VA Översikt Vingåker. VA-översikt
|
|
- Maj Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VA Översikt Vingåker VA-översikt
2 1 Inledning Målsättning med den kommunala VA-planen Organisation Konsekvenser Sociala Ekonomiska Ekologiska Omvärldsfaktorer Myndigheter Lagar Svenska miljömål Förvaltningen av svenska vatten Kommunens ansvar Kommunen som tillsynsmyndighet inom VA-området Huvudmannaskap Verksamhetsområde för allmän VA-försörjning Vattenförekomster Befintliga planer och policys Översiktsplan Policy för ett hållbart Vingåker Energi- och miljöplan Detaljplaner Förutsättningar - Nuläge Vingåkers kommun Den kommunala VA-organisationen Vingåker Vatten och Avfall AB Sörmland Vatten och Avfall AB Befintliga verksamhetsområden Vattenförsörjning Grundvatten Ytvatten Klimatpåverkan Kommunala vattentäkter Enskilda vattentäkter Avloppsförsörjning Allmänna anläggningar Områden/fastigheter med n anslutning utanför verksamhetsområde Enskilda anläggningar Framtida utveckling Bebyggelsestråk Områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden) Behov Vattenplan Grundvattenskydd Ytvattenskydd Hållbar utveckling Krisberedskap
3 10.6 Klimatpåverkan Behov inom befintliga verksamhetsområden Eskilstunaåns avrinningsområde Nyköpingsåns avrinningsområde Behov utanför befintliga verksamhetsområden Eskilstunaåns avrinningsområde Nyköpingsåns avrinningsområde
4 Begreppsförklaring: ABVA: Allmänna bestämmelser för användandet av kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning. En lokal föreskrift som reglerar ansvar för anslutning till och användning av den allmänna VAanläggningen. Allmän VA-anläggning: En VA-anläggning där kommunen tillhandahåller vattentjänster enligt vattentjänstlagen. VA-anläggningen består till exempel av vattenverk, reningsverk och ledningar före fastighetens förbindelsepunkt. Avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning. Avloppsvatten: Samlingsbegrepp för spill- och dagvatten. Avrinningsområde: det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Bräddning: Bräddpunkt är ett utlopp från avloppssystemet där vatten kan brädda (släppas ut) vid tillfälle när systemets kapacitet inte räcker till eller vid driftstopp. Bräddning kan ske direkt till recipient. Duplikatsystem: Separat system, där spillvattnet och dagvattnet leds i olika ledningssystem separerade från varandra. Enskild anläggning: en VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän vaanläggning. Förbindelsepunkt: gränsen mellan en allmän VA-anläggning och en VA-installation. Huvudman: den som äger en allmän VA-anläggning. Kombinerat system: Avloppssystem där både spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning. Miljökvalitetsnorm: Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är ett miljömål med mycket starkt bindande juridiskt status som syftar till att tydliggöra målet för vattenvårdsarbetet. MKN är normalt god kemisk respektive god ekologisk status, vilket är identiskt med motsvarande statusklasser. Omvandlingsområde: Bebyggelse där det sker en succesiv omvandling, vanligen från fritidsområde till permanentboende. Personekvivalent (PE): Begreppet används för att på ett enhetligt sätt uttrycka storleken på vattenförbrukning eller föroreningsbelastning 3
5 oberoende av om den orsakas av hushåll, industrier eller andra verksamheter. Recipient: Vattendrag, sjö eller kustavsnitt som tar emot (avlopps) vatten från en verksamhet. Statusklassning: Enligt ramdirektivet ska samtliga vattenförekoster klassas med avseende på kemisk och ekologisk status, grundvatten ska även klassas med avseende på kvantitativ status. Övergödning är en delparameter vid bedömning av ekologisk status. Vattentjänster: Juridisk term för de tjänster som VA-huvudmannen tillhandahåller (vattenförsörjning och avlopp). VA-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse. VA-installation: ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en allmän VA-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheters vattenförsörjning eller avlopp och är kopplade eller avsedda att kopplas till en allmän VA-anläggning. Verksamhetsområde: det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VAanläggning. Övergödning: Det största miljöproblemet i svenska vattendrag. Näringsämnen (kväve och fosfor) från jordbruk, djurhållning, enskilda och allmänna avloppsanläggningar samt dagvatten bidrar till att rubba de naturliga förhållandena. En ökad växtlighet leder till ändrade biologiska förhållanden och artsammansättningar, algblomning, nedbrytning av döda växtdelar leder till syrebrist. 4
6 1 Inledning Detta dokument är tänkt att utgöra en översikt som klargör behovet av arbetet med en kommunal VA-policy och VA-plan. VA-översikten ska ge kommunen en grundläggande planeringsberedskap och ska belysa; vad som är känt, vilka behov som finns, samt på vilket sätt och på vilken nivå i kommunen arbetet med VA-planeringen ske samt vilka deltagare som ska driva utvecklingsarbetet. 2 Målsättning med den kommunala VA-planen Målet med VA-planen är att genom strategiska vägval, prioriteringsgrunder och upprättande av riktlinjer, klargöra vilka åtgärder för dricksvatten och avlopp som behövs för att skydda människors hälsa och miljön, samt hur det ska göras på ett effektivt sätt. VA-planen skall leda fram till en sådan långsiktigt hållbar utveckling så att kommunen för framtida generationer säkrar tillgången på såväl ytvatten som grundvatten i tillräcklig mängd och av god kvalitet. En kommunal VA-plan skall omfatta de allmänna som de enskilda VA-lösningar som finns inom kommunens hela geografiska område. VA-planeringen blir ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VA-anläggningen. Det ger även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. 3 Organisation Arbetet med att ta fram en kommunal VA-plan sker i ett kommunöverskridande projekt där Vingåkers kommun, Flens kommun och Katrineholms kommun tillsammans med det trepartsägda driftbolaget Sörmland Vatten och Avfall AB och en extern projektledare ingår. Styrgruppen för projektet utgörs av 1 representant vardera från styrelserna i Vingåker Vatten och Avfall AB, Katrineholm Vatten och 5
7 Avfall AB och Flen Vatten och Avfall AB samt 1 representant från vardera kommunstyrelsen i Vingåker, Flen och Katrineholm. VD i Sörmland Vatten AB och projektledaren ingår också i styrgruppen. Arbetsgruppen i Vingåkers kommun består av miljöinspektörer. 4 Konsekvenser Genomförandet av åtgärder enligt en VA-plan kommer såväl som att avstå från att genomföra åtgärder medföra sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser. 4.1 Sociala VA-försörjning är en utvecklingsfråga. Utan dricksvatten och fungerande avloppsanläggningar är det inte möjligt att etablera bebyggelse och verksamheter. Tillgång till fungerande VA-försörjning bör finnas oavsett om man är bosatt eller bedriver verksamhet inom eller utanför det allmänna verksamhetsområdet. Utan hållbar vattenförsörjning hotas livskvalitén i kommunen exempelvis via framtida otjänligt dricksvatten. Utan hållbar avloppsrening blir sjöar och övriga vatten mindre attraktiva för bad och rekreation. 4.2 Ekonomiska Om inte framtida behov av vattenförsörjning och avloppsrening planeras idag kan nödvändiga förändringar och åtgärder bli mycket kostsamma för samhället och enskilda fastighetsägare. En hållbar VAförsörjning är en förutsättning för utveckling. Om utveckling av nya verksamheter och bostäder hämmas på grund av bristen på lämpliga VA-lösningar minskar kommunens skatteintäkter. Görs inte anpassningar till förväntade klimatförändringar kan exempelvis översvämningar ge stora skador och kostnader för kommunen, försäkringsbolag och enskilda. 4.3 Ekologiska En hållbar VA-försörjning är helt nödvändig för att skapa en långsiktigt hållbar närmiljö. Det är inte hållbart att ta ut mer vatten än vattenreserverna medger. Avloppshantering utgör en väsentlig del av bidraget till näringsbelastningen till våra sjöar och vattendrag och utan satsningar inom området kommer vi inte uppnå god ekologisk status i våra vatten. Fosfor är en ändlig resurs som måste tillbaka in i 6
8 kretsloppet. Här är fosfor från människan via avloppshanteringen en viktig pusselbit. De scenarier som presenterats för framtida klimatförändringar får stora konsekvenser för vattenförsörjningen bland annat genom att mer avancerad rening kan behövas och det kan bli svårt att hitta bra råvatten. Även avloppshanteringen blir mer svårhanterlig med mer extrema väderväxlingar vilket kan ge ett utökat näringsläckage och risk för smittspridning. 5 Omvärldsfaktorer Det är många som bestämmer över och har ansvar för frågor som rör vattenkvalitet och vattenmiljö. De grova riktlinjerna dras upp av EU genom vattendirektivet. På nationell nivå är riksdag och regering ytterst ansvariga för att Sverige, i likhet med övriga EU-länder, arbetar för bättre vattenkvalitet. 5.1 Myndigheter I Sverige är ansvaret för vattenkvalitet och vattenmiljö uppdelat på fler olika myndigheter. Naturvårdsverket har av regering och riksdag tilldelats det övergripande administrativta och sammanhållande ansvaret för den nationella miljöövervakningen, till exempel när det gäller övergripande metoder och kvalitetsarbete. I Sverige har ansvaret för vattenförvaltning delats upp på fem vattenmyndigheter. 5.2 Lagar Det finns även en stor mängd lagar som har inverkan på vattenmiljön och vattenkvaliten i Sverige. De mest övergripande är Miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. 5.3 Svenska miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske 7
9 på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. 5.4 Förvaltningen av svenska vatten I slutet av december 2009 fastställdes förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Sveriges fem vattendistrikt. Dessa tre dokument ligger till grund för det fortsatta arbetet med att förvalta och förbättra tillståndet i landets sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Vingåkers kommun tillhör Norra Östersjöns Vattendistrikt. 5.5 Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för olika samhällsviktiga verksamheter som till exempel vatten- och avloppsförsörjning. Sådana viktiga samhällsfunktioner måste fungera även under en svår kris. En extraordinär händelse innebär således inte att kommunens lagstadgade skyldigheter att hålla igång samhällsviktig verksamhet försvinner. 5.6 Kommunen som tillsynsmyndighet inom VA-området Kommunen är en tillsynsmyndighet som ansvarar för att verksamheter som faller under bland annat miljöbalken och livsmedelslagstiftningen uppfyller de lagkrav som ställs på dem. Sådana verksamheter är till exempel avloppsreningsverk, enskilda avloppsanläggningar och vattenreningsverk. 5.7 Huvudmannaskap Enligt lagen om allmänna vattentjänster definieras huvudman som den som äger en allmän va-anläggning. I Vingåkers kommun är Vingåker Vatten och avfall AB huvudman för den allmänna VA-anläggningen och Sörmland Vatten och Avfall AB är driftsbolaget. 5.8 Verksamhetsområde för allmän VA-försörjning Ett verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp är ett avgränsat område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen ska ske genom allmänna VA-anläggningar. Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller, Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Vattentjänstlagen är en strikt lag som reglerar förhållandet mellan VA- 8
10 huvudman och de fastighetsägare som ingår i ett verksamhetsområde. Såväl VA-huvudman som fastighetsägare har rättigheter och skyldigheter. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och det ska tydligt framgå vilka fastigheter som ingår. 6 Vattenförekomster Avrinningsområden Norra Östersjöns vattendistrikt är indelat i delområden baserade på avrinning. Vingåkers norra delar ingår i Eskilstunaåns avrinningsområde som i sin tur ingår i Norrströms avrinningsområde som dräneras via Mälaren i Stockholm och Södertälje. I söder ingår vattenförekomsterna i Nyköpingsåns avrinningsområde som utmynnar i Östersjön. Till VA-planen hör ett antal kartor som redovisar vattenförekomster och deras status. Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten har kartlagt och avgränsat vattenförekomsterna i vårt område, och därefter bedömt deras status baserat på flera olika parametrar. Klassificering sker för ekologisk status samt för kemisk status när det gäller sjöar och ytvatten medan för grundvatten gäller kvantitativ status och kemisk status. Därefter har miljökvalitetsnormer (MKN) beslutats för varje vattenförekomst, som anger den kvalitet respektive vattenförekomst ska uppnå vid en viss tidpunkt. Miljökvalitetsnormer fastställs för samma statustyper, och är i princip alltid god ekologisk status och god kemisk status samt god kvantitativ status. Tidpunkten för när beslutade MKN ska vara uppnådda är i för ekologisk status 2015 eller 2021, vissa undantag till 2027 förekommer. För kemisk status och kvantitativ status är det 2015, men även här finns det tidsundantag. Arbetet som sker inom den svenska vattenförvaltningen är omfattande och kan inte beskrivas kortfattat. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är en databas med samlad information om alla vattenförekomster. Det finns en web-sida med samma namn där data är tillgängligt (bland annat via en kartsökfunktion) tillsammans med utförlig information om vattenförvaltningsarbetet, liksom hur provtagning sker, statusbedömningar görs, miljökvalitetsnormer etc. För ytterligare information hänvisas därför till 9
11 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 De statusklassificeringar och miljökvalitetsnormer som gäller just nu (februari 2015) beslutades Nya preliminära klassificeringar har framtagits inför beslut under december Nya MKN kommer att gälla till december Statusklassningar beslutade 2009 för vattenförekomster i Vingåkers kommun redovisas i kartbilagor. I nedanstående tabeller redovisas de statusklassificeringar som beslutats 2009 tillsammans med de preliminära klassificeringarna som presenterats De nyare klassificeringarna bygger på mer data vilket resulterat i delvis ändrade bedömningar. En förändrad klassificering betyder därför inte nödvändigtvis att förhållandena förändrats, utan mer sannolikt på ett bättre bedömningsunderlag. Tabell x. Ytvattenförekomster, sjöar. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Statusklassning näringsämnen samt bedömd miljöpåverkan övergödning. Källa: VISS. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Näringsämnen Miljöproblem Sjöar Inkl Hg Exkl Hg Inkl Hg Exkl Hg Status Övergödning Namn Tisnaren G M U G U - G G J J Viren O O U G U G O M J J Gäringsjön O M U G U - O O J J Marsjön O O U G U - O D J J Kullasjön G M U G U - G H N J Ölångssjön G G U G U - G G N N Näsnaren O O U G U U D D J J Högsjön O M U G U - O G J J Kolsnaren D O U G U - G O J J Låttern O O U G U - O M J J Öljaren O O U G U - D D J J Hjälmaren-Storhjälmaren O O U G U G O O J J Ekologisk status Kemisk status Näringsämnesstatus Övergödning H Hög status G God status H Hög status J Ja G God status U Uppnår ej god status G God status N Nej M Måttlig status - Oklassad M Måttlig status O otillfredsställande status O otillfredsställande status D Dålig status D Dålig status I tabellerna för sjöar och vattendrag redovisas även näringsämnesstatus och bedömning om övergödning utgör ett problem vattenförekomsten. Övergödning är det enskilt största vattenmiljöproblemet i Sverige, de främsta orsakerna till övergödning utgörs av jordbruk, skogsbruk, industrier, avloppsreningsverk, enskilda avlopp och trafik. Näringsämnen är den viktigaste miljöpåverkan från avloppsutsläpp. Näringsämnesstatus är en av de kvalitetsfaktorer som ligger till grund för bedömning av ekologisk status. Bedömd näringsämnesstatus 2009 redovisas även i kartbilaga. Bedömning har också gjorts om övergödning kan anses vara ett miljöproblem (av åtta utvalda miljöproblem) som kan utgöra ett hinder för att uppnå MKN. Bedömningen utgår huvudsakligen från bedömd näringsämnesstatus. 10
12 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Tabell x. Ytvattenförekomster, vattendrag. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Statusklassning näringsämnen samt bedömd miljöpåverkan övergödning. Källa: VISS. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Näringsämnen Miljöproblem Vattendrag Inkl Hg Exkl Hg Inkl Hg Exkl Hg Status Övergödning Namn Bärle kanal G M U G U - G M N J Hällbäcken G H U G U - G H N N Nyköpingsån G U G G N Vingåkersån från Ölångssjön till Högsjön G M U G U - G H N N Sjöholmsån O M U G U - O D J J Morjanån O M U G U - O M J J Vingåkersån från Högsjön till sammanflödet med Gammalån G M U G U - G G N N Vingåkersån från sammanflödet med Gammalån till Kolsnaren G M U G U - G M N J Gammalån G M U G U - G M N J Kvarnån G M U G U - G M N J Gärsån G M U G U G G M N J Forsån O M U G U - O D J J Ekologisk status Kemisk status Näringsämnesstatus Övergödning H Hög status G God status H Hög status J Ja G God status U Uppnår ej god status G God status N Nej M Måttlig status - Oklassad M Måttlig status O otillfredsställande status O otillfredsställande status D Dålig status D Dålig status Tabell x. Grundvattenförekomster, sjöar. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Källa: VISS. Vattenförekomst Grundvatten Kvantitativ status Kemisk status Namn SE G G G G Katrineholmsåsen, Katrineholmsområdet G G G G SE G G G G Vingåkersåsen, Lyttersta G G G G SE G G G G SE G G G G SE G G G G SE G G G G SE G G G G SE G G G G Fellingsbroåsen, Höktorpområdet G G G G SE G G G G SE G G G G SE G G G G Katrineholmsåsen, Hjälmsättersområdet G G G G Kvantitativ status Kemisk status G God status G God status U Otillfredsställande status O Otillfredsställande status 11
13 7 Befintliga planer och policys. I Vingåkers kommun finns i dagsläget ingen VA-plan. VA-policyn beslutades av kommunfullmäktige och innehåller prioriteringsgrunder för arbetet med VA-planen. Någon dagvattenpolicy finns inte för kommunen. 7.1 Översiktsplan Vingåkers kommuns översiktsplan Spelregler för en hållbar utveckling antogs av kommunfullmäktige den 22 november 2010 och vann lagakraft 27 december Översiktsplanen visar vilken inriktning kommunen har för bebyggelseutveckling och andra beslut som berör den fysiska miljön och ska belysa de viktigaste markanvändningsfrågorna under de närmaste åren. Översiktsplanen har flera viktiga funktioner: Kommunens översiktsplan ska ge uttryck för kommunens ambitioner och mål beträffande användningen av mark och vattenområden. Den ska visa hur kommunen utvecklar och bevarar den bebyggda miljön. Översiktsplanen ska medverka till en bra struktur beträffande bebyggelse, kommunikationsleder och andra anläggningar. Den ska främja goda miljöförhållanden och långsiktig hushållning med mark, vattenområden, energi och råvaror. Planen ska också främja en, ur social synvinkel, tillfredställande livsmiljö. 7.2 Policy för ett hållbart Vingåker Vingåkers kommun antog 8 juni 2009 en policy för hållbar utveckling. Policyn formuleras i sin inledning: I Vingåkers kommun ska vi arbeta för att bli en långsiktigt uthållig kommun, som tar hänsyn till såväl miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. I detta arbete ska effektivisering, kretsloppsanpassning, resurshushållning och gällande lagstiftning vara ledord. 12
14 7.3 Energi- och miljöplan Vingåkers kommun antog 6 februari 2012 en Energi- och miljöplan. Energi- och miljöplanen är uppbyggd kring de av riksdagen antagna 16 nationella miljökvalitetsmål, nedbrutna till Vingåkers lokala förutsättningar. Energi- och miljöplanen gäller för Vingåkers kommun som organisation och geografiskt område och målen berör aktörer och medborgare i kommunen. Åtgärderna är inriktade på den kommunala organisationen, inklusive de kommunala bolagen. 7.4 Detaljplaner I kommunen finns ett stort antal äldre detaljplaner med områden som tidigare detaljplanelagts för fritidshusområden och med en begränsad VA-standard. Då områdena i allt ökad grad innehåller permanentboenden blir VA-frågan ett problem med otillräcklig rening av avloppen och risk för förorening av dricksvattnet. Kommunen skulle därför i samband med framtagandet av en VA-plan även behöva se över äldre detaljplaner och revidera dessa. 8 Förutsättningar - Nuläge I arbetet med att ta fram en VA-plan finns ett stort antal avvägningar att göra. För att på ett såväl ekonomiskt som miljömässigt hållbart sätt kunna ta fram en fungerande VA-plan måste kommunens specifika förutsättningar klargöras. Följande förutsättningar har särskilt beaktats i detta arbete. 8.1 Vingåkers kommun Kommunen har sedan 1990-talet haft en vikande befolkningsutveckling. Med sitt läge angränsande till såväl Östergötlands län som Örebro län har kommunen även utmaningar i form av låg andel arbetsutpendling över länsgränsen. I kommunen finns ca 4300 bostäder varav ca 65 % utgörs av små hus. Den demografiska utvecklingen i Vingåker indikerar en befolkning som blir allt äldre och som bor kvar i sina hem allt längre. Detta gäller även i småhus på landsbygden vilket i många fall är likställt 13
15 med enskilda vatten- och avloppslösningar. Detta är viktigt att ta med i beräkningen i samband med framtagandet av en VA-plan. 8.2 Den kommunala VA-organisationen Det är det kommungemensamma bolaget Sörmland Vatten och Avfall AB, som ägs av Vingåkers, Katrineholms och Flens kommuner, som ansvara för drift och underhållet av den allmänna VA-anläggningen Vingåker Vatten och Avfall AB Vingåker Vatten och Avfall AB är kommunens organ för den kommunala verksamheten rörande ägandet av den kommunala vattenoch avloppsanläggningarna samt avfallsanläggningarna. Bolagets ändamål är att tillsammans med Katrineholms kommun och Flens kommun med bolag säkerställa en långsiktigt effektiv och kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var och en av kommunerna klarar. Ägardirektiven för Vingåker Vatten och Avfall AB antogs den 9 februari Ett förslag är framtaget för revidering, men ännu ej antagen. 14
16 8.2.2 Sörmland Vatten och Avfall AB 2003 började en samverkan mellan Flen, Katrineholm samt Vingåkers kommun om en gemensam VA-plan. Under åren diskuterades möjligheterna för samverkan i en gemensam organisation. Hösten 2007 var utredningen klar och det togs politiska beslut att bilda Sörmland Vatten och Avfall AB. Bolaget var i full drift 1 januari Bolaget bildades för att klara framtidens ökade krav på ekonomi, kompetens och uthållighet. 8.3 Befintliga verksamhetsområden I Vingåkers kommun finns allmänna verksamhetsområden på följande platser: Läppe, Forsby, Österåker, Marmorbyn, Högsjö, Gillbergatorp, Vingåker, Baggetorp, Viala, Sjögölet och Lyttersta. Områdena varierar i storlek och även i omfattning vad gäller avloppsförsörjning. Det största området är Vingåkers tätort och det minsta är Lyttersta med 5 fastigheter. 8.4 Vattenförsörjning Kommunen har för att kunna uppnå generationsmålet ett övergripande ansvar för att se till att de framtida generationerna har tillgång till såväl grundvatten som ytvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd. Under nedanstående rubrik finns en översikt som visar vilket utgångsläge kommunen har och vilka svårigheter och utmaningar som finns Grundvatten I kommunen finns tre större åsbildningar som även är grundvattenmagasin. Det största uttaget av grundvatten i Vingåkers kommun sker i den kommunala vattentäkten i Lyttersta. Större delen av Vingåkers kommun är i riskzon för saltvatteninträngning. Det innebär att om man borrar djupare än 100 meter finns en klar risk för saltvatteninträngning i såväl brunnar som kontaminering av grundvatten via saltvatten Ytvatten Vingåkers kommun har ett stort antal ytvattenförekomster. De största sjöarna är: Hjälmaren, Öljaren, Tisnaren, Kolsnaren, Viren och Högsjön. 15
17 Ingen av dessa utgör ytvattentäkt för ett större antal hushåll inom kommunen. Sjön Viren ingår i Katrineholms kommuns vattentäkt där vattnet tas från sjön och genom förstärkt infiltrering blir till konstgjort grundvatten Klimatpåverkan En förväntad effekt av klimatförändringarna är ökade nederbördsmängder och stigande temperaturer. Detta kan medföra ökade grundvattenflöden och förkortade infiltrationstider av dagvatten ned till grundvattnet. Detta ökar risken för förorening av grundvatten samt att en höjning av temperaturen ger en bättre tillväxt miljö för bakterier och parasiter Kommunala vattentäkter Kommunen har tre vattentäkter. Samtliga är grundvattentäkter och förser cirka 6500 personer med dricksvatten. Den största vattentäkten är belägen i Lyttersta och är en grundvattentäkt med viss infiltration av ytvatten. Här finns en viss risk för kontaminering av koliforma bakterier framförallt under sommarmånaderna och vid höga grundvattenflöden. Vattentäkten i Österåker är belägen på en åsrygg där det dock inte förekommer infiltration av ytvatten. Vattentäkten i Forsby- Kalkbrottsvillorna utgörs av borrade brunnar i berggrund ner till naturligt grundvatten Enskilda vattentäkter I Vingåkers kommun finns ungefär 1500 enskilda brunnar. Sedan 1976 har brunnsborrare skyldighet att rapportera till SGU om var en brunn borras, hur djupt den borras, hur långt foderrör den har och vad brunnen ska användas till. Det finns inget krav på att anmäla till kommunen att man borrar för vatten och därför har kommunen ingen exakt siffra på hur många enskilda brunnar för dricksvatten det finns. Kommunens saknar kunskap om kvaliteten på dricksvatten från enskilda brunnar. 8.5 Avloppsförsörjning Begreppet avlopp innefattar i detta sammanhang två olika beståndsdelar. Det ena är spillvatten, det vill säga det vatten som 16
18 uppstår som en restprodukt när vatten används i ett hus. Det andra är dagvatten. Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t ex regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. Inom ett kommunalt verksamhetsområde kan man välja att anordna vatten- och avloppsförsörjning eller vatten- och spillvattenförsörjning Allmänna anläggningar I kommunen finns fyra allmänna anläggningar för omhändertagande av avloppsvatten. I Lyttersta finns en mindre anläggning med infiltration. Kommunens största avloppsreningsverk ligger i Vingåker. Österåker och Forsby-Kalkbrottsvillorna har båda mindre avloppsreningsverk som är i behov av åtgärder för att uppfylla dagens miljökrav på rening Områden/fastigheter med anslutning utanför verksamhetsområde Inom kommunen finns ett flertal fastigheter som inte ligger inom det allmänna verksamhetsområdet för vatten och avlopp men som genom förbindelsepunkt ändå är anslutna till det allmänna nätet endera för vatten eller spillvatten eller för båda nyttigheterna. Bland dessa kan nämnas Båsenbergaområdet med hotellanläggning och golfbana, Kjesäter samt Hagnäsets fritidsområde. Anslutningar som sker utanför verksamhetsområde ska regleras med separata avtal Enskilda anläggningar I Vingåker bor ungefär en tredjedel av befolkningen utanför verksamhetsområden för VA, och har därmed enskilda avloppsanläggningar. Rörviks samfällighet och Vårnäs behandlingshem har enskilda avloppsreningsverk dimensionerade för fler än 25 personer. I Ålsätter finns tre större gemensamma infiltrationer. Utöver dessa finns uppskattningsvis 1200 enskilda avloppsanläggningar. Det är sannolikt att minst hälften av dessa är så pass gamla och bristfälliga att de inte klarar dagens reningskrav av avloppsvatten från enskilda anläggningar. Detta medför en risk för läckage av näringsämnen och smittoämnen till vattendragen och brunnar. Näringsläckage bidrar till övergödningsproblematiken. 17
19 9 Framtida utveckling Vingåkers kommun står inför många framtida utmaningar. Att med ett vikande och åldrande befolkningsunderlag möta upp kring nya lagkrav och framtida behov kräver noggrann planering. 9.1 Bebyggelsestråk I Kommunens översiktsplan anges att bebyggelse främst bör ske inom Landsbygdsutveckling i strandnäraområden samt i det utvecklingsstråk som kommunen pekat ut mellan Baggetorp och Vingåker. Kommunen ser även orterna Vingåker, Baggetorp, Marmorbyn, Högsjö, Österåker, Läppe och Viala som utvecklingsorter till vilken ny bebyggelse bör förläggas. 9.2 Områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden) Vingåkers kommun har i översiktsplanen från 2011 pekat ut fem områden i kommunen som lämpliga områden för Landsbygdsutveckling i strandnära område. Dessa områden ligger i anslutning till orterna Högsjö, Läppe, Marmorbyn, Viala och Baggetorp. 10 Behov VA-planen behövs för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VA-anläggningen. Då kommunen kan ha andra intresseområden än det trepartsägda utförarbolaget behövs även VAplanen för att tydligöra och fastställa dessa områden. VA-planen bör dock inte vara så upplagd att kommunens och utförarbolagets målsättningar strider mot varandra då bådas mål är att förbättra, effektivisera och säkra de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna. Förhoppningen är att detta ska leda till ett enklare, tydligare och demokratisk process kring inrättandet av verksamhetsområden för allmän VA-försörjning. VA-planen bör också klargöra kommunens ståndpunkt rörande vattenoch avloppshantering för de om råden där allmän VA-utbyggnad inte är möjlig eller lämplig. Det ger därigenom även en möjlighet att planera för 18
20 en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna Vattenplan EU:s ramdirektiv för vatten förbinder kommunerna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten. Det innebär att våra vatten ska ha uppnått god ekologisk och kemiskt status till 2015, med tidsfrist för vissa vatten fram till För att visa hur kommunen avser bidra till att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten inom utsatt tid, samt för att strategiskt arbeta med förbättringar av vattenkvaliteten i kommunens vatten, kan en övergripande vattenplan tas fram Grundvattenskydd I dagsläget finns inte tillräckliga skydd för någon av vattentäkterna i kommunen. Med tanke på att den kommunala vattentäkten i Lyttersta är en grundvattentäkt med ett stort försörjningsområde, som även har potential att utgöra reservvattentäkt för Katrineholms kommun, är det av yttersta vikt att ett vattenskyddsområde upprättas kring denna. Inom det som skulle kunna komma att utgöra den inre skyddszonen finns idag andra verksamheter som är svåra att samordna med vattenskyddet. Kommunen måste därför noga avväga och vikta motstående intressen mot varandra. Även på andra håll i kommunen finns behov av att skydda grundvattentillgångar framförallt i de åskärnor där det i dag förekommer brytning av naturgrus Ytvattenskydd Inom kommunen finns många ytvattenförekomster. Dessa är av skiftande kvalitet och behöver skyddas mot vidare näringsläckge. VISS har tagit fram ett system för att statusklassa ytvattenförekomster där blått är den bästa kvalitén och rött är den sämsta. Där emellan går skalan från grönt till gult och sedan orange. Sjöarna Öljaren och Kolsnaren har enligt klassningen dålig ekologisk status. För att förbättra statusen på dessa sjöar har Vingåker tillsammans med Katrineholms kommun bedrivit projekt kring Öljaren och Kolsnaren samt även Viren som är dricksvattentäkt för Katrineholms kommun. Projekten har inneburit att man genom avloppsinventeringar och samverkansgrupper för lantbrukare skall få innevånarna runt sjöarna att samverka för att 19
21 minska näringsläckaget och förbättra såväl den ekologiska som kemiska statusen i sjöarna. I gränstrakten mot Finspångs kommun ligger sjöarna Östra Vitten och Västra Vitten. I dessa sjöar råder förbud mot motorbåtstrafik och här finner flera stora rovfåglar sina häckningsplatser. Dessa sjöar har en relativt god status och för att bibehålla denna bör särskild hänsyn tas vid planeringen av VA-utbyggnad framförallt i det befintliga fritidshusområdet som gränsar till sjön. I den norra delen av kommunen är Hjälmaren den dominerande ytvattenförekomsten. Statusen på Hjälmaren är enligt Viss klassning orange vilket borde föranleda kommunen att vidta åtgärder för att om möjligt minska recipientbelastningen från framförallt mindre enskilda anläggningar. Sjön Öljaren har sitt utlopp i Hjälmaren och då Öljaren har sämre ekologisk och kemisk status än Hjälmaren bidrar en förbättring av Öljarens vattenstatus även till att förbättra Hjälmarens status Hållbar utveckling För att uppfylla det så kallade generationsmålet måste kommunen hushålla med naturresurserna och lösa de miljöproblem som uppstår inom en generation. Hushållning med grundvatten kan dels ske genom att skydda grundvattenförande åsbildningar mot kemiska föroreningar men även genom att skydda dem mot mekaniska ingrepp. Detta kan få följd effekter som inverkar negativt på andra delar av den kommunala utvecklingen. Genom att begränsa eller helt upphöra med uttag av naturgrus och sand ur rullstensåsar kommer genrationsmålet om hushållning att kunna uppfyllas men samtidigt kommer kommunen eventuellt mista arbetstillfällen då företag berörs som tar sina råvaror ur dessa åsar. Att hushålla med mark- och vattentillgångar, utöver det som nämns under ytvatten, kan i övrigt kan exempelvis innebära att inte tillåta exploatering vid sjöar med redan idag högt bebyggelsetryck eller att inte tillåta exploatering vid sjöar med dålig status enligt Viss. Detta kan i viss 20
22 mån påverka utvecklingen av bostadsbyggande och befolkningsutveckling inom kommunen Krisberedskap Kommunfullmäktige har antagit en risk- och sårbarhetsanalys för Vingåkers kommun. I denna finns samhällsviktiga funktioner utpekade. Kommunen har även en krisberedskapsorganisation som tillsammans med driftsbolaget agerar för att kommuninnevånarna även under extraordinära förhållanden ska ha tillgång till en säker vatten- och avloppsförsörjning Klimatpåverkan Vingåkers kommun står inför ett antal utmaningar som beror på förväntade klimatförändringar. Bland dessa kan nämnas förväntade högre grundvattenflöden och förväntade höjningar av sjöar och åars ytvattennivåer. Dessa flöden kan tillexempel leda till översvämningar där lågt belägna avloppsanläggningar påverkas med bräddningsproblem som följdeffekter. Ökade grundvattennivåer kan leda till förkortade infiltrationstider för ytvatten ned till grundvatten vilket i sin tur kan leda till sämre kemisk grundvatten kvalitet. Ökade medeltemperaturer kan leda till gynnsammare tillväxtförhållanden för organismer och bakterier vilket i sin tur kan leda till försämrad biologisk status hos grundvattenförekomster. Kommunen behöver utöka kunskaperna om de risker som ett förändrat klimat kan medföra för vatten- och avloppsförsörjning. Detta kan tillexempel ske genom ett utökat samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) samt genom att följa upp såväl SGU:s som SMHI:s karteringar över grundvattenflöden och översvämningsrisker. 21
23 10.7 Behov inom befintliga verksamhetsområden Nedan redovisas de behov/brister som finns inom de allmänna verksamhetsområdena fördelat på avrinningsområden Eskilstunaåns avrinningsområde Läppe Befintligt ledningsnät/pumpstationer Läppe har 155 abonnenter och ett ledningsnät på cirka 2,7 kilometer som leds till Vingåkers reningsverk via en överföringsledning på knappt 7 kilometer. På ledningsnätet finns 5 stycken pumpstationer. Dagvatten I Läppe saknas dagvattennät, med några få undantag. På två ställen finns kulverterade diken som i VA-kartan är inritade som dagvattenledningar. Det är dels längs riksväg 52 från fastigheten Läppe 3:24 till fastigheten Solhem 2:19 och dels mellan fastigheterna Galnetorp 1:15 och Galnetorp 1:16. Österåker/Forsby(Kalkbrottsvillorna) Befintligt ledningsnät/pumpstationer I Forsby är 29 abonnenter anslutna till allmänt VA, Ledningsnätet är 700 meter långt. I Österåker är 60 abonnenter anslutna till det allmänna VAledningsnätet, som har en längd på 3,9 kilometer. På ledningsnätet finns 1 pumpstation så till största delen består nätet av självfallssystem. Vid nederbörd eller snösmältning så får ledningsnätet ta emot stora mängder ovidkommande vatten. Avlopps-/vattenverk Forsby avloppsreningsverk är ett litet reningsverk dimensionerat för 100 PE (personekvivalenter). Hjälmaren är recipient för reningsverket. Mängden ovidkommande vatten är relativt hög. Österåkers avloppsreningsverk är slitet och saknar tillräckliga försiktighetsåtgärder för sin kemikaliehantering. Verket är för fortsatt drift i behov av investeringar för upprustning och åtgärder. 22
24 I Österåkers finns ett vattenverk, som är ett grundvattenverk. Vattenskyddsområde finns, men det är i behov av revidering. Dagvatten I Forsby finns dagvattennät längs Övregatan från fastigheten Forsby 2:19 ned till fastigheten Forsby 2:15 samt längs hela Nedregatan. Dagvattenledningen följer sedan spillvattenledningen bort mot Forsby reningsverk. I Österåker finns dagvattenledning längs RosaVillavägen och leds sedan ut över fastigheten Säby 2:31. Dagvattnet verkar sedan enligt kartan ledas via öppna diken ned mot Öljaren. Det inritade dagvattennätet upphör enligt kartan inom fastigheten Säby 2:18. Behov av åtgärder Miljö och hälsoskydd Minska inläckage av ovidkommande vatten. Upprustning eller nedläggning av avloppsreningsverk. Inrätta vattenskyddsområde Nyköpingsåns avrinningsområde Marmorbyn Befintligt ledningsnät/pumpstationer Marmorbyn har 130 abonnenter och ett ledningsnät på cirka 4,8 kilometer och 4 pumpstationer. Avloppet från Marmorbyn leds, via Viala, till Vingåker och dricksvattnet motstående väg. Överföringsledningen är 6,8 kilometer lång. Dagvatten I Marmorbyns tätort finns ett väl utbyggt dagvattensystem. Kvaliten och statusen är dock okänd. 23
25 Viala/Gillbergatorp/Sjögölet Befintligt ledningsnät/pumpstationer I området återfinns Viala med 3,6 kilometer ledningsnät, i det innefattas Gillbergatorp som är ett omvandlingsområde. Avloppet från området leds gemensamt med Marmorbyn i överföringsledningar till Vingåker. Sjögölet är ett omvandlingsområde som har anslutits till allmänt vatten och spillvatten. Området får sin vattenförsörjning från Vingåker och avloppet från området pumpas till Baggetorp och sedan vidare till Katrineholm. Baggetorp har sin vattenförsörjning från Vingåker och avloppet pumpas till Katrineholms reningsverk. Det är 155 abonnenter anslutna till det 7,3 kilometer långa ledningsnätet med 4 pumpstationer. Recipienten är Viren som är Katrineholms vattentäkt. Dagvatten I Viala finns dagvattennät för den del som ingår i det allmänna verksamhetsområdet. Gillbergatorp har ingen allmän dagvattenhantering. Sjögölets fritidshusområde saknar allmänt dagvattennät. Baggetorp har ett relativt väl fungerande dagvattensystem där dagvattnet dock förs orenat till Viren via öppna diken. Den del av Baggetorp som ligger norr om järnvägen saknar allmänt dagvattennät. Behov av åtgärd: Översyn av dagvattenhantering. Lyttersta Befintligt ledningsnät/pumpstationer Vid Lyttersta finns ett mindre verksamhetsområde som betjänar 5 fastigheter i anslutning till vattentäkten. Ledningssystemet är cirka 400 meter. Avlopps-/vattenverk 24
26 Lyttersta avloppsanläggning är en mindre anläggning med infiltrationsbädd lokaliserad i nära anslutning till Lyttersta vattentäkt. Denna lokalisering innebär risk att grundvattnet i täkten förorenas av bristfälligt renat avloppsvatten. Enligt beslut i Samhällsbyggnadsnämnden i december 2014 så måste åtgärder vidtagas med ny/ombyggnad av avloppsanläggningen för att klara ställda krav på rening. Lyttersta vattentäkt är i behov av omfattande skyddsåtgärder för att säkerställa fortsatt drift. En revidering av nuvarande skyddsområde är nödvändig. Området betjänas med dricksvatten efter att passerat en mindre reningsanläggning för att kunna leverera ett godkänt dricksvatten. Dagvatten Inom fastigheten Lyttersta 2:7 finns en större tillverkningsindustri lokaliserad. Inom fabriksområdet finns ett dagvatten system som leds till så kallade sedimenteringsdammar, där vattnet infiltreras i marken. Kvaliten på reningen i dammarna är inte fastställd. Hur resthantering av sedimentmassor sker är heller inte klarlagt. Sedimenteringsdammarna ligger i nära anslutning till den kommunala vattentäkten. Behov av åtgärder Miljö- och hälsoskydd Inrätta vattenskyddsområde. Åtgärda befintlig avloppsanläggning inom VO. Högsjö Befintligt ledningsnät/pumpstationer Högsjö får sin dricksvattenförsörjning från Vingåkers vattenverk. Dricksvattennätet är uppdelat i två tryckzoner i Högsjö. Avloppsvattnet från Högsjö pumpas över till Vingåkers reningsverk. Det gamla reningsverket i Högsjö är ombyggt till en pumpstation som pumpar avloppet över till Vingåkers reningsverk. Dom gamla bassängerna används för utjämning vid höga flöden. Ledningslängden på vatten- och avloppsnätet är cirka 22 km. 25
27 Dagvatten Vissa delar av Högsjö tätort har ett väl fungerande dagvatten system. Mellan Skogsvägen och Brevensvägen i en sträckning från Furuvägen mot Brevensbruk är dock dagvattensystemet bristfälligt med uppträngande vatten genom källarnedfarter och problem med inträngande dagvatten i källarbrunnar. Vid den norra fastighetsgränsen till Högsjö skola upphör den slutna dagvattenhanteringen för Skolgatan och över går i öppna diken. Dessa diken är inte tillräckligt väl underhållna för att vid kraftigare nederbördsmängder klara av att hantera det dagvatten som tillkommer. Detta medför att det ansamlas vatten i diken i direkt angränsning till skolgården samt att dagvatten också tränger in på skolgården. Inom skolområdet föreligger oklarheter om hur dagvattennätet är utformat. I den södra skolområdesgränsen finns tecken på att dagvatten framförallt vid kraftig nederbörd tränger upp genom den slänt som gränsar mot sporthallsbyggnaden. Detta medför sättningar i asfalt framförallt på parkering och gångbana. Det är okänt om detta dagvatten även påverkar grunden på sporthallsbyggnaden eller om byggnadens dräneringssystem klarar av att hantera den tillkommande vattenmängden. Behov av åtgärder: Översyn av dagvattenhantering Vingåkers tätort Befintligt ledningsnät/pumpstationer Vingåkers tätort har drygt 1300 abonnenter anslutna till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Längden för nätet är 54,1 kilometer och har 14 pumpstationer. Ledningsnätets status är skiftande. I en del områden är marken sådan att den påverkar ledningsmaterial negativt, vilket medför att läckor på dricksvattensystemet uppstår. Avlopps-/vattenverk 26
28 I Vingåker finns Vingåkers reningsverk som får enligt tillstånd belastas med 9900 PE. Idag uppgår belastningen till cirka 6500 PE. Vid nederbörd och snösmältning får verket ta emot stora mängder ovidkommande vatten. Vingåkers vattenverk, Damslund har under de senare åren genomgått en upprustning. Vattenverket har en begränsad kapacitet vid läckage och under varma perioder sommartid. Vingåker beläggs vid sådana tillfällen med bevattningsförbud. Dagvatten I Vingåkers tätort finns idag såväl öppna som slutna dagvattenhantering system. I södra delen av Vingåker finns ett större dikessystem som omhändertar dagvatten. Vid Säfstaholms slott finns ett antal dammar som är en del av utsmyckningen av slottsparken. Behov av åtgärder: Översyn av dagvattenhantering Behov utanför befintliga verksamhetsområden Nedan redovisas en nulägesbeskrivning samt behov/brister som finns utanför de allmänna verksamhetsområdena fördelat på avrinningsområden enligt rubrik Eskilstunaåns avrinningsområde Gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller avlopp. Rörviks samfällighets avloppsreningsverk är dimensionerat för 280 personer och har ett 40-tal anslutna fastigheter. Vatten- och avloppsförsörjningen bör lösas genom Lagen om allmänna vattentjänster, och är därför aktuellt för utökat verksamhetsområde. Enskilda avlopp C:a 200 anläggningar har inventerats. Över hälften bedömdes bristfälliga. Behov finns för vidare inventering i hela området. Forsby Säteri har dricksvattenanläggning i behov av skydd. 27
29 I bilaga till VA-planen områdesbeskrivningar, görs mer detaljerade beskrivningar av områden utanför allmänt verksamhetsområde, som är i behov av eller kan komma att behöva, en förändrad VA-struktur. Enskilda dricksvattenbrunnar Kommunen saknar underlag för bedömning. Behov av åtgärder: Utökning av verksamhetsområde. Inventering av enskilda avlopp. Upprättande av vattenskyddsområden Nyköpingsåns avrinningsområde Gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller avlopp. Ålsätters tre gemensamma infiltrationer är åldrade anläggningar. Området är mycket tätbebyggt utan möjlighet för hållbara enskilda VA-lösningar. Vatten- och avloppsförsörjningen i området måste lösas genom Lagen om allmänna vattentjänster. Gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp. Vittbro har gemensamhetsanläggning för dricksvatten i behov av skydd. Enskilda avlopp Behov finns för inventering av enskilda avlopp i hela området. I bilaga till VA-planen Områdesbeskrivningar, görs mer detaljerade beskrivningar av områden utanför allmänt verksamhetsområde, som är i behov av eller kan komma att behöva, en förändrad VA-struktur. Enskilda dricksvattenbrunnar Kommunen saknar underlag för bedömning. Behov Upprätta vattenskyddsområden. Inventera enskilda avloppsanläggningar. 28
Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 3 4
VA-översikt Flen Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 3 4 5 6 7 8 Målsättning med den kommunala VA-planen... 5 Organisation... 5 Konsekvenser... 5 4.1 Sociala... 5 4.2 Ekonomiska... 6 4.3 Ekologiska...
Läs merVA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
Läs merKATRINEHOLMS KOMMUN. VA-översikt Katrineholm
KATRINEHOLMS KOMMUN VA-översikt Katrineholm Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 2 3 4 5 6 7 8 Målsättning med den kommunala VA-planen... 6 Organisation... 6 Konsekvenser... 6 4.1 Sociala... 6 4.2 Ekonomiska...
Läs merVa-policy Emmaboda kommun
Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade
Läs mer2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB
Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:
Läs merVatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Läs merFaktorer som styr VA-planeringen
VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram
Läs merVA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114
VA-policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-06-22, 114 1 Inledning VA-policy ingår som en del i Hörby kommuns VA-plan och har upprättats utifrån kunskaperna från VA- översikten. Vikten av att jobba aktivt
Läs merVA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy
Antagen av kommunfullmäktige den 22 oktober 2014, 14KS/0083 VA-policy 2014 VA-översikt VA-policy VA-plan Innehåll Inledning 3 Utgångspunkter för vattenplanering 4 Nationella och lokala mål 5 Övergripande
Läs merVA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING
Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och
Läs merVA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop
VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merBilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
Läs merKOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 ANTAGEN I VA-POLICY 2013 KARLSTADS KOMMUN
ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 VA-POLICY 2013 1 KARLSTADS KOMMUN ORDLISTA Allmän VA-anläggning är en VA-anläggning som kommunen har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla
Läs merVA-policy för Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret Sara Larsson, 0531-526014 sara.larsson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011.726 340 155/15 1(6) VA-policy för Bengtsfors kommun s:\va-plan bengtsfors\steg 3, va-policy\va-policy
Läs merVälkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!
Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Varför träffas vi idag? Förslag till vatten- och avloppsplan (VAplan) för Sandvikens
Läs merVA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version
VA-policy Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun Version 2016-05-24 Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 4 Samhällsutveckling... 4 Vision Rättviks kommun... 4 Utveckling... 4 UTMANINGAR... 5
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merLAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens
Läs merVattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Läs merDagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist
Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor
Läs merVa-planeringens roll i samhället
Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp
Läs merVA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159
VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merVA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juni 2017 VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2017-10-03, 171 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter
Läs merDEL 2 VA Policy VA PLAN 2011 2011 07 07
1 VA-Planering 2011 Del 1 Det första steget är att skapa en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som börjar med att utarbeta en VA översikt. Den beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och
Läs merSamhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få
Läs merDetta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,
Läs merVatten och avlopp på landsbygden
Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen
Läs merÅterrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merRiktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2
RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering
Läs merÄlvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun.
Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun. Del 1. Grundläggande fakta om va- verksamheten. Upprättad februari 2011 Älvsbyns Energi AB Innehåll
Läs merÅterrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp
Läs merVA-policy för landsbygden
VA-policy för landsbygden Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-06-13 Status: Antagen Giltighetstid: Gäller tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-252 Dokumentansvarig:
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig
Läs merTillsammans gör vi det hållbara möjligt
Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Läs merÅterrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare
Läs merVA-strategi. Gävle kommun
VA-strategi Gävle kommun Innehåll 1 Inledning 3 2 Kommunala styrdokument som berör VA-området 4 3 Målbild 4 4 VA-strategi 5 5 Delstrategier 6 5.1 Hållbar utbyggnad av kommunal VA-försörjning 6 5.2 Robust
Läs merpolicy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa
modell policy Policy vid antagande av nya verksamhetsområden för kommunalt dricks-, spill- samt dagvatten plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige
Läs merStrategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun
Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...
Läs merHandlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun
Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med
Läs merÅterrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)
Läs merVattenplan för Ystads kommun. Del 2: VA-policy. Remissversion Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX
Vattenplan för Ystads kommun Del 2: VA-policy Remissversion 2016-02-29 Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX VA-policy Inledning VA-policyn avser att vara ett dokument som tydliggör målsättningarna och
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs mer1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan
Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och
Läs merVatten- och avloppsverksamheten
falun.se/ Vatten- och avloppsverksamheten i Falun VA-plan Steg 3 i arbetet med VA-planering i Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige Falu kommun 140213ge Falu kommun 1 2 Innehåll Inledning 3 Plan för
Läs merVA-strategi Gävle kommun
VA-strategi Gävle kommun Innehåll Inledning sida 2 Kommunala styrdokument som berör VA-området sida 3 Målbild sida 4 VA-strategi sida 4 Delstrategier sida 5-8 Hållbar utbyggnad av kommunal VA-försörjning
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merSundbybergs stads vatten- och avloppspolicy
2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och
Läs merVA-planering i brett perspektiv?
VA-planering i brett perspektiv? Mats Johansson Ecoloop Vattendagarna Kristianstad 26 november 2014 1 1. Inledning 2. Vad är VA-planering? - Vägledning och Kommunexempel 3. Vad är vattenplanering? - Definition
Läs merVA-policy för Växjö kommun
VA-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Tekniska nämnden Dokumentnamn VA-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2015-12-15, 302 Tidigare ändringar
Läs mer10 Vatten och avlopp (VA)
10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång
Läs merVA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.
9 Vatten och avlopp Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I Dalarna finns tillgång till grundvatten och ytvatten av god kvalitet och kvantitet.
Läs merVA-strategi. Förslaget är nu ute på remiss hos Färgelanda Vatten AB, Dalslands miljökontor och de politiska partierna i Färgelanda kommun.
VA-strategi Inledning Detta dokument är en strategi för försörjning av vatten och avlopp i Färgelanda kommun. Dokumentet kallas VA-strategi och här anges hur man i Färgelanda kommun ska agera för att på
Läs merTillsynsplan enskilda avlopp
Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Läs merÅterrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merBYGG-, MILJÖ- OCH RÄDDNINGSFÖRVALTNINGEN VA-FÖRHÅLLANDEN I FEM FRITIDSHUSOMRÅDEN I FLENS KOMMUN
BYGG-, MILJÖ- OCH RÄDDNINGSFÖRVALTNINGEN VA-FÖRHÅLLANDEN I FEM FRITIDSHUSOMRÅDEN I FLENS KOMMUN Rapport Mars 2007 VA-förhållanden i fritidshusområden i Flen kommun Inledning Denna rapport avser va-förhållandena
Läs merPolicy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad
2013-03-12 Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige
Läs merDagvattenpolicy för Danderyds kommun
1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för
Läs merPlanering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa
Planering för vatten och avlopp Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Bakgrund Det finns ca 3 000 enskilda avlopp i Piteå kommun. Somliga väl fungerande, andra med stora behov av
Läs merVA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1
Styrande dokument och lagstiftning I denna bilaga sammanfattas de viktigaste lagarna som rör VA-planeringen. Av dessa är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken viktigast
Läs merVattendirektivet i ett kommunalt perspektiv
Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattnet i vårt arbete på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Vänersborg Bevakning av vattenfrågor vid anmälningar, tillsyn och prövningar Internt arbete inom
Läs merBehovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp Styrprocessen 2017 2016-03-15 Tyresö kommun / 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde VA... 3 1.1 Slutsatser - Samlad bedömning
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2011
Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en
Läs merVattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140
Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna 2018-04-23 SBN 2018/140 Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten ska enligt miljöbalken 9 kapitlet
Läs merKretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen
Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,
Läs merOmrådesbeskrivning för Vingåkers kommun
Områdesbeskrivning för Vingåkers kommun Områdesbeskrivningar Beskrivningen omfattar områden med detaljplan, vissa områden som i översiktsplanen (ÖP 2010) redovisats som samlad bebyggelse enligt beslut
Läs merKommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Läs merLagar och regler kring vattenanvändningen
Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft
Läs merPM, dagvattenhantering
, dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merÅterrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅterrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merVA-policy. VA-strategi. VA-riktlinje 1 (12) Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunstyrelsen
1 (12) VA-policy Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-16 VA-strategi Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-26 VA-riktlinje Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-26 Dokumenttyp: Policy, Strategi, Riktlinje Beslutad
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merVatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!
Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Värmdöspecifikt Modifierat kustvatten Gula havet 10 000 öar och 300 mil stränder 40 000 100 000 boende/besökande 14 000 enskilda
Läs merVA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.
VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merÅtgärdsdokument Flen
Åtgärdsdokument Flen Nummer Åtgärd Rubrik i huvuddokumentet Tidplan Ansvar Kommentar 1 Utreda om hur tidplan för detaljplan och verksamhetsområdebeslut samordnas för att få en effektiv genomförandeprocess,
Läs merÖversikt lagstiftning. Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång?
Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång? Tillämpliga lagar? Rättsliga förutsättningar/möjligheter att styra dagvattenhanteringen - instrument för att lösa vissa problem - kan hindra/försvåra
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Marks kommun / markskommun@mark.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-07 14:22:49 Avslutade: 2016-02-25 11:12:48
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun
Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merRiktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och
Läs merFrågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017
Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017 Instruktion Vattenmyndigheterna önskar ett samlat svar från kommunen via kommunstyrelsen. Rapporteringen
Läs merÅterrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merupprättat en Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till Tekniska nämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2012-11-05 Tekniska nämnden Dnr Ten 2012/619 Fastställande av Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag
Läs merInventering av enskilda VA-anläggningar 2012
Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,
Läs merDAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark
Läs merÅterrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merVatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband
Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller
Läs mer