PEER TO PEER STREAMING
|
|
- Daniel Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PEER TO PEER STREAMING Eric Lundmark och Charlotte Tamm Linköpings universitet Linköping 23/2-11
2
3 Sammanfattning Att sända musik och video över internet kräver mycket bandbredd. För att effektivisera strömningstekniken utvecklades peer-to-peer streaming. Denna rapport beskriver hur p2p-nätverk kan användas vid streaming och hur man kan effektivisera dessa. Undersökningen är avgränsad till två tillämpningar Spotify och Video on demand. Vi beskriver hur BitTorrent-liknade protokoll kan användas för p2pstreaming. Vi presenterar fördelar och nackdelar med de olika transport protokollen TCP och UDP. TCP ger en säker uppkoppling och congestion control medan UDP ger en snabbare dataöverföring. Även fördelarna med att använda mulitacasting vid streaming då färre kopior behöver skickas över nätet beskrivs. Genom analys av hur streaming kan tillämpas för olika applikationer ser vi att användningen av ett hybridsystem har överlägsna fördelar mot ett streamingsystem enbart uppbyggt på servrar eller p2p. Hybridsystem minskar även risken för bitar av en fil ska falla bort. Dessutom konstaterar vi att multicastsändning minskar behovet av bandbredd. Utökning av servar och bandbredd är kostnadsdrivande för den ständigt ökande efterfrågan på audio- och videotillämpningar. I takt med detta kommer också tekniken för kostnadseffektiva p2p-streaminglösningar fortsätta att utvecklas.
4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Metod och källor Avgränsningar Beskrivning av tekniken Bakgrund Peer-to-Peer streaming Användnings områden för p2p-streaming Spotify Video-on-demand Systemets brister Slutsats Källor... 10
5 1 Inledning En majoritet av dagens internetanvändning är sammanhörande med streaming. Många människor använder sig av streamingtjänster (såsom Spotify) på en daglig basis. Därför har effektiv och sömlösa streaming tjänster inte bara en stor påverkan på användandet av internet utan det påverkar även vårt vardagliga liv. I denna rapport kommer vi att beskriva skillnaden mellan streaming av olika media. Vi kommer att redogöra även hur detta påverkar vårt samhälle samt titta på några av skillnaderna mellan hur Spotify och VoD tillhandahåller deras streaming tjänster. 1.1 Syfte Vårt syfte med den här rapporten är att visa på skillnader mellan olika sorters streaming och hur man har valt att effektivisera dessa. Även hur man har valt att lösa transportdelen inom p2p-streaming. Vi kommer där att jämföra varför man har valt vilket transportprotokoll. 1.2 Metod och källor Rapportens innehåll kommer först och främst baseras på information hämtad från de olika protokollens RFC (Reaquest for Comments) samt en del litteratur från världsledande företag inom nätverk såsom Cisco. 1.3 Avgränsningar Vi kommer avgränsa oss till att kolla på skillnader mellan hur två olika en applikationer streamar med hjälp av peer-to-peer (nämns hädanefter som p2p) baserad streaming. Applikationen vi kommer att betrakta heter Spotify och är en musiktjänst som använder sig av en delad server och p2p lösning. Den kommer vi jämföra med ett Video on Demand system. Ett p2pstreamingsystem kan byggas på flera olika sätt vi har valt att beskriva detta närmare detta: Applikationslagret Modifierat BitTorrent protokoll Transportlagret TCP Nätverkslagret IGMP 1
6 2 Beskrivning av tekniken Vi kommer här ge en genomgång av de tre viktigaste protokollen inom streamingtekniken. Vi beskriver även bakgrunden till att de tagits fram, när de används. 2.1 Bakgrund Tekniken streaming går ut på att man ska kunna spela upp media samtidigt som man mottager den över ett fysiskt medium (ethernet e.g). Tekniken började utvecklas under 90-talet då man började få tillräckligt billiga och kraftfulla datorer och nätverk. Men när många ville ansluta sig till samma streaming länk insåg man dock att man måste uppnå ett bättre sätt att skala upp anslutningen. Detta resulterade i p2p baserade streaming tjänster. 2.2 Peer-to-Peer streaming Att streama video och musik tar mycket bandbredd. För att effektivisera strömningstekniken så började man använda sig av p2p tekniken vilken går ut på att man lägger distributionen på de datorerna som använder sig av den media som streamas. På detta vis slipper man en central nod.(2.1) Detta resulterar i att man kan skapa ett väldigt stort nätverk och samtidigt behålla kvaliteten, framförallt hastighetsmässigt Sändning av data inom ett p2p nät på applicationsnivå Nu när man har en ryggrad av ett multicastingnät som man kan kommunicera på måste man på applikationsnivå ha något som får iväg informationen på rätt sätt och effektivt. BitTorrent-protokollet skulle fungera bra om det inte vore för att det har en brist när det kommer till streaming, den laddar inte hem filerna i följd. Istället för att ladda hem filerna efter varandra så prioriteras de filerna som är sällsynta. Skulle man då använda det systemet inom p2p-streaming så skulle det bli konstanta avbrott. En teknik för att undvika dessa avbrott är. Det är en metod där en peer tar delarna i tur och ordning från olika peers. Den som ska ha en del hamnar i en kö där systemet FCFS (First Come First Served) gäller. Denna modifikation av BitTorrent-protokollet lämpar sig bra för on-demand streaming då det ger likvärdig prestanda som med ovanligast först metoden.[5]
7 2.2.2 TCP vs. UDP inom p2p Själva leveransen på nätverksnivå sker allt som oftast av TCP protokollet. TCP som är ett säkert överföringsprotokoll då det säkrar att paketen kommer fram genom [ACK] medelanden från noden till källan. TCP använder sig även av Congestion control uppbyggd av tre delar: Slows start Congestion avoidance fast retransmitte Dessa gör att TCP-protokollet tar lång tid på sig vid överföringar mellan två noder. Inom p2p-streaming så räknas ett paket som tappat om det inte kommer fram i tid till mottagaren.[10] UDP är dock ett snabbare transportprotokoll då det saknar funktioner för att se till att paket kommer fram i tid. Det problem som istället uppstår är att paketen kanske inte kommer fram.[10] Det har visats att TCP-baserad p2p-streaming är det bästa överföringsprotokollet överlag. Detta då överföringstiderna är inom accepterade intervall. [10] Vi anser här dock att det är en fördel att använda sig av UDP som transportprotokoll under live-sändningar för behovet av snabb överföring IP-multicasting När man skickar information via internetprotokollet brukar man skicka en kopia till varje mottagare. Detta blir mycket prestandakrävande när man ska skicka stora mediafiler. Om man inte skulle använda multicasting inom streaming så skulle det innebära att man vid en video-stream till tre mottagare skulle skicka samma paket i tre olika kopior till dessa. Använder man sig istället utav multicasting så skickar man ut en kopia till de som vill ha den. IP-multicasting är en teknik inom internetprotokollet som bygger på protokollen PIM och IGMP. IGMP (Internet Group Management Protocol) används vid kommunikationen mellan peer och router. Mellan routrarna används PIM (Protocol Independent Multicast) protokollet. Den som vill ansluta sig till multicasten skickar iväg ett IGMP 0x11 meddelande inkapslat i ett IP-paket (med en adress mellan och ) till närmaste router. Detta skickas sedan vidare till den närliggande routern som sedan sätter upp PIManslutningen till nästa router hela vägen fram till hostens närmaste router.[1][2] När man sedan vill gå ur gruppen så skiljer sig det lite åt beroende på om det är version1 eller två av IGMP. I version 1 är det routern som håller koll på vilka som är aktiva i multicast gruppen genom periodiska utskick av 3
8 förfrågningar. Efter 3 förfrågningar utan svar stoppas överföringen av paket från routern till noden. I version 2 finns ett meddelande för att lämna gruppen. Detta gör så att tidsfördröjningen i systemet har kunnat förkortas gentemot version 1.[2] Kommunikationen mellan routrarna som protokollet PIM har hand om kan göras på ett par olika sätt. PIM har två olika huvudlägen PIM-SM (sparse mode) och PIM-DM (dense mode), dessa två kan även kombineras i Sparse-Dense Mode. [2] SM är mer äkta multicast än vad DM är. Detta då DM skickar ut multicasting data i hela nätverket, har routrarna som trafiken kommer fram till inga noder anslutna till gruppen så skickas datan tillbaka och routern utesluts ur multicast gruppen. SM skickar istället enbart data till de som har uttalat intresse för att ta emot datat.[2] Effektivast är dock att köra Sparse-Dense Mode. Detta gör att man kan ställa in olika lägen i olika grupper istället för i varje router. Det gör att man kan köra DM där det är många noder nära varandra och SD där det är mer utspritt.[2] Anslutningarna mellan noderna byggs upp genom så kallade träd. Det finns två olika sorters träd: Source tree Shared tree Ett source tree har källan som root och använder sig av den kortaste vägen när det ska skickas information. Ett shared tree använder sig istället av en rendezvous point(rp) som kan ses som en sorts supernod dit all information skickas för att sedan matas vidare till de mottagande noderna.[2] Dessa supernoder används på samma sätt som en tracker gör i BitTorrent-tekniken genom att den håller koll på vem som ska ha vad och vilka delar som är viktigast i vissa noder för att uppspelningen ska kunna fortsätta samt vilka delar det är ont om.[2]
9 3 Användnings områden för p2pstreaming Det finns huvudsakligen tre former av p2p-streaming, on-demand (mediet finns sparat på en server), live och interaktiv (IP-telefoni). Av dessa beskrivs senare i kapitlet användningsområden för on-demand-streaming, musiktjänsten Spotify som huvuddel men även om Video-on-demand (VoD). Ip-telfoni är interaktiv streaming då båda parter tar emot och sänder media, Skype är ett exempel på en sådan tjänst. Telefoni sker i realtid och är därmed känslig för förseningar, men påverkas däremot inte av små förluster vid transport av data i samtalet. Det är därför en fördel att använda en UDP-uppkoppling. UDP är ett transportprotokoll som gör så gott den kan. Det innebär att fast anslutning inte finns mellan sändaren och mottagare. UDP tar inte heller hänsyn till om paket går förlorat eller om nätverket är överbelastat. Det innebär att det går snabbt att sända, då inget paket behöver skickas om och det behövs ingen tre-stegs handskakning (som det gör för TCP).[11] 3.1 Spotify Spotify är en musikstreaming-tjänst, det går att lyssna på musik och skapa spellistor. Det som behövs för att streama musiken är att installera Spotify på sin dator och skaffa ett konto Peer to peer nätverket För att Spotify ska vara snabbt och kostnadseffektivt så använder sig Spotify av ett p2p-streaming system. Spotifys protokoll är en kombination av serverbaserad streaming och p2p-teknik. När programmet startas öppnas en TCP-uppkoppling till Spotifys server, uppkoppling upprätthålls under tiden klienten är online. Musiken cachas för att begränsa användningen av bandbredd. TCP-uppkoppling används även mellan peers. En användares uppkoppling används för att skicka musik till andra användare. TCP är ett protokoll i transportlagret som beskriver hur data ska skickas över internet. TCP är en uppkoppling som kräver en tre-stegs handskakning innan det kan börjas sända material mellan två klienter. TCP-kommunikationen består av tre faser anslutning, överföring och nedkoppling. En fil delas upp i flera segment innan de skickas och i ett TCP-segments header (information om innehållet i segmentet) finns det fält för sekvens nummer och bekräftelse (eng acknowledgment) nummer. Dessa nummer används för att säkerställa att alla segmenten kommer fram och i rätt ordning. När mottagaren har fått ett segment skickar den tillbaka en bekräftelse till sändaren. Får inte sändaren en bekräftelse skickas segmentet igen. 5
10 Spotify använder sig av TCP-uppkoppling för att det är en pålitlig uppkoppling och inte tillåter bortfall av data, förloras ett segment så skickas det om. Detta är positivt för att hålla hög kvalité på låtarna då de cachas och ska skickas vidare till andra användare. En ytterligare anledning till att använda TCP är congestion control. Den ser till att nätverket inte bli överbelastat. När nätverket blir överbelastat kan det leda till att segment inte kommer fram. För att minska belastningen så skickar färre segment i följ.[11] En låt är en relativt liten fil och kräver endast några få peers för att streama. Då det byts låt ofta är det viktigt med en effektiv sökfunktion för att hitta peers med den önskade låten och då kunna hindra fördröjning till nästa låt. Spotify har på sin server en tracker, en lista på de 20 senast peers som har en specifik låt. När en användare gör en förfrågan efter en låt görs en sökning på trackern vilket ger ett antal peers som har låten cachad. De peers som nu streamar låten till användaren kommer att ingå i användarens nätverk. En förfrågan av en låt kan skickas direkt till peers i nätverket och de i sin tur skickar förfrågan vidare till sina peers i sina nätverk, längre än så går inte förfrågan. Hittas inte låten hos dessa peers skickas förfrågan till server, detta för att minska söktiden. Det finns en begränsning på 60 peers i ett nätverk, då det är kostsamt med flera TCP uppkopplingar och för att hålla protokollet enkelt Uppspelning av musiken På Spotifys servrar finns alla låtar och där finns även en tracker som vet vilka som är uppkopplade. Som Spotify användare måste man cacha en viss mängd data på sin dator, detta för att kunna ladda upp till andra användare. Tracken listar även vilka låtar användarna har cachade. De gånger då Spotify inte kan förutse vilken nästa låt är (t.ex. när man slumpmässigt väljer en låt istället för att lyssna på en playlist) och den inte är cachad kommer låten att streamas från Spotifys servrar under de första 15 sekunderna och sedan övergå till p2p-streaming. Blir bufferten låg vid streaming i p2p-anslutningen övergår streamingen till servern. När en klient streamar från servern begränsas uppladdningen till att buffern ligger på max 15 sekunder. Begränsningen finns för att inte belasta serven mer än nödvändigt, till skillnad vid uppladdning från peers då en sådan begränsning inte finns. För en snabb övergång mellan låtar börjar nästa låt på tur att laddas ner innan den första är slut. Skulle den nya låten börja laddas ner tidigt och användaren byter låt, då innebär det att nedladdningen var slöseri på bandbredd. Skulle nedladdningen påbörjas sent finns risken att mottagaren inte har fått tillräckligt med material för att starta låten och skapar då en onödig fördröjning. Spotify har, för att hindra fördröjning men ändå inte bidra till slöseri av bandbredd, valt att nedladdningen av nästa låt påbörjas då det är 30 sek kvar.
11 Innan varje låt kan börja spelas måste klienten få en bekräftelse från servern på grund av digital rights management. Detta gäller även för cachade låtar med undantag för låtar som är synkroniserade till off-line mode. [11][12] 3.2 Video-on-demand Video-on Demand tillhandahåller ett antal funktioner såsom pause, fast forward, fast rewind etc. BitTorrent är en global standard som har betytt mycket för utvecklingen att skapa effektivare distribution av video-filer över internet. BitTorrent är ett protokoll som använder ett p2p-nätverk för fildelning. BitTorrent effektiviserar nedladdning genom att flera nedladdare hjälps åt. En klient kommunicerar med en tracker som har information om vilka andra BitTorrent-klienter som har hela eller delar av aktuell fil.. När en klient går med i en torrent tilldelas klienten ett slumpmässigt antal valda peers. De peers som klienten lyckas skapa en TCP-uppkoppling med ingår nu i klientens nätverk. Antalet peers i nätverket kommer att variera med tiden. Vid nedladdning används endast fem peers från sitt nätverk, men de uppdateras regelbundet och räknar om prioriteten för peers för en optimal nedladdning. BitTorrent har en lika-för lika policy vilket innebär att en peer ska ladda upp lika mycket som den laddar ner. BitTorrent har utvecklat sitt protokoll så att den ovanligaste delen i nätverket ska laddas ner först, så att ingen bit försvinner ur systemet. BitTorrent tillämpar kryptografiska kontrollsummor (SHA-1) för att säkerställa att data inte blir förvanskat. VoD streaming innebär att samtidigt som en videon laddas ner går det att använda den för uppspelning. Vidare försöker vi hitta ett effektivt sätt för uppspelning. Skulle VoD-streaming tillämpa BitTorrent teknik så att den ovanligaste del laddas ner först, vilket leder till fördröjningar i uppspelningen. Detta genom att bitarna som laddas ner inte behöver ligga i fas med uppspelning. Skulle VoD däremot ladda ner delarna i ordning, kan det skapa fördröjningar i slutet av videon eftersom det finns färre peers som laddar upp. Detta beror på att de flesta lämnar systemet vid slutet av en film. Det medför en stor belastning på sändarna som är kvar i systemet, vilket i sin tur leder till det tar längre tid för sändarna att ladda upp och det skapas förseningar i uppspelningen. Båda dessa sätt att enbart ladda ner bitarna i följd eller ta den ovanligaste biten först skapar fördröjningar och är var för sig ingen optimal lösning. Genom att kombinera de här två metoderna så kan uppspelningshastigheten hållas och de ovanligaste bitarna försvinner inte ur systemet.[13][14] 7
12 4 Systemets brister Ett uppenbart problem inom p2p streamingen är tidsfördröjningen. När informationen ska skickas genom ett antal noder och routrar innan informationen kommer fram till användaren så ökar fördröjningen med antalet användare av streamen. För att uppnå skalbarhet skickas informationen först till några peers som sedan blir uppladdare. Ligger man sist i den här kedjan uppgår fördröjningen till flera minuter. Problemet existerar dock endast när användaren ska se en live stream, annars märker man inte förseningen. Vi anser att man kan använda sig av UDP som transportprotokoll. Detta drar ner på transporttiden på nätet och får streamen att ligga mer i fas. De övriga problemen med att ha UDP som transpor protokoll kan minskas med att man använder en hybridlösning. En hybridlösning innebär att man använder både p2p och server. Detta gör att möjligt bortfall av delar försvinner och att första delen av sessionen flyter på lika bra som när det är många peers. Bristen på säker och stabil överföring gör att man inte kan sätta in den här tekniken istället för tvnätet. Man har dock försökt utveckla transport protokoll som ska ordna upp det här problemet. Streaming Transport Protocol är en blandning av TCP och UDP. Det enda problemet är dock att det inte finns något inbyggt stöd för det.[6]
13 5 Slutsats Efter att ha analyserat hur streaming kan se ut och hur olika applikationer har implementerat dem har vi kommit fram till följande saker: Användningen av ett hybridsystem har överlägsna fördelar mot ett streaming-system enbart uppbyggt på servrar eller p2p. Vid användningen av ett hybridsystem minskar risken för att bitar av en fil ska falla ur svärmen. Användning av en multicast-sändning minskar behovet av bandbredd. Vi kan nu säga att p2p-streaming är något som i framtiden kan blie en ersättning till det tvnät vi har i dagsläget. De ovan nämnda problemen måste dock åtgärdas för att få en tillförlitlig uppkoppling. När man sedan väl uppnått dessa mål kan man räkna med en minskad kostnad för de företag som idag enbart använder sig av server streaming. Utvecklingen av ett transportprotokoll för p2p-streaming skulle bidra till att man kan utveckla ett system som skulle kunna användas inom tv-nätet. En utveckling av detta skulle dock innebära att man behöver fler multicastingadresser och att införandet av Ipv6 skulle snabbas på. Detta då fler och fler prylar skulle innehålla applikationer som använder sig utav multicasting och p2p-streaming. I framtiden kan man tänka sig att även mobiltelefoner använder sig av denna teknik och att behovet av servrar kommer minska. 9
14 6 Källor [1] [www]< technology_home.html> författare: Cisco, årtal: --, titel: Technical Marketing Engineer David Lin describes the benefits of IP Multicast, typ av källa: elektronisk, utgivare: Cisco, hämtad den [2] [www] < författare: Williamson, Beau, årtal: 2000, titel: Internet Protocol Multicast, typ av källa: elektronisk, utgivare: Cisco, hämtad den [3] [www] < författare: --, årtal: --, titel: BitTorrentSpecification, typ av källa: elektronisk, utgivare: Cisco, hämtad den [4] [pdf] [5] [pdf] < > författare: --, årtal: --, titel: BitTorrentSpecification, typ av källa: elektronisk, utgivare: theory.org, hämtad den [6] [www] [7]NE peer-to-peer [8] [www] [ författare: W. Fenner, årtal: 1997, titel: Internet Group Management Protocol, Version 2, typ av källa: elektronisk, utgivare: Network Working Group, hämtad den [9] [www] [ författare: S. Deering m.fl, årtal: 1997, titel: Internet Protocol, Version 6 (IPv6), typ av källa: elektronisk, utgivare: Network Working Group, hämtad den [10] [pdf] författare: Jeng-Yuh Chang m.fl, årtal: 2008, titel: An Evaluation of Transport Protocols in Peer-to-Peer Media Streaming, typ av källa: elektronisk, utgivare: San Jose State University, hämtad den [11] [tryckt] Kurose, Ross(2010). Computer Networking,. Pearson [12] [pdf] < författare: Kreiz, Niemelä, titel: Spotify-Lag Scale, Low Lanency,P2P Musik- On-Demand Streaming typ av källa: elektronisk, hämtad: [13] [pdf] < författare: Carlsson,Eager, titel: Peer-assisted on-demand streaming of stored media using BitTorrent-like protocols typ av källa: elektronisk hämtad: [14] [pdf] < författare: Gkantsidis, Rodriguez, och Massoulie titel: Providing Video-on- Demand using Peer-to-Peer Networks typ av källa: elektronisk hämtad
BitTorrent. TDTS09 Datornät och internetprotokol Nicklas Schultz och Tim Bjärengren Linköpings universitet Linköping
BitTorrent TDTS09 Datornät och internetprotokol Nicklas Schultz och Tim Bjärengren Linköpings universitet Linköping 2011-02-22 Sammanfattning I den här rapporten studeras protokollet BitTorrent, ett peer-to-peer-protokoll
Läs merReal-time requirements for online games
Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping
Läs merFöreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Läs merTentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merHur BitTorrent fungerar
Hur BitTorrent fungerar dator8.info Introduktion till hur BitTorrent fungerar BitTorrent är ett protokoll som möjliggör snabb nedladdning av stora filer med minst Internet bandbredd. Det kostar inget att
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merDIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Transportskiktet Agenda Transportskiktets syfte Kommunikationskontroller Tillförlitligt och otillförlitlig transport protokoll TCP och UDP protokoll TCP Header TCP
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merTCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Läs merQuickTime Streaming Server, en introduktion
[Översättning saknas] Relaterat: Webbpublicering och Quicktime Streaming från miki Information om hur man lägger upp webbdokument och Quicktime-filmer för streaming från filservern miki. (140) Svenskt
Läs merÖvningar - Datorkommunikation
Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
Läs merDenna genomgång behandlar följande:
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Olika typer av nätverk Översikt av nätverkskomponenter Många viktiga begrepp gällande nätverk och datorkommunikation Ett nätverk består av enheter som kan
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs merDA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn
DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC
Läs mer5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merInternets historia i Sverige
Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.
Läs merOlika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET
Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan
Läs merSpotify strömning av musik. Fredrik Rosenqvist, Henrik Andersson Linköpings universitet Linköping
Spotify strömning av musik Fredrik Rosenqvist, Henrik Andersson Linköpings universitet Linköping 2011-02-23 Sammanfattning Denna rapport behandlar streamingtjänsten Spotifys uppbyggnad ur ett dataöverföringsperspektiv.
Läs merDenial of Services attacker. en översikt
Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon
Läs merFilöverföring i Windowsmiljö
Linnéuniversitetet Projektrapport Grundläggande Operativsystem 1DV415 Filöverföring i Windowsmiljö Erik Ljungqvist, Viktor Hjertman 10 januari 2014 Sammanfattning I detta projekt undersöks skillnaden i
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
Läs merMattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser
Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar
Läs merFrån användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merDIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Nätverksskikt Agenda Host-till-host kommunikation IPv4 protokoll förbindelselös IPv4 protokoll otillförlitlig leverans IPv4 protokoll media oberoende Styrinformation
Läs merDel 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:
Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen
Läs merNätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet
Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept
Läs merFöreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs merDA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>
DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll
Läs merIT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Läs merDatakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Läs merBittorrent: Rapport av projektarbetet i kursen Datakommunikation och Distribuerade System
Bittorrent: Rapport av projektarbetet i kursen Datakommunikation och Distribuerade System Magnus Gunnarsson, D-linjen 1. Inledning Bittorrent protokollet skapades utifrån behovet att på ett snabbt sätt
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Läs mer3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Läs merAccelerering av filhämtning
Accelerering av filhämtning Undersökning av inställningar i Windows för optimerad nedladdning Markus Fridolfsson Mikael Malmström TDTS09 Datornät och internetprotokoll Linköpings universitet Linköpings
Läs merTentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011
1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas
Läs merFile Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar
File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar Fredrik Pettersson frepe593@student.liu.se Daniel Torstensson danto629@student.liu.se IT1 - DOIP21 TDTS09 Datornät och internetprotokoll Linköpings universitet
Läs merSkärmbilden i Netscape Navigator
Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda
Läs merRepetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport. Stefan Alfredsson 18 Mars 2005
Repetition DK2 Middleware, P2P, Multimediatransport Stefan Alfredsson 18 Mars 2005 Några definitioner på middleware Klistret som gör det möjligt för en klient att få betjäning av en server / i klient/server
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,
Läs mer8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS
Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW
Läs merIPv6 Jonas Aronsson 3TEa
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.
Läs merLaboration 4 Rekognosering och nätverksattacker
Laboration Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker Författare: Niclas Håkansson Handledare: Niclas Håkansson Termin: VT13 Kurskod: 1DV425 Innehåll Instruktioner 3 Laborationens delar 3 Förberedelse
Läs merFöljande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?
Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning = 1 0 1 1 1 0 1 0 0 0 1 0 0 Koda bitsekvensen
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Läs merInternetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition
Läs merKaj Kjellgren Netnod Netnod
Kaj Kjellgren 2006 - Netnod AB @ Netnod Varför Multicast? Förhoppningsvis har detta redan täckts in av tidigare talare. Men i korthet ger Multicast möjlighet att: Spara stora mängder bandbredd både i corenät
Läs merHanna Germundsson, Karl-Johan Lundberg. hange595@student.liu.se, karlu823@student.liu.se
7&3IULHQGO\ %DNJUXQGGHILQLWLRQRFKWLOOlPSQLQJDUL WUDQVSRUWODJUHW Hanna Germundsson, Karl-Johan Lundberg hange595@student.liu.se, karlu823@student.liu.se TDTS09, Datornät och Internetprotokoll Linköpings
Läs merRouting Information Protocol
Routing Information Protocol Problem och lösningar TDTS09 Datornät och internetprotokoll Grupp: DOIP26 Erik Eloff, Annica Lewin eriel743@student.liu.se, annle867@student.liu.se Linköpings universitet 22
Läs merChalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29
Tidsfördröjningskompensation i distribuerade nätverksmiljöer Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Av: Oscar Andersson 820109-5638 Andreas Sjöstrand 800508-0117
Läs meratt det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är
Läs merStora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merSvar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0
Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, 12 Mars 2008 Version 3.0 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Lösningar 2.1 DAI 2.2 PVLAN 2.3 PVLAN Edge, Protected Port 2.4 Per Interface Sticky ARP 2.5 PACL 3 Andra
Läs merSPID och identifiering av obfuskerade protokoll
SPID och identifiering av obfuskerade protokoll Erik Hjelmvik < erik. hjelmvik [at] gmail. com > Swedish Network Users' Society Stockholm, 2010-09-29 Nätneutralitet #1 Definition #1 av nätverksneutralitet:
Läs merManual - Inläsningstjänsts App (ios för iphone och ipad)
Sidan 1 av 7 App-release: 1.0 Manual - Inläsningstjänsts App (ios för iphone och ipad) Innehållsförteckning 1 Kort om appen... 2 Funktionaliteten i grova drag... 2 Kända begränsningar i denna version...
Läs merRapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian
Rapport i Mobila systemarkitekturer med Symbian Kommunikation Datum: 2008-05-19 Namn: Kurs: Henrik Bäck HI101V Innehållsförteckning Inledning 3 Trådlös kommunikation 3 NMT 3 GSM 3 UMTS 3 802.15.1 (Bluetooth)
Läs merETS Fördjupningsuppgiften Ämnen. Mål för fördjupningsuppgiften. Hur kommer det att gå till? Jens A Andersson
ETS130 2013 Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom data- och telekom. Få en djup förståelse för detta ämne.
Läs merTENTAMEN FÖR KURS DAV C03, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid 1 av 6 Torsdag 01-10-25 kl 14.00 19.00
!#"$ %&(')+*#,&-(*#%$-#./) %$'45%&67%&89 TENTAMEN FÖR KURS DAV C, DATAKOMMUNIKATION II 5p Sid av 6 Torsdag --5 kl 4. 9. Ansvarig lärare: Johan Garcia, Annika Wennström, Katarina Asplund Betygsgränser:
Läs merInformationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,
Läs merEDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system
EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System Peer-To-Peer system Andreas Bernet 810929-0018 beran@etek.chalmers.se Sektion: Elektroteknik Johan Zhang 820401-1830 zhaj@etek.chalmers.se Sektion:
Läs merFöreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium
Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Dagens pass: Datorsäkerhet Nätverk Nätverkssäkerhet Så fungerar datatrafik Mats Weiderstål ska till Kazan för att titta på en junior.
Läs merChrister Scheja TAC AB
Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet
Läs merETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast
Läs merTransportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman
Transportnivån Kommunikation mellan processer :HEVHUYHU 6RFNHW 0LQSURFHVV 6RFNHW /RJLVNNRPPXQLNDWLRQPHOODQDSSOLNDWLRQV SURFHVVHU1lWYHUNVQLYnQLQQHElUORJLVN NRPPXQLNDWLRQPHOODQQRGHU (QVRFNHWSRUW JUlQVVQLWWPHOODQWUDQVSRUWQLYnQRFK
Läs merMobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012
Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video
Läs merVarför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är
Läs merVad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt...
Produktblad för NAV i molnet Innehåll Vad är molnet?... 2 Vad är NAV i molnet?... 3 Vem passar NAV i molnet för?... 4 Fördelar med NAV i molnet... 5 Kom igång snabbt... 5 Bli kostnadseffektiv... 5 Enkelt
Läs merTips och råd om trådlöst
Tips och råd om trådlöst Vad gör jag om min uppkoppling är långsam? Får du dåliga värden på Bredbandskollen ska du göra följande: Se till att datorn är direkt ansluten till modemet. Om du har ett eget
Läs merTentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk
Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering
Läs merTeliaSoneras syn på öppenhet
TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare
Läs merVersion lättläst. Så här använder du Legimus app. för Android
Så här använder du Legimus app för Android Innehåll Vad är Legimus?... 3 Talsyntes... 3 Legimus webb... 3 Kom igång med appen Legimus... 4 Logga in... 4 Bokhyllan... 4 Så här söker du en talbok... 5 Ladda
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Läs merSNABBGUIDE för Windows Media Encoder (media kodaren) - Sänd live med din webbkamera
SNABBGUIDE för Windows Media Encoder (media kodaren) - Sänd live med din webbkamera Instruktionerna till denna kameraguide är en enkel kom igång guide. Grundkrav: En webbkamera som är kopplad till datorn
Läs merManual - Inläsningstjänsts App (Android)
Sidan 1 av 7 Manual - Inläsningstjänsts App (Android) App-release: Beta Innehållsförteckning 1 Kort om appen... 2 Funktionalitet i grova drag... 2 Kända begränsningar i denna version... 2 2 Var hittar
Läs merAtt Säkra Internet Backbone
Att Säkra Internet Backbone Håkan Nohre @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Vad kan attackeras Attackera routrar/switchars förmåga att vidarebefordra data
Läs merDin guide till en säkrare kommunikation
GUIDE Din guide till en säkrare kommunikation Introduktion Internet genomsöks regelbundet i jakten på osäkra nätverk och enheter som saknar skydd för olika typer av exponering och intrång. Viktiga system
Läs merTentaexempel. Maria Kihl
Tentaexempel Maria Kihl Linjekodning Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? 2 Lösning Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning
Läs merKan vi lita på Internettekniken?
Kan vi lita på Internettekniken? Per Hurtig Per.Hurtig@kau.se Datavetenskap Agenda Telefoni Internet Telefoni över Internet? Forskning vid Karlstads Universitet Sammanfattning Alltid tillgängligt Telefoni
Läs merIdag. Streaming media. Översikt. Vad är det? Vad är streaming? Distributionsteknik Uppspelning och presentation Några exempel och demonstration
Idag Streaming media Erik Runeland erikr@kth.se Vad är streaming? Distributionsteknik Uppspelning och presentation Några exempel och demonstration Vad är det? En mekanism för att överföra tidsrelaterat
Läs merKihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på
Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator
Läs merSäkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18
Säkerhet genom simpel nätverksutrustning Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 1 Inledning Bakgrund Metod Sammanfattning Frågor 2 3 Ipv4 är idag slut hos världs distributören Europe and
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk
Läs merNSL Manager. Handbok för nätverksadministratörer
apple NSL Manager Handbok för nätverksadministratörer Den här handboken innehåller information om NSL Manager (Network Services Location Manager) och om hur man konfigurerar ett nätverk för användning
Läs merThe Pirate Bay-rättegången, dag 6 Fritt nedtecknat
The Pirate Bay-rättegången, dag 6 Fritt nedtecknat PB Pirate Bay TBP The Pirate Bay M Vittne, Jurist vid IFPI, Magnus Mårtensson Å Åklagare, med inriktning på IT-relaterade brott, Håkan Roswall t0 + 00:15:35
Läs merTesttentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 2009
LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 009-03- Testtentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 009 Lokal Valfri. Tillåtna
Läs mer1. Internets Applikationer 8 poäng
1. Internets Applikationer 8 poäng 1a) Det som kallas för sockets används för att komma åt och leverera tjänster från Internets applikationer. Ponera att en värddator C kör webbserver med portnummer 80
Läs merLABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar
LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Martin Andersson Hans Ericsson
Läs merRoutingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005
Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005 av Verner Franzén 790313-5932 data Anders Larsson 810912-4878 data Inledning
Läs mer