I korta drag. Jordbrukarhushållens inkomster 2001 JO 42 SM Jordbrukarhushållens inkomster fortsatte att öka 2001

Transkript

1 JO 42 SM 0301 Jordbrukarhushållens inkomster 2001 Incomes of agricultural households 2001 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster fortsatte att öka 2001 Den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar, d.v.s. inkomsten sedan skattefria bidrag lagts till samt skatter och allmän egenavgift dragits av, ökade år 2001 med kr eller 5 procent för de hushåll som driver jordbruk. Detta är en mindre ökning än föregående år då ökningen var 8 procent. Kronor per hushåll Förändring (%) Inkomst av tjänst Allmänna avdrag Nettoinkomst av näringsverksamhet Nettoinkomst av kapital Hushållsinkomst före transfereringar Skattefria positiva transfereringar Negativa transfereringar Hushållsinkomst efter transfereringar Hushållsinkomsten störst för hushåll med brukare i åldern år Hushåll där bruken var år hade redan 1999 den högsta genomsnittliga hushållsinkomsten och denna grupp har också hade den största ökningen sedan dess. Hushållen där brukaren var 65 år eller äldre har under perioden haft den lägsta inkomsten och också den minsta genomsnittliga ökningen av inkomsten. Lars Persson, SCB, tfn , lars.g.persson@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Jordbruksverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 5 november Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 Jordbruksverket och SCB 2 JO 42 SM 0301 Hushållsinkomster efter transfereringar åren Redovisningsgrupp Kronor per hushåll Förändring (%) Hela riket Brukarens ålder år år år år Stora skillnader mellan länen Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2001 högst i Jönköpings län med kr följt av Skåne och Västerbottens län med kr respektive kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 6 % och för de övriga två länen 5 % över riksgenomsnittet, som var kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med kr följt av Blekinge och Norrbottens län med kr respektive kr. Dessa län låg därmed 11 % respektive 5 och 4 % under riksgenomsnittet.

3 Jordbruksverket och SCB 3 JO 42 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Resultatens jämförbarhet med tidigare års 4 Några resultat 4 Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade 4 Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper och län 5 Stora skillnader mellan länen 6 Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år Inverkan av underskott i näringsverksamhet 7 Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHS 8 Tabeller 9 Teckenförklaring 9 A. Kalkylerade inkomster Hushållsinkomst efter transfereringar med uppdelning på inkomstkomponenter Hushållsinkomst efter transfereringar forts Hushållsinkomst efter transfereringar år 2001 med redovisning av utgiftskomponenter Hushållsinkomst före skattefria transfereringar och skatter m.m. år Antal brukare och maka/make, hushållsmedlemmar och hushåll år forts. 16 B. Taxerade inkomster m.m Taxerade förvärvsinkomster m.m. år Taxerade förvärvsinkomster för brukare och maka/make år 2001 med uppdelning på kvinnor och män 18 Fakta om statistiken 19 Detta omfattar statistiken 19 Definitioner och förklaringar 19 Så görs statistiken 21 Statistikens tillförlitlighet 21 Bra att veta 21 Annan statistik 22 Elektronisk publicering 22 In English 23 Summary 23 List of tables 23 List of terms 24

4 Jordbruksverket och SCB 4 JO 42 SM 0301 Statistiken med kommentarer Resultatens jämförbarhet med tidigare års De nu föreliggande uppgifterna om jordbrukarhushållens inkomster för inkomståret 2001 i tabellerna 1 13 är inte helt jämförbara med motsvarande tabeller som tidigare redovisats för inkomståret Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre brukare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år och äldre. Effekten av dessa förändringar har uppskattats medföra att resultaten för hela riket för de flesta variabler ökat med 1 à 2 procent mellan1999 och För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sänkande effekt på omkring en procent. För pensionsinkomsten slutligen beräknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 procent. Eftersom förändringen av andelen pensionärer, som orsakats av det förändrade sättet att producera LBR, varierar mellan olika redovisningsgrupper bör förändringarna mellan åren för dessa tolkas med försiktighet. Därutöver gäller liksom för de två föregående åren att de redovisade tabellerna, med undantag av tabell 7 (tabell 5 för år 2000 och tabell 3 för år 1999), inte är direkt jämförbara med de uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter m.m. som redovisats för inkomståren 1998 och tidigare. Detta beror dels på att från och med inkomståret 1999 används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidigare endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet. Med relation menas i detta sammanhang giftermål, registrerat partnerskap, biologisk förälder, adoptivförälder och vårdnadshavare. Om fler än två generationer är folkbokförda på samma fastighet bildas den första familjen med utgångspunkt från den yngsta generationen. Vidare påverkar från och med inkomståret 1999 en revision av sättet att beräkna de så kallade arbetsåtgångstalen i den svenska typologin alla indelningar av företagen efter storlek i standardtimmar liksom också indelningen av företagen efter driftsinriktning. Däremot är de inkomstbegrepp m.m. som redovisas i de sju tabellerna samma som de som redovisats tidigare. Att tabell 7 innehåller jämförbara uppgifter beror på att den enbart innehåller uppgifter för brukare och maka/make. I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i föregående statistiska meddelandet (JO42 SM 0201) återfinns i tabellerna Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge missvisande resultat, vilka främst beror på den genomsnittligt mycket olika utvecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive övriga småhus. Några resultat Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade Den genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2001 med kr (4 %) till kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med kr (12 %) till kr. Nettoinkomst av kapital minskade däremot med kr (21 %) till kr på grund av att överskottet av kapital minskade och underskottet av kapital ökade. Eftersom nettot av räntefördelning ökade väsentligt

5 Jordbruksverket och SCB 5 JO 42 SM 0301 svarade det år 2001 för hela 86 % av nettoinkomsten av kapital, medan motsvarande andel föregående år var 64 %. Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukarhushåll åren Kronor per hushåll Förändring (%) Inkomst av tjänst Allmänna avdrag Näringsverksamhet Överskott Underskott Nettoinkomst Nettoförändring av expansionsmedel Nettoinkomst av kapital därav räntefördelning netto Hushållsinkomst före transfereringar Skattefria positiva transfereringar Negativa transfereringar Därav allmän pensionsavgift Skatter skattereduktioner Hushållsinkomst efter transfereringar Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2001 före skattefria positiva transfereringar var kr, vilket är en ökning med kr eller 2 % jämfört med år Eftersom de positiva skattefria transfereringarna också ökade medan de negativa transfereringarna minskade har familjeinkomsten efter transfereringar ökat med 5 procent eller kr till kr. Att de negativa transfereringarna minskat beror främst på att den till inkomståret 2000 införda skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften höjdes år 2001 från 25 % till 50 %,vilket medförde att beloppet för skattereduktion år 2001 ökade med kr och uppgick till kr. Sammantaget minskade därför de negativa transfereringarna eftersom ökningen för skatterna och den allmänna pensionsavgiften var mindre (2 400 kr). Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper och län Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern år under alla tre åren har haft högst hushållsinkomster och också den största inkomstökningen underperioden. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre har haft den lägsta inkomsten och också minsta ökningen av inkomsten. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län.

6 Jordbruksverket och SCB 6 JO 42 SM 0301 Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar åren Redovisningsgrupp Kronor per hushåll Förändring (%) Hela riket Brukarens ålder år år år år Stora skillnader mellan länen Hushållsinkomsten efter transfereringar var år 2001 högst i Jönköpings län med kr följt av Skåne och Västerbottens län med kr respektive kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 6 % och för de övriga två länen 5 % över riksgenomsnittet, som var kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med kr följt av Blekinge och Norrbottens län med kr respektive kr. Dessa län låg därmed 11 respektive 5 och 4 % under riksgenomsnittet. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år 2001 På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som redovisningsenhet är de flesta resultaten för inkomståren som redovisas i resultattabellerna inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren , framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2001 ökade med 800 kr eller 5 % till kr för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med kr eller 9 % till kr för män. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med kr till kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med kr eller 5 % till kr. För män ökade inkomst av tjänst med kr till kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med kr eller 5 % till kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning (2 800 kr) sedan 1996 medan inkomst av tjänst ökat med kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan män och kvinnor i sammanräknad inkomst något större 2001 än 1996 ( kr mot kr). Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade inkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 84 % år Andel är högst för åldersklassen år med 89 % inkomståret 2001 och lägst för klassen 65 år och äldre med 77 %.

7 Jordbruksverket och SCB 7 JO 42 SM 0301 Tablå 3. Taxerade inkomster år 2001 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent Redovisningsgrupp Näringsverksamhet Tjänst Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hela riket Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%) Inverkan av underskott i näringsverksamhet Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2001 och 2000 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2001 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under Resultaten av dessa beräkningar visas i Tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste tre åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomsten av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

8 Jordbruksverket och SCB 8 JO 42 SM 0301 Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2001 Redovisningsgrupp Överskott uppkommet under året Redovisat Kvittat mot Totalt äldre un- derskott Underskott uppkommet under året Årets nettoinkomst Brukarens ålder år år år år Hela riket I de flesta grupperna i tablå 4 var det genomsnittliga underskottet utslaget på samtliga hushåll i gruppen för år 2001 omkring kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre än de under år 2001 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet genomgående lägre än det redovisade överskottet. Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHS I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i föregående statistiska meddelande (JO 42 SM 0201) återfinns i tabellerna Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge missvisande resultat, vilket främst beror på den genomsnittligt mycket olika utvecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive andra småhus.

9 Jordbruksverket och SCB 9 JO 42 SM 0301 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

10 Jordbruksverket och SCB 10 JO 42 SM 0301 A. Kalkylerade inkomster A. Calculated incomes 1. Hushållsinkomst efter transfereringar med uppdelning på inkomstkomponenter Kronor per hushåll 1. Household incomes after transfers SEK per household Rad År Förändring Kronor % Kronor % Inkomst av tjänst Allmänna avdrag Näringsverksamhet därav Överskott Underskott Nettoinkomst (3-4) Nettoförändring av expansionsmedel Överskott av kapital Underskott av kapital Nettoinkomst av kapital (7-8) därav räntefördelning netto Hushållsinkomst före transfereringar ( ) Skattefria positiva transfereringar Negativa transfereringar Därav allmän pensionsavgift skatt på förvärvsinkomster skatt på kapitalinkomster övriga skatter Skattereduktioner övriga negativa transfereringar Hushållsinkomst efter transfereringar ( )

11 Jordbruksverket och SCB 11 JO 42 SM Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll 2. Household income after transfers SEK per household Redovisningsgrupp År Förändring Kronor % Kronor % Hela riket Riksområden RO RO RO Åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, ,1-200, , Driftsinriktning Jordbruksväxter Trädgårdsväxter Jordbruks- och trädgårdsväxter Mjölkkor Köttdjur Nötkreatur, blandat Andra husdjur Blandad husdjursskötsel Blandat jordbruk - mest växtodling mest husdjur Brukarens ålder år år år år

12 Jordbruksverket och SCB 12 JO 42 SM forts. 2. cont. Redovisningsgrupp År Förändring Kronor % Kronor % Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket

13 Jordbruksverket och SCB 13 JO 42 SM Hushållsinkomst efter transfereringar år 2001 med redovisning av utgiftskomponenter Kronor per hushåll 3. Household income after transfers in year 2001 SEK per household Redovisningsgrupp Hushållsinkomst före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. Skattefria positiva transfereringar Transfereringar Skatter och allmän pensionsavgift Övriga negativa transfereringar Hushållsinkomst efter transfereringar Hela riket Riksområden RO RO RO Åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, ,1-200, , Driftsinriktning Jordbruksväxter Trädgårdsväxter Jordbruks- och trädgårdsväxter Mjölkkor Köttdjur Nötkreatur, blandat Andra husdjur Blandad husdjursskötsel Blandat jordbruk - mest växtodling mest husdjur Brukarens ålder år år år år

14 Jordbruksverket och SCB 14 JO 42 SM Hushållsinkomst före skattefria transfereringar och skatter m.m. år 2001 Kronor per hushåll 4. Household income before tax-free transfers and taxes etc. in year 2001 SEK per household Redovisningsgrupp Inkomst av tjänst Nettoförändring av expansionsmedel Allmänna avdrag Nettoinkomst av näringsverksamhet Nettoinkomst av kapital Totalt Hela riket Riksområden RO RO RO Åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, ,1-200, , Driftsinriktning Jordbruksväxter Trädgårdsväxter Jordbruks- och trädgårdsväxter Mjölkkor Köttdjur Nötkreatur, blandat Andra husdjur Blandad husdjursskötsel Blandat jordbruk - mest växtodling mest husdjur Brukarens ålder år år år år

15 Jordbruksverket och SCB 15 JO 42 SM Antal brukare och maka/make, hushållsmedlemmar och hushåll år Number of farmers and spouses, household members and households in year 2001 Redovisningsgrupp Brukare och maka/make Kvinnor Män Totalt antal Hushållsmedlemmar Hushåll Medlemmar per hushåll Hela riket ,56 Riksområden RO ,57 RO ,55 RO ,53 Åker, hektar 2,1-5, ,35 5,1-10, ,39 10,1-20, ,41 20,1-30, ,54 30,1-50, ,70 50,1-100, ,91 100,1-200, ,06 200, ,23 Driftsinriktning Jordbruksväxter ,50 Trädgårdsväxter ,65 Jordbruks- och trädgårdsväxter ,67 Mjölkkor ,84 Köttdjur ,60 Nötkreatur, blandat ,60 Andra husdjur ,78 Blandad husdjursskötsel ,78 Blandat jordbruk - mest växtodling ,70 - mest husdjur ,65 Brukarens ålder år , år , år , år ,66

16 Jordbruksverket och SCB 16 JO 42 SM forts. 5. cont. Redovisningsgrupp Totalt antal Brukare och maka/make Hushållsmedlemmar Kvinnor Män Hushåll Medlemmar per hushåll Län Stockholms ,48 Uppsala ,58 Södermanlands ,60 Östergötlands ,61 Jönköpings ,75 Kronobergs ,54 Kalmar ,57 Gotlands ,65 Blekinge ,51 Skåne ,56 Hallands ,59 Västra Götalands ,54 Värmlands ,45 Örebro ,57 Västmanlands ,57 Dalarnas ,51 Gävleborgs ,50 Västernorrlands ,54 Jämtlands ,58 Västerbottens ,59 Norrbottens ,40 Hela riket ,56

17 Jordbruksverket och SCB 17 JO 42 SM 0301 B. Taxerade inkomster m.m. B. Assessed incomes etc 6. Taxerade förvärvsinkomster m.m. år 2001 Kronor per hushåll 6. Assessed incomes from business and employment etc. in year 2001 SEK per household Redovisningsgrupp Tjänst Därav pension m.m. Näringsverksamhet Sammanräknad förvärvsinkomst Taxerad förvärvsinkomst Beskattningsbar förvärvsinkomst Hela riket Riksområden RO RO RO Åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, ,1-200, , Driftsinriktning Jordbruksväxter Trädgårdsväxter Jordbruks- och trädgårdsväxter Mjölkkor Köttdjur Nötkreatur, blandat Andra husdjur Blandad husdjursskötsel Blandat jordbruk - mest växtodling mest husdjur Brukarens ålder år år år år

18 Jordbruksverket och SCB 18 JO 42 SM Taxerade förvärvsinkomster för brukare och maka/make år 2001 med uppdelning på kvinnor och män Kronor per hushåll 7. Assessed incomes from business and employment for farmers and spouses in year 2001 distributed on women and men SEK per household Redovisningsgrupp Inkomst per person för brukare och maka/make Näringsverksamhet Tjänst Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hela riket Riksområden RO RO RO Åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, ,1-200, , Driftsinriktning Jordbruksväxter Trädgårdsväxter Jordbruks- och trädgårdsväxter Mjölkkor Köttdjur Nötkreatur, blandat Andra husdjur Blandad husdjursskötsel Blandat jordbruk - mest växtodling mest husdjur Brukarens ålder år år år år

19 Jordbruksverket och SCB 19 JO 42 SM 0301 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Uppgifterna i detta statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster bygger på en sambearbetning mellan lantbrukregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoF). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoF, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan). Definitioner och förklaringar Hushåll och hushållsmedlemmar I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTBhushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inga uppgifter för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamståendehushåll överskattas. För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer ansetts ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling har ändå ansetts komma närmare de faktiska förhållandena än att helt gå på uppgiften i RTB. Förvärvsinkomster m.m. Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) anses som Inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade inkomsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet. Inkomst av Tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensioner) och andra skattepliktiga ersättningar minskat med avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande. Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst. Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäkringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

20 Jordbruksverket och SCB 20 JO 42 SM 0301 Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad förvärvsinkomst minskad med allmänna avdrag. Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret Den som vid 2001 års ingång var minst 65 år eller hade en taxerad förvärvsinkomst under kronor betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över kronor betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften var för inkomståret 2001 avdragsgill till 50 % medan resterande 50 % av den allmänna pensionsavgiften reducerade summa skatter och avgifter. Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenavgifterna och grundavdraget. Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom att tidigare års underskott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott adderas underskotten. Är överskottet mindre än föregående års underskott uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott) som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års underskott uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års underskott). Det underskott av näringsverksamhet som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför benämnas Ackumulerat underskott av näringsverksamhet. För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. år 2001 har (för de aktuella personerna år 2001) det ackumulerade underskottet för 2001 jämförts med motsvarande belopp för En ökning av beloppet utgör Underskott (av näringsverksamhet) för år En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som kvittats mot underskott från tidigare år. Redovisat överskott (av näringsverksamhet) bildar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års underskott överskottet före kvittning kallad Totalt överskott (av näringsverksamhet). Skillnaden mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet. Kapitalinkomster m.m. Nettoinkomst av kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning och reavinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning samt reaförluster. Skatter och övriga transfereringar Från och med 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten. Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret. På de avsatta beloppen uttas en skatt på 28 procent av det avsatta beloppet. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt. Expansionsmedelsskatt netto utgörs av skillnaden mellan skatt på avsatta belopp och tillgodoräknad skatt på återförda belopp. Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner som år 2001 ingår i Skattereduktioner är skattereduktion på förvärvsinkomsten, skattereduktion för begränsning av fastighetsskatt, skattereduktion för sjöinkomster, skattereduktion för bredbandsanslutning samt skattereduktion för allmän pensionsavgift (50 procent av avgiften). Återbetalade

21 Jordbruksverket och SCB 21 JO 42 SM 0301 studiemedel och givet bidragsförskott bildar tillsammans Övriga negativa transfereringar. Hushållsinkomster Hushållsinkomst före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. har bildats genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna avdragen har subtraherats. Skattefria positiva transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skattepliktiga transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten. Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före skattefria positiva transfereringar och skatter genom att alla positiva och negativa transfereringarna har beaktats. Så görs statistiken Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållen inkomster 2001 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR ) 2001 och den totalräknade inkomststatistiken (IoF) för inkomståret Statistikens tillförlitlighet Eftersom LBR 2001 i princip är en totalundersökning och IoF bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i beloppsberäkningarna mycket hög. Bra att veta Under de senaste tre åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren finns i korthet beskrivna i JO 42 SM 0101, som finns publicerad på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser. Uppgifter om regelförändringar för åren återfinns i JO 42 SM 0001, som endast är publicerat som tryckt SM. Inkomståret 2001 Övrigt Procentsatsen för fastighetsskatt sänktes. Dessutom infördes en begränsningsregel för fastighetsskatten för fastigheter med ett taxeringsvärde mellan och 3 miljoner kr, som innebär att fastighetsägare med en hushållsinkomst upp till kr inte behöver betala fastighetsskatt med mer än 5 %av hushållsinkomsten. Eventuell överskjutande fastighetsskatt dras av som en skattereduktion. Skattereduktion för anslutning till bredband infördes. Kyrkoavgift får från och med 2001 utöver till Svenska kyrka även betalas till något av sju andra trossamfund av den som lämnat sitt medgivande därtill. 50 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 50 % av avgiften.

22 Jordbruksverket och SCB 22 JO 42 SM 0301 Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes från kr till kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes från kr till kr. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes från kr till kr för ensamstående och kr för sambeskattade. Inkomståret 2000 Övrigt Församlingsskatten, som tidigare räknades in i den kommunala inkomstskatten, ersattes av begravningsavgift och kyrkoavgift. 25 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 75 % av avgiften. Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes från kr till kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes från kr till kr. Inkomståret 1999 Näringsverksamhet Periodiseringsfond som avsattas för inkomståret 1994 skulle återföras liksom även eventuell kvarvarande skatteutjämningsreserv. Kapital Reaförluster på marknadsnoterade aktier och andelar får kvittas fullt ut mot vinster på onoterade aktier och andelar. Övrigt Tillfällig skattereduktion införs. Skatten reduceras med kr för inkomster mellan och kr. Därefter minskar reduktionen med 1,2 procent av inkomsten därutöver och upphör helt vid kr. Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjs från kr till kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkt för statlig skatt 25 procent infördes för belopp över kr. Annan statistik Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i JO 42 SM 0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i J 42 SM Uppgifter för år 2000 och 1999 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i JO 42 SM 0201 respektive JO 42 SM Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken (IoF) vars uppgifter nu föreliggande statistiska meddelande till stor del bygger på. Den andra är inkomstfördelningsundersökningen (HINK), som baseras på ett urval av befolkningen. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats och på SCB:s webbplats Avsikten är att de definitiva uppgifterna skall läggas in i Sveriges statistiska databaser. Dessa kan nås via SCB:s webbplats och användningen är kostnadsfri. Tryckta statistiska meddelanden kan erhållas mot betalning. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats.

23 Jordbruksverket och SCB 23 JO 42 SM 0301 In English Summary The results provided in this report are not directly comparable with results from 1998 and earlier on Net receipts etc. for farmers. The main reason for that is that from 1999 a wider household concept is used. Between 1999 and 2000 a change in the way of collecting the information to the Farm Register (LBR) has caused a considerable decrease in the number of older farmers. That has led to a higher increase between the years of about two percent for the averages for the whole population than it would have been if the old method for collection had been used. For a few variables like Pensions, Surplus from capital and Net income from capital it has led to lower results. The impact is supposed to vary between different subgroups. The average household income before tax-free positive transfers and taxes was for all agricultural households SEK in year 2001, an increase with SEK or 2 per cent. As the tax-free positive transfers increased while the negative transfers decreased the household income after transfers increased more SEK or 5 per cent - than income before transfers and amounted to SEK Households in which the farmer was 65 years or older had the lowest average income both before transfers (SEK ) and after transfers (SEK ). The biggest incomes had households on farms with more than 200 hectares of arable land - SEK before transfers and SEK after transfers. For farmers and spouses the income from business and employment has been calculated for women and men since For women income from business in year 2001 increased SEK 800 and income from employment increased SEK so that total income from employment and business increased SEK or 5 per cent to SEK For men the corresponding changes were increases with SEK and so that total income from employment and business increased SEK or 5 per cent to SEK The results from the calculations for the Eurostat statistics Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) are not finished yet for 2001 due to difficulties to calculate the net operating surplus from imputed rental value of owner dwellings. List of tables Explanation of symbols 9 A. Calculated incomes Household incomes after transfers Household income after transfers cont Household income after transfers in year Household income before tax-free transfers and taxes etc. in year Number of farmers and spouses, household members and households in year cont. 16 B. Assessed incomes etc 17

24 Jordbruksverket och SCB 24 JO 42 SM Assessed incomes from business and employment etc. in year Assessed incomes from business and employment for farmers and spouses in year 2001 distributed on women and men 18 List of terms ackumulerad allmänna avdrag allmän pensionsavgift andra husdjur antal arbetsbehov avdrag avdragsgill basbelopp belopp beskattningsbar blandat bostad brukare disponibel inkomst diverse djur driftsinriktning egenavgifter expansionsmedel exklusive familjeinkomst fastighet fastighetsskatt fysisk person fördela företag förmögenhet förmögenhetsskatt förvaltningskostnader förvärvsinkomst förändring gifta Accumulated General deductions compulsory pension contribution paid by the employees other animals Number labour requirement deduction deductible basic amount amount taxable mixed dwelling farmer, holder disposable income miscellaneous animal type of farming the holders duties for social insurance expansion funds excluding family income real estate real estate tax natural person distribute holding, business enterprise wealth, property property tax administrative costs income from employment and business change married

25 Jordbruksverket och SCB 25 JO 42 SM 0301 grundavdrag hektar (ha) husdjur hushåll hushållsmedlem inkomst inkomstskatt inkomst av kapital inkomst av näringsverksamhet inkomst av tjänst inkomstslag inkomstår jordbruk jordbruksväxter kalkylerad kapital kapitalinkomst kapitalutgift kommunal inkomstskatt konsumtionsenhet kronor, (kr) kvinnor köttdjur län maka, make medeltal minskning mjölkko män netto nettoförändring nettoinkomst nötkreatur pension pensionsavgift pensionsförsäkring Procent, (%) reaförlust reavinst tax free allowance hectare domestic animal household household member income income tax income from capital income from business income from employment type of income income year agriculture field crops calculated capital income from capital capital expenditure local income tax consumer unit SEK women beef cattle county spouse average decrease dairy cow men net net change net income cattle pension pension contribution pension insurance per cent capital loss capital gain

26 Jordbruksverket och SCB 26 JO 42 SM 0301 riket riksområde räntefördelning ränteinkomst ränteutgift sammanräknad förvärvsinkomst skatt skattefri skattereduktion sociala avgifter sociala förmåner socialbidrag standardtimme statlig inkomstskatt storleksgrupp studielån summa tabell taxerad tjänst totalt transfereringar trädgårdsväxter typklassificering underskott utdelning växtodling åker ålder ökning överskott övrig the whole country major region interest adjustment for self-employed interest received interest paid total income from employment tax non taxable tax reduction social contributions social benefits received social assistance standard man hour national income tax size group study loan total table assessed employment totally transfers horticultural plants typology deficit dividend cropping arable land age increase surplus other