Södra och CSR. 17 Vatten 17 Vår framtida vattenförsörjning. 20 Finansiellt 20 Koncernekonomi i sammandrag

Transkript

1 SÖDRA OCH CSR 2010

2 Södra och CSR 2 Inledning 2 Klimatet driver dagens miljöfrågor Grön energi och energieffektivitet 4 Medlemmarnas skog grunden till värden som skapas Dubbelcertifiering av skogen Human Resources 5 Produktivitet Innovation Fackliga rättigheter och samarbete 6 Detta är Södra 6 Strategier och mål Återvinningsbart, förnybart och komposterbart 7 Södra Cell Södra Skog Södra Timber Södra Interiör 17 Vatten 17 Vår framtida vattenförsörjning 20 Finansiellt 20 Koncernekonomi i sammandrag 22 Socialt ansvar 22 Anställda på en attraktiv arbetsplats Attrahera nya medarbetare Rekrytering Introduktion av nya medarbetare Kompetens och ledarskap Jämställdhetsfrågor Medarbetarundersökningar 23 Hälsa och säkerhet Sociala frågor Mål för Södra i samhället och världen 8 Ett öppet förhållningsätt till alla intressenter Medlemmarna och den demokratiska ägarformen Individuella medlemmar Lokala intressenter i närheten av produktionen 9 Intressenter på riksplanet Internationella intressenter Nationellt och branschgemensamt Stöd för ungdomar, kultur och lokala föreningar 10 Virke från ansvarsfullt skogsbruk 10 Ansvarsfullt skogsbruk och tillväxt Miljöpolicyn är grunden för miljöarbetet Våra medlemmars omsorg om naturen Grön skogsbruksplan 11 Certifiering av skogsbruk 12 Certifierade skogsentreprenörer och Grönt körkort Import av skogsråvara 24 Forskning och utveckling 24 Forskning för framtiden Uthållig skogsproduktion Utmaningar och möjligheter Trä som byggmaterial Cellulosafiberns möjligheter 25 Arbetssätt och samarbete Test och kvalitetssäkring 26 Samordnad upphandling för en hållbar verksamhet 26 Miljöstandarder 27 Uppförandekod 27 Tillämpningsområde Affärsetik 14 Klimat och energi 14 Carbon Footprint 15 Förnybar energi 16 Energieffektivitet Vindkraft

3 Södras arbete med hållbar utveckling Södras verksamhet utgår från våra medlemmars skogar och ett ansvarsfullt brukande av skogen som en förnybar resurs. Genom sin industri säkerställer Södra att medlemmarna får avsättning för sin skogsråvara och del i de värden som skapas när virket förädlas till olika produkter. Verksamheten baseras på skogens kretslopp, ständig förnyelse och tillväxt. Produkterna i sig är en del i kretsloppet: återvinningsbara, förnybara och komposterbara. Södras uppdrag är naturligtvis ytterst att skapa långsiktiga värden för sina medlemmar genom den affärsverksamhet som företaget bedriver. Det förutsätter att vi uppfyller olika intressenters behov och förväntningar. Förutom medlemmarna ställer också våra kunder, medarbetare, leverantörer och övriga samhället krav på Södra och vårt agerande. Med denna skrift, Södra och CSR, vill vi beskriva företaget ur ett brett perspektiv och hur Södra arbetar med frågor som rör en hållbar utveckling. I beskrivningen har vi försökt att täcka in hela kedjan från våra medlemmars skogar via produktionen vid våra industrier till de färdiga produkterna. Hållbarhet handlar inte bara om ett ansvarsfullt utnyttjande av begränsade resurser utan också om sociala aspekter som rör Södras medarbetare och företagets roll i samhället. Växjö i maj 2011 Leif Brodén Koncernchef i Södra Södra och CSR

4 Inledning Hållbar utveckling är ett vägledande begrepp för alla Södras verksamheter från plantering till leverans av färdiga produkter till kunderna. Hållbarhet omfattar även biobränsle, grön el och fjärrvärme. En sund ekonomisk utveckling är en förutsättning för hållbar utveckling och för att Södra ska kunna upprätthålla en hög nivå i miljö och sociala frågor. Grunden för Södra vilar på goda finansiella resultat som bygger på långsiktig tillväxt i medlemmarnas skogsfastigheter. Södra ska uppfylla de krav som ställs av kunder, medlemmar och samhället. Det gör Södras verksamheter till några av de mest hållbara i branschen. Ett exempel är Södras långsiktiga mål att nå en fossilfri produktion. Produktionsenheten Södra Cell Värö har redan uppnått det målet. Klimatet driver dagens miljöfrågor Klimat- och energifrågorna har hög prioritet i alla Södras verksamheter. Miljöperspektivet finns med i alla led på träråvarans resa från det att fröet sås i plantskolan och ända fram till leveransen av en produkt till vår kund. Fördelen med att ha skogsråvara som produktionsbas är att den är förnybar och klimatneutral. Södra sköter sina skogar ansvarsfullt så att virkesproduktion och miljöansvar kan balanseras. En strävan är att optimera förädlingsvärdet på skogen och samtidigt beakta arbetsvillkor och natur- och rekreationsvärden. Den viktigaste delen av klimatfrågan är dock att utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. Södra spelar en avgörande roll för att möta kraven för en snabbare övergång till ett hållbart samhälle. Skogen är av stor betydelse för biologisk mångfald och klimat, samt i ett större sammanhang för att motverka erosion och översvämningar. Den stora utmaningen för framtiden är att använda förnybara råvaror med omsorg och vederbörlig hänsyn till livsbetingelserna för kommande generationer snarare än att ständigt konsumera mer av jordens resurser. Grön energi och energieffektivitet Energi spelar en allt större roll i Södra-koncernen. Produktion och försäljning av grön energi i form av el, fjärrvärme och biobränsle ökar stadigt. De mest kostnadseffektiva investeringarna har under de senaste åren varit inom energiområdet. Detta har gjort att stora mängder energi från produktionsprocesserna i form av grön el, fjärrvärme och biobränsle har kunnat säljas. Koncernens strategi för de kommande åren fokuserar på energi. Slutmålet är att uppnå en fossilbränslefri produktion. 2 Södra och CSR 2010

5 1 Introduction, Vision and Statement Södra och CSR

6 I koncernens strategi ingår också tillväxt i biobränsle- och fjärrvärmesektorn tillsammans med en fortsatt vindkraftsexpansion. Satsningarna har gjort att vi nu kan erbjuda medlemmar och anställda möjlighet att köpa vår egenproducerade gröna el. Som en del av vårt energieffektivitetsprogram installerades en ny indunstningsanläggning vid Södra Cell Värö Under 2010 minskade därför bark- och oljeanvändningen och målet är att dessa bränslen inte längre behövs under normala förhållanden. Överskottsbarken har ett energivärde på 200 GWh per år och säljs nu externt. Indunstningen är också konstruerad för att möta en eventuell ökning av fjärrvärmeleveranserna. Södras vindkraftsutbyggnad är en del av en långsiktig strategi för att utveckla och använda förnybara energikällor på medlemmarnas mark. Under 2010 togs sex vindkraftverk i drift vid Mönsteråskombinatet. Förnybar energi och därmed förnybara råvaror kommer att ha stor betydelse för koncernens resultat de kommande åren. Leif Brodén, koncernchef Medlemmarnas skog grunden för värdeskapandet Medlemmarna och deras skogsfastigheter är grunden för allt värdeskapande i Södra. Värdeskapandet sker i flera steg, bland annat genom uthålligt skogsbruk, avsättning av skogsråvara, den egna industrin och näringspolitisk påverkan. Medlemmarna kan få råd och utbildning om skogsskötsel. Projektet Kraftsamling Skog inleddes 2007 och avslutades vid utgången av En rad aktiviteter har genomförts, som studiecirklar, skogsdagar, seminarier och besök på demonstrationsgårdarna. Syftet har varit att informera skogsägare om åtgärder som ökar tillväxten och lönsamheten på den egna skogsgården. Södra har haft över deltagare i aktiviteterna. Från och med 2011 erbjuds medlemmarna Södras nycklar utvalda skogliga tjänster och produkter som ska bidra till lönsamhet, långsiktighet och kvalitet i skogsbruket. Medlemmarnas hållbara skogsbruk genomsyrar även sättet att bedriva industriell verksamhet. Långsiktigt tänkande är ett nyckelbegrepp för koncernens verksamhet. Christer Segerstéen, styrelseordförande Dubbelcertifiering av skogen Kundernas efterfrågan på FSC -certifierad massa ökar stadigt, vilket ger en stark drivkraft för dubbelcertifiering av medlemmarnas skogsbruk. Under år 2009 startade Södra certifiering av medlemmarnas skogsbruk enligt de båda skogscertifieringssystemen FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes). Den första FSC-certifierade massan levererades i slutet av sommaren Målet för 2010 på en miljon dubbelcertifierade hektar nåddes redan under våren. Vid årets utgång var 1,2 miljoner hektar certifierade enligt FSC och PEFC. Intresset för dubbelcertifiering enligt både FSC och PEFC har överträffat våra högt ställda förväntningar. Och det är bra, för kravet på leveranser av certifierade produkter fortsätter att öka och dubbelcertifieringen gynnar Södras marknadspositioner. Vid årsskiftet var 1,24 miljoner hektar eller 53 procent av all medlemsmark dubbelcertifierad. Christer Segerstéen, styrelseordförande Human resources Under året utarbetades en ny koncerngemensam strategi för personalfrågorna. Strategin bygger på ett gränsöverskridande synsätt inriktat på processer snarare än affärsområden. Personalarbetet effektiviseras med fler koncerngemensamma lösningar. I policies och arbetssätt för HR, Human Resources, tas hänsyn till att Södra inte bara är verksamt i Sverige utan också i flera andra länder. Medarbetarna bidrar framför allt med kompetens, som är summan av kunskap, vilja och för- 4 Södra och CSR 2010

7 måga. Den nya strategin pekar på betydelsen av ett motivationsbaserat ledarskap för att öka komponenten vilja. Strategin införs under För att uppfylla alla krav behövs engagerade medarbetare. Därför är det viktigt att Södra är attraktivt både för dagens och morgondagens medarbetare. Ett mål i rekryteringsarbetet är att öka den interna rörligheten. Carina Olson, HR-direktör Produktivitet Södras produktivitetsarbete bygger på hög delaktighet bland personalen och bedrivs systematiskt och baserat på fakta. Utgångspunkten är att motivera medarbetarna till att hela tiden fundera kring hur något kan göras bättre. Engagemanget och intresset för produktivitetsarbetet ökar, och för många är det lärorikt och utvecklande att delta i produktivitetsprogrammen. Målet är att koncernens produktivitet ska öka med 2 procent årligen. Under året ökade Södras produktivitet med 3,4 procent. Sammanlagt genomfördes idéer. Innovation Grundläggande i arbetet är att identifiera goda idéer och driva dem fram till nya produkter. Det sker ofta i långsiktiga projekt tillsammans med affärsområdena. FoU-arbetet har tidigare inriktats mot Södra Cell men innefattar sedan något år även Södra Timber. Under 2010 vidtogs åtgärder för att etablera ett bra arbetssätt i FoU-verksamheten och starta det nya projektledarkontoret. Våtlimning av träbalkar och textilmassa, som är en typ av pappersmassa som kan användas för textilier i kläder och inredning, är två projekt som startats under året. Fackliga rättigheter och samarbete Södra har ett nära samarbete med fackliga organisationer i alla väsentliga frågor. De fackliga organisationerna har till exempel representation i koncernens styrelse och dotterbolagens styrelser. Inom ramen för de europeiska företagsråden (EWC), träffas företrädare för gruppen och fackliga organisationer fyra gånger per år. Liknande samordningsmöten finns även på affärsområdesnivå. Fackligt arbete och den tid som har avsatts för detta regleras i avtal mellan bolaget och fackliga organisationer. Företaget ser facklig verksamhet som en merit. Alla anställda omfattas av kollektivavtal och har anställningsavtal reglerade av rikstäckande avtal. Vid användning av entreprenörer eller i upphandling ställer Södra samma krav som de som gäller för Södras verksamhet och de förväntas utföras i enlighet med Södras uppförandekod (Code of Conduct). Södra och CSR

8 Detta är Södra Södra är en ekonomisk förening med sydsvenska skogsägare som medlemmar. Föreningens främsta uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara och främja lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk. Medlemmarna äger tillsammans skogsgårdar med mer än hälften av den privatägda skogen i södra Sverige. De är också ägare till en skogsindustrikoncern som verkar på den svenska och internationella marknaden. Södra är ett av Sveriges största exportföretag med två tredjedelar av försäljningen utanför Sverige. Europa är huvudmarknad för koncernens produkter. Koncernen har fyra affärsområden: Södra Skog, Södra Cell, Södra Timber och Södra Interiör. De köper och förädlar medlemmarnas skogsråvara till pappersmassa, trävaror, trähus och interiörprodukter. Södra är också en stor arbetsgivare med cirka anställda. De arbetar med allt från skogsskötsel och miljövård till produktion, produktutveckling, ekonomi och försäljning. Strategi och mål Övergripande i Södras strategi är arbetet med ständiga förbättringar, ett arbete som omfattar alla affärsområden och stabsfunktioner. Under åren 2000 till 2009 genomfördes mer än förbättringsförslag från personalen till ett värde av cirka 500 miljoner kronor. I strategin för 2010 till 2014 är ambitionen att genomföra lika mycket på halva tiden. Produktiviteten som genereras av personalens förslag dubbleras därmed under perioden och takten i idégenereringen överträffas redan. Under året genomfördes över förslag från medarbetarna vilket motsvarar en årlig resultatförbättring på 134 miljoner kronor. Återvinningsbart, förnybart och komposterbart Grunden i affärsstrategin är att Södra med sin industri ska säkra en ändamålsenlig avsättning av medlemmarnas skogsråvara till marknadsmässiga priser. All verksamhet sker i samklang med skogens kretslopp, ständig förnyelse och tillväxt. Produkterna i sig är en del i kretsloppet: återvinningsbara, förnybara, komposterbara. 6 Södra och CSR 2010

9 Södra Skog Södra Skog försörjer koncernen med skogsråvara. Virket från medlemmarna motsvarade drygt tio procent av årets totala avverkning i Sverige. Jokkmokk Södra Cell Södra Cell är en av världens största producenter av pappersmassa för avsalumarknaden. Massan tillverkas vid tre fabriker i Sverige och två i Norge. Namsos Follafoss Umeå (Sävar) Södra Timber Södra Timber producerar trävaror och trähus vid anläggningar i södra Sverige. Både sågverksrörelsen och hustillverkningen hör till de främsta i landet. Engesetdal NORGE SVERIGE Nordingrå Södra Interiör Södra Interiör är en av Skandinaviens ledande tillverkare av interiörprodukter i trä, med fabriker i Sverige, Norge och Danmark. Brumunddal Gardermoen Tofte Hedåker Arendal Sunds Åbyhøj Åtvidaberg Kisa Djursdala Unnefors Landsbro Näshult Ramkvilla Korsberga Mönsterås Värö Rottne Växjö Orrefors Falkenberg Grimslöv Långasjö Flåboda Traryd Torsås Våxtorp Kallinge Mörrum Ronneby Åstorp DANMARK Huvudkontor Södra Skog Södra Cell Södra Timber Södra Interiör Södra Odlarna Södras medlemsområde Södra och CSR

10 Södra i samhället och världen Som en stor producent av marknadsmassa, sågade trävaror, energi och skoglig service är Södra betydelsefullt för många kunder och leverantörer både lokalt och globalt. Med över anställda har Södra även stor betydelse för samhällen och lokala verksamheter i närheten av kontor och produktionsanläggningar. Södra strävar efter att i harmoni med den lokala befolkningen, skolor, ideella organisationer och lokala politiker verka för en positiv, och hållbar samhällsutveckling. Ett öppet förhållningsätt till alla intressenter Södra har löpande kontakter med såväl enskilda privatpersoner som multinationella industrikoncerner. Södras grundinställning är vara så tillgängligt och transparent som möjligt för alla intressenter. Medlemmarna och den demokratiska ägarformen Södra grundades av skogsägare för att öka lönsamheten i skogsbruket. Södra drivs som en ekonomisk förening. Det ger varje medlem en röst, oavsett insatskapitalet och skogsfastighetens storlek. Möjligheten att påverka individuellt är störst på lokal nivå. I andra sammanhang, som på föreningsstämman, förs talan av valda representanter. Genom medlemmarnas kontakter med till exempel släktingar, myndigheter, företag och föreningar får Södra en mycket bred kontaktyta. Viktiga frågor från dessa kan fångas upp och förmedlas via förtroendevalda representanter till Södras styrelse och bidra till en levande kommunikation mellan Södra och hela det omgivande samhället. Individuella skogsägare Av föreningens skogsareal ägs merparten av privata skogsägare som är medlemmar i Södra. I Sverige används skogen till råvara för produktion av bland annat pappersmassa och sågade trävaror. Men den är också viktig för allmänheten som en plats för bär- och svampplockning, fågelskådning, orientering, skidåkning och andra former av utomhusaktiviteter. Kring dessa frågor förs en fortlöpande dialog mellan skogsägare, natur- och fritidsrelaterade organisationer, statliga verk och tillsynsmyndigheter för naturvård, jakt, försvar och remissinstanser för skogsvård och allmänhet som vistas i skogen. Lokala intressenter i närheten av produktionen Södra informerar och samverkar med samhället i närheten av sina sågverk, massabruk och övriga verksamhet för att lösa logistik-, säkerhets-, utbildnings- och utvecklingsfrågor. Exempel på lokala intressenter är myndigheter, skolor, föreningar, leverantörer, kunder och närboende. Intressenter på riksplanet Grunden för Södras näringspolitiska arbete är att värna de enskilda skogsägarnas rätt att bruka sin skog inom ramen för 8 Södra och CSR 2010

11 gällande lagstiftning men utan krångliga detaljregler och inskränkande statlig styrning. Arbetet innebär att löpande bevaka och lämna synpunkter på förslag från regering, riksdag och statliga myndigheter, och regionala/lokala tillsynsmyndigheter för att värna grundprincipen frihet under ansvar. Skogsägarna tar i sin skogsskötsel ett gemensamt ansvar för skogspolitikens produktions- och miljömål samt samhällets utveckling. Det ansvaret sker på den enskildes initiativ och bygger på frivillighet, kunskap och erfarenhet genom rådgivning och utbildning. Södras näringspolitiska arbete sker ofta tillsammans med andra skogsägarföreningar och LRF Skogsägarna. Södra arbetar aktivt för att förbättra lönsamheten i det sydsvenska familjeskogsbruket och på den enskilde medlemmens/ägarens skogsgård förbättra villkoren för småföretag och enskilda näringsidkare med skogen som bas synliggöra skogsägarnas och skogsbrukets betydelse för samhällsekonomin stärka ägande- och brukanderätten skapa förutsättningar för ett uthålligt skogsbruk och en levande landsbygd. Nationellt och branschgemensamt Södra har representanter i organisationer som hanterar forskning och utvecklingsfrågor inom miljö- och energiområdet. Södra är representerade bland annat i Energimyndighetens energiutvecklingsnämnd, Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsråd, Skogforsk, Värmeforsk, Skogsindustriernas kommittéarbete och SSVL (Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten och Luftvårdsforskning). Stöd för ungdomar, kultur och lokala föreningar Södra stödjer lokala föreningar på orter i närheten av sina industrier eller där Södra bedriver annan betydande verksamhet. En förutsättning för stöd är att föreningen bidrar till att motverka droger eller trakasserier. Representanter för Södra deltar ibland i aktiviteter i skolor för att informera om Södra som företag, skogsbruk eller andra ämnen med anknytning till Södras verksamhet. Södra erbjuder också möjligheter för praktik, sommarjobb eller examensarbete. Internationella intressenter I ett internationellt perspektiv riktar sig Södra i huvudsak till köpare av pappersmassa och sågade trävaror. Som kund köper Södra tekniklösningar, insatsråvaror som vedråvara och kemikalier. Södra och CSR

12 Virke från ansvarsfullt skogsbruk Södra har ett långsiktigt engagemang för hållbar utveckling som omfattar hela värdekedjan från skogsföryngring, skogsskötsel och avverkning, via transport och förädling till slutprodukten. Hållbar utveckling är en ständigt pågående process, som för Södra innebär respekt för miljön och en positiv utveckling av de ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor som påverkar företaget. Ansvarsfullt skogsbruk och tillväxt Träd har förmågan att använda solenergi för att binda koldioxid och vatten till material som innehåller energi, vilket gör dem till de mest effektiva solceller som människan känner till. Mest koldioxid tas upp av produktiva medelålders skogar och släpps under perioden efter slutavverkning. Tack vare att skogstillväxten långsiktigt är större än avverkningen, blir nettoeffekten att koldioxid binds i skogen. Det gör skogen till en kolsänka. Skog som förvaltas enligt den svenska modellen binder betydligt mer koldioxid än det som tas bort vid avverkning. Därigenom bekämpas växthuseffekten. Användning av skogsprodukter, särskilt sågade trävaror och bioenergi, ersätter användningen av fossil energi. Bindandet av koldioxid ökar i takt med skogens tillväxt. En viktig del av den svenska modellen för ett hållbart skogsbruk är att föryngra skogen genom återplantering och andra skogliga åtgärder för att utveckla och bevara skogens värden. En klimateffektiv skog har en kort hyggesfas och består till stor del av produktiv skog. Genom att öka tillväxten och avverkningen är det möjligt att producera mer trä för att ersätta andra material som ger utsläpp av koldioxid under sin livscykel. Trä är förnybart och kan användas som byggmaterial eller bränsle. Den framtida efterfrågan på skogsråvara väntas bli mycket större än tillgången. Det blir därmed en utmaning för skogsindustrin att kombinera ökad tillväxt med skydd av biologisk mångfald. Södra stödjer medlemmarnas strävan att öka tillväxten i sina skogar på många olika sätt, till exempel genom projektet Kraftsamling Skog som löpte mellan 2007 och Syftet med projektet var att genom en mängd olika aktiviteter informera skogsägare om åtgärder som ökar tillväxten och lönsamheten på den egna skogsgården. Totalt hade Södra över deltagare i aktiviteterna. Södra stödjer också utvecklingen genom forskning som inriktas på hög och uthållig virkesproduktion. Ett ansvarsfullt skogsbruk och god tillväxt förutsätter bra återväxt i skogen. Södra Odlarna har tagit fram en förädlad täckrotsplanta med god överlevnadsförmåga som om några år kan tillgodose behovet hos medlemmarna. Södra satsar också på att utveckla ett snytbaggeskydd utan insekticider. En viktig del är hanteringen av hyggen efter avverkning. Om hyggesrester tas ut som biobränsle, försvinner de delar som innehåller mest växtnäringsämnen från skogen och näringsuttaget kan då behöva kompenseras, till exempel genom återföring av aska till skogen. 10 Södra och CSR 2010 Miljöpolicyn är grunden för miljöarbetet Södras arbete med miljöfrågorna är långsiktigt och sker enligt fastställda riktlinjer. Grunden är vår miljöpolicy och naturvårdspolicy. Omsorg om miljön ska genomsyra hela vårt företag och prägla vårt dagliga arbete. Vår påverkan på miljön ska till exempel ses i sin helhet och omfatta alla områden: förvaltning av naturresurser, inköp, produktion, transporter, avfallshantering och mycket mer. Varje avdelning inom Södra Skog, Södra Timber, Södra Cell och Södra Interiör ska verka i enlighet med miljöledningssystemet ISO Det innebär att vi uppfyller alla de krav som miljöcertifierade företag över hela världen följer när det gäller rutiner och kompetens. Miljöarbetet är att betrakta som en kontinuerlig förbättringsprocess. Naturvårdspolicyn är ett förtydligande av miljöpolicyns mål att arbeta för biologisk mångfald. Inom skogsbruket bedrivs rådgivning, service och avverkning på ett sådant sätt att miljö- och naturvärden respekteras på alla fastigheter där man är engagerad. Våra medlemmars omsorg om naturen I Södra satsar vi mycket både på produktion av virke och på att ta hand om naturens värden. Södra får det mesta av sitt virke från skogar som ägs av privata skogsägare. För många skogsägare är skogsbruk en livsstil. De är ofta intresserade av rekreation, viltvård och naturvård. De beslutar själva hur skogen ska förvaltas och väger ofta in mer än bara ekonomiska värden. För att stödja medlemmarna har Södra flera viktiga verktyg. Tre av de viktigaste är: 1. Grön skogsbruksplan 2. Skogscertifiering enligt FSC och PEFC 3. Grönt körkort för certifierade entreprenörer Det bästa verktyget för att planera hur man kombinerar produktion och miljöhänsyn är den gröna skogsbruksplanen. Skogar med naturvärden kan skyddas antingen genom frivilliga avsättningar eller genom ekonomisk ersättning från staten. Grön skogsbruksplan En grön skogsbruksplan är ett omfattande verktyg för att sköta skogen för både virkesproduktion och naturvård. Planen upprättas exklusivt för varje enskild skogsfastighet. För varje bestånd föreslås ett långsiktigt skötselmål anger det huvudsakliga målet för beståndet produktion eller miljö. Målen är indelade i fyra klasser och detaljerade beskrivningar för varje bestånd läggs in i planen: PG Produktion med generell hänsyn Virkesproduktionen är det primära målet, men natur- och kulturvärdena ska beaktas vid avverkning. Naturhänsynen omfattar vanligen 3 5 procent av området, men kan vara upp till 10 procent.

13 K Kombinerade mål (både produktion och miljö) Virkesproduktion är ett viktigt mål, men om mer än 10 procent av området har högre naturvärden krävs särskild skötsel. Områdena för produktion respektive naturvård planeras från fall till fall och anges i procent, till exempel 70 procent produktion och 30 procent naturvård. Ett exempel på en K-avdelning är blandskog med ett stort innehåll av björk och asp där lövträden främjas i skogsskötseln. NS Naturvård skötsel Områden avsatta enbart för naturvård där särskild skötsel krävs för att upprätthålla den biologiska mångfalden. Ett exempel är igenvuxna betesmarker där gran börjat konkurrera med gamla ekar. I detta fall ska granar runt ekarna fällas. NO Naturvård orört Områden avsatta enbart för naturvård och naturvärdena skyddas bäst om skogen lämnas orörd. Exempel på NOavdelningar är sumpskogar med naturlig vattendynamik och bäckar. I de gröna skogsbruksplanerna är i genomsnitt 8 procent av fastighetsarealen avsatt för naturvård. Detta är frivilligt avsatt för naturvård utöver vad som redan är skyddat enligt lagstiftning. Tanken är att de gröna skogsbruksplanerna även på landskapsnivå ska ge både värdefull virkesproduktion och skydd och förbättrade livsmiljöer för växter och djur. Skydd av kulturarv och skogens sociala värden är också en del av planen. Certifiering av skogsbruk Skogscertifieringen är ett viktigt verktyg för att uppnå ett ansvarsfullt brukande av medlemmarnas skogar. Många medlemmar har valt att certifiera sina skogsinnehav enligt PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes) och därmed tagit ställning för ett ansvarsfullt skogsbruk. Sedan juni 2009 har medlemmarna också kunnat välja att certifiera sitt skogsbruk enligt med FSC (Forest Stewardship Council) och därmed erhålla dubbelcertifiering. Bakgrunden till denna åtgärd är högre efterfrågan på FSCprodukter som pappersmassa och sågade trävaror. I det certifieringsavtal som medlemmen tecknar med Södra framgår åtagandena i stort och i broschyren Certifierad skog enligt FSC och PEFC presenteras utförligt kraven i FSC- och PEFC-standarden samt Södras Naturvårdspolicy. I avtalet förbinder sig medlemmen också att skaffa en grön skogsbruksplan om en sådan inte redan finns för fastigheten. Certifieringen innebär extra åtaganden eftersom skogsägaren tar mer hänsyn till skogens alla värden än det som lagen kräver. Som ersättning får skogsägaren en särskild certifieringspremie vid leverans av virke till Södra. Södra tar inte ut någon avgift för certifieringen från medlemmarna. I båda certifieringssystemen ingår återkommande uppföljningar av hur standarderna efterlevs. Dessa kontroller görs i flera steg. Södras egna skogsrevisorer gör stickprovsundersökningar en gång om året och sammanställer dessa i en årsrapport. Varje år granskas också hela Södras certifieringsarbete av externa revisorer, ackrediterade av FSC och PEFC. För många skogsägare är skogen en viktig del i en livsstil med intresse för att bevara naturvärden. Södra och CSR

14 Allra viktigast är naturligtvis skogsägarens engagemang för att syftet med certifieringen ska uppfyllas. Alla delar tillsammans är motorn i certifieringen och av avgörande betydelse för trovärdigheten mot marknaden och omvärlden i övrigt. Vid utgången av 2010 var den totala PEFC-arealen mer än hektar och FSC -arealen var drygt hektar. Det innebär att 73 procent av medlemsarealen omfattas av någon form av skogscertifiering och drygt 52 procent omfattas av dubbelcertifiering. Södra arbetar aktivt i både FSCs och PEFCs styrelser och kommittéer. Under 2010 medverkade Södra bland annat till att FSC:s certifiering blev mer anpassad till det småskaliga skogsbruk som flertalet medlemmar bedriver. Certifierade skogsentreprenörer och grönt körkort Entreprenörerna som utför avverkningar och andra skogsbruksåtgärder för Södra är viktiga aktörer i vårt miljöarbete. Det är därför som Södra sedan länge har haft ett ambitiöst program för att utbilda och instruera maskinförare och skogsarbetare i fråga om naturhänsyn och skydd av kulturoch fornlämningar. Företaget Entreprenörscertfiering Skog AB fungerar som paraplyorganisation för PEFC-certifiering av entreprenörer. ECSkog ägs av Södra tillsammans med Mellanskog, Svenska kyrkan och PanCert AB. Detta samarbete underlättar för de certifierade entreprenörerna att röra sig fritt mellan olika kunder som ställer samma krav. Sedan tolv år tillbaka har alla som vill utföra skogsarbete för Södra varit tvungna att ha ett grönt körkort. Innehav av ett grönt körkort innebär att personen har den kompetens som krävs av PEFC-standarden för att få utföra skogsarbete på certifierade skogsfastigheter. Södras instruktioner ger den information som krävs för att den som utför arbetet även ska uppfylla standardkraven i FSC. Broschyren Hänsyn vid avverkningar beskriver de krav som ställs på natur- och kulturhänsyn vid avverkningar och gallringar. Avverkningsarbetet revideras och betygssätts årligen i det gröna bokslutet. De personer som utför avverkningar och andra skogsskötselåtgärder har en viktig roll att i det dagliga arbetet säkerställa ansvarsfullt brukande av skogar. Maskinförare och skogsarbetare utbildas i kulturmiljövård, naturvård, naturvårdsbiologi och certifieringskrav för att klara det uppdraget. Grönt körkort är det bevis som utfärdas efter genomförd utbildning och efterföljande kunskapskontroll bestående av praktiska övningar och prov. Vart femte år krävs att innehavaren av grönt körkort genomför en utvecklingskurs för att få behålla kortet. Utvecklingskursen är både en repetition och överföring av ny kunskap. Import av skogsråvara För närvarande levererar medlemmarna cirka 60 procent av träråvaran, 30 procent införskaffas från andra svenska och norska skogsbolag och sågverk, och 10 procent importeras från de baltiska staterna, Ryssland, Vitryssland, Danmark, Skottland, Irland och Uruguay. Alla våra leverantörer är innehavare av spårbarhetscertifikat för FSC och/eller PEFC. Södra importerar inte trä som kommer från naturreservat och andra naturskyddsområden om avverkningen inte har utförts i enlighet med gällande bestämmelser för skogsbruk. Trä som importeras till Södra måste komma från avverkningar som har utförts i enlighet med gällande skogslagstiftning i respektive land. Importerade leveranser köps med ett avtal om ursprung och på begäran kan vi få en specifikation av ursprungsdistrikt för varje fartygsleverans. Södra kontrollerar att veden inte kommer från följande källor: 1. Skogsområden där hävdvunna eller medborgerliga rättigheter kränks. 2. Skogar där höga bevarandevärden är hotade. 3. Genmanipulerade (GM) träd. 4. Illegala avverkningar. 5. Naturskogar som har avverkats i syfte att använda området för plantager eller icke-skoglig markanvändning. 12 Södra och CSR 2010

15 Döda träd i olika stadier av förmultning har särskilt höga naturvärden. Södra och CSR

16 Klimat och energi Vårt långsiktiga mål är en fossilfri produktion. Södra Cell Värö är den första produktionsenhet som uppnått detta. Södras energistrategi: Minimera användningen av eldningsolja Maximera produktionen av förnybar el Öka energieffektiviteten för att kunna öka fjärrvärmeleveranserna med överskottsenergi från produktionen Carbon footprint Södra har låga utsläpp av växthusgaser. Våra massabruk använder mer biobränsle i sin bränslemix än några andra bruk i världen. Med hänsyn till kolbindning i skogen, fjärrvärme- och elproduktion, är Södra Cell koldioxidneutral. Södra upprättar Carbon footprint eller carbon declaration som vi föredrar att kalla vår modell då det mer är frågan om en deklaration till våra kunder än ett fullständigt footprint. Den är framtagen av Confederation of European Paper Industries (CEPI) och är baserat på tio tårs koldioxidavtryck, där varje tå är ett steg i produktens livscykel. Södras modell inkluderar de sju första tårna och tå tio. Tå åtta och nio ligger utanför Södras kontroll och tas därför inte med i modellen. Alla komponenter redovisas i ton CO 2 -ekvivalenter/ton massa. Södra Cells carbon footprints Koldioxidavtryck av tio tår Kolupptag i skogen 0,46 0,09 0,38 2. Kol bundet i skogsindustriprodukter 1,47 1,47 1,47 3. Utsläpp av växthusgaser i samband med produktion av skogsråvaran 0,11 0,11 0,12 4. Utsläpp av växthusgaser i samband med fiberproduktion 0,01 0,01 0,02 5. Utsläpp av växthusgaser i samband med produktion av andra råmaterial/bränslen 0,05 0,04 6. Växthusgaser förknippade med inköp/ försäljning av elektricitet, ånga och värme samt varmt och kallt vatten 0,00 0,00 0,00 7. Utsläpp av växthusgaser relaterade till transporter 0,09 0,09 0,09 8. Utsläpp i samband med användning av produkten 9. Utsläpp förknippade med att produkten är slutanvänd 10. Undvikna utsläpp och kompensationer 0,25 0,09 0,16 Alla siffror i ton CO 2 -ekvivalenter per lufttorkat ton (ADt) För tå nummer ett visar siffrorna att upplagringen av kol i skogsmark gått från ett upptag på 0,46 ton CO 2 per ton massa till en avgång 0,38 ton CO 2 per ton massa. Detta beror till största delen på att vinterstormarna 2005 och 2007 minskade vedmängden i våra skogar. Tillväxten i skogen har sedan 1926 beräknats på ett femårigt glidande medelvärde som långsiktigt visar på 0,1 procent tillväxt per år. Denna långsiktiga prognos kvarstår även i framtiden trots att den tillväxtkurvan tillfälligt brutits Södra och CSR 2010

17 1. Kolupptag i skogen Den mängd koldioxid som tas upp av skogen om till växten överstiger skördad mängd. Vid större skörd än tillväxt sker ett utsläpp. 2. Kol som lagras i skogsprodukter Den mängd koldioxid som motsvarar kol i levererad massa. 3. Utsläppen av växthusgaser från tillverkning Utsläpp av koldioxid från massabruken. 4. Utsläpp från skogsfiberproduktionen Koldioxid som släpps ut från skotare och skördare i skogen, och utsläppen från plantskolor där skogs plantor produceras. 5. Utsläpp från produktion av andra råvaror Utsläpp som uppstår vid produktion av ingående kemikalier och bränslen som används i processen. 6. Utsläppen från energiproduktionen Utsläpp som uppstår under produktion av inköpt el, ånga och varmt och kallt vatten. 7. Utsläpp från transporter Utsläpp av koldioxid som uppstår vid transport av råvaror till bruket och interna transporter. Transporter av pappersmassa till kunder omfattas som medelvärde för alla kunder i de fall kunden inte själv vill beräkna det särskilda värdet för transport till deras specifika placering. 8. Utsläpp vid användning av produkten Används inte av Södra då det ligger utanför vår kontroll. 9. Utsläpp då produkten är slutanvänd Används inte av Södra då det ligger utanför vår kontroll. 10. Undvikna utsläpp och kompensationer Energileveranser baserade på biobränsle har negativt värde då de ersätter energi från fossila källor. Utöver grön el, levererar Södra biobränsle och fjärrvärme. Slutsatsen av detta är att Södra levererar mer bioenergi än de direkta utsläppen från våra produktionsanläggningar. Förnybar energi 95 procent av den energi som Södra Cell använder i sin tillverkningsprocess är förnybar. Omkring 80 procent av energin kommer från svartluten som förbränns i sodapannan. Svartluten innehåller förbrukade kokkemikalier och lignin. Kokkemikalierna och ligninet, som utgör ungefär hälften av vedråvaran, återvinns i sodapannan i form av aktiva kemikalier och energi. Bark förbränns i barkpannan när processen kräver extra värme. Biobränsle används i mesaugnarna, vid Södra Cell Mönsterås (barkpulver) och Södra Cell Värö (förgasad bark). Andra bränslen med biologiskt ursprung som används är tallolja och tallbeckolja. Dessutom används också en liten mängd fossil eldningsolja. Bark, träpellets och andra restprodukter av veden produceras och säljs på biobränslemarknaden. Leveranser av skogsbränsle TWh 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Värde TWh MSEK Figuren visar leveranser av fasta biobränslen från Södra-koncernen. Leveranserna motsvarar en koldioxidminskning i storleksordningen 1,4 miljoner ton per år. Energieffektivitet Södra har sedan flera år tillbaka arbetat med att minimera förbrukningen av el och värme. Under hösten 2009 stod en ny indunstningsanläggning i sju steg med optimal energieffektivitet färdig vid Södra Cell Värö. Investeringen har minskat energiförbrukningen vid indunstning av svartlut med cirka 30 procent och att sodapannan vid normaldrift kan försörja fabriken med energi. Dessutom ger detta ett överskott av ånga som idag används för att torka bark som kan säljas som biobränsle. Detta avspeglar sig i ökningen av försålt biobränsle i figuren ovan. Vid Södra Cell Mönsterås används rökgaserna för att torka bark som förbränns som i pulverform i mesaugnen. Överskottsenergin används också för att torka bark till produktion av bränslepellets. För att ytterligare öka energieffektiviteten installerades 2007 en kondensturbin för att producera el från överskottsånga. Södra och CSR

18 Energimyndigheten har under året beviljat Södra Cell Mörrum 90 MSEK i bidrag för att införa LingoBoost-processen. Processen innebär att lignin kan fällas ut i processen och torkas till pulver. Ligninpulver har ett högt värmevärde och kan användas istället för eldningsolja i mesaugnarna. Ligninet kan också komma att användas som råvara för framställning av biokemikalier. Alla Södras massabruk (Mönsterås, Mörrum, Värö och Tofte) har en eller flera mottrycksturbiner. Dessa turbiner har gjort Södra Cell helt självförsörjande av el. Dessutom kan man leverera ett överskott av grön el till elnätet. Grön el ersätter därmed el från fossila bränslen, vilket minskar utsläppen av CO 2. Under 2010 producerades GWh grön el av vilket 390 GWh såldes. Det motsvarar elförbrukningen för villor. Södra Cell är en av Sveriges största producenter av grön el. Vindkraft Södra inledde sin vindkraftsatsning under 2007 då bolaget Södra Vindkraft bildades. Sedan dess har en portfölj av projekt med en potential på cirka 700 MW utvecklats i södra Sverige. Under 2009 gick norska energiföretaget Statkraft in i företaget och har idag en ledande roll i verksamheten. En stor del av projekten ligger på arrenderad mark som tillhör Södras medlemmar, men även på mark som ägs av Södra kommer att utnyttjas. Ett exempel på detta är vindkraft som placeras intill Södras fabriker. Ett första projekt bestående av sex verk har under året tagits i produktion vid Södras Cell Mönsterås. De sex vindkraftverken har en beräknad årlig produktion på 32 gigawattimmar (GWh), vilket motsvarar hushållsel till cirka hushåll. Ytterligare fyra vindkraftverk som Södra äger tillsammans med Statkraft togs också i drift under året. Dessa ligger strax norr om Södras Cell Mönsterås. Planen är att följa upp detta med projekt vid Södra Cell Värö och Södra Cell Mörrum. Elproduktion och elförbrukning i Södra GWh/år Elförbrukning Elproduktion Södrakoncernen producerar mer el än vad som förbrukas i de olika verksamheterna. Leveranser av fjärrvärme GWh/år Från bruken i Mönsterås, Mörrum och Värö samt sågverken i Kinda och Torsås levererar Södra fjärrvärme till närliggande samhällen. Fjärrvärmen kommer till stor del från sekundärvärme med relativt låg temperatur. Under 2010 levererades 440 GWh till de närliggande samhällena, vilket motsvarar cirka m 3 eldningsolja eller ton CO Södra och CSR 2010

19 Vatten Ett ämne som diskuterats och ifrågasatts allt flitigare under de senaste åren är vattenanvändningen i samhället. Vattentillgångarna är inte jämnt fördelade i världen och på grund av växthuseffekten förutspås att det kommer att bli än värre i framtiden. Därför kommer det bli allt viktigare att ha kontroll på sin vattenanvändning i form av ett water footprint eller vattendeklaration. De water footprints som hittills tagits fram har varit beräknade mot bakgrund av en global brist på vatten. Tanken bakom denna typ av footprint är att en produkt eller tjänst står i strid med andra användningsområden för vatten som till exempel produktion av livsmedel eller dricksvatten. I den här typen av footprints görs beräkningar på förbrukningen av så kallat virtuellt vatten vilket innebär att hela livscykeln för en vara eller tjänst räknas med. Allt vatten som används vid tillverkningen av en vara och även produktionen av råvarorna som ingår i produkten räknas. Om man använder den nu gängse metoden för beräkna ett water footprint för papper skulle det gå åt tio liter vatten för att producera ett A4-papper (Arje Y. Hoekstra universitetet i Twente, Nederländerna). Nio av dessa tio liter kommer från vedråvaran och inte från det vatten som används i pappersbruket. Hur kan det bli så? Orsaken är att det vedertagna sättet för att beräkna water footprint inte tar hänsyn till nederbördsmängd eller andra tillgängliga resurser. Felet är att ingen hänsyn tas till att samma regn faller över den svenska skogen oavsett om vi producerar pappersmassa av träden eller inte. Trots uttag av ved kommer det att finnas tillräckligt med vatten för annan användning i samhället. Den nuvarande beräkningen kan användas för regioner där det råder brist på vatten, men inte på global nivå som ett carbon footprint. Detta innebär att Södra inte är hjälpt av den här typen av fotavtryck. I de regioner som liknar Sverige behöver vi helt andra verktyg för att beräkna vattenförbrukning. Södra har en mycket god kontroll över sin vattenförbrukning. Allt arbete som Södra lagt ned på energieffektiviseringar har också inneburit att man sparat vatten. Du behöver en god kontroll av vattenanvändningen av för att kunna spara energi. Uppvärmning av vatten är en stor energiförbrukare. För närvarande går det inte att sätta siffror på energieffektiviseringens betydelse för vattenanvändningen. Under 2010 utarbetade Södra i samarbete med Skogsindustrierna en vattendeklaration för vattenanvändning inom svensk skogsindustri. IVL, Svenska Miljöinstitutet, utförde arbetet. Det är samma institut som hjälpte oss att ta fram vårt carbon footprint. Resultatet har ännu inte publicerats men slutsatsen är att effekterna av användning av vatten i det svenska skogsbruket och den industriella tillverkningen är begränsade. Våra framtida vattenförsörjning Vår industriella verksamhet och vårt skogsbruk har en inverkan på vattenmiljön. Södra har tillsammans med ett antal andra föreningar inom skogsindustrin tagit initiativ till att upprätta ett pedagogiskt uppslagsverk som kallas Vattenboken. Denna bok fungerar som en lärobok för att möjliggöra miljöcertifiering, det blå körkortet, vilket gör att företag som arbetar med vattendrag och diken på ett optimalt sätt kan bedriva vattenskyddsarbetet. Medlemmar i Södra är också aktiva i ett vattenråd som arbetar med att bevara och skydda vattendrag för att uppnå högsta möjliga miljöstandard och vattenkvalitet. Foto från boken Skogens vatten. Södra och CSR

20 Sammanställning av Södras produktionsdata, resursförbrukning, samt energi- och miljödata (2009 och 2010). Södra Södra Skog Södra Timber Södra Interiör Södra Cell Råvaruanvändning Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Per m 3 Totalt Per m 3 Totalt per lpm Totalt Vedråvara till egen industri 1000-tal m 3 fub per milj lpm Totalt per ton Totalt per ton resp. m , , , ,5 Sågade trävaror 1000-tal m 3 resp. m Kemikalier, oljor mm ton resp. kg , , Vatten 1000-tal m 3 resp. m , ,8 8 0,5 7 0, Övriga råvaror ton resp. kg , , , ,4 Produkter från Södra Vedråvara 1000-tal m 3 fub ) ) ) ) Massa kton Sågade trävaror 1000-tal m Hyvlad list milj lpm Biobränsle GWh Biprodukter för leverans utanför anläggningen Flis kton resp. kg Spån kton resp. kg Kutterspån kton resp. kg ,8 10 0,8 Pellets/ Briketter kton resp. kg ,9 13 1,1 Tallolja ton resp. kg ,4 Terpentin ton resp. kg , ,7 Aska ton resp. kg , , ,4 Mesa ton resp. kg Rejektmassa ton resp. kg , ,5 Värmeenergi 3) GWh resp. kwh Biobränsle GWh resp. kwh El GWh resp. kwh Externt tillförd energi Fossilt bränsle GWh resp. kwh , , varav eldningsolja m 3 resp. l , ,4 11 0, Inköpt biobränsle GWh resp. kwh 0 0, Inköpt el GWh resp. kwh ,3 1, , Utsläpp till luft NO X (rs NO 2 ) ton resp. kg , ,1 12 0,7 12 1, , ,2 Gasform. S (rs SO 2 ) ton resp. kg <0,1 40 <0,1 2 0,1 3 0, , ,6 Stoft ton resp. kg <0,1 80 <0,1 1 0,1 1 0, , ,3 CO 2 -fossilt kton resp. kg ,3 10 6, CO 2 -biogent kton resp. kg Utsläpp till vatten AOX ton resp. kg , ,1 COD ton resp. kg ,1 15 0, TOC ton resp. kg , Susp GFA ton resp. kg , ,7 SÄ70 ton resp. kg , ,6 Total-N ton resp. kg <0,01 1 <0, , ,2 Total-P ton resp. kg <0,01 0 <0, , ,03 Avfall Farligt avfall ton resp. kg , , , ,3 Deponerat avfall, vått ton resp. kg , , För de producerande enheterna anges nyckeltalen dels per år (ton, m 3, GWh) dels per slutprodukt (kg, m 3, kwh). ia = inte analyserad 1) Leveranser av vedråvara från Södra. 2) Timmer från avverkningsuppdrag och leveransvirke från Södras medlemmar. 3) Leveranser till fjärrvärmenät och till sågverk. 18 Södra och CSR 2010

21 Södra Cell Mönsterås Södra Cell Mörrum Södra Cell Värö Södra Cell Tofte Södra Cell Folla Totalt per ton Totalt per ton Totalt per ton Totalt per ton Totalt per ton Totalt per ton Totalt per ton Totalt per ton Totalt per ton Totalt per ton , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 80 0, , , , , , , , , , , , , , , , ,5 30 0,3 20 0, , , , , , , , ,4 40 0,4 13 0, , , , ,4 90 0, , ,4 70 0,3 6 0,1 9 0, ,1 24 0, ,2 70 0, , , , , , , , , , ia ia ia ia 160 0, , , , , , , ,5 ia ia ia ia ia ia ia ia ia ia ia 210 0, , , , , ,3 40 0,1 50 0, , , , ,3 30 0,1 17 0,1 80 0,8 80 0,9 3 0, , , , , , , ,06 9 0, , , , ,3 35 0, , ,5 60 0,2 80 0,3 10 0,1 13 0, Södra och CSR