LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsenheten, Bäckasgränd 1 A, Liljendal. Kronvall Synnöve. Stenvall Miriam. Sjögård Carolina

Transkript

1 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden TID kl. 18:30-21:45 PLATS Landsbygdsenheten, Bäckasgränd 1 A, Liljendal NÄRVARANDE Karlsson Mikael ordförande Hovi Tapani viceordförande Kronvall Synnöve medlem Kurki Thomas medlem Noroviita Timo medlem Stenvall Miriam medlem Weckman Torolf medlem Haddas Malena ersättare Granroth Torsten ersättare Pekkola Janne ersättare Strengell Minna ersättare ÖVRIGA Bergheim-Ahlqvist Marina sekreterare Lemmelä Jukka landsbygdsombud Sjöholm Birgitta byråsekreterare FRÅNVARANDE Björkell Jan-Eric Klaucke Eija Sjögård Carolina Uotinen Päivi Länsipuro Janne medlem medlem medlem medlem Stst. representant UNDERSKRIFTER Ordförande Sekreterare Mikael Karlsson BEHANDLADE ÄREND Marina Bergheim-Ahlqvist JUSTERING AV PROTOKOLLET PROTOKOLLET TILL PÅSEENDE Liljendal Synnöve Kronvall Janne Pekkola Protokollsutdragets riktighet intygar Liljendal

2 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE ÄRENDEN Sida 16 Mötets laglighet och beslutförhet 3 17 Protokolljusterare 4 18 Strategi för verksamhetsperioden Val av vägsektion 9 20 Kriterierna för beviljande av underhålls- och grundförbättringsbidrag Stadens jaktarrende Driftsekonomiplan för år Tillstånd att bortföra hyggesrester från stadens skog Uppdatering av skogsbruksplan Förslag till strategi för stadens skogar och markområden Skogsvårdsarbeten

3 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Mötets laglighet och beslutförhet LN 16 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqist, Mötet konstaterades lagenligt sammankallat och beslutfört.

4 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Protokolljusterare LN 17 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, Till protokolljusterare valdes Synnöver Kronvall och Janne Pekkola.

5 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Landsbygdsnämnden Strategi för verksamhetsperioden LN 14 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, ansvarig lands bygdsombudsman, Enligt förvaltningsstadgan 5 skall nämnden föra en strategidiskussion an gående nämndens målsättningar och utvecklingsstrategier för de olika verk samhetsområdena. Till nämndens verksamhetsområde hör: - landsbygdsförvaltning - enskilda vägar - stadens skog- och åkerområden - avbytarservice - landsbygdsutveckling en aktiv LN 18 Nämnden för en inledande diskussion över bland annat utvecklandet av servicen och målsättningarna. En livlig diskussion fördes och flera förslag där nämnden borde ta roll framlades. Olika ledamöter framförde bl.a. följande: - utvecklande av samarbetet med landsbygdens utvecklingsförening SILMU r f och Sepra r.f - delta i och befrämja projekt för närmat. Göra närmat känt. - understöda skogsbruksplanering - föra fram vikten av underhåll av enskilda vägar samt att ordna infotillfällen för väglagen - utveckling av byar och byagemenskapen - uppmuntra odlarna att grunda skyddszoner - befrämja användningen av bioenergi, såsom biogas - tätortsskogarna borde utgöras av särskilda områden - framställandet av förteckning över närmatsproducenter Nämnden beslöt att på basen av förslagen vidareförädla tankarna och bor dlägga ärendet. Ärendet bereds till följande möte. Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, På föregående möte belystes en hel del åsikter gällande åtgärder där nämden borde ta en aktiv roll. Ett gott samarbetet med landsbygdens

6 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Landsbygdsnämnden utvecklingsföreningar SILMU r.f och Sepra r.f ansågs som viktigt. För att nämnden skall få en uppfattning om föreningarna och deras möjlighet att understöda landsbygdsprojekt på området har representanter från föreningarna inbjudits till nämndens möte för att ge en kort information om verksamheten. Även byaombudet Mia Aitokari från Östra Nylands Byar r.f. har inbjudits för att speciellt berätta om vikten av byaplanering. Efter presentationerna kan nämnden bättre ta ställning på vilka delområden den kan vara med och befrämja och bidra till landsbygdsutvecklingen. Närmaten diskuterades och man kunde exempelvis ordna ett närmatsseminarium där olika närmatsproducenter och representanter för storkök kunde sammanträffaoch diskutera möjligheterna till a tt använda råvaror från närområdet. Underhållet av de enskilda vägarna är viktigt och här är nämndens och vägsektionens roll ytterst stor då man i den årliga budgeten och budgetmotiveringarna anhåller om anslag för beviljande av vägbidrag och grundförbättringsbidrag. Man bör även uppmuntra grundandet av nya väglag. Informationen till väglagen är viktig och man kunde ta som vana att ordna infotillfällen då det finns behov därtill Förteckning av närmatsproducenter och landsbygdsföretagare. Näringssektionen i samarbete med företagarna i Lovisa håller som bäst på att sammanställa ett företagarregister och man kunde eventuellt vänta med att bilda ett eget tills man vet om det som utarbetas är tillräckligt också i detta avseende. Om inte kunde man upprätthålla ett virtuellt register knutet till stadens Web-sida och landsbygdsenheten där registret kunde upprätthållas. Personer som anmält sig till registret skulle själv ansvara för att uppgifterna är de rätta. Landsbygdsenheten kunde på begäran göra uppdateringar i registret. Grundandet av skyddszoner är en frivillig åtgärd för odlarna men

7 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Landsbygdsnämnden man kunde vid olika informationstillfällen föra fram skyddszoner samt i de odlarbrev som utskickas nämna dem som viktiga åtgärder på gården för att förhindraurlakning till vattendragen. Befrämja användningen av bioenergi var ett tema nämnden lyfte fram. Under verksamhetsperioden utreds intresset för en bioenergidag som kunde arrangeras i samarbete med olika aktörer inom sektorn. Understödande av skogsbruksplanering ansågs viktigt eftersom det inom området finns betydande skogsarealer och skogsinkomsterna har stor betydelse för skogsägarna. I budgetförslaget kunde tas upp ett anslag för ändamålet t.ex. 1,5-2 /planerad hektar. De s.k. närskogarna borde utgöras av särskilt planerade områden. Begreppet närskog är sådana skogsområden som befinner sig i närheten av bosättning och vardet idkas friluftsliv i form av idrottsleder och andra mo tionsformer. Närskogarnas skötsel avviker inte nämnvärt från ekonomiskogens men man borde sträva till en försiktigare skogsskötseln, ta i beaktande friluftsliv och i mån av möjlighet höra den intilliggande bosättningens åsikter. Vid avverkning borde man lämna flera miljöträd och där det är möjligt göra förnyelsen på naturligt sätt med kompletterande plantering. Kalavverkning skulle endast undantagsvis utföras. Då staden planerar nya bostadsområden borde man alltid ta i beaktande sitt ansvar att bibehålla närskogar med rekreationsvärde. Det kan inte vara stadens avsikt att överföra rekreationstrycket som bosättningen skapar till omliggande privata skogs- och markområden. Nämnden hör presentationerna och ger sedan sin syn och förbättringsförslag angående de givna förslagen till åtgärder ovan. För att förverkliga vissa av åtgärderna krävs att medel upptas i budgeten.

8 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Landsbygdsnämnden Landsbygdsnämnden lyssnade på inlägg av Marjo Lehtimäki och Gina Fors ström från Sepra och SILMU r.f. Verksamhetsledarna berättade kort om fö renigens verksamhetsområden, finansieringsramar och principen för verk samheten. Ordförande för Östra Nylands Byar r.f. Esko Taanila berättade om föreningens möjligheter att delta i bl.a. byaplanering. Byaplanering har en viktig roll då byarna utvecklas. Då det finns en fastställd byaplan kan in vånarna bättre få sin röst hörd då man agerar som grupp. I övrigt beslöt nämnden i enlighet med förslaget att vänta med landsbygds- och närmatföretagarregistret tills näringssektionens företagarregister fär digställts. Till övriga delar bordlades ärendet för fortsatt behandling.

9 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Landsbygdsnämnden Val av vägsektion LN 7 Landsbygdsnämnden väljer inom sig en femmanna sektion för enskilda vä gar enligt 6a i lagen om enskilda vägar (358/1962), som har som uppgift de i lagen om enskilda vägar avsedda uppgifterna och att besluta om de bid rag som kommunen beviljar enskilda vägar. Landsbygdsnämnden utser bland sina ledamöter och ersättare en ordförande, vice ordförande och 3 medlemmar i sektionen. Mandatfördelningen i vägsektionen är följande: SFP 2 SDP 1 KESK 1 KOK 1 Till medlemmar i sektionen för enskilda vägar valdes: Ordinarie medlemmar Ersättare Gudrun Wikström, ordf. SFP Miriam Stenvall Mikael Karlsson SFP Jan-Eric Björkell Tapani Hovi KESK Eija Klaucke Thomas Kurki SDP Viljo Hentunen Päivi Uotinen KOK Janne Pekkola LN 19 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, Landsbygdsnämnden väljer viceordförande för vägsektionen. Till viceordförande valdes Mikael Karlsson.

10 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Sektionen för enskilda vägar Landsbygdsnämnden Kriterierna för beviljande av underhålls- och grundförbättringsbidrag LN 8 Beredning och föredragning: Birgitta Sjöholm, byråsekreterare, Landsbygdsnämnden godkänner kriterierna för beviljande av underhålls- och grundförbättringsbidrag. Underhållsbidrag beviljas: vägar som har grundat väglag på basen av fullständig ansökan väglag som indriver vägavgifter av vägdelägarna ansökan bör vara tillhanda inom utsatt tid endast till väglag som har fast bosättning och då till den sista fast bosatta vägarna indelas i 3 olika underhållsklasser I-klass; genomfartstrafik eller annars livligt trafikerad II-klass; övrig fast bosättning III-klass; ingen fast bosättning, understöd beviljas inte. Grundförbättringsbidrag beviljas: dikning förnyandet av trummor jordschaktning bergssprängning övrigt Ärendet bordlades för vidare utredning. SEV 7 Sektionen för enskilda vägar ger följande förslag till kriterier för beviljande av underhålls- och grundförbättringsbidrag: Underhållsbidrag: - enligt antalet ansökningar och budgetanslag - vägar som har grundat väglag - fullständig anhållan på blankett för anhållan om underhållsbidrag - väglag som indriver vägavgifter av vägdelägarna - för sent inlämnad anhållan behandlas inte - vägarna indelas i 4 underhållsklasser

11 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Sektionen för enskilda vägar Landsbygdsnämnden I-klass fast bosättning och genomfartstrafik eller annars livligt trafikerad II-klass väglag med fast bosättning III-klass väglag med fritidsbosättning IV-klass skogsvägar o.dyl., inget understöd Grundförbättringsbidrag: - enligt antalet ansökningar och budgetanslag - dikning - förnyande av trummor - jordschaktning - bergssprängning - övrigt - fullständig anhållan på blankett för anhållan om grundförbättringsbidrag - bristfälligt kostnadsförslag beaktas inte - projekten prioriteras enligt budgetanslag - kostnadsförslag under 2000 beaktas inte - för sent inlämnad anhållan behandlas inte - grundförbättringsbidrag utbetalas endast mot kvitto Godkändes. LN 20 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, Förslaget till kriterier godkänns med tillägget att grundförbättringsbidrag ansöks för innevarande år och ej beviljas retroaktivt. Förslaget godkändes. Paragrafen justerades omedelbart.

12 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Stadens jaktarrende LN 21 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, Haddom jaktförening har anhållit om att jaktarrendet i Lurens skulle förny as. I de forna kommunerna har det tillämpats olika system vad gäller arren deavtalet. Lovisa och Pernå har haft tidsbundna avtal mot ersättning. Ström fors tidsbundet avtal utan ersättning och Liljendal har haft avtal som gäller tillsvidare utan ersättning. I den nya staden borde alla beröras av samma regler. Lovisa stads jaktarren de utgår 2016 och årsarrendet är 600 vilket utgör ca 0,20 /ha. Pernås jak tarrende i Lurens har likaså inbringat ca 0,20 /ha. Enligt jaktlagen finns möjlighet att ingå nya avtal då markägaren byter vil ket det facto är fallet i och med kommunfusionen. För att alla jaktlag skall behandlas jämlikt uppbärs avgift 0,20 /ha och år. Samtliga jaktarrenden ut går samtidigt med forna Lovisa stads som förblir i kraft t.o.m Förslaget godkändes.

13 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Driftsekonomiplan för år 2010 LN 22 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, Stadsfullmäktige har på sitt möte godkänt driftsplanen för ut vecklingstjänster. Bilaga 4. Landsbygdsnämnden godkänner i enlighet med bilagan driftsekonomipla nen för de olika verksamhetsområdena. Landsbygdsnämnden antecknade driftsekonomiplanen för kännedom. Nämnden påpekar att ett stort underskott på utgiftssidan i kostnadsställe 2574 ekonomiskog måste täckas med ökade skogsinkomster innevarande år. Detta är inte hållbart i längden. En del skogsvårdsåtgärder har även tvingats skjutas framåt och detta bör beaktas år 2011 då medel beviljas i budgeten. På kostnadsställe 2575, 4460 andelar till kommunala centralorganisationer finns ett underskott på 6500 p.g.a. en fakturering av Sepra r.f. vilken det inte fanns kännedom om då budgeten uppgjordes. Bilaga 4. För kännedom: Drätselkontoret/bokföring

14 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Tillstånd att bortföra hyggesrester från stadens skog LN 23 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, Årligen kommer en del förfrågningar från kommunbor angående tillstånd att samla ved från stadens skog efter avverkning eller lov att ta till vara vindfällen. I allmänhet har man i de gamla kommunerna gett lov men reglerna har va rierat. För att undvika missförstånd och missbruk av tillståndet behövs en anvisning som ges till den person som erhållit lov från landsbygdsenheten. Landsbygdsenheten utarbetar en blankett där följande framkommer: - namnet på den som erhållit lov samt kontaktuppgifter - områdets figurnummer samt tillhörande karta - från hyggesområdet får bortföras hyggesrester som ligger på marken - samlandet får påbörjas först efter det att avverkningen avslutats och virket bortförts - uppsamlandet får endast ske för hand och inga traktorer, fyrhjulingar el.dyl. får användas på hyggesområdet - motorsåg får användas - vindfällen får inte tas tillvara, i den mån de bör avlägsnas görs det på stadens försorg. Förslaget godkändes.

15 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Uppdatering av skogsbruksplan LN 24 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, Offertbegäran om uppdatering av stadens skogsbruksplan har insatts i Ar betskrafts- och näringsministeriets annonseringskanal HILMA Anbud bör inlämnas till landsbygdsenheten senast kl Of fert har inbegärts för ca 2000 ha. Bilaga De inlämnade anbuden presenteras på mötet. Miriam Stenvall jävde sig och deltog inte i ärendets behandling. Endast ett anbud hade inlämnats inom utsatt tid. Anbud har inlämnats av Skogscentralen Kusten och anbudet uppfyller till alla delar uppställda vill kor. Landsbygdsnämnden godkände enhälligt anbudet och Skogscentralen Kus ten valdes att utföra uppdateringen av skogsbruksplanen. Som bilaga till protokollet: bilaga 5 anbudet bilaga 6 protokoll över anbudets öppnande.

16 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Förslag till strategi för stadens skogar och markområden LN 25 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, Fakta om skogen: Tekniska nämnden i Lovisa har i december 2008 beslutat att omklassificera stadens skog vilket resulterade i följande fördelning: Parkskogar 596 ha När- och rekreationsskogar 1496 ha Ekonomiskog 1020 ha Liljendal, Pernå och Strömfors skogsmark utgör ca 10 % av stadens skogs mark och utgörs i det närmaste av ekonomiskog. En uppdatering av skogsbruksplanen för stadens skog har inbegärts och ef ter att den nya planen förverkligats kan man först skapa sig en uppfattning om det verkliga virkesinnehållet i skogen. Enligt forna Lovisa stads skogsbruksplan är det största hållbara årliga utta get ca 9000 m³. De tre senaste åren har i Lovisa avverkats enligt följande, totalt m³ alla sor timent: ,9 m³ ,5 m³ 2009 ca ,0 m³ Uttagen har varit stora, det hållbara uttaget har överskridits, vilket föranleder problem under de närmaste åren att hitta avverkningsmogen skog och därmed inkomster för staden. De stora ut tagen medför även kostnader för skogsvårdsarbeten i form av plantering och senare även stora arealer som kräver plantskogsskötsel. Énligt en utredning över närskogar som gjorts 2007 i Lovisa framkommer tydligt att de befintliga virkesreserverna finns i tätorts- och parkskogarna. Se bilaga. Dagens ekonomiskt kärva läge torde tala för att större avverkningar borde utföras också i närskogarna trots att det kan väcka missnöje hos en del av befolkningen. En omfördelning av andelen närskog jämfört med ekonomi skog är nödvändig. Ekonomiskogens andel borde utgöra merparten av skog sarealen för att uppnå ekonomiskt goda resultat. Staden har en utmärkt skog men på kort sikt kan ingen hög virkesavkastning väntas. STRATEGI: Ett förslag till omfördelning av skogsområdena har uppgjorts på kartorna i bilaga, där grön färg utgör parkskogar som sköts av tekniska verkets parkavdelning, orange utgörs av närskog och gul är ekonomiskog. Landsbygdsenheten ansvarar för när- och ekonomiskogarna. Vid skötseln av närskogen tas rekreation i beaktande samt närliggande

17 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden bosättning. Tomtägarna informeras om avverkning och i mån av möjlighet tas deras åsikter i beaktande. Ekonomiskogen sköts enligt skogslagens och certifieringens krav, dvs. man tillämpar Tapios råd om god skogsvård. Markpolitisk strategi: Staden är en stor markägare. Som ett led i det strategiska tänkandet borde man ändå fundera över om staden eventuellt kunde sälja områden som inte har någon strategisk betydelse. Eventuellt kunde man erbjuda bytesmark vid anskaffandet av områden. Potentiella bytesområden finns i Lappomområdet. Man kan även då fritidstomter utbjuds till salu erbjuda möjlighet till större tomter och på detta sätt erhålla ett bättre pris. Små perifera områden kunde även realiseras. Nämnden tar del av förslaget till klassificering av skogsmarken samt för en diskussion om markanvändningen. Nämndens förslag remitteras till näringssektionen för vidare behandling. Nämnden diskuterade markanvändningen och var ense om markanvändnin gens linjedragning. - Markområden utan strategisk betydelse kan säljas - Markområden kan vid behov användas som bytesmark, och vid försäljning av fritidstomter kan man erbjuda större tomter Av ekonomiskogen har i december 2008 en del överförts till när/tätortsskogar. Denna skogsareal har skötts som normalt skogsbruk. En del av denna areal överförs tillbaka till ekonomiskog. Nämnden diskuterade saken och understödde så gott som enhälligt förslaget om omklassificering i enlighet med kartbilagorna. Enligt den nuvarande klassificeringen är den virkesmängd som kan utvinnas ur ekonomiskogarna är låg emedan trädbeståndets utvecklingsklassfördelning och förhållandet stock/fiber är snedvridet. Timo Noroviita inlämnade avvikande åsikt om saken. Han motsätter sig än dring av klassificeringen och vill att man behåller den gamla från Pla neområdenas närskogar får inte omändras till ekonomiskog. Nämndens förslag remitteras till näringssektionen. Bilaga 7-9.

18 LOVISA STAD PROTOKOLL 2/ Landsbygdsnämnden Skogsvårdsarbeten 2010 LN 26 Beredning och föredragning: Marina Bergheim-Ahlqvist, Till mötet har förberetts avverkningsförslag och förslag till skogsskötsel för år Landsbygdsnämnden godkände åtgärderna och anbud inbegärs till följande möte.