Förslag till föredragningslista

Transkript

1 Förslag till föredragningslista 1. Förbundsmötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om huruvida stadgeenlig kallelse har utfärdats 4. Val av a) Mötesordförande b) Mötessekreterare c) Röstkontrollanter d) Två protokollsjusterare e) Moderatorer f) Redaktionskommitté g) Resefördelningskommitté 5. Fastställande av föredragningslista 6. Förbundsstyrelsens årsredovisning för Revisorernas berättelse 8. Fastställande av resultat- och balansräkningar 9. Fråga om ansvarsfrihet 10. Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds Minnesfond 2007 a) Förvaltningsberättelse b) Fastställande av balansräkning c) Beslut om ansvarsfrihet NSF:s minnesfond 11. Stiftelsen Dan Winthers Minnesfond 2007 a) Förvaltningsberättelse b) Revisorernas berättelse c) Fastställande av balansräkning d) Beslut om ansvarsfrihet 12. IOGT-NTO-rörelsens Kursgårdsfond 2007 a) Förvaltningsberättelse b) Revisorernas berättelse c) Fastställande av balansräkning d) Beslut om ansvarsfrihet 13. Val avseende förbundets anläggningsstiftelser a) Val av två revisorer med suppleanter till Stiftelsen NSF-scouternas fjällstugor i Storvallen 1

2 b) Val av två revisorer med suppleanter till Stiftelsen Kungshols kurs- och lägergård c) Val av två revisorer med suppleanter till Stiftelsen Ransbergs Herrgård 14. Motioner a. Motion 1 b. Motion Tingets förslag 16. Intern kommunikationsstrategi för NSF (FS förslag nr 1) 17. Ändring av rörelsegemensamma stadgar (FS förslag nr 2) 18. Förbundsläger 2011 (FS förslag nr 3 ) 19. Förbundsmöte vartannat år (FS förslag nr 4) 20. Mål för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, långsiktig arbetsplan (FS förslag nr 5) 21 Arbetsplan för 2009 och preliminär arbetsplan för 2010 (FS förslag nr 6) 22. Arrangemangsplan för 2009 och preliminär arrangemangsplan för 2010 (FS förslag nr 7) 23. Förbundsavgifter (FS förslag nr 8) 24. Budget (FS förslag nr 9 ) 25. Beslut om antal ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen 26. Val av ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen 27. Val av två revisorer med suppleanter 28. Beslut om antal ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet och valutskottet 29. Val av ledamöter och suppleanter i allmänna beredningsutskottet 30. Val av ledamöter och suppleanter i valutskottet 31. Fastställande av tid och plats för nästa ordinarie förbundsmöte (FS förslag nr 10) 32. Förbundsmötets avslutning 2

3 BUs yttrande Föredragningslista I budgeten finns en extra post 'IOGT-NTO-rörelsens kongresser' förutom FM. Det tolkar vi som om det blir betydligt dyrare att ha FM tillsammans med IOGT än ett traditionellt FM. Därför bör plats och tid för nästa årsmöte beslutas innan budgeten spikas. BU yrkar att punkt 31 i föredragningslistan flyttas fram före nuvarande punkt 24 Förbundsstyrelsens årsredovisning för 2007 BU skulle vilja få en redogörelse gällande aktiviteter som fanns med i Arbetsplanen för år 2006, men som inte omnämns i årsredovisningen. Medlemsutveckling - Skapa en tipsbank hur man startar verksamhet där scouting inte finns - Utvärdering av rekryteringskampanjen Premiera verksamhet på ny ort. Ledarskap - Utarbeta kurspaket för Styrelseutbildning - Mall för reflektion och samtal i kåren Program - Skapa ett programnätverk, där kårer och enskilda medlemmar diskuterar och testar ny idéer Utbildning - Kostnadsfri profilspecifik utbildning till nyrekryterade ledare - Ideologistärkande utbildningar till ledare - Samarbeta med UNF i opinionsfrågor - Utvärdera Ledarakademin till FM Inventera behovet av kurser i förbundet. Struktur - Öppna en nätbaserad kår - för direktanslutna medlemmar Påbörja en översikt av NSF s interna struktur 3

4 BU efterlyser en mer utförlig redogörelse av utfallet då det gäller Resultaträkningens post Verksamhetskostnader. I Not 3 kan vi utläsa hur stor del av denna post som avser personalkostnader, men inte hur resterande 8 miljoner har fördelats. FM 2006 beslutade om en detaljerad budget för de satsningar som skulle göras år 2007, med rubrikerna Medlemsutveckling, Ledarskap, Utbildning, Program och Struktur. Det vore intressant att se hur utfallet blivit - i alla fall per budgetrubrik. BU föreslår att förbundets resultaträkning i framtiden redovisar intäkter och kostnader på ett sådant sätt att kan jämföras med beslutad budget. de 4

5 Motion nr 1 Ändring av mötesformerna Införandet av påverkanstorg för att öka delaktigheten i förbundsmötet var en god tanke. Dessvärre tror vi att demokratin inte blir tillräcklig när påverkanstorget får så mycket utrymme och debatten i plenum helt stryps så att plenumsförhandlingarna enbart blir ett beslutsforum. Vi tror att demokratin kan utvecklas bättre om formerna förändras så att det blir mer tid för plenumförhandlingar och att diskussionsmöjligheten också finns där innan besluten fattas. Motionärer och förslagsställare bör få möjlighet att förklara sina förslag för hela den beslutande församlingen. Detta kan säkert uppnås på flera sätt. Ett sätt kan vara att genomföra utskottsarbete i mindre grupper där FM-deltagarna kan fördjupa sig i några frågor och förbereda beslutsunderlaget och förslagsordningen till plenumdebatten. Utskottsarbetet kan i så fall genomföras så att frågor som hänger ihop, såväl motioner som förslag, behandlas tillsammans. Ett sätt kan kanske vara att genomföra påverkanstorgen via webben så att resultatet av detta finns klart till FM så att det blir tillräckligt med tid i plenum. Det finns säker fler möjligheter om man tittar på detta lite mer. Demokratin i förbundet kan stärkas upp med regelbundet återkommande framtidskonferenser som den som genomfördes i Örebro i år. Kanske är det så betydelsefullt att det sedan räcker med att genomföra ett FM med beslut vart annat år. Därför föreslår vi att FS får i uppdrag att till nästa FM se över mötesformerna och lämna et förslag på förändring. Kronoberg-Blekinge Scoutdistrikt av NSF Bodil Hansen distriktsordförande FS svar Förbundsmötet är förbundets högsta beslutande organ och det är oerhört viktigt att så många medlemmar som möjligt känner sig engagerade och delaktiga i de beslut som fattas. Formerna för det demokratiska forumet bör vara under ständig granskning, utvärdering och förbättring så att de möter de behov som förbundets medlemmar har just nu. Därför välkomnar förbundsstyrelsen förslaget. FS föreslår därför förbundsmötet att bifalla motionen. 5

6 BUs yttrande Den dag en organisation slutar att utreda sina mötesformer är den dag då demokratin dör ut. Att föreslå att förbundsstyrelsen skall utreda mötesformer och komma med förslag till förändring ser inte vi skulle vara någon skillnad mot vad förbundstyrelsen redan är ålagd i sitt uppdrag att upprätthålla demokratin inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Med vetskapen av vilka motioner som våra medlemmar valt att ta upp till behandling ser vi självklart att det är ett måste att få till stånd en djupare utredning av mötesformerna. Dels är det viktigt att tillsätta en utredargrupp bestående av flera kompetenser och åsikter. Vi ser omedelbart tre kategorier människor som bör ingå: De som vill ha en strikt plenumbehandling av alla frågor, de som har erfarenheter av andra organisationer som använder påverkanstorg som mötesform och kan utveckla den formen inom vår organisation samt den sista, de som har stark anknytning till till vår organisation varpå FS är en viktig aktör i en utredningsgrupp. BU yrkar att avslå motionen att ge FS i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp bestående av såväl FS som andra intresseradea att arbetsgruppen skall bestå av minst 1/3 representanter utanför FS 6

7 Motion nr 2 Den demokratiska processen under Förbundsmötet. Motion till Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds (NSF:s) förbundsmöte (FM) 2008 angående att återinföra plenumförhandlingar som arbetsordning. Det är dags att sätta ner foten och avgöra vilken arbetsordning som bäst gynnar demokratin på NSF:s förbundsmöten! Detta är angeläget, eftersom den demokratiska processen alltid har varit viktig för NSF. Innan år 2003 så har arbetsordningen under FM varit plenumförhandlingar, vilka har genomförts genom diskussioner i en gemensam sal där alla ombud och andra deltagare sitter vända mot en scen där mötets presidium finns samlat för att leda mötet. Från och med FM 2003 har påverkanstorg använts som arbetsordning för FM. Påverkanstorg som metod har används i olika skepnader, med utgångspunkt från hur förbundsstyrelsen (FS) har velat utforma det. Påverkanstorg har genomförts under FM:s första dag. De idéer och förslag som har kommit fram under dagen har därefter sammanställts och varit underlag till den efterföljande dagens möte där besluten fattas. Denna förhandlingsdag har alltid genomförts i plenum. Påverkanstorgets fördel blir nackdelen Syftet med påverkanstorget har varit att få fler medlemmar att vara aktiva i debatten. Den tanken är helt rätt. Men det som fördelen ger i form av fler förslag, har i många fall varit en faktor som gjort söndagens möte mera komplicerad och svåröverskådlig genom en besvärlig propositionsordning. Detta beror på att det sällan har skett någon jämkning av de förslag som inkommit och att förslag har, ibland strategiskt, lämnats in sent under lördagen utan att någon debatt har skett eller hunnits med. På torget måste ombuden klyva sig! Påverkanstorg kräver mycket tid så att ombud och deltagare på mötet hinner med att mötas, debattera och framförallt reflektera kring frågorna. Under den tid som avsatts till påverkanstorg har också många andra aktiviteter genomförts parallellt, vilket i vissa fall har gjort att det har varit omöjligt att följa de förslag som har kommit upp och samtidigt t ex vara med på diskussioner kring vissa speciella frågor. Om hela FM genomförs som plenumförhandlingar har man hela debatten samlad i en sal och ombuden kan fokusera på en sak i taget. De som verkligen vill säga något, säger det! Ytterligare ett argument för att flytta ut debatten från plenisalen är att fler och även yngre skall våga tala, eftersom grupperna man diskuterar i borde vara mindre. Det som har visat sig är att de som har något att säga säger det, oftast oavsett storleken på gruppen och vilken ålder man har. Är man obekväm att tala inför en grupp så är det samma känsla oavsett ålder. Seniorscouttinget genomförs i plenum, och det kan vara ca deltagare på Tingen. Deltagare från års ålder! Ett demokratiskt underskott Sammantaget har de senaste årens påverkanstorg gett ett demokratiskt underskott eftersom översikten inför beslut försvinner genom att ombuden oftast bara kan medverka på en mindre del av 7

8 debatten innan det är dags att gå till beslut. Debatt och beslut i plenisal gör att alla kommer att få samma information inför beslut, eftersom de har suttit och lyssnat och/eller talat i den debatt som nyss har genomförts. Har man dessutom inga andra parallella aktiviteter för ombuden så har alla samma möjlighet att delta i debatter och beslut. Delaktighet är en av demokratins hörnpelare. Eftersom FS saknar rösträtt kan de under söndagens beslutsrunda inte påverka något i sin riktning, varken genom röstning eller genom debatt. Under påverkanstorget har de heller inga möjligheter att kunna påverka alla ombud eftersom varken alla ombud eller hela FS är samlade. FS kan inte heller stödja nya förslag som kommer upp på påverkanstorget, eftersom det bara är ombud som kan göra det. Resultatet blir att FS avsäger sig möjligheten till påverkan. Alla ombud får heller inte veta FS åsikter och prioriteringar kring nya förslag eller förändringar av det skrivna underlaget. Detta är en bidragande orsak till den otydlighet som i dag råder under FM I en process där en ny metod införs innebär det alltid en omställning för alla inblandade. Det tar en viss tid innan alla känner sig bekväma och allt fungerar. Något som försvårat detta är att NSF:s FS år efter år har ändrat utformningen av påverkanstorget, samt styrt vilka punkter som ska ligga ute på torget. Dessutom har möteslokalens utformning påverkat möjligheten till ett fungerande påverkanstorg. En återgång till plenumförhandling är nödvändig för att komma vidare i utvecklingen av arbetsformen på FM! Se bara i backspegeln att många ombud under de senaste årens FM, i samband med beslutet om arbetsordningen, önskat att inte använda påverkanstorg som arbetsmetod. Vad kan tillföras till plenumförhandlingarna? Det som är önskvärt är att ha en förberedande diskussion på Internet så att många har möjlighet att föra en debatt och utveckla förslag och argument innan FM. Visst finns det en sanning i att det blir långtråkigt att sitta flera timmar i en sal, men hjärnan behöver inte många minuters paus innan den orkar ytterligare ett tag, så några aktiviteter under kortare pauser i förhandlingarna blir en bra återuppladdning för fokuserandet på förbundets framtid! Därför föreslår vi förbundsmötet: att under FM 2008 använda plenumförhandlingar som arbetsordning under båda förhandlingsdagarna Johan Rydberg Simon Svensson Monica Andersson Rolf Andersson Mats Funning Urban Bornholm Marie-Louise Bornholm Nacka-Boo Scoutkår Lund Scoutkår Scoutkåren Vikingen, Ekeby Örebro scoutkår Moheda Scoutkår Landskorna Scoutkår Scoutkåren Spejaren, Klippan Skånes Scoutdistrikt av NSF 8

9 FS svar I enlighet med beslut taget av förbundsmötet 2007 kommer FM 2008 att hållas med påverkanstorg och förbundsstyrelsens uppdrag är att verkställa de beslut som fattas på förbundsmötet. Således kommer vi ha påverkanstorg på årets förbundsmöte och på detta torg kommer alla inkomna motioner att behandlas. Därefter kommer beslut fattas under söndagen. Denna motion kan leda till stora svårigheter under söndagen eftersom vi vid bifall skall bortse från påverkanstorget och gå över till plenum med debatt. Intentionen i denna motion är att riva upp föregående års förbundsmötesbeslut och detta känner vi att förbundsstyrelsen inte kan göra. Eftersom motionen kan skapa stor oreda under söndagens förhandlingar känner vi oss nödgade att yrka på avslag på motionen. FS föreslår förbundsmötet att avslå motionen. BUs yttrande Vi tycker att det är väldigt opraktiskt att omplanera mötesupplägget under ett pågående möte, och anser därmed att större förändringar i mötesupplägget bör beslutas ett FM i förväg. Därmed vill vi behålla den mötesplan som FS har satt upp för FM Motionen innehåller dock flera viktiga synpunkter som bör beaktas i planerandet av kommande FM, men vi ser inte att den självklara lösningen är att återgå till enbart plenumförhandlingar, utan tror att det kan vara möjligt att ytterligare förbättra metoden med påverkanstorg. BU yrkar att motionen avslås att mötesformen inför kommande FS förbättras så att alla delegater får god möjlighet att sätta sig in i diskussioner som har hållits i mindre grupper, och att det läggs tid på att jämka förslag och sammanställa en lättbegriplig propositionsordning. (Gärna med hjälp av förslagsställarna.) 9

10 FS förslag nr 1 Intern kommunikationsstrategi för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Under de gångna åren har det förts en diskussion inom förbundet om hur vi skall säkerställa informationsflödet, dels från centrala funktioner till medlemmar och dels mellan medlemmar. I denna diskussion har det pratats om tidningar, hemsidor, forum mm och vi har bland annat gett vår hemsida ett ansiktslyft och arbetar med ett nytt diskussionsforum på Internet. Under 2008 har denna diskussion fortsatt i förbundsstyrelsen i samråd med förbundets Infokommitté och vi har sett följande: Tidningen Scouting Spirit är uppskattad av många, men inte av alla I dagens samhälle är folk mer och mer vana att få nyheter snabbt och ofta Det finns idag fler kommunikationskanaler som de allra flesta av våra medlemmar kan använda Dessa nya kanaler ger fler och större möjligheter att uttrycka sig och förmedla information Mot bakgrund av detta vill förbundsstyrelsen lägga fram ett antal strategiska beslut till förbundsmötet för att säkerställa en fortsatt bra och användbar kommunikation inom förbundet. Vi ser att papperstidningens popularitet dalar till förmån för elektroniska medier och vill säkra upp så att vi är redo att utnyttja alla de alternativ som finns tillgängliga. Vi ser också att det är svårt att försvara att skicka ut papperstidningar till medlemmar som sällan eller aldrig läser dem, både ur ett ekonomiskt och ur ett miljömässigt perspektiv. Därför vill vi ändra Scouting Spirits utgivning från nuvarande 6 nummer till 4 nummer per år. Samtidigt vill vi ändra innehållet så att nyhetsförmedling läggs på hemsidan och i elektroniska nyhetsbrev och att Spirit istället innehåller lite tyngre reportage och artiklar med anknytning till förbundet och vår verksamhet. Det skall också bli tydligare att varje medlem själv kan ta ställning till om man vill ha någon scouttidning skickad till sig och vilken/vilka tidningar man vill ha. Detta gäller alltså såväl Scouting Spirit som Scouten och Scoutmagasinet. Tidningarna kommer fortfarande vara kostnadsfria för förbundets medlemmar, men man måste från och med 2009 aktivt gå in i Madicken och välja att man skall få dem. För att säkerställa att alla som vill fortfarande kan ta del av förbundets information vill vi förbättra hemsidan, så att det blir lättare att hitta information. Det skall också gå att prenumerera på nyhetsbrev, som skall komma via mail t.ex. varje månad och som sammanfattar det som hänt i förbundet den senaste tiden. Vi skall också se över möjligheterna att utnyttja nya medier, som t.ex. web-tv och mobilt Internet för att informationsflödet skall kännas modernt och fräscht samt att det skall vara lättillgängligt. Mot bakgrund av detta föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet att Scouting Spirit under 2009 skall utkomma med 4 nummer á 24 sidor att Scouting Spirit får en inriktning mot ett månadsmagasin snarare än en nyhetskanal att samtliga scouttidningar från och med 1/ blir helt prenumerationsberoende, vilket innebär att varje medlem aktivt måste tala om att man vill ha tidningen för att få den att inrätta ett nyhetsbrev i form av ett mail vilket man kan prenumerera på via hemsidan 10

11 att uppdra åt förbundsstyrelsen att modernisera kommunikationskanalerna för förbundet så att vi i mesta möjliga mån drar nytta av alla de nya medier som finns idag BUs yttrande Förbundsstyrelsens förslag verkar genomarbetat och ligger helt i linje med vad som kom fram i den enkätundersökning som genomfördes under våren. Då vi är en ungdomsorganisation känns det självklart att anpassa sig till en mer modern informationskultur, en informationskultur som är dominerande hos våra medlemmar. Att också nu ta ett helhetsgrepp om informationshanteringen internt och externt är någon som är nödvändigt när antalet kanaler ökar. BU yrkar att bifalla FS förslag nummer 1 11

12 FS förslag nummer 2 Ändring av rörelsegemensamma stadgar. På sina respektive kongresser i Uppsala under 2007 antog IOGT-NTO, UNF och JUNIS nya stadgar. I dessa stadgar finns ett antal paragrafer som är rörelsegemensamma, vilket betyder att de måste godkännas av NSF också för att börja gälla. Inför Förbundsmötet 2007 hade dessa stadgar bakats in i ett paket och detta paket återremitterades till förbundsstyrelsen för omarbetning i en stadgegrupp. Konsekvensen blev att de stadgar som IOGT-NTO, UNF och JUNIS antagit inte gäller. I våras påbörjade stadgegruppen sitt arbete, men det arbetet är så pass stort att man inte kunnat slutföra det till årets förbundsmöte. Samtidigt blockerar vi alltså övriga förbund i IOGT- NTO-rörelsen, så att de inte kan börja arbeta utefter sina nya stadgar. I sitt arbete har stadgegruppen hittat en del brister i de stadgar som övriga förbund har tagit och som vi vill rätta till. Förslaget från stadgegruppen är därför att vi väntar med att ta de nya stadgarna tills de uppdaterats av övriga förbund. Förbundsstyrelsen har påpekat bristerna till övriga förbund och dessa har svarat att man kan se över paragraferna i fråga till nästa kongress, men att man gärna ser att NSF tar nuvarande version för att underlätta arbetet. Med bakgrund av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen därför att vi bryter ut de förbundsgemensamma stadgarna och antar dessa på förbundsmötet 2008 och att stadgegruppen sedan arbetar vidare med att uppdatera våra stadgar i sin helhet. Samtidigt pågår ett strukturarbete inom svensk scouting samt en revision av grundsatser och program för IOGT-NTO-rörelsen. Vi deltar i detta arbete och ser till att våra stadgar harmoniserar väl med båda rörelserna. Förbundsstyrelsen föreslår därför förbundsmötet att förändrar paragraf 16 och paragraf 21 i våra stadgar enligt nedan att NSF:s riksstyrelserepresentanter får i uppdrag att lägga ett förslag till de andra förbundens kongresser Förslaget ska innebära att distriktsråden utgörs av åtta ledamöter som utses enligt samma princip som riksstyrelsen fast på distriktsnivå. Förslaget ska också klarlägga att vid lika röstetal i såväl riksstyrelse som distriktsstyrelse ska ordförande ha utslagsrösten. 12

13 Förslag till ny lydelse av Paragraf 16: Riksstyrelse a) Riksstyrelsen har åtta ledamöter som representerar IOGT-NTO-rörelsens olika förbund. IOGT- NTOs Juniorförbunds, IOGT-NTO:s och UNF:s kongresser samt NSF:s förbundsstyrelse väljer bland respektive förbundsstyrelses ledamöter två ledamöter i riksstyrelsen. Övriga förbundsstyrelseledamöter är ersättare i riksstyrelsen och tjänstgör i den ordning som respektive förbundsstyrelse beslutar. Riksstyrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Riksstyrelsen är beslutsmässig när minst fem ledamöter är närvarande. Den kan utse utskott inom sig. b) Riksstyrelsen ska arbeta för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser. Riksstyrelsen behandlar de frågor som förbunden eller vissa av dem väljer att lämna över till riksstyrelsen. Beslut fattas efter omröstning bland de ledamöterna från de förbund som har valt att lämna över respektive fråga till riksstyrelsen. Om IOGT-NTOs Juniorförbunds, IOGT-NTO:s och UNF:s kongresser har fattat olika beslut i en fråga där riksstyrelsen har lagt förslag, kan riksstyrelsen begära omröstning på dessa kongresser i frågan. Om ett förslag då antas av två kongresser vinner detta. Annars vinner det förslag som i genomsnitt fått den största andelen av rösterna på de tre kongresserna. Denna paragraf motsvarar 2.9 och 2.10 i stadgarna för övriga förbund inom IOGT-NTO-rörelsen. Nuvarande lydelse av paragraf 16: 16 SAMVERKAN INOM IOGT-NTO-RÖRELSEN Riksstyrelsen handlägger för förbunden gemensamma frågor. Riksstyrelsen utgörs av nio ledamöter. Två av dessa utses av NSFs förbundsstyrelse bland ledamöter inom den egna styrelsen. Övriga ledamöter i förbundsstyrelsen är suppleanter i riksstyrelsen och tjänstgör i den ordning förbundsstyrelsen beslutar. Riksstyrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Styrelsen kan inom sig utse utskott. Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att riksstyrelsen för NSFs räkning handlägger sådana gemensamma frågor som NSFs förbundsmöte respektive förbundsstyrelse i samråd med riksstyrelsen beslutar överlämna till denna. NSFs representanter i riksstyrelsen deltar i beslut i sådana frågor som rör NSF. Riksstyrelsen är beslutsmässig då minst fem av dess ledamöter är närvarande. 13

14 Förslag på ny lydelse av paragraf 21 Distriktsråd a) Distriktsrådet har nio ledamöter som representerar IOGT-NTO-rörelsens olika distrikt. Distriktsårsmötet i vart och ett av dessa distrikt väljer bland distriktsstyrelsens ledamöter två ledamöter och en första ersättare i distriktsrådet. Övriga distriktsstyrelseledamöter är ersättare i distriktsrådet och tjänstgör i den ordning som respektive distriktsstyrelse beslutar. Distriktsrådet utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör. Första ersättaren från ordförandens distrikt blir ordinarie ledamot. Distriktsrådet är beslutsmässigt när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. b) Distriktsrådet ska arbeta för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser på distriktsplanet. Distriktsrådet behandlar de frågor som distrikten eller vissa av dem väljer att lämna över till distriktsrådet. Beslut fattas efter omröstning bland ledamöterna från de distrikt som har valt att lämna över respektive fråga till distriktsrådet. Om IOGT-NTOs Juniorförbunds, IOGT-NTO:s och UNF:s distriktsårsmöten har fattat olika beslut i en fråga där distriktsrådet har lagt förslag, kan distriktsrådet begära omröstning på dessa årsmöten i frågan. Om ett förslag då antas av två distriktsårsmöten vinner detta. Annars vinner det förslag som i genomsnitt fått den största andelen av rösterna på de tre distriktsårsmötena. Motsvarar 3.9 och 3.10 i stadgarna för övriga förbund inom IOGT-NTO-rörelsen. Nuvarande lydelse av paragraf SAMVERKAN För samverkan inom IOGT-NTO-rörelsen på länsnivå finns distriktsrådet. I de län där NSF-distrikt har verksamhet bör NSF delta. Distriktsrådet skall verka för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurserinom distriktsområdet och för att samtliga organisationsgrenar skall be. NSFs representanter i distriktsrådet deltar i beslut i sådana frågor som rör NSF. Distriktsrådet utgörs av nio ledamöter. Två av dessa utses av NSFs distriktsstyrelse bland ledamöter inom den egna styrelsen. Övriga ledamöter i distriktsstyrelsen är suppleanter i distriktsrådet och tjänstgör i den ordning distriktsstyrelsen beslutar. Distriktsrådet utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör. Den distriktsstyrelse varifrån rådsordföranden hämtas utser själv ytterligare en ledamot i distriktsrådet. Rådet kan inom sig utse utskott. Rådet är beslutsmässigt då mer än hälften av dess ledamöter är närvarande. 14

15 BUs yttrande BU tycker det är bra att vi får genomarbetade stadgar och det är viktigt att vi inte stannar upp arbetet för övriga förbund. Vi undrar dock över två saker. 1) Den nya lydelsen i paragraf 16, sista stycket, samt motsvarande skrivning i paragraf 21: Om IOGT-NTOs juniorförbund, IOGT NTO:s och UNF:s kongresser har fattat olika beslut i en fråga där riksstyrelsen lagt förslag, kan riksstyrelsen begära omröstning på dessa kongresser i frågan. NSF nämns inte i denna paragraf. Vad beror det på? 2) Indelningen av distrikt i paragraf 21: "I de län där NSF-distrikt har verksamhet bör NSF deltaga." NSF s distriktsindelningar stämmer inte alltid överens med IOGT-NTO:s. Innebär detta att NSF kan deltaga i flera olika distriktsråd - om NSF-distiktet omfattar flera IOGT-NTO distrikt? Kan en NSF-kår som är verksam inom ett IOGT-NTO distrikt deltaga i Distriktsrådet - även om kåren inte tillhör något NSF-distrikt? BU yrkar att bifalla förslaget 15

16 FS förslag nummer 3 Förbundsläger är det World Scout Jamboree, WSJ, i Sverige en händelse som troligen kommer att få stor genomslagskraft och uppmärksamhet i media och bland scouter. Eftersom WSJ främst riktar sig till en begränsad åldersgrupp kommer endast ett fåtal scouter kunna vara med som deltagare eller funktionärer. Vi tycker det är viktigt att alla scouter, oavsett ålder och bostadsort, känner delaktighet i WSJ och att man känner att man är en del i ett större sammanhang. Under WSJ kommer lägerdeltagarna att bussas ut till ca 100 Camp in Camp i södra Sverige och Danmark, för att ge dem möjlighet att genom det lilla lägret uppleva den svenska naturen på nära håll. Under ett och ett halvt dygn kommer drygt hundra jamboreedeltagare att samlas på ett typiskt svenskt scoutläger där de kommer att möta svenska scouter, få uppleva matlagning över öppen eld, svensk kultur mm. Utöver att ge jamboreedeltagarna möjlighet att möta svensk scouting ger det också möjlighet för NSF- scouter att besöka jamboreen och att knyta internationella scoutkontakter. Förbundsstyrelsen föreslår därför förbundsmötet att förbundet arrangerar ett förbundsläger 2011 i Skåne, som en del av Camp in Camp till World Scout Jamboree 2011 att förbundets medlemmar som deltar på förbundslägret ges möjlighet att besöka WSJ 2011 BUs yttrande BU tycker det är ett positivt initiativ att så många scouter som möjligt ska få ta del av WSJ 2011 och bli en del av Camp in Camp. Vi hoppas att det inte blir några problem att hitta tillräckligt med funktionärer för detta förbundsläger och WSJ trots att de sker samtidigt. Vi ser gärna att lägret utformas så att det kan ta emot många internationella grupper. Samtidigt ska gästerna ges största möjliga utbyte av naturupplevelser och småskaligt lägerliv. BU anser dock att lägret eller delar av lägret bör kunna anordnas utanför Skånes gränser, t.ex. i södra Småland, om det skulle visas sig svårt att finna lägerplatser i Skåne. BU yrkar att avslå första att-satsen att bifalla andra att-satsen att förbundet arrangerar ett förbundsläger 2011 i Skåne eller södra Småland, som en del av Camp in Camp till World Scout Jamboree

17 FS förslag nr 4 Förbundsmöte vartannat år Under 2008 har förbundsstyrelsen undersökt för- och nackdelar med att hålla förbundsmöte vartannat år istället för som nu, varje år. I detta arbete har vi dels diskuterat inom styrelsen, pratat med personal och undersökt ekonomiska och demokratiska följder. Vi har också pratat med representanter ur Svenska Scoutförbundets styrelse, eftersom SSF fattade beslut om att ha Förbundsstämma vartannat år på stämman 2007, samt UNFs styrelse, som har haft kongress vartannat år under en längre tid. Konsekvenser på förbundets arbete Förbundsstyrelsen har under flera år upplevt att förbundsmötet upptar för mycket tid och kraft som annars kunde läggas på praktiskt arbete för att föra förbundet framåt. I princip är det alltid någon som måste jobba med antingen föregående förbundsmöte eller det kommande. I det perspektivet upplevs det som mycket positivt att ha förbundsmöte vartannat år och sedan ha ett arbetsår däremellan. Ekonomiska konsekvenser Vad vi kunnat se finns det inget hinder för att lägga budget vartannat år. Däremot måste vi upprätta en årsredovisning och ett resultat varje år och dessa måste revideras. Detta innebär inte att de måste godkännas av förbundsmötet varje år, utan detta kan göras på ordinarie möte vartannat år. En vinst med att lägga budget och arbetsplan vartannat år är att vi får en större stabilitet och långsiktighet i arbetet. Det blir möjligt att genomföra lite större projekt och arbeten. Ett bekymmer är givetvis att det blir större osäkerhet i budgetarbetet, eftersom man får försöka gissa inkomster och kostnader som ligger ganska långt fram i tiden. Det blir också en mindre transparens och möjlighet för förbundets medlemmar att se och påverka det ekonomiska arbetet. Det första problemet får och kan vi leva med. Det andra problemet bör hanteras genom att förbundets resultat presenteras på hemsidan samt att förvaltningsberättelsen görs tillgänglig för förbundets medlemmar när den är klar. Sociala konsekvenser Förbundsmötet är inte bara förbundets högsta beslutande organ, det är också en viktig mötesplats för socialt umgänge bland förbundets ledare, rover- och seniorscouter och det känns inte bra att ta bort denna möjlighet till socialt umgänge vartannat år. Därför bör förbundet ha en större samling även de år då det inte är förbundsmöte, så att förbundets medlemmar kan träffas. Förslagsvis utnyttjar man detta tillfälle för workshops, utbildningar och liknande. Demokratiska konsekvenser Under ett antal år har formerna för förbundsmötet varit under förändring. Ambitionen har varit att lyfta debatten från plenum, där vanligtvis bara några få individer deltar aktivt, till påverkanstorg, där fler kan uttrycka sig. Detta har inte varit helt smärtfritt och en del av svårigheten har varit att få till en bra balans mellan påverkanstorg och större debattforum. Detta kommer förmodligen inte bli lättare om mötet hålls vartannat år, vilket gör att vi behöver se över formerna ytterligare. En lösning på problemet kan vara att utöka längden på förbundsmötet, så att debatten kan få större plats. Ett 17

18 längre möte skulle kanske göra det möjligt att blanda plenum och påverkanstorg i flera omgångar, så att frågor först kan presenteras och diskuteras i plenum, för att sedan föras ut på torget. Därefter förs punkterna in i plenum igen för beslut. Denna förändring känns inte riktigt relevant med förbundsmöte varje år, eftersom innehållet är lite för magert. Med möte vartannat år kan det bli mer innehåll och vi kan få större stabilitet i den demokratiska processen. FM vartannat år riskerar att få en negativ inverkan på hur arbetet i förbundet styrs. Förbundsstyrelsen måste få ett ökat förtroende att anpassa verksamheten efter rådande omständigheter, både vad gäller ekonomi och verksamhet, eftersom man ibland inte kan invänta nästa förbundsmöte. Det är alltså möjligt att det blir ett demokratiunderskott där styrelsen går sin egen väg och förbundet har begränsad möjlighet att påverka arbetet. För att motverka detta bör förbundet ha en samling som är öppen för samtliga medlemmar även de år det inte är förbundsmöte. Precis som idag måste det gå att kalla till ett extra förbundsmöte. Detta bör förtydligas så att alla medlemmar känner att man har möjlighet att påverka. Genom att ha förbundsmöte vartannat år hoppas vi att medlemmarna känner ett större engagemang på förbundsmötet och även deltar mer aktivt i de demokratiska fora som erbjuds mellan förbundsmötena. Därför måste forumet på hemsidan fungera bra och känns användbart. Stadgar För att genomföra denna förändring måste det till lite förändringar av förbundets stadgar. Den minsta förändring som måste göras är i 4 där det står att förbundsmötet hålls varje år. När SSF ställde om till förbundsstämma vartannat år tog man en förändring i stadgarna så att det blev möjligt att välja in ersättare för styrelsemedlemmar som slutar under mandatperioden: Om styrelseledamot skriftligen ställer sin plats till förfogande kan förbundsstyrelsen besluta att fyllnadsval skall ske. Val genomförs, efter beredning av valberedningen, av en representant från varje distrikt. Representant för distrikt kan vara distriktsordförande eller sådan person som distriktsstyrelsen utser. Vid sådant fyllnadsval får dock aldrig väljas mer än 3 nya ledamöter, ej heller ordförande eller vice ordförande. Just den skrivningen lämpar sig kanske inte i vårt förbund, eftersom våra distrikt har en mindre roll här. UNF och Junis har ingen liknande skrivning och i framförallt UNF har detta ibland lett till en decimerad styrelse, eftersom omsättningen av folk är relativt hög. På världsnivå var motsvarande paragraf i stadgarna för WOSM väldigt omdiskuterad på världskonferensen. Förslagen var dels att styrelsen själva kunde fylla eventuella vakanser och dels att man tog den eller de som kom närmast att bli invald på föregående världskonferens. Sveriges hållning i denna fråga var då att sittande styrelse är bäst lämpade att se vilka kompetenser som behövs för att komplettera styrelsen och att de därför borde få det förtroendet. SSF skrev också in i sina stadgar att man de år det inte är förbundsstämma skall hålla ett förbundsmöte där förbundets medlemmar kan träffas, ungefär som beskrivet ovan. Där har man också öppnat för att ta upp frågor som rör förbundets verksamhet och mål. Tanken är att man på detta sätt skall kunna påverka förbundet mellan förbundsstämmorna. Inom IOGT-NTO-rörelsen arrangerar man just nu Sommarfestival de år det inte är kongress, för att försöka samla medlemmarna till en social aktivitet. Detta har pågått några år, men det har inte riktigt blivit den sociala fullträff som man tänkt sig. Sommarfestivalen är givetvis öppen även för NSFs medlemmar. Sammanfattning Totalt sett ser vi mest positiva effekter av att ändra periodiciteten på förbundsmötet från varje år till vartannat år. Det finns ett antal problem med detta, men dessa kan hanteras t. ex. så som beskrivits ovan. 18

19 Med bakgrund av detta vill förbundsstyrelsen föreslå förbundsmötet att förbundsmöte hålls 2009 och därefter vartannat år att förbundsstyrelsen får i uppdrag att till förbundsmötet 2009 ta fram förslag på justeringar av stadgar för att möjliggöra denna förändring att det till stadgeändringar inkluderar begreppet förbundssamling och att denna hålls de år det inte är förbundsmöte BUs yttrande BU håller med FS i analysen av konsekvenser för att hålla vartannat år. I det stora hela tycker vi att det är ett bra förslag. Det ger förbundet och FS arbetsro mellan förbundsmötena. BU yrkar att bifalla FS förslag nummer 4 19

20 FS förslag nummer 5 Mål för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund 2015 Under våren 2008 arrangerades en framtidskonferens i Örebro där samtliga kår- och distriktsstyrelser i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund hade möjlighet att diskutera förbundets mål fram till Det var en intensiv helg med många diskussioner och övningar, som gav en mängd idéer och tankar inför framtiden. Dessa tankar och idéer har analyserats och sammanställts av förbundsstyrelsen, vilket har resulterat i den långsiktiga arbetsplan som ni nu håller i er hand. Arbetet i Örebro baserades, precis som den här planen, på Färdplan för framtiden. Under konferensen utgick alla diskussioner från färdplanen och hur Nykterhetsrörelsens Scoutförbund ska bidra till att dess målsättningar uppfylls. För att det skall vara enkelt att relatera den här arbetsplanen till färdplanen är texten upplagd på samma sätt med samma rubriker. Målsättningarna i detta dokument gäller samma tidsrymd som i Färdplan för framtiden, det vill säga fram till Medlemsutveckling Ett genomgående tema under framtidskonferensen var en benhård övertygelse om att Nykterhetsrörelsens Scoutförbund kan och skall växa. Målet är att vi skall växa mer än vad vi tagit på oss i Färdplan för framtiden. Vi ska vara minst medlemmar, varav minst hälften i åldrarna år. Rekryteringsprocessen är en naturlig del av all kårens verksamhet. Alla kårer har minst 4 rekryteringstillfällen under året. Kvaliteten i vår verksamhet är så bra att medlemmarna i genomsnitt stannar längre än 3 år. Vi har flera nya verksamhetsformer som drivs av ideella ledare. Vi har scoutverksamhet på fler geografiska platser i landet. Medlemmarna speglar det svenska samhället, vad gäller etnicitet, kön, sexuell läggning och samhällsgrupper. Extern kommunikation, image, profilering Förbundets nyktra värdegrund och vårt arbete med dessa frågor var väldigt viktiga för dem som deltog på framtidskonferensen. Vi skall bli bättre på att föra ut vårt budskap till samhället i stort. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är en naturlig aktör i samhällsdebatten kring alkohol, droger och ungdomsverksamhet. Information om Nykterhetsrörelsens Scoutförbund finns lättillgänglig i samhället. Varje medlem i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har självförtroende och känner stolthet över att vara nykter scout. Det känns naturligt att förmedla ställningstagandet till sin omgivning. 20

21 Vårt förbund finns och bedriver aktivt arbete i virtuella världar Vi strävar efter att vår verksamhet och våra medlemmar syns positivt i media varje vecka under hela året. Program Scouting är den bästa verksamhet man kan erbjuda barn och ungdomar. Därför är det viktigt att vi värnar om det arv vi har inom scouting samtidigt som vi utvecklar vår verksamhet inför framtiden. Det är också viktigt att vi lyfter fram vad scouting kan erbjuda dem som ännu inte är medlemmar. Scoutmetoden tillämpas i all scoutverksamhet. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är delaktig i utvärdering och utveckling av Scouternas program. Alkohol- och drogfrågan finns med som en naturlig del i det gemensamma programmaterialet och används såväl inom scoutrörelsen som externt. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund arbetar för att ett stort gemensamt läger med de andra scoutförbunden anordnas Vi erbjuder våra medlemmar upplevelser utöver det vanliga. Vi fortsätter att öka vårt samarbete med svenska skolor Nykterhet i scoutrörelsen Scouting hör inte ihop med alkohol och andra droger. Detta borde gälla överallt, hela tiden och inte bara i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Framtidskonferensen ville att förbundet skall påverka scouting i både Sverige och övriga världen så att alla scouter överallt ser nykterhet i scouterna som en självklarhet. Alla scoutkårer i alla förbund har en alkohol-, drog- och tobakspolicy. Scouterna i Sverige har en alkohol-, drog- och tobakspolicy som gäller för alla anställda och ideella med förbunds-, råds- och styrelseuppdrag. Så fort en medlem, oavsett scoutförbund, befinner sig i en position där man representerar scouting är man alkohol-, drog- och tobaksfri. All scoutverksamhet är alkohol-, drog- och tobaksfri oavsett förbund. Det finns ett internationellt nätverk för nyktra scouter. Lokaler där Nykterhetsrörelsens Scoutförbund bedriver verksamhet är alltid alkohol- och drogfria. Vi marknadsför vårt drogfrimaterial inom scoutrörelsen i Sverige och utomlands, samt externt. 21

22 Utbildning Det är viktigt att både ledare och scouter är välutbildade och kunniga för att förbundets verksamhet skall hålla hög kvalitet. Om verksamheten är bra kommer fler att vilja ta del av den och förbundet växer. Konferensen såg det som mycket viktigt att förbundet är med och utvecklar och snabbt tar till sig det nya utbildningssystem som nu tas fram inom svensk scouting. Alla medlemmar i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är utbildade i drogfrågan. Drogfrågan finns med i Ramverket för scouternas ledarskapsprogram. Alla scoutledare är diplomerade enligt ramverket. Alla ungdomar och ledare är utbildade enligt nya utbildningssystemet. Förbundet ansvarar för att det finns utbildade kursledare att tillgå och att kurserna genomförs på rätt nivå förbunds-, distrikts- eller kårnivå. Ledarskap Framtidskonferensen var enig om att ideella ledare är förbundets viktigaste resurs och något vi skall värna om. Ledarskap skall också vara något som genomsyrar verksamheten så att våra medlemmar får en bra och användbar ledarutbildning genom att vara scouter. Vi skall ha glada och nöjda ledare. Varje ny scoutledare i en verksamhet erbjuds en mentor. Våra mentorer håller en hög kvalitet och erbjuds rätt utbildning för scoutverksamhetens ändamål. Ledarskapsträningen är en naturlig del i verksamheten i alla åldrar. Alla kårer erbjuder en trygg och säker verksamhet. Vi är fler aktiva ledare än vi var Nykterhetsrörelsens Scoutförbund erbjuder ett volontärprogram för unga vuxna. Struktur Strax innan framtidskonferensen presenterades den förbundsgemensamma strukturutredningen med ett förslag på en framtida struktur för Sveriges scouter, så att scouting når ut till så många som möjligt. Eftersom förslaget är under fortsatt utveckling valde konferensen att utgå från den struktur som finns idag och ta fram mål för hur Nykterhetsrörelsens Scoutförbund skall fungera år Det finns en väl fungerande struktur som formats genom en process där kårer och distrikt har varit drivande med stöd från förbundet. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har en struktur som väl stödjer den lokala verksamheten. Konsulenterna har aktiv kontakt med distrikt och kårer samt arbetar i samverkan med dem. Kårerna utvärderar regelbundet sin verksamhet för att på bästa sätt anpassa sig till både kårens nuvarande situation samt behoven hos barn och ungdomar i kårens närhet. Distrikten har en betydande och tydlig roll med lokal anpassning. 22

23 Varje enskild medlem känner sig delaktig i den demokratiska processen och vill vara med och påverka förbundets arbete såväl lokalt som nationellt. Vi är ett av flera scoutförbund med vår egen starka ideologi och vi är en aktiv del av såväl IOGT-NTO-rörelsen som scoutrörelsen. Ekonomi Förbundet lever idag i stort sett helt och hållet på generösa bidrag från IOGT-NTO-rörelsen. Dessa bidrag baseras i sin tur på inkomster från miljonlotteriet och sågs av framtidskonferensen som en högst osäker inkomst. För konferensen kändes det därför viktigt att förbundet på sikt säkrar ekonomin så att den snabbt kan anpassas efter de inkomster och de behov som vi har. Vi har en långsiktig ekonomisk strategi. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har flera stadiga och säkra inkomstkällor. Vi har en ekonomisk buffert i fritt eget kapital för att klara minskade intäkter. Vi samarbetar med andra ungdomsorganisationer för att påverka bidragssystemen på alla nivåer, så det är lätt för förbund, distrikt och kårer att få bidrag från stat, landsting och kommuner. Vi samarbetar med EU, stat, kommuner och landsting för att finansiera specifika projekt som t ex integration av nya svenskar, barn till missbrukare mm. BUs yttrande BU anser att FS gjort ett grundligt arbete med att ta fram långsiktiga mål att sträva mot och om man ser till den kortsiktiga arbetsplanen finns redan nu delmål uppdelade i samma pedagogiska struktur. Vi har dock en fråga gällande alkoholförekomst i lokaler där NSF bedriver verksamhet, vi ser att det kan vara problematiskt med lokaler som vi själva inte äger och skulle vilja ha en förtydling av detta mål. Dessutom saknar vi en inledande text i förlaget som beskriver dagsläget för att på så vis ge Förbundsmötet möjlighet att tydligare se hur högt satta målen är. BU menar samtidigt att det skulle vara fullgott om FS redogjorde för dessa under mötet. BU yrkar att bifalla FS förslag nummer 5 23

24 FS förslag nummer 6 Arbetsplan för 2009 och preliminär arbetsplan för 2010 Arbetsplanen för 2009/2010 är skriven för utifrån den långsiktiga arbetsplan som blev resultatet av framtidskonferensen i Örebro i april För att uppnå de mål vi uppsatt där, så är det ett antal första steg som måste tas, samtidigt som vi har en del saker som påbörjats tidigare och som antingen fortlöper eller avslutas under perioden. Medlemsutveckling Scouting i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är till för alla som ställer på upp på våra värderingar. Vi vill vara aktivt närvarande i samhället där barn och ungdomar finns, så att så många som möjligt är medvetna om förbundets verksamhet. Vi vill också erbjuda en verksamhet som i mesta möjliga mån fyller de behov som barn och ungdomar har på de platser där vi verkar. Därför vill vi under 2009: Arbeta med breddad rekrytering (75 000) och nya verksamhetsformer (45 000) utifrån SSR:s tillväxtstrategi. Ta del av, analysera och ta lärdom av relevanta omvärldsanalyser som görs på olika håll i samhället. Höja kunskapen hos kårer och personal att analysera och använda information från olika omvärldsanalyser. Att scoutkonsulenterna ( ) arbetar med att prova och utveckla nya verksamhetsformer samt med breddad rekrytering för att nå nya målgrupper. Att våra konsulenter ( )stödjer kårerna i deras verksamhet, utveckling och rekrytering. Att en satsning görs för att engagera fler vuxna i verksamheten. Arrangera en workshop på FM med tema rekrytering. Att skolan är en naturlig arena för att introducera barn till scouting. Kommunikation, image och profilering Information och kunskap om samhället omkring oss ger oss makt att påverka vår omgivning i demokratiska forum. Därför är det viktigt att alla medlemmar i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har tillgång till den information som behövs för att delta i det demokratiska arbetet både i förbundet och i andra organisationer som vi har nära relationer till. Det är också viktigt att våra kårer och medlemmar känner till förbundets unika värdegrund och känner stolthet över denna. Idag har internet tagit över rollen som det viktigaste sättet att sprida information inom förbundet. Detta ställer nya krav på informationen som sprids, men ger också nya möjligheter som vi skall utnyttja på bästa sätt. 24

25 Därför vill vi under 2009: Förbättra vår kommunikation genom Scouting Spirit ( ) och hemsida ( ). Att alla förbundets scoutkårer går att hitta på Ta fram skyltar med vår nya logotyp samt kårens namn för märkning av scoutlokaler (30 000). Ta fram en manual för att skriva tidningsartiklar och pressmeddelanden. Ta fram nya profilprodukter (75 000). Samarbeta med UNF, Junis, IOGT-NTO och SSR i alkohol- och scoutpolitiska frågor. Program Programmet i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är summan av varför, hur och vad vi gör. Programmet skall vara roligt, utvecklande och spännande både för scouter och ledare. Samtidigt skall programmet vara ett stöd och inte en begränsning. Därför vill vi fortsätta att utveckla temamaterial som kan användas både av våra kårer och av externa aktörer. All verksamhet inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund skall inom några år utgå från det gemensamma scoutprogram som är under utveckling. Därför vill vi under 2009: Delta aktivt i framtagandet av det nya programmet Informera om och börja utbilda scoutledare i det nya programmet. Ta fram aktuellt drogfrimaterial ( ) som kan användas internt och externt. Arrangera en patrullscoutresa ( ) i Europa. Erbjuda skolklasser i lämplig ålder att tillsammans med oss arbeta med alkohol- och drogfrågan, t.ex. med hjälp av Drogfriryggsäcken. Därför vill vi under 2010: Tillse att alla verksamheter (75 000) använder det nya programmet. Arrangera en patrullscoutresa ( ) i Sverige. Nykterhet i scoutrörelsen Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är en del av IOGT-NTO-rörelsen och drogfrågan är central i vår ideologi. Vi vill stärka förbundets medlemmar, i ställningstagandet mot användandet av alkohol, tobak och andra droger, både för sig själva och i relation till andra. Vi vill också ge medlemmar och kårer verktyg och mod att föra arbetet vidare ut från scoutmötet till möten i vardagen. Därför vill vi under 2009: Tillhandahålla material som stöd för diskussion runt tobak, alkohol och andra droger. Fortsätta arbetet med ett nätverk för nyktra scouter, både i Sverige och i världen. Till nätverket kopplas ett soberscout-märke (60 000). Komplettera och utveckla innehållet i Drogfri-ryggsäcken. Att den interaktiva utställningen om alkohol är klar att användas i kårer och vid olika arrangemang. Att alla medlemmar arbetar med Drogfri-märket. Motionera till SSR:s årsmöte om en förändring av nuvarande alkoholpolicy. 25

26 Göra en senior-, rover- och ledarresa ( ) till Holland för att studera alkohol- och drogsituationen. Uppmuntra senior- och roverscouter att delta i Nyårsbal och Vårfest på Ransberg samt midsommarfirande på Kungshol ( ). Delta i arbetet med Vit Jul ( ). Därför vill vi under 2010: Att kårerna jobbar aktivt med drogfrågan och använder sig av drogfriryggsäcken. Att en arbetsgrupp bildas för att aktivt arbeta fram en drogfripolicy i scoutsammanhang inför WSJ Att vi tar fram aktiviteter för andra förbund/ internationella gäster på WSJ 2011 för att stärka deras ställningstagande i alkohol/drogfrågan. Utbildning Under 2009 implementeras Ramverket för scouternas ledarskapsprogram. Det är viktigt att förbundets medlemmar blir förtrogna med detta och att vi aktivt arbetar för att ersätta våra gamla ledarkurser med de nya utbildningarna i ramverket. Ramverket innebär samarbete kring utbildning mellan förbunden och ger oss möjlighet att utbilda alla scoutledare i Sverige i drogfrågor, oavsett förbund. Därför vill vi under 2009: Att alla ledare känner att de har möjlighet till utbildning, oavsett ålder och erfarenhet. Att NSF har minst 20 deltagare på de första kursledarkurserna. Att NSF har minst fem deltagare på den första kursansvariga-utbildningen. NSF genomför minst två BAS-kurser. Jobba fram ett koncept för kurser och tematräffar med mål att deltagarna stärker sitt ställningstagande i drogfrågan. Erbjuda ett ledarutbildningsbidrag ( )för de som går någon ledarutbildning utanför scouterna. Att aktiva avdelningsledare är utbildade i Trygga möten. Delta i ambassadörsutbildning som genomförs i samarbete med övriga IOGT-NTO-förbund och IOGT-NTOs Internationella Institut, III. Genomföra en kurs i krishantering. Därför vill vi under 2010: Att alla ungdomar och ledare är under utbildning enligt det nya Ramverket för scouternas ledarskapsprogram (75 000). Att kårer och distrikt har tagit del av ledarskapsprogrammet och jobbar aktivt med att skicka deltagare till kurserna. Att utbilda i hur drogfriryggsäcken ska användas. 26