Dialogmöte 3 - Hällkana friluftsgård

Transkript

1 Dialogmöte 3 - friluftsgård Plats Dialogmöte 3 hölls på friluftsgård som ligger vid Lejondalssjön. Området ingår i Lejondals naturreservat med bl.a. badplats och olika motionsspår. Beskrivning dialogmöte Mötet var välbesökt med 30 deltagare. Huvuddelen av deltagarna kom från kommunens centrala och mer tätortsnära delar. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden

2 Dialogmöte 3 - protokoll uppgift 1 Individuella synpunkter, , Formulera dina synpunkter om landsbygden: styrkor, svagheter, möjligheter Gäller för hela hela landsbygden, eventuellt med fokus på delen där du bor/arbetar POSITIVT POS_, NEGATIVT NEG_, MÖJLIGHETER MÖG_, Läget, tillgänglighet stränder / Lantlig miljö & Livskvalitet / Natur & landskap / Reglering plan och ny bebyggelse / kommunikationer / Friluftsliv / Levande jordbruk Djurliv, natur, tysthet, Kulturhistoriska värden, ej villaområdekaraktär, bevara karaktär av landsbyggd, stora tomter, ej villaområden, lugn och ro Den oexploaterade landsbyggden en viktig del av kommunens attraktion, viktigt att inte inkludera den i allt för hög grad av expansion. Bra p-plats. Leva nära natur men ändå arbeta i storstad. Nära till natur även om man inte bor på landsbygd. Miljön, bra läge Större tomter Sjönära lägen. Nära till allt. Goda kommunikationer. Kommunens naturområden är en viktig del av kommunens attraktionskraft och gör den levande. Kulturområden som Rösaring bör skyddas och Säbyholm. Risk för överexploatering av bostäder i naturområden. Närhet till naturen. Möjlighet till lugn. Bättre boendemöjlighet. Undvik exploatering av sjönära områden. De behövs för rekreation. Att ta tag i frågorna och göra en plan. Bevara natur. Bygg där det är lämpligt. Gör stränder tillgängliga. Kulturbyggd, storstadsnära arbetsmarknad. Miljöaspekter. Storstadsmänniskan får möjlighet till djur och naturupplevese på nära håll + ex rida i naturen. Behåll lantliga miljön. Sjö nära. Naturen. Stora möjligheter. Bebyggelse inom kommunen, utanför detaljplan. Utnyttja möjligheter till strandnära bebyggelse. Närhet till Stockholm. Närhet till naturen. Närhet till storstan. Större tomter. Möjlighet till rekreation nära. Varierat landskap med vatten, åkrar, skog. Djurliv. Möjlighet till att stycka tomter och bygga hus. Bl.a. för generationsskifte, ungdomar som vill bo kvar. Kommunikationer / (Oro) Bebyggelse, planering / Tillgänglighet stränder / Hästsport / VA / Lokal service / Äldreboende / Störningar Kommunikationslösningar behövs som gör det möjligt att åka kommunalt istället för att ta bilen. Idag har vi 4 bussar per dag och måste ta bilen vara sig vi vill eller inte. Kommunikationen. Bussar och tåg-täthet, busshållsplatser, gång och cykelbanor, papperskorgar. Transporter, pendelns tidstabell, parkering kring pendeln. Bro är ett dåligt centrum Tung trafik, flygbuller. Svårigheter att få strandskydds dispens (länsstyrelsen). Planprocesser tar lång tid. Två små centrum. Svårt att särredovisa landsbygdsfrågor Dåliga kommunikationer kräver bil, dåligt för miljön. Sämre tillgång till samhällservis, skola, dagis, affärer. Smygurbanisering urgröper kommunens varumärke. Privatisering av områden ett hot (privat väg mm.) 4 bussar per dag. Risk för konflikt när olika intressen ska samsas på tillgängliga ytor. Ex. vis ryttare och cyklister på bilfria vägar. VA saknas. Urgammal detaljplan som är orättvis. Belysning, väg, cykel och gångbana saknas. Interna konflikter, markägare-friluftsliv Hästintresser, hästföretag. Bredbandsbegränsning, mobiltäckning. Galoppen, ridvägar. Äldreboende. Infartsparkering, cykelvägar, VA, Kommunikationer. Tråkigt centrum. Planer på att exploatering av natur och sjönära lägen. Bebyggelse nära vattnet, ger mindre naturvärden av strandområden. Utökning/placering/reglering ny bebyggelse / Friluftsliv och turism / Förbättring kommunikationer / Läget nära stad / Levande jordbruk, närproducerad mat / hästsport / Natur & landskap / Befolkningsökning Campingplats. Dialog med fastighetsägarna om viss gränsdragning. Hästprofil gör kommunen attraktiv, utnyttja galoppen etablering Miljövänliga transporter, biogas buss och bilar. Utveckla Björknäs camping etc. Ekbacken. Boende nära kommunikationer. Stora utvecklingsmöjligheter av landsortsbebyggelse som är tätortsnära 25 min. till Stockholm. 1. Bro centrum, 2. Tätare avgångar med pendeln. Upplands-Bro är en del av storstadsområdet. Storstockholm, många vill flytta hit. Knyt ihop bebyggelse mellan Bro och Kungsängen, förtäta? Öka mångfallen med fler hyrestätter. Undvik homogena exploateringsområden och satsa på fler aktörer. Utveckling av de historiska värdena ger möjligheter för turism. En eko profilering av vissa områden bör ge mervärde åtminstone på sikt. Visionsprogram för Bro. Är det en del av kommunens långsiktiga planering? Hästkommun. Bygga industri/lager vid bullerstörda områden E18. Bygg där folk vill bo. Lokaler längs motorvägen. Kunna komma fram med stora lantbruksmaskiner på kommunala vägar Använd strandlinjen (bad, friluftsliv). Utnyttja Mälaren för båttrafik. Att kunna tillgodose mångas behov genom planering av nya bostadsområden inkluderar motionsspår, ridvägar, cykelvägar mm. Galoppen flyttar hit = hästkommun. Upprustning av bad och camping. Upprustning av Björknäsbadet. Bygga bostäder närmare vattnet där vi idag har planer för industri. Behåll naturen, åkrar, skog, orörda öar. Exploatering nära pendeltåg och motorväg. Badplatser mm utan överexploatering. Bevara Skärgårdsområdet intakt. Bebyggelse + enstaka hus i samband med naturen och VA. Den oexploaterade landsbyggden kommer att belastas allt mer då kommunen förtätar, vilket gör det viktigt att inte inkludera den i allt för hög grad i expansion Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

3 Dialogmöte 3 - sammanfattning uppgift POSITIVT NEGATIVT MÖJLIGHETER (10)* Läget, tillgänglighet till stränder: nära storstad/arbete, sjöar, rekreation. (9) Lantlig miljö & livskavlitet: lantlig miljö, ej villaområdekaraktär, oexploaterade område = kvalitet. (7) Natur och landskap: natur & kulturområden = kommunens attraktionskraft, upplevelser för storstadsmänniskan. * siffran avser antalet synpunkter som noterades (8) Kommunikationer: buss/pendel bör förbättras, båttrafik saknas, begränsning bredband/mobil (7) Bebyggelse (oro), planering: planproces tar lång tid, intressekonflikter, risk för privatisering, risk för överexploatering av natur. (11) Utökning/placering/reglering ny bebyggelse: utveckla mellan Bro o Kungsängen, nära vattnet, nära kommunikationer; mer aktörer. (8) Friluftsliv & turism: upprusta/utveckla bad och campingplatser, använd strandlinjen, utveckla turism. (5) Reglering plan och ny bebyggelse: bra att göra analys och plan, undvik sjönära exploatering. (2) Kommunikationer: är goda. (2) Tillgänglighet av stränder: dåligt utnyttjande av strandlinjen (2) Hästsport: kritik mot hästutveckling och -företag (2) VA: anslutningar saknas (3) Förbättring kommunikationer: mer miljövänlig, tätare pendeltågstrafik, båttrafik i Mälaren. (2) Hästsport: utveckla hästkommunen. (2) Läget när tätort/stad: stora utvecklingsmöjligheter ny bebyggelse. (1) Friluftsliv: sjönära områden behövs för rekreation (1) Levande jordbruk: öppt landskap med åkrar önskas (2) Lokal service: två små centrum, Bro = dåligt centrum (1) Äldreboende: saknas. (2) Natur & landskap: bevara natur, skärgårdslandskap (1) Befolkningsökning: många vill flytta hit Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden

4 Dialogmöte 3 - bildprotokoll uppgift 2 Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete Grupp 1 Mellan tätorterna Bro och Kungsängen, och kilar mot sjön Marken söder om järnvägen, Bro trädgårdsstad, Tegelhagen, Jursta. Är dels redan på gång. Området runt Aspvik, Ensta och Ålsta Hästkommun Historiska lämningar Naturområdena Tillgängligheten till stranden Lennartsnäs, Öråker: bybebyggelse kan utvecklas med två nya byar. Kommunikation till staden: turtätheten med SL:s tåg, även busstrafiken. Ska vara naturliga övergånger, dvs att övergången sker mer successivt. VA lösningar:det finns mycket förändringsområden i kommunen med avlopp som behöver förbättring. Viktigt att kunna bedriva jordbruk och skogsbruk i ett modernt samhälle, maskiner måste kunna komma fram. 28 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

5 Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete Grupp 2 Vacker landsbygd, höga kulturvärden. Att stärka det som finns. Förtäta med bebyggelse av bykaraktär vid befintlig bebyggelse Håbo-Tibble, Mariedal mm. Området mellan tätorterna Bro och Kungsängen utgör naturligt stråk för förtätning, kommunikationer finns redan. Industrier utefter motorleder/järnvägen. Ekeby och Säbyholm kan expandera rejält. Mer observatorier (?) Hästkommun, expandera befintliga områden, skapa ett stråk ändå från Önsta till Lennartsnäs, med nätverk av ridstigar mm. Kan bli naturreservat. Behövs om vi ska bli hästkommun. Inte kombinera ridstig och gångstig då det skapar problem. VA-frågan Kommunikationer generellt på landsbygden. Framförallt barnfamiljer har svårt att bo kvar. Det krävs bil för att skjutsa barn. Konflikt/ problem för utvecklingen. Kommunal service: utveckling vatten och avlopp, dagis, mm I dagsläget är det hårda övergånger - ej mjuka (avser tätortsnära delar). De stora vägarna och järnvägen fungerar som barriärer. Där finns inte så många genomgångar och därför väldig styrande och gränsskapande. Butiker Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden

6 Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete Grupp 3 Bebyggelsen ska inte smetas ut överallt, då skulle landsbygden försvinna. Bäst att hålla sig till koncentrerade stråk med service, kommunikationer mm. Stråket mellan Kungsängen och Bro är ganska naturligt att utveckla. Ner mot Örnässjön. Men behåll grönområden! Specifikt grönområdet vid Örnässjön är viktigt, ska fortsatt vara grönområde. Trädgårdsstaden Bro, söder om station, även mot Jursta. Bra med station i närheten, utrymme finns. Industrier kan planeras utmed motorvägen. Jordbruk kräver god framkomlighet för maskiner. Måste finnas möjligheter att använda strandområden som kommunen har och göra de mer tillgängliga. Konferansanläggningarna på de fina stora gårdarna är fantastiskt vackra. Bör tas tillvara. Behålla Mälardalens karaktär. Internet- och fibernätutveckling behövs. Folk som bor på landsbygden ska kunna jobba hemifrån och slippa åka bil ett par gånger i veckan. Förbättra kollektivtrafiken ut mot Smidö, Ådö och Lennartsnäs. Smidigare tvärkopplingar behövs också. Det ska vara en ganska skarp övergång, för att undvika att bebyggelse smetas ut med risk för att landsbygdens karaktär samt att tydligheten mellan tätort och landsbygden försvinner. 30 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

7 Utgår från följande frågeställningar - hela landsbygden: 1. Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Grupparbete Grupp 4 Centrera ny bebyggelse kring det som redan finns. Detta är en princip som bevarar landsbygden. Industrier / företag placeras längs stora motorvägen. Bygga ihop Bro och Kungsängen. Bevara landsbygden. Att alla på landsbygden respekterar varandra, exempelvis lantbrukarna som vårdar landsbygden och bevarar det öppna landskapet. Att respektera det som finns. Arbetsplatser behövs i närheten av boende på landsbygden för att minska behov av transporter. Underlätta för jord- och skogsbruket. Inte skapa hinder för lantbrukare. Exempelvis skapar en befintlig avsmalnad gata mellan och Bro begränsningar för lantbruksmaskiner. Skapar enklaver som inte går att bruka. Måste gå att kunna komma fram. Ett levande jordbruk som bevarar och exploaterar det vi har. Större rekreationsområden som Rösaring och Örnäsområdet där många vistas måste det värnas om. Det finns omfattande strandnära områden men som behöver göras mer tillgängliga. Att få in mer sommarrekrationsvärden bl.a. mer allmänna badplatser och gärna i kombination med campingplats. Organisk övergång föreslås som motsvarar en variant mellan skarp och diffus. Verksamhetsområden med lådor utslängda på platt mark är trist. Oika typer av hus är bättre med mer liv och variation. Många tärtorter saknar god belysning och befintlig lagas inte. Bör förbättras. Sparsamt med belysning på landet föreslås. Underlätta för jordbrukare och skogsbrukare. Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden

8 Dialogmöte 3 - sammanfattning bildprotokoll uppgift 2 Grupparbete Vilka platser och stråk är viktiga för framtida bebyggelseutveckling? Förtäta i koncentrerade stråk med utgångspunkt i befintlig infrastruktur, service och bebyggelse. En princip som bevarar landsbygden. Bebyggelse med bykaraktär förelås för exempelvis Håbo-Tibble och Mariedal m.fl. Förtätning föreslås mellan Bro och Kungsängen. Även söder om järnvägen med kilar mot Mälaren. Här nämns Bro trädgårdsstad, Tegelhagen och Jursta som exempel. Vid nordvästra sidan av Lennartsnäs föreslås förtätningar vid Aspvik, Ensta och Ålsta. Fyll på med bebyggelse i de befintliga byarna. Asker har redan en mindre grupp. Öråker och Lennartsnäs kan utvecklas som bystrukturer med utgångspunkt i de förutsättningar som finns där. Ekeby och Säbyholm föreslås kunna expandera. Grönområden är viktigt att spara mellan tätorterna vid utbyggnad, särskilt nämns området runt Örnässjön. Industrier föreslås placeras utmed motorvägen och järnvägen. 2. Vad är viktigast för att du ska kunna (fortsätta) bo och verka på landsbygden? Kommunikationer nämns av flera som en av de viktigaste aspekterna. Turtätheten på SL:s tåg. Tätare busstrafik till stationerna. Bättre kollektivtrafik för Smidö, Ådö och Lennertsnäs. Smidigare tvärkopplingar behövs också. Att alla respekterar varandra på landsbygden. Att respektera det som finns (exempelvis lantbrukarna och det öpna landskapet). Underlätta för jord- och skogsbruket. Undvik hinder för lantbrukare och säkerställ att det är framkomligt överallt för lantbruksmaskiner. Det behövs arbetsplatser på landsbygden i närheten av boende. Utveckling av kommunal service behövs som exempelvis VA-utbyggnad och dagis mm. För att kunna jobba hemifrån efterfrågas snabbt bredband. 3. Vilka natur-, kultur- och upplevelsevärden kan stärka landsbygdens identitet? Viktiga aspekter som framhålls är Upplands Bro signum som Hästkommun, alla historiska lämningar, naturområden och tillgängligheten till stranden. Bevara den vackra landsbygden med sina höga kulturvärden. Att stärka det som finns. Utveckla Hästkommunen genom att skapa häststråk från Önsta till Lennartsnäs. Kan bli naturreservat. Det finns omfattande strandnära områden som bör göras mer tillgängliga. Mer allmänna badplatser efterfrågas, gärna i kombination med camping. 4. Hur bör övergången mellan tätort och landsbygd se ut? Vissa förespråkade att hårda, tydliga och styrande övergånger är lämpliga. Detta skapar tydlighet mellan tätort och landsbygd. Detta undviker även att bebyggelse smetar ut landsbygdens karaktär. Tätorten möter ofta landsbygden på ett hårt sätt. Verksamhetsområden med lådor utslängda på platt mark upplevs som trist. Andra förespråker dock mer successiva eller organiska övergånger som upplevs som mer naturligt. 32 Upplands-Bro kommun, Medborgardialog landsbygden 2013

9 Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer kan man få det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Kommunens växande näringsliv gör att allt färre invånare behöver pendla ut för att förvärvsarbeta. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuder aktiviteter och avkoppling för alla intressen och åldrar.