Förord. Falköping i september Ulf Eriksson Kommunstyrelsens ordförande

Transkript

1 1 Budget 2006

2 2

3 Innehåll Förord 5 1. Politisk vision - våra sex utvecklingsområden Nämndernas verksamheter 20 Barn- och utbildningsnämnden 20 Byggnadsnämnden 27 Kommunstyrelsen 29 Kompetens- och arbetslivsnämnden 32 Kultur- och fritidsnämnden 38 Miljönämnden 46 Räddningsnämnden Falköping - Tidaholm 54 Socialnämnden 56 Tekniska nämnden Ekonomiska förutsättningar 67 3

4 4

5 Förord Sveriges kommuner står inför stora förändringar. Under de närmaste tio åren ökar antalet pensionsavgångar från såväl den kommunala sektorn som från arbetsmarknaden i sin helhet. Detta sätter ett extra tryck på att rationalisera och utveckla kommunal verksamhet så att de skattemedel som kommer att stå till förfogande under kommande år är tillräckliga för de åtaganden som kommunerna har. Det är främst basverksamheterna inom barn- och utbildningsnämndens samt socialnämndens verksamheter, som ekonomiskt omfattar mer än 80%, men även de verksamheter som utgör stöd och service är naturligtvis viktiga. Målet är att finna rationaliseringar som fortsatt ger god kvalitet men samtidigt effektiviserar verksamheten. Kommunerna har en 10-årsperiod att omforma och utveckla verksamheten och det är invånarnas behov som är styrande för omfattningen av verksamheten. Vi har därför tagit initiativ till att inbjuda andra aktörer i samhället att delta och utforma viktiga delar. Det har i första skedet omfattat fritidsverksamhet men har lika stora förutsättningar att gälla andra områden. Kommunens uppgift blir att stödja men inte driva. Årets budget har siktet inställt på att förändra system likväl som att bygga en långsiktigt hållbar ekonomi. Vi kommer därför att fortsätta vårt arbete med att inbjuda organisationer, näringsliv och enskilda till diskussioner om framtidens samhälle. Vi har alla ett ansvar att beskriva det samhälle som vi vill se framför oss och som måste innebära det goda livet. Det ger både trygghet och gemenskap men också spännande nytänkande och utveckling av vår kommun, som en livskraftig och levande kommun med ett aktivt näringsliv och arbetsmarknad. En långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling är ett av riksdagens mål för kommunernas ekonomi. För att uppnå detta mål skall 2% av kommunens skatteintäkter och statsbidrag redovisas i överskott. Falköpings kommun har i boksluten 2003 och 2004 kunnat redovisa detta. Det har gett möjligheter att avsätta medel för framtida investeringar och amortera på låneskulden. Årets budget har som mål att ytterligare förstärka de viktiga finansiella mål som kommunfullmäktige tidigare har fastställt. I årets budget finns förslag att bygga vidare för att skapa goda ekonomiska förutsättningar. Genom att sätta av medel till pensioner, och under en period öka insatserna för underhåll av fastigheter och gator bygger vi en stark och långsiktigt god ekonomi. De gemensamma utvecklingsområdena ges i årets budget ett ökat ansvar med egna mål. Det är min övertygelse att detta skall bidra till att göra kommunen till en helhet där delarna kompletterar varandra och bygger en stark kommun med god livskvalitet för alla. Falköping i september 2005 Ulf Eriksson Kommunstyrelsens ordförande 5

6 1. Politisk vision - våra sex utvecklingsområden Gemensamma utvecklingsområden Hållbar utveckling Utan att äventyra kommande generationers behov utvecklar vi ett långsiktigt hållbart samhälle. Hållbar utveckling innehåller tre dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga. De är sinsemellan beroende och ska samspela och förstärka varandra. Falköpings kommun ingår i ett regionalt sammanhang och genom samverkan med kommuner, regionala aktörer, näringsliv och social ekonomi skapas förutsättningar för kommunen att utvecklas och ge medborgarna service och trygghet från de verksamheter som kommunen bedriver. De gemensamma utvecklingsområden som beskrivs nedan har till uppgift att vara kommunövergripande och berör samtliga verksamheter. Det är inom varje verksamhet som prioriteringar skall göras för att utveckla dessa områden. I årets budget anges dessutom målinriktning för varje utvecklingsområde. Alla har ansvar för att arbeta för att dessa mål förverkligas, målen kommer att följas upp under året och avrapporteras i kommande årsbokslut. Utöver uppdraget inom varje förvaltning och nämnds område bör särskilt uppmärksammas samverkan över förvaltnings/nämndsgränser för att uppnå gemensamma kommunövergripande insatser. Detta bör ske i första hand inom de sex utvecklingsområdena, men även i den dagliga verksamheten där lösningar som gynnar flera förvaltningar alltid måste prövas och undersökas. Beslut som påverkar andra förvaltningar och nämnder i form av ökade kostnader i annan förvaltning får inte ske, såvida man inte uppnår en positiv effekt totalt sett. De sociala välfärdssystem som kommunen arbetar med, såsom barnomsorg, skola, äldreomsorg, handikappomsorg är alltid utsatt för förändringar. Dessa förändringar kan ha ekonomiska orsaker men också genom att förutsättningarna för verksamheten ändras antigen genom ändrad lagstiftning eller andra regler, eller genom att behoven hos målgruppen förändras. Det är angeläget att alltid vara anpassad till de krav som brukarna har på verksamheten vilket alltid innebär att förändringar i den egna organisationen måste ske i takt med de krav som omvärlden ställer. Boende Det goda livet Att skapa en god livskvalitet för medborgarna är en viktig utgångspunkt för den kommunala verksamheten. Det gäller i alla skeden i livet och i de olika kontakter som medborgarna har med den kommunala organisationen. Kommunens förutsättningar att påverka utvecklingen i samhället genom kontakter och representation i andra samhällsorgan skall alltid framhållas, liksom Falköpings möjligheter till utveckling av god livskvalitet. Under 2005 har arbetet med Översiktsplanen för Falköpings kommun fortsatt och en rad förslag har presenterats. Översiktsplanens uppgift är, förutom att vara ett planeringsinstrument för den fysiska planeringen, att vara en framtidsplan för kommunen. Denna framtidsplan kommer därmed att ersätta den av kommunfullmäktige år 2001 antagna mål- och strategiplanen. 6

7 Politisk vision Goda boendemiljöer är en viktig faktor. Morgondagens bostadskonsumenter kommer att efterfråga delvis andra boendeformer, -miljöer än de vi byggt och bygger idag. Ett ökat bostadstryck har skett under senare år och efterfrågan på både lägenheter och villor samt boende på landsbygden ökar. Behovet av goda, något större, lägenheter i centrala Falköping har under det senaste året ökat. Falköpings kommun skall genom sitt bostadsbolag Falköpings Hyresbostäder AB planera för nyproduktion. Efterfrågan på lägenheter med hög tillgänglighet för personer med handikapp eller andra som efterfrågar bekväma lägenheter ökar och bör tillgodoses. De rekreationsområden som finns inom kommunen ska vara tillgängliga för alla. Tillgången på tomtmark för byggande av egna hem är god såväl i Falköpings tätort som i samtliga mindre tätorter i kommunen. Samarbetet med lokala fastighetsmäklare är viktigt och bör fortsätta, bland annat genom det nätverkssamarbete som Falköping Nu ekonomisk förening har. Mål Beredskap i form av detaljplaner och markanvisningsmöjligheter för minst 10-talet husbyggnadstomter och verksamhetsmark om minst m2 ska finnas årligen. Tillgång på byggbara bostadstomter skall finnas i alla tätorter. Tomtmark för verksamheter skall alltid finnas för försäljning. Tydlig marknadsföring av attraktiva boendemiljöer i hela kommunen. Arbetet med Översiktsplan ska fullföljas och fastställas under I förekommande fall ska detaljplaner eller Fördjupad Översiktsplan anpassas för att målen ska uppnås. Gällande policy: Informationspolicy Uppföljning Byggnadsnämnden och Tekniska nämnden redovisar till Kommunstyrelsen var sjätte månad. Trygghet Att känna trygghet är viktigt för att människor och vårt samhälle ska utvecklas på ett bra sätt. Grundläggande är god uppväxtmiljö, rätten till utbildning, omsorg och vård på lika villkor. När vi känner trygghet vågar vi pröva nya lösningar. Det handlar inte enbart om ekonomi utan också om att kunna påverka sin livssituation och vilja att skapa sin egen försörjning. En viktig del är att varje människa har ett socialt nätverk. Alla barn ska ha rätt till en trygg uppväxt oavsett familjekonstellation. Stöd till föräldrar måste finnas för att de ska kunna vara goda förebilder. Åldrande och omsorg om äldre är en viktig del i tryggheten för denna grupp. Möjlighet att alltid få den vård som behövs finns och ska finnas. I den av Socialnämnden pågående utredningen om framtidens äldreomsorg ska fastställas att äldre kan känna trygghet för sin ålderdom och att platser och omsorg i olika former ska finnas i tillräcklig omfattning. Människors känsla av otrygghet måste tas på allvar. Rapporter från det lokala polisväsendet visar på en ökning av brott och våld mot enskilda personer samt ökad skadegörelse på offentlig och privat egendom. 7

8 Politisk vision De minskade resurser som polisen har innebär att närvarande styrkor har minskat. Falköping har över 40 grupper av grannsamverkan. Detta är en bra insats men kan inte ersätta behovet av en närvarande polis. Kommunens krav om ökad polisnärvaro måste därför ytterligare förstärkas, tryggheten och minskad kriminalitet är en viktig tillväxtfaktor och skapar det goda livet. Falköpings kommun skall i samverkan med andra kommuner i Skaraborg arbeta för att öka polisnärvaron i området. I den trygghetsmätning som Polisen i Västra Götaland genomfört våren 2005 redovisas främst en ökning av skadegörelse. För att komma till rätta med detta krävs samverkan mellan flera olika aktörer i samhället. Förutom kommunen bör föreningsliv, näringsliv, kyrkor och samfund samt enskilda personer engageras i arbetet för att minska skadegörelse och våld i samhället. Mål Äldre medborgare ska känna trygghet för sin ålderdom och att platser och omsorg i olika former ska finnas i tillräcklig omfattning. Vid kommande trygghetsmätningar ska andelen medborgare/ brukare som upplever trygghet ha ökat med 5%-enheter jämfört med den senaste mätningen. Kvinnor och barn ska vara trygga i sina hem och slippa utsättas för mäns våld. Samverkan med polis, grannsamverkan och andra intressenter. Fokus på trygghet i nämnders och Folkhälsorådets handlingsplaner. Att utifrån handlingsplanen Mäns våld mot kvinnor samverka med polis, sjukvård, kvinno- och mansjouren. Gällande policy: Informationspolicy, Säkerhetspolicy Uppföljning Trygghetsmätning som polisen i Västra Götaland utför, eller egen kvalitetsmätning. Redovisning av handlingsplanen Mäns våld mot kvinnor ska ske en gång per år i kommunfullmäktige Varumärket Falköpings kommun har under 2005 fastställt en ny logotyp, denna innebär att vi också vill fokusera på fyra tydliga kärnvärden vilka är Megalitkulturen Platåbergen Falbygdsmaten Kommunikationer Cittaslow Kommunen har i samverkan med flera olika aktörer inlett arbetet med att utveckla konceptet Cittaslow. Detta är en viktig insats för att profilera kommunen och göra oss kända som kommunen med det goda livet. Konceptet bygger på lokalt engagemang från medborgarna, men också en medveten satsning i den kommunala organisationen, såsom skolbespisning, trafikplanering m m. 8

9 Politisk vision Det internationella nätverket för Cittaslow har sex krav för att kommuner skall kunna certifieras som en Cittaslow dessa är 1. Miljö 2. Infrastruktur 3. Stadens kvalitet (Kvalitet på stadsplaneringen) 4. Lokala produkter 5. Gästfrihet 6. Engagemang Detta koncept kan endast utvecklas om engagemang och intresse finns hos medborgarna. Under 2006 skall därför en förening/organisation ha startat, som innebär att kommunen kan söka medlemskap i den internationella organisation för Cittaslow-kommuner. Mål Under 2006 starta en Cittaslowförening (convivium) samt ansöka om certifiering och medlemskap i den internationella föreningen. Samverkan ska ske med Västra Götalandsregionen, med andra intresseorganisationer och med övriga intresserade för spridandet av kunskap. Gällande policy: Internationell policy Uppföljning På Kommunstyrelsens möten i april och november 2006 Näringsliv Sysselsättning Utbildning Kompetens tillväxt- arbete Ett ökat omvärldsberoende och en allt mer pressad ekonomi med snabbare förändringar ställer krav på större flexibilitet och anpassningsförmåga. Kvalitet är ett nyckelbegrepp för att klara framtidens krav. Kraven ökar också på att finna det kommununika som kan skapa nya utvecklingsvägar. Vi måste lära oss att förstå omvärlden och utifrån detta våga pröva nya vägar i utvecklingsarbetet. Vi kan dock inte bara vara anpassningsbara utan måste också arbeta uthålligt utifrån egna ideal och ambitioner. För Falköpings kommun är det av yttersta vikt att det inom kommunen finns ett starkt och differentierat näringsliv, särskilt inom arbetsmarknadsregionen. Falköpings kommun har under en lång period aktivt arbetat med att utveckla pendlingsmöjligheterna mot främst Stockholm (Skövde), Göteborg och Jönköping för att därigenom kunna erbjuda möjligheten till fler ar- 9

10 Politisk vision betstillfällen för kommunens invånare. Kommunens ambition är att lokalt skapa goda förutsättningar för det befintliga näringslivet samt stimulera och stödja uppkomst av nya företag. Vidare har kommunen ambitionen att kunna erbjuda en utökad arbetsmarknad genom bl.a. goda kommunikationer. Samverkan mellan högskola, kommun och näringsliv måste utvecklas genom ökade insatser. Det är av avgörande betydelse vilka framtida forskningsområden som Högskolan i Skövde kommer att utveckla och hur de passar mot det näringsliv som finns i arbetsmarknadsområdet och i Falköpings kommun. Aktiva insatser kommer därför att göras under 2006, dels i samverkan med Tillväxtprogrammet Skaraborg och Högskolan i Skövde, dels med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. Syftet är att tillsammans med befintligt näringsliv utveckla program och utbildningar som ger utveckling och arbetstillfällen i lokala arbetsmarknadsregionen och Falköpings kommun. Lärcenters roll som lokal aktör innebär att det finns en möjlighet att anordna sådana utbildningar som vänder sig till såväl företag som enskilda i kommunen. Företagsutveckling Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för näringslivsutveckling. Att skapa goda förutsättningar för näringslivsutveckling kräver både ett kraftfullt lokalt engagemang och att man finns med som en aktiv och naturlig part i det regionala, nationella och internationella utvecklingsarbetet. Falköpings kommun skall upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Falköping Nu är en ekonomisk förening som ägs gemensamt av kommunen och 220 enskilda delägare. Falköping Nu har genom ett avtal med Falköpings kommun till uppgift att utföra uppdrag åt kommunen. I avtalet regleras de områden som föreningen skall arbeta med: Näringslivssupport Landsbygdsutveckling Turism Företagsutveckling innebär både att utveckla nya företag och att stödja redan etablerade. För att nystartade företag skall få stöd uppmanas Falköping Nu att aktivt arbeta med rådgivning och mentorsstöd till nya företag. De små och medelstora företagens utveckling är särskilt viktiga för den lokala företagsutvecklingen. Att utveckla mötesplatser och skapa nätverk är viktiga åtgärder liksom insatser i hur den kommunala upphandlingen sker. Möjligheterna att inom ramen för Lagen om Offentlig upphandling, LOU, stödja lokala företag skall tillvaratas vid upphandling. Kommunstyrelsens ledamöter kommer 2006 att fortsätta kontaktpersonsarbetet med lokala företag. Utvecklingen av nyföretagande i kommunen måste ökas och aktiviteter för att skapa detta bör ske. Kommunen har arbetat fram konceptet En dörr in som innebär att en företagare skall få rådgivning och stöd för de behov som finns genom en kontakt, med den kommunala förvaltningen. Falköping Nu har uppgiften att vara samordnare och guida till rätt kontaktperson. 10

11 Politisk vision Mål Svenskt Näringslivs mätning om företagsklimatet i Sveriges kommuner ska innebära att Falköpings kommun har avancerat minst 30 placeringar. Utgångspunkten är den i mars 2005 publicerade listan. Kontakten mellan näringsidkare och förtroendevalda ska ökas varför ett kontaktpersonsystem införs liksom att ytterligare tillfällen till kommunikativa möten ordnas. Gällande policy: Kvalitetspolicy Uppföljning Svenskt näringslivs nästa mätning Mål På lång sikt ska antalet nya företag under 2006 i Falköpings kommun vara 5 företag/1000 invånare, cirka 150 företag. Stimulera nytänkande i SKAPA-projektet, stödja Ung företagsamhet Gällande policy: Kvalitetspolicy Uppföljning I Kommunstyrelsen vid delårsrapport och årsbokslut. Miljöarbete Företagande inom miljösektorn utvecklas alltmer i Sverige. Exportrådet redovisar en årlig tillväxt på 8%. En miljödriven hållbar tillväxt som bidrar till företagsutveckling och tillväxt är en framtida företagsbransch. Falköpings kommun samarbetar regionalt med Göteborgs och Trollhättans kommuner inom projektet Ecoex, för att stödja utvecklingen inom systemlösningar för miljöteknik. Att utveckla stödnätverk och kopplingar som ger exportmöjligheter inom detta område kan utveckla en ny framtidsbransch och företag i Falköpings kommun bör finnas på arenan. Fordonsbränsle baserad på biogas är en utmaning som innebär att vi kan producera egen gas via återvinningscentralen. Under 2006 skall en tappstation för fordonsgas etableras i Falköping. Uppbyggnad av en produktionsanläggning som drivs gemensamt mellan intressenter och kommunen skall påbörjas. Mål Mål Vid slutet av år 2006 ska minst fem företag med verksamhetsbas i kommunen ha haft affärsnytta av de miljönätverk och kopplingar som erbjudits dem. En tappstation skall etableras för fordonsgas. Uppbyggnad av en produktionsanläggning för biogas, som sedan drivs gemensamt mellan kommunen och intressenter. 11

12 Politisk vision Delta i aktuella EU-projekt. Intensifiera upplysnings- och informationsverksamhet kring projektens innehåll. Gällande policy: Informationspolicy, Internationell policy, Kvalitetspolicy Uppföljning Vid delårsrapport 2006 i både Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige och i Kommunstyrelsen under fjärde kvartalet Arbetsmarknad Arbetsmarknadsläget i kommunen är bekymmersamt och den öppna arbetslösheten har inte minskat trots att Sverige som helhet har högkonjunktur. Flera av kommunens exportföretag redovisar också god orderingång och tillförsikt inför framtiden. Trots detta fortsätter arbetslösheten att vara alltför hög, särskilt bland ungdomar år som har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden även om de i många fall har avslutade treåriga gymnasiestudier. Ett ökat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och arbetsgivare måste utvecklas och praktikplatser som kan ge inträde på arbetsmarknaden bör prioriteras. Det är arbetslinjen som är den viktigaste åtgärden för att skapa varaktiga relationer och möjligheter till fasta arbeten. Mål Vid mätning av den öppna arbetslösheten bland ungdomar i åldern år som är beroende av försörjningsbidrag i Falköpings kommun ska den ha minskat med minst 60% jämfört med Falköpingsmodellen ska fortsätta utvecklas, liksom samverkan mellan förvaltningar och externa samverkanspartners, såsom högskolor och universitet. Gällande policy: Personalförsörjningspolicy Uppföljning Kvartalsvis i kommunstyrelsen. Samverkan Samverkan mellan offentliga aktörer för att ge människor med rehabiliteringsbehov stöd och möjlighet att återkomma till arbetsmarknaden skall prioriteras. Riksdagen fattade den 11 december 2003 beslut om finansiell samordning (FINSAM) mellan Försäkringskassan, Länsarbets-nämnden, Kommunerna och Landstingen. Inom Västra Götalandsregionen har en gemensam arbetsgrupp tagit fram ett åtgärdsprogram för att införa Finansiell samordning. Falköpings kommun skall med aktörer från ovan nämnda organisationer på lokal nivå utveckla finansiell samordning för att samhällets stöd ges med rätt insats till varje enskild person som har behov av rehabiliteringsstöd. Mål Genom utvecklandet av nya samverkansformer (såsom FINSAM) ska fler enskilda personer kunna gå från försörjning via offentliga bidrag till försörjning via eget arbete. 12

13 Politisk vision Aktivt delta och påverka metoderna i arbetsgruppen Uppföljning Årsbokslutet Kompetens Utbildning, kompetensutveckling och kompetensförsörjning är den långsiktigt viktigaste frågan för tillväxt och hållbar utveckling. Att kunna erbjuda goda skolmiljöer för barn och ungdomar är därför en viktig och prioriterad uppgift. Satsningen på gymnasieskolan som en strategiskt viktig funktion i kommunen är nödvändig för kommunens framtid. Samarbete inom gymnasieskolans område etablerades under 2004 genom Gymnasium Skaraborg. Det är nödvändigt att skapa en skola som ger både kvalitet och tillgänglighet för eleverna över hela området. Under de närmaste åren kommer antalet ungdomar som söker gymnasieutbildning att bli fler varför en ökad kapacitet av lokaler och utrustning måste ske. På längre sikt kommer dock antalet ungdomar som söker gymnasieskola att minska (p g a lägre födelsetal i slutet av 1990-talet). Samverkan mellan gymnasieskolorna i Skaraborg måste därför utvecklas så att både kvalitet, valfrihet, elevens möjlighet att komma in på sitt första handsval tillgodoses, detta i kombination med att trygga en bra gymnasieskola i kommunen inom rimliga ekonomiska ramar. Olika lokala profiler måste utvecklas med utgångspunkt från de program och inriktningar som finns i dagens gymnasieskola. En fortsatt positiv utveckling mellan skola och näringsliv är viktigt, särskilt viktigt är att ungdomar ser möjligheter i företagande. Skapa-projektet fortsätter under 2006, det nya vägledningscentrum som startat 2005 utvecklas och ges resurser. Mål Alla elever skall ha behörighet för att komma in på gymnasieskolans nationella program Andelen ungdomar som går vidare till högskolestudier ska ha ökat med 5% jämfört med år Samverkan mellan förvaltningar och externa samarbetspartners, som högskolor och universitet Gällande policy: Kvalitetspolicy Uppföljning Efter avslutat läsår 2005/2006. Integration genom arbete Att integreras i det lokala samhället är viktigt. De naturliga nätverk som finns genom olika föreningar, sammanslutningar och andra informella organisationer är betydelsefulla för alla. För de som har en bakgrund från andra länder är det viktigt att erbjudas mötesplatser och kontakter. En ökad integration genom arbete bör utvecklas. Kommunen bör vara ett föredöme i att erbjuda praktikplatser och anställningar till personer med utomnordisk bakgrund. 13

14 Politisk vision Kontakter som skapas via utbildningar, såväl vuxen- som ungdomsutbildning, är en väsentlig länk för att öka integrationen. Kommunens uppgift som förmedlare av praktikplatser såväl i kommunal verksamhet som i samverkan med privat arbetsmarknad skall ytterligare utvecklas. Mål Andelen utomnordiskt födda medborgare som erhåller sin försörjning via i första hand försörjningsbidrag ska ha reducerats med 30% jämfört med Samverkan mellan kommunala förvaltningar och andra myndigheter liknande det som finns kring Personliga Utvecklingstjänster (PUT) ska utvecklas. Uppföljning I delårsbokslut och årsbokslut. Bra arbetsgivare Friskare personal Falköpings kommun är, liksom många andra kommuner, ortens största arbetsgivare. Genom den dominerande ställning som vi har på den lokala arbetsmarknaden är också de insatser och åtgärder som kommunen vidtar för att utveckla personalen i sitt yrke en viktig strategisk uppgift för arbetslivet i Falköpings kommun. Rekryteringsbehovet till de kommunala uppgifterna kommer under de närmaste åren att vara stort då cirka 600 medarbetare de närmaste fem åren slutar sina anställningar genom pensioneringar. Genom projektet Ambassadören som drivs tillsammans med Skaraborgs samtliga kommuner, utvecklas arbetssätt och metoder för hur man kan skapa intresse för kommunala arbetsuppgifter och hur rekrytering av ny personal skall ske. Det hälsofrämjande ledarskapet är en avgörande framgångsfaktor för att skapa den goda arbetsplatsen, där medarbetarna känner sig uppskattade, delaktiga och ges möjlighet att utvecklas i sitt yrke. Falköpings kommun har därför startat arbetet med det hälsofrämjande ledarskapet. Detta kommer att fortsätta genom utbildning av ledare i organisationen på alla nivåer. Det finns också ett tydligt samband mellan det goda ledarskapet och arbetsplatser där medarbetarna har bättre hälsa. Mål Vid mätning av arbetsmiljöklimatet under våren/hösten 2006 ska 100% av medarbetarna vara stolta över att arbeta i Falköpings kommun. Utbildning i hälsofrämjande ledarskap ska genomföras. Uppföljning Personalekonomisk redovisning i samband med årsbokslut. 14

15 Politisk vision Jämställdhet Falköpings invånare möter dagligen kommunens verksamhet i form av förskola, skola, äldreomsorg, stadsplanering, fritidsverksamhet mm. Kommunen har utöver sitt arbetsgivaransvar ett ansvar för att invånarna bemöts jämställt i alla verksamheter. Jämställdhet måste alltid finnas med som naturlig aspekt i det dagliga arbetet från planering till genomförande och jäm-ställdhetsaspekten måste genomsyra allt arbete i Falköpings kommun. För att Falköpings kommun ska kunna växa och utvecklas krävs att man tar tillvara alla anställdas kunskaper och kompetens. Varje anställd kvinna och man ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning inom just de områden där man har de bästa förutsättningarna oavsett kön. Ett jämställt arbetsliv är en viktig förutsättning för att skapa den goda arbetsplatsen. Falköpings kommun tog ett strategiskt beslut 2003 att kommunen skulle bli ledande i jämställdhetsintegrering. Konsekvenserna i detta beslut innebär bl.a. att jämställdhet skall inarbetas i alla dokument, strategier och övrig kommunal verksamhet. Denna kunskap har kommunens förvaltningsledningar erhållit. Det är dock viktigt att denna kunskap ges till samtliga beslutande nivåer så att jämtegreringsmetoden används i det dagliga arbetet. Mål Att genomföra utbildningar för politiker i kommunens nämnder samt för ledare på alla nivåer i jämtegrering. Andelen anställda som upplever att de arbetar på en jämställd arbetsplats ska uppgå till 100 %. Att vara föregångare med deltagande i olika projekt som leder till ökad jämställdhet ur både arbetsgivar- och kommuninvånaresynpunkt. Utbildning i jämtegrering ska riktas till all personal. Gällande policy: Jämställdhetsplan, Personalförsörjningspolicy Uppföljning Mätning av arbetsmiljöklimatet under Hälsa Falköpings kommun har under flera år arbetat med inriktning på att stödja och ge personal förutsättningar till aktiviteter som ger ökad hälsa. Ohälsotalen, som de mäts i form av sjukfrånvaro, skall minskas och under 2006 skall det personalpolitiska programmet utvärderas. Att ge personalen och brukarna ett större inflytande över den dagliga verksamheten är viktigt. Insatser kommer därför att göras för att erbjuda alla anställda som vill överta och driva kommunal verksamhet utbildningar i entreprenader eller intraprenader. Detta är en viktig verksamhetsutveckling samtidigt som det ger personalen nya utvecklings- och kompetensmöjligheter. En utbildning för intresserade anställda som vill lära sig mera om hur man kan utveckla entreprenörskap i den kommunala sektorn kommer att anordnas. Mål Fram till 2006 skall korttidsfrånvaron minska med 30%. Antalet långtidsfriska skall öka med 10% per år. 15

16 Politisk vision Antalet anställda skall inte överstiga 20 personer/arbetsledare. Vid utgången av 2006 skall 20 personer genomgått utbildning för att kunna överta och driva kommunal verksamhet som entreprenad eller intraprenad. Utbildning i hälsofrämjande ledarskap ska genomföras. Genomföra utbildning för intresserade som vill lära mera om hur man kan utveckla entreprenörskap i den kommunala sektorn. Uppföljning Årsbokslutet och personalekonomisk redovisning. Medborgarservice Gott bemötande Service och tillgänglighet är viktig för all form av kontakt med medborgarna. Kommunens olika verksamheter skall vara tillgängliga för alla och ett gott bemötande skall alltid finnas från såväl förtroendevalda som anställda. Falköpings kommun deltar som en av fyra kommuner i Sverige i projektet Kommun Direkt. Projektet innebär att metoder för service och tillgänglighet utvecklas, kunskaper och erfarenheter från projektet skall implementeras successivt i alla kommunens verksamheter. Genom enkäter och andra underlag skall metoder utvecklas där brukarna/användarna ges möjlighet att tydligare och mera direkt påverka den service som erbjuds av kommunen. Medborgarnas möjlighet att påverka genom den demokratiska organisationen skall under 2006 utredas och förslag läggas fram. Det är viktigt att se kommunen både som välfärdsproducent och demokratiorganisation, alla som på olika sätt berörs av kommunen och dess verksamhet har rätt att få inflytande över verksamheten. Mål Vid kommande kommungemensam medborgarenkät ska 100% av de svarande uppge att de, oavsett ärende eller förfrågan positivt eller negativt sakbesked, upplevt sig ha fått ett gott bemötande. Handlingsplan/utbildningsprogram till alla anställda. Information om serviceåtagande till alla medborgare Gällande policy: Kvalitetspolicyn Uppföljning Kommungemensam enkät och synpunktshantering. Framtidens välfärdssamhälle står inför viktiga utmaningar, medborgarna förväntar sig att kommunen som leverantör av tjänster skall hålla hög kvalitet och tillgänglighet, samtidigt som verksamheten skall vara ekonomiskt effektiv. En av de stora utmaningarna är den åldersprofil som finns i samhället. Andelen personer som genom pensionering lämnar arbetsmarknaden kommer under de när- 16

17 Politisk vision maste 10 åren att successivt öka. Samtidigt är gruppen ungdomar som gör inträde på arbetsmarknaden färre. Det innebär att framtidens skattekraft kan komma att minska, välfärden finansieras alltid bara av de som genom arbete bidrar med skattekraft till denna. Det är angeläget att finna nya former för hur den nuvarande kommunala verksamheten kan förändras och utvecklas. Samarbete med enskilda personer, organisationer och andra som finns bl.a. inom den sociala ekonomin utgör en viktig resurs för utvecklingen av välfärden. Mål Utveckla former för hur den kommunala verksamheten kan förändras och ge invånarna möjlighet till inflytande i sin egen vardag. Utveckla samarbetet med aktörer inom den sociala ekonomin. Uppföljning Årsbokslutet Samverkan Falköpings kommun arbetar aktivt för att finna nya former av samarbete där Varaöverenskommelsen är ett exempel inom det mer administrativa planet. Inom det mer övergripande utvecklingsarbetet sker idag också en samverkan över både kommun- och landgränserna. Detta är en nödvändighet då vi idag har en allt mer rörlig arbetskraft och allt mer pratar om arbetsmarknadsregioner i stället för kommuner. Västra Götalandsregionens utvecklingsarbete är en tydlig pådrivare vad gäller kommunsamverkande utvecklingsarbete. Ett tydligt exempel här är arbetet med tillväxtprogrammet. Det internationella perspektivet med EU skapar också allt mer krav på att lyfta blicken för att upptäcka och erhålla möjligheter. Behovet av samverkan mellan olika aktörer och mellan kommuner är tydligare idag än tidigare. Att finna former för hur samverkan kan ske är därför en viktig uppgift i alla delar av verksamheten. Effektivare användning av insatta medel måste alltid eftersträvas, samarbete med andra som utför liknande eller samma uppgifter skall därför undersökas och utredas. Mellan kommunerna i Skaraborg har sedan 2004 funnits en samverkan inom Skaraborgssamverkan. Denna syftar till att skapa samarbetslösningar mellan de kommunala uppgifterna. Det är viktigt att nu se resultat av detta och att vi 2006 börjar att genomföra aktiviteter som planerats under tidigare år. Miljösamverkan kommer att fattas beslut om under Falköpings kommun har anmält intresse att delta i samverkan inom Skaraborgssamverkan i första hand och i andra hand utvecklat samarbete med Vara kommun. Kommunernas uppdrag har över tid inneburit allt fler arbetsuppgifter inom en allt smalare ekonomi. Statens vilja att lägga över uppgifter till kommunerna, men med ringa eller ingen ekonomisk ersättning, har under senare år ökat. Samverkan mellan kommunerna där man kan hitta gemensamma lösningar inom viktiga områden skall alltid prövas. Avtal mellan Falköpings kommun och Vara kommun innebär att samarbete skall prövas inom 15 olika områden 17

18 Politisk vision samt möjlighet att utveckla nya områden utöver detta. Under 2006 skall särskilt områdena IT-infrastruktur och IT-samarbete inom drift etableras. En särskilt anställd projektledare har till uppgift att inom varje område ta fram en förstudie och därefter föreslå hur samverkan inom varje område skall ske. Mål Samarbetet med Vara kommun fortsätter att utvecklas och skall senast 2006 ha resulterat i att minst 50% av de i avtalet nedskrivna samarbetsområdena är förverkligade. Fullföljande av samarbetsavtalet Uppföljning Delårsrapport och årsbokslut. Inom ramen för tillväxtprogrammet bör ett utvecklat lokalt samarbete med företag, social ekonomi och andra aktörer i den lokala ekonomin utvecklas. Former för hur samarbete med företagens organisationer och företrädare för dessa utvecklas under året med syfte att tillsammans ge växtkraft och utveckling i kommunen. Internationellt samarbete sker idag dels genom Falköpings kommuns vänorter i Norden, dels med Sigulda i Lettland och Fontanellato i Italien. Därutöver sker en rad samarbeten inom bl.a. skolans område. Samverkan mellan förvaltningar och nämnder måste utvecklas och fördjupas ytterligare. Detta bör ske i första hand inom de sex utvecklingsområdena, men även i den dagliga verksamheten där lösningar som gynnar flera förvaltningar alltid måste prövas och undersökas. Beslut som påverkar andra förvaltningar och nämnder i form av ökade kostnader i annan förvaltning får inte ske, såvida man inte uppnår positiv effekt totalt sett. Kommunikationer Infrastruktur Falköpings kommuns goda förutsättningar för pendling skall fortsätta att tas tillvara. Pendlingsmöjligheter med tåg främst till Jönköping och Göteborgsområdet skall bevakas och kontakter med utövarna för trafiken ytterligare förstärkas. Uppstart av ett gemensamt trafikkontor görs De enskilda verksamheterna inom kollektivtrafiken skall budgetmässigt även i framtiden hanteras av respektive verksamhetsnämnd. Falköpings kommun utreder under 2005 hur förändring av linjenätet och tidsläggningen kan ge mera tillgänglighet och service för medborgarna. I uppdraget ingår även att utreda hur stadstrafiken kan göras avgiftsfri. Förändringarna skall successivt införas med start vid tidtabellskiftet Genom det nya ägaravtalet mellan kommunerna, regionen och Västtrafik skapas nya möjligheter att påverka trafikutbudet. Kommunens egen kollektivtrafik skall skapa bra förutsättningar för pendling främst för arbete och utbildning. 18

19 Politisk vision Mål Andelen resande med kollektivtrafik ska öka med 5% under 2006 jämfört med 2004 till bibehållen kostnad. Ökad tillgänglighet och service skall erbjudas vid tidtabellskiftet 2006 efter utredning som påbörjats under Anropsstyrd trafik skall utvecklas även till linjelagd färdtjänst inom vissa områden med start senast sommaren Uppföljning Delårsrapport och årsbokslut. Bra vägar är en förutsättning för en levande kommun och levande landsbygd. Kommunen skall även fortsättningsvis vara en aktiv part i upprustningen av grusvägar och mindre vägnätet i kommunen. Aktiva insatser för det regionala vägnätet skall ske genom samarbete med företag, andra kommuner, Västra Götalandsregionen och Vägverket. Goda vägar är en viktig förutsättning för företagsutveckling och människors möjlighet att bo i hela området. Utbyggnaden av bredband fortsätter och under våren 2006 kommer samtliga hushåll i kommunen att ha tillgång till hög teknisk datakapacitet. 19

20 2. - Nämndernas verksamheter Barn- och utbildningsnämnden Nämndsordförande Edward Kahrs (m) Skolchef Inger Janson Ansvarsområden Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden omfattar förskola, grundskola inkl. förskoleklass och fritidshem, gymnasieskola, specialpedagogiskt centrum inkl särskola, ledning och administration samt övrigt. Våra verksamheter omfattar ca barn och deras familjer. Förskola Kommunen bedriver förskoleverksamhet på 21 förskolor som tillsammans utgör 53,5 avdelningar samt hos 5 dagbarnvårdare. Utöver de 21 kommunala förskolorna finns 9 fria förskolor med tillsammans 11 avdelningar. Grundskola inkl. förskoleklass och fritidshem Grundskoleverksamhet bedrivs på 19 skolor organiserade i 12 enheter. Samtliga skolor som undervisar barn/elever från 6 12 år har fritidshem integrerat i sin verksamhet. Organisatoriskt knyts även förskoleverksamheten till enheterna. På några av de fria förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat. Gymnasieskola Vår gymnasieskola har ett brett programutbud och erbjuder 13 nationella program, ett riksidrottsgymnasium för volleyboll samt riksintag för guldsmed. Sedan höstterminen 2004 tillhör vår verksamhet Gymnasium Skaraborg. Specialpedagogiskt centrum (SPC) och särskola SPC ansvarar för tvärprofessionella insatser till barn och elever i svårigheter eller i behov av särskilt stöd inom Falköpings kommun. Inom särskolan finns grundsärskola, träningsskola samt gymnasiesärskola. Ledning och administration Vid varje enhet arbetar ett ledningsteam bestående av rektor och biträdande rektor/er samt administrativ resurs. Övrigt Fritidsgårdsverksamhet är en öppen verksamhet som välkomnar alla barn och ungdomar. Det finns åtta fritidsgårdar geografiskt spridda i hela kommunen. Falköpings kommun bedriver musikskoleverksamhet för 850 elever i enskild eller gruppundervisning, dvs. 16 % av eleverna inom grundskola och gymnasium. 20

21 Barn- och utbildningsnämnden Omvärldsförändringar Framtidsbedömningar Utifrån kända och planerade förändringar beskrivs kort vad som förväntas påverka vår verksamhet framöver. Demografi En minskning av födelseantalet leder till att grundskolan minskar med ca 150 elever/år medan gymnasieskolan fortsätter att öka med ca 50 elever/år. Förskola Födelsetalen de senaste åren har varit omkring 300 barn födda i Falköping förutom år 2003 då det föddes 371 barn. Olika reformer avseende tillgänglighet som gäller förskola leder till att de flesta av barnen omfattas av barnomsorg. De senaste två åren har 5 nya avdelningar öppnats för att möta det ökade behovet av platser. Skolorganisationsbeslut Vårterminen 2007 beräknas Fredriksbergsskolan vara helt avvecklad som grundskola. De närmaste åren kommer elevantalen i de äldre åren att öka på övriga enheter för att sedan plana ut igen. Gymnasiet Inom Gymnasium Skaraborg fortskrider arbetet med att finna specialiseringar och prioriteringar av program: Ållebergsgymnasiets utökar sitt programutbud med ett nystartat program med tekniskt bas (Science and innovation) från höstterminen 2006 och planerar ett närmare samarbete med näringslivet Musikskolan lokalintegreras i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan från läsåret 2005/

22 Barn- och utbildningsnämnden Gymnasiereform Kunskap och kvalitet, elva steg för utveckling av gymnasieskolan vilket innebär eleven har rätt att fritt välja gymnasieskola i hela landet från 2007, dvs riksintag i mån av plats. Konkurrensen ökar även för den kommunala skolan genom att fler friskolor startar upp i våra grannkommuner. Särskolans utveckling Antalet elever i särskolan ökar de kommande åren, för att under läsåret 2008/2009 minska i samband med att ett stort antal elever avslutar sina gymnasiestudier. läsåret 2005/ elever läsåret 2006/ elever läsåret 2007/ elever läsåret 2008/ elever Integration Andelen elever med utländsk bakgrund ökar inom våra verksamheter. De flesta av dessa barn/ elever kräver riktade insatser. Vi arbetar med Utvecklingsdialog med Myndigheten för skolutveckling UTF-projektet (Unga tjejers framtid) Samverkansgrupp tillsammans med socialförvaltningen Integrationsgruppen med representanter från olika verksamheter Riktade insatser genom integrationspedagog Individuella programmet Elever som inte har nått målen i grundskolan kräver stora insatser och särskilt stöd när de börjar på gymnasieutbildningen. Staten kommer att sätta fokus på arbetet med att reformera IV-programmet och särskilda medel kommer att tilldelas kommunerna från halvårsskiftet Förvaltningen prioriterar arbetet med att hitta nya arbetsformer för att möta elevernas olika behov från de tidiga åren på grundskolan och framåt för att minska antalet elever på IVprogrammet. Elever som lämnar grundskola respektive gymnasieskola med ofullständiga betyg är i farozonen att hamna utanför utbildning och arbete. Skolutveckling Arbeta med skolutveckling innebär att ständigt utveckla och förbättra verksamhetens innehåll. Några exempel på stora pågående utvecklingsuppdrag är Metoder och hjälpmedel i framtidens klassrum dvs, ett koncept och en IT strategi som sätter Falköping på kartan nationellt och som skapar förutsättningar för bättre lärare och bättre lärande för elever i alla åldrar i våra förskolor och skolor. Matematik-naturvetenskap-teknik på grundskolan, Science and innovations, upptäckarcentrum Dalenium och dess framtid skapar nya förutsättningar för elever i Falköping 22

23 Barn- och utbildningsnämnden Hälsofrämjande skolor Olika projekt bedrivs på ett flertal av våra enheter. Att arbeta hälsofrämjande har börjat bli en naturlig del av vardagen. Några exempel på arbete som pågår är Satsning på Hälsovågen fortsätter under 2006 Arbeta för att skapa förutsättningar för samtliga medarbetare att ta del av friskvård inom arbetstiden Fritidsgårdsverksamheten har tagit över projekt Gurkburken för stödja barn med övervikt Enhet Dotorp fortsätter sitt EU-projekt med inriktning på hälsa Flera enheter samarbetar med förenings- och samhällsliv genom bl a Handslaget Samarbete genom kostråd och folkhälsorådet för att tydliggöra matens betydelse i ett hälsoperspektiv Statsbidrag De riktade statsbidragen är tydligt villkorade från staten och påverkar vår verksamhetsutveckling. Det kan vara svårt att arbeta utifrån ett långsiktigt perspektiv. Personal Ett stort antal pensionsavgångar och förändringarna i elevunderlaget påverkar behovet av personal. Förskola för alla och maxtaxa påverkar vår verksamhet och förändringar i regelverket avgör förskolans omfattning, personal- och lokalbehov. I nuvarande omfattning och vid ökad omfattning för nattomsorg och omsorg vid skiftesarbete kan brist på förskollärare komma i fråga. För att säkerställa och anpassa antalet behöriga pedagoger arbetar vi bl a med Projekt Erfarna lärare Komplettering av behörighet för gymnasielärare på de yrkesförberedande programmen Mentorskap för nyutbildade lärare VFU (verksamhetsförlagd utbildning) Resultatuppföljning Inom skolans område är betygen en bland flera värdemätare för att bedöma resultat. Enligt en nyligen gjord granskning av kommunens revisorer framkommer det att slutbetygen i år 9 totalt för Falköping står sig väl i jämförelse med riket och utvalda jämförelsekommuner. Pojkarnas meritvärde ligger dock mycket lägre än flickornas. Meritvärdet skiljer sig mellan kommunens olika enheter. Rapporten påpekar att det finns anledning att diskutera betygskriterier och dess användning. Enligt ett nationellt beslut införs Individuell utvecklingsplan för alla elever i grundskolan från och med jan 2006 för att säkerställa elevens rättigheter vad gäller stöd för att nå målen. Bedömning och betyg är ett av nämnden prioriterat utvecklingsområde under kommande läsår. Kompetensutvecklingsinsatser är planerade för personal som arbetar med barn/elever på förskola upp t o m gymnasiet. Analys, uppföljning och värdering av resultat kommer att fokuseras tydligare i kommande kvalitetsredovisningar. 23

24 Verksamhetsmål Vår verksamhet styrs ytterst av de nationella kvantitativa målen Att barn, i åldern 1-12 år, till föräldrar som arbetar, studerar eller barn i svårigheter eller barn med eget behov skall erbjudas plats i barnomsorg Att barn till arbetslösa har rätt till förskola minst 15 timmar per vecka Att barn till föräldralediga med yngre syskon har rätt till förskola minst 15 timmar per vecka Att alla 4-5 åringar erbjuds avgiftsfri plats i allmän förskola minst 525 timmar per år Att alla 6-åringar anvisas plats i förskoleklass minst 525 timmar per år Att alla barn skall få grundskoleutbildning Att alla elever skall få gå en gymnasieutbildning och bli antagna på sitt förstahandsval De övergripande styrdokumenten på nationell nivå, dvs skollag, förordningar, läroplaner och kursplaner styr tillsammans med kommunens skolplan och olika policydokument enheternas arbete och framtagande av egna arbetsplaner. BUN:s prioriterade områden ur våra läroplaner för läsåret 2005/2006 och framåt är Bedömning och betyg Skola- Näringsliv Vägledning inför skola och arbetsliv, VISA För att få en kontinuitet och långsiktighet kommer endast ett område i sänder att fasas ut och ersättas av ett nytt. Grunden i utbildningen är att arbeta för helhetssyn i utbildningen för barn från 1 till 19 år. Samarbete ska ske inom och mellan enheter med barnet/eleven i centrum. Vår verksamhet kännetecknas som en mål- och resultatstyrd verksamhet där läroplanens mål vävs samman med förvaltningens prioriterade och kommunens övergripande utvecklingsområden. Allmänna inriktningsmål Barn- och utbildningsnämnden har en ambition att korta kön till musikskolan Barn- och utbildningsnämnden vill verka för en inriktning mot en högre andel lokalt producerade livsmedel i skolmaten Barn- och utbildningsnämnden vill verka för en fortsatt aktiv samverkan med högskolan för att få fler pedagoger verksamma i aktuell forskning och utveckling Barn- och utbildningsnämnden vill verka för att andelen män i förskola och skola skall öka Bedömning och Betyg Läroplanernas Mål: Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna (Lpo ). Skolan skall sträva efter att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna (LPf94 2.5). 1 Lpf års läroplan för de frivilliga skolformerna Barn- och utbildningsnämnden 24

25 Barn- och utbildningsnämnden Lokala mål: Att utveckla och förbättra arbetssätt och metoder inom grundskolan och gymnasiet för att på sikt minska antalet elever på IV-programmet Att pojkars meritvärde i år 9 successivt skall öka. : Vår plan för Kvalitetsarbetet dvs resultatuppföljning, utvärdering och bedömning av måluppfyllelse skapar förutsättningar för ökad måluppfyllelse och för att arbeta långsiktigt och att vara uthålliga. Från och med 2005/2006 skall varje elev ha en individuell utvecklingsplan. Identifiera och utveckla arbetsformer för att tidigt möta elevers olika behov. Delaktighet och inflytande är framgångsfaktorer för en bra arbetsplats för både elever och personal och bidrar till högre måluppfyllelse. Kompetensutvecklingsstrategi för personal och ledning Utvärdering: Genom att analysera resultat från kvalitetsredovisningen och redovisning i statistik och nyckeltal samt i årsredovisningen kan nämnden årligen bedöma måluppfyllelsen Skola Näringsliv Läroplanernas Mål: Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder (Lpo94 2.6). Skolan skall sträva mot att varje elev utvecklar sin - självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering, -medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information, öka sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, - får kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sina studieområde, samt om möjligheter till utbildning, praktik m.m i Sverige och i andra länder och, är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv och ökad internationell samverkan. Eleven skall därmed förstå behovet av personlig utveckling i yrket (Lpf94 2.4) Lokalt mål: Förbättra samarbetet med det lokala näringslivet och arbetsplatser inom den offentliga sektorn : Utveckla arbetsformer genom nyinrättat Vägledningscentrum Utvärdering: Utvärderingen skall bygga på uppföljningar från såväl det lokala näringslivet som våra egna verksamheter 25

26 Barn- och utbildningsnämnden Vägledning Lokalt mål: Förbättra vägledningen för alla barn/elever inom BU:s verksamhetsområden för att öka motivationen för studier och arbete samt minska felval och avhopp. : Inrätta nytt Vägledningscentrum i samverkan med KAN enligt separat projektbeskrivning. Utvärdering: Utvärderingen skall bygga på uppföljningar från såväl elev- som personalperspektiv årligen 26

27 Byggnadsnämnden Nämndsordförande Sture Karsåker (m) Samhällsbyggnadschef Patrick Nohlgren Ansvarsområden Nämnden och förvaltningen är kommunens serviceorgan i plan och byggfrågor. Nämnden skall verka för en god byggnadskultur och estetiskt tilltalande stads och landskapsbild, uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning samt övervaka efterlevnaden av PBL. Till arbetsuppgifterna hör att upprätta översikts och detaljplaner, granska och besiktiga bygglovärenden, utföra skyddsrumsbesiktningar och därmed sammanhängande myndighetsutövning. I myndighetsutövningen ingår att utöva tillsyn enligt PBL (plan och bygglagen), byggnadsverkslagen med tillhörande förordningar samt att handlägga tillståndsärenden för förvaring och hantering av brandfarliga varor. Inom nämndens ansvarsområde ligger också att utöva tillsyn över den obligatoriska ventilationskontrollen, förordningen om hissar och maskindrivna portar. Nämnden administrerar och handhar dessutom kommunens tomtkö och försäljning av tomtmarker samt ansvarar för fastställande av och registerhållning över kommunens gatu- och kvartersnamn samt annan namnsättning. Omvärldsförändringar - Framtidsbedömning Förvaltningsövergripande Efter det politiska beslutet i Fullmäktige att föra samman Tekniska förvaltningen med Stadsarkitektkontoret från och med , har ett mycket stort arbete igångsatts. Arbetet är att tillskapa något nytt, det vill säga en verksamhet som är uppdaterad mot dagens ställda krav på hög servicenivå och en hög tillgänglighet för kommunens brukare. Detta ska ses i en allt mer krympande ekonomisk ram som Samhällsbyggnadsförvaltningen har att röra sig inom. Genom en mer tydlig organisation där verksamheten har sitt verksamhetsmål inom en given ram kommer verksamheten att fokusera på sina formellt ställda krav och uppgifter. Med väl fungerande rutiner och strukturer för alla arbetsplatser inom förvaltningen kommer arbetsmiljön att framstå som tryggare. Vidare ska organisationen anpassas till efterfrågan, det vill säga att flexibilitet ska känneteckna förvaltningens nya organisation. Ledstjärnan kommer att vara fokus på Byggnadsnämndens uppgifter och ansvar som ställts från fullmäktige. Generellt kommer arbeten och verksamheter som inte tillhör nämndens ansvarsområden att avslutas till förmån för att lösa förvaltningens rätta uppgifter. Pengar från kommunanslaget kommer från och med 2006 års budget att omprövas inom alla berörda verksamheter till förmån för fastighets- vägunderhåll och tillsyn enligt plan och bygglagen. 27