Till stora utskottet. FRAMTIDSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 4/2004 rd. Statsrådets utredning med anledning av kommissionens. i Europeiska unionen INLEDNING
|
|
- Astrid Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FRAMTIDSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 4/2004 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande Vetenskap och teknik, centrala faktorer för Europas framtida utveckling Politiska riktlinjer för forskningsstöd i Europeiska unionen Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 14 juli 2004 statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande Vetenskap och teknik, centrala faktorer för Europas framtida utveckling Politiska riktlinjer för forskningsstöd i Europeiska unionen (E 61/2004 rd) till framtidsutskottet för eventuella åtgärder. Sakkunniga Utskottet har hört - generalsekreterare Matti Vuorio, Maanpuolustuksen tieteellinen neuvottelukunta, försvarsministeriet - överinspektör Eeva-Liisa Kortekallio, handels- och industriministeriet - generaldirektör Raimo Väyrynen och chef för EU-ärenden Tiina Vihma-Purovaara, Finlands Akademi - specialmedarbetare Karin Wikman, Teknologiska utvecklingscentralen - professor Juha Äystö, Jyväskylä universitet. UTREDNINGEN Förslaget Regeringen har låtit göra en utredning om kommissionens meddelande "Vetenskap och teknik, centrala faktorer för Europas framtida utveckling-politiska riktlinjer för forskningsstöd i Europeiska unionen". Regeringens ståndpunkt Regeringen påpekar att den ännu inte har kommit med en slutlig ståndpunkt till meddelandet och att dess kommentarer är preliminära. E 61/2004 rd Version 2.0
2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering En positiv hållning Framtidsutskottet har beaktat vad kulturutskottet (KuUU 10/2004 rd) och ekonomiutskottet (EkUU 22/2004 rd) har anfört i sina utlåtanden och meddelar att det instämmer i regeringens syn. Det viktigaste för Finland i EU:s nya program för forskningsstöd är att kommissionen har ambitionen att fördubbla (eventuellt nästan tredubbla) forskningsstödet under nästa finansieringsperiod ( ) och att också grundforskningen ska få stöd i nästa budget. Vad gäller grundforskningen hänvisar utskottet till sitt utlåtande om statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Europa och grundforskningen" (FrUU 1/2004 rd). Utgångspunkt: Finland har fått mer än det satsat Det föregående ramprogrammet hade en budget på 14,9 miljarder euro. Finland var med i projekt och utverkade 284 miljoner euro eller 2,3 procent av de konkurrensutsatta stöden för dem. Finlands finansiella bidrag var 1,45 procent. EU använder 17,5 miljarder euro för sju stora forskningsområden Fram till juni 2004 har finländare varit med i 400 projekt som beslutats på vetenskapliga meriter. Finländska forskare får uppskattningsvis 146 miljoner euro. Vi har alltså fått ut mer än vi har satsat. När man bedömer hur effektivt Finland har utnyttjat forskningsstödet från EU är det skäl att notera att bara en del av stödet går till universitet och högskolor. Statens tekniska forskningscentral är den instans som fått mest stöd bland övriga stödtagare. Forskningen får också pengar ur strukturfonderna. Besluten om pengarna fattas nationellt. Hos oss fattas besluten av landskapsförbunden, länsstyrelserna eller arbetskrafts- och näringscentralerna. Strukturfondsmedel har också använts för att finansiera professurer (t.ex. en ekologiprofessur/s:t Michel och en kommunikationsprofessur/lahtis). Utskottet vill inte bedöma hur effektiv EU-finansieringen har varit men det pekar på hur splittrat vetenskaps- och forskningsfältet är. Det internationella samarbetet har alltid varit viktigt för Finland Vetenskapen är internationell och för Finland har det alltid varit en nödvändighet att delta i det internationella samarbetet. Enligt uppskattning tas 99 procent av kunskapen i världen fram någon annanstans än i Finland. EU spelar en viktig roll, men det lönar sig inte att bygga alltför mycket på den. Bara omkring 5 procent av unionens totala forskningsstöd kommer från kommissionen medan medlemsstaterna står för 95 procent. Det finns inte heller några garantier för att EU skulle kunna bli en forskningens "stormakt", trots att unionens vetenskaps- och teknikpolitik under senare tid har lagt sig till med nya, dynamiska drag. Det vetenskapliga samarbetet bör i vilket fall ha en global inriktning: det behövs fördjupade kontakter inte bara med Nordamerika utan också med Japan, Kina, Indien och Ryssland. Det nordiska vetenskapliga samarbetet (Nordforsk) är effektivast när det ingår i EUsamarbetet. Det nationella intresset i forskningsstödet för vetenskap och i vetenskapspolitiken Det finns två sätt att närma sig forskningsstödet för vetenskap: det ena utgår från det universella i vetenskapen, det andra från det nationella intresset. Att bevaka det nationella intresset betyder inte isolering och begränsningar, utan att samarbetsformerna bör ställas i relation till det mervärde de kan ge. Mervärdet kan gagna universitet och forskningsinstitut men också företag och samhället i stort. Det är inte bara regeringar och deras ekonomiska stödorganisationer som alstrar ett mervärde utan också deras gränsöverskridande samarbete med andra aktörer typ internationella organisationer och företag. 2
3 Det nationella intresset bör analyseras med hänsyn till den internationella arbetsfördelningen. Vi måste bedöma på vilket sätt satsningarna på forskning och utveckling kan hjälpa finländska aktörer att stärka sina positioner och den vägen att producera ett mervärde i stor utsträckning både för sig själva och hela samhället. Inom vetenskapen och tekniken finns källan till mervärde utanför Finland och därför är en aktiv medverkan i det internationella samarbetet ett villkor för att det nationella intresset ska kunna tillgodoses. På detta sätt kan vi också synliggöra oss själva internationellt och få större medinflytande. Mycket återstår för oss att göra precis på denna punkt. Finland producerar fler vetenskapliga artiklar per capita än till exempel Danmark, Tyskland och Nederländerna, men vi kommer långt efter de här länderna när det gäller citerade artiklar. Vårt system för forskning och produktutveckling har ett mycket gott rykte utomlands, men vi har inte kunnat nyttiggöra det fullt ut till stöd för vårt eget medinflytande. Vad gäller vårt eget forskningsstöd bör vi se om själva grunden och dessutom satsa mer på ekonomiskt stöd till strategiskt viktiga områden. För att det här målet ska uppnås till fullo bör universiteten stärka sina egna forskningsstrategier och förbättra sin specialisering utifrån dem. För att det nationella intresset i vetenskapspolitiken också på EU-nivå ska ge bättre resultat inom vetenskap och forskning bör regeringen komma med lämpliga nya öppningar i denna andra fas av globaliseringens och informationssamhällets tidevarv. En av de viktigaste är att tillgodose universitetens behov av autonomi. När det gäller stöd bör det övervägas vilka nya skattesänkningar och liknande incitament det går att finna bland de bästa internationella stödmodellerna för universitet och tillämpa på Finland så att också inhemska investerare i den privata sektorn (företag och enskilda människor) kan fås att investera i finländsk forskning. Resultatet intresserar forskare Finland bör utnyttja alla tillgängliga metoder för att bevara sin egen vetenskapliga nivå och höja den i en internationell jämförelse. Det oaktat måste det erkännas att det nationella intresset och hela angreppssättet är mycket problematiskt inom vetenskap och forskning. Precis som företag inte bryr sig om det nationella intresset utan bara om sitt eget resultat är också forskare till syvende och sist mest intresserade av kunskap, resultat och framgång, eller av att lyckas i sitt forskningsuppdrag och sin vetenskapsgren. EUmedborgarna handlar i stor utsträckning också utifrån sitt eget intresse. I en global ekonomi är det fullständigt klart att om en forskare får ett utmanande forskningsuppdrag utomlands och tror sig uppnå bättre resultat den vägen, antar han eller hon vanligen utmaningen precis ett som företag skulle göra. Trots att den kulturella och språkliga bakgrunden spelar en viss roll för var forskaren placerar sig saknar kompetensen fosterland. I en global värld kommer det nationella intresset då att reduceras till staten: det ligger i regeringens intresse att uppmuntra människor och företag att gå samman i nätverk i riktning både till och från Finland. I det syftet måste regeringen kunna trygga människors försörjning och företags framgångsmöjligheter. Gränserna står de facto mycket öppnare för forskare och företag än för andra finländare och därför är det viktigt att vi drar största möjliga nytta av det öppna forskningsstödet, utländska forskningsinstitut och universitet och lockar högklassig utländsk kompetens till Finland. Incitament är viktiga för forskare och kvalificerade människor över lag. Regeringen måste ta helt nya initiativ för att hålla kvar högkvalificerade människor i landet eller för att få dem att återvända till sitt hemland efter avslutade studier och arbete utomlands. Det måste skapas incitament för universitet, forskningsinstitut och forskare. Forskare ska kunna utnyttja sin utomlands förvärvade kompetens precis som de möjligheter Finland kan erbjuda. Företagens, forskningsinstitutens och universitetens existerande och nya nätverk måste utnyttjas så att alla parter upplever att de har nytta av dem och får genuina möjligheter till nya framgångar. Sett ur denna synvinkel är t.ex. initiativet att inrätta en europe- 3
4 isk molekylärmedicinsk laboratorieenhet i Finland viktigt. Det väsentliga på sikt är vilka andra incitament än bättre forskningsstöd Europa har att bjuda på i den globala konkurrensen om samma kvalificerade människor? Ett aktivt grepp om EU:s forskningspolitik, speciellt inom Finlands styrkor Unionen är ett sätt för företag och forskare att driva sina egna intressen. Finländarna bör arbeta för att ge grundforskningen i EU en sådan inriktning att den stöder forskningsobjekt som Finland anser viktiga i framtiden. Vi bör utgå från att de områden där Finland är starkt och där vi redan har nationell kompetens måste fås med i EU:s forskningsprogram. Allt det här kräver ett aktivt grepp redan på ett tidigt beredningsstadium. Finland har bättre möjligheter än någonsin att få vara med och sätta agendan för vetenskap och forskning i EU. EU:s nya forskningsprogram bör över huvudtaget inte ses i ett snävt perspektiv enbart som stödkälla. Grundforskning kan ge bestående värden En oavhängig och stark grundforskning är ett nödvändigt villkor för uppkomsten av industriella och sociala innovationer. Om en sådan saknas förbättrar vi bara innovationer i marginalen. Men det behövs mer än grundforskning för innovationer; det behövs också fungerande samhällsinstitutioner, däribland förmedlarorganisationer och riskfinansiering, och givetvis företagssatsningar. Till exempel framgångar i biovetenskaperna kräver att de här två villkoren uppfylls samtidigt. Finansiering av grundforskning och teknik är inte alternativ sinsemellan. Nya industribranscher uppstår på grundvalen av kunskap som producerats genom grundforskning, men inte uteslutande. Grundforskningen är viktig också för att ett litet land kan utnyttja internationella forskningsrön bara om det har förmåga att tolka och nyttiggöra dem. Vetenskap är inte bara teknik Vetenskap och forskning är inte begränsade enbart till teknologi. Inte minst i informationssamhällets nuvarande utvecklingsfas som prioriterar sociala innovationer behövs det vid sidan av teknisk forskning också t.ex. social och psykologisk grundforskning. EU:s vetenskaps- och forskningspolitik och finansieringen av dem får inte inskränkas bara till utveckling av ny teknik. Europeiska forskningsrådet Det tilltänkta Europeiska forskningsrådet inom grundforskningens område är ett sätt att genomföra det europeiska forskningsområdet och mobilisera mänskliga och andra resurser för att ta fram kunskap. Rådet måste finansieras på annat sätt än över de nationella vetenskapsbudgetarna. Forskningsstöden från rådet delas ut enbart i vetenskaplig konkurrens och därför bör beslutsfattandet och expertförfarandena tåla kritisk granskning och vara accepterade av vetenskapssamhället. En annan möjlighet är att förbättra det internationella vetenskapliga samarbetet mellan stödorganisationerna på bi- och multilateral basis. I vissa fall (Indien, Japan, Kina) är det nödvändigt och t.o.m. nyttigt med bilateralt samarbete, om det organiseras rätt. Inom EU finns en hel del multilateralt samarbete mellan nationella finansiärer som också kommissionen och Europeiska vetenskapsstiftelsen kan delta i (t.ex. att skapa nätverk mellan forskningsprogram, dvs. samarbetet ERA-NET). Om idén med Europeiska vetenskapsrådet går i stöpet går vi miste om en möjlighet att försöka oss på ett nytt samarbete av mer ambitiöst slag. Finansiell riksanalys Utskottet hade inte möjlighet att göra det slag av tidskrävande riskanalys som sakens betydelse skulle ha krävt, men det anser att ett sådant tillnärmningssätt i vissa delar skulle behövas för en finansiell bedömning av vetenskap och teknik också i riksdagen. Framtidsutskottet understryker att en omläggning av EU:s vetenskaps- och teknikpolitik enligt kommissionens meddelande 4
5 på sikt vore nyttig och tillrådlig trots riskerna. Det lyfter fram en rad exempel på risker: 1. Vi gör fel val av jämförelseobjektet Ju bredare och djupare den europeiska integrationen blir desto större är risken för att bara Europa eller vissa länder i Europa tas till jämförelseobjekt i utvärderingen av något samhälleligt fenomen. Det leder från första början till snedvridningar. I globaliseringens tidevarv är det rätta jämförelseobjektet både vad gäller konkurrenskraft och vetenskap och teknik den globala ekonomin, marknaden, vetenskapen och tekniken och givetvis de globala hotbilderna, problemen, men framför allt de globala utvecklingsutsikterna och möjligheterna. Europa tilldelades inte ett enda Nobelpris i vetenskap Vi har fel uppfattning om källan till vetenskapsstöd i relation till det kraftigt ökade behovet Det typiska för den pågående globaliseringsperioden har varit att de statliga och ekonomiska gränserna har öppnats till den grad att också vetenskapen och tekniken blivit globala investeringsobjekt. Kostnaderna för inte minst naturoch humanvetenskaperna har samtidigt skjutit i höjden och därför har bara de allra förmögnaste forskningsorganisationerna råd med den senaste spetsforskningen och dyr apparatur. Det har krävt en hel del investeringar från den privata sektorn vid sidan av offentlig finansiering. Vetenskaps- och förvaltningskulturen i Europa har i ett historiskt perspektiv varit statsdominerad. 3. Vi gör fel val när vi anpassar människors och vetenskapens intressen till varandra I en demokrati är majoritetens intresse utgångspunkten, men minoritetens intressen måste ändå tillgodoses i beslutsfattandet. Man utövar statlig makt och bestämmer om gemensamma medel i EU:s gemensamma vetenskapspolitik och därmed finns demokratin i fonden och med i bilden också om vetenskapen och forskningen styrs på deras egna villkor. 4. Vi gör fel prioriteringar inom vetenskapen I valet av prioriteringar inom grundvetenskapen av nya forskningsobjekt och över lag finns det risk för att området väljs fel, och eftersom forskningsprojekten ligger i en helt annan storleksklass än tidigare gör riskerna det också. Säkerhet är ett nytt och brett forskningsområde. Ett exempel är rymdforskningen som lyfts fram i den europeiska debatten speciellt under de senaste åren. Om en betydande del av de nya forskningsstöden riktas till rymdforskning och närmare bestämt i enlighet med vissa länders intresse för förberedelse av bemannade rymdfärder som är ytterst dyra och riskabla, blir det inte medel över för andra områden. Analogt har man inom medicinen bedömt att det nya stödet möjligen räcker till för att ta fram ett nytt läkemedel på ett effektivt och globalt sett konkurrenskraftigt sätt. Behovet är hundratals läkemedel. Den springande punkten är när och hur vi lyckas i våra avgörande val. Det som gör valen i EU speciellt svåra är att pengarna i vilket fall är för knappa jämfört med Förenta staterna. 5. Försummelser i det nationella stödet kompenseras via EU:s forsknings- och utvecklingsbudget EU-länderna har ställt som mål för sina nationella regeringar att avsätta 3 procent av bnp för forskning och utveckling. Bara Finland och Sverige har uppnått målet. Det nationella stödunderskottet får inte kompenseras med en dubbelt så stor vetenskaps- och teknikbudget i EU. 6. Stora projekt styr kunskapsintresset och inskränker debatten Precis som på det nationella planet har nya forskningsteman och forskargrupper svårt att komma fram när all uppmärksamhet riktas på några få synliga projekt. I ett litet land är det ett alldeles särskilt problem. När t.ex. Finlands Akademi prioriterar det sociala kapitalet i samhällsvetenskaperna jämkar unga forskare sitt kunskapsintresse efter detta givna tema. Den allmänna samhälleliga debatten styrs också i den riktningen, trots att det kan finnas ett explicit behov av att belysa hela spektret av utmaningar, möjligheter men också problem och kriser speciellt via samhällsvetenskaperna. För framtidspolitiken är också svaga signaler om något nytt och om förändring viktiga. 7. Beslutsfattandet och kontrollen fungerar inte 5
6 Det väsentliga är vem som fattar besluten och på vilket stadium, hur pengarna riktas, viktas och slutligen fördelas. Det är också viktigt vem som kontrollerar att överenskomna principer och riktlinjer följs och hur. Ju större forskningsprojekten blir desto farligare är det om valen inte träffar rätt och beslutsfattandet haltar. Förvaltningen av EU:s forskningsprogram måste göras tydligare. Utöver eftersläpningen med att nå 3-procentsmålet för vetenskap och utveckling finns det två andra dåliga erfarenheter av den gemensamma politikens svagheter i EU, nämligen ambitionerna att stabilisera ekonomin och förbättra konkurrenskraften. 8. Det går inte att föra över modellen Utskottet hänvisar till sitt utlåtande om kommissionens meddelande om Europa och grundforskningen (FrUU 1/2004 rd) och konstaterar att det finns en uppenbar risk för att den modell för forskning och forskningsstöd som vi anammat från Förenta staterna inte går att förankra på önskat sätt i Europa. Utlåtande Framtidsutskottet meddelar att utskottet omfattar regeringens ståndpunkt med anmärkningarna ovan. Helsingfors den 19 november 2004 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Jyrki Katainen /saml medl. Jouni Backman /sd Mikko Elo /sd Hanna-Leena Hemming /saml Kyösti Karjula /cent Jyrki Kasvi /gröna Sekreterare var utskottsråd Paula Tiihonen, forskare Ulrica Gabrielsson. ers. Marjo Matikainen-Kallström /saml Päivi Räsänen /kd Esko-Juhani Tennilä /vänst Pekka Vilkuna /cent Susanna Haapoja /cent Matti Kauppila /vänst. 6
EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten
Läs mersvenska NordForsk Strategi
svenska NordForsk Strategi 2011-2014 Miljömärket Svanen etablerades i 1989 av konsumentsektorn under Nordiska ministerrådet. side 2 Övergripande mål side 3 Huvudfrågor och strategiska ageranden på den
Läs merRIO Landrapport 2017: Sverige
RIO Landrapport 2017: Sverige Observationsorganet för forskning och innovation Landrapportsserien Hallonsten, O. Slavcheva, M. 2018 Sammanfattning I europeiskt perspektiv är den svenska ekonomin stark
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs merSTATSRÅDETS UTREDNING
STORA UTSKOTTETS UTLÅTANDE 3/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av hur reservationer läggs i Europeiska unionens råd Till statsrådet INLEDNING Remiss Statsrådet lämnade den 22 mars 2002 stora
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 16.2.2012 2011/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över förslaget till Europaparlamentets
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en europeisk superdator Utbildningsdepartementet 2018-02-15 Dokumentbeteckning KOM (2018) 8
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merSTATSRÅDETS SKRIVELSE
EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2001 rd Statsrådets skrivelse med anledning av förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar (genetiskt modifierade livsmedel och foder samt spårbarhet och märkning
Läs merRP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om
RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merRemiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2
Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och
Läs merTill Stora utskottet. EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 711998 rd
EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 711998 rd statsrådets EV-redogörelse angående OECD:s multilaterala avtal om investeringar (MAI-avtalet) Till Stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 13 februari
Läs merKort om Europeiska investeringsbanken
Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s medlemsstater och
Läs merSTATSRÅDETS UTREDNING
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 15/2001 rd Statsrådets utredning med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 98/70/EG Till stora
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Utbildningsdepartementet 1 Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik Näringsdepartementet 2017-10-17 KOM (2017) 479 Communication from the Commission to the European Parliament, the
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merKalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se
Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige
Läs merSvar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa
Läs mer1 Inledning och sammanfattning
7 1 Inledning och sammanfattning Den Europeiska Unionens stöd till forskning har expanderat betydligt under senare år. Det fjärde ramprograrnmet för FoU förhandlades fram under år 1993 och avser åren 1994
Läs merUppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik
Regeringsbeslut IV:2 2015-03-12 S2015/1856/SAM Socialdepartementet Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Box 894 101 37 Stockholm Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens
Läs merEn investeringsplan för Europa
En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska
Läs merEUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 14 december 2017 (OR. en) EUCO 19/1/17 REV 1 CO EUR 24 CONCL 7 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (14 december 2017)
Läs merSTATSRÅDETS UTREDNING
KULTURUTSKOTTETS UTLÅTANDE 2/2003 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande om universitetens roll i kunskapens Europa Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände
Läs merLAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 27 maj 2008 en proposition
Läs merTill stora utskottet. MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd. Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier
Läs merTill stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut
Läs merForska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!
Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,
Läs merRemiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen
2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5)
d Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bruxelles, août 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) SOCIODEMOGRAFISK INRIKTNING Ekonomiska
Läs merTill stora utskottet MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 72/2006 rd. statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 57/2006 rd Statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (ramdirektiv om markskydd) Till stora utskottet INLEDNING Remiss Riksdagens talman
Läs merNationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
Läs merSamverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor
Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Direktör, avdelningschef Bild 2 Sveriges innovationsmyndighet Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 11.11.2013 2013/0242(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av
Läs merFinansieringsinstrumentet för strategisk forskning FINLANDS AKADEMI
Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning 1 Finlands Akademi och statens totalreform av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen Statsrådets principbeslut 5.9.2013 Riksdagen godkänner
Läs merSTINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011
STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merGrönbok om framtidens belysning
Näringsutskottets utlåtande 2011/12:NU16 Grönbok om framtidens belysning Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om framtidens belysning (KOM(2011) 889). Syftet
Läs merEuropeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens långivande organ.
Kort om EIB 2019 1 Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens långivande organ. Vi är världens största multilaterala långivare och den största finansiären av klimatprojekt. Vi hjälper
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till
Läs merForsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område
Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Ny partnerskapsram med tredjeländer Justitiedepartementet 2016-07-15 Dokumentbeteckning KOM (2016) 385 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merForskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)
Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE
Läs mer5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser
Läs merKort om Europeiska investeringsbanken
Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och
Läs merTill utrikesutskottet
FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande
Läs mer14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774
Läs merFör delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Läs merExpertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för regional utveckling 24.2.2015 2015/0009(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för ekonomi och valutafrågor och budgetutskottet
Läs merAKADEMIPROGRAMMET DIGITAL HUMANVETENSKAP (DIGIHUM) Programbeskrivning
22.1.2019 AKADEMIPROGRAMMET DIGITAL HUMANVETENSKAP (DIGIHUM) 2020 2022 Programbeskrivning Programbeskrivning 2 (6) 1. MOTIVERINGAR OCH BAKGRUND Digitaliseringen för med sig många genomgripande förändringar
Läs mer5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION
(8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merNyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat
Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser
Läs mer14846/15 /cs 1 DG G 3C
Europeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2015 (OR. en) 14846/15 RECH 295 COMPET 551 SOC 703 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14414/15 RECH 282 COMPET
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM153. Meddelande om offentlig-privata partnerskapsprogram inom Horisont Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om offentlig-privata partnerskapsprogram inom Horisont 2020 Näringsdepartementet 2013-09-09 Dokumentbeteckning KOM (2013) 494 Meddelande från kommissionen till
Läs mer4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området
Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen
Läs merTill grundlagsutskottet
FRAMTIDSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 2/2002 rd Berättelsen om regeringens åtgärder under år 2001 Till grundlagsutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 17 april 2002 berättelsen om regeringens åtgärder
Läs merSyftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.01.2004 C(2004)261 Ärende: Statligt stöd N 269/2003 Finland Bidrag och lån till teknisk forskning och utveckling Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av
Läs merInnovation för ett attraktivare Sverige
VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation
Läs merSammanhållningspolitiken. Att investera i regioner: Lena Andersson Pench, Direktör Europeiska kommissionen DG Regional-o stadspolitik
Sammanhållningspolitiken Att investera i regioner: Sammanhållningspolitiken Lena Andersson Pench, Direktör Europeiska kommissionen DG Regional-o stadspolitik En allt mer turbulent omvärld - några Megatrender:
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4. Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4 Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi Utbildningsdepartementet 2013-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 607 Förslag till rådets
Läs merFSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.
FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med
Läs mer1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM31
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en rymdstrategi för Europa Utbildningsdepartementet 2016-11-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 705 En rymdstrategi för Europa Sammanfattning Kommissionens
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX COM(2018) 398 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget
Läs meroch att etablera förbindelser med forskning och högre utbildning i 28 mars 2019 Utbildningsdepartementet Stockholm
28 mars 2019 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. Vitterhetsakademien har inbjudits att inkomma med synpunkter på SOU 2018:78, Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige, då särskilt
Läs merVid mötet den 28 april konstaterade Coreper att det förelåg enhällighet om ovanstående utkast till slutsatser 1.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 29 april 2010 (5.5) (OR. en) 8799/10 EDUC 75 SOC 276 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 8261/10 EDUC 63 SOC 245 Ärende:
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merUTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lag om riksdagens justitieombudsman INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 14 november 2001 en proposition med förslag
Läs merEtt nytt europeiskt forskningslandskap tar form
Highlighting European Research Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form Åttonde ramprogrammet, FP8 Ett nytt steg mot framtida europeisk forskningsfinansiering Det europeiska forskningssamarbetet
Läs merMaximala stödnivåer och stödberättigande kostnader
1 (5) Maximala stödnivåer och stödberättigande kostnader Här sammanfattar vi vad reglerna för statligt stöd innebär, och vad vi kan finansiera. Hur mycket stöd varje projektdeltagare kan få beror bland
Läs merMyndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar
Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet
Läs merKommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.
Kommittédirektiv Den svenska exportens utveckling Dir. 2007:101 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka om Sverige tappat marknadsandelar
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merStatliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess
Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merEU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld
EU-Forum Västra Götaland Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld Program Charlotta Lundström, Chef Externa Relationer - Välkomna, vad vill vi få ut av dagen? Melissa
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0086 (COD) 8838/17 ADD 7 FÖRSLAG från: inkom den: 2 maj 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: MI 378 ENT 113 TELECOM
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merBEDÖMNINGEN AV EU:S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING UNDER FEMÅRSPERIODEN
BEDÖMNINGEN AV EU:S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING UNDER FEMÅRSPERIODEN 1999-2003 Sammanfattning Original EN SAMMANFATTNING I det gällande EU-fördraget fastställs två centrala och strategiska mål för de europeiska
Läs mer2007-06-14 KOM(2006) 604 ST 10276/1/07 REV 1. PM Till riksdagen. Näringsdepartementet
PM Till riksdagen 2007-06-14 Näringsdepartementet Forskning, innovation och näringsutveckling Punkt 3. Kommissionens förslag för en förordning från Europaparlamentet och Rådet om inrättandet av ett Europeiskt
Läs merANNEX BILAGA. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
Ref. Ares(2018)2878361-01/06/2018 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 29.5.2018 COM(2018) 374 final ANNEX BILAGA till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om särskilda bestämmelser
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs mer