Föreläsning 9. Transportskiktet. User Datagram Protocol (1/2) Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 9. Transportskiktet. User Datagram Protocol (1/2) Introduktion till modern telekommunikation 15.11.2004. Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1"

Transkript

1 Föreläsning 9 Mål Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå betydelsen av DNS Förstå grundstrukturen i DNS Förse en kort översikt av DHCP Förse en kort översikt av tillämpningar Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Transportskiktet Transportprotokoll otillförlitlig överföring: User Datagram Protocol (UDP) tillförlitlig överföring: Transmission Control Protocol (TCP) Tillämpningar inom en värddator nås genom portar möjliggör kommunikation mellan processer IP adress + portnummer identifierar en socket reserverade portar (används av servrar) exempel SSH 22 DNS 53 HTTP 80 tillfälliga portar (ephemeral ports) portar som används tillfälligt under en session Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 2 User Datagram Protocol (1/2) Otillförlitlig överföring inga bekräftelser, UDP meddelanden kan förloras förbindelsefri inga sekvensnummer UDP meddelanden kan anlända i oordning ingen flödeskontroll enkelt protokoll Tillämpningar som använder UDP måste ta dessa egenskaper i beaktande Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 3 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

2 User Datagram Protocol (2/2) Enkelt huvud portarna längd: inkluderar UDP huvudet och nyttolasten kontrollsumman inte obligatorisk räknas över UDP pseudo-huvudet (bl a IP adresserna inkluderade), UDP huvudet och nyttolasten Sändarport Längd Mottagarport Kontrollsumma Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 4 Transmission Control Protocol (1/2) Tillförlitlig överföring positiva bekräftelser och omsändning används paket bekräftas med sekvensnummer, anger numret på nästa oktett av data som förväntas (positiv bekräftelse) om ett segment av data inte bekräftas inom en tidsfrist så skickas det på nytt tidsfristen kan ändra dynamiskt via uppskattningar av rundresetiden sändfönster används för att få bättre genomströmning sändfönstrets storlek kan minskas vid stockning TCP delar upp tillämpningens data i segment Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 5 Transmission Control Protocol (2/2) förbindelse etableras mellan sändare och mottagare förbindelsen identifieras av dess ändpunkter genom (värddator adress, port nummer) Till exempel ( , 3444) - ( , 5000) Ett socketpar TCP erbjuder flödeskontroll mellan ändpunkterna sköts genom att ändra fönsterstorleken Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 6 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 2

3 TCP huvudet HL Sändarport Reserverat Kodbitar Kontrollsumma Tillval Sekvensnummer Bekräftelse Mottagarport Fönsterstorlek Brådskande Utfyllnad Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 7 TCP huvudets fält (1/2) portar Sekvensnummer: sekvensnummer för den första oktetten i segmentet Bekräftelse: sekvensnummer för nästa oktett som förväntas HL: Huvudlängd Kodbitar (flaggor) URG: brådskande fältet bör beaktas ACK: paketet bekräftar mottagen information PSH: datan borde skickas direkt till mottagaren Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 8 TCP huvudets fält (2/2) RST: reset SYN: indikerar synkronisering (sekvensnummer bör synkroniseras) FIN: avslutar förbindelsen Fönsterstorlek: anges i antal oktetter som mottagaren är villig att acceptera Kontrollsumma: samma princip som i UDP Brådskande: data kan betecknas som brådskande Tillval: bl. a. en option för att indikera maximal segmentstorlek Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 9 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 3

4 TCP och UDP UDP är ett enkelt protokoll UDP lämpar sig för överföring av små mängder data TCP kräver synkroniseringsmeddelanden (SYN) i början och meddelanden om att kommunikationen avslutas (FIN) Det är viktigt att känna till hur UDP och TCP när man bygger en tillämpning val av transportprotokoll bör baseras på trafikkarakteristiken för tillämpningen Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 10 Mänskor och IP adresser Numeriska adresser används i Internet exempel: (IPv4), fe80::a0a1:46ff:fe06:61ee (IPv6) Mänskor minns namn bättre än nummersekvenser I Internet har namn använts ända från början Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 11 Domain Name System (1/3) Historia: i början hade man alla DNS data i en fil: hosts.txt blev opraktiskt när Internet växte Lösningen var DNS Huvuduppgifter: mapping mellan namn och IP adress, och vice versa kontrollerar e-postöverföring domännamn: absolut: Fully Qualified Domain Name (FQDN) slutar alltid med beteckningen för rotnoden (.) t. ex. Relativt t. ex. www eller Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 12 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 4

5 Domain Name System (2/3) DNS databasen är: global globalt unika namn och adresser distribuerad ingen nod har fullständig information en organisation kan sköta sin egen lokala DNS data hierarkisk organiserat som ett träd med en rotnod, som Unix filsystem domäner och zoner Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 13 Domain Name System (3/3) Noderna kallas för domäner t. ex. hut.fi toppnivådomäner: organisatoriska arpa, com, edu, gov, int, mil, net, org nya:.name (registrations by individuals),.biz (for business),.info (unrestricted use) geografiska fi, se, uk, us, nu, go, etc Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 14 Struktur Global hierarkisk distribuerad Rot nod, rot namn servrar (13) Toppnivådomäner (com, edu, fi, se, uk) Lägre nivå domäner (hut.fi) Löv ( -> ) Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 15 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 5

6 DNS begrepp (1/3) namnserver master (primary, master) den server där datan administreras slav (secondary, slave) har auktoritativ data om en viss zon laddar ny data från primären med jämna mellanrum medelst zonöverföring (zone transfer) Buffertminne (cache) en namnserver kan spara DNS data den fått via förfrågningar för en viss tid BIND (Berkeley Internet Name Daemon) mest använda namnbetjänten fritt distribuerbar mjukvara Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 16 DNS begrepp (2/3) Resolver: klienten i DNS kan göra namnförfrågningar t. ex. nslookup eller dig Resolution processen bestående av en eller flera förfrågningar för att få en viss information namnservrar måste känna till de servrar som är ansvariga för rotnoden: rotnamnserver (root name server) Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 17 DNS begrepp (3/3) delegering: ansvaret för en underdomän ges åt en ny namnbetjänt in-addr.arpa: den del av trädet som innehåller adress-till-namn information Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 18 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 6

7 8. IP address Introduktion till modern telekommunikation Resolution 2. Root name server Hut namnserver 3. referral (.com) referral (cnn.com) IP address.com name server machine.hut.fi cnn.com name server Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 19 Domain Name System (6/6) Informationen måste sparas i ett visst fastlagt format RR (resource record) A: namn till adress PTR: adress till namn NS: information om namnservers för en viss zon CNAME: alias MX: mail exchanger, information om vilka maskiner emottar elpost för en maskin eller en zon SOA: Start Of Authority, varje zon har en SOA Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 20 Exempel telkom.example. IN SOA ns.telkom.example. bos.tcm.hut.fi. ( ) IN NS ns.telkom.example. IN MX 10 mail.telkom.example $ORIGIN telkom.example. localhost IN A ns IN A mail IN A www IN A IN TXT "Our web server" ftp IN CNAME mail.telkom.example Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 21 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 7

8 Problem i DNS Komplicerat protokoll DNS administration dåligt dokumenterat Master file format: formatet som används för att spara DNS information känsligt för felkonfigurationer: fatalt att t. ex. glömma bort en punkt i ett absolut domännamn En undersökning av Men and Mice November 2000 : 80 % av zonerna innehåller felaktig information som kan leda till problem Säkerhet Crackers samlar ofta DNS information som förberedelse för attacker DNS implementationerna har haft många svagheter Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 22 Nya krav IPv6 stöd DNS behöver datasäkerhetsmekanismer många attacker utnyttjar svagheter i DNS DNS Security Extensions (DNSSEC) dynamisk uppdatering dynamic DNS update, dyndns Internationell DNS? Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 23 Dynamic Host Configuration Protocol Mål att underlätta konfigurationsprocessen när en ny maskin kopplas till nätet nätkonfigurationen sker automatiskt den nya som maskinen kopplas till nätet kör en DHCP klient en DHCP server i nätet tilldelar maskinen en address för en viss tid (lease) dyndns gör det möjligt för en DHCP server att konfigurera DNS automatiskt då en ny maskin kopplas till nätet Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 24 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 8

9 Tillämpningar (1/2) Telnet, Rlogin, rsh för fjärrkontakt till en annan maskin ssh borde användas i stället för dessa rcp kopiering till en annan maskin scp bör användas för säker kopiering File transfer protocol (FTP) Filöverföring Scp eller sftp bör användas för säker filöverföring Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 25 Tillämpningar (2/2) E-post Simple Mail Transfer Protocol (SMTP, RFC822) MIME (stöder teckenuppsättningen ISO Latin-1) sendmail: program som sköter e-postöverföring invecklat, har innehållit många säkerhetshål PGP (eller GPG) för säker e-postöverföring Simple Network Management Protocol (SNMP) används för nätverksadministration nyare versioner har datasäkerhetsmekanismer World-wide web (WWW) HTTP (HyperText Transfer Protocol) används Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 26 WWW (1/3) klient-server-modellen överföringsprotokoll HTTP olika representationer av text: HTML, XML Standard Generalized Markup Language (SGML) metaspråk internationell standard annoterad text för att göra det möjligt att bestämma hur en test skall se ut (t. ex. då texten printas) deskriptiv annotation dokumenttyper systemoberoende Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 27 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 9

10 WWW (2/3) HyperText Markup Language (HTML) ett metaspråk för att göra hypertextdokument som är portabla från en platform till annan följer SGML-standarden (en tillämpning av SGML), dvs syntaxen för HTML definieras med SGML och en DTD (document type definition) <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 3.2 Final//EN"> Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 28 WWW (3/3) exstensible Markup Language (XML) rekommendation för att göra WWW till ett mångsidigare redskap erbjuder mer flexibilitet: möjligt att göra saker som inte kan göras eller är svåra att göra med HTMLHTML erbjuder en definierad, fast mängd annotationssymboler (tags) XML ger möjlighet att definiera nya symboler (t. ex. <PHONENUM>) och beroendeförhållanden mellan olika symboler Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 29 Hypertext Transfer Protocol (1/3) protokoll för kommunikation mellan en WWW klient (browser) och en WWW server port 80 används vanligen enkelt protokoll två typer av meddelanden: begäran (request) och svar (response) URI (Uniform Resource Identifier) URL (Uniform Resource Locator) URN (Universal Resource Names) Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 30 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 10

11 HTTP (2/3) begäran, format: request-line: Method request-uri HTTP-version headers <blank line> body GET ger som svar informationen som identifieras i URI i begäran HEAD ger endats huvudet som svar POST används för att posta e-post, nyheter eller för att sända informationen i en ifyll blankett Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 31 HTTP (3/3) svar, format status-line: HTTP-version response-code response-phrase headers <blank line> body svarkoder Framgångsrikt resultat, redirect, klientfel, serverfel 200: OK, request succeeded 301: requested resource has been assigned a new permanent URL 404: Not found 503: Service temporarily unavailable HTTP proxy CGI (Common Gateway Inteface) www-sidor kan genereras medelst kod skriptar kan byggas för att behandla information (POST) Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 32 Exempel (1/3) morphine ~ 35 % telnet 80 Trying Connected to Escape character is '^]'. HEAD /index.html HTTP/1.1 Host: HTTP/ OK Date: Wed, 24 Nov :46:27 GMT Server: Apache/1.3.9 (Unix) Last-Modified: Tue, 23 Nov :24:03 GMT ETag: "17b4f-148f-383ab193" Accept-Ranges: bytes Content-Length: 5263 Content-Type: text/html;charset=iso Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 33 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 11

12 Exempel (2/3) morphine ~ 36 % telnet 80 Trying Connected to Escape character is '^]'. GET /index.html HTTP/1.1 Host: HTTP/ OK Date: Wed, 24 Nov :48:24 GMT Server: Apache/1.3.9 (Unix) Last-Modified: Tue, 23 Nov :24:03 GMT ETag: "17b4f-148f-383ab193" Accept-Ranges: bytes Content-Length: 5263 Content-Type: text/html;charset=iso Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 34 Exempel (3/3) <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 3.2 Final//EN"> <html> <head> <title>teknillinen korkeakoulu</title> <link rev="made" <!-- (v , v , v ) v > </head>... <tr><td colspan=2> </td><td align=left colspan=3><small>sivusta vastaa <a Päivitetty </small></td></tr> </table> </center> </body> </html> Connection closed by foreign host. morphine ~ 37 % Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 35 Framtid Ny version av HTTP-protokollet (1.1) innehåller nya primitiv PUT DELETE TRACE CONNECT OPTIONS interaktivitet i WWW javascript Java ActiveX trafikkarakteristiken ett aktivt forskningsområde Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 36 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 12

Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP

Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP Domain Name System (DNS) DHCP Tillämpningar 2002-11-06 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Transportskiktet Transportprotokoll otillförlitlig överföring: User Datagram

Läs mer

Föreläsning 6 Mål. Mänskor och IP adresser. Domain Name System (1/3) Numeriska adresser används i Internet

Föreläsning 6 Mål. Mänskor och IP adresser. Domain Name System (1/3) Numeriska adresser används i Internet Föreläsning 6 Mål Förse en översikt av tillämpningar i Internet Förstå betydelsen av DNS och grundstrukturen i DNS Förstå användning DHCP förstå hur HTTP fungerar Mänskor och IP adresser Numeriska adresser

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Datasäkerhet och integritet

Datasäkerhet och integritet Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair

Läs mer

WWW. Exempel på klientsidan. Överföring av en html-fil. Snyggare variant. Verkligt format. Meddelandeformat för begäran HTTP

WWW. Exempel på klientsidan. Överföring av en html-fil. Snyggare variant. Verkligt format. Meddelandeformat för begäran HTTP Exempel på klientsidan WWW Javascript-interpretator XML-interpretator HTML-interpretator Java-interpretator CSS-interpretator Använder TCP Kan återanvända uppkoppling Inga tillstånd hos servern OS API

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Hur Internet fungerar?

Hur Internet fungerar? Hur Internet fungerar? WWW-sida Nixu International Nixu Oy

Läs mer

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5 Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från

Läs mer

Transportskiktets uppgifter. Transportskiktet UDP. UDP-kapning (DNS) DNS-sökning, Ethernet-ram <#>

Transportskiktets uppgifter. Transportskiktet UDP. UDP-kapning (DNS) DNS-sökning, Ethernet-ram <#> Transportskiktets uppgifter Transportskiktet Sidorna 280-301, 326-330 i boken Transportskiktet kopplar samman tillämpningar Nätskiktet förmedlar meddelanden från maskin till maskin Transportskiktet lägger

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Transportskiktet. Sidorna , i boken

Transportskiktet. Sidorna , i boken Transportskiktet Sidorna 280-301, 326-330 i boken Transportskiktets uppgifter Transportskiktet kopplar samman tillämpningar Nätskiktet förmedlar meddelanden från maskin till maskin Transportskiktet lägger

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll 1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

Vad är DNS? DNS. Vad är DNS? (forts.) Vad är DNS utåt? Vad är DNS internt? Vad är DNS internt? (forts.)

Vad är DNS? DNS. Vad är DNS? (forts.) Vad är DNS utåt? Vad är DNS internt? Vad är DNS internt? (forts.) Vad är DNS? DNS Michael Westlund westlund@sunet.se Domain Name System Håller reda på domännamnen på Internet Världens mest distribuerade databas Trädstruktur 0-10-04 Michael Westlund

Läs mer

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion Webbteknik En kort introduktion Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender 1 Historisk återblick 89 CERN Tim Berners Lee Ett plattformsoberoende sätt att sprida

Läs mer

DNS laboration report Wilhelm Käll YYYY-MM-DD (the date the report was finished)

DNS laboration report Wilhelm Käll YYYY-MM-DD (the date the report was finished) School of humanities and informatics Datakommunikation Introduktion, 7,5 HP DNS laboration report Wilhelm Käll YYYY-MM-DD (the date the report was finished) 1 Introduktion... 1 2 Topologi... 2 3 Del 1

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Domain Name System DNS

Domain Name System DNS Det här kapitlet behandlar DNS översiktligt. Det är ett utdrag ur ett mer omfattande kapitel i boken. Hur vi klarade oss innan DNS behandlas. Namnstrukturer och toppdomäner gås igenom. Hur DNS-frågor görs

Läs mer

Tilläggs dokumentation 4069 Dns

Tilläggs dokumentation 4069 Dns Tilläggs dokumentation 4069 Dns Magnus Larsson FMTS/UtbE/ElektrosystemA it-sektionen 4069 DNS- Tilläggsdokumentation 4069 DNS-Tilläggsdokumentation...2 Domäner och Zoner...3 C:\Mina Dokument\PowerFolders\Försvarsmakten,FMTS\Kurser\4069A,

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

TNMK30 - Elektronisk publicering

TNMK30 - Elektronisk publicering Webben TNMK30 - Elektronisk publicering Vad är internet? Vad är internet? Vad är internet? Internet: sammankoppling av datornätverk. Används för bl.a. epost, chat, filöverföring, webbsidor. Kommunikation

Läs mer

DNS-test. Patrik Fältström. Ulf Vedenbrant. paf@cisco.com. uffe@vedenbrant.se

DNS-test. Patrik Fältström. Ulf Vedenbrant. paf@cisco.com. uffe@vedenbrant.se DNS-test Patrik Fältström paf@cisco.com Ulf Vedenbrant uffe@vedenbrant.se Vad är dns-test? DNS-test är namnet på ett projekt som initierades av II-Stiftelsen dnscheck heter det programmet som Patrik skrev

Läs mer

Tips: Titta på relevanta genomgångar på webbplatsen

Tips: Titta på relevanta genomgångar på webbplatsen Ubuntu Server Denna laboration är en del av en serie labbar med Ubuntu Server som till viss del bygger vidare på varandra. I del ett tittar vi på installation och konfigurering av DNS-server med Ubuntu

Läs mer

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll Datorkommunikation, grundbegrepp Skiktade kommunikationsprotokoll Protokoll Förbindelseorienterat (connection-oriented) och förbindelselöst (connectionless). Uni-, multi- och broadcast. Skiktade kommunikationsprotokoll

Läs mer

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? IP Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? Internet Internet använder sig av protokollbaserad kommunikation. Ett protokoll kan jämföras med att man

Läs mer

Föreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät

Föreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät Föreläsning 4 Mål: Förstå hur man bygger upp telekommunikationsnätverk Förstå begreppet topologi Känna till de allmännaste nätverkstopologierna Känna till de olika förmedlingsteknikerna Känna till bakgrunden

Läs mer

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET Föreläsning 8 Introduktion historia protokollstacken Internet protokoll (IP) Adressering Paketformat Förmedling IPv6 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Historia ARPANET föregångare till Internet US

Läs mer

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator

Läs mer

Föreläsning 1. På klientsidan... Allmänt. På serversidan... Och dessutom... DD1389 Internetprogrammering 6 hp

Föreläsning 1. På klientsidan... Allmänt. På serversidan... Och dessutom... DD1389 Internetprogrammering 6 hp Föreläsning 1 DD1389 Internetprogrammering 6 hp Kursintroduktion Lärare: Vahid Mosavat, vahid@kth.se Kursaktivitet: föreläsningar, laborationer Kursmaterial: labbinstruktioner, föreläsningsanteckningar

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

TCP och UDP-nivån. Portnummer

TCP och UDP-nivån. Portnummer I det här kapitlet går vi igenom hur UDP och TCP använder portnummer. TCP:s trevägs handskakning förklaras. Headers för TCP och UDP gås igenom. Flödeshanteringen i TCP inklusive sliding windows förklaras

Läs mer

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes.

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes. Voice over IP / SIP Motivation for VoIP Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University. 1 2 Internet Telephony as PBX replacement Switching Costs 3 4 Internet Telephony Modes SIP SIP

Läs mer

Modul 6 Webbsäkerhet

Modul 6 Webbsäkerhet Modul 6 Webbsäkerhet Serverskript & Säkerhet Webbservrar & serverskript exponerar möjlighet för fjärranvändare att skicka data och köra kod vilket medför risker. Man ska aldrig lita på att alla vill göra

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Avancerad DNS - Laborationer

Avancerad DNS - Laborationer Domain Name System com se arpa bunyip sunet kth 130 in-addr kaffe mocha sunic ftp 72 237 201 Avancerad DNS - Laborationer Skiss över domänstrukturen under laborationerna... 3 Lab 1. Laborationsförberedelser...

Läs mer

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3) Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) (eller digital signal) Om en sändare bara skickar en bitström över länken skulle mottagaren ha väldigt svårt för att tolka datan. Det krävs

Läs mer

DNSSec. Garanterar ett säkert internet

DNSSec. Garanterar ett säkert internet DNSSec Garanterar ett säkert internet Vad är DNSSec? 2 DNSSec är ett tillägg i Domain Name System (DNS), som säkrar DNS-svarens äkthet och integritet. Tekniska åtgärder tillämpas vilket gör att den dator

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

IP-baserade program. Telnet

IP-baserade program. Telnet Det här kapitlet behandlar några klassiska TCP/IP-baserade program. Främsta fokus är HTTP men även lite enklare applikationer som telnet och FTP behandlas. Kapitlet är tänkt att kunna läsas fristående

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress

Läs mer

Att bygga VPN. Agenda. Kenneth Löfstrand, IP-Solutions AB. kenneth@ip-solutions.se. Olika VPN scenarios. IPsec LAN - LAN. IPsec host - host SSH

Att bygga VPN. Agenda. Kenneth Löfstrand, IP-Solutions AB. kenneth@ip-solutions.se. Olika VPN scenarios. IPsec LAN - LAN. IPsec host - host SSH Att bygga VPN Kenneth Löfstrand, IP-Solutions AB kenneth@ip-solutions.se 1 IP-Solutions AB Agenda Olika VPN scenarios LAN - LAN host - host SSH 2 IP-Solutions AB IP-Solutions - Konsultverksamhet Oberoende

Läs mer

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML ITK:P2 F1 FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML DSV Peter Mozelius 1 Hemsidor med HTML Hur många av er har provat på att bygga en egen hemsida med HTML eller XHTML? För hand eller med hjälpverktyg? Har ni lagt

Läs mer

Idag. Webben och HTML. Webbens funk3on. URL och websidor. Moment F om webben och HTML startar nu

Idag. Webben och HTML. Webbens funk3on. URL och websidor. Moment F om webben och HTML startar nu Idag Webben och HTML Ins3tu3onen för system- och rymdteknik Luleå tekniska universitet Moment F om webben och HTML startar nu Dead-line: torsdag 22 sep (dvs om en vecka). UppgiQ: Skriv en enkel websida

Läs mer

Swedbank Mobile Loadtesting. LoadRunner 11.04 Mobile App protocol

Swedbank Mobile Loadtesting. LoadRunner 11.04 Mobile App protocol Swedbank Mobile Loadtesting LoadRunner 11.04 Mobile App protocol Bakgrund Mission: Prestandatesta mobilt backend Typ: RESTful tjänst Underlag: Dokumenterat URI och API (Uniform Resource Identifier, Application

Läs mer

Unix-Säkerhet. Övningsprov. Frågorna skall besvaras på ett sådant sätt att en insatt kollega skall känna sig informerad.

Unix-Säkerhet. Övningsprov. Frågorna skall besvaras på ett sådant sätt att en insatt kollega skall känna sig informerad. Övningsprov Tillåtna hjälpmedel; penna, suddgummi, linjal. Lärare: Peter Steen Betygsgränser: KY(IG=17p, VG>=29p) Svar önskas på separat papper! Rita skisser och motivera dina svar! Frågorna skall

Läs mer

NSL Manager. Handbok för nätverksadministratörer

NSL Manager. Handbok för nätverksadministratörer apple NSL Manager Handbok för nätverksadministratörer Den här handboken innehåller information om NSL Manager (Network Services Location Manager) och om hur man konfigurerar ett nätverk för användning

Läs mer

IP-adresser, DNS och BIND

IP-adresser, DNS och BIND IP-adresser, DNS och BIND IP-adresser Alla datorer som är kopplade till ett lokalt nätverk måste ha en IP-adress som är unik för datorn. Om två datorer har samma IP-adress kan konflikter uppstå och göra

Läs mer

Hur integrera Active Directory och DNS? Rolf Åberg, Simplex System mailto:rolf.aberg@simplex.se http://simplex.se 08-650 25 80

Hur integrera Active Directory och DNS? Rolf Åberg, Simplex System mailto:rolf.aberg@simplex.se http://simplex.se 08-650 25 80 Hur integrera Active Directory och DNS? Rolf Åberg, Simplex System mailto:rolf.aberg@simplex.se http://simplex.se 08-650 25 80 1 Innehåll Vad används DNS till i en AD-domän? Vad händer i en AD-domän utan

Läs mer

Rotadministration och serverroller

Rotadministration och serverroller Rotadministration och serverroller 1 Lars-Johan Liman liman@autonomica.se 2 Domännamn och DNS Domännamn är textsträngar. För att domännamn skall kunna användas måste de stoppas in i DNSdatabasen. Vem som

Läs mer

DNSSEC-grunder. Rickard Bellgrim rickardb@certezza.net [2012-05-23]

DNSSEC-grunder. Rickard Bellgrim rickardb@certezza.net [2012-05-23] DNSSEC-grunder Rickard Bellgrim rickardb@certezza.net [2012-05-23] DNS. NS a.root-servers.net. a.root-servers.net.. NS m.root-servers.net. A 198.41.0.4 m.root-servers.net. A 202.12.27.33. (root).se net.

Läs mer

Webbserver och HTML-sidor i E1000 KI

Webbserver och HTML-sidor i E1000 KI 1 Funktion och användningsområde E1000-terminalen (E1032-E1151) kan användas som webbserver. En webbserver är ett program som hanterar filer som ska visas i en webbläsare som exempelvis Internet Explorer.

Läs mer

DNSSEC DET NÄRMAR SIG...

DNSSEC DET NÄRMAR SIG... DNSSEC DET NÄRMAR SIG... Lars-Johan Liman, M.Sc. Netnod Internet Exchange Stockholm, Sweden DNSSEC den eviga historien... T-shirt It s done! 1995... TREFpunkt 1999... Kurser i 10+ år...... men vad ska

Läs mer

Hyperlänkar. I HTML skapar man en hyperlänk med taggen <a> </a>, som är en förkortning av ordet ankare, på (engelska anchor).

Hyperlänkar. I HTML skapar man en hyperlänk med taggen <a> </a>, som är en förkortning av ordet ankare, på (engelska anchor). Länkar, ankar och resurser En länk är en hänvisning från ett dokument till en resurs. En resurs kan nästan vara vad som helst. Det mesta på internet är resurser i någon form, som exempelvis HTLM-dokument,

Läs mer

Förebyggande Råd från Sveriges IT-incidentcentrum

Förebyggande Råd från Sveriges IT-incidentcentrum Sitic Sveriges IT-incidentcentrum FR04-04 Praktisk nätverksdesign Förebyggande Råd från Sveriges IT-incidentcentrum Om Förebyggande Råd från Sitic Bakgrund I uppdraget för Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic)

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

Introduktion... 2. Lync-/SfB-Infrastruktur... 2. Cellips infrastruktur... 2. Brandväggskrav... 2. Lync/SfB Server PSTN Gateway...

Introduktion... 2. Lync-/SfB-Infrastruktur... 2. Cellips infrastruktur... 2. Brandväggskrav... 2. Lync/SfB Server PSTN Gateway... INNEHÅLL Introduktion... 2 Lync-/SfB-Infrastruktur... 2 Cellips infrastruktur... 2 Brandväggskrav... 2 Lync/SfB Server PSTN Gateway... 4 SIP-trunk-konfiguration... 4 Enterprise Voice... 7 1. Dial Plan...

Läs mer

RUTINBESKRIVNING FÖR INSTALLATION AV KAMERA

RUTINBESKRIVNING FÖR INSTALLATION AV KAMERA SS-ISO 9002/4.5 Kam Mera4342-1.doc Sida 1 av 16 RUTINBESKRIVNING FÖR INSTALLATION AV KAMERA SS-ISO 9002/4.5 Kam Mera4342-1.doc Sida 2 av 16 INNEHÅLL SIDA Tilldelning av IP-adress... 3 Uppsättning av Kamera...

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F7: Rep66on

Grundläggande nätverksteknik. F7: Rep66on Grundläggande nätverksteknik F7: Rep66on Kapitel 1 LIVING IN A NETWORK- CENTRIC WORLD Enheter (devices) End device ( host ) Dator, skrivare, IP- telefoner, Kameror osv... End user Någon som använder en

Läs mer

Introduktion till nätverksprogrammering i Java. Nätverksprogrammering i Java är lätt och roligt

Introduktion till nätverksprogrammering i Java. Nätverksprogrammering i Java är lätt och roligt Introduktion till nätverksprogrammering i Java Java och nätverk Läsanvisningar Skansholm (med Swing) kapitel 18 Budd kapitel 22 Nätverksprogrammering i Java är lätt och roligt Paketet java.net innehåller

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,

Läs mer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest

Läs mer

Datainsamling över Internet

Datainsamling över Internet Datainsamling över Internet I den här uppgiften skall du styra ett mätförlopp och hämta mätdata via internet. Från en dator skall du styra en annan dator och beordra den att utföra en mätning och skicka

Läs mer

Alternativet är iwindows registret som ni hittar under regedit och Windows XP 32 bit.

Alternativet är iwindows registret som ni hittar under regedit och Windows XP 32 bit. TNT ExpressShipper installation. Om ni redan har en ExpressShipper installation på företaget behöver ni först ta reda på vilken version som är installerad och sökvägen till databasen. Versionen ser ni

Läs mer

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman Transportnivån Kommunikation mellan processer :HEVHUYHU 6RFNHW 0LQSURFHVV 6RFNHW /RJLVNNRPPXQLNDWLRQPHOODQDSSOLNDWLRQV SURFHVVHU1lWYHUNVQLYnQLQQHElUORJLVN NRPPXQLNDWLRQPHOODQQRGHU (QVRFNHWSRUW JUlQVVQLWWPHOODQWUDQVSRUWQLYnQRFK

Läs mer

Voice over IP / SIP. Motivation for VoIP. Johan Garcia. Datakommunikation II. Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University.

Voice over IP / SIP. Motivation for VoIP. Johan Garcia. Datakommunikation II. Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University. Voice over IP / SIP Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University. 1 Motivation for VoIP 2 1 Internet Telephony as PBX replacement 3 Switching Costs 4 2 Internet Telephony Modes 5 SIP

Läs mer

Windowsadministration I

Windowsadministration I NAMN: Betygsgränser: 3: 60% 4: 75% PERSONNUMMER: 5: 90% Windowsadministration I Lämna in svar på separata papper. Allmänt Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Skriv namn, personnummer samt

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Uniform Resource Locator (URL) JavaServer Pages - JSP. Webbklienter. Webbserver. Hypertext Transfer Protocol (HTTP) HTTP Request

Uniform Resource Locator (URL) JavaServer Pages - JSP. Webbklienter. Webbserver. Hypertext Transfer Protocol (HTTP) HTTP Request Uniform Resource Locator (URL) JavaServer Pages - JSP http://www.cs.umu.se:80/kurser/5dv085/ht-10/index.html Består av Protokoll (http) Adress (www.cs.umu.se) Port (80) Sökväg (/kurser/5dv085/ht-11/index.html)

Läs mer

F2 Exchange 2007. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16

F2 Exchange 2007. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16 F2 Exchange 2007 1 F2 Idag: Exchange i SBS 2008 Planering av systemet Exchange struktur, AD/GC/hierarki Core Components Management, Connectors Serverroller 2 Exchange Server i Small Business Server 2008?

Läs mer

Snabbguide webbhotellstjänster v 1.0

Snabbguide webbhotellstjänster v 1.0 Snabbguide webbhotellstjänster v 1.0 Innehållsförteckning 1.0 Allmänt...3 2.0 Översikt kontrollpanel...4 2.1 Desktop...5 2.2 Home...6 3.0 Domäninställningar...7 3.1 Ladda upp dina filer information om

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

LABORATIONSRAPPORT. Operativsystem 1 LABORATION 2. Oskar Löwendahl, Jimmy Johansson och Jakob Åberg. Utskriftsdatum: 2012-09-25

LABORATIONSRAPPORT. Operativsystem 1 LABORATION 2. Oskar Löwendahl, Jimmy Johansson och Jakob Åberg. Utskriftsdatum: 2012-09-25 LABORATIONSRAPPORT Operativsystem 1 LABORATION 2 Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Oskar Löwendahl, Jimmy Johansson och Jakob Åberg DD12 Hans Ericson, Martin Andersson Utskriftsdatum: 2012-09-25

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03

Läs mer

Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker

Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker Laboration Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker Författare: Niclas Håkansson Handledare: Niclas Håkansson Termin: VT13 Kurskod: 1DV425 Innehåll Instruktioner 3 Laborationens delar 3 Förberedelse

Läs mer

SQUID. och andra cachelösningar

SQUID. och andra cachelösningar SQUID och andra cachelösningar Henrik Nordström henrik@henriknordstrom.net Konsult Open Source, Squid, Linux & Nätverk sedan 1995 Var finns cache? Webbläsare Snabbare sidvisning Normal proxy cache, användare

Läs mer

Felsökning i TCP/IP-miljö

Felsökning i TCP/IP-miljö I detta kapitel går vi igenom felsökning på IP-nivå med hjälp av ping och traceroute. De funktioner som är inblandade i routing och namnuppslagning gås igenom samt hur man kan fastställa var i kedjan felet

Läs mer

TDP013. Webbprogrammering och interaktivitet. AJAX, CORS & jquery. Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA)

TDP013. Webbprogrammering och interaktivitet. AJAX, CORS & jquery. Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) TDP013 Webbprogrammering och interaktivitet AJAX, CORS & jquery Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Innan AJAX Ett synkront webb 1. Användaren klickar länk, formulär, bild etc 2. Anrop

Läs mer

INNEHÅLL 30 juni 2015

INNEHÅLL 30 juni 2015 INNEHÅLL 30 juni 2015 INNEHÅLL 1 Introduktion 1 1.1 Inloggning...................................... 1 2 E-post 3 2.1 Administrera din e-post............................... 3 2.1.1 Skapa vidarebefodran

Läs mer