Samband mellan migration och global utveckling. Att skiljas i främmande land eftermiddags- eller kvällsföreläsning

Transkript

1 29-30 maj Samband mellan migration och global utveckling 29 maj Att skiljas i främmande land eftermiddags- eller kvällsföreläsning Grundläggande värden eller bara svenska värderingar kvällsföreläsning Att arbeta med flyktingbarn 30 maj eller 1 juni Integration eller desperation kvällsföreläsning 31 maj eller 1 juni Tänk om vi måste fly till TadzMbekistan kvällsföreläsning 31 maj-1 juni Integration och mångfald 2 juni SFI-konferens 2006 Tylösandsveckan KONFERENSER MÄSSA UNDERHÅLLNING

2 29-30 MAJ Samband mellan migration och global utveckling Migrationsfrågorna ställer allt högre krav på helhetssyn och samverkan i takt med att migrationen har blivit mer omfattande och orsakerna är ofta sammansatta. Fattigdom, underutveckling, ojämn fördelning av resurser, ofrihet och förtryck spelar avgörande roller. Till de flyktorsaker som förföljelse och väpnade konflikter utgör kan läggas den oroväckande utvecklingen på miljö- och resursområdet med folkomflyttningar som följd. På alla dessa områden behövs förstärkt multilateralt samarbete och bättre internationell styrning. Hoten mot mänskligheten är globala. Därför är också ansvaret för att minska klyftorna i världen och att skapa rättvisa och säkerhet gemensamt. Utvecklingen i världen pekar på att allt fler människor kommer att vilja lämna sitt hemland för att bosätta sig i ett land där de kan vara trygga eller ha större möjligheter. Det är svårt att i ett skede, där problemen gått så långt att människor börjat fly, samtidigt förbättra människors levnadsvillkor och därigenom minska orsakerna till migration. Tvärtom tenderar migrationen i sig att förvärra migrationsorsakerna. Det kan bli en ond cirkel av destabilisering och förfall som är svår att bryta utan insatser utifrån. Därför är det viktigt att i det internationella arbetet starkare betona det förebyggande arbetets centrala roll. Fria och snabbt ökande flöden av varor, kapital och information brukar framhävas som globaliseringens stora kännetecken i vårt nya tidevark. Föflyttningar av människor och arbetskraft över nationella, kulturella och etniska gränser utelämnas däremot ofta från denna ekvation. Den 15 november i fjol trädde en utlänningslag i kraft som gäller till den 31 mars i år. Lagen ger asylsökande som gömmer sig lagakraftvunna avvisningsbeslut en ny chans till prövning. I augusti trodde Migrationsverket att antal asylsökande i Sverige, i fjol , skulle bli ca i år. Men november och december i fjol, då lagen börjat gälla, kom fler sökande. Och i en prognos som i dagarna skickades till regeringen tror verket nu att cirka söker asyl i år. Den 31 mars ska också Utlänningsnämnden läggas ner och nya så kallade migrationsdomstolar ta över överklaganden. Reformen kräver bland annat att cirka 100 nya domare samt mängder av tolkar och nämdemän anställs. Välkomna till en konferens där aktuella frågor lyfts fram för debatt! Vi inbjuder tjänstemän, politiker, frivilliga organisationer och privata intressenter! PROGRAM MÅNDAG 29 MAJ Kaffe och registrering Välkommen till Tylösand! Harald Fredriksson, SSKL Den svenska migrationspolitiken Barbro Holmberg, Migraionsminister Förändringar inom migrationsverket Janna Valik, generaldirektör, Migrationsverket Fruktpaus Människosmuggling och trafficing Leif Svensson, kriminalinspektör, Rikskriminalpolisen Lunch och besök i mässhallen Skydd för flyktingar eller mot flyktingar Michael Willams, ordförande, FARR Migration och global utveckling - rapport från den Globala Kommissionen Jan O Karlsson, ordförande i Globala Kommissionen Kaffe Migration och utveckling - utrymme för svenskt engagemang - skapa förståelse för utvecklingspolitiken och dess förutsättningar - förståelse för var migrationsfrågorna konkret kommer in i biståndspolitiken - konkreta diskussioner om möjliga partnerskap och åtgärder, natio- och internationellt George Andrén, departementråd, enheten för utvecklingspolitik, Utrikesdepartementet SEMINARIEPASS 1-29 MAJ A. Sveriges första försök med romsk inriktning startar i Malmö - ska medverka till att de romska barnen får en bättre skolstart och därmed bättre förutsättningar att klara grundskolan Erland Kaldaras Nikolizsson, ordförande, Romska ungdomsförbundet B. Ensamkommande flyktingbarn och god man - information om nya bestämmelser från den 1 juli 2005 Jan Wallgren, jurist Skövde C. Migrationsprocessen ur ett återvandringsperspektiv - aktuella transnationella erfarenheter och aktiviteter Andres Parts, expert, asyl, frivillig återvandring, Migrationsverket D. Kulturgrammatik - att möta människor från olika kulturer Gillis Herlitz, etnolog, Uppsala E. Livlinan - Rädda Barnens hjälplinje, för barn utan uppehållstillstånd Sanna Vestin, Rädda Barnens Centrum för barn och ungdom i kris SEMINARIEPASS 2-29 MAJ F. Hur ska du som tjänsteman bemöta kvinnlig könsstympning i ditt arbete? Shler Lotfollahi, projektledare, Röda Korset G. Barn i väntan - en unik arbetsmetod som satsar på flyktingbarns glädje och kreativitet Susann Dako, gruppledare BIV, Malmö H. Organiserad verksamhet för vuxna återvändare Gert-Inge Hanshammar, VD, Humanus Utbildningar Syd AB Middag och underhållning K: 06065

3 29-30 MAJ PROGRAM TISDAG 30 MAJ SEMINARIEPASS 3-30 MAJ K: Samband mellan migration och global utveckling Kaffe Globala flyktingsituationen idag - vikten av integration och tolerans Angelica Broman, informatör, UNHCR Återvandringsfrågor i teori och praktik - erfarenheter från Sociala Missionen Lena Rösell, handläggare migrationsfrågor, Sociala Missionen Fruktpaus Varför och var kränks mänskliga rättigheter? Vad gör Amnesty? Carl Söderberg, generalsekreterare, Amnesty ,45 Lunch och besök i mässhallen Asylsökande - vilket ansvar har kommunerna? Ilmar Reepalu, ordförande, Svenska Kommunförbundet Ett gemensamt europeiskt asylsystem - vision eller verklighet? En viktig komponent i det gemensamma europeiska asylsystemet är det av medlemsstaterna beslutande regelverket - direktivet - om miniminormer för mottagande av asylsökande. Drygt ett år har nu gått sedan direktivet infördes. Vad har hänt? I Sverige i och andra medlemsstater? Christian Råberg, projektledare, Nationella temagruppen asyl inom EU-programmet Equal samt ordförande, Europeiska temagruppen asyl inom EU-programmet Equal Hälsokommunikatörer - en ny profession - fungerar som brobyggare mellan människor Katja Juliusson, projektledare region Skåne och Irene Olsson Brunn, utbildningsledare, Uppsala kommun Kaffe Grupptillhörighet, tillit och framtidstro - 5T-metoden i arbetet med asylsökande flyktingar Mirsad Hadzic, projektledare och Tomas Magnusson, verksamhetsledare, berättar om erfarenheter från Göteborgs-Iniativets projekt Ankomst Göteborg I. Återmigration och utveckling Pratktiska erfarenheter från svenska flyktingars återkomst till hemlandet - en presentation i ord och bild från Irak, Bosnien, Kosovo och Somalia - baserad på Göteborgs-Iniativet olika program i dessa länder Mirsad Hadzic, projektledare och Tomas Magnusson, verksamhetsledare,göteborgs- Iniativet J. Kvinnans situation i Irak Feyroz Abduljabbar har arbetat för Göteborgs- Iniativet med demokratiutveckling för kvinnor och ungdomar i Irak, som första svenska biståndsarbetare med med Irakiskt ursprung efter Saddam-regimens fall. K. Att vårda asylsökande i sitt livssammanhang Att genom kvalitativa mål vårda patienterna i sitt livssammanhang utanför avdelningen och genom detta minska deras lidande och dom kvantitativa målen är att korta ned vårdtiden för varje enskild patient Britt-Marie Sjökvist, vårdenhetschef, Västra Götalands Regionen L. CLU - Centra för Lokal Utveckling i Bosnien och Hercegovina Stockholms stad med stöd av Europeiska Flyktingfonden driver projektet Program för Human Återvandring - Återvandring och utvecklingsbistånd hand i hand - Diaspora och lokalbefolkning i samverkan för lokal utveckling Emina Krzovic, projektledare och Ove Rådberg, projektsamordnare, Återvandringskontoret, Stockholms stad M. Hur kan en sjuksköterska med 3 småbarn få svensk sjuksköterskeexamen? Hur kan dator- och distansbaserad utbildning även under asyltiden bidra till en bättre integration? Ett samverkansprojekt inom Västra Götalands län för utlänska läkare och sjuksköterskor. Ulla Ekström, projektledare, Västra Götalandsregionen Middag och underhållning

4 29 MAJ Eftermiddags- eller kvällsföreläsning Att skiljas i främmande land Hålltider eftermiddagsföreläsning - kostand 695 kr Registrering och lunch Föreläsning Kaffe Föreläsning Avslutning Kvällsföreläsning Grundläggande värden eller bara svenska värderingar? Etiska frågor om asylsökande, integration och mångfald K: K: K: Hålltider kvällsföreläsning - kostnad 395 kr Kaffe och registrering Föreläsning Middag och underhållning (beställes separat) Hålltider kvällsföreläsning - kostnad 395 kr Kaffe och registrering Föreläsning Middag och underhållning (beställes separat) Medverkande Mehrdad Darvishpour, Fil Dr i sociologi, lektor och forskare vid Stockholms universitet och Mälardalens högskola Ändrad maktbalans, socioekonomiska svårigheter och kulturella påfrestningar kan leda till skilsmässsor efter invandringen. Sverige är idag ett mångetniskt samhälle med invandrare från de flesta av världens länder. Här finns människor med rötter i en mångfald kulturer, språkgrupper och religioner. Invandrare är alltså långt ifrån någon homogen grupp - trots att de ofta omnämns och behandlas som en sådan. Vid migration och exil utsätts familjen för påfrestningar. Invanda handlingsmönster visar sig ofta inte fungera i det nya landet och rollerna inom familjen och släkten förändras. Arbetslöshet och låga löner - som är vanligt i många invandrargrupper - ökar risken för samlevnadsproblem och familjekonflikter. Familjer med utländsk bakgrund separerar i större utsträckning än svenska familjer. Programpunkter Maktförskjutning Skillnaden mellan olika grupper Vem tar initiativ till skilsmässan? Vilken effekt frår skilsmässorna? Aktuell forskning Medverkande Elisabet Svedberg, magister i socialt arbete och projektledare för socialt arbete på Socialstyrelsen och Erik Blennberger, teol dr och etikforskare vid Ersta Sköndal högskola. Har nyligen utkommit med boken Etik i socialpolitik och i socialt arbete (Studentlitteratur). Reflexions- och diskussionskväll om etik i arbetet med frågor om asylsökande, integration och mångfald. Etik är ett klassiskt tema som fått ny aktualitet och gör oss uppmärksamma på frågor om värde och ansvar. Vad är ett gott liv? Hur bör vi handla? Vilken slags person bör jag vara? Det finns ett betydande etikintressse i olika samhälleliga verksamheter, inte minst inom vård, omsorg och socialt arbete. Vilka insatser är konstruktiva? Hur ska resurserna räcka till? Hur bör medborgaren bemötas? Vilket ansvar har vi för varandra? Hur ska vi hantera etiska konflikter? Vid denna kvällsföreläsning presenteras också Socialstyrelsens etiksekretariat med rådgivning i etikfrågor för socialt arbete samt en del av de etikfrågor som diskuteras i Socialstyrelsens etiska råd för socialt arbete.

5 29 MAJ Att arbeta med flyktingbarn före och efter uppehållstillstånd K: Krig, diktaturer och förtryck av etniska och religiösa minoriteter påverkar inte bara de drabbade utan även oss i Sverige. Det kommer många flyktingar och asylsökande till landet och dessa kommer allt oftare från längre bort liggande kulturer. Många av dem är barn. Barnen har varken planerat eller bestämt flykten eller utvandringen. Oftast har de inte heller en klar bild om varför de tvingats fly. Särskilt utsatta grupper är ensamkommande barn och gömda barn. Under 2006 har en debatt kring apatiska barn fått stor uppmärksamhet i massmedia. Vad hände sedan? Kommunens socialtjänst ska ta ansvar för ensamma flyktingbarn eftersom Migrationsverket saknar kompetens att bedöma barnens behov. När en kommun tar emot ett flyktingbarn upprättas en introduktionsplan för att kommunen ska erhålla bidrag. Introduktionsplanen utgår från FN:s barnkonvention men upprättas av handläggaren i samråd med barn och föräldrar. Vid behov kopplas även skolsköterska, psykolog, lärare eller personal från barnomsorgen in vid upprättandet. Underlaget till introduktionsplanen bör påbörjas redan vid den tid ärendet handläggs hos Migrationsverket. Frågorna om introduktionsplaner för flyktingbarn är många och viktiga att diskutera. Välkommen till en intressant utbildningsdag i Tylösand för erfarenhetsutbyte över myndighetsgränser. PROGRAM OCH HÅLLTIDER Kaffe och registrering Välkommen till Tylösand Barn i asylprocessen - och utanför Sanna Vestin, Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris Att möta flytkningfamiljer under asyltiden - erfarenheter från Röda Korset Ewa Jonsson, konsulent, Röda Korset, Växjö Fruktpaus Barn i asylprocessen Barbro Holmberg, Migrationsminister Lunch och besök i mässhallen Barnperspektivet i Migrationsverkets vardagsarbete Janna Valik, generaldirektör, Migrationsverket Skolintroduktionen för nyanlända barn och ungdomar Inger Bergendorff, undervisningsråd, Myndigheten för skolutvecklling Kaffe Asylsökande barn med uppgivenhetsymtom - lägesbeskrivning utifrån det nationella samordningsuppdraget Marie Hessle, nationell samordnare Kommunen och flyktingbarnen - det lokala ansvaret! Gigi Isacsson, utredare, Sveriges Kommuner och Landsting OBS - KVÄLLSSEMINARIUM DEN 29 MAJ Se under seminariepass Migration och global utveckling Seminariepass, A-Ö ingår i konferensavgiften Ensamkommande flyktingbarn och god man - information om nya bestämmelser från den 1 juli 2005 Jan Wallgren, jurist Skövde Livlinan - Rädda Barnens hjälplinje, för barn utan uppehållstillstånd Sanna Vestin, Rädda Barnens Centrum för barn och ungdom i kris Hur ska du som tjänsteman bemöta kvinnlig könsstympning i ditt arbete? Shler Lotfollahi, projektledare, Röda Korset, Växjökretsen Barn i väntan - en unik arbetsmetod som satsar på flyktingbarns glädje och kreativitet Susann Dako, gruppledare BIV, Malmö Sveriges första försök med romsk inriktning startar i Malmö - ska medverka till att de romska barnen får en bättre skolstart och därmed bättre förutsättningar att klara grundskolan Erland Kaldaras Nikolizsson, ordförande, Romska ungdomsförbundet Avslutning Middag och underhållning

6 30 maj eller den 1 juni Kvällsföreläsningar K: K: K: K: Integration eller desperation? 31 maj eller den 1 juni Tänk om vi måste fly till TadzMbekistan! Hålltider Kaffe och registrering Kursstart Middag och underhållning (bokas separat) Kostnad 395 kronor per deltagare. För middag och underhållning tillkommer 395 kronor per deltagare. Medverkande Amir Kaderland, socionom, familjeteraput Kurd/svensk, 44 år. Levt halva livet i Kurdistan, resten i Sverige. Politisk flykting från gerillakriget mot iranska regimen på 80-talet. Kom till Sverige Utbildad till leg sjuksköterska, auktoriserad socionom samt familjeterapeut. Arbetar f n inom vuxenpsykiatrin i Halmstad. Programpunkter Vägen till Sverige. Bakgrund till flykten, gerillakriget i Kurdistan och dess bakgrund, personlig upplevelse och minnen från den dagen man ådrog sig skadan som ledde till flykten till Sverige. Första fem åren. Den personliga bilden av Sverige inklusive fördomar och förväntningar, besvikelser, jakten på arbete, försök att hitta mening i livet, balans och hopp inför framtiden. Parallellt med ovan kommer teorin om integrationens olika faser. 90-talet, innehåller integrationsfasen och dess berg- och dalbana. Individens kontra systemets roll i integrationsprocessen. Olika faktorer utifrån mikrooch makroperspektiv, samt samspel mellan dessa faktorer t ex, individens bakgrund, familjära och sociala faktorer, språk, arbete och hjälp i orientering i det nya samhället. Diskussion och avslutning Hålltider Kaffe och registrering Kursstart Middag och underhållning (bokas separat) Kostnad 395 kronor per deltagare. För middag och underhållning tillkommer 395 kronor per deltagare. Medverkande Kjell Kampe, konsult, Uppsala Tänk om utvecklingen blev sådan att vi blev tvungna att fly från Sverige och hamna i ett land med främmande kultur och språk! Hur är det att tvingas byta språk och kultur mitt i livet? Vi försöker sätta oss in i flyktingens/invandrarens situation genom en interaktiv föreställning som innehåller: - Goda råd från en erfaren TadzMebisk kurator till de svenska NyTadzMbekerna! - Den första lektionen i - och på - ett besvärligt främmande språk I denna oerhört konsekvent genomförda föreställning tvingas vi se våra egna fördomar och få upp ögonen för vad det verkligen innebär att - kanske med hemska upplevelser i bagaget - försöka bygga upp ett nytt liv i en ny miljö på ett främmande språk, allt medan minnena tränger sig på. På vilka områden skulle vi vara beredda att anpassa oss och var skulle vi försöka hävda vårt svenska sätt; mat, kläder, boende, jämlikhetsideal, arbetets organisation, metoder i barnuppfostran, pedagogik i skolan, sätt att bedriva affärer etc.

7 31 MAJ - 1 JUNI K: Integration och mångfald Trettio miljarder kronor om året. Det är vad integrationspolitiken kostar Sverige. Siffrorna har plockats fram av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi och verksam inom Växjö universitet. Både Riksrevisionsverket och Integrationsverket har de sista åren presenterat undersökningar som visar brister i introduktion av nyanlända. Hur ska vi underlätta för asylsökande att få jobba under den långa väntetiden? Hur implementerad är överenskommelsen mellan Integrationsverket, AMS, Migrationsverket, Svenska Kommunförbundet och Skolverket? Vilken service får asylsökande på arbetsförmedlingarna? Hur många kommuner använder riktig introduktionsersättning istället för socialbidrag? Hur aktiva är kommunerna i att rekrytera och marknadsföra sig på förläggningarna? Ska flyktingar placeras i kommuner som inte kan erbjuda arbete? Vilken roll har frivilliga organisationer i det kommunala flyktingmottagandet? Är ett tjänstemannamottagande ett bra sätt att integrera människor? Varför läser man inte på halvtid och har arbets/språkpraktik obligatoriskt under introduktionen? Kommer introduktionsersättning att utbetalas via CSN? Vad händer med etableringspropositionen? Frågorna är många inför konferensen. Många av dem som kommit till vårt land har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Skälen är många. Strukturförändringar och rationaliseringar, men även okunskap och diskriminering finns med i bilden. Sysselsättningsgraden för utomnordiska medborgare (16-64 år) är endast 54%. Konsekvenserna blir ett bidragsberoende som står nationen dyrt inte bara rena pengar, utan även som outnyttjad arbetskraftsresurs. Tillkommer gör naturligtvis en ansenlig nota som långtidsarbetslösa invandrare personligen får betala i psykiskt lidande och socialt utanförskap. Oavsett orsak är det ett slöseri med mänskliga resurser om vi inte lyckas ta tillvara den mångfald av kunskaper och erfarenheter som människor med annan kulturell och etnisk bakgrund fört med sig till Sverige.Tar kommunerna sitt ansvar? För ett tag sedan satsade man på fler arbetsförmedlare för att sätta invandrare i arbete och anställningsstöd för invandrare redan efter sex månaders arbetslöshet. Hur har det gått? Ett flertal kommuner aviserar besparingar på modersmålsundervisningen. Vad säger Skolverket? Den tillfälliga lagen om prövning av uppehållstillstånd för vissa asylsökande gäller fram till 31 mars i år. Antalet personer som kommer att få uppehållstillstånd kommer att öka kraftigt. Integrationsverket räknar med att det behövs introduktionsplatser i år, en ökning med sedan Det betyder att under mångkulturåret 2006 kommer Sveriges kommuner att ta emot tre gånger så många flyktingar som förra året. Det är därför viktigare än någonsin med en nationell och regional samordning kring integrationen. Syftet med rikskonferensen är att lyfta fram aktuella frågor för debatt, både för tjänstemän och politiker inom olika myndigheter och organisationer. PROGRAM ONSDAG 31 MAJ Kaffe och registrering Välkommen till Tylösand! Harald Fredriksson, SSKL Arbete och delaktighet Jens Orback, Integrations- och demokratiminister En gemensam europeisk integrationspolitik - också i Sverige Christian Råberg, projektledare, Nationella temagruppen asyl inom EU-programmet Equal samt ordförande, Europeiska temagruppen asyl inom EU-programmet Equal Fruktpaus Invandrare i arbete Bo Bylund, generaldirektör, AMS Ahmed har också rätt till en lägenhet! - så ska bostadsdiskrimineringen stoppas! En paneldiskussion med Mona Sahlin, samhällsbyggnadsminister och Katri Linna, ombudsmannen mot etnisk diskriminering, m fl Lunch och besök i mässhallen Integration eller segregation? Paneldebatt inför valet med riksdagspartierna Ronny Polback, debattledare Kaffe Nya möjligheter med individbaserad statistik Integrationsverket presenterar ett statistiksystem för uppföljning och utvärdering av nyanländas etablering. Gisela Anderssson och Jonas Doll, analytiker respektive utvecklare, Integrationsverket samt Sharif Shastan, flyktingsamordnare, Borås kommun SEMINARIEPASS 4-31 MAJ N. Lämnar de bästa invandrarna Sverige? Mats Hammarstedt, docent, Växjö universitet O. Hur kan en sjuksköterska med 3 småbarn få svensk sjuksköterskeexamen? Hur kan dator- och distansbaserad utbildning även under asyltiden bidra till en bättre integration? Ett samverkansprojekt inom Västra Götalands län för utländska läkare och sjuksköterskor. Ulla Ekström, projektledare, Västra Götalands Regionen P. Samband mellan Sverige och hemländer - Vad kännetecknar insatserna för de migranter som visar intresse för återvandring? Andres Parts, expert, asyl- frivillig återvandring, Migrationsverket Q. Tillvarata kompetensen - tidig kartläggning av nyanländas kompetenser, effektivisera introduktionen i det svenska samhället Linda Jönsson, projektledare, STF Rosengård, Malmö

8 31 MAJ - 1 JUNI Integration och mångfald K: SEMINARIEPASS 5-31 MAJ R. Individbaserad statistik - ett lokal, regionalt och nationellt intresse - så fungerar det nya verktyget för att samla och bearbeta statistik kring nyanländas etablering. Elisabeth Bahngoura, analytiker, Integrationsverket och Sharif Shastan, flyktingsamordnare, Borås kommun S. Grundläggande värden - eller bara svenska värderingar? Etiska frågor om integration och mångfald. Elisabet Svedberg, projektledare, Etiksekretariatet för socialt arbete på Socialstyrelsen T. Hur länge skall utländska akademiker köra taxi eller baka pizza? Egen försörjning i rätt yrke inom två år från ankomsten till Sverige - vision eller verklighet? Vilken introduktion krävs för att utländsk akademisk examen snabbt ska ge samma möjligheter till arbete som en svensk? Ulla Ekström, projektledare, Västra Götalandsregionen och Marja-Leena Bjerkman, utbildningsledare, Studium Göteborg U. Somalier i Minneapolis - en dynamisk grupp med låg arbetslöshet - driver 800 företag! Benny Carlson, docent i ekonomisk historia, Lunds universitet Middag och underhållning PROGRAM TORSDAG 1 JUNI Kaffe Skolans roll i integrationsarbetet Ibrahim Baylan, Skolminister Staten ger inte kommunerna förutsättningar att bedriva en effektiv introduktion för nyanlända invandrare - förslag lämnat till Sveriges Kommuner och Landstings Integrationsberedning Ronny Nilsson, konsult, Malmö Fruktpaus Utvecklingen av introduktionen - kraftsamling för individen i fokus Andreas Carlgren, generaldirektör, Integrationsverket Lunch och besök i mässhällen Introduktion för nyanlända i Östergötland. Regional handlingsplan för samverkan kring: - kartläggning - utbildningsutbud - praktik - synligörande av kompetens - hälsofrämjande introduktion - organisationsöverskridande utbildningar Chaterine Szabó, projektledare, Regionförbundet Östsam, Margot Månsson, flyktingsamordnare, Linköpings kommun och Birgitta Larsson, projektledare, Landstinget, Östergötland Är invandrarna vinnare eller förlorare i socialförsäkringarna? Stig Orustfjord, försäkringsdirektör, Försäkringskassan Kaffe Hur ska framtidens tolkservice se ut? I samhällets regi - eller en upphandlingsfråga? Dan-Eve Johansson, verksamhetchef, Göteborg samt ordförande i Tolkservicerådet Alla människors lika värde - ett introduktionsmaterial för nyanlända invandrare och flyktingar Diskrimineringsombudmännen presenterar ett utbildningsmaterial till stöd för den som i den kommunala introduktionen ansvarar för samtal kring mänskliga rättigheter och diskriminering. Eva Nikell, informationschef, JämO och Christina Gilljam, Uvecklingsdirektör, HomO Hälsokommunikatörer - en ny profession - fungerar som brobyggare mellan människor Katja Juliusson, projektledare region Skåne och Irene Olsson Brunn, utbildningsledare, Uppsala kommun Avslutning

9 31 MAJ - 1 JUNI Integration och mångfald K: SEMINARIEPASS 6-1 JUNI V. Validera mera! - Validering en resurs för integrationen - Hur arbetar den stora respektiver den lilla kommunen med validering - Validera yrkeskunskaper från andra länder Ronny Nilsson, samordnare, Valideringscentrum, Malmö och Claes Petersson, projektledare, Validering Kronoberg W. Mitt nya land - för invandrare med funktionshinder av olika slag Jan Karlsson, verksamhetschef och Suzana Rovcanin, projektledare, Handikapprörelsens Idé & KunskapsCentrum Kronoberg X. Lättare för invandrare att hitta jobb i små kommuner - om integration i gles- och landsbygd Elisabeth Olofson, utredare, Glesbygdsverket Y. ALFA - ett alfabetiseringsprojekt för vuxna invandrare på Komvux i Landskrona - samarbetet mellan modersmåls- och svensklärare i klassrummet - studiebesök och externa aktörer i undervisningen - kontinuerligt samarbe med Landskrona museum - båda hjärnhalvorna lika viktiga - digitalkameran viktigaste läromedlet Kerstin Hyltmark, Birthe Lindvall, Inger Ljnungberg och Lumnije Kajtazi, lärare och Agneta Wigström, rektor, Komvux Landskrona SEMINARIEPASS 7-1 JUNI Z. Vad betyder regionala arbetsmarknader och nätverk för flyktingars chanser att få jobb? Christer Lundh, professor i ekonomisk historia, Lunds universitet Å. Hur ska jag bete mig? Medborgarkunskap för gymnasieungdomar från tredje land Ungdomar som kommer till Sverige möter andra regler, krav och förväntningar än dom är vana vid. Att lära sig svenska och samtidigt få syn på både synliga regler och osynliga koder leder till att ungdomar kan välja att bete sig på ett sätt som gynnar dom i mötet med kamrater, samhället och i arbetslivet. Ove Bergvall, gymnasiechef, Uppsala kommun Ä. Bättre resultat och minskade skillnader - myndighetens mångfaldsarbete Ingemar Fransson, enhetschef, Myndigheten för skolutveckling i Växjö Ö. legitimation.nu - att uveckla den datorstödda språkutbildningen, för såväl asylsökande samt dom som nyligen fått PUT; Skapa möjligheter till pryo-praktik-arbete inom hälso och sjukvården Ulla Ekström, projektledare, Västra Götalandsregioner Middag och underhållning

10 2 JUNI SFI-konferens Efter tre år har endast ca 40 % av de studerande uppnått SFI-nivån. Ca 50 % har avbrutit sina studier. Arbetsförmedlingarna menar att SFI ofta inte ger tillräckliga språkkunskaper för att deltagarna skall kunna ta ett arbete efter avslutade studier. Undersökningar har visat att t ex ålder, utbildningsbakgrund, psykisk hälsa, motivation och sociala förhållanden har stor betydelse för utbildningsresultatet. En akademiker behöver en annan inriktning på sina svenskstudier än vad en lågutbildad eller analfabet gör. Fortfarande finns det brister i praktik under SFI-tiden.Vem ska ordna dessa platser? Hur fungerar samarbetet mellan sfi,flyktingmottagning och arbetsförmedling? Hur är samhällsinformationen organiserad? Vem gör vad? Fungerar samarbetet mellan kommunerna, kring t ex akademikerspår? Politiska partier har den sista tiden krävt svenskkunskaper som grund för medborgarskap. Är språket en nyckel till det svenska samhället? Ca invandrare är inte ens inskrivna på arbetsförmedlingen,en hel del för vad som sägs vara bristande språkkunskaper. Det finns förslag om att samhällinformationen inom SFI ska tas bort. Under våren 2006 väntas en proposition om vuxenutbildningslag och SFI. Skolverket har gjort en uppföljning av dom nationella proven för SFI. Även en ny uppföljning av dom nya kursplanerna är på gång. Välkomna till en spännande aktualitetsdag och erfarenhetsutbyte inom SFI-området!. K: PROGRAM FREDAG 2 JUNI Registrering och kaffe Välkommen till Tylösand! Harald Fredriksson, SSKL Den framtida inriktningen av SFI Lena Hallengren, minister för vuxnas lärande Va17äresomäsåsvå r tmesvenskarå? - reflektioner på dagens SFI Kjell Kampe, konsult, Uppsala Fruktpaus SFI - kursplaner och prov i praktiken - två studier om SFI Ewa Wiren, undervisningsråd, Gunilla Önneby, skolledare, Skolverket och Karin Sandwall, universitetsadjunkt, Göteborgs universitet Lunch och besök i mässhallen SFI för vuxna asylsökande - vad innebär organiserad verksamhet? Gert-Inge Hanshammar, VD, Humanus Utbildning Syd AB Webbaserade läromedel för svenska som andraspråk Helene Åkerlind, IGL Media Aktuellt från Nationellt centrum för SFI och svenska som andraspråk Catarina Persson och Ingrid Skeppstedt, Nationellt centrum för SFI och svenska som andra språk, berättar om vårens utveckling av Resursbanken och om kommande verksamhet Kaffe Undervisning av traumatiserande fyktingar - svenska som andraspråk med ett rehabiliterande perspektiv Catarina Persson, Nationellt centrum för SFI och svenska som andraspråk ALFA - ett alfabetiseringsprojekt för vuxna invandrare på Komvux i Landskrona - samarbetet mellan mådersmåls- och svensklärare i klassrummet - studiebesök och externa aktörer i undervisningen - kontinuerligt samarbete med Landskrona museum - båda hjänhalvorna lika viktiga - digitalkameran viktigaste läromedlet Kerstin Hyltmark, Birthe Lindvall, Inger Ljnungberg och Lumnije Kajtazi, lärare och Agneta Wigström, rektor, Komvux Landskrona Avslutning

11 Information Tid och plats Tylösandsveckan 2006 på Hotel Tylösand, Halmstad maj Samband mellan migration och global utveckling Information 29 maj Att skiljas i främmande land, eftermiddags- eller kvällsföreläsning Grundläggande värden eller bara svenska värderingar kvällsföreläsning Att arbeta med flyktingbarn 30 maj eller 1 juni Integration eller desperation, kvällsföreläsning 31 maj-1 juni Integration och mångfald 31 maj eller den 1 juni Tänk om vi måste fly till TadzMbekistan, kvällsföreläsning 2 juni SFI-konferens Avgift En dag Två dagar Tre dagar Fyra dagar Fem dagar kronor per deltagare kronor per deltagare kronor per deltagare kronor per deltagare kronor per deltagare Avgiften gäller heldagskonferenserna och inkluderar kostnad för kaffe och lunchbuffé (sallad, soppa, vegetariskt alternativ och husmanskost). Avgift för kvällsföreläsningar är 395 kronor per deltagare och inkluderar kostnad för kaffe. Avgift för eftermiddagsföreläsningar är 695 kronor och inkluderar lunchbuffé och kaffe. För middag och underhållning på kvällen tillkommer 395 kronor per deltagare och kväll. Alla priser är exklusive moms. Avgiften debiteras respektive förvaltning i förhand. Anmälan och bekräftelse Anmälan om deltagande görs på bifogad anmälningsblankett, på eller via e-post: kurs@sskl.se. Anmälan ska vara oss tillhanda senast Anmäler Du Dig före detta datum deltager Du automatiskt i utlottningen av en spa-weekend på Hotel Tylösand. Efteranmälan i mån av plats. Bekräftelse skickas till anmälda deltagare. Avanmälan Avanmälan är avgiftsfri fram till Observera att anmälan är bindande med hela kurssavgiften och även ev beställd middag efter detta datum. Avanmälan görs skriftligt till SSKL. Skicka gärna ersättare vid förhinder. Hotell i Halmstad Övernattning bokas och betalas direkt till hotellet. Uppge kod: kvot C för bokning av rum på Hotel Tylösand. Obs! Dessa rum är avgiftsfritt avbokningsbara t o m 4 veckor före ankomst. Hotel Tylösand, Tylöhusvägen, Halmstad, Tfn Grand Hotel Best Western, Stationsgatan 44, Tfn Clarion Collection Hotel Norre Park, Norra vägen 7 Tfn First Hotel Mårtensson, Storgatan 52, Tfn Hotel Amadeus, Hvitfeltsgatan 20, Tfn Hotel Gula Briggen, Södra vägen 3 Tfn Tylebäck, Kungsvägen 1 (billigt och enkelt boende nära Tylösand) Tfn Pensionat Frösakull, Kronolundsvägen 1 (billigt och enkelt boende nära Tylösand) Tfn Mässa Du har fri tillgång till mässhallen under hela Tylösandsveckan där intressanta organisationer och företag presenterar sig och sina projekt och produkter. Seminariepass A-Ö ingår i kursavgiften Du kan boka Dig på seminariepass kvällen före den konferens Du önskar gå på utan kostnad. Fyll i seminarieval på anmälningsblanketten. Information Ändringar i programmet kan förekomma. Vi anordnar ett flertal kurser under vecka 22 på Hotel Tylösand, se Om intresset är mycket stort kan någon konferens under veckan flyttas till centrala Halmstad. För övrig information kontakta SSKLs kurskansli, tfn Övriga kurser och konferenser hittar Du på,

12 Anmälan senast Södra Smålands kommuner och landsting Videum Växjö Fax: Tel: E-post: Härmed anmäls följande deltagare till: Samband mellan migration och global utveckling den 29 maj (K:06065) Samband mellan migration och global utveckling den 30 maj (K:06065) Att skiljas i främmande land den 29 maj - eftermiddagsföreläsning, 695 kr (K:06103) Att skiljas i främmande land den 29 maj - kvällsföreläsning kl , 395 kr (K:06102) Grundläggande värden eller bara svenska värderingar 29 maj - kvällsföreläsning kl , 395 kr (K:06132) Att arbeta med flyktingbarn den 29 maj (K: 06067) Integration eller desperation den 30 maj - kvällsföreläsning kl , 395 kr (K:06046) Integration och mångfald den 31 maj (K:06066) Integration och mångfald den 1 juni (K:06066) Integration eller desperation den 1 juni - kvällsföreläsning kl , 395 kr (K:06047) Tänk om vi måste fly till TadzMbekistan den 31 maj - kvällsföreläsning kl , 395 kr (K:06131) Tänk om vi måste fly till TadzMbekistan den 1 juni - kvällsföreläsning kl , 395 kr (K:06106) SFI-konferens den 2 juni (K:06068) SEMINARIEVAL (välj tre alternativ per dag): Sem.pass 1 (A - E), 29 maj: Middag och underhållning 28/5 kl för 395 kr Sem.pass 2 (F - H), 29 maj: Middag och underhållning 29/5 kl för 395 kr Sem.pass 3 (I - M), 30 maj: Middag och underhållning 30/5 kl för 395 kr Sem.pass 4 (N - Q), 31 maj: Middag och underhållning 31/5 kl för 395 kr Sem.pass 5 (R - U), 31 maj: Middag och underhållning 1/6 kl för 395 kr Sem.pass 6 (V - Y), 1juni: Sem.pass 7 (Z - Ö), 1juni: Namn: Befattning: Adress: Specialkost: E-post: Hotel Tylösand är en stor konferensanläggning där två av lokalerna ej är handikappanpassade. Vänligen uppge om Du har speciella behov. Faktureringsadress Förv./org: Adress: Postadress: Underskrift: Södra Smålands kommuner och landsting är personuppgiftsansvarig för behandlingen av de personuppgifter som du som kund lämnar till oss. De personuppgifter du anger på anmälningsblanketten hamnar i vårt Utbildningsregister. Utbildningsregistret och dess information används enbart av Södra Smålands kommuner och landsting, och det säljs eller överlåts inte till någon annan. Dina personuppgifter kommer att behandlas i syfte att upprätthålla kundrelationen och även för marknadsföringsändamål av oss. Du kan genom att skriva till Södra Smålands kommuner och landsting, Videum, Växjö eller via e-post: kurs@sskl.se, begära att personuppgifter rättas eller tas bort. Du har som kund hos Södra Smålands kommuner och landsting rätt att en gång årligen kostnadsfritt få information om hur dina personuppgifter används genom att begära detta hos ovanstående adress.