristallkrona, den enda i sitt slag. Ritningen till kristallkronan har bevarats sedan 1820-talet. Karlskronas unika krona En unik frimurerisk kristallkrona som har tillverkats endast i ett enda exemplar. Det kan frimurarbröderna i Karlskrona låta sig upplysas av vid sina besök i logehuset. Kristallkronan är full med frimureriska symboler. En kort beskrivning: Kronan består av tre olika nivåer. Allra överst pryds kristallkronan av tolv stycken murslevar i en mindre ring. Murslevarna är placerade på ett föreningsband som slingrar sig runt kronan. I mitten syns Guds allseende öga. Kedjor Den mellersta kransen hålls uppe av tio stycken kedjor klädda med kristaller, en så kallad girlang. Den stora runda globen hålls uppe av tio stycken kedjor med kristaller samt åtta stycken hängande stjärnor. Den runda globen symboliserar jorden och omges av nio stycken ljushållare formade som murslevar. Runt hela globen slingrar sig ett föreningsband. I mitten av lampan syns ett frimurarekors (S:t Georgskors). I botten av kronan syns en sexuddig glindrande stjärna med ett G i mitten. Elektrifierad Höjden är cirka 1,5 meter och diametern är cirka 1 meter. Den är försedd med åtta stycken elektriska lampor samt nio stycken armar för levande ljus. Elektrifieringen av kronan skedde tidigt i början av 1900-talet. Ritningen över denna unika krona är uppsatt i logehusets Blåa Kabinettet. Vem som upprättat den är okänt men sannolikheten talar för att det är S:t Andreas Logen Carl Johans tredje ordförande mästare, löjtnanten vid Flottornas Constructions-Corps Carl Daniel Petterson. Ritningen är aproberad (godkänd) av ordförande mästaren för S:t Johannes Logen Gustaf A. G. von Gerdten. Kronan är sedan tillverkad i Karls- 13 krona 1822 av R. Mörch och till en kostnad av 150 rd bco (riksdaler banco). Murslevarna som kröner kronan är slipade av A. Cronholm till en kostnad av ytterligare 4 rd bco. Kronan anskaffades i samband med den upprustning av lokalerna som ägde rum genom bland annat tillkomsten av logehusets så kallade trähusdel. Såld och återköpt Kronan såldes till Svenska Frimurare Ordens museum 1975 på grund av det lokala frimurarsamhällets ekonomiska svårigheter men återfördes och deponerades 1981 och återköptes Kronan renoverades vid återkomsten 1981 av dåvarande ordförande mästaren för S:t Johannes Logen Gustaf, marindirektören Owe Johansson. Kristallkronan är nu placerad i Blå Kabinettet i Karlskronas frimurarsamhälles logehus.x Text och foto MATHS DACKEHAG

14 Vilda djur och frimurare upplevelser på kenyaresa Afrikas vilda djur är en dröm för många att få uppleva. Kan man samtidigt kombinera ett besök i Afrika med logebesök, blir resan perfekt. I höstas följde 14 bröder med på den resan och med anhöriga och vänner var man totalt 29 personer som besökte Kenya. Resan började för bröderna på olika platser i Sverige och Finland samt Teneriffa!, för att sedan sammanstråla på flyget från Amsterdam till Nairobi. Väl framme i Nairobi möttes alla resenärer upp av reseledaren Jarle Furali samt pri- vatchaufförer som följde med under resten av resan. Så här berättar några deltagare om resan: Nairobis frimurare Första dagen i Nairobi började med en citytour för att se de olika delarna 14 Frimurarhuset i Nairobi.

15 Giraffer passerade när bröderna med sällskap åt sin måltid. Symbolerna över entrén till logelokalen i Nairobi liksom själva logelokalen var något annorlunda än hemma. 15

16 Med båt kom man nära flodhästarna. Afrikansk logelokal. av staden ända tillbaka till kolonialtiden. Sedan blev det en guidad tur av det stora frimurarhuset i Nairobi vars äldsta delar är lika gammalt som staden själv. Huset har flera logelokaler och en stor matsal i gammal brittisk kolonialstil med mörkt trä och högt i tak. I matsalen hänger listor över alla ordförande mästare som passerat i alla loger i United Grand Lodge of England District of East Africa. Distriktet utgörs av Kenya, Uganda, Tanzania och Seychellerna. Det var storsekreteraren mr Harijal som personligen guidade oss genom huset och museet. Efter besöket blev det en lång lunch i trädgården till en 16 mycket bra italiensk restaurang som drivs av en genuin italiensk familj. Herrarna på loge På kvällen blev det ett restaurangbesök för damerna medan herrarna gick på loge. Logen vi besökte var Free and accepted Masons of Ireland Hibernia lodge nr 749IC med gradgivning i 3:e graden/master Mason. Logen har totalt 43 medlemmar. En av logens bröder kom från Mombasa, 50 mil bort, och övernattade före hemresa dagen efter. Speciellt för logen är att alla 1:a och 2:a gradens bröder är med vid öppnandet av logen men avlägsnas innan något från högre grad sker. Därefter är alla bröder med på brödramåltiden som var mycket varm och broderlig. Slummen Nästa dag besökte vi ett center för föräldralösa barn som broder Jarle Furali startat och driver. Det blev också hembesök i slummen. En upplevelse som påverkade alla starkt. Efter denna förmiddag åt vi lunch på Karen Blixens jaktstugas terrass.

17 Ett center för föräldralösa barn startat på svenskt initiativ. Här andas det en svunnen tid och man sugs 100 år bakåt i tiden. Maten var mycket god och skuggan på terrassen skön. Resten av dagen ägnades åt besök på ett center som föder upp utrotningshotade giraffarter som man dessutom fick klappa och mata. Några valde även att besöka Karen Blixens museum. Efter dessa två dagar i Nairobi begav sig alla ut ur staden mot nationalparken Tsavo. Här blev det inkvartering på Voi wildlife lodge. Lodgen ligger precis vid ett vattenhål där de vilda djuren kommer för att dricka. Allt från giraffer, antiloper, elefanter samt en flock med över 100 bufflar passerade medan sällskapet satt och åt med denna fantastiska utsikt framför sig. I Tsavo åkte vi på safari och fick se en hel del djur. Mellan safariturerna fanns det tid för bad i poolen. Två dagar senare åkte vi vidare till Mombasa för att tillbringa några dagar på ett hotell direkt på stranden. Kritvita stränder och billig massage, det är Mombasa! Caritasprojekt Denna del av resan blev en vila för många. Samtidigt passade flera resenärer på att åka ut med båt och titta på fiskarna vid revet, samt att besöka Fort Jesus som byggdes av portugiserna på 1500-talet. Några gjorde även ett besök på en skola som drivs av Frimurarna i Kenya som ett caritasprojekt. Vilda Afrika Efter några dagar reste vi vidare på vår resa mot det riktigt vilda Afrika. På vägen besökte vi en tefabrik i Lumuru, ett område känt för sina teodlingar. Här fick vi se hela processen från plockning till torkning och färdiga förpackningar vilket inte tar mer än två timmar. Vi bodde över på en lodge vid Naivashasjön. Det är en 5-stjärnig lodge som verkligen förflyttar gästerna tillbaka till en svunnen tid. På kvällen kom 17 flodhästarna upp ur sjön och vandrade runt i trädgården, helt fantastiskt. Man passade även på att åka ut med båt på sjön för att komma nära flodhästarna. Mycket uppskattat och vackert. Målet var nu att åka ut till Masai Mara som är känt från olika naturprogram. Här bodde vi på en lodge som ligger mitt i reservatet på savannen. God mat och trevliga massajer som både jobbade där och underhöll oss på kvällarna. Lejon På dagarna gjorde vi safariturer och fick se alla Big Five. Lejon fick vi se i mängder vid flera tillfällen. Men vackrast var nog alla flockar med zebror, antiloper och gnuer under sin migrationsvandring. Vid flera tillfällen kunde vi se över djur samtidigt. 16 resenärer passade på att flyga luftballong över savannen och sedan äta frukost vid landning mitt ute på savannen. Vi fick också uppleva Riftvalley, den 800 mil långa bergssänka som går genom Afrika. Många upplevelser, dofter och smaker fick vi vara med om, men det måste upplevas på plats.x

18 Att det fanns en svensk frimurare redan på 1650-talet var en nyhet för många och som Robert L D Cooper kunde berätta om vid sitt seminarium i Helsingborg. Många intressanta fakta vid Coopers Sverigebesök Under drygt en vecka gästade världsauktoriteten och frimuraren Robert L.D. Cooper Sverige. Under dessa dagar genomförde han två logebesök i Helsingborg. Han gästade också Lunds Domkyrka, EOS i Lund, Facklan i Landskrona, Kronborg Slott och Kosmos i Helsingør. Bara att umgås med Bob, han kallas så, är oerhört lärorikt. Här presenteras något av det han berättade vid olika samtal under veckan. Mursleven Jag frågade varför jag aldrig har sett mursleven som symbol när jag har besökt Skotska loger. Svaret var enkelt; Riktiga stenmurare använder inte cement! Precis som vid byggandet av pyramiderna i Egypten använder man precisa stenar så att när de hade placerats i byggnaden skulle de inte kunna rubbas på flera hundra år. Svärd Inte heller svärd används i Skottland eftersom det riktiga skotska frimureriet endast arbetar i de första tre graderna och historiskt sett var inte svärdet ett redskap som stenmurarna använde. Logetecken I Skottland har man ett logetecken som är detsamma som hos oss. Men 18 där upprepas inte tecknet. Anledningen till det är att skottarna menar att om man ser till innebörden så är det omöjligt att upprepa tecknet. Vinkelhaken När vi besökte ett museum visade Bob mig en vinkelhake vars ena sida var längre än den andra. Han förklarade att detta var en vinkelhake som användes av stenmurare. Om det skulle vara en symbol för frimurare så måste båda sidorna vara exakt lika långa.

19 Vår placering i logen Sitt första logebesök i Sverige gjorde Cooper i Helsingborgslogen CXG i grad IV-V. Efteråt förklarade han att vår placering av de bevakande bröderna är den mest korrekta placeringen. I flera länder, även i Skottland, har man på vissa håll moderniserat logearbetet något och placerar den ena brodern av de bevakande bröderna på annan plats. Våra lösen är rätt Jag har länge trott att det var vi som har skiftat lösenorden mellan de två första graderna, men denna ändring skedde tidigt i England. Vid den tiden arrangerade man logemötena på pubar efter stängningstid och medlemskapet var tämligen kostsamt. Avhoppare bildade därför egna loger och värvade medlemmar under pubens öppettider och inträdesbiljetten var en billig standardmåltid. Med syftet att bli av med alla falska frimurare enade sig de riktiga logerna om att vid ett bestämt datum byta plats på lösenorden mellan första och andra graden, även om denna ändring utgjorde en fundamental justering. Spännande historia om skotska murare Höjdpunkten vid Coopers Sverigebesök var ett nästan fyra timmar långt seminarium i Helsingborg som handlade om Frimurarnas historia och utveckling. Seminariet delades in i fyra delar; Skotska stenmurare och Skotska frimurare, En skotsk stenmurarritual, Koppling till Sverige och Frimurarnas framtid. Att i denna artikel ta upp allt som Bob föreläste om är naturligtvis helt omöjligt, men jag skall försöka att berätta en kort del av föreläsningen. Till Amerika Många påstår att det moderna spekulativa frimureriet började i England 1717, men så är inte fallet. Ett viktigare datum är 1670 när den första kända frimuraren, John Skene (eller Skeen), från logen i Aberdeen, kom till USA. Det är viktigt att komma ihåg att när vi pratar om Skotskt frimureri och Skotska frimurarloger före 1717, då pratar vi inte om frimurareloger som de är idag, utan om loger som till största delen bestod av stenmurare. Det förekom dock ett fåtal undantag, bestående av medlemmar som inte var stenmurare, men som var privilegierade att få vara medlemmar. Logen i Aberdeen var dock annorlunda. Enligt deras första anteckningar från 1670 kan man utläsa att endast 20 procent var stenmurare. Flydde John Skene var köpman och kväkare och flydde 1680 till New Jersey för att fly religiös förföljelse. Han slog sig ner vid en flod, där han grundade Perth Amboy, idag känt som Perth, som också är namnet på den uråldriga huvudstaden i Skottland. Några år senare, 1684, träffade han John Cockburn som tillhörde den Skotska logen Melrose och som hade flyttat till East Jersey. Till skillnad från logen i Aberdeen bestod Melrose enbart av arbetsamma stenmurare. John Cockburn hade själv byggt upp en stad en bit ifrån Perth, och han döpte staden till Melrose efter sin hemstad i Skottland. Dessa händelser är väl dokumenterade, eftersom John Cockburn skrev ett brev till sin loge i Skottland och berättade om hur fint det var i Melrose och att fler bröder borde emigrera dit då det fanns många arbetstillfällen där, speciellt för stenmurare. Byggprojekt Nu började Skene från Aberdeen och Cockburn från Melrose att samarbeta med olika byggnadsprojekt i New Jersey. Det innebär att de första byggnaderna i New Jersey är en produkt av frimurare - spekulativa murare och operativa stenmurare. Denna historiska blandning av spekulativa och operativa murare utgör en stor skillnad mellan Skottlands frimuriska historia och övriga världens. Vid denna tidpunkt är alltså spekulativa och operativa frimurare samma sak. När man accepterar denna historiska koppling mellan stenmurare och spekulativa murare, förstår man också att frimurarnas historia i Skottland är flera hundra år äldre än den engelska storlogens bildande år Washington illegal frimuare 1752 blev USA:s första president George Washington, initierad frimurare i en illegal Skotsk frimurarloge i forts. > Skräll världen över I dag är Cooper installerad mästare i den världskända forskningslogen Quatuor Coronati. Han har nyligen avslutat sitt ämbete som ordförande i Lodge Sir Robert Moray (loge nr 1641), vilken är den förnämsta forskningslogen i Skottland. Under sin mandatperiod instiftade han ett antal forskningsprojekt som medlemmar av logen kan delta i. Ett projekt som man gör för framtida forskning är att man nu håller på att systematiskt intervjua frimurarebröder med standardiserade frågor så att man i framtiden skall ha mer information att forska i. Allt filmas och dokumenteras digitalt. I dag är det ofta så att vi har bevarat uppgifter på frimurare som namn, datum för födelse, död, inträde i loge och ämbeten. Men man vet ganska lite om bröderna och hur de såg på sitt frimureri. Allt skall digitaliseras Kanske hade ett liknande forskningsprojekt varit intressant för Sverige? Hur som helst kommer jag att få ta del av hela deras upplägg med metod och frågeställning inom kort. 19 Ett annat projekt som man har påbörjat i Skottland är att man håller på att digitalisera alla skrifter som man har i förvaring. Med flera tusen böcker, dokument och logeböcker, är detta ett arbete som kommer att ta många år. En kommande skräll Cooper berättar också att man nyligen har gjort en ny upptäckt rörande grad III som kommer att presenteras i Quatuor Coronati s medlemstidning Artikeln är redan klar och sägs bli en skräll världen över.x

20 murare, för det skulle även innebära att de blev frimurare, och för skottarna var det ingen skillnad på stenmurare och frimurare. Stenmurarna gick i strejk. Problemet som nu uppstod var att stenmurarna inte kunde förklara varför de gick i strejk, för då skulle de behöva avslöja delar av ritualen. Men det dröjde inte länge innan man fann en kompromiss. Stenmurarna accepterade att utbilda fria män, inte slavar, till att bli stonemasons och därmed även frimurare. Invaderade Tyvärr blev bygget ändå försenat så att George Washington aldrig fick se huset färdigt. Det byggdes mellan åren 1792 och sålde USA vapen till Napoleon som var i krig med Skottland. Britterna invaderade från Canada och satte eld på presidentens hus. Byggnaden som var byggd av stenmurarna stod sig bra, men taket klarade sig inte utan brann upp. För att få bort alla brandskador fick man tvätta huset rent och måla om i vit färg, varefter man döpte huset till Vita Huset. Robert L D Cooper tackas för sin föreläsning av inbjudaren och artikelförfattaren Henrik Nilsson. Fredriksburgh (George Washington var president mellan ). Denna loge var en Skotsk frimurarloge och bestod enbart av skottar. Anledningen till att logen var illegal, alltså inte hade något tillstånd (Charter) från Storlogen i Edinburgh, var för att bröderna inte ville betala någon avgift till storlogen. Det skulle bli bortkastade pengar om logen inte skulle ta fart och växa. Inte förrän 1758 ansökte logen om tillstånd, vilket den fick. George Washington var inte så aktiv på grund av sitt ämbete i den allmänna världen men han hade mycket kontakt med skottarna. Efter Independence day år 1776 skulle man bygga en ny huvudstad, vilken man döpte efter presidenten, nämligen Washington. Loge nr 8 (The Lodge of Journeymen Masons No. 8) i Edinburgh fick då en förfrågan om de ville emigrera till USA för att bygga ett hus åt George Washington. Strejkande bröder Tyvärr tyckte inte amerikanarna att huset byggdes tillräckligt fort. Därför kom man på idén att förse stenmurarna med slavar så att bygget skulle gå fortare. Men enligt ritualen kan endast fria män (freeborn man) bli en stenmurare. Därför blev det omöjligt för stenmurarna att utbilda slavarna till att bli 20 Missade du seminariet? För de bröder som missade seminariet kan jag glädja er med att vi med tillstånd filmade seminariet och att stora delar kommer att finnas till försäljning för 200 kr (inkl. frakt). Du beställer DVD:n genom hemsidan Filmens fokus är frimurarnas historia och avslöjar inga hemligheter. Den del som är borttagen är främst Frimurarnas framtid, eftersom vi överlåter till Ordens ledning att berätta om denna. Framtid Bob s vistelse i Sverige är på flera sätt mycket betydelsefull. Han blev också medlem av den ideella föreningen Pyramid.nu, vilket kommer att innebära att vi utökar vårt samarbete ytterligare. Redan idag diskuteras att vi under majresan till Skottland skall få se några av deras största skatter och att vi under 2014 skall genomföra en resa till Washington då vi besöker den första logen i USA i Fredriksburgh som George Washington blev medlem av, samt besöka huvudkvarteret i Washington.x Text: HENRIK NILSSON

21 Redan i mitten av 1600-talet fanns det frimurare i Sverige När frimuraren Robert L. D. Cooper föreläste i Helsingborg och berättade om sina senaste upptäckter rörande frimurarnas historiska ursprung och evolution, kunde han även redovisa vad han fått fram om Sverige i sin forskning. Nu hoppas han på ett forskningssamarbete med Sverige. Så här berättade Cooper: Enligt Svenska Frimurare Ordens hemsida kom frimureriet till Sverige 1735 via svensken Axel Wrede-Sparre som hade besökt Frankrike. Men nya upptäckter bekräftar en svensk frimurare redan år 1651 och dessutom en skotsk loge i Göteborg år S:t Magnus var namnet. Vi har tidigare känt till att man i Skottland har haft mycket handelsutbyte med Sverige och nu har det också hittats dokument som bekräftar att regeringen i Skottland bad en svensk vid namn Hans Ewald Tessin om råd när man skulle bygga hamnen i Lieth, en stad som idag räknas som en del av Edinburgh. Stenkunskap Tessin var arkitekt och hade uppenbarligen kunskap om hur man arbetar med sten. När han besökte Edinburgh blev han invigd som medlem i The Lodge of Edinburgh (Mary s Chapel) No. 1. Detta är den loge i världen som i dag har världens äldst bevarade logeböcker, från juli 1599, och som fortfarande bedriver verksamhet. Tessin was initiated into the Lodge The exact year we cannot be sure of because two different calendars, Julian and Gregorian, were in use at the time, sa Cooper. Att Tessin blev initierad i denna loge är mycket naturligt eftersom han uppenbarligen hade ett gott rykte och kunde arbeta med sten, och en stor del av medlemmarna i The Lodge of Edinburgh var just stenmurare. Förste svensk Enligt logens mötesprotokoll blev Tessin initierad frimurare 1651 och alltså den första svensk som blev frimurare. Åtminstone i en skotsk loge i Skottland och inte i en fransk eller svensk loge. Men det slutar inte där. Vi kan också se hur utbytet fortsätter med resor mellan Sverige och Skottland. Så vi måste ställa oss frågorna; Hur påverkade detta medlemskap Tessin? Hur påverkade det hans umgänge? Tog han med sig frimureriet till Sverige? Avståndet mellan länderna var tämligen kort och handeln fungerade bäst via hamnarna. Vi ser att båda länderna tjänade på att dessa affärer, vi vet att Sverige i vissa avseenden även importerade lite skotsk kultur. Runt 1780 öppnades en skotsk frimurarloge i Göteborg som svenskar blev medlemmar i, och några år tidigare, 1747, hade även Danmark fått ett charter, tillstånd av Storlogen i Skottland, att öppna en frimurarloge. Jakobiter Detta visar på att skottarna redan fanns i området och vi tror att när prins Charles misslyckades att ta tillbaka tronen i Storbritannien åt Stuarts var det många skotska jakobiter som lämnade Skottland och kom till Sverige och tog med sig sin kultur hit och därmed även sitt frimureri. Svenskar övertog Vidare vet vi att Storlogen i Skottland skrev till logen i Göteborg år 1816, men inte fick något svar. Därför antog man att logen hade upphört. En teori är dock att skottarna hade flyttat vidare och att logen helt hade övertagits av svenskar som hade format om verksamheten och som inte längre var intresserade av att föra samtal med Skottland. Kanske hade logen blivit oberoende och man fann inte något intresse av att fortsätta dialogen med Skottland. Men vad hände med medlemmarna av logen? Flyttade de vidare? Bildade de en ny loge.? Det är denna typ av svar som vi nu söker. Det innebär att vi nu kan forska vidare i Sverige för att få fram mer exakt information om vad som hände efteråt. Vi har ett startdatum och nu vill vi veta fortsättningen.x Text: HENRIK NILSSON Närmare 50 intresserade lyssnade på spännande frimurarhistoria i Helsingborg. Här är några av dem. 21 De uppgifter, fakta och årtal som refereras på sidorna kommer från Coopers forskning och är inte avstämda med våra svenska forskningsauktoriteter.

22 Den sista konstitutionsakten undertecknad av Kung Carl XIV. Östgöta provinsialloge firade 200 år med möjlighet till en repris om sju år I år är det dags för ännu ett frimurarjubileum i Linköping. Den 13 januari var det 200 år sedan Konung Carl XIII undertecknade konstitutionsakten för Östgötha Stuartsloge, varigenom kapitelfrimureriet etablerades i Linköping. Förtänksamhet och flit hos bröderna i Linköping fick kungen att säga ja. Men borde det inte firas 2020, 200 år efter det att en fullständig Östgöta Provinsialloge med samtliga grader bildats? Den frågan sysselsatte Östgöta Provinsialloges styresmän även Att resa från Linköping till Stockholm år 1813 i en skumpig hästdragen kaross eller till häst, tog flera dygn. Det var dessutom dyrt. Först 1831 kunde man per postdiligens resa till Stockholm på 14 timmar. Men det var det som frimurarbröder i andreasskedet i Östergötland och Småland tvingades till när de skulle gå vidare till en kapitelgrad grad sju eller högre. 136 bröder stod inför det valet Ett 20-tal bröder hade sedan tidigare högre grader men var även de tvingade att resa till Stockholm, Göteborg eller Kristianstad för att kunna gå på kapitelloge. Förutseende och flit Samtidigt hade de förtänksamma och initiativrika frimurarbröderna i Linköping inte bara köpt och renoverat det gamla gymnasiehuset (nuvarande domkyrkans församlingshem), som kom att inhysa en Johannesloge och en Andreasloge. De hade även byggt till med ett våningsplan högst upp, där kapitelfrimureriet kunde få plats. Till en början ansökte de om att få rättigheter som prebendekapitel. Det innebar att man skulle kunna starta verksamhet i de två första kapitelgraderna, grad VII och VIII. Ansökan undertecknades av femton grundläggare, bland andra initiativ- 22 tagarna till frimureriets etablerande i Linköping 1807, friherre Israel Lagerfelt, översten Carl Axel Pereswetoff Morath, Carl Johan Agrell och överjägmästaren Magnus Hagelin. Beröm från Carl XIII Kung Carl XIII, Ordens stormästare, sade ja till ansökningen och förklarade i sin motivering varför. Att frimurare vetenskapens välgörande ljus blivit genom ett betydande antal bröders berömvärda omsorger och bemödande utbrett och att de därför var värda vår utmärkta ynnest. Men även prebendekapitlet växte snabbt och 1819 tog man steget fullt ut genom att begära att det byggdes ut till en fullständig provinsialloge (prefekturalkapitel) med samtliga kapitelgrader. Att bröderna så småningom lyckades få ett prefekturalkapitel förlagt till Linköping var något av en bragd i sig. Vid den tiden gällde nämligen att det bara skulle finnas tre prefekturalkapitel inom IX Frimurarprovinsen (Sverige). Två fanns redan i Kristianstad och Göteborg och det tredje borde Norge få. Sverige och Norge var vid denna tid en union. Men tack vare kronprins Oskar, vilken ledde

23 Carl Axel Pereswetoff Morath. förhandlingarna i Stora Rådet, och det vitsord baronen Wilhelm Bennet, en av Ordens högsta ämbetsmän, gett bröderna i Linköping för deras flit efter en visitation 1816, sade man ja. Framgångsrik lobbyist Vitsorden var så bra att Carl XIII skrev ett brev där han uttryckte sitt nöje och välbehag med arbetet i de tre logerna i Linköping. Här spelade några av grundläggarna viktiga roller. Överste Carl Axel Pereswetoff Morath reste 1819 till Stockholm, på uppdrag av bland andra Israel Lagerfelt, för att genomföra ett, som det visade sig, ett framgångsrikt lobbyarbete för ett prefekturalkapitel i Linköping. Ritualerna kopierades för hand Den kunglige sekreteraren Carl Johan Agrell, som suttit och för hand kopierat alla ritualerna i Stockholm, gjorde om samma sak med kapitelfrimureriets ritualer. De gröna böckerna med vacker handskrift vittnar om ett enormt tålamodsprövande arbete. Någon månad efter Stora Rådets möte 1819 kom kronprins Oskar till Linköping på genomresa till Skåne. Han gjorde då ett kort besök i logen och fick ett utförligt tack av bröderna för stödet i Stora Rådet. Många föremål i museisamlingarna i logebyggnaden i Linköping minner om den första tiden och har därför ställts ut i en jubileumsutställning. Tveksamt jubileum Även om kapitelfrimureriet i Linköping startade 1813 tvekade man när bröderna 1909 tog upp frågan om 100-årsjubileet. Skulle det firas 1913 eller 1920? Men trots att beslut togs att fira det 1913 blev det inte så. Av praktiska skäl sköts firandet ändå på framtiden. Logerna hade nämligen knappt hunnit flytta in i det nya huset. Vårt nuvarande hus invigdes Så den gången firade man 27 maj Ett firande som dock kom att överskuggas av att kronprinsen Gustav Adolfs hustru, kronprinsessan Margareta, plötsligt avlidit i blodförgiftning 1 maj. Kung Gustaf V, Ordens högste styresman, skulle ha närvarat och lett kapitlets arbete men lämnade återbud. Idag finns kapitelbröder från Östergötland och norra Småland i Östgöta Provinsialloge. De firade med en jubileumsloge 8 mars med bland annat högtidstal av Ordens förutvarande överarkitekt Lars von Knorring. Lars von Knorring sände en tacksamhetens tanke till grundarna för att de främjat den anda av glädje och vänskap som bott i Östgöta provinsialloge alltsedan dess. Carl johan Agrells handskrivna ritual. 23 Israel Lagerfelt. Man förnimmer den direkt när man stiger in i detta vackra hus och möter bröderna. Källor: Jubileumsböckerna Kapitelfrimureriet i Linköping och Östgöta Provinsialloge x Text: HÅKAN WASÉN

24 Tsaren förbjöd finskt frimureri 90 år sedan nystarten 1923 Och förklaringen till att det amerikanska systemet kom till Finland S:t Johannes Logen S:t Augustins högtidsdag 2013 arrangerades denna gång exakt på årsdagen av logens återinvigning den 3 april Samtidigt markerade man att det gått 90 år sedan Svenska Frimurare Ordens verksamhet återupptogs i Finland. Den var nämligen förbjuden i flera generationer. Efter det att den första frimurarelogen instiftades i Sverige år 1735 gick det drygt 20 år innan man år 1756 var mogen att starta en loge i den östra rikshalvan S:t Johannes Logen S:t Augustin. Den första sammankomsten på finsk botten ägde dock rum först på Augustinus dagen den 28 augusti 1758 i Åbo, men tyvärr saknas all dokumentation från detta tillfälle. Ordförande mästare Timo Dahl med en historisk klubba. 24 Sveaborg År 1762 blev logens hemort Helsingfors, sannolikt på grund av att de omfattande byggnadsarbetena på fästningen Sveaborg påbörjats, vilka krävde militärbefäl, tjänstemän med flera som stationerats i Helsingfors och av vilka många var frimurare. Den 28 augusti 1762 ägde den första sammankomsten rum där under ledning av ordförande mästaren friherre Hans Henrik Boije. Under senare delen av 1700-talet utvecklades frimureriet i Finland. Man instiftade S:t Andreas Logen Phoenix Ett år senare utfärdade Stora Landslogen ett konstitutionsbrev för en Stewartloge verksam i Åbo. Inviga låta 1785 bestämde hertig Carl av Södermanland att ett nytt tempelhus uti staden Helsingfors uppbygga och inviga låta. Han konstituerade samtidigt det Finska Capitlet som ersatte stewartlogen i Åbo. Någon ny tempelbyggnad förverkligades dock aldrig utan man fortsatte att verka i olika utrymmen i staden. Därtill arrangerades också sammankomster utomhus. Upphörde Kriget avbröt all frimurerisk verksamhet i den östra rikshalvan. Den sista receptionen torde ha ägt rum den 27 januari 1807 då överste Harald Åkerstein erhöll matrikelnummer 460. Genom freden i Fredrikshamn 1809 blev Finland en del av det ryska

25 tsardömet. Antalet frimurare bosatta i landet var för få för en meningsfylld verksamhet och i december 1813 upphörde S:t Agustins verksamhet genom ett frivilligt beslut. Rent formellt upplöstes logen dock inte. År 1822 utfärdade tsar Alexander I ett reskript enligt vilket frimurarorden och andra hemliga sällskap skulle upplösas. Tsar Nikolai I upprepade förbudet år 1826 och samtidigt avkrävdes ett löfte av alla civila och militära ämbetsmän att inte tillhöra någon frimurarorden utsträcktes förbudet till alla undersåtar. Trots detta blev dock många finländare till exempel sjökaptener medlemmar i engelska, amerikanska och svenska frimurarloger. Detta ledde bland annat till att återvändande finländska amerikanska emigranter grundade ett frimureri enligt det amerikanska systemet 1922 alltså ett år innan det svenska systemet återuppstod. Foto: SAM BJÖRKLUND På tidigare ordförande mästares gravar läggs en krans. Återinvigningen Efter ett antal olika aktiviteter under början av 1900-talet undertecknade konung Gustaf V slutligen i februari 1923 den nådiga kapitulationsakt som stadfäste logens konstituerande. Till ordförande mästare utsågs Gustaf Werner (Gösta) Salingre. Invigningen förrättades av riddaren och kommendören viceamiralen Carl Otto Olsen. Lokalfrågan löstes i början tack vare att en broder ställde ett cirka 50 kvadratmeter stort utrymme till Ordens förfogande. Utrymmet fördubblades visserligen hösten 1923 men var definitvit för litet. Man planerade i ett tidigt skede ett eget hus men planerna förföll. I stället blev det Riddarhuset i Helsingfors som efter diverse förhandlingar under årens lopp kom att vara logernas sammanträdesplats till 1964 då S:t Augustins sista årshögtid hölls där den 3 april Det året kunde man äntligen den 3 september inviga det ordenshus Sjätte fördelningen förfogar över i dag och som efter diverse tilläggsköp är en välfungerande fastighet för frimurerisk verksamhet.x Text och foto: BJÖRN FEDERLEY Finska jubileet inleddes med kransnedläggning På morgonen inleddes jubileumsdagen med kransnedläggning på tidigare ordförande mästares gravar i Helsingfors. Man ville på detta sätt inte bara hedra ordförande mästarna utan samtidigt också de ämbetsmän som verkat under deras tid. De egentliga festligheterna började efter lunch med en festmässa i Gamla Kyrkan ett drygt stenkast från ordenshuset. Celebrant var Mikael Busck-Nielsen, diakon Fred Wilén och subdiakon Jean Gallen. För orgelmusiken svarade Kaj-Erik Gustafsson och för solosång Harry Dahlström - samtliga ordensbröder. Ett femtiotal bröder med damer deltog. Efter en timmes paus samlades ett drygt hundratal bröder till högtidsloge i Johannessalen. Ordens Stormästare Anders Strömberg hedrade logen med sin närvaro och bland övriga deltagare märktes Stormästarens ståthållare Göran Andersson, Stormästaren för Fria och Antagna Murare i Finland 25 Juhani Vuori och kapitelmästare Tom Waselius. Vingslag Historiens vingslag noterades i form av att barnbarnsbarnen till logens första ordförande mästare efter återinvigningen Niclas och Gunnar Salingre närvarade. Med var också Jan Schreil från Göteborg. Han är barnbarnsbarn till riddaren och kommendören Carl Otto Olsen. I sitt tal betonade ordförande mästaren Timo Dahl den roll som major Fredrik Granatenhjelm spelat under tiden fram till återinvigningen och hur en av de aktivaste bröderna under början av 1900-talet, Oscar Fredrik Lönnrot, ibland skötte uppvaktningen

26 vid hans grav den 1 maj under bittida för att inte väcka uppmärksamhet. Frimureriet var ju förbjudet under den ryska tiden. Vi ser ett ljus Musiken har ända sedan 1923 varit en viktig del av ritulen. Bland annat skrev broder Guy Topelius en text till en kantat som skulle uppföras på 15-årsjubileet Detta förverkligades inte då, men nu var det dags. Broder Carl Gustaf Sundman hade komponerat en högstämd musik till texten och kantaten Vi ser ett ljus framfördes med bravur av Augustinerkören under ledning av broder Gunnar Döragrip. Nämnas kan att Carl-Gustaf Sundman är en känd musikgestalt i mellersta Österbotten både i frimureriska sammanhang och i den allmänna världen som lärare och dirigent för flera körer och sånggrupper. Solist var Rabbe Österholm. Logen var ju samtidigt S:t Augustins högtidsdag och sedvanlig ämbetsmannainstallation förrättades också. Historiskt med damer Efter logens avslutande var det dags för festmiddag med damer i Riddarhusets festsal i Helsingfors. Platsen var ju också historisk i och med att Helsingforslogernas sammankomster under närmare 40 år ägde rum i detta hus. Nämnas kan att den johannessal som användes i huset till interiören är densamma som i dag finns på Nylandsgatan. Arkitekt var David Frölan- 3 x Salingre: Barnbarnsbarnen Gunnar och Niclas vid porträttet av farfarsfar Gösta. der-ulf, som på den tiden var arkitekt för flera kända offentliga lokaler i Helsingfors. Utöver tal av kapitelmästare Tom Waselius och ordförande mästare Timo Dahl höll broder Jan Schreil talet till kvinnan. Man ville på detta sätt markera den betydelse våra damer har för oss och det stöd de många gånger ger oss i vårt arbete med den konungsliga konsten. Petersgatan där man gjorde omstart Klubba Timo Dahl presenterade i sitt tal också den klubba han använt under dagen. Klubban var den samma som användes vid återinvigningen i lokalen på Petersgatan 1923 och som efter diverse irrfärder funnit sin rätta hemvist. I framtiden kommer den att ha sin givna plats i frimurarmuseet på Nylandsgatan. Avslutningsvis kan man bara konstatera att närmare 200 bröder med damer stortrivdes under kvällen och kunde njuta av god mat och en verkligt trevlig stämning.x Text och foto: BJÖRN FEDERLEY

27 Landshövdingen, Kungen och Bo Wikström ser på när provinsialmästare Christer Persson avtäcker Svenska Frimurare Ordens minnessten på Walk of Fame. Kungen och frimurarna firade Landskronas 600-års jubileum År 1413 gav Erik av Pommern Landskrona dess stadsprivilegier. Därför kunde Landskrona fira 600 år som stad den 20 mars i år. Frimurarna i Landskrona uppvaktade för ett år sedan stadens Rotaryklubbar om att genomföra ett gemensamt projekt med anledning av firandet, med en bestående gåva till staden. Detta resulterade i att vi monterade en minnesplakett på 500/600 årsmonumentet på Gamla Kyrkans Grund som efter uppvaktning från frimurarna i Landskrona återfått sitt minneskors över den kyrka som låg här. Kung Carl Frimurare Ordens minnessten på Walk of Fame. XVI Gustaf avtäckte minnesplaketten, berättar Bo Wikström. Vi hade också inrättat en Walk of Fame, med minnesstenar över 20 berömda personer på den centrala gågatan samt en minnestavla över Landskrona stads hedersmedaljörer, totalt 56 stycken. Landskrona har osedvanligt många berömdheter i förhållande till sin storlek, med inte minst ett par nobelpristagare. Frimurarsten Dessutom lades minnestenar ner för Svenska Frimurare Orden samt Rotary International eftersom dessa organisationer hade genomfört projektet. Dessa två sista minnesstenar avtäcktes av Skånska Provinsiallogens provinsialmästare Christer Persson respektive Rotarys distriktsguvernör Larry Servin, som också är broder i vår brödrakedja. Walk of Fame kommer varje år 27 framöver att kompletteras med ett par tre minnesstenar över berömda personer som vuxit upp i, gynnat eller verkat i Landskrona. De som fick årets minnesstenar bestod av kungar, arkitekter, politiker, idrottsmän, artister och industrimän. Ordförande mästaren i S:t Johanneslogen Facklan Bo Wikström var projektledare för hela projektet samt den som lotsade vår intresserade kung mellan de 22 minnesstenarna längs Walk of Fame. Därefter höll Bo Wikström ett tal till kungen, landshövdingen samt landskronabor och besökare och som avslutades med att ett gåvobrev överlämnades till stadens borgmästare. Kungens tal avslutade den offentliga delen. Därefter avnjöts en lunch med ett fyrverkeri av smaker tillsammans med Kungen.x Fakta: BO WIKSTRÖM Foto: SAYED KHATIB

28 Lagom till 225-årsjubileet hade broder Pether Ribbefors låtit sy upp ett eget exemplar av den särskilda frimurareuniform som var vanlig vid 1800-talets början. Uniformen var avsedd för bröder av lägst VIII:e graden och grundutförandet fastställdes av kung Gustav IV Adolf år Designen kom att följa modets växlingar och kragen kom t ex efter hand att ändras från fällkrage till stående modell. Bruket av peruk upphörde redan kring sekelskiftet Göta provinsialloge: är det nu har blivit dags för ståtligt 225-årsjubileum, kan man konstatera att Göta provinsial- loge, GPL, bokstavligen står på fast grund. Tack vare insatser från många bröder har Tredje Fördelningens ordenshus nyligen genomgått en omfattande grundförstärkning ett arbete som utförts med framtidens frimurare i åtanke. Själva står vi i tacksamhetsskuld till tidigare generationer, vars idoga ansträngningar i det förflutna har givit oss ett rikt arv att förvalta. Vanligtvis när ett jubileumsår nalkas planeras mängder av jubelaktiviteter, fester, föredrag och konserter. Givetvis kantas GPL:s märkesår En 225-åring med unga tankar även av festivitas och finkultur, men inte endast. Inför jubileet bestämdes att ett inre arbete hade högsta prioritet. Att snygga till våra lokaliteter, att städa upp i alla skrymslen och vrår, att hänga om tavlor, att måla nötta dörrar, att laga möbler och att inventera. Allt för att skapa ökad trevnad för bröder, nya som gamla, och för att ta vara på de värden som vi är satta att förvalta. Medlemsvård är ett av Stormästarens ledord och ett sätt att bedriva denna omsorg om medlemmarna är att skapa trivsamma och välskötta ytor att vistas på. Detta arbete utför vi tillsammans. En fixargrupp av frivilliga bröder har skapats, vilka lägger ner tid för att putsa och feja i Tredje Fördelningens vackra ordenshus en av Göteborgs vackraste byggnader. Göta provinsialloge är ett skepp som har satt kurs mot framtiden. En dag med vackert väder, som ett jubileumsår, betyder ett ypperligt tillfälle att skrubba däcket, laga segel och se till att fartyget är en stolthet för såväl kapten som besättning. När Göta Provinsialloge grundades på 1780-talet var Göteborg en muromgärdad garnisonsstad med invånare inträngda mellan vall grav och älv. Hygienen var usel och dödligheten var hög. Men det fanns också glädjeämnen. Sahlgrenska sjukhuset öppnades 1782 och friskt vatten från 28

29 Provinsalmästare 1788 var Patrik Alströmer, en man med både merkantila och kulturella intressen. Han var en av stiftarna till Kungl. Musikaliska Akademien och blev direktör i Ostindiska Kompaniet Patrik Alströmer är inskriven som medlem nr 1 i Göta Provinsialloge. Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekelskiftet Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge. Med ståndaktighet som ledare Constantia Duce Salus. Ett valspråk utformat med stor omsorg 1788, när kriget hotade har Sverige haft fred i 199 år, men ett framgångsrikt arbete kräver fortfarande målmedvetenhet och fokus både utom och inom logen. Provinsialmästare Leif Wadell flankeras av Stormästare Anders Strömberg och Stormästarens Prokurator, NIls Magnusson. Detta är logehuset i Göteborg som det såg ut någon gång under andra hälften av 1800-talet. Kungssången klingar i Pelarsalen, där en gång Christina Nilsson uppträdde. Vad månde hon tycka om tonerna från 225-årsjubiléet? Kallebäcks källa hade dragits in till staden med hjälp av genomborrade trästockar. Namnet ändrades till Gustafs källa efter att kung Gustaf III själv hade besökt denna märkvärdiga modernitet Året därpå invigdes Göta provinsialloge i närvaro av kungens bror, hertig Carl. I spetsen för logens grundare fanns kommersrådet Patrik Alströmer, han var sedan tidigare ledare för både johannes- och andreaslogerna och installerades nu också som den förste i raden av provinsialmästare. Till deputerad mästare valdes landshövdingen Anders Rudolf du Rietz. Senare på året var feststämningen som bortblåst. Gustaf III hade förklarat krig mot Ryssland, som var i förbund med Danmark-Norge. En fientlig här tågade ner genom Bohuslän och hotade Göteborg. Stadens befästningar var i ett uselt skick och landshövding du Rietz stod handfallen inför fienden när Gustaf III plötsligt anlände till Göteborg och ingöt mod i stadens invånare. Genom ett diplomatiskt spel avvärjdes faran, men landshövdingens oförmåga hade inte imponerat på kungen. Anders Rudolf du Rietz kom inte heller att bli omvald som deputerad provinsialmästare. I ett desto klarare ljus framstår Pehr Dubb, den man som 1802 efterträdde Patrik Alströmer som provinsialmästare. Pehr Dubb var stadens störste man på flera sätt, hans rondör var betydande men krafterna nästan outtömliga. Förutom att praktisera som läkare reformerade han fattigvården i Göteborg, utformade karantänsstationen på Känsö, organiserade det Sahlgrenska sjukhuset, och mycket annat. När Pehr Dubb dog i januari 1834 följdes hans stoft till graven av det längsta liktåg som Göteborg har sett. Det finns många historiska förebilder inom Göta Provinsialloge, vars gärningar manar till efterföljd. Nöden är idag inte lika skriande och vi lever inte längre under ett överhängande krigshot. Men behovet av medmänsklighet samt sanning och ljus består även efter 225 år. Text: John Fahlnaes & Pether Ribbefors Foto: John Fahlnaes 29

30 Caritas Frimurarnas Välgörenhetsarbete Boken beskriver Ordens caritasarbete, samt innebörden och omfattningen av insamlingsverksamheten, övriga gåvor och frivilliga insatser. Boken syftar till att besvara vilka arbetsuppgifter som utförs av lokala, respektive regionala arbetsenheter och vad som åvilar Orden centralt. Vidare beskrivs den verksamhet som bedrivs av Ordens närstående stiftelser och vilken verksamhet som bedrivs inom det svenska systemet i Norden. Det övergripande syftet är att presentera Ordens välgörenhetsarbete i sin helhet, såväl inom Orden som för offentligheten, vilket sammanfattas av bokens titel. Boken utges som klotband med ett stort antal illustrationer i färg och svart/vitt. Boken kan beställas hos forskningslogen Carl Friedrich i Uppsala. Se information i tidskriften Frimuraren eller Ordens hemsida på Internet

31 Det var full fart i frimurarhuset i Göteborg när Faddrarnas afton hade premiär. Så här mycket bröder samlas annars nästan enbart vid högtidsdagar. Faddrarnas afton blev en succé! Adepter! Ni tar väl hand om edra faddrar? Faddrar! Ni tar väl hand om edra adepter? Så lyder texten på inbjudan till det succéartade koncept som en torsdag i april provades i Göteborg Faddrarnas afton. Det är väl inte till varje reception i första graden där vi har varit tvungna att stoppa anmälningarna. Denna magiska afton hade bröderna i Göteborg gått man ur huse och satt nu och trängdes på stolarna i Johannessalen, axel mot axel. Den första Faddrarnas afton i Göteborg blev en formidabel succe och förmodligen en smärre chock för den recipient som i logen hälsades av 112 entusiastiska bröder. Enkelt koncept Konceptet är enkelt: Att en dag om året ge faddrar och adepter en chans att bjuda in varandra till en helt vanlig reception i lärlingegraden. Detta är en seger för fadderskapet inte minst därför att många av de adepter som kom denna kväll inte hade varit på loge under mycket lång tid. Nu fick de alla en chans att göra ännu ett besök i logen, och dessutom under högtidligast tänkbara former. Det var nog första gången brödramåltiden intogs i Pelarsalen, där endast högtidsdagar och baler annars brukar äga rum. Kvällens föredragshållare var stortalman Johnny Hagberg, R&K, som höll ett mycket genomtänkt och underhållande tal om vad fadderskap kan och bör innebära. Stå i centrum Målsättningen med Faddrarnas afton är att kunna lyfta frågan om fadderskapet, på ett positivt och inspirerande sätt. Att skapa en dag under året då det känns helt naturligt att ringa den där adepten man kanske inte gått på loge så många gånger tillsammans med. Att skapa ett tillfälle då just relationen mellan fadder och adept får stå i centrum på ett lustfyllt sätt, berättar broder Frans Pa- 31 vel som var en mycket lycklig ceremonimästare under kvällen. Till förfogande Faddrarnas afton är något som alla enheter och fördelningar enkelt kan ordna själva. Konceptet kopplas till en helt vanlig loge och det enda man behöver tänka på är att ha en anmälningslista och tillräckligt många bröder som hjälper till med serveringen. Broder Frans Pavel har lovat att stå till förfogande för de enheter som vill kontakta honom för att komma igång med en egen version av Faddrarnas afton.x Text och foto: JOHN FAHLNAES

32 information från informationsdirektoriet Angående inloggning på Ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: Medlemsmatrikeln Dina medlemsuppgifter Blanketter och annat material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annat matnyttigt. På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut. För att logga in följer du dessa steg: 1. Gå in på 2. Klicka på Logga in. 3. Klicka sedan på Ny användare/glömt lösenord 4. På den tomma raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort. Observera att du skall ange logenummer med fyra siffror, sedan bindestreck och sist ditt individnummer med fem siffror. Om det bara står fyra siffror i ditt SFMO- ID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: om ditt ID är Klicka på Skicka. 6. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare. 7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på. 8. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID. Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande: - Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?) T ex kan ett lösenord se ut så här:?toyota93 Boston45! Du ser nu en s k ordbild med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 9. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod Logga in. 32

33 Goethe och frimureriet Frimuraren Johann Wolfgang von Goethe ( ) anses av många som den tyska romantikens fader. Han recipierade i logen Amalia zu den drei Rosen i Weimar midsommaren 1780, blev gesäll ett år senare och blev slutligen befordrad till Mästare den 2 mars riet) är byggt med vetenskapen som bas och de sista resterna av kyrkan (en kungastaty som är ett bräckligt mischmasch av allt) har fallit samman till en klump. Goethe. Logen var knuten till den Strikta Observansen, som också påverkat det svenska frimureriet. Han var till en början entusiastisk frimurare och 1795 skrev han något som han kallade Das Märchen (Sagan), som är en allegori över frimureriets tillblivelse. Sedan 2011 finns den utgiven på svenska på Bakhåll förlag. Irrbloss Nyckeln till Sagan ligger i en gåta som är en kvinna vid namn Lilja, som bor på andra sidan en flod. Hon representerar inte oskulden som man skulle kunna förledas att tro. Liljan är här Weissheit (Vithet), men också Weisheit (Visdom). Hon är alltså Sophia visheten som bör älskas av människan (Prinsen i Sagan) med hjälp av Filosofin (Kärleken till visheten). De omogna själarna (irrblossen i Sagan) söker henne av materiella orsaker det är guldets glans som lockar. De sysslar då med Alkemi konsten att göra guld. Förr i världen var man tvungen att följa en vishetslärare (en färjkarl) för att komma till vishetens land men man kunde också få hjälp av kunskapens orm. Kunskapen kan bli den bro som tar över alla till vishetens land, men först när vishetens tempel (Frimure- Templets väktare Templets väktare är nu kungar i underjorden och representerar de tre historiska tidsåldrarnas religioner som blivit mindre och mindre lysande. De bör naturligtvis hedras i det färdiga templet, men det är vishetsläraren (färjkarlen) som är präst. Demiurgen (den livgivande skaparguden) går med en lykta för att visa vägen, men vi måste hitta vägen själva. Han får hjälp av sin hustru (Kärleken) som älskar honom oavsett hans ålder. Hon har offrat sin hand i tidens flod, men hon får inget tack för det. På slutet kommer kärleken med förnyad kraft och blir visheten till hjälp att skapa templet. En jätte som är människans tidsandas tröga dumhet förmörkar solens ljus (kanske också en Boken Sagan är på 70 sidor. 33 Goethes logehus i Weimar. sinnebild för revolutionsivern under denna tid). På slutet blir denna blytunga jätte till det som den passar bäst för. En Kronos/Saturnusgestalt som visar tiden på ett stort solur, som tjänar upplysningen utan att förmörka den. Metaforer Sagan är som synes överbelamrad med metaforer, vilket gör den tung för en läsare idag. Den är dock ett tidstypiskt dokument samtida med det svenska frimureriet. Man ser här hur Goethe liksom frimuraren Voltaire vill ersätta den befintliga kyrkan med vishetens frimureriska tempel. I Sverige kom de två snarast att integreras. Mot slutet av sitt liv tycks Goethe ha blivit besviken på frimureriet, som han kallar den röd-vita maskeraden, och bad att få bli passiv medlem år Han gick då mer in för en rosencreutziskt färgad naturmystik, som kom att påverka den tyska humanismen till våra dagar, med sådana avknoppningar som exempelvis Rudolf Steiners Waldorfpedagogik.x Text: CHRISTER CLAUS Goethes berättelse Sagan har ansetts obegriplig och det är den för någon som inte är frimurare och van att tänka i allegorier och symboler, det säger broder Christer Claus som recenserade boken när den kom ut på Bakhåll förlag för en tid sedan.

34 Museets äldsta bevarade svenska frimurarförkläde. I vitt skinn med tillhörande silvermurslev, från Greve Wrede-Sparres loge. Utdelat 4 maj 1744 till generallöjtnant Adam Horn [*1718 d.1778] vid logen som hölls i madam Bromans värdshus på Djurgården. Därefter utdelat till fältmarskalken Samuel Gustaf Stjärneld [*1700 d.1775]. Sedan en tredje gång utdelat i den franskspråkiga logen l Union 8 dec 1774 till överkammarherre Adolf Ludvig Stjerneld [*1755 d.1835]. Ordens museum 100 år Magnifika förkläden i samlingarna Ordens museum har en omfattande samling av svenska och utländska frimurarförkläden från 1700-talet och fram till våra dagar. Egentligen är alla förkläden i samlingarna menade som bruksföremål, men en del är så magnifikt utsmyckade att de nog bör betraktas som prydnadsobjekt. 34 Samtidigt rymmer frimurarförklädet spännande dimensioner som kulturhistoriskt och symboliskt arv men även förstås stort relevans tack vare sin praktiska tillämpning vid logearbetet. Därför är frimurarförklädet och dess intressanta historia ständigt aktuell. Samtidigt är det förbluffande hur oerhört lite som finns skrivet i våra akter och undervisningshäften om detta centrala och viktiga frimureriska objekt. För att vinna djupare förståelse

35 är man i mångt och mycket hänvisad till utländsk frimurarlitteratur och forskningsartiklar. Källkritisk Men även i ett internationellt perspektiv är utbudet tämligen begränsat och man måste vara rejält källkritisk för att skilja myt och önsketänkande från fakta och vad som kan beläggas rent historiskt. Helt klart är emellertid att den ultimata och slutgiltiga skriften på ämnet frimurarförklädet ännu ej är skriven. Man kan dock konstatera att få, om något, objekt är så nära förknippad med bilden av en frimurare som dennes förkläde. Dess berättigande och förekomst inom det moderna frimureriet sägs vara arvet från våra stenarbetande föregångare i de medeltida bygghyttorna, ibland benämnda praktiska eller verkande frimurare. Det är även ifrån dessa vi har gillenas hierarki med lärling, gesäll och mästare vilket så tydligt avspeglas i förklädestraditionen. Förklädet är sedan lång tid synonymt med frimurardräkten, i alla länder, hos äkta som hos frimurarliknande korporationer. Som minsta gemensamma nämnare finns traditionen att lärlingeförklädet alltid är odekorerat vitt lammskin. Inom det internationella frimureriet bärs dessutom sällan bröst, grad- eller halsband, utan förklädet är helt enkelt gradinsigniet. Sedan kan halsband och bröstburna utmärkelse förekomma som en funktion av meriterande tjänstgöring alternativt medlemskap av höggradssystem. Simpel jobbare Studerar man de skriftliga källorna om frimureriet, så är de äldsta noteringarna om förklädet från 1720-talet. Utöver att det flyktigt förekommer i vinjetterna och nämns i förbigående i den Andersonska konstitutionen - som anses utgöra grunddokumentet för dagens spekulativa frimureri - finns förklädets vara eller inte vara, debatterat i England. Förklädet ansågs ingalunda vara en Foto: LARS BILLSTRÖM Under nästan hela 1900-talet bars inga förkläden av bröder med högre grad. självklarhet och i synnerhet i överklasslogerna med dess ledamöter ur samhällets toppskikt ifrågasattes nödvändigheten av att klä ut sig till en simpel jobbare. Men som med så många andra modeattribut blev förklädena efter att de anpassats för att stämma bättre in i salongernas smak, accepterade. Ja till och med till den grad att de blev veritabla konstverk. I samband med industrialismen och skiftet mellan och 1800-talet ändrades klädsmaken rätt radikalt och frimurarförklädet stramades upp för passa in i tiden genomförde den engelska storlogen en standardiseringsreform vars huvuddrag gällt in i våra dagar. Reformen fastslog modeller och färgsättning. Samtidigt ökade, tack var frimureriets expansion till bredare samhällslager och ut i kolonierna, efterfrågan på regalier. Genom att på allvar dra nytta av de då nya industriella produktionsmetoderna kunde snart privata fabrikanter etablera sig som leverantörer. Svenska modellen Övergår man till de svenska förhållandena bör vi betänka att vårt frimureriska system är ett resultat av flera olika utvecklingslinjer, bearbetningar 35 och anpassningar till externa influenser och modeyttringar. Våra äldsta loger upprättades som bekant efter franskt mönster och hade följaktligen den franska förklädestraditionen att falla tillbaka på. Ovan, på denna grund, lagd av Carl Fredrich Eckleff och som under 1700-talets sista två årtionden under hertig Carls, sedermera Carl XIII, ledning vidareutvecklades till det svenska frimurarsystemet, finns den idag nästan världsunika traditionen att varje johannesloge skulle ha egna och ifrån alla andra avvikande mästarefärger. Lacksigill I samband med att den Svenska Stora Landslogen, SLL, bildades 1760 kom Eckleff att upprätta en påkostad logematrikel. I den har museet en formidabel referenssamling över de tidiga logerna. Eckleff samlade korta men viktiga noteringar om logen, ett lacksigill av logens insegel tillsammans med ett klipp av logens bandfärg. Det skall samtidigt påtalas att vid denna tidpunkt inbegrep SLL inget höggradsfrimureri utan var ett renodlat johannesförbund med riksrådet greve Carl Fredric Scheffer som landsstormästare. Eckleffs S:t Andreasrespektive kapitelloge hade knappt ens observatörstatus vid mötena.

36 Franskt förkläde av vitt skinn med handkolorerat tryckmönster från 1700-talets senare del. Eckleffs tankar om mästareprydnaderna kom även att implementeras av von Zinnendorf när denne utgående från Eckleffska handlingar och patent på 1760-talet bildade det som vi idag känner som Tyska Stora Landslogen (Großes Landes Loge von Freimaurer in Deutschland). Eckleffs princip Eckleffs princip om särskiljande mästaregrader för johanneslogerna kom att upprätthållas ända tills år 2000 då ett enhetsband infördes som ett mera kostnadseffektivt alternativ vid instiftandet av nya loger. Kostnaden till trots valde dock SJL Adolf Fredrik i Stockholm (1997) respektive SJL Elisabeth i Göteborg (2006) att anskaffa egna nya unika bandfärger när dessa instiftades. Andra nyinstiftade johannesloger som La Lumière (2003) och Victory (2011) har däremot valt att anta enhetsfärgerna på sina mästareprydnader. Samtliga äldre S:t Johannesloger äger genom ett principbeslut 2002 rätt att av kulturhistoriska hänsyn behålla sitt snitt och färg på mästareprydnaderna. Krympande förkläden Under hertig Carls ritualarbete ändrades utformningen av förklädena kom ett försök till detaljerade riktlinjer för arbetsgradernas regalier, vilket emellertid inte implementerades av kostnadsskäl. Men än viktigare genom detta infördes nu även kapitelförkläden. Under 1800-talet kom sedan förkläden att krympa för att bli mindre imposanta och bättre passa ihop med den tidens klädmode. Det gick så långt att kring 1900 fasas kapitelförklädena ut helt och hållet. Därför saknas dessa i den stora revisionen av ordensarbetena När det gäller arbetsgraderna påbörjade dåvarande kanslern Arvid Lindman 1933 ett projekt med att revidera och jämka samman arbetsformerna, regalierna och gradinsignierna som förekom inom de nordiska frimurarordnarna. Flygolycka Projektet avbröts dock när han förolyckades i en flygolycka i Skottland Frimuraren för 70 år sedan Enligt överenskommelse med Svenska Stora Landslogen, finnas i lager hos K. L. Beckmans Boktryckeri, St. Nygatan 22, Stockholm, till nedan angivna priser (inkl. omsättningsskatt men exkl. porto-eller fraktkostnader) följande blanketter. Per ex Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. I 25 öre Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. II 25 öre Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. III 25 öre Protokoll hållet i Andreasloge G. IV & V 25 öre Protokoll hållet i Andreasloge G VI 25 öre Förbindelse vid inträde i Orden 12 öre Förbindelse att förvara frimurarelitteratur 7 öre Hembesök Begravning och Juridik Broder Jan Hokkanen Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel , privat tel Ett nytt försök till översyn av arbetsgradernas förkläden utgående från hertigens skisser gjordes 1981, men fick inget fullständigt genomslag. Kapitelförklädena i sin nygamla form återinfördes först Ytterligare standardiseringssträvanden sker nu kontinuerligt inom ramen för det nordiska samarbetet kring inköp av gradinsignier som inleddes Danmark och Island har sedan länge ett enhetssnitt efter anglosaxisk modell och så även Norge med något enskilt undantag. Inom Tyska SLL är ännu Eckleffs förklädesprincip oinskränkt förhärskande.x Text: VIKTOR NORDSTRÖM Jour dygnet runt 36

37 Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet! 89:- 325:- Beställ i vår webshop: Frimurarpenna 79:- Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning. Brevkniv 325:- Frimuraresvärd i miniatyr. Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors. Längd: 26 cm 195:- Manschettknappar 195:- Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake. Stora Regalieväskan 475:- i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband. Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm Lilla Regalieväskan 275:- Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar. Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm Bröstknappar 259:- Till frackskjorta, diameter 9 mm. 475:- Frimurareslips 235:- Ny design! 100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake. Vita skinnhandskar 309:- Herrhandskar i äkta lammnappa. Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10 Vita vantar 95:- En storlek, passar normalt alla. 165:- Namnskylt med magnetfäste 165:- Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 165:- titelrad +10:- 25 x 76 mm Frimurarsvärd fr 3 695:- Frimurarstandar 379:- Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot. 95:- Pinnål Fästen: stift och fjäderbricka Acaciagren 50:- 10 mm diameter Musmatta 89:- Rött frimurarekors 50:- 10 mm diameter Passare/vinkelhake 50:- 7 mm diameter Lilla frimurarekorset 60:- 7 mm diameter 235:- 379:- Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta. 80 x 230 x 3 mm Band-/slipshållare 95:- Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake. Bosweel frackskjorta 745:- Storlek Bosweel pikéfluga 149:- Beställ i vår webshop: Eller via e-post eller brev. FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss! Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse. För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

38 Prostatacancer! Har du frågor, funderingar eller behöver stöd och hjälp? Välkommen att kontakta oss. Över hela Sverige finns 25 patientföreningar med fler än 7000 medlemmar. Där finns det kunskap och erfarenhet som man gärna delar med sig av. Besök vår hemsida för mer information: eller ring vårt kansli Stöd kampen mot prostatacancer! Betala in din gåva till Plusgiro , Bankgiro Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory som invigdes i november 2011 hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mera information se Arbetsordningen på Ordens hemsida eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se VÄLKOMNA! 38

39 Den nye provinsialmästaren flankerad av sina två faddrar i ämbetet, Stormästarens prokurator Nils Magnusson och stormarskalken Gunnar Adell. Installation med allvar, pompa och glädje En ny provinsialmästare installerade sig i Skånska provinsiallogen under våren. Det var en pampig tillställning, med drygt hundratrettio bröder samlade och en fin ritual för att på ett värdigt sätt markera att det är en ny ledare som tar över. Deputerade provinsialmästaren Gert Björnlund gjorde som vanligt ett värdigt och bra jobb med att starta verksamheten och hälsa de många hälsningsberättigade välkomna, från OSM, Ordens Stormästare, svenska, danska och tyska riddare och kommendörer, till fördelningens ordförande mästare och ordföranden. Ingen tvekan Jag satt på min undanskymda plats och funderade på hur viktigt detta är och hur det skiljer sig ifrån den allmänna världen. Ja i det militära har man ju för vana att deklarera Jag tar befälet när man som fartygschef eller motsvarande tar över, men jag har alltför många gånger sett hur valhänta chefer misslyckas kapitalt med att markera att de tagit över, respektive att överdriva kvastandet då de skall visa att de minsann bestämmer. Här är det ingen tvekan och inget tassande. Samtidigt ett perfekt tillfälle att visa att det är ett bibehållande av samma verksamhet som vi bedrivit så länge och en inriktning om vad som kan förändras. Värme Den nye provinsialmästaren Christer Persson gjorde just det i sitt installationstal. Med värme och stringens påpekade han hur viktigt det är med våra traditioner men att vi skall tänka på att vi är en organisation som arbetar i en modern tid, där vi skall vara beredda till allt. Efteråt satt jag en stund och talade med två åldermän i församlingen, den ene en nittioåring ifrån provinsens västra sida som mindes de sju provinsialmästare han hade upplevt installationen av, medan den andre, en nittiotreåring ifrån den östra kanten, med saknad sade att han varit frimurare i över 60 år men detta var hans första PM-installation. Lysande sjuor Många var de minnesord dessa två 39 bröder hade om forna provinsialmästare, en del ris men mycket ros. Lite senare träffade jag fem uppspelta sjundegradsbröder som med lysande ögon berättade att de minsann fått vara med i själva verksamheten. De utbytte e-postadresser och bestämde att besöka varandras loger och föreningar utspridda kring fördelningens alla hörn. Bara för detta var den här tillställningen värd allt arbetet som så många lagt ner. För lokalen var fylld till sista plats, det var väl pusslat av kastellanen Cerny Martinsson, som haft massor med jobb flera veckor i förväg med att ställa i ordning allting. I den välfyllda vackra matsalen samlades sedan den stora mängden frackklädda bröder och avnjöt en i vanlig ordning välorganiserad måltid med många och välformulerade lyckönskningstal ifrån bland annat Ordens Stormästare. Allvar, pompa och glädje i lagom proportioner.x Text: ROLF PRAG

40 Frackpaket från 2.199:- Besök Alla frackar är i ullkvalitet. 1-2 dagars leveranstid. Vi lagerhåller ALLA storlekar. Levererans till hela Sverige. Betalning mot faktura eller delbetalning. Kundtjänst: Nyheter från FM Regalia Brevkniv 325:- Frimuraresvärd i miniatyr. Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors. Längd: 26 cm Namnskylt med magnetfäste 165:- Svart med rött frimurarkors inkl. namngravering 165:- titelrad +10:- 25 x 76 mm Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet! För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden. Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen :- 325:- Välkommen! till göteborgs mest nygamla pub! förmånliga priser för frimurare Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky. dagens lunch After work the golden days Södra Hamngatan 31 Tel: