Släkt, vänner och makt
|
|
|
- Ingrid Ekström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Släkt, vänner och makt En studie av elitens politiska kultur ill 00-talets Danmark LARS HERMANSON With an English Summary Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, för avläggande avfilosofiedoktorsexamen, framlägges till offentlig granskning fredagen den 9 juni 2000 kl i Stora Hörsalen, Humanisten. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg, 24 Göteborg 2000
2 INNEHÅLL INLEDNING OCH SYFTE 1 Lämningar av ett elitkollektiv 4 i Förändringar inom den europeiska elitens struktur 7 Det danska 1100-talets politiska toppskikten elit bestående av släktingar och vänner 9 Syfte 12 I. DANMARK, IIOO-TALET OCH EUROPA 15 Det danska 1100-talet: historiesyn, utvecklingsperspektiv och förklaringsmodeller 15 Den tredelade samhällsformationen 17 Några europeiska infallsvinklar och synsätt 22 Det statscvolutionistiska synsättet 23 Synen på aristokratins roll inom den medeltida maktstrukturen 24 Den institutionella, hierarkiska modellen 27 Nya perspektiv 29 Norden och Västeuropa: likheter och olikheter 35 Norden och Europa: statsutveckling och social struktur 36 Nya infallsvinklar inom den nordiska medeltidsforskningen 38 En förändrad syn på källmaterialet 42 II. AVHANDLINGENS UPPLÄGGNING 45 Utgångspunkter 45 Disposition 47 Kungar och drottningar i Danmark III. MAKTFÖRHÅLLANDEN UNDER KUNG NIELS OCH DROTTNING MARGARETAS REGERING Bilden av Niels kungadöme i källor och historieskrivning 51 En expanderande kungamakt? 54 "nisi ante principes Danorum atque magnates" 57 En alternativ infallsvinkel, problemformulering och metod 59
3 Olika former av maktutövning 61 Den delegerade makten 63 Kretsen kring^kungen: Camerarius: "den civile hovämbetsmannen" 65 Kungens "lokala ombudsmän": stabularii och villici 67 Stallarna 68! 1100-talets villici kungens administrativa tjänstemän? 72 Konklusion: Kungens camerari, stabularii och villici: delar av en hierarkisk ämbctsmannaorganisation? 78 Det tidiga 1100-talets regionala befattningshavare ett tvärsnitt 80 Prefektoratet i Slesvig 81 Befattningsområdena "Småöama", Götaland och Halland 84 Den etablerade bilden 86 Elitens övriga komponenter: magnatkollektiven 88 Det privata maktunderlaget 89 Kungaättlingarnas sociala nätverk 92 Konspirationerna mot Knud Lavard 92 "Den ädla drottning Margareta " 99 Kungaättlingarnas resursunderlag 102 Släkt strategier 105 Margareta Ingesdotter en "Fredkulla"? 108 Strategen Henrik Skatclar 112 Knud Lavard: "dux totius Daciae rex obotritorum" 115 Behovet av ryktbarhet: Piratica, Felicitas och Liberalitas 119 De utländska vänskapspakterna 123 "Att bygga sitt näste": Harald Kesje och Erik Emune 127 Erik Ejegods maktfördelningspolitik 129 Harald Kesjes handlingsstrategier 131 Konkurrensen mellan Harald Kesje och Erik Emune 134 Konklusion: Den expanderande kungamakten och det konservativa motpartiet 136 Två olika nätverk: titelinnehavarna Erik av Falster och Ubbe 138 Det "välbördiga paret" Erik och Cecilia 138 Kungamågen Ubbe Esbernsen 141 Konklusion: de regionala befattningshavarna kungliga representanter eller politiska allianspartner? 146
4 De aristokratiska elitkollektiven 147 Skjalm Hvidc: fostringsåtagande och maktdelning 149 Den själländske "reformfursten" Peder Bodiisen 154 Trundkollcktivet ett maktbärande skikt i riket 159 Magnatgrupperingafna och kyrkan 165 Hakon Sunnivasen: eder, härkomst och lojalitetsförhållanden 168 Kvinnornas roll vid skapandet och vidmakthållandet av elitgrupper 172 Nyckeln till en plats inom eliten 173 Sammanfattning: förhållandet släkt, vänner och makt under kung Niels och drottning Margaretas regering 176 Delegerad och delad makt 177 Konkurrensen om materiella resurser 178 Icke-matericlla resurser som maktmedel 179 Den horisontella släktgruppen 180 Konklusion: En sociopolitisk förklaringsmodell 184 IV. DET VALDEMARISKA KUNGADÖMET - EN NY MAKTSTRUKTUR? 187 Perioden, forskningen och Saxo 187 Bilden av den valdemariska statens uppkomst: Ringstedfesten år En nytolkning av Saxos Gesta Danorum: problemformulering och metod 189 Saxos Gesta Danorum en propagandaskrift för den starka kungamakten? 190 Skjalmkollektivet 191 Saxos kungaporträtt 193 Rådgivarna: kungens vänner och bundsförvanter 197 Saxos idealbild av politiskt handlande 202 Beskrivningen av Ringstedfesten 204 Fäderneslandet och den kollektiva insatsen 206 Konklusion: Kungen, skjalmkollektivet och kungadömet 207 Nya nätverk, dubbla lojaliteter och brutna allianser 209 Två kungasöners nätverk 212 Ett allianssystem rasar samman 214 Gåvor och amnestipolitik 216 Två olika härskartekniker 218 De avgörande alliansskiftena 220 Konklusion: Segern ett resultat av nya handlingsstrategier? 224
5 Vinnare och förlorare 226 Segerherrens nåd och clementia 226 De sociala nätverkens värde: Peder Ttiorstensen, Torben och medlaren Absalon 229 Motståndet på riksnivå: konflikt och konflikthandhavande Konflikten med ärkebiskop Eskil en kamp mellan regnum och sacerdotium? 233 Med lagen som maktinstrument: utrensningarna Motreaktionen i Skåne 241 Politiken i Skåne ett försök att etablera en ny styrelseform? 242 Skjalmkollektivets dynamiska politik: från släktskapsplanering till territoriell expansion i kungens namn 243 Sammanfattning: det valdemariska kungadömet - en ny maktstruktur? 246 Ett kungarike av Guds nåde? 249 V. EUROPA, IIOO-TALET OCH DANMARK 251 En allmäneuropeisk härskarideologi 251 Bilden av kungen och kungadömet i lagar och diplom 253 Den hierarkiska härskarordningen och det kollektiva styret 254 SUMMARY 259 REFERENSER 269
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 526 Vänskap som politisk ideologi i Saxo Grammaticus Gesta Danorum Av Lars Hermanson Saxo Grammaticus omfångsrika verk Gesta Danorum (hädanefter: GD) författades
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:3 2015
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:3 2015 Kungamakten och lagen Lars Hermanson* 6 Göteborgs universitet Fredrik Charpentier Ljungqvist, Kungamakten och lagen: En jämförelse mellan Danmark, Norge och Sverige
1. Gustav Vasa som barn
På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett
Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter
Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva
ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA
ORSI HUSZ Drömmars värde Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA Innehåll Förord 9 Del I Inledning 1. INLEDNING 15 Övergripande frågor 16 Det empiriska materialet:
MONICA WEIKERT. I sjukdom och nöd. Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal. With an English summary
MONICA WEIKERT I sjukdom och nöd Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal With an English summary Göteborg 2004 Innehåll I. Utgångspunkter 3 Inledning 3 Offerkyrkoseden.4 Gåvans kraft och
Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid
Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns
Från Sturarna t o m Gustav Wasa.
Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den
BOSTAD 2030 BOSTAD Urbaniseringen, stadsregionerna och bostadsplaneringen. Anders Lidström, Umeå universitet.
BOSTAD 2030 Urbaniseringen, stadsregionerna och bostadsplaneringen, Umeå universitet Kommunerna i decentiler efter befolkningsstorlek 2017 BOSTAD 2030 40 30 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Befolkningsförändring
Historien i politiken
Historien i politiken Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990 1994 Erik Axelsson Summary: History in politics: the use of history in the Norwegian and Swedish debates on membership in the
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Sveriges historia 600 1350 En central fråga birgitta fritz* Stockholm Sveriges historia i åtta band, som utges av Norstedts, gör anspråk på att vara en aktuell rikshistorisk
Militärstatens arvegods
Fredrik Thisner Militärstatens arvegods Officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720-1800 Zusammenfassung: Das Erbe des Militärstaates Die sozialreproduktive Funktion des
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 760 Ämbetsmännen på Island under det danska väldet Einar Hreinsson, Nätverk och nepotism. Den regionala förvaltningen på Island 1770 1870, Diss, Avhandlingar från
Norden blir kristet långsamt
Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få
Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015
Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia
Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.
FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde
Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015
Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig
Sveriges historia
GÖRAN BEHRE LARS-OLOF LARSSON EVA ÖSTERBERG Sveriges historia 1521-1809 Stormaktsdröm och småstatsrealitet Innehåll Regentlängd 7 Förord 9 Periodiseringens dilemma 10 Vasatiden och stormaktstiden 13 AV
ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»
Per Nilsen ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Den akademiska undervisningen i svensk statsratt under frihetstiden LUND 2001 Innehallsforteckning Forord Forkortningar Innehallsforteckning VII IX XI I.
FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE
ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1300-1500-tal 1300-TALET s. 5 1. Hur gammal var Magnus Eriksson när han valdes till kung? a) 3 år b) 13 år c) 30 år s. 6 2. Varför blev Tre kronor
En bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag
En bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning
Stark utveckling för skogspriser i Götaland
Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra
Dep. 160 Landskronamanuskripten
Dep. 160 Landskronamanuskripten 1371-55 Gösta Berlings saga. 1 omsl. Totalt 20 bl. Manuskriptfragment. Bläck, fol. :1 [Inledning]. 1 bl. (2 sid.) :2 Brobyprestens skatt. 16 bl. (16 sid.) :3 Den gamle prosten
Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta
Sägnen om Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta I slutet av 1100-talet och början av 1200- talet står striden om kungamakten i samband med enandet av det svenska riket mellan olika ätter,
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.
Ett nytt sätt att se världen på
Ett nytt sätt att se världen på. 1650 1800. Medeltiden Kungamakt Med hjälp av städerna. Kyrkan Feodalism Kunskapsmonopol Europeisk organisation Vad händer? Reformationen. Upptäckterna Arméer och länder
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 avhandlingsrecensioner Det senmedeltida bondemotståndet Mathias Cederholm, De värjde sin rätt: senmedeltida bondemotstånd i Skåne och Småland, Studia historica Lundensia
Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i
Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i svensk miljövård och planering. Historisk geografisk analys
Lars Hermanson. Bärande band. Vänskap, kärlek och brödraskap i det medeltida Nordeuropa, ca 1000 1200. nordic academic press
Lars Hermanson Bärande band Vänskap, kärlek och brödraskap i det medeltida Nordeuropa, ca 1000 1200 nordic academic press Innehåll Förord 7 Inledning 9 Vänskapen och egennyttan 9 Vänskapen som forskningsobjekt
NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden
NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket
Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik
Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem
"Med vårt västra grannland som förebild"
MEDDELANDEN FRÅN STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI FORSKNINGSINSTITUT "Med vårt västra grannland som förebild" En undersökning av policydiffusion Sverige till Finland från LA URI KAR VONEN AKADEMISK AVHANDLING
Det internationella imperativet internationalisering av svensk högre utbildning under 1990-talet
1 Det internationella imperativet internationalisering av svensk högre utbildning under 1990-talet Avhandlingsdisposition UTKAST 2004-03-21 Mikael Börjesson I. INLEDNING DEFINITION AV FORSKNINGSOBJEKTET...
Den stora ölkartellen
Torbjörn Lundqvist Den stora ölkartellen Branschorganisering och kartellbildning i bryggeriindustrin 1885-1914 With a Summary in English Uppsala 1995 Innehäll l.inledning 13 Branschorganisationer 13 Karteller
Då kom kung Niels och hans son över oss med stort vapendån!
Då kom kung Niels och hans son över oss med stort vapendån! När man i klosterannalerna skrev det Herrans år 1134 den 4 juni vaknade innevånarna i staden Foteviken till ljudet av hornstötar och trummor.
KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
Kommunerna i det politiska systemet
Kommunerna i det politiska systemet Förvaltningspolitik 21.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Uppläggning Varför är den kommunala självstyrelsen viktig? Historisk utveckling Den kommunala självstyrelsens
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Stormaktstiden fakta
Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757
SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Stabil prisutveckling för skog
Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret
Vad vill samhället med museerna?
Vad vill samhället med museerna? Göteborg 8 september 2015 Peter Aronsson Linnéuniversitetet Disposition 1. Museernas uppkomst, samhällsfunktioner och uppgifter vad vi lär av en europeisk utblick 2. Samtida
Stockholm 11 juni 2015
Stockholm 11 juni 2015 Kulturutskottet genomförde en studieresa till Köpenhamn den 7 8 maj 2015. Resan företogs av 17 ledamöter och två medföljande tjänstemän från utskottskansliet. Programmet utformades
Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv
Evanthia Kalpazidou Schmidt Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv En komparativ studie i ekologi och kunskapsproduktion UPPSALA 1996 Innehall Tabeller 9 Figurer 11 Forord 13 Del I: Bakgrund, teori
Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7
Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka
Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning
Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning Carin Ulander-Wdnman IUSTUS FÔRLAG Innehâll Fôrkortningar 15 DEL I INLEDNING OCH BAKGRUND 17 1 Inledning 19 1.1 Âmne och problembeskrivning 19 1.2 Teoretiska utgângspunkter
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en
MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
Innehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati
Innehåll av ideell söndag 16 okt 10 13 - Dialog dialogism - Föreningsdemokrati Dialog dialogism Enbart i dialogens mest förädlade form dialogism kan djup förståelse nås om viktiga ting enligt Platon (428
Kvinnor och män i den medeltida familjen
Kvinnor och män i den medeltida familjen "Mes[s]an hon bleff sungen och så then långe läst her Esbiörn gånger aff kyrkan vth och lyffter sin kiäreste till häst Alt som de Rede ått wägen fram alt medh så
Medeltiden. Kyrkans framväxt
Medeltiden Kyrkans framväxt Orsaker: 380 kristendomen statsreligion i Rom kyrkan del av den världsliga makten. Västroms fall 476, politisk, juridisk och administrativ kollaps Biskoparna (romerska) ersätter
KUNGAMAKT OCH BONDERATT. Om danska kungar och bönder i riket och i Göinge härad ca
KUNGAMAKT OCH BONDERATT Om danska kungar och bönder i riket och i Göinge härad ca 1525-1640 STEFAN PERSSON Utgiven i samarbete med Centrum för Danmarksstudier vid Lunds universitet MAKADAM FÖRLAG 2005
TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG
TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och
Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen
Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen Presentation 7 maj 2014, Köpenhamns Universitet Ole Skarin, ordf. Sigtuna
Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser
Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Föredrag Norrstyrelsens visionsseminarium 2009-10-22 Fil. dr. Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen
Kulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016
Kulturpolitikens framväxt och mål Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016 Kulturpolitik som historiskt fenomen De viktigaste aktörerna för stöd till kultur under olika tidsperioder:
VILKEN MAKT HAR STADSPLANERAREN IDAG? TILL KOGLIN, DR I TRAFIKPLANERING, LTH
Stadsplanering och transporter VILKEN MAKT HAR STADSPLANERAREN IDAG? TILL KOGLIN, DR I TRAFIKPLANERING, LTH Vad är stadsplanering? Stadsplanering är ett oprecist begrepp och innebär ofta: Fysisk, kommunal
Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige
PM till slutseminarium den 24 oktober 2012 Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige Cecilia Ljung Övergången
Bild på framsidan: Avbildning av mynt präglat för Knut VI, Lund, Hbg 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 1 FRÅGESTÄLLNING... 1 FÖRTECKNING ÖVER DE DANSKA KUNGARNA 1146-1241... 1 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR... 1 KÄLLKRITIK... 2 DEFINITIONER... 2 SKÅNELAND... 2 POLITIKEN
FRITT SKÅNE NR 7 ÅRG 2 SKÅNEPARTIETS TIDNING AUGUSTI 2004
FRITT SKÅNE NR 7 ÅRG 2 SKÅNEPARTIETS TIDNING AUGUSTI 2004 SKÅNEPARTIET är en ideell förening, som verkar för Skåne och frihet och som med detta syfte i särskilt program tar ställning i alla frågor av politisk
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 (Finlands författningssamlings nr 289/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av den nordiska konventionen om
Danske Bank fortsätter att växa med nöjdast kunder
Pressinformation Resultatrapport Kvartal 3 DENNA RESULTATRAPPORT AVSER AFFÄRS- OMRÅDET BANKAKTIVITETER SVERIGE INOM DANSKE BANK. DETTA AFFÄRSOMRÅDE OMFATTAR KONTORSRÖRELSEN INKLUSIVE ENHETERNA CORPORATE
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan
Är kommunen alltid bäst även när den är sämst?
Är kommunen alltid bäst även när den är sämst? En rapport från Malmöcentern om kvaliteten i kommunala och privata äldreboenden i Malmö. Juli 2014 www.malmocentern.se malmocentern Sammanfattning Socialdemokraterna
en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet
Alla i Sverige ska ha minst ett förnamn och ett efternamn. Vanliga svenska namn är t.ex. Erik Lindberg eller Anna Andersson. Man kan ha flera förnamn (som t.ex. Anna Christina Marie) det eller de namn
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
SPEQS Det svenska administrativa systemet för MKN inom vattenförvaltning. Charlotta Söderberg Mikael Sevä
SPEQS Det svenska administrativa systemet för MKN inom vattenförvaltning Charlotta Söderberg Mikael Sevä Statsvetenskapens bidrag i SPEQS? Andra discipliner kan bidra med teknisk kunskap om vad som bör
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Turismen i Helsingborg sommaren Varm VM-sommar med SM-vecka och jubilerande Eskilscup
Turismen i Helsingborg sommaren 2018 Varm VM-sommar med SM-vecka och jubilerande Eskilscup 1 Hur gick sommaren 2018 för turismen i Helsingborg? Efter flera år av tillväxt så sjönk antalet gästnätter något
Medeltiden e.kr
Medeltiden 1000 1500 e.kr Medeltidens människor De fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder Bönder och trälar 92% Borgare (stadsbor) 5% Nunnor, munkar och präster 2% Adel 1% Jorden är nu rund och
Alternativ tvistlösnin;
Alternativ tvistlösnin; Betänkande av Utredningen om alternativa former för tvistlösning vid tingsrätt Stockholm 2007 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2007:26 Innehåll Sammanfattning 15 Summary 23 Författningsförslag
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
Dnr: U 2015/776 Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen kompletteras med
EN SÖNDRIG SJÄL. Ge nytt hopp åt krisdrabbade
EN SÖNDRIG SJÄL Ge nytt hopp åt krisdrabbade UTJÄMNING 2018 EN SÖNDRIG SJÄL Naturkatastrofer, konflikter och krig kan förlama människor och lämna djupa inre spår. Obearbetade upplevelser kan orsaka depression,
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Det svenska politiska systemet: Introduktion
Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv
Därför är vissa träd mer värdefulla än andra
Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del
Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG
Revisors oberoende Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning Förkortningar 15 DEL I 17 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet
Det svenska politiska systemet: Introduktion
Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv
CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne
CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/819 Allmän studieplan för licentiatexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 17 november 2016.
Socialpolitik och välfärd
Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet
Avslutad: Ambulans - tvåbårs.
Avslutad: Ambulans - tvåbårs. Info Version 2 URL http://com.mercell.com/permalink/35326657.aspx Externt anbuds-id 266529-2012 Anbudstyp Tilldelning Dokument typ Avslutade upphandlingar Anbudsprocess Avslutade
Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Dialog med samråd ålder 14 september 2016 Bakgrund samt fakta vad gäller social ekonomi Var är vi idag i arbetet med Överenskommelsen?
Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,
Lokal examensbeskrivning
1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1594- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Historia History Ämnet historia innefattar det systematiska studiet av det förflutna. Historiker studerar alla
Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete, 2a
konfirmationsarbete, 2a Moment 3 Ledarutveckling Stiftsgården i Undersvik 2009-09-21 22 Professor Jørgen Straarup Presentation av Lee G. Bolman & Terrence E. Deal, Nya perspektiv på organisation och ledarskap,
Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.
I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla
Invandringen och arbetsmarknaden. Olof Åslund Forskning pågår 2 oktober 2013
Invandringen och arbetsmarknaden Olof Åslund Forskning pågår 2 oktober 2013 1 Uppläggning Invandrades situation på arbetsmarknaden Mer eller mindre kända mönster Förklaringar och policyalternativ Diskriminering
Ätten von Fersens viktiga resurser i 1700-talets Sverige: äktenskap, släktband och vänskap
Fil. lic. Johanna Ilmakunnas Forskarna vid historiska institutionen PB 4 FI-00014 Helsingfors universitet Finland johanna.ilmakunnas@helsinki.fi Svenska ekonomisk-historiska mötet i Uppsala 2009 Sessionen
Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras:
Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras: Tydliga för elever och lärare - Dela undervisningsmålen - Tydliggöra mål genom matriser. Visa exempel på framgångskriterier. Jag kan
Snabbrepetition av vikingatiden
Snabbrepetition av vikingatiden - Vikingatiden är en tidsperiod som varade mellan ungefär år 800 och 1100. Det kan stå lite olika i olika texter, men så står det i din historiebok. - Författare och historiker
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/264 Allmän studieplan för doktorsexamen i historia Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 3 maj 2016 och ersätter
Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt
Exkludering, assimilering eller utrotning? "Tattarfrågan" i svensk politik 1880-1955. Martin Ericsson LUNDS UNIVERSITET
Exkludering, assimilering eller utrotning? "Tattarfrågan" i svensk politik 1880-1955 Martin Ericsson LUNDS UNIVERSITET DOCTORAL DISSERTATION by due permission of the Faculties of Humanities and Theology,
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 14 december 2017 (OR. en) EUCO 19/1/17 REV 1 CO EUR 24 CONCL 7 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (14 december 2017)