Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2004

Transkript

1 JO 42 SM 0601 Jordbrukarhushållens inkomster 2004 Incomes of agricultural households 2004 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2004 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter transfereringar, d.v.s. inkomsten sedan skattefria bidrag lagts till samt skatter, allmän egenavgift och övriga negativa transfereringar dragits av från inkomsterna av tjänst, näringsverksamhet och kapital, ökade år 2004 med kr eller 5 %. Föregående år var ökningen 1 %. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukarhushåll År Förändring Kronor % % % % Inkomst av tjänst Allmänna avdrag Nettoinkomst av näringsverksamhet Nettoförändring av expansionsmedel Nettoinkomst av kapital Hushållsinkomst före transfereringar Skattefria positiva transfereringar Negativa transfereringar Hushållsinkomst efter transfereringar Lars G Persson, SCB, tfn , fornamn.initial.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Jordbruksverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 18 oktober URN:NBN:SE:SCB-2006-JO42SM0601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 Jordbruksverket och SCB 2 JO 42 SM 0601 Hushållsinkomsten störst för hushåll med brukare i åldern år Hushåll där brukaren var år hade den högsta genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar med kr, vilket var en ökning med kr sedan föregående år. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre hade den lägsta inkomsten med kr. Hushållsinkomster efter transfereringar fördelade efter brukarens ålder Redovisningsgrupp År Förändring Kronor % % % % Hela riket Brukarens ålder år år år år Skillnader i hushållsinkomster mellan länen Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2004 högst i Jönköpings län med kr följt av Västerbottens, Västmanlands och Kronobergs län med kr, kr respektive kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 9 % och för de övriga tre länen 4 %, 4 % respektive 3 % över riksgenomsnittet, som var kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med kr följt av Gävleborgs, Norrbottens och Hallands län med kr, kr respektive kr. Dessa län låg därmed 13 %, 5 %, 4 % respektive 4 % under riksgenomsnittet.

3 Jordbruksverket och SCB 3 JO 42 SM 0601 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Resultatens jämförbarhet med tidigare år 4 Några resultat 4 Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade 4 Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper 5 Skillnader i hushållsinkomster mellan länen 6 Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år Inverkan av underskott i näringsverksamhet 7 Tabeller 9 Teckenförklaring 9 A. Kalkylerade inkomster Hushållsinkomst efter transfereringar med uppdelning på inkomstkomponenter. Kronor per hushåll Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll Hushållsinkomst med redovisning av transfereringar Kronor per hushåll Hushållsinkomst före transfereringar Kronor per hushåll Antal brukare och maka/make, hushållsmedlemmar och hushåll B. Taxerade inkomster m.m Taxerade förvärvsinkomster m.m Kronor per hushåll Taxerade förvärvsinkomster för brukare och maka/make 2004 med uppdelning på kvinnor och män. Kronor per hushåll 18 Fakta om statistiken 19 Detta omfattar statistiken 19 Definitioner och förklaringar 19 Så görs statistiken 21 Statistikens tillförlitlighet 21 Bra att veta 21 Annan statistik 23 In English 24 Summary 24 List of tables 24 List of terms 25

4 Jordbruksverket och SCB 4 JO 42 SM 0601 Statistiken med kommentarer Resultatens jämförbarhet med tidigare år Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras på grund av ett antal förändringar som skett. Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000 och För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag. Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre brukare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år eller äldre. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sänkande effekt på omkring 1 %. För pensionsinkomsten slutligen beräknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 %. Från och med inkomståret 1999 har dessutom familjebegreppet ändrats. Sedan detta år används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidigare år endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet. Beräkningarna av arbetsåtgångstalen i den svenska typologin ändrades fr.o.m. 1999, vilket påverkar indelningen i driftsinriktningar. Några resultat Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2004 med kr (3 %) till kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med kr (6 %) till kr. Nettoinkomst av kapital ökade med kr (27 %) till kr på grund av att överskottet av kapital ökade medan underskottet av kapital minskade. Nettot av räntefördelning ökade med kr (6 %). Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2004 före transfereringar var kr, vilket är en ökning med kr eller 5 % jämfört med år De positiva skattefria transfereringarna minskade med 300 kr medan de negativa transfereringarna ökade med kr eller 5 %, viket medförde att hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med kr (5 %) till kr. Att de negativa transfereringarna ökat beror främst på att den genomsnittliga skatten på förvärvsinkomster ökat med kr.

5 Jordbruksverket och SCB 5 JO 42 SM 0601 Kronor per hushåll Förändring (%) Inkomst av tjänst Allmänna avdrag Näringsverksamhet Överskott Underskott Nettoinkomst Nettoförändring av expansionsmedel Nettoinkomst av kapital därav räntefördelning netto Hushållsinkomst före transfereringar Skattefria positiva transfereringar Negativa transfereringar Därav allmän pensionsavgift skatter skattereduktioner övriga negativa transfereringar Hushållsinkomst efter transfereringar Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern år 2004 hade den högsta hushållsinkomsten efter transfereringar med kr, vilket var en ökning med 5 % sedan föregående år. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre hade den lägsta inkomsten med kr. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län. Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar Kronor per hushåll Förändring (%) Hela riket Brukarens ålder år år år år

6 Jordbruksverket och SCB 6 JO 42 SM 0601 Skillnader i hushållsinkomster mellan länen Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2004 högst i Jönköpings län med kr följt av Västerbottens, Västmanlands och Kronobergs län med kr, kr respektive kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 9 % och för de övriga tre länen 4 %, 4 % respektive 3 % över riksgenomsnittet, som var kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med kr följt av Gävleborgs, Norrbottens och Hallands län med kr, kr respektive kr. Dessa län låg därmed 13 %, 5 %, 4 % respektive 4 % under riksgenomsnittet. Se vidare tabell 2. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2004 På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren , framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2004 var i stort sett oförändrad ( kr) för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med kr eller 2 % till kr för män. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med kr (4 %) till kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med kr eller 3 % till kr. Även för män ökade inkomst av tjänst med kr till kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med kr eller 3 % till kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 400 kr) medan inkomst av tjänst ökat med kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan kvinnor och män i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2004 än 1996 ( kr mot kr). Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 86 % år Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är år med 91 % inkomståret 2004 och lägst för åldersklassen år med 76 %.

7 Jordbruksverket och SCB 7 JO 42 SM 0601 Tablå 3. Taxerade inkomster per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent Redovisningsgrupp Näringsverksamhet Tjänst Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hela riket Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%) Inverkan av underskott i näringsverksamhet Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2004 och 2003 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2004 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året. Det genomsnittliga underskottet för samtliga hushåll var år 2004 omkring kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre kronor än de under år 2004 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet kronor lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet kr, vilket var kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade däremot med kr till kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med kr eller 6% till kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 700 kr eller 1 % till kr.

8 Jordbruksverket och SCB 8 JO 42 SM 0601 Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2004 Redovisningsgrupp Redo- Totalt Överskott uppkommet under året visat 1) Kvittat mot äldre underskott Underskott uppkommet under året Årets nettoinkomst Brukarens ålder år år år år Hela riket ) Taxerad inkomst av näringsverksamhet för år En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I tablå 5 har samtliga inkomster samlats som har sitt ursprung i näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto kr år 2004 en ökning med kr eller 6 % sedan 2003 medan den samlade inkomsten totalt ökat med kr eller 6 % till kr. Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet 2004 Redovisningsgrupp Samlad inkomst av näringsverksamhet Nettoinkomst Positiv Negativ Räntefördelning Totalt Netto Brukarens ålder år år år år Hela riket

9 Jordbruksverket och SCB 9 JO 42 SM 0601 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

10 Jordbruksverket och SCB 10 JO 42 SM 0601 A. Kalkylerade inkomster A. Calculated incomes 1. Hushållsinkomst efter transfereringar med uppdelning på inkomstkomponenter. Kronor per hushåll 1. Household incomes after transfers SEK per household Rad År Förändring (%) Inkomst av tjänst Allmänna avdrag Näringsverksamhet Överskott Underskott Nettoinkomst (3-4) Nettoförändring av expansionsmedel Överskott av kapital Underskott av kapital Nettoinkomst av kapital (7-8) Därav räntefördelning netto Hushållsinkomst före transfereringar ( ) Skattefria positiva transfereringar Negativa transfereringar Därav allmän pensionsavgift skatt på förvärvsinkomster skatt på kapitalinkomster övriga skatter skattereduktioner övriga negativa transfereringar Hushållsinkomst efter transfereringar ( )

11 Jordbruksverket och SCB 11 JO 42 SM Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll 2. Household income after transfers SEK per household Redovisningsgrupp År Förändring (%) Hela riket Riksområden RO RO RO Åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, ,1-200, , Driftsinriktning Jordbruksväxter Trädgårdsväxter Jordbruks- och trädgårdsväxter Mjölkkor Köttdjur Nötkreatur, blandat Andra husdjur Blandad husdjursskötsel Blandat jordbruk - mest växtodling mest husdjur Brukarens ålder år år år år

12 Jordbruksverket och SCB 12 JO 42 SM Forts Redovisningsgrupp År Förändring (%) Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket

13 Jordbruksverket och SCB 13 JO 42 SM Hushållsinkomst med redovisning av transfereringar Kronor per hushåll 3. Household income after transfers in SEK per household Redovisningsgrupp Hushållsinkomst före transfereringar Skattefria positiva transfereringar Transfereringar Skatter och allmän pensionsavgift Övriga negativa transfereringar Hushållsinkomst efter transfereringar Hela riket Riksområden RO RO RO Åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, ,1-200, , Driftsinriktning Jordbruksväxter Trädgårdsväxter Jordbruks- och trädgårdsväxter Mjölkkor Köttdjur Nötkreatur, blandat Andra husdjur Blandad husdjursskötsel Blandat jordbruk - mest växtodling mest husdjur Brukarens ålder år år år år

14 Jordbruksverket och SCB 14 JO 42 SM Hushållsinkomst före transfereringar Kronor per hushåll 4. Household income before transfers in SEK per household Redovisningsgrupp Inkomst av tjänst Nettoförändring av expansionsmedel Allmänna avdrag Nettoinkomst av näringsverksamhet Nettoinkomst av kapital Totalt Hela riket Riksområden RO RO RO Åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, ,1-200, , Driftsinriktning Jordbruksväxter Trädgårdsväxter Jordbruks- och trädgårdsväxter Mjölkkor Köttdjur Nötkreatur, blandat Andra husdjur Blandad husdjursskötsel Blandat jordbruk - mest växtodling mest husdjur Brukarens ålder år år år år

15 Jordbruksverket och SCB 15 JO 42 SM Antal brukare och maka/make, hushållsmedlemmar och hushåll Number of farmers and spouses, household members and households 2004 Redovisningsgrupp Totalt antal Brukare och Hushållsmedlemmar maka/make Kvinnor Män Hushåll Medlemmar per hushåll Hela riket ,52 Riksområden RO ,52 RO ,52 RO ,50 Åker, hektar 2,1-5, ,37 5,1-10, ,38 10,1-20, ,39 20,1-30, ,45 30,1-50, ,56 50,1-100, ,80 100,1-200, ,96 200, ,09 Jordbruksväxter ,43 Trädgårdsväxter ,54 Jordbruks- och trädgårdsväxter ,71 Mjölkkor ,79 Köttdjur ,57 Nötkreatur, blandat ,68 Andra husdjur ,72 Blandad husdjursskötsel ,73 Blandat jordbruk - mest växtodling ,65 - mest husdjur ,62 Brukarens ålder år , år , år , år ,68

16 Jordbruksverket och SCB 16 JO 42 SM Forts Redovisningsgrupp Totalt antal Brukare och maka/make Hushållsmedlemmar Kvinnor Män Hushåll Medlemmar per hushåll Län Stockholms ,42 Uppsala ,55 Södermanlands ,51 Östergötlands ,54 Jönköpings ,72 Kronobergs ,52 Kalmar ,53 Gotlands ,59 Blekinge ,51 Skåne ,53 Hallands ,55 Västra Götalands ,50 Värmlands ,43 Örebro ,48 Västmanlands ,51 Dalarnas ,50 Gävleborgs ,48 Västernorrlands ,48 Jämtlands ,57 Västerbottens ,53 Norrbottens ,35 Hela riket ,52

17 Jordbruksverket och SCB 17 JO 42 SM 0601 B. Taxerade inkomster m.m. B. Assessed incomes etc 6. Taxerade förvärvsinkomster m.m Kronor per hushåll 6. Assessed incomes from business and employment etc. in SEK per household Redovisningsgrupp Tjänst Därav pension m.m. Näringsverksamhet Sammanräknad förvärvsinkomst Taxerad förvärvsinkomst Beskattningsbar förvärvsinkomst Hela riket Riksområden RO RO RO Åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, ,1-200, , Driftsinriktning Jordbruksväxter Trädgårdsväxter Jordbruks- och trädgårdsväxter Mjölkkor Köttdjur Nötkreatur, blandat Andra husdjur Blandad husdjursskötsel Blandat jordbruk - mest växtodling mest husdjur Brukarens ålder år år år år

18 Jordbruksverket och SCB 18 JO 42 SM Taxerade förvärvsinkomster för brukare och maka/make 2004 med uppdelning på kvinnor och män. Kronor per hushåll 7. Assessed incomes from business and employment for farmers and spouses in 2004 distributed on women and men. SEK per household Redovisningsgrupp Inkomst per person för brukare och maka/make Näringsverksamhet Tjänst Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hela riket Riksområden RO RO RO Åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, ,1-200, , Driftsinriktning Jordbruksväxter Trädgårdsväxter Jordbruks- och trädgårdsväxter Mjölkkor Köttdjur Nötkreatur, blandat Andra husdjur Blandad husdjursskötsel Blandat jordbruk - mest växtodling mest husdjur Brukarens ålder år år år år

19 Jordbruksverket och SCB 19 JO 42 SM 0601 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Uppgifterna i detta statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 2004 bygger på en sambearbetning mellan lantbrukregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan). Definitioner och förklaringar Hushåll och hushållsmedlemmar I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTBhushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inget underlag för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamståendehushåll överskattas. För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer anses ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling bedöms ändå komma närmare de faktiska förhållandena än att enbart gå på uppgiften i RTB. Förvärvsinkomster m.m. Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) anses som Inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade inkomsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet. Inkomst av tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensioner) och andra skattepliktiga ersättningar minskat med avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande. Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst. Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäkringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

20 Jordbruksverket och SCB 20 JO 42 SM 0601 Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad förvärvsinkomst minskad med allmänna avdrag. Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret Den som vid 2004 års ingång var minst 65 år eller hade en taxerad förvärvsinkomst under kronor betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över kronor betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften var för inkomståret 2004 avdragsgill till 25 % från den taxerade förvärvsinkomsten medan resterande 75 % av den allmänna pensionsavgiften reducerade summa skatter och avgifter. Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenavgifterna och grundavdraget. Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom att tidigare års underskott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott adderas underskotten. Är överskottet mindre än föregående års underskott uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott) som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års underskott uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års underskott). Det underskott av näringsverksamhet som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför benämnas Ackumulerat underskott av näringsverksamhet. För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. år 2004 har (för de aktuella personerna år 2004) det ackumulerade underskottet för 2004 jämförts med motsvarande belopp för En ökning av beloppet utgör Underskott (av näringsverksamhet) för år En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som kvittats mot underskott från tidigare år. Redovisat överskott (av näringsverksamhet) bildar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års underskott överskottet före kvittning och benämns Totalt överskott (av näringsverksamhet). Skillnaden mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet. Kapitalinkomster m.m. Nettoinkomst av kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning och reavinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning samt reaförluster. Skatter och övriga transfereringar Från och med år 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten. Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret. På de avsatta beloppen uttas en skatt på 28 procent av det avsatta beloppet. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt. Expansionsmedelsskatt netto utgörs av skillnaden mellan skatt på avsatta belopp och tillgodoräknad skatt på återförda belopp. Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner som år 2004 ingår i Skattereduktioner är särskild skattereduktion, skattereduktion för begränsning av fastighetsskatt, skattereduktion för bredbandsanslutning, skattereduktion för miljöförbättrande åtgärder, skattereduktion för byggnadsarbeten, skattereduktion för fackförenings-

21 Jordbruksverket och SCB 21 JO 42 SM 0601 avgifter, skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa, skattereduktion för sjöinkomst, skattereduktion för allmän pensionsavgift (75 procent av avgiften) samt skattereduktion för förmögenhetsskatt. Återbetalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar tillsammans Övriga negativa transfereringar. Hushållsinkomster Hushållsinkomst före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. har bildats genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna avdragen har subtraherats. Skattefria positiva transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skattepliktiga transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten. Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före skattefria positiva transfereringar och skatter genom att alla positiva och negativa transfereringar har beaktats. Så görs statistiken Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållens inkomster 2004 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) 2004 och den totalräknade inkomststatistiken (IoT) för inkomståret Statistikens tillförlitlighet Eftersom LBR 2004 i princip är en totalundersökning och IoT bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i beloppsberäkningarna mycket hög. Bra att veta Under de senaste åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren finns i korthet beskrivna i statistiska meddelandet JO 42 SM 0101, som finns publicerad på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser. Uppgifter om regelförändringar för åren återfinns i JO 42 SM 0001, som endast är publicerat som tryckt SM. Inkomståret 2004 Särskild skattereduktion (200 kr) infördes. Dämpningsregeln för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden utsträcktes till att gälla även hyreshus. Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus infördes. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (ROT-avdrag) infördes. Inkomståret 2003 En dämpningsregel för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden infördes för småhus.

22 Jordbruksverket och SCB 22 JO 42 SM 0601 Skattereduktion för förmögenhetsskatt infördes och gäller för de hushåll som får skattereduktion för fastighetsskatt och som också betalar förmögenhetsskatt som avser det småhus som är hushållets permanenta bostad. Skattereduktion på förvärvsinkomster slopades och i stället höjdes grundavdraget. Ett nytt pensionssystem infördes Det särskilda grundavdraget för folkpensionärer togs bort. I stället höjdes pensionen för de pensionärer som tidigare fått särskilt grundavdrag. Som följd av detta ska från och med 2004 års taxering även pensionärer som tidigare inte behövt deklarera lämna deklaration och pensionärer betalar numera skatt enligt samma regler som gäller för löntagare. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes till kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes till kr. Inkomståret 2002 Skattereduktion för fackföreningsavgifter infördes. Reduktion medges med 25 procent av fackföreningsavgift om den uppgår till minst 400 kronor. Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa infördes och medges med 40 procent av den erlagda avgiften till arbetslöshetskassa. 75 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 25 % av avgiften. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes till kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes till kr. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes till kr för ensamstående och kr för sambeskattade. Inkomståret 2001 Procentsatsen för fastighetsskatt sänktes. Dessutom infördes en begränsningsregel för fastighetsskatten för fastigheter med ett taxeringsvärde mellan och 3 miljoner kr, som innebär att fastighetsägare med en hushållsinkomst upp till kr inte behöver betala fastighetsskatt med mer än 5 %av hushållsinkomsten. Eventuell överskjutande fastighetsskatt dras av som en skattereduktion. Skattereduktion för anslutning till bredband infördes. Kyrkoavgift får från och med 2001 utöver till Svenska kyrka även betalas till något av sju andra trossamfund av den som lämnat sitt medgivande därtill. 50 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 50 % av avgiften. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes till kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes till kr. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes från kr till kr för ensamstående och kr för sambeskattade.

23 Jordbruksverket och SCB 23 JO 42 SM 0601 Inkomståret 2000 Församlingsskatten, som tidigare räknades in i den kommunala inkomstskatten, ersattes av begravningsavgift och kyrkoavgift. 25 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 75 % av avgiften. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes från kr till kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes från kr till kr. Annan statistik Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i statistiska meddelandet JO 42 SM 0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i J 42 SM Uppgifter för inkomståren med den nya definitionen av hushållet har redovisats i statistiska meddelanden JO42 senast för inkomståret 2003 i JO 42 SM Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken vars uppgifter denna publikation till stor del bygger på. Den andra är inkomstfördelningsundersökningen (HINK), som baseras på ett urval av befolkningen. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats under Statistik samt på SCB:s webbplats under Jord- och skogsbruk, fiske. De som kostnadsfritt önskar erhålla statistiska meddelanden med jordbruksstatistik i pdf-format per e- post, kan anmäla detta till statistik@sjv.se. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

24 Jordbruksverket och SCB 24 JO 42 SM 0601 In English Summary The results provided in this report are not directly comparable with results from 1998 and earlier on Net receipts etc. for farmers. The main reason for that is that from 1999 a wider household concept is used. Between 1999 and 2000 a change in the way of collecting the information to the Farm Register (LBR) has caused a considerable decrease in the number of older farmers. That has led to a higher increase between the years of about two per cent for the averages for the whole population than it would have been if the old method for collection had been used. For a few variables like Pensions, Surplus from capital and Net income from capital this has led to lower results. The impact is supposed to vary between different subgroups. The average household income before tax-free positive transfers and taxes was for all agricultural households SEK in year 2004, an increase with SEK or 5 per cent. As the tax-free positive transfers were almost unchanged and the negative transfers increased SEK or 5 per cent the household income after transfers increased less SEK or 5 per cent - than income before transfers and amounted to SEK For farmers and spouses the income from business and employment has been calculated for women and men since For women income from business decreased SEK 100 in year 2004 and income from employment increased SEK so that total income from employment and business increased SEK or 3 per cent to SEK For men the corresponding changes were increases with SEK and so that total income from employment and business increased SEK or 3 per cent to SEK For farmers and spouses the income from business in 2004 for women as share of income for men was 31 per cent. This share was 39 per cent in On the other hand the corresponding share for income from employment has increased from 95 per cent in 1996 to 105 per cent in Although women on average since year 2000 earn more money from employment than men, their total income from business and employment was still 14 per cent lower in Since 1996 the difference has to some extent been reduced as the corresponding figure that year was 18 per cent. List of tables Explanation of symbols 9 A. Calculated incomes Household incomes after transfers SEK per household Household income after transfers SEK per household Household income after transfers in SEK per household Household income before transfers in SEK per household Number of farmers and spouses, household members and households B. Assessed incomes etc Assessed incomes from business and employment etc. in SEK per household Assessed incomes from business and employment for farmers and spouses in 2004 distributed on women and men. SEK per household 18

25 Jordbruksverket och SCB 25 JO 42 SM 0601 List of terms ackumulerad allmänna avdrag allmän pensionsavgift andra husdjur antal avdrag avdragsgill belopp beskattningsbar blandat bostad brukare djur driftsinriktning egenavgifter expansionsmedel familjeinkomst fastighet fastighetsskatt fördela företag förmögenhet förmögenhetsskatt förvärvsinkomst förändring gifta grundavdrag hektar (ha) hela riket husdjur husdjursskötsel hushåll hushållsmedlem inkomst inkomstskatt accumulated general deductions compulsory pension contribution paid by the employees other animals number deduction deductible amount taxable mixed dwelling farmer, holder animal type of farming the holders duties for social insurance expansion funds family income real estate real estate tax distribute holding, business enterprise wealth, property property tax income from employment and business change married tax free allowance hectare the whole country domestic animal animal husbandry household household member income income tax

26 Jordbruksverket och SCB 26 JO 42 SM 0601 inkomst av kapital inkomst av näringsverksamhet inkomst av tjänst inkomstslag inkomstår jordbruk jordbruksväxter kalkylerad kapital kapitalinkomst kapitalutgift kronor, (kr) kvinnor köttdjur län maka, make minskning mjölkko män negativ netto nettoförändring nettoinkomst näringsverksamhet nötkreatur pension pensionsavgift pensionsförsäkring person positiva procent, (%) reaförlust reavinst riket riksområde räntefördelning samtliga sammanräknad förvärvsinkomst skatt income from capital income from business income from employment type of income income year agriculture field crops calculated capital income from capital capital expenditure SEK women beef cattle county spouse decrease dairy cow men negative net net change net income business cattle pension pension contribution pension insurance person positive per cent capital loss capital gain the whole country major region interest adjustment for self-employed all total income from employment tax

27 Jordbruksverket och SCB 27 JO 42 SM 0601 skattefri skattereduktion socialbidrag storleksgrupp summa tabell taxerad tjänst totalt transfereringar trädgårdsväxter underskott utdelning växtodling åker ålder år ökning överskott övrig non taxable tax reduction social assistance size group total table assessed employment totally transfers horticultural plants deficit dividend cropping arable land age year increase surplus other