HOMELAND. Handling. Rek för åk 7- Gymnasiet EN FILMHANDLEDNING AV ALEX RODALLEC

Transkript

1 HOMELAND Juridikstudenten Farids bekväma liv blir plötsligt omkullkastat när han tvingas åka och rädda föräldrarnas livsdröm, huset hemma i Algeriet. Och Farid som aldrig varit där, och knappt kan arabiska! Genom hela sitt liv har Farid sagt att han är algerisk trots att han är född i Frankrike. När han väl landar i Algeriet så kallas han för fransman. I tider då nationell identitet och migration debatteras som aldrig förr, så det extra viktigt att fördjupa sig i dessa. Många svenskar känner idag igen sig i karaktären Farids upplevelser, men ser kanske bara en dualitet i att antigen vara det ena eller det andra. Mohamed Hamidi är sedan ett årtionde en av de starkaste rösterna i den nordafrikanska diasporan i Frankrike, både som seriös journalist och debattör bland annat i brett lästa Bondy Blog, som han grundade och som komiker och komedifestivalsarrangör. Båda dessa sidor märks tydligt i Homeland, som är hans debutfilm som regissör. Rek för åk 7- Gymnasiet EN FILMHANDLEDNING AV ALEX RODALLEC Handling Farid är en 26 år gammal juridik student, sin familjens stolthet. Även om han aldrig har varit i Algeriet och inte pratar flytande arabiska, så är han inte någon som förnekar sina rötter. Han har bara aldrig varit riktigt intresserad av dem. Men den unge framtide advokaten är väl medveten om sina föräldrars konservativa värderingar, då han verkar oförmögen att berätta för dem att han har en vit flickvän som han är på väg att flytta ihop med. Men det unga parets egna hem får vänta när Farids far plötsligt blir sjuk efter att ha fått ett brev om att huset han byggt för sin familj i Algeriet ska rivas för ett motorvägsbygge. Som den äldste sonen så faller uppdraget på Farid att resa i hans faders ställe för att prata med de algeriska myndigheterna. På flygplatsen hämtas han upp av sin farbror, Brahim, och Brahims smått galna son, som också heter Farid. De erbjuder sig

2 att hjälpa deras förfranskade släkting med att ta sig igenom de lokala sedänjorna och byråkratin. Handlingen rör sig mellan humor och drama. Farid och hans familj porträtteras realistiskt medan Farids första kontakt med Algeriet helt uppenbarligen är uppbyggd för skratt. De lokala karaktärerna vid kaffét liknar mest karikatyrer. Kontakten med myndigheterna visar sig svårare än Farid förväntat sig, men han får hjälp från oväntat håll i form av en myndighetesperson som berättar för honom vad han måste göra. Det börjar vända för Farid och han är på god väg att rädda huset. Då händer något oförutsett, Farids kusin Farid stjäl hans pass och reser till Frankrike. Farid försöker resonera med det franska konsulatet, men de verkar inte alls angelägna att hjälpa honom. För att spä på eländet så har hans kusin begått ett brott i Frankrike och är nu efterlyst, men under Farids identitet. Medan konsulatpersonalen gör ett sök på hans namn så upptäcker de att han är efterlyst och förbereder ett gripande. Farid märker detta när han vänder på datorskärmen, och flyr. Fast i sina föräldrars hemland så försöker Farid göra det bästa av situationen. Tidigt i filmen träffar han en ung algeriska. Hon är barnbarnet till en väldigt respekterad man i byn, en gammal vän till hans far. Det påbörjas tal om giftermål. Farid tänker på flickvännen i Frankrike. De talar i telefon, och spänningen blir påtaglig. Frågan som hänger i luften är om familjen kan acceptera henne. Ska han stanna och gifta sig med algeriskan eller åka hem? Farid bestämmer sig för att åka hem. För att ta sig tillbaka till Frankrike måste Farid nu resa som papperslös, undangömd på en båt över Medelhavet. Han kan inte lämna Algeriet på laglig väg eftersom han saknar papper, och därigenom inte kan bevisa att han har rätten att resa. Det blir ett slags omvänd historia av fransmannen som inte får lämna Algeriet. Men här får också fransmannen upptäcka den papperlöses resa väg till Europa. Efter många om och men så kommer Farid fram, men sitter i arresten. Han kan inte bevisa sin identitet, och slutligen är det flickvännen som kommer och hämtar ut honom. Bakgrund Flyktingkrisen Förra året (2014) dog 3,419 personer när de korsade Medelhavet i ett försök att nå Europa, enligt FN:s flyktingkommisariat, UNHCR. Den totala siffran i världen vad gäller dödsfall vid riskfyllt korsande av hav eller vattenmassa, var 4,272. Bilderna av drunknande människor, avlidna barn på stränder och flyktingläger fyllda med misär, men också det bästa som människor har att ge av, empati, självuppoffring och generositet, upphör inte. Just nu är mer människor på flykt i världen än någonsin sedan Andra världskriget. Fram till augusti i år hade 188,000 personer räddats av insatsen på Medelhavet. Bara i Syrien är tio miljoner på flykt inom landets gränser, och fyra miljoner har flytt landet. I denna flykting-

3 katastrof så bygger Europa murar. Ungern är det senaste landet i raden som just nu bygger eller har byggt färdigt stängsel längs med sina gränser söderut. I Ungern har man nu också infört en lag som ökar straffet för att korsa gränsen olagligt, samt kriminaliserar handlingen. Att hjälpa flyktingar med att korsa gränsen blir straffbart med upp till 20 års fängelse. Nationell identitet Sedan nationalstatens födelse har vikten av medborgarskapet och den nationella identiteten varit centralt. Att kunna få en befolkning att känna lojalitet och tillhörighet till en stat betyder för många politiker detsamma som möjligheten till kontroll över ett nationellt territorium. Vem som har fått tillhöra den nationella identiteten har över tid varit föränderligt. Sedan USA:s grundande kan man se en förändring över tid av vem som tillåts vara American. Detta motsvarar i USA än idag att vara vit. Svarta amerikaner kallas idag för African-Americans, latinos för Hispanic-American, öst-asiater för Asian- American, och ursprungsbefolkningen för Native-American. Att vara vit är synonymt med att bara vara American. Termen European-American, är i stort sett obefintlig. Vilka som är inbegripna i begreppet American har dock ändrats med tiden. Till en början innefattar begreppet enbart de som är så kallade wasps eller White Anglo-Saxon Protestants, vita anglosaxiska protestanter. Begreppet kommer dock senare att vidgas till först alla väst och nord-européer. Då utan att inkludera spanjorer, italienare och andra sydlänningar, utan alltså de germanska folken och senare även de keltiska. Nu inkluderar termen mer eller mindre alla av europeiskt ursprung. En bred vithet är synonymt med American i USA, men internationellt kan en person som är svart och amerikan presentera sig som amerikan utan att detta ifrågasätts. Med svenskheten ser det annorlunda ut. I Sverige kan en vit person som ser lite svartmuskig ut få frågan om den kommer från ett annat land. Forskare inom kritisk ras och vithetsteori konstaterar att den så kallade nordiska vitheten är den mest exklusiva vitheten. Även internationellt så associeras bilden av svensken med en vit, blond, och blåögd person. De som inte passar in i den bilden får konstant höra, But you don t look Swedish. Detta trots att svenskar historiskt aldrig varit majoritärt blonda eller blåögda. Vid sidan av frågan om ras så diskuteras kultur. I Sverige, där ordet ras undviks av nästintill alla förutom de som forskar på dess närvaro i samhället som en social konstruktion, ras och

4 vithetsforskare, så pratar man mycket om kulturella skillnader människor emellan. Denna diskussion känns också igen i Frankrike, även det ett land som skyr ras-begreppet. Men detta är generellt inte sant för världens länder. I länder som exempelvis USA och Storbrittanien, för att nämna bara två, för man så kallade jämlikhetsdata baserat på självidentifikation av ras (en åtgärd för att kunna identifiera diskriminering. Något vars blotta förslag orsakat ramaskri i Sverige vid flera tillfällen). Vad som är kultur och vad som inte är det verkar skifta beroende på vem man talar om. För mäns våld mot kvinnor bland vita svenskar finner man sällan förklaringsmodeller som menar att detta är en del av svensk kultur. Då pratar man istället om patriarkala strukturer. Men när det rör sig om andra grupper i det svenska samhället så skiftar samtalet till kultur istället för patriarkala strukturer. Det är alltså oklart vad som är kultur och vad som inte är det. Detta hänger också ihop med vem som ses som svensk och vem som inte gör det. Att tillhöra betyder i praktiken att man ses och bedöms på lika villkor. På motsvarande sätt är det typiskt för när en individ inte får tillhöra en grupp att det infaller alternativa förklaringsmodeller än de som gäller för den egna gruppen, och därigenom vad man kanske kan ge som andra innebörd till ordet särskrivning. Den som inte får tillhöra blir förvandlad till den Andre. Fokus läggs på hur du skiljer dig från gruppen, och du avskiljs också ifrån gruppen genom särbehandling. Hur individer inom den egna gruppen skiljer sig från gruppen undersöks aldrig. I ock med detta är det också svårt att veta vad den egna gruppen har för gemensamma egenskaper, om några. Frågan om vad det är som är typiskt svenskt, blir således högst relevant. Samma frågeställning går att applicera till alla stater. Länder där folks etnicitet eller ras mätts i åtminstone en mätning sedan 1991 Migration Människor migrerar av olika orsaker. Det kan vara krig, fattigdom, arbete, äventyr, utbildning eller andra orsa-

5 ker som ligger bakom. Just nu pågår den största flyktingkrisen sedan Andra världskriget vid Europas gräns mot Mellanöstern. Hundratusentals människor korsar Medelhavet i ett försök att ta sig till en bättre framtid i Europa. Debatten i Sverige och andra europeiska länder är i full fart sedan bilden på en drunknad liten pojke på en turkisk strand publicerats över hela världen. Farid blir av med sitt pass och tvingas att ta samma farliga resrutt som papperslösa flyktingar och migranter över Medelhavet. Varför kan han inte resa utan sitt pass? Farid blir av med sitt pass och går till ett franskt konsulat där han blir misstrodd och misstänkliggjord och slutändan inte kan ansöka om att återvända till Frankrike. På liknande sätt är det i dagsläget omöjligt för flyktingar att ansöka om asyl vid svenska ambassader och konsulat i deras hemländer. Varför tror ni att det förhåller sig på det sättet? Skulle det vara en bättre lösning att de kunde göra det, och i så fall varför? Många flyktingar flyr via båt och tåg trots att en flygbiljett direkt från exempelvis Istanbul är otroligt mycket billigare. Anledningen till detta är politiska beslut som gör att flygbolagen kan hållas betalningsansvariga för eventuell utvisning av destinationslandet om personen i fråga nekas asyl, och bolagen väljer därför att inte sälja biljetter till någon de misstänker är asylsökande. Vad finns det för fördelar och nackdelar med en sådan politik? Farids resa tillbaka som papperslös slutar i arresten. Att korsa en gräns kan i vissa fall, och speciellt för vissa personer, betyda fängelse. Även de som transporterar flyktingar riskerar straff. På ett beskrivande sätt kallas de för flyktingsmugglare. Ordet smugglare används traditionellt för att beskriva någon som transporterar olagliga eller kontrollerade varor såsom droger, läkemedel, steroider, alkohol, cigaretter, eller liknande. Varför är det passande eller opassande att beskriva de som transporterar flyktingar som smugglare? Farids kusin Farid föddes i Algeriet. Ursprungligen var det hans far som skulle migrera till Frankrike och inte franske Farids far. Flera karaktärer i filmen, däribland de flesta på kaféet, har sökt men inte fått tillstånd att flytta till Frankrike. Inom EU har du möjlighet att flytta lite hur du vill. Varför är det så svårt för algerier att migrera till Frankrike? Nationell identitet Farid är född i Frankrike, har franskt medborgarskap, talar franska, och bor i Frankrike, men har i hela sitt liv svarat att han är algerier när han fått frågan var han kommer ifrån. Han bryter när han talar algeriska och har aldrig satt sin fot

6 i Algeriet. Det är inte så att Farid skyr sina föräldrars bakgrund, men han har kanske inget aktivt intresse för den. När han väl befinner sig i Algeriet blir det på många sätt tydligt att Farid inte heller är införstådd med algerisk kultur och landets traditioner. Filmen lyfter på ett tydligt sätt en diskussion om medborgarskap och nationell identitet. Diskussionen kan föras om vilket land som helst. Precis som Farids franskhet är ifrågasatt eller förkjuten både av honom själv och myndigheterna, så kan det vara med en persons svenskhet. Vad som menas med svensk är inte alltid självklart. Om du är född och uppvuxen i Sverige, pratar språket, är införstådd med kulturen, men saknar medborgarskap, är du då svensk? Varför eller varför inte? Om du är svensk medborgare, men född i ett annat land, inte talar svenska, inte har vuxit upp med svensk kultur, och bor i ett annat land, är du då svensk? Om dina föräldrar är uppvuxna i Sverige, talar svenska, är medborgare, men du inte talar svenska och är född och uppvuxen i ett annat land och inte är svensk medborgare, är du då svensk? En del menar att kristendom är en del av en svensk identitet. Sverige är dock ett av de mest sekulära länderna i världen, och väldigt få besöker kyrkan regelbundet. Kristendomen är inte heller den enda religionen i Sverige, och har aldrig egentligen varit det. Ett av de större religiösa samfunden i Sverige är det muslimska. Hur stor procentandel av Sveriges befolkning tror ni är muslimer? (svar: cirka 5%) Undersökningar visar att befolkningen i samtliga västländer som tagit emot muslimska migranter överskattar antalet muslimer i landet. Hur tror ni att detta påverkar politiken och debatten i landet, och varför? Bilden av svensken är väldigt bestämd både i Sverige och utomlands. Trots att verkligheten alltid sett annorlunda ut så föreställs svensken som blond och blåögd. Liknande föreställningar existerar gällande andra länder. Utseende knyts alltså till nationer. När Farid går till det franska konsulatet så ifrågasätts hans franskhet. Vad innebär ifrågasättandet? Går det att jämföra detta med hur det ser ut i Sverige? För fördjupning Läsning: Medelhavet har blivit en massgrav Gunilla von Hall. SvD 10 dec, Hungary passes tough new laws against border violators amid refugee surge. (Deutsche Welle ) Nationell identitet se/nationell-identitet/ Produktionsuppgifter Originaltitel: Né Quelque Part Regi: Producenter: Manus: Foto: Klippning: Musik: I rollerna: Prod.-bolag: Mohamed Hamidi Jamel Debbouze Nicolas Duval Yann Zenou Laurent Zeitoun Mohamed Hamidi Alain-Michel Blanc Alex Lamarque Marion Monnier Armand Amar Tewfiq Jallab Jamel Debbouze Abdelkader Secteur Malik Bentalha Julie de Bona Mourad Zaoui Zineb Obeid Fatsah Bouyahmed Mélèze Bouzid Mohammed Majd Fehd Benchemsi Miloud Khetib Farida Rahouadj Kissfilms och Quad Films Premiär: 2013 Speltid: Land: Språk: 87 minuter Algeriet/Marocko/ Frankrike Arabiska/Franska Budget: 5,400,000 En filmhandledning utgiven av