DIG IN TO Nätverksteknologier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIG IN TO Nätverksteknologier"

Transkript

1 DIG IN TO Nätverksteknologier

2 CCNA 1 Transportskiktet

3 Agenda Transportskiktets syfte Kommunikationskontroller Tillförlitligt och otillförlitlig transport protokoll TCP och UDP protokoll TCP Header TCP Initiering och stängning TCP flödeskontroll Portadressering Datasegmentering UDP server-klient process

4 CCNA 1 Inledning

5 Transportskiktets syfte tillhandahålla datasegmentering och styra hur segmenten sätts ihop på destinationen. följa upp varje enskild kommunikation genom att behålla aktiva alla kommunikationsströmmar. beskriva tjänster för datainkapsling och dess associationer. specificera rätt applikation vid destinationen. Leverera dataströmmar till rätt program via rätt portnummer. 1

6 Kommunikationskontroller Transportskiktet etablerar först en session mellan kommunicerande applikationer innan data överförs. Kommunikationskontroller möjliggör felfria leveranser. Det gäller att ha ordning i leveranser. Flödeskontrollen reglerar sändarens och mottagarens överföringsresurser: bandbredden buffertminnet. 2

7 Felhantering Flera applikationer kan kommunicera med varandra samtidigt (multiplexering) och enskilda dataströmmar kan identifieras. Segmentering möjliggör multiplexering. Fel kan uppstå och det måste identifieras för att reglera dataflöde återsända felaktiga leveranser. 3

8 Datasegmentering Program kan generera stora datamängder som inte kan direkt transporteras. Begränsningar i nätverkshanterare och eventuella fel skulle komplicera överföringen samt öka rejält leveranstiden. Data segmenteras så att de kan multiplexeras. Styrinformation i headern hjälper till att dataströmmar sätts ihop i rätt ordning. UDP och TCP tillhandahåller hantering av styrinformation 17

9 CCNA 1 Transportskiktets protokoll

10 Tillförlitliga och otillförlitliga transportprotokoll Tillförlitliga: Följer upp varje dataström Kvitterar felfria leveranser Återsänder icke kvitterade leveranser. Otillförlitliga: Är snabba Mindre styrinformation Kvitterar inte leveranser Återsänder inte Levererar utan ordning Programmerare väljer protokoll associerat till applikationen. 4

11 TCP header TCP är ett förbindelseorienterat protokoll därmed kan det garantera felfria leveranser. Kontrollmekanismer specificeras i varje segments header. Avsändaren och destinationen identifieras via portnummer. Segment sätts ihop med hjälp av sekvensnummer. Leveranser i byte kvitteras. Headerns längd specificeras och dataflödet regleras. Felkontroll Alternativ 0101 ACK RST SYN FIN 6

12 UDP header UDP är ett förbindelselöst protokoll som är snabbare än TCP men det verifierar inte dataleveranser. Om tillförlitlighet krävs när UDP används som transportprotokoll, måste det hanteras av applikationen. En av de viktigaste kraven för att leverera live video och röst över nätverket är att data fortsätter att flöda snabbt. Live video- och röstprogram kan tolerera viss dataförlust med minimal eller ingen märkbar effekt och passar utmärkt för UDP. UDP segment kallas datagram och dess header är inte större än 8 byte. 6

13 Portadressering TCP och UDP baserade tjänster identifierar kommunicerande applikationer med hjälp av deras portnummer. I tillhörande headern på varje segment eller datagram finns avsändarens och destinationens portnummer. Portnummer tilldelas beroende på meddelandets typ (request/replay). IP adress kombinerat med portnummer kallas "socket" :80 13

14 Portadressering Portnummer genereras med 16 bitar (2 ^16 =65536). System Ports: wellknown ports används av välkända kommunikationsprotokoll. User Ports: (Registered Ports) Dynamic/Private Ports: Servrar använder systemportnummer (0 1023). Klienter använder slumpartade portnummer över Systemportnummer tilldelas av IETF Användarportnummer och Privata portnummer tilldelas av IANA. 14

15 Portadressering NAT Till Från begär : :1150 HTTP : :2250 POP3 Till Från Svar : :80 HTTP : :110 POP3 15

16 Netstat Netstat returnerar en tabell med de aktiva portar Adressen innebär att datorn tar emot anrop från vilken annan adress som helst. Adress innebär att programmet bara accepterar anrop från den egna maskinen. Port scanning: nslookup Online port scanning 16

17 CCNA 1 TCP och UDP

18 Tillförlitlig kommunikation Tillförlitligheten i TCP kommunikation utförs av förbindelseorienterade sessioner. En session etableras först där sändaren och destinationen sammanbinds innan någon dataöverföring sker. Efter en session har etablerats, sänder destinationen bekräftelser till källan för de segment som den tar emot. 7

19 TCP sessions initiering TCP sessioner startas av klienter i en trestegsprocess som kallas handskakning: 1. Klienten skickar ett segment som identifieras med en sekvensnummer 2. Servern svarar med en ACK signal (samma SN + 1), samt synkroniseringstiden 3. Klienten svarar med en ACK signal Klient server 3 1 Send SYN SEQ=100 CTL=SYN SYN received Established (SEQ=101 ACK=301 CTL=ACK) SYN received Send SYN, ACK SEQ=300 ACK=101 CTL=SYN, ACK ACK received 2 8

20 TCP sessions terminering För att avsluta uppkopplingen används en två vägs handskakning. 1. När klienten inte har mer data att sända skickar till server ett segment med flaggan FIN satt till ett. 2. Servern svarar med ett ACK signal 3. Server skickar ett segment med flaggan FIN 4. Klienten svarar med en ACK signal. 4 1 Send FIN ACK received FIN received Send ACK FIN received Send ACK Send FIN ACK received 3 2 9

21 Flödeskontroll - Windowing Mottagare använder kvittensnumret för att verifiera leveranser av bytes och för att indikera att den är redo att ta emot nästa bitgrupp i sessionen Avsändaren förväntas sända ett segment identifierat med ett sekvensnummer som är lika med kvittensnumret. Sekvensnummer och kvittensnummer utbyts i båda riktningarna. För många kvittenser, istället kan flera segment sändas och bekräftas med en enda TCP-meddelande. 10

22 Flödeskontroll window size Flödeskontrollen hjälper att justera dataöverföring under en session så att ingen återsändning behövs göra det. Detta kallas fönsterstorlek (Window Size). Fönsterstorleken specificeras i ett fält i TCP-huvudet. När avsändaren verifierar att mottagaren klarar av att ta emot den överförda datamängden, fortsätter dataöverföringen. Den ursprungliga fönsterstorleken bestäms i sessionens handskakning. 11

23 Flödeskontroll dynamisk justering Fönsterstorleken kan dimensioneras dynamiskt genom att avsändaren kräver fler kvittenser. Det gör att dataöverföringens takt sänks eftersom avsändaren måste vänta för en kvittens innan en ny överföring skickas ut. Mottagaren kan också skicka en kvittens som indikerar mindre buffertkapacitet. Avsändaren sänker då fönsterstorleken enligt mottagarens kvittens. När det inte verifieras någon dataförlust kan avsändaren öka fönsterstorlek successivt tills det uppstår dataförlust. 12

24 TCP datasegmentering För att det ursprungliga meddelandet ska kunna förstås av mottagaren måste alla segment sättas ihop i rätt ordning. Segmenten anländer till destinationen i olika ordning. Detta kan göras med segmentets sekvensnummer. Den mottagande TCP process placerar mottagna kopior i sitt mottagningsbuffert. Där placeras segmenten i rätt ordning innan de skickas till applikationsskiktet. 18

25 TCP sekvensnummer Under en session ställs in en initial sekvensnummer (ISN). ISN representerar utgångsvärde för varje överförd byte. Sekvensnumret ökar under dataöverföringen motsvarande med det antal byte som har levererats. Denna sekvens av databyten gör att varje segment kan identifieras och monteras i rätt ordning vid destinationen. Saknade segment kan identifieras och återsändas. 19

26 TCP återsändning Mottagaren kvitterar endast mottagna leveranser av bytes. En kopia av överförda segment läggs i avsändarens buffert. Varje kopia stämplas med en timer. Segmenten tas bort från bufferten när kvittenser ankommer, annars återsänds de. Diskontinuerliga kvittensen kan accepteras om funktionen "Selective Acknowledgements" stödjas, sänds åter endast de borttappade segment. 20

27 UDP datagramhantering Eftersom UDP är förbindelselöst protokoll föregås inte några uppkopplingar innan någon kommunikation sker. Program som använder UDP skickar små mängder data som kan passa i ett segment. Dock kommer vissa program att skicka större mängder data som behöver segmenteras, dessa segment kallas datagram. När flera datagram skickas till en destination, kan de ta olika vägar och komma fram i fel ordning. UDP slår samman alla mottagna datagram utan ordning och vidarebefordrar den till högre skikt i kommunikationsmodellen. 21

28 UDP datagramhantering UDP är ett enkelt transportprotokoll som saknar säkerhetsmekanismer för återsändning, flödeskontroll. Säkerhetsmekanismer kan tillhandahållas av andra protokoll. Även om den totala mängden av UDP- trafik är ofta relativt låg finns flera populära nätverkstjänster och applikationer som använder UDP exempelvis: Domain Name System (DNS) Simple Network Management Protocol (SNMP) Dynamic Host Configuration Protocol (DHCP) Routing Information Protocol (RIP) Trivial File Transfer Protocol ( TFTP ) Online-spel 22

29 UDP serverprocess Liksom TCP-baserade applikationer tilldelas UDP-baserade serverprogram välkända eller Registrerade portnummer. När dessa program eller processer körs kommer de att acceptera data som matchar med den tilldelade portnummer. UDP tar emot ett datagram avsedda för någon av dessa program/tjänst och vidarebefordrar den till rätt applikation. 23

30 UDP klientprocess UDP klientprocessen väljer slumpmässigt ett portnummer från de dynamiska portnummer. UDP serverprocessen använder en av de välkända eller registrerade portnummer. Randomiserade portnummer ökar säkerheten. Dessa tilldelade portnummer används för alla datagram i transaktionen. 24

31 Sammanfattning Transportsskiktets primära syfte är datasegmentering och datarekonstruktion. Eftersom data ankommer till destinationen i olika tider behövs ett sekvensnummer för rekonstruktionen. UDP är ett enkelt förbindelselös protokoll som är snabbare än TCP men saknar säkerhetsmekanismer. TCP använder kvittensnumret för att verifiera leveranser av bytes och för att välkomma nästa bitgrupp i sessionen (expectational acknowledgement). Flödeskontrollen hjälper att justera dataöverföring under en session så att ingen återsändning behövs. Fönsterstorleken kan dimensioneras genom att avsändaren kräver fler kvittenser. 25

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

DIG IN TO Nätverksteknologier

DIG IN TO Nätverksteknologier DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Nätverksskikt Agenda Host-till-host kommunikation IPv4 protokoll förbindelselös IPv4 protokoll otillförlitlig leverans IPv4 protokoll media oberoende Styrinformation

Läs mer

DIG IN TO Nätverksteknologier

DIG IN TO Nätverksteknologier DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Kommunikationsgrunder Agenda Framgångsrik kommunikation Kommunikationskomponenter Nätverkskomponenter Klient- och mellanliggande enheter Nätverksmedia Nätverkstyper

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5 Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från

Läs mer

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman Transportnivån Kommunikation mellan processer :HEVHUYHU 6RFNHW 0LQSURFHVV 6RFNHW /RJLVNNRPPXQLNDWLRQPHOODQDSSOLNDWLRQV SURFHVVHU1lWYHUNVQLYnQLQQHElUORJLVN NRPPXQLNDWLRQPHOODQQRGHU (QVRFNHWSRUW JUlQVVQLWWPHOODQWUDQVSRUWQLYnQRFK

Läs mer

TCP och UDP-nivån. Portnummer

TCP och UDP-nivån. Portnummer I det här kapitlet går vi igenom hur UDP och TCP använder portnummer. TCP:s trevägs handskakning förklaras. Headers för TCP och UDP gås igenom. Flödeshanteringen i TCP inklusive sliding windows förklaras

Läs mer

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition

Läs mer

Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP

Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP Domain Name System (DNS) DHCP Tillämpningar 2002-11-06 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Transportskiktet Transportprotokoll otillförlitlig överföring: User Datagram

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

DIG IN TO Nätverksteknologier

DIG IN TO Nätverksteknologier DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Datalänkskikt - Ethernet Agenda Ethernet Datalänksskiktets grundtjänster Ethernet ramformat Adressering i Datalänkskiktet Unicast MAC adresser Broadcast MAC adresser

Läs mer

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar

Läs mer

DIG IN TO Nätverksteknologier

DIG IN TO Nätverksteknologier DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Applikationsskiktet Agenda Applikationsskiktet Protokoll Klient-server nätverk P2P nätverk och vanliga P2P applikationer TCP/IP protokollstack DNS tjänster och protokoll

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP: https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Network Address Translation

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda

Läs mer

Stora datanät. Maria Kihl

Stora datanät. Maria Kihl Stora datanät Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

Ver. 19734. Guide. Nätverk

Ver. 19734. Guide. Nätverk Ver. 19734 Guide Nätverk Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Protokoll 1 2.1 FTP 1 2.2 DNS 1 2.3 HTTP 2 2.4 HTTPS 2 2.5 TFTP 2 2.6 SNTP/NTP 2 2.7 SIP 2 2.8 RTP 2 2.9 RTCP 2 3. Nät 3 4. Brandvägg

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Transportskiktets uppgifter. Transportskiktet UDP. UDP-kapning (DNS) DNS-sökning, Ethernet-ram <#>

Transportskiktets uppgifter. Transportskiktet UDP. UDP-kapning (DNS) DNS-sökning, Ethernet-ram <#> Transportskiktets uppgifter Transportskiktet Sidorna 280-301, 326-330 i boken Transportskiktet kopplar samman tillämpningar Nätskiktet förmedlar meddelanden från maskin till maskin Transportskiktet lägger

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Transportskiktet. Sidorna , i boken

Transportskiktet. Sidorna , i boken Transportskiktet Sidorna 280-301, 326-330 i boken Transportskiktets uppgifter Transportskiktet kopplar samman tillämpningar Nätskiktet förmedlar meddelanden från maskin till maskin Transportskiktet lägger

Läs mer

Datasäkerhet och integritet

Datasäkerhet och integritet Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair

Läs mer

1. Internets Applikationer 8 poäng

1. Internets Applikationer 8 poäng 1. Internets Applikationer 8 poäng 1a) Det som kallas för sockets används för att komma åt och leverera tjänster från Internets applikationer. Ponera att en värddator C kör webbserver med portnummer 80

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl) Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011 1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas

Läs mer

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät Jens A Andersson (Maria Kihl) Repetition Protokoll: Överens om vilket språk vi pratat Paket: Dela upp datamängden i småbitar Tillförlitlig dataöverföring

Läs mer

Real-time requirements for online games

Real-time requirements for online games Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping

Läs mer

Hanna Germundsson, Karl-Johan Lundberg. hange595@student.liu.se, karlu823@student.liu.se

Hanna Germundsson, Karl-Johan Lundberg. hange595@student.liu.se, karlu823@student.liu.se 7&3IULHQGO\ %DNJUXQGGHILQLWLRQRFKWLOOlPSQLQJDUL WUDQVSRUWODJUHW Hanna Germundsson, Karl-Johan Lundberg hange595@student.liu.se, karlu823@student.liu.se TDTS09, Datornät och Internetprotokoll Linköpings

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,

Läs mer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest

Läs mer

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost. Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F7: Rep66on

Grundläggande nätverksteknik. F7: Rep66on Grundläggande nätverksteknik F7: Rep66on Kapitel 1 LIVING IN A NETWORK- CENTRIC WORLD Enheter (devices) End device ( host ) Dator, skrivare, IP- telefoner, Kameror osv... End user Någon som använder en

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Datainsamling över Internet

Datainsamling över Internet Datainsamling över Internet I den här uppgiften skall du styra ett mätförlopp och hämta mätdata via internet. Från en dator skall du styra en annan dator och beordra den att utföra en mätning och skicka

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

WWW. Exempel på klientsidan. Överföring av en html-fil. Snyggare variant. Verkligt format. Meddelandeformat för begäran HTTP

WWW. Exempel på klientsidan. Överföring av en html-fil. Snyggare variant. Verkligt format. Meddelandeformat för begäran HTTP Exempel på klientsidan WWW Javascript-interpretator XML-interpretator HTML-interpretator Java-interpretator CSS-interpretator Använder TCP Kan återanvända uppkoppling Inga tillstånd hos servern OS API

Läs mer

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015 Objektorienterad Programkonstruktion Föreläsning 10 7 dec 2015 Nätverksprotokoll - OSI Open Systems Interconnection model (ISO standard) definierar 7 lager för nätverkskommunikation: 1 - Physical Layer:

Läs mer

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3) Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) (eller digital signal) Om en sändare bara skickar en bitström över länken skulle mottagaren ha väldigt svårt för att tolka datan. Det krävs

Läs mer

DIG IN TO Nätverksteknologier

DIG IN TO Nätverksteknologier DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Inledning till nätverksteknologier Agenda Nätverksbeståndsdelar Nätverkstopologier Nätverkstyper Konvergerade nätverk Kretskopplat nätverk Paketförmedlande nätverk

Läs mer

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs

Läs mer

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? IP Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? Internet Internet använder sig av protokollbaserad kommunikation. Ett protokoll kan jämföras med att man

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,

Läs mer

Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy.

Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy. Uppgift i Internetworking för Chip Maguire. Problemställning: Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy. Problemet Ett par av proxies ska sättas

Läs mer

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion k (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Hur Internet fungerar?

Hur Internet fungerar? Hur Internet fungerar? WWW-sida Nixu International Nixu Oy

Läs mer

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

F8 Meddelandesändning med UDP

F8 Meddelandesändning med UDP F8 Meddelandesändning med UDP EDA0965 Nätverksprogrammering Per Andersson Datavetenskap Lunds universitet Transport Layer Bygger vidare på Internet Layer / IP. Applikationsprogram Transportlagret Internetlagret

Läs mer

3. Remote Procedure Call (RPC)

3. Remote Procedure Call (RPC) 5.18 3. Remote Procedure Call (RPC) Allmän kommunikationsparadigm: request / reply En klientprocess sänder en förfrågan till en serverprocess som svarar med ett svarsmeddelande klient förfrågan server

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk

Läs mer

Föreläsning 9. Transportskiktet. User Datagram Protocol (1/2) Introduktion till modern telekommunikation 15.11.2004. Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Föreläsning 9. Transportskiktet. User Datagram Protocol (1/2) Introduktion till modern telekommunikation 15.11.2004. Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Föreläsning 9 Mål Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå betydelsen av DNS Förstå grundstrukturen i DNS Förse en kort översikt av DHCP Förse en kort översikt

Läs mer

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Martin Andersson Hans Ericsson

Läs mer

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) 2 Repetition (eller digital signal) 3 Att skicka

Läs mer

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk 1 Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk CNA Computer and Network Architectures laboratory 2 Översikt Inledning Ad-hoc-nätverk Vägval och vägvalsprotokoll Strömförbrukning Prestandautvärdering Spontana nätverk

Läs mer

Hur BitTorrent fungerar

Hur BitTorrent fungerar Hur BitTorrent fungerar dator8.info Introduktion till hur BitTorrent fungerar BitTorrent är ett protokoll som möjliggör snabb nedladdning av stora filer med minst Internet bandbredd. Det kostar inget att

Läs mer

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual Laborationer onsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF Sigma Förberedelseuppgifter (se webben) Obligatoriska Till första labben: Kolla teoriavsnitt i förväg Förhör/kontroll innan labb (ej skriftligt

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful

Läs mer

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl. 8 12

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl. 8 12 LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet 1(8) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 2009-03-16 Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2009-03-14 kl.

Läs mer

Datalänklagret. Datalänklagret ska:

Datalänklagret. Datalänklagret ska: Datalänklagret Datalänklagret ska: Erbjuda tjänster till det överliggande lagret (nätverkslagret) Paketera data (framing) Hantera fel i överföringen Hantera flödeskontroll Tjänster som datalänklagret erbjuder

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on Grundläggande nätverksteknik F1: Introduk6on Mål E:er genomgången kurs skall studenten Förstå sy:e och funk6on med nätverk Kunna beskriva teori och funk6on med vanliga nätverksenheter och nätverksprotokoll

Läs mer

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder Jens A Andersson Digitalisering av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Tentamen Nätverksprogrammering Lösningsförslag

Tentamen Nätverksprogrammering Lösningsförslag LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(5) Institutionen för datavetenskap Tentamen Nätverksprogrammering Lösningsförslag 2016 05 31, 8.00 13.00 Del 1 1. a) Vid multicast skickas ett datagram från en sändande dator

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,

Läs mer

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering Datum: 2006-10-09 Skribent: Andreas Boström Föreläsare: Roland Elverljung 2D1395, Datasäkerhet GF3 Paketfiltrering Den här föreläsningen behandlar paketfiltrering samt en kort översikt över TCP ( Transmission

Läs mer

Testtentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 2009

Testtentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 2009 LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 009-03- Testtentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system vt 009 Lokal Valfri. Tillåtna

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning = 1 0 1 1 1 0 1 0 0 0 1 0 0 Koda bitsekvensen

Läs mer

IP-baserade program. Telnet

IP-baserade program. Telnet Det här kapitlet behandlar några klassiska TCP/IP-baserade program. Främsta fokus är HTTP men även lite enklare applikationer som telnet och FTP behandlas. Kapitlet är tänkt att kunna läsas fristående

Läs mer

SSL/TLS-protokollet och

SSL/TLS-protokollet och Tekn.dr. Göran Pulkkis Överlärare i Datateknik SSL/TLS-protokollet och SSL-baserade applikationer Innehåll Secure Socket Layer (SSL) / Transport Layer Security (TLS) protokollet SSL-baserade applikationer

Läs mer

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll 1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på

Läs mer

1. Blandade frågor 4p

1. Blandade frågor 4p 1. Blandade frågor 4p 1a) Se avsnitt 2.2.2 i kursboken Beständigt persistent HTTP innebär att webbklienten skapar en TCP-anslutning för att hämta HTML-filen och servern behåller denna anslutning öppen

Läs mer

adressöversättning. Adressöversättning bryter mot principen att kommunicera end-to-end. introduktion till ip 93 Testa själv

adressöversättning. Adressöversättning bryter mot principen att kommunicera end-to-end. introduktion till ip 93 Testa själv Det här kapitlet behandlar adressöversättning relativt djupt. Olika tekniker som NAPT och PAT tas upp. Likaså olika varianter av NAPT för att förklara problem som uppstår på grund av adressöversättning.

Läs mer

RUTINBESKRIVNING FÖR INSTALLATION AV KAMERA

RUTINBESKRIVNING FÖR INSTALLATION AV KAMERA SS-ISO 9002/4.5 Kam Mera4342-1.doc Sida 1 av 16 RUTINBESKRIVNING FÖR INSTALLATION AV KAMERA SS-ISO 9002/4.5 Kam Mera4342-1.doc Sida 2 av 16 INNEHÅLL SIDA Tilldelning av IP-adress... 3 Uppsättning av Kamera...

Läs mer

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll Datorkommunikation, grundbegrepp Skiktade kommunikationsprotokoll Protokoll Förbindelseorienterat (connection-oriented) och förbindelselöst (connectionless). Uni-, multi- och broadcast. Skiktade kommunikationsprotokoll

Läs mer

F1 Nätverk och meddelandesändning

F1 Nätverk och meddelandesändning F1 Nätverk och meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering Roger Henriksson Datavetenskap Lunds universitet Nätverksprogrammering Tekniker för att skriva program som kommunicerar med varandra

Läs mer

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Roger Henriksson Datavetenskap Lunds universitet Transport Layer Transport Layer Bygger vidare på på "Internet Internet Layer" Layer / IP. / IP. Applikationsprogram

Läs mer

Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet

Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet previous next Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet Kursledare: Cristian Bogdan cristi@nada.kth.se Gästföreläsare: Björn Eiderbäck bjorne@nada.kth.se Innehåll Kort om grundläggande

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

IP-telefoni (Voice over IP) Jonas Myhrman, , D.

IP-telefoni (Voice over IP) Jonas Myhrman, , D. IP-telefoni (Voice over IP) Jonas Myhrman, 790921-5530, D. 1. INTRODUKTION IP-telefoni, eller VoIP (Voice over IP) som det också kallas, tillåter användare att föra telefonsamtal över datanätverk istället

Läs mer