KATRINEHOLMS KOMMUN. VA-översikt Katrineholm

Transkript

1 KATRINEHOLMS KOMMUN VA-översikt Katrineholm

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Målsättning med den kommunala VA-planen... 6 Organisation... 6 Konsekvenser Sociala Ekonomiska Ekologiska... 7 Vattenförekomster... 7 Omvärldsfaktorer Myndigheter Lagar Svenska miljömål Förvaltningen av svenska vatten Kommunens ansvar Kommunen som tillsynsmyndighet inom VA-området Huvudmannaskap Verksamhetsområde för allmän VA-försörjning Befintliga planer och policys Översiktsplan Energi- och miljöplan Detaljplaner Förutsättningar - Nuläge Katrineholms kommun Den kommunala VA-organisationen Katrineholm Vatten och Avfall AB Sörmland Vatten och Avfall AB Befintliga verksamhetsområden Vattenförsörjning Grundvatten Ytvatten Klimatpåverkan Kommunala vattentäkter Enskilda vattentäkter... 18

3 8.5 Avloppsförsörjning Allmänna anläggningar Områden/fastigheter med anslutning utanför verksamhetsområde Enskilda anläggningar Framtida utveckling Områden för tätortsutveckling Områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden) Behov Grundvattenskydd Ytvattenskydd Hållbar utveckling Krisberedskap Klimatpåverkan Behov inom befintliga verksamhetsområden Avrinning till Flensjön - Mellösasjön Avrinning till Åtorpsån Avrinning till Ramstaån Avrinning till Valdemaren - Hedelundaån Avrinning till Veckeln - Hedelundasjön Avrinning till Fimtaån Avrinning till Näsnaren Kolsnaren Avrinning till Värnaån Avrinning till Långhalsen Avrinning till Viren - Åkforsån Avrinning till Täljaren Täljareån Avrinning till Tisnaren - Bjälken Avrinning till Skarendalån Avrinning till Yngaren Avrinning till Tisnare Kanal Avrinning till Näsnaren - Vadstorpån Avrinning till Öljaren Avrinning till Hjälmaren Behov utanför befintliga verksamhetsområden... 28

4 Avrinning till Åtorpsån Avrinning till Ramstaån Avrinning till Valdemaren-Hedenlundaån Avrinning till Värnaån Avrinning till Långhalsen Avrinning till Viren-Åkforsån Avrinning till Tisnaren-Bjälken Avrinning till Skarendalån Avrinning till Tisnare Kanal Avrinning till Näsnaren-Vadstorpån Avrinning till Hjälmaren... 32

5 Begreppsförklaring: ABVA: Allmänna bestämmelser för användandet av kommunens allmänna vattenoch avloppsanläggning. En lokal föreskrift som reglerar ansvar för anslutning till och användning av den allmänna VA-anläggningen. Allmän VA-anläggning: En VA-anläggning där kommunen tillhandahåller vattentjänster enligt vattentjänstlagen. VA-anläggningen består till exempel av vattenverk, reningsverk och ledningar före fastighetens förbindelsepunkt. Avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning. Avloppsvatten: Samlingsbegrepp för spill- och dagvatten. Avrinningsområde: det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Bräddning: Bräddpunkt är ett utlopp från avloppssystemet där vatten kan brädda (släppas ut) vid tillfälle när systemets kapacitet inte räcker till eller vid driftstopp. Bräddning kan ske direkt till recipient. Duplikatsysem: Separat system, där spillvatnet och dagvattnet leds i olika ledninssystem separerade från varandra. Enskild anläggning: en VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän va-anläggning. Förbindelsepunkt: gränsen mellan en allmän VA-anläggning och en VA-installation. Huvudman: den som äger en allmän VA-anläggning. Kombinerat system: Avloppssystem där både spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning. Miljökvalitetsnorm: Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är ett miljömål med mycket starkt bindande juridiskt status som syftar till att tydliggöra målet för vattenvårdsarbetet. MKN är normalt god kemisk respektive god ekologisk status, vilket är identiskt med motsvarande statusklasser. Omvandlingsområde: Bebyggelse där det sker en succesiv omvandling, vanligen från fritidsområde till permanentboende. Personekvivalent (PE): Begreppet används för att på ett enhetligt sätt uttrycka storleken på vattenförbrukning eller föroreningsbelastning oberoende av om den orsakas av hushåll, industrier eller andra verksamheter. Recipient: Vattendrag, sjö eller kustavsnitt som tar emot (avlopps) vatten från en verksamhet. Statusklassning: Enligt ramdirektivet ska samtliga vattenförekoster klassas med avseende på kemisk och ekologisk status, grundvatten ska även klassas med avseende på kvantitativ status. Övergödning är en delparameter vid bedömning av ekologisk status. Vattentjänster: Juridisk term för de tjänster som VA-huvudmannen tillhandahåller (vattenförsörjning och avlopp). VA-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse.

6 VA-installation: ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en allmän VA-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheters vattenförsörjning eller avlopp och är kopplade eller avsedda att kopplas till en allmän VA-anläggning. Verksamhetsområde: det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Övergödning: Det största miljöproblemet i svenska vattendrag. Näringsämnen (kväve och fosfor) från jordbruk, djurhållning, enskilda och allmänna avloppsanläggningar samt dagvatten bidrar till att rubba de naturliga förhållandena. En ökad växtlighet leder till ändrade biologiska förhållanden och artsammansättningar, algblomning, nedbrytning av döda växtdelar leder till syrebrist.

7 1 Inledning Detta dokument är tänkt att utgöra en översikt som klargör behovet av arbetet med en kommunal VA-policy och VA-plan. VA-översikten ska ge kommunen en grundläggande planeringsberedskap och ska belysa; vad är känt, vilka behov finns, på vilket sätt och på vilken nivå i kommunen ska arbetet med VA-planeringen ske samt vilka deltagare som ska driva utvecklingsarbetet. 2 Målsättning med den kommunala VA-planen Målet med VA-planen är att genom strategiska vägval, prioriteringsgrunder och upprättandet av riktlinjer klargöra vilka åtgärder som behövs för att skydda människors hälsa och miljön och hur det på ett effektivt sätt skall kunna åstadkommas. VA-planen skall även leda fram till en sådan långsiktigt hållbar utveckling så att kommunen för framtida generationer säkrar tillgången på såväl ytvatten som grundvatten i tillräcklig mängd och av god kvalitet. En kommunal VAplan skall omfatta såväl de allmänna som de enskilda VA-lösningar som finns inom kommunens hela geografiska område. VA-planeringen blir ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VA-anläggningen. Det ger även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. 3 Organisation Arbetet med att ta fram en kommunal VA-plan sker i ett kommunöverskridande projekt där Vingåkers kommun, Flens kommun och Katrineholms kommun tillsammans med det trepartsägda driftbolaget Sörmland Vatten och Avfall AB och en extern projektledare ingår. Styrgruppen för projektet utgörs av 1 representant vardera från styrelserna i Vingåker Vatten och Avfall AB, Katrineholm Vatten och Avfall AB och Flen Vatten och Avfall AB samt 1 representant från vardera kommunstyrelsen i Vingåker, Flen och Katrineholm. VD i Sörmland Vatten och projektledaren ingår också i styrgruppen. Arbetsgruppen i Katrineholms kommun består av miljöinspektör och planarkitekt. 4 Konsekvenser Så väl genomförandet av åtgärder enligt en VA-plan som att avstå från att genomföra åtgärder kommer att medföra sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser. 4.1 Sociala VA-försörjning är en utvecklingsfråga. Utan dricksvatten och fungerande avloppsanläggningar är det inte möjligt att etablera bebyggelse och verksamheter.

8 Tillgång till fungerande VA-försörjning bör finnas oavsett om man är bosatt eller bedriver verksamhet inom eller utanför det kommunala verksamhetsområdet. Utan hållbar vattenförsörjning hotas livskvalitén i kommunen exempelvis via framtida otjänligt dricksvatten. Utan hållbar avloppsrening blir sjöar och övriga vatten mindre attraktiva för bad och rekreation. 4.2 Ekonomiska Om inte framtida behov av vattenförsörjning och avloppsrening planeras idag kan nödvändiga förändringar och åtgärder bli mycket kostsamma för samhället och enskilda fastighetsägare. En hållbar VA-försörjning är en förutsättning för utveckling. Om utveckling av nya verksamheter och bostäder hämmas på grund av bristen på lämpliga VA-lösningar minskar kommunens skatteintäkter. Görs inte anpassningar till förväntade klimatförändringar kan exempelvis översvämningar ge stora skador och kostnader för kommunen, försäkringsbolag och enskilda. 4.3 Ekologiska En långsiktigt hållbar VA-försörjning är helt nödvändig för att skapa en långsiktigt hållbar närmiljö. Det är inte hållbart att ta ut mer vatten än vattenreserverna medger. Avloppshantering utgör en väsentlig del av bidraget till näringsbelastningen till våra sjöar och vattendrag och utan satsningar inom området kommer ekologisk status i vattnen inte kunna uppnås. Fosfor är en ändlig resurs som måste tillbaka in i kretsloppet. Här är fosfor från människan via avloppshanteringen en viktig pusselbit. De scenarier som presenterats för framtida klimatförändringar får stora konsekvenser för vattenförsörjningen bland annat genom att mer avancerad rening kan behövas och det kan bli svårt att hitta bra råvatten. Även avloppshanteringen bedöms försvåras med mer extrema väderväxlingar vilket kan ge ett utökat näringsläckage och risk för smittspridning. 5 Vattenförekomster Avrinningsområden Norra Östersjöns vattendistrikt är indelat i delområden baserade på avrinning. Katrineholms norra delar ingår i Eskilstunaåns avrinningsområde som i sin tur ingår i Norrströms avrinningsområde som dräneras via Mälaren i Stockholm och Södertälje. I söder ingår vattenförekomsterna i Nyköpingsåns avrinningsområde som utmynnar i Östersjön. Till VA-planen hör ett antal kartor som redovisar vattenförekomster och deras status. Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten har kartlagt och avgränsat vattenförekomsterna i vårt område, och därefter bedömt deras status baserat på flera olika parametrar. Klassificering sker för ekologisk status samt för kemisk status när det gäller sjöar och ytvatten medan för grundvatten gäller kvantitativ status och kemisk status. Därefter har miljökvalitetsnormer (MKN) beslutats för varje vattenförekomst, som anger den kvalitet respektive vattenförekomst ska uppnå vid en viss tidpunkt.

9 Miljökvalitetsnormer fastställs för samma statustyper, och är i princip alltid god ekologisk status och god kemisk status samt god kvantitativ status. Tidpunkten för när beslutade MKN ska vara uppnådda är i för ekologisk status 2015 eller 2021, vissa undantag till 2027 förekommer. För kemisk status och kvantitativ status är det 2015, men även här finns det tidsundantag. Arbetet som sker inom den svenska vattenförvaltningen är omfattande och kan inte beskrivas kortfattat. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är en databas med samlad information om alla vattenförekomster. Det finns en web-sida med samma namn där data är tillgängligt (bland annat via en kartsökfunktion) tillsammans med utförlig information om vattenförvaltningsarbetet, liksom hur provtagning sker, statusbedömningar görs, miljökvalitetsnormer etc. För ytterligare information hänvisas därför till De statusklassificeringar och miljökvalitetsnormer som gäller just nu (februari 2015) beslutades Nya preliminära klassificeringar har framtagits inför beslut under december Nya MKN kommer att gälla till december Statusklassningar beslutade 2009 för vattenförekomster i Katrineholms kommun redovisas i kartbilaga. I nedanstående tabeller redovisas de statusklassificeringar som beslutats 2009 tillsammans med de preliminära klassificeringarna som presenterats De nyare klassificeringarna bygger på mer data vilket resulterat i delvis ändrade bedömningar. En förändrad klassificering betyder därför inte nödvändigtvis att förhållandena förändrats, utan mer sannolikt på ett bättre bedömningsunderlag. I tabellerna för sjöar och vattendrag redovisas även näringsämnesstatus och bedömning om övergödning utgör ett problem vattenförekomsten. Övergödning är det enskilt största vattenmiljöproblemet i Sverige, de främsta orsakerna till övergödning utgörs av jordbruk, skogsbruk, industrier, avloppsreningsverk, enskilda avlopp och trafik.. Näringsämnen är den viktigaste miljöpåverkan från avloppsutsläpp. Näringsämnesstatus är en av de kvalitetsfaktorer som ligger till grund för bedömning av ekologisk status. Bedömd näringsämnesstatus 2009 redovisas även i kartbilaga. Bedömning har också gjorts om övergödning kan anses vara ett miljöproblem (av åtta utvalda miljöproblem) som kan utgöra ett hinder för att uppnå MKN. Bedömningen utgår huvudsakligen från bedömd näringsämnesstatus.

10 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Tabell x. Ytvattenförekomster, sjöar. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Statusklassning näringsämnen samt bedömd miljöpåverkan övergödning. Källa: VISS. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Näringsämnen Miljöproblem Sjöar Inkl Hg Exkl Hg Inkl Hg Exkl Hg Status Övergödning Namn Virlången G G U G U - G H N N Enaren M M U G U - M O J J Näsnaren M G U G U - H H J N Hålvetten M M U G U - M M J J Fjälaren G G U G U - G G N N Viggaren M M U G U - M M J J Storsjön M M U G U - O M J J Yngaren O M U G U - O O J J Brosjön M G U G U - M G J N Täljaren M M U G U - M M J J Tisnaren G M U G U - G G J J Långhalsen O O U G U - - O J J Forssjösjön O M U G U G M M J J Djulösjön O M U G U G O M J J Bjälken M M U G U - G G J J Duveholmssjön M M U G U G M M J J Långhalsen D D U G U - D D J J Viren O O U G U G M M J J Lillsjön M M U G U - M M J J Veckeln M M U G U - O O J J Näsnaren O O U G U U D D J J Valdemaren M M U G U - G M J J Kyrksjön M U - D Harpsundssjön M M U G U - M M J J Floden M U - D Aspen O M U G U - G G J J Öljaren D O U G U - D D J J Hjälmaren-Storhjälmaren O O U G U G O O J J Ekologisk status Kemisk status Näringsämnesstatus Övergödning H Hög status G God status H Hög status J Ja G God status U Uppnår ej god status G God status N Nej M Måttlig status - Oklassad M Måttlig status O otillfredsställande status O otillfredsställande status D Dålig status D Dålig status

11 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Tabell x. Ytvattenförekomster, vattendrag. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Statusklassning näringsämnen samt bedömd miljöpåverkan övergödning. Källa: VISS. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Näringsämnen Miljöproblem Vattendrag Inkl Hg Exkl Hg Inkl Hg Exkl Hg Status Övergödning Namn Virån-Ålbergaån G M U G U G G G N N Enarenån G M U G U - G M N J Vadstorpån från sammanflödet med Enareån till Yngaren M M U G U - G D N J Vadstorpån från Näsnaren till sammanflödet med Enareån G M U G U - - O J J Vadstorpån från Hålvetten till Näsnaren M M U G U - M M J J Tisnare Kanal från Älgsjön till Fjälaren G G U G U - G H N N Skarendalån från Viggaren till Yngaren G M U G U - M O J J Skarendalån från Storsjön till Viggaren G U - G N Tisnare Kanal från Fjälaren till Visken G H U G U - G H N N Skarendalån M U G M J Skarendalån M U G M J Tisnare Kanal från Visken till Brosjön G H U G U - G H N N Täljareån M M U G U - - D J J Åkforsån M M U G U - M M J J Vattendraget från Strången till Åkforsån M M U G U - M O J J Forsaån D M U G U - - G J N Forssjöån från Duveholmssjön till Djulösjön M U - G J Nyköpingsån M U G M J Nyköpingsån M U G M J Bokvarnsån G M U G U - G H N N Fimtaån från Långhalsen till Långhalsen D M U G U - M D J J Forssjöån från Lillsjön till Duveholmssjön G M U G U - G G N N Lerboån-Värnaån M M U G U - - M J J Forssjöån från Viren till Lillsjön M M U G U - M M J J Hedelundaån från Veckeln till Hedelundasjön M M U G U - M O J J Fimtaån från Tyven till Långhalsen M M U G U - - D J J Hedenlundaån M U G M J Sjöholmsån M M U G U - O D J J Varbroån M M U G U - - O J J Flodaån-Ramstaån M U G D J Åtorpsån M M U G U - M O J J Ramstaån M U G M J Ramstaån M U - - J Långsjöån-Lundsjöån G U - - N Milängsån G M U G U - G G N N Aspån - nedre del M M U G U G - M J J Aspån - övre del G M U G U - G M N J Hälleforsnäsån M M U G U - G M N J Forsån M M U G U - M D J J Getebodabäcken M M U G U - - M J J Ekologisk status Kemisk status Näringsämnesstatus Övergödning H Hög status G God status H Hög status J Ja G God status U Uppnår ej god status G God status N Nej M Måttlig status - Oklassad M Måttlig status O otillfredsställande status O otillfredsställande status D Dålig status D Dålig status

12 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Tabell x. Grundvattenförekomster, sjöar. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Källa: VISS. Vattenförekomst Grundvatten Kvantitativ status Kemisk status Namn Hissefältet-Ottekil G G G G SE G G SE G G G G SE G G SE G G SE G G G G SE G G G G Katrineholmsåsen, Katrineholmsområdet G G G G SE G G G G Katrineholmsåsen, Katrineholmsområdet G G G G Katrineholmsåsen, Katrineholmsområdet G G G G SE G G SE G G G G Katrineholmsåsen, Katrineholmsområdet G G G G SE G G G G SE G G G G SE G G G G SE G G G G SE G G G G SE G G G G Köpingsåsen, Äsköping G G G G SE G G G G SE G G G G SE G G G G Köpingsåsen, Äsköping G G G G Köpingsåsen, Äsköping G G G G SE G G G G Köpingsåsen, Äsköping G G G G Katrineholmsåsen, Hjälmsättersområdet G G G G Köpingsåsen, Äsköping G G G G Kvantitativ status Kemisk status G God status G God status U Otillfredsställande status O Otillfredsställande status För att underlätta kartläggningen av kommunen samt för att i framtiden på ett rationellt och effektivt sätt kunna genomföra inventeringar har arbetsgruppen valt att dela in kommunen i 18 delavrinningsområden. Dessa områden är baserade på SMHI:s avrinningsområden varav Nyköpingsån är det dominerande området.

13 6 Omvärldsfaktorer Det är många som bestämmer över och har ansvar för frågor som rör vattenkvalitet och vattenmiljö. De grova riktlinjerna dras upp av EU genom vattendirektivet. På nationell nivå är riksdag och regering ytterst ansvariga för att Sverige, i likhet med övriga EU-länder, arbetar för bättre vattenkvalitet. 6.1 Myndigheter I Sverige är ansvaret för vattenkvalitet och vattenmiljö uppdelat på fler olika myndigheter. Naturvårdsverket har av regering och riksdag tilldelats det övergripande administrativta och sammanhållande ansvaret för den nationella miljöövervakningen, till exempel när det gäller övergripande metoder och kvalitetsarbete. 6.2 Lagar Det finns även en stor mängd lagar som har inverkan på vattenmiljön och vattenkvaliten i Sverige. De mest övergripande är Miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. 6.3 Svenska miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den

14 samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. 6.4 Förvaltningen av svenska vatten I slutet av december 2009 tog Sverige ett viktigt steg framåt på vägen mot bättre vatten. Då fastställdes förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Sveriges fem vattendistrikt. Dessa tre dokument ligger till grund för det fortsatta arbetet med att förvalta och förbättra tillståndet i landets sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Katrineholms kommun tillhör Norra Östersjöns Vattendistrikt. 6.5 Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för olika samhällsviktiga verksamheter som till exempel vattenoch avloppsförsörjning. Sådana viktiga samhällsfunktioner måste fungera även under en svår kris. En extraordinär händelse innebär således inte att kommunens lagstadgade skyldigheter att hålla igång samhällsviktig verksamhet försvinner. 6.6 Kommunen som tillsynsmyndighet inom VA-området Kommunen är en tillsynsmyndighet som ansvarar för att verksamheter som faller under bland annat miljöbalken och livsmedelslagstiftningen uppfyller de lagkrav som ställs på dem. Sådana verksamheter är till exempel avloppsreningsverk, enskilda avloppsanläggningar och vattenreningsverk. 6.7 Huvudmannaskap Enligt lagen om allmänna vattentjänster definieras huvudman som den som äger en allmän va-anläggning. I Katrineholms kommun är Katrineholm Vatten och avfall AB huvudman för den kommunala VA-anläggningen och Sörmland Vatten och Avfall AB är driftsbolaget. 6.8 Verksamhetsområde för allmän VA-försörjning Ett verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp är ett avgränsat område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen ska ske genom kommunala VA-anläggningar. Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller, Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Vattentjänstlagen är en strikt lag som reglerar förhållandet mellan VAhuvudman och de fastighetsägare som ingår i ett verksamhetsområde. Såväl VAhuvudman som fastighetsägare har rättigheter och skyldigheter. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och det ska tydligt framgå vilka fastigheter som ingår.

15 7 Befintliga planer och policys. I Katrineholms kommun finns i dagsläget ingen VA-plan. VA-policyn beslutades av kommunfullmäktige och innehåller prioriteringsgrunder för arbetet med VA-planen. Kommunen har tagit fram en Dagvattenpolicy som är på väg till beslut. 7.1 Översiktsplan Katrineholms kommun har en kommunomfattande översiktsplan, antagen Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan. Del 1, för Katrineholms stad, kommer att antas under 2014 och delen för landsbygden kommer att antas 2016 enligt tidplanen. Syftet med översiktsplanen är att: Ge uttryck för kommunens ambitioner och mål beträffande användningen av mark och vattenområden. Den ska visa hur kommunen utvecklar och bevarar den bebyggda miljön. Medverka till en bra struktur beträffande bebyggelse, kommunikationsleder och andra anläggningar. Den ska främja goda miljöförhållanden och långsiktig hushållning med mark, vattenområden, energi och råvaror. Planen ska också främja en, ur social synvinkel, tillfredställande livsmiljö. Vara ett forum för dialog med kommuninvånarna om olika framtidsfrågor samt fungera som medel för mobilisering av människor i lokalt utvecklingsarbete. 7.2 Energi- och miljöplan Katrineholms kommuns energiplan är från 1994 mycket av innehållet i energiplanen är föråldrat och inaktuellt. Miljöfrågan och kopplingen till miljöfrågan finns dock med. Katrineholms Klimatstrategi är från 2004 och åtgärderna i den gällde fram till Den innehöll satsningar på klimatminskande åtgärder inom energisektorn med fyra klimatmål som uppfyllts. De gällde transportsektorn samt uppvärmning och elförbrukning med en övergång till förnybara bränslen samt minskning av el. Energieffektiviseringsstrategi innehåller minskningar av fastigheters förbrukningen med 5% till 2014 samt transporter med 5%. Minskningen skall vara 12% för fastigheter till 2020 och 8% minskning av förbruknikngen till transporter till Katrineholms miljöstrategi är från 1996 och är inriktad på lokalt Agenda 21 arbete. Den innehåller vattenfrågan och att vattentäkten riskerade förorening. Idag har vi annan vattentäkt. Pågående arbeten Miljöstrategiska rådet har fyra fokusområden mark, byggande och boende, vatten, klimat och biologisk mångfald.

16 Inom vatten finns en förvaltningsplan till 2015 med målet god ekologisk status på samtliga sjöar, vattendrag och grundvatten och deras kvalitet får inte försämras. Klimatanpassning som gäller ökad nederbörd som en följd av klimatförändringar är under diskussion om hur Katrineholms kommun kan hantera frågan. 7.3 Detaljplaner I Katrineholm finns ca 300 detaljplaner, merparten i tätorterna, av varierande ålder som reglerar var och vad som tillåts byggas. Det finns även ett antal detaljplaner utanför tätorterna på de platser där samlad bebyggelse finns. Detta gäller framförallt fritidshusområden som i vissa fall har ändrats till att i ökande grad innehåller permanentboende. Det senaste deceniet har ett flertal av dessa fritidshusområden fått tillgång till allmänt VA och därmed har även detaljplanerna ändrats för att tillåta större byggrätter. 8 Förutsättningar - Nuläge I arbetet med att ta fram en VA-plan finns ett stort antal avvägningar att göra. För att på ett såväl ekonomiskt som miljömässigt hållbart sätt kunna ta fram en fungerande VA-plan måste kommunens specifika förutsättningar klargöras. Följande förutsättningar har särskilt beaktats i detta arbete. 8.1 Katrineholms kommun Antalet invånare uppgår nu till ca och består av sju tätorter. Orterna är Bie, Björkvik, Forssjö, Sköldinge, Strångsjö, Valla, Julita/Äsköping. 8.2 Den kommunala VA-organisationen Det är det kommungemensamma bolaget Sörmland Vatten och Avfall AB, som ägs av Vingåkers, Katrineholms och Flens kommuner, som ansvara för drift och underhållet av den allmänna VA-anläggningen.

17 8.2.1 Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm Vatten och Avfall AB är kommunens organ för den kommunala verksamheten rörande ägandet av den allmänna vatten- och avloppsanläggningarna samt avfallsanläggningarna. Bolagets ändamål är att tillsammans med Vingåkers kommun och Flens kommun med bolag säkerställa en långsiktigt effektiv och kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var och en av kommunerna klarar. Ägardirektiven för Katrineholm Vatten och Avfall AB antogs den 9 februari Sörmland Vatten och Avfall AB 2003 började en samverkan mellan Flen, Katrineholm samt Vingåkers kommun om en gemensam VA-plan. Under åren diskuterades möjligheterna för samverkan i en gemensam organisation. Hösten 2007 var utredningen klar och det togs politiska beslut att bilda Sörmland Vatten och Avfall AB. Bolaget var i full drift 1 januari Bolaget bildades för att klara framtidens ökade krav på ekonomi, kompetens och uthållighet. 8.3 Befintliga verksamhetsområden I Katrineholms kommun finns verksamhetsområden för allmän VA-försörjning på följande platser: Katrineholm, Valla, Sköldinge, Flodafors, Bie, Äs, Äsköping, Strängstorp, Strångsjö, Forssjö, Björkvik, Hulta, Tisnarbaden, Lilla Toltorp och Sågmon. Områdena varierar i storlek och även i omfattning vad gäller avloppsförsörjning. Katrineholms kommun har 5700 abonnenter anslutna till det allmänna VA-nätet. 8.4 Vattenförsörjning

18 Kommunen har för att kunna uppnå generationsmålet ett övergripande ansvar för att se till att de framtida generationerna har tillgång till såväl grundvatten som ytvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd. Under nedanstående rubrik finns en översikt som visar vilket utgångsläge kommunen har och vilka svårigheter och utmaningar som finns Grundvatten Tillgång till rent vatten är en förutsättning för vår existens. Vatten är en av våra viktigaste naturtillgångar och vårt viktigaste livsmedel. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvatten. Då grundvatten har så stor betydelse är det viktigt att det skyddas mot negativ påverkan. Denna påverkan kan vara kvantitativ eller kvalitativ. Outnyttjade grundvattentillgångar i kommunen kan ses som oloka alternativ till vattentäkter för framtida behov, alternativ till vissa befintliga vattentäkter eller som reservvattentäkter. De största grundvattentillgångarna förekommer i de stora sandoch grusavlagringarna som bildades under avsmältningen av den senaste inlandsisen. Inom Katrineholms kommun finns de största grundvattentillgångarna i rullstensåsar och isälvsavlagringar. Dessa är: Fjällskäfteåsen, vilken längst i öster benämns Sködingeåsen. Vidare Köpingsåsen, som lokalt också benämns Bieåsen och Vallaåsen. Katrineholmsåsen med centralorten Katrineholm. Avlagringen längst i sydost i stråket Skiramon-Östra Kulltorp-Viggaren. Fiskebodaåsen längst i nordväst vid Hjälmaren. Ytterligare två mindre avlagringar finns också. Dessa är Strångsjöåsen och avlagringen längst i sydväst mellan Björkedalen och sjön Tisnaren. I Katrineholms kommun finns 26 grundvattenförekomster. Samtliga grundvattenförekomster klarar God ekologisk status. Sju av dessa riskerar att inte ha god status till Detta beroende på risk för påverkan från vägsalt och förorenade områden Ytvatten Katrineholms kommun har ett stort antal ytvattenförekomster. De största sjöarna är: Hjälmaren, Yngaren, Öljaren, Tisnaren, Viren, Långhalsen, Näsnaren, Valdemaren och Näsnaren. Yngaren utgör ytvattentäkt för ett större antal hushåll i grannkommunen. Sjön Viren ingår i Katrineholms kommuns vattentäkt där vattnet tas från sjön och genom förstärkt infiltrering blir till konstgjort grundvatten Klimatpåverkan En förväntad effekt av klimatförändringarna är ökade nederbördsmängder och stigande temperaturer. Detta kan medföra ökade grundvattenflöden och förkortade infiltrationstider av dagvatten ned till grundvattnet. Detta ökar risken för förorening av grundvatten samt att en höjning av temperaturen ger en bättre tillväxt miljö för bakterier och parasiter.

19 8.4.4 Kommunala vattentäkter Kommunen har fyra vattentäkter. Den största vattentäkten är belägen i Forssjö och består av konstgjord infiltration i kombination med grundvatten. Vattentäkten togs i bruk Vattentäkten i Bie, Äs och Björkvik är grundvatten. Kommunfullmäktige har 17 december 2012 godkänt ett avtal mellan Katrineholm Vatten och Avfall AB och Flen Vatten och Avfall AB om leverans av dricksvatten från Katrineholms vattenverk till Flen Enskilda vattentäkter I Katrineholms kommun finns ungefär 4500 fastigheter som har sin vattenförsörjning från enskilda anläggningar. Sedan 1976 har brunnsborrare skyldighet att rapportera till SGU om var en brunn borras, hur djupt den borras, hur långt foderrör den har och vad brunnen ska användas till. Det finns inget krav på att anmäla till kommunen att man borrar för vatten och därför har kommunen ingen exakt siffra på hur många enskilda brunnar för dricksvatten det finns. Gemensamhetsanläggningar finns beskrivna i områdesbeskrivningarna. 8.5 Avloppsförsörjning Begreppet avlopp innefattar i detta sammanhang två olika beståndsdelar. Det ena är spillvatten, det vill säga det vatten som uppstår som en restprodukt när vatten används i ett hus. Det andra är dagvatten. Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t ex regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. Inom ett kommunalt verksamhetsområde kan man välja att anordna vatten- och avloppsförsörjning eller vatten- och spillvattenförsörjning Allmänna anläggningar I kommunen finns två allmänna anläggningar för omhändertagande av avloppsvatten. Björkviks avloppsvatten pumpas via en överföringsledning till Vrena i Nyköpings kommun. Kommunens största avloppsreningsverk ligger i Katrineholm och behandlar avloppsvatten från Katrineholms tätort, Valla, Sköldinge, Flodafors, Bie, Strängstorp, Strångsjö, Forssjö, Tisnarbaden, Lilla Toltorp, Sågmon, Hulta samt Baggetorp i Vingåkers kommun. Totalt är avloppsledningsnätet 196 km och ute pånätet finns 66 st pumpstationer. Andelen anslutna till VA-systemet är till största delen hushåll. Den klart största enskilda industrianslutningen är Kronfågel Områden/fastigheter med anslutning utanför verksamhetsområde Inom kommunen finns ett flertal fastigheter som inte ligger inom det allmänna verksamhetsområdet för vatten och avlopp men som genom förbindelsepunkt ändock är anslutna till det allmänna nätet endera för vatten eller för vatten och avlopp. Anslutningar som sker utanför verksamhetsområde ska regleras med separata avtal Enskilda anläggningar

20 Det finns i Katrineholms kommun ca 4500 fastigheter belägna utanför verksamhetsområde för allmän Va-försörjning. Av dessa är en del bebyggda med fritidshus med avsaknad av vatten- och avlopp. Flertalet är dock permanentboendeeller fritidshus med permanentstandard vad avser vatten- och avlopp. Fiskeboda samt Hjälmsätter är två områden bebyggda med fritidshus, med mer är 200 personekvivalenter anslutna, och har vatten- och avloppsfrågorna lösta som gemensamhetsanläggningar. Inom Katrineholms kommun finns ett tiotal gemensamhetsanläggningar för avloppsrening, vilka är tillståndspliktiga enligt Miljöbalken. Anläggningarna är dimensionerade för mellan 25 och 200 personekvivalenter anslutna. Se områdesbeskrivning. För kommundelarna Björkvik (år 2008), Östra Vingåker och Stora Malm (år 2011) har uppföljning av inventeringsarbete av enskilda avloppsanläggningar från utförts. Omfattande upprustning av avloppsanläggningar har gjorts men ytterligare tillsynsarbete kvarstår. År 2012 fortsatte inventeringsarbetet med kommundelen Julita. Drygt 1000 fastighetsägare, som äger fastighet belägen utanför allmänt verksamhetsområde, informerades skriftligen om syftet med inventeringen som beräknas slutföras år Samtliga bebyggda fastigheter med vatten indraget i byggnad klassificerades med avseende på avloppsanordning vilket innebar att 90 % av avloppsanläggningarna dömdes ut och ska åtgärdas. Åtgärdstakten är 200 st. förbättrade avlopp/år. För år 2014 och framåt kommer kommundelarna Björkvik, Stora malm samt Östra Vingåker att inventeras färdigt. Därefter följer Sköldinge, Floda och Lerbo. 9 Framtida utveckling Katrineholms kommun har befolkningstillväxt på ca 1% per år. Kommunen har också i Översiktsplan del staden beslutat om ett befolkningsmål, år 2030 ska kommunen ha invånare. För att uppnå detta måste det byggas mellan och nya bostäder. 9.1 Områden för tätortsutveckling För att uppnå befolkningsmålet måste det byggas bostäder såväl i staden samt på landsbygden. I staden finns det i Översiktsplanen utpekat områden för motsvarande bostäder. Nästa steg är att studera övriga tätorter och deras unika förutsättningar för bostadsbyggande och efter det visa på lämpliga platser för tätortsutveckling. I översiktsplanen kommer även potentialen för de olika befintliga fritidshusområdena och deras möjlighet att omvandlas till områden för permanentboende att utredas. VA-planen kommer att fungera som ett underlag för arbetet med Översiktsplan del landsbygd.

21 9.2 Områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden) Katrineholm har i gällande översiktsplan inga områden utpekade för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. I del 2 av den kommande översiktsplanen kommer LIS-områden att ingå. Denna del beräknas antas i början av Behov VA-planen behövs för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VAanläggningen. Då kommunen kan ha andra intresseområden än det trepartsägda utförarbolaget behövs även VA-planen för att tydligöra och fastställa dessa områden. VA-planen bör dock inte vara så upplagd att kommunens och utförarbolagets målsättningar strider mot varandra då bådas mål är att förbättra, effektivisera och säkra de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna. Förhoppningen är att detta ska leda till ett enklare, tydligare och demokratisk process kring inrättandet av allmänna verksamhetsområden. Va-planen bör också klargöra kommunens ståndpunkt rörande vatten- och avloppshantering för de om råden där utbyggnad av allmän VA inte är möjlig eller lämplig. Det ger därigenom även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna Grundvattenskydd För kommunens största vattentäkt vid Forssjö har ett förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter tagits fram som ska beslutas av Länsstyrelsen efter att samråd utförts med berörda. För intaget av råvatten från Viren är arbetet påbörjat med att fastställa skyddsområde och förseskrifter för. För kommunens tre mindre grundvattentäkter (Bie, Äs och Östra Kulltorp) finns skyddsområde och skyddsföreskrifter. För Bie och Äs ligger förslag till nytt skyddsområde och föreskrifter hos Länsstyrelsen för beslut och för vattentäkten Östra Kulltorp kommer ett arbete att inledas då de gällande föreskrifterna och skyddsområdet är inaktuella. Flera fritidsområden har gemensam vattenförsörjning. Hjälmsätter, Varbro, Lovise lund, Udden, Fiskeboda och Björkvik-Nästorp är sådana exempel. Samtliga av dessa anläggningar betjänar fler än 50 personer eller levererar mer än 10 kbm per dygn samt saknar skyddsområde med skyddsföreskrifter. Flertalet enskilda anläggningar utanför verksamhetsområdena utgörs av grundvattentäkter, grävda brunnar, rörbrunnar eller borrade brunnar. I Katrineholms kommun finns 26 grundvattenförekomster och samtliga har God ekologisk status, men sju av dessa riskerar att påverkas negativt av vägsalt och förorenade områden och riskerar att förlora sin status. Outnyttjade grundvattentillgångar i kommunen kan ses som olika alternativ till vattentäkter för framtida behov, alternativt till vissa befintliga vattentäkter eller som reservvattentäkter.

22 10.2 Ytvattenskydd Inom kommunen finns en stor mängd ytvattenförekomster. Dessa är av skiftande kvalitet och behöver skyddas mot vidare näringsläckge. VISS har tagit fram ett system för att statusklassa ytvattenförekomster där blått är den bästa kvalitén och rött är den sämsta. Där emellan går skalan från grönt till gult och sedan orange. Sjön Öljaren är den sjö i kommunen som har sämst status enligt den status klassning som VISS har gjort. För att förbättra statusen på denna sjö har kommunen tillsammans med Katrineholms kommun startat det så kallade Öljarenprojektet där man genom inventeringar och samverkansgrupper skall få kommuninnevånarna runt sjön att samverka för att minska näringsläckaget till sjön och förbättra såväl den ekologiska som kemiska statusen i sjön I den nordvästa delen av kommunen är Hjälmaren den dominerande ytvattenförekomsten. Statusen på Hjälmaren är enligt Viss klassning orange vilket borde föranleda kommunen att vidta åtgärder för att om möjligt minska recipientbelastningen från framförallt mindre enskilda anläggningar. Sjön Öljaren har sitt utlopp i Hjälmaren och då Öljaren har sämre ekologisk och kemisk status än Hjälmaren bidrar en förbättring av Öljarens vattenstatus även till att förbättra Hjälmarens status Hållbar utveckling För att uppfylla det så kallade generationsmålet måste kommunen hushålla med naturresurserna och lösa de miljöproblem som uppstår inom en generation. Hushållning med grundvatten kan dels ske genom att skydda grundvattenförande åsbildningar mot kemiska föroreningar men även genom att skydda dem mot mekaniska ingrepp. Detta kan få följd effekter som inverkar negativt på andra delar av den kommunala utvecklingen. Genom att begränsa eller helt upphöra med uttag av naturgrus och sand ur rullstensåsar kommer genrationsmålet om hushållning att kunna uppfyllas men samtidigt kommer kommunen eventuellt mista arbetstillfällen då företag berörs som tar sina råvaror ur dessa åsar. Att hushålla med mark- och vattentillgångar, utöver det som nämns under ytvatten, kan i övrigt kan exempelvis innebära att inte tillåta exploatering vid sjöar med redan idag högt bebyggelsetryck eller att inte tillåta exploatering vid sjöar med dålig status enligt Viss. Detta kan i viss mån påverka utvecklingen av bostadsbyggande och befolkningsutveckling inom kommunen Krisberedskap Kommunen har en krisberedskapsorganisation som tillsammans med driftsbolaget agerar för att säkerställa att kommuninnevånarna även under extraordinära förhållanden ska ha tillgång till en säker vatten- och avloppsförsörjning. Denna organisation beskrivs i kommunens Kris-och beredskapsplan.

23 10.5 Klimatpåverkan Katrineholms kommun står inför ett antal utmaningar som beror på förväntade klimatförändringar. Bland dessa kan nämnas förväntade högre grundvattenflöden och förväntade höjningar av sjöar och åars ytvattennivåer. Dessa flöden kan tillexempel leda till översvämningar där lågt belägna avloppsanläggningar påverkas med bräddningsproblem som följdeffekter. Ökade grundvattennivåer kan leda till förkortade infiltrationstider för ytvatten ned till grundvatten vilket i sin tur kan leda till sämre kemisk grundvatten kvalitet. Ökade medeltemperaturer kan leda till gynnsammare tillväxtförhållanden för organismer och bakterier vilket i sin tur kan leda till försämrad biologisk status hos grundvattenförekomster. Kommunen behöver utöka kunskaperna om de risker som ett förändrat klimat kan medföra för vatten- och avloppsförsörjning. Detta kan tillexempel ske genom ett utökat samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) samt genom att följa upp såväl SGU:s som SMHI:s karteringar över grundvattenflöden och översvämningsrisker Behov inom befintliga verksamhetsområden Nedan redovisas de behov/brister som finns inom de allmänna verksamhetsområdena fördelat på avrinningsområden enligt rubrik Avrinning till Flensjön - Mellösasjön Befintligt ledningsnät/pumpstationer Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppsledningar. Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk Dagvatten Finns inget verksamhetsområde Avrinning till Åtorpsån Befintligt ledningsnät/pumpstationer Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppsledningar. Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk Dagvatten Finns inget verksamhetsområde

24 Avrinning till Ramstaån Befintligt ledningsnät/pumpstationer Verksamhetsområde för vatten och avlopp finns för Flodafors, Sköldinge och Bie samhälle. I Flodafors samhälle finns det 34 abonnenter som är anslutna till det allmänna vatten och avloppsnätet. Ledningsnätet har 8 st LTA-stationer och en större avloppspumpstation som pumpar avloppsvattnet vidare till Valla samhälle och sedan därifrån vidare till Katrineholm. Sköldinge samhälle har 278 abonnenter på avloppsnätet och 236 abonnenter på vattenledningsnätet. Ledningsnätet i Sköldinge har 3 st LTA-stationer från enskilda fastigheter samt 8 st större pumpstationer. Avloppet samlas ihop vid det gamla avloppsreningsverket som idag är ombyggt till en större pumpstation som pumpar avloppet vidare till Katrineholm via Valla samhälle. Inom verksamhetsområdet finns det ett 30-tal fastigheter i Ramstaområdet som har sitt dricksvatten från en egen vattenbrunn. Fastigheter kopplade till Ramstabrunnen har begärt att få förbindelsepunkt även för dricksvattnet på grund av driftproblem i den egna anläggningen. I Sköldinge är det stora problem med mängden ovidkommande vatten till avloppsnät Bie samhälle har drygt 200 abonnenter anslutna till ledningsnätet som består av cirka 8 km VA ledningar. På ledningsnätet finns en större pumpstation som pumpar avloppet från Bie in mot Katrineholm. I Bie samhälle finns ett vattenverk som försörjer Bie samhälle med dricksvatten. Vattentäkten är en grundvattentäkt. Dagvatten Ramstaån som är en del i Nyköpingsåarnas avrinningsområde är recipient för området. Området har inte dagvattennätet fullt utbyggt så många fastigheter har LOD- anläggningar Avrinning till Valdemaren - Hedelundaån Befintligt ledningsnät/pumpstationer Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppsledningar. Finns inga allmänna avlopps- eller vatttenverk. Dagvatten Finns inget verksamhetsområde Avrinning till Veckeln - Hedelundasjön

25 Befintligt ledningsnät/pumpstationer Finns inget verksamhetsområde för vatten och avloppsledningar. Finns inga allmänna avlopps- eller vatttenverk. Dagvatten Finns inget verksamhetsområde Avrinning till Fimtaån Befintligt ledningsnät/pumpstationer Verksamhetsområde för vatten och avlopp för Valla samhälle finns i avrinningsområdet. Valla försörjs med dricksvatten genom överföringsledning från Katrineholm och avloppet leds/pumpas till Katrineholms reningsverk Rosenholm. I området finns en större industri med en egen reningsanläggning på avloppet innan det går ut i det allmänna ledningsnätet för vidare transport till Katrineholm. Ledningsnätet har 7 stycken större pumpstationer för avlopp. Finns inga allmänna avlopps- eller vatttenverk. Vid gamla reningsverket i Valla som idag är ombyggd till en pumpstation finns det en utjämningsdamm som kan ta upp avloppet vid högbelastningar. Dagvatten Stora delar av dagvattennätet i samhället har Spetebysjön som recipient Avrinning till Näsnaren Kolsnaren Befintligt ledningsnät/pumpstationer Norra delen av Katrineholms tätort har avrinning mot Näsnaren Kolsnaren. Se mer beskring under avrinning Viren- Åkforsån. Finns inga allmänna avlopps- eller vattenverk i avrinningsområdet. Dagvatten Den norra delen av centralorten avvattnas ut mot Näsnaren. I centralorten har fördröjningsmagasin/damm anlagts för att klara avvattningen av området vid större regn eftersom området är väldigt platt Avrinning till Värnaån

26 Befintligt ledningsnät/pumpstationer Inom området finns ett verksamhetsområde för Sågmons fritidsområde, där utbyggnad med allmänt vatten- och spillvattennät skedde Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk i området utan leds över till Katrineholms vatten- och avloppsverk. Dagvatten Finns inget utbyggt dagvattennät Avrinning till Långhalsen Befintligt ledningsnät/pumpstationer Finns inga verksamhetsområden för allmänna vatten- och avloppsledningar. Finns inga allmänna avlopps- och vattenverk i området. Dagvatten Finns inget verksamhetsområde Avrinning till Viren - Åkforsån Befintligt ledningsnät/pumpstationer Verksamhetsområde för vatten och avloppsledningar finns för den södra delen av Katrineholm, Strångsjö samhälle och Forssjö samhälle inom avrinningsområdet. Fritidsområdet Hulta har beslutat verksamhetsområde för vatten och spillvatten som byggdes ut Mellan Katrineholm och Strångsjö och Forssjö är överföringsledningar utbyggd för transport av vatten och spillvatten mellan samhällena. Det allmänna ledningsnätet för hela avrinningsområdet är 170 km spillvattenledningar och 183 km vattenledningar samt 47 större pumpstationer. Katrineholms reningsverk, Rosenholm är beläget inom området och har Djulösjön som recipient. Reningsverket är utbyggt med kväverening och tar emot avloppsvatten från cirka personer samt från större verksamheter såsom Kronfågel m.fl. Katrineholms reningsverk behandlar avlopp från Baggetorp i Vingåkers kommun. Det nybyggda vattenverket och vattentäkten är beläget i området och försörjer i dagsläget cirka personer. Beslut finns på att även Flen ska anslutas till Katrineholms vattenverk under 2018.

27 Dagvatten Katrineholms tätort har ett väl utbyggt dagvattennät. Problemet som finns är att några av områdena i tätorten ligger inom områden för översvämningsrisk vid större nederbörd. Finns fördröjningsmagasin byggt i området för Logistikcentret för att undvika översvämningar. Recipient för dagvattnet är dels Näsnaren, Djulösjön och Duveholmssjön Avrinning till Täljaren Täljareån Befintligt ledningsnät/pumpstationer Finns inga verksamhetsområden för allmänna vatten- och avloppsledningar. Finns inga allmänna avlopps- och vattenverk i området. Dagvatten Finns inget verksamhetsområde Avrinning till Tisnaren - Bjälken Befintligt ledningsnät/pumpstationer Inom området finns beslutat verksamhetsområde för allmänna vatten- och spillvattenledningar för Tisnarbadens fritidsområde. Området byggdes ut med allmäna vatten- och avloppsledningar Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk i området utan vatten och spillvatten leds via överföringsledningar till/från Katrineholm. Dagvatten Finns inget verksamhetsområde för dagvatten Avrinning till Skarendalån Befintligt ledningsnät/pumpstationer Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppledningar Finns inga allmänna avlopps- och vattenverk i avrinningsområdet. Dagvatten Finns inget verksamhetsområde för dagvatten inom området Avrinning till Yngaren

28 Befintligt ledningsnät/pumpstationer Verksamhetsområde för vatten och avloppsledningar för Björkviks samhälle är beläget i avrinningsområdet. I Björkvik finns drygt 270 abonnenter anslutna till vatten och avloppsnätet. Avloppsledningsnätet består av 8 st större pumpstationer och är cirka 13,5 km långt. VA-ledningsnätet har en hel del ovidkommande vatten i samband med nederbörd. Finns inga allmänna avloppsreningsverk i avrinningsområdet. Det gamla avloppsreningsverket är ombyggt till en större pumpstation med utjämningsmagasin och allt avloppsvatten från Björkvik pumpas via en sjöledning till Vrena i Nyköpings kommun. Björkvik har ett eget vattenverk och tar sitt vatten från en grundvattentäkt belägen vid Östra Kulltorp. Dagvatten Björkviks samhälle har Yngaren som recipient vilken också är Nyköpings kommuns vattentäkt. Området har inte ett fullt utbyggt dagvattennät utan många fastigheter har lokalt omhändertagande av dagvatten Avrinning till Tisnare Kanal Befintligt ledningsnät/pumpstationer Inom området finns beslutat verksamhetsområde för allmänna vatten- och spillvattenledningar för Lilla Toltorps fritidsområde. Området byggdes ut med allmänna vatten- och spillvattenledningar under Finns inga allmänna vatten- och avloppsreningsverk inom området utan detta leds via överföringsledningar till/från Katrineholm. Dagvatten Finns inget verksamhetsområde för dagvatten inom området Avrinning till Näsnaren - Vadstorpån Befintligt ledningsnät/pumpstationer Finns inget verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppsledningar för området. Finns inga allmänna vatten- och avloppsverk inom området Dagvatten