HÖSTEN 2011 / VÅREN 2012 COMBITECH TRAINING INSTITUTE. Alla våra kurser ges även på beställning.

Transkript

1 U T B I L D N I N G A R HÖSTEN 2011 / VÅREN >12 COMBITECH TRAINING INSTITUTE Alla våra kurser ges även på beställning.

2 Inbyggda system & arkitektur Programvaruarkitektur för inbyggda system 9 Embedded Linux 11 Utveckla inbyggda system hands on 12 Innehåll! Programspråk & miljöer Mönster (Design patterns) 13 Android-applikationsutveckling 14 Skriv bättre kod! 15 C - ditt andra språk 15 Problemlösning med C++ 15 Tänk i Java 15 Objektorientering i Ada Alla våra kurser ges även på beställning. Kommunikation Grundläggande Linux 15 Nätsynkronisering i telekommunikationsnät 16 IP teori och praktik 17 MIDS/Link Introduction to small antennas 19 Introduktion till informationsutbytesmodeller 19 Erfarenhetsutveckling & metoder Erfarenhetsutveckling för projektledare 21 Erfarenhetsutveckling för systemarkitekter 21 Nästa steg med Agile 22 Detaljerad genomgång av NAF v3 och MODAF v Möt några av våra kunder: Estimering av programvara och system 24 Projektstyrning av programvara 24 Riskhantering 24 Introduktion i NATOs arkitekturramverk (NAF v.3) 24 Sidan 10 Saab Training Peter Söderström Utbildning inom: Linux och MBSE Sidan 20 Fujitsu Anna Larsson Utbildning inom: Erfarenhetsutveckling Modellbaserad systemutveckling Krav, test & granskning Systemutvecklingens grundspel 24 Modellbaserad design, kodgenerering och exekvering 25 Systemarkitektur med SysML 26 Praktisk modellering med UML 28 Modellbaserad utveckling - Bootcamp 29 Modellbaserad test och modellsimulering 29 Certifierad Testare Grundnivå 31 Test i praktiken 32 Effektiv kravhantering 33 Effektiv granskning 34 Sidan 27 Saab Aeronautics Erik Her og Utbildning inom: Modellbaserad systemutveckling Sidan 30 G2 Boss Media Henric Westergren Utbildning inom: Testcertifiering Informationssäkerhet & systemsäkerhet Medicinteknisk Produktutveckling NY 35 Common criteria 37 IT-säkerhet för systemutvecklare 38 Framtagning och införande av ett LIS 39 Sveriges krishanteringssystem och krisledning 40 Systemsäkerhet från tankesätt till praktik 41 Grundläggande informationssäkerhet 42 Vad innebär det att införa PKI? 42 Sidan 36 Pansardata Mathias Olsson Utbildning inom: Common Criteria Sidan 49 Saab Security and Defence Solutions Thomas Larsson Utbildning inom: Miljö Vi är många som kan hjälpa dig. Vi skapar framtidssäkra och hållbara lösningar för dig genom att kombinera teknik, miljö och säkerhet. Vi har spetskompetens inom informationssäkerhet, systemintegration, systemsäkerhet, systemutveckling, kommunikation, logistik och mekanik. Mekanik Logistik Miljö.Net Konstruktion i praktiken 43 MBD- Model Based Definition 44 Effektiv mjukvarulogistik 45 Systemlogistik 46 Grön IT i praktiken 47 Miljöarbete i företag NY 48 Gröna Inköp 50 Miljöanpassad produktutveckling 51.Net för systemutvecklare i framkant 52 SQL Server för.net-utvecklare 53 Testdriven utveckling i.net 53 Team Foundation Server 53

3 Kunskap delar man med sig av Kunskap är inget man håller för sig själv, den delar man med sig av. Därför har Combitech Training Institute en viktig roll både i vårt företag och hos de kunder som regelbundet använder våra utbildningstjänster. Genom att våra kursledare varvar utbildningarna med egna konsultuppdrag hos olika kunder blir de ett nav för att förmedla dagsaktuell kunskap, direkt från verkligheten. De visar gång på gång att teorier från skolboken sällan är fullt tillämpliga i praktiken och att metoder ständigt utvecklas och blir effektivare. Våra kurser har därmed en stark förankring i det vi gör på Combitech, oavsett om det handlar om informationssäkerhet, systemutveckling, mekanik, logistik, systemsäkerhet, kommunikation eller systemintegration. Och medvetenheten om att redan från början integrera tänkandet kring teknik, miljö och säkerhet finns alltid med i beräkningen. Kurstillfällena blir helt naturligt viktiga mötesplatser, där deltagarna får utbyta erfarenheter med kollegor i andra branscher. Jag hoppas därför att du hittar en utbildning som passar just dina behov. Vi kan skräddarsy en kurs och genomföra den på plats hos er, med era verkliga utmaningar som praktikfall. Välkommen till Combitechs utbildningskatalog för hösten 2011 och våren 2012! Marie Bredberg VD Combitech AB 4

4 Lättare att tillgodogöra sig erfarenheter på alla nivåer Alla behöver vi utvecklas. Både i vårt tänkande och när det gäller n, praktisk kunskap. Det gäller såväl den n aste n ute aminerade som den erfarna chefen och specialisten. På Combitech har vi under närmare 15 år forskat tillsammans med KTH kring erfarenhetsutveckling, dvs hur man bäst och snabbast tillgodogör sig ny kunskap och överför erfarenhet mellan olika personer. Kring detta har vi byggt CLL Combitech Learning Lab som samlar hela vårt koncept inom kunskapsutveckling. Här ryms både forskning och metodutveckling, liksom vårt unika program för nyutexaminerade talanger Combitech Talent Program, som ger möjlighet att tillgodogöra sig en seniors erfarenhet och tänkande på rekordtid. En viktig del i helheten är också Combitech Training Institute, kursverksamheten som inte bara är till för vår egen kompetensutveckling, utan även är öppen för externa deltagare. Här erbjuder vi hela utbildningskoncept för företag, liksom enskilda kurser för dem som behöver bättra på kunskaperna inom något speciellt område. Det är helhetstänkandet som skiljer oss från andra och gör skillnaden mellan ytterligare en kurs och lärande för livet. Läs mer om CLL och vårt tänkande kring kunskapsutveckling på Combitech Learning Lab Central funktion för ledning, utveckling och förvaltning Gemensamt -stöd för information, administration, kunskapslab, karriär planering, kunskapsaccess, individuell målplanering, mm Utbildningar Teknik Affärsmannaskap & Ledarskap Erfarenhetsutveckling Kundbehov Konsultverksamhet Egna forskningssatsningar On Job Training Stödstrukturer för lärande i projekt och yrkesvardag, t ex coacher, mentorer, -stöd, wiki s, referensgrupper mm Kunskapsnätverk & forum Globala och lokala nätverk mm Röster från våra kunder I årets utbildningskatalog får du möta några av våra kunder. Både kursdeltagare och personer som köpt in utbildningar till sin organisation ger sin bild av vad de tycker om våra kurser och oss som leverantör. Berättelserna skiljer sig åt, från de som behövt en nystart i sin yrkesroll till avdelningar som haft behov av ett lyft inom sitt kompetensområde, eller en bra start inför en förändring. Andra berättar att de uppskattar vår möjlighet att bistå efter utbildningen för att kursen inte ska bli en isolerad aktivitet. Detta möjliggörs av den lokala närvaro som Combitech har med kontor på 20 orter och att alla våra kursledare är konsulter i vardagen. Kontakta oss gärna för att diskutera dina utbildningsbehov. Rasmus Olsson, Chef för Combitech Training Institute. Combitech Training Institute Kurser och seminarier Combitech Talent Program Speciellt utvalda delar av ovanstående har satts samman till ett program för utbildning och personlig utveckling som är unikt i Sverige 6 7

5 Kurser Linköping: 6 7 okt Stockholm: mars Kursen ges även på beställning. Programvaruarkitektur för inbyggda system Inbyggda system & arkitektur En n ckel till l ckad utveckling. Programvaruarkitektur, eller systemarkitektur för programvaruintensiva system, är en nyckel till utveckling av system som både uppfyller kundens behov och skapar en grund för vidareutveckling. Målet med kursen är att ge en introduktion till arkitektur och arkitekturarbete. Kursen ska förmedla arkitekturens plats inom systemutveckling, låta deltagarna lära känna de centrala begreppen inom arkitekturområdet och ge en förmåga att delta i arkitekturarbetets olika aktiviteter. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till programvaruarkitekter, programvarukonstruktörer, systemkonstruktörer/system arkitekter och produktledare. Förkunskaper. Du bör ha praktisk erfarenhet av systemkonstruktion och modellering av programvaruintensiva inbyggda system. Målet med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att ha tillräckligt med kunskap för att kunna delta i arkitekturarbetet för ett programvaruintensivt inbyggt system. Antal dagar: 2 Historik och motivation Arkitektur och arkitekturarbete Identifiera drivande krav Utarbeta arkitekturstrategier Dokumentera och kommunicera en arkitektur Utvärdera en arkitektur Leda och stödja implementation Arkitekturmönster Övningar Innehåll. Kursen ger en introduktion till arkitektur och arkitekturarbete. Den förmedlar arkitekturens plats inom systemutveckling och ger även en översikt över återkommande arkitekturlösningar arkitekturmönster. Beskrivning. Programvaruarkitektur, eller systemarkitektur för programvaruintensiva system, har det senaste åren fått mycket uppmärksamhet. Det har växt fram en insikt om att ett medvetet arkitekturarbete är centralt för vår förmåga att utveckla komplexa system som uppfyller kundernas förväntningar och behov. Denna kurs ger en introduktion till arkitektur och arkitekturarbete. Dess inriktning är programvaruarkitektur för komplexa tekniska system (komplexa inbyggda system). Historik och motivation. Vi inleder med en diskussion om arkitekturområdets framväxt och vilket fokus detta ger arbetet med systemutveckling. Arkitektur och arkitekturarbete. Vad ingår i en arkitektur och vilka delar består en arkitektur av? De olika aktiviteterna inom arkitekturarbete introduceras, dessa aktiviteter behandlas sedan var och en i de följande kursavsnitten. Identifiera drivande krav. Diskussion om olika typer av krav, med betoning på egenskaper och egenskapskrav vilka ofta är de som styr valet av arkitektur. Utarbeta arkitekturstrategier. Arkitekturstrategierna, de grundläggande designvalen, sätts i fokus. Dessa bildar en grund för arkitekturen som helhet och de är även bryggan mellan krav och arkitektur. Dokumentera och kommunicera en arkitektur. I samband med utarbetandet av arkitekturen finns det behov av att dokumentera densamma. Detta leder in på en diskussion om behovet av att använda flera olika perspektiv, vyer, för att beskriva ett systems arkitektur. Utvärdera en arkitektur. Arkitekturen för ett system definierar de viktigaste designvalen som sedan hela systemdesignen byggs kring. Det finns därför all anledning att strukturerat utvärdera arkitekturen för att säkerställa att den är tillämplig för det aktuella systemet. Leda och stödja design och implementation. I rollen som arkitekt ingår både arbetet med att utarbeta arkitekturen för systemet och arbetet med att stödja utvecklarna när de ska designa och implementera systemet med utgångspunkt från arkitekturen. Arkitekturmönster. Vi går igenom ett urval av vanliga arkitekturmönster. Övningar. Materialet belyses med små övningar och kursen avslutas med en större övning. Kurslitteratur. Grunden för kursavsnittet om arkitekturmönster är boken Pattern-Oriented Software Architecture A System of Patterns av Buschmann et al, medan de övriga kursavsnitten baseras på mångårig praktisk erfarenhet med inspiration från material från ett flertal av böckerna inom området. Björn Rasmusson började jobba på Combitech direkt efter studierna i datateknik vid Linköpings Tekniska Högskola. Under åren har han hunnit jobba för flera uppdragsgivare, bl a Nokia, Volvo, Ericsson och Saab Aerosystems. Bl a med att utveckla Gripens förmåga att flyga i civilt luftrum. 8 9

6 Antal dagar: 3 Stockholm: sept 8 10 maj Linköping: 31 okt 2 nov 6 8 mars Kursen ges även på beställning. Embedded Linux Metoder/Arbetssätt Finns din processor inte med i kernelträdet? Utveckling av applikationer/bibliotek Filsystem för inbyggda system Uppstart från bootloader till prompt Licenser för öppen källkod Linux och realtid Utveckling av egen drivrutin Peter Söderström, Saab Training Beskrivning. Fler och fler får upp ögonen för att Linux är ett seriöst alternativ att användas som operativsystem i ett inbyggt system. Men vilka är de steg som krävs för att ett inbyggt system ska klara av att köra en egenutvecklad applikation på Linux? Denna kurs kommer genom teori och många hands-on övningar att gå igenom alla de steg som behövs, från boot-loader till färdig applikation, för att få en applikation att exekvera på Linux i ett inbyggt system. Kursledare och konsult i samma person Genom att låta en konsult som redan fanns på plats hålla i kurserna kunde Saab Training and Simulation effektivisera sina utbildningsinsatser. När Saab Training and Simulation behövde utbildning inom Embedded Linux och modellbaserad utveckling valde man att låta konsulter som redan hjälpte företaget med utvecklingsarbetet att även fungera som kursledare. En lösning som Peter Söderström på Saab Training and Simulation tycker har fungerat mycket bra. En fördel är att konsulterna som sköter utbildningen är kvar hos oss och jobbar i våra team även efter att utbildningen är genomförd. Det gör det lättare att kunna ta upp frågeställningar som dyker upp i efterhand, säger han. Hittills har ett tiotal personer genomgått utbildningen i Embedded Linux och ungefär lika många har utbildats i modellbaserad utveckling med Rhapsody och UML. Planen är att hålla liknande utbildningar efter behov när det kommer in nya personer i teamen i framtiden. En ytterligare fördel är då att utbildningarna kan hållas på plats. Jag föredrar den här metoden där vi inte behöver skicka iväg medarbetarna någonstans utan kan hålla utbildningarna här hos oss. Det blir enklare att ordna alla praktiska detaljer och medarbetarna slipper lägga tid på resor till och från kurslokalen, säger Peter Söderström. Vem vänder sig kursen till. Kursen vänder sig till den som precis har börjat eller vill börja använda Embedded Linux. Förkunskap. Grunderna i C-programmering Mål med kursen. Efter genomgången kurs ska deltagarna ha fått kunskap och praktisk erfarenhet av alla moment och delar som behövs för att kunna arbeta på ett effektivt sätt med Embedded Linux. Metoder/Arbetssätt. Att utveckla för ett inbyggt system betyder nästan alltid att mjukvara måste kompileras och länkas på en annan dator än målsystemet. Detta kräver att utvecklaren måste kunna korskompilera programmen. Vi kommer att gå igenom vad som menas med begreppen verktygskedja, korskompileringsmiljö och vad detta kommer att ha för implikationer för den utvecklingsmiljö som används. För ett inbyggt system kan det finnas en del hinder, t ex svårigheter att kunna debugga mjukvaran. Många egenutvecklade system saknar helt färdiga drivrutiner. Vilka steg måste tas för att kunna anpassa/ utveckla drivrutiner till systemet? Dessa frågor kommer att besvaras. Utveckling av applikationer/bibliotek. Bara Linux kommer inte att kunna utföra de uppgifter som förväntas av ett inbyggt system, även en applikation måste till. I inbyggda system finns en stark koppling till hårdvaran. Vill ni använda tredjeparts bibliotek eller driver? Vill ni använda tredjeparts bibliotek eller driver? I Linux levereras många av dessa som källkod. Som en följd av detta så måste utvecklaren själv bygga de bibliotek/ drivrutiner som ska användas. Här går vi igenom olika begrepp som finns samt praktiska exempel på hur detta genomförs. Uppstart, från bootloader till prompt. För att förstå alla delar i sitt inbyggda system är det viktigt att känna till alla steg i uppstarten. Vi kommer att titta på allt från hur en bootloader måste vara uppsatt till Linux kärnans interna uppstart. Slutligen tittar vi på hur uppstarten av ett Linuxsystem ser ut när user-space tagit över från kärnan. Licenser för öppen källkod. All öppen källkod är inte lika öppen, olika licenser ställer olika krav på utvecklaren. I detta moment kommer vi att ge översyn av de vanligaste licenserna och berätta lite om skillnaderna. Linu och realtid. Linux har traditionellt setts som ett skrivbordsoch serverinriktat operativsystem, med relativt svag realtidsprestanda. Intåget av multiprocessorsystem och krävande multimedieanvändare har dock styrt utvecklingen av Linuxkärnan i en riktning som gett säkrare och effektivare låsmekanismer samt stabilare svarstider. Vi tittar på hur man går till väga för att skapa ett Linuxsystem med krav på realtidsprestanda och vilken typ av determinism man kan vänta sig. Utveckling av egen drivrutin. Ett inbyggt system kräver mycket utbyte av data med hårdvara av diverse slag. Därför tittar vi på hur Linux hanterar drivrutiner och andra moduler och vilka API:er som erbjuds er som utvecklare. Dessutom går vi igenom vilka konventioner som finns inom Linux communityn som måste följas, om ni vill att den kod ni skriver ska bli distribuerad i den officiella Linuxkärnan. Kursupplägg. Under kursen kommer deltagarna att teoretiskt och praktiskt få testa på alla olika moment i ett Embedded Linuxsystem. Kursen hålls under tre sammanhållna dagar. Teori varvas med många praktiska övningar. Alla övningar kommer att bindas samman till ett större projekt. Fils stem för inb ggda s stem. Linux har stöd för en mängd olika filsystem. Vi går igenom de vanligaste genom att studera dess användningsområden samt hur filsystem praktiskt hanteras i ett Linux-system. Genomgången belyser filsystemshantering både i kärnan och i user-space. Erik Larssons specialintresse stavas Linux; då är det en fördel att också vara intresserad av matte, vilket Erik förstås är. Efter examen var han med och startade prisjämförelsesajten Compricer och jobbade sedan på Sensys Traffic i hemstaden Jönköping. Nu är han, inte så förvånande, på Combitechs Linux Development Center

7 Inbyggda system & arkitektur Utveckla inbyggda system hands on Antal dagar: 2+1 Grundläggande begrepp Mikrokontroller och dess beståndsdelar Utvecklingsmiljö Utveckling av mjukvara för mikrokontroller Arkitektur och exekvering Praktiska övningar Linköping: okt 8 10 maj Stockholm: 6 8 dec 28 feb 1 mars Kursen ges även på beställning. Mönster (Design patterns) Antal dagar: 3 Generella designmönster Specifika mönster för tekniska realtidssystem Djup förståelse för tankarna bakom mönster Klassificering av mönster Orientering kring andra typer av mönster Praktiska övningar ger djupare kunskap. Inbyggda system förekommer överallt i dagens samhälle, i allt från mobiltelefoner till flygplan. Alla har de gemensamt att de styrs av mjukvara. Mjukvaruutvecklingen skiljer sig från att utveckla t ex en Windowsapplikation genom att mer kunskap krävs om hårdvaran och hänsyn måste tas till dess egenskaper och begränsningar. Samtidigt behövs en djupare förståelse för de verktyg som bygger mjukvaran. Detta belyser vi i kursen med hjälp av teoretiska genomgångar och praktiska övningar på riktig hårvara. Effektivt sätt att återanvända erfarenhet. Att arbeta med designmönster är ett effektivt sätt att återanvända tidigare erfarenheter och lyckade designlösningar. Det finns idag ett stort antal mönster dokumenterade, både generella och sådana som är avsedda för specifika tillämpningsområden. Kursen ger god kunskap om designmönster och hur dessa praktiskt kan användas för att förbättra egna system och konstruktioner. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som har viss programmeringsvana och som ska börja utveckla mjukvara för inbyggda system. Förkunskaper. Kursen förutsätter grundläggande kunskaper i C/ C++. Ingen tidigare kunskap om inbyggda system är nödvändig. Mål med kursen. Efter kursen kommer du att ha förståelse för vilken kunskap och utrustning som krävs för att utveckla ett inbyggt system. Grundläggande begrepp. Kursen inleds med att vi bekantar oss med många av de begrepp som härrör från inbyggda system. Vi definierar vad ett inbyggt system är och diskuterar dess olika användningsområden. Mikrokontrollen och dess beståndsdelar. Mikrokontrollen är kärnan i det inbyggda systemet. Den består av ett antal olika delar och vi går igenom de vanligaste, till exempel minnen, kommunikationsgränssnitt och CPU-kärna. För att få en förståelse för hur vår mjukvara kan styra de olika beståndsdelarna tar vi hjälp av datablad. Vi kommer också att gå igenom vad det finns för mikrokontrollers på marknaden och tittar på vilka parametrar som styr valet av mikrokontroller. Utvecklingsmiljö. En stor skillnad när man utvecklar inbyggda system gentemot PC-applikationer är den ofta mer komplexa utvecklingsmiljön med både extra hårdvara och mjukvara. Vi kommer att både teoretiskt och praktiskt titta på hur en utvecklingsmiljö för ett inbyggt system kan se ut och hur man använder de olika verktygen för att skapa ett exekverbart program avsett för en specifik målmiljö. Olika verktygsalternativ kommer också att beröras. Utveckling av mjukvara för mikrokontroller. När man utvecklar mjukvara mot en PC-miljö behöver man sällan tänka på resursbegränsningar (t ex minne och CPU-tid). Detta är dock ofta en central del i utveckling av inbyggda system. Vi kommer att ge tips på vad du behöver tänka på och visa både bra och dåliga exempel. Valet av programmeringsspråk spelar större roll i ett inbyggt system vilket också kommer att beröras. Arkitektur och e ekvering. Det är viktigt att man strukturerar sin mjukvara med hänsyn till bland annat testbarhet, underhållbarhet, återanvändbarhet och portabilitet. Vi kommer att visa några exempel på detta. Det finns flera olika exekveringsprinciper man kan använda sig av. Man kan låta ett realtidsoperativsystem (RTOS) sköta exekveringen om man behöver parallellism eller låta programmet exekvera sekventiellt. För- och nackdelar med de olika principerna kommer att belysas. Praktiska övningar. Under kursen kommer vi att varva teori med praktiska övningar. Varje teoriavsnitt avslutas med ett antal övningar. Kursen innehåller också en större uppgift med ett mikrokontrollerkort som syftar till att omsätta de teoretiska kunskaperna praktiskt. Denna uppgift består i att bygga ett ljusstyrningssystem där alla deltagare kan kommunicera med varandra. Kurslitteratur. An Embedded Software Primer av David E. Simon. Andreas Löf enmark strävar mot toppen, både i jobbet och på fritiden. Han är nämligen en intresserad bergbestigare med toppförsök på meter höga Muztagh Ata bakom sig. Han har tidigare jobbat på Innovativ Vision och Saab Aerosystems där han var ansvarig för realtidssystem. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till systemutvecklare och programmerare av objektorienterade tekniska system med vissa realtidskrav. Förkunskaper. Du bör ha erfarenhet från analys/designarbete och god erfarenhet av något objektorienterat språk som C++ eller Java. I kursen ges kodexempel huvudsakligen i språket C++. Kunskaper om objektorienterade begrepp och metoder är önskvärt, men repeteras under kursen. Alla diagram beskrivs med UML. Mål med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att ha en djup förståelse för tankarna bakom mönster samt ha byggt upp en kunskapsbas av användbara mönster och relaterade begrepp. Vidare kommer du att vara väl förberedd för att kunna implementera och använda dessa i ditt dagliga arbete. Beskrivning. Kursens tonvikt ligger på att studera ett stort antal generella designmönster och dess praktiska tillämpningar. Dessutom kommer även en del mönster och ideom (språkspecifika tekniker) avsedda för tekniska realtidssystem att behandlas. Deltagarna får utforma egna lösningar och sedan reflektera kring de praktiska erfarenheterna. I kurslitteraturen ingår erkänd referenslitteratur för vidare studier inom designmönster och realtidsorienterade mönster och ideom. Deltagarna får genom kursen praktisk erfarenhet av att identifiera designmönster och förbättra ett system med nya kombinationer av designmönster. Som avslutning förmedlas våra erfarenheter av att introducera designmönster i utvecklingsprojekt. Generella designmönster. Kursen fokuserar på användbarhet genom att ge exempel på verkliga system där mönster används. Mer än en tredjedel av kursen består av konkreta övningar där deltagarna jobbar i små grupper för att lösa specifika analyser och designuppgifter med hjälp av mönster. För att få full förståelse för designmönster måste man känna igen och förstå de små skillnader som finns i mönstrens interna strukturer. Detta uppnås genom att ett flertal mönster kompletteras med genomgång av kodexempel i C++ utvecklingsmiljö. Specifika mönster för tekniska realtidss stem. Många av exemplen i kurslitteraturen ges i applikationsdomäner som är allmänt kända och därmed lättförståeliga. Detta är inte på något sätt en begränsning hos de mönster vi tittar på utan vi kan, genom exempel, visa att de är fullt tillämpbara inom realtidssystem. Djup förståelse för tankarna bakom mönster. Christoffer Alexanders, som av många ses som fadern till designmönster, var inte systemutvecklare utan arkitekt för byggnader och stadsdelar. Han definierar mönster som en regel i tre delar: ett problem, lösningen och dess sammanhang. På liknande sätt används designmönstrens lösningar som en formel används för att nå fram till lösningen på ett matematiskt problem. Klassificering av mönster. Olika klassificeringar av mönster behandlas. En vanlig indelning är i beteenderelaterade, strukturella och skapande mönster. Beteenderelaterade mönster handlar om hur algoritmer och ansvar för funktionalitet fördelas mellan klasser, samt hur dessa kommunicerar. Strukturella mönster behandlar hur klasser och objekt sätts ihop till större strukturer. Skapande mönster behandlar hur dessa strukturer kan instansieras. En annan vanlig indelning är i arkitekturmönster, designmönster och idiom där indelningen grundar sig på när och på vilken abstraktionsnivå som mönstret är tillämpbart. Man brukar också skilja på klassmönster och objektmönster beroende på om tonvikten för mönstret ligger på klass- och arvsmekanismer eller på samverkan mellan objekt. Orientering kring andra t per av mönster. Kursen är en grundkurs inom designmönster med fokus kring komponenter och delsystem för applikationer med realtidsaspekter. Det finns många forum och mycket litteratur kring området designmönster. Dessa täcks in på en mer övergripande nivå

8 Inbyggda system & arkitektur Göteborg: okt Linköping: apr Kursen ges även på beställning. Linköping: 30 nov 1 dec + 14 dec Stockholm: maj Kursen ges även på beställning. Programspråk & miljöer Linköping: nov + 6 dec Göteborg: maj Kursen ges även på beställning. Android applikationsutveckling Det är inte längre något tvivel om saken. På frågan om Android kommer spela en stor roll i framtiden har industrin sedan länge svarat ett rungande: Ja! Allt fler mobiltelefontillverkare släpper eller annonserar att man tänker släppa androidtelefoner. Netbooks med Android som operativsystem annonseras och framtiden för vad som började som ett sidoprojekt på Google ser onekligen ljus ut. Denna kurs varvar teori med praktiska övningar för att kursdeltagaren på bästa sätt ska kunna utveckla egna applikationer för Android. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som är utvecklare och vill lära dig hur du utvecklar applikationer för den nya mobilplattformen Android. Förkunskaper. För att tillgodogöra dig kursen fullt ut bör du ha grundläggande kunskaper i Javaprogrammering och gärna objektorientering. Mål med kursen. Efter avklarad kurs är du väl förtrogen med vad Android är och vad det innefattar. Du klarar av att skriva egna applikationer och kan använda dig av de flesta API:er som Android erbjuder. Innehåll. En av styrkorna med Android är att det redan finns många färdiga paket att använda sig av och avancerade applikationer blir därför förhållandevis lätta att utveckla. Kursen går igenom grundstenarna som krävs för att kunna utveckla applikationer för Android och kursdeltagaren får själv testa sina kunskaper i övningarna som varvas mellan föreläsningarna. Beskrivning. Kursen inleds med en introduktion till Android och dess arkitektur samt en genomgång av termer och uttryck som kommer att användas under kursens gång. Vi tittar också på vad det så kallade SDK:t (Software Development Kit) innefattar och hur man använder sig av Android Development Tools och Android-emulatorn i Eclipse för att utveckla applikationer. Användargränssnitt och resurser. Här tittar vi på de grundläggande byggstenar som ett avancerat användargränssnitt består av, bl a Views och Widgets, och hur man kan använda sig av dessa för att skapa enklare gränssnitt. Du lär dig även hur du importerar olika sorters resurser till din applikation så som bilder, ljud, film, teman, osv. Intents. Det är en typ av meddelanden som gör det möjligt för olika komponenter inom samma eller olika applikationer att kommunicera med varandra. Vi tittar på tre huvudkomponenter i en applikation som alla använder sig av dessa meddelanden: Activities, Services och Broadcasts. Säkerhet och tillstånd. En applikation i Android har i regel inga rättigheter att göra någonting som påverkar andra applikationer, operativsystemet eller användaren. Vi tittar på hur man ger sin applikation rättigheter för access till nätverket, skriva till fil, osv. I detta avsnitt lär du dig också hur du signerar en applikation. Antal dagar: 2 Introduktion till Android och dess arkitektur Användargränssnitt och resurser Intents Säkerhet och tillstånd Lagring och delning av data Multimedia Google Maps och positionering Grafik Best practice Lagring och delning av data. Här tittar vi på hur man skriver eller läser data från en fil, en databas eller nätverket. Vi går också igenom hur applikationer kan exponera och dela med sig av sina privata data till andra applikationer med hjälp av så kallade Content Providers. Multimedia. Du lär dig hur media i form av audio eller video från filer på systemet eller streamad data från nätverket kan spelas upp med hjälp av MediaPlayer-klassen. Google Maps och positionering. En fördel med Android är att så mycket redan finns tillgängligt i färdiga paket för utvecklare att använda. Med hjälp av paketet android.location och det externa biblioteket Google Maps tittar vi på hur man lätt kan använda sig av positionering (GPS) och kartor i sina applikationer. Grafik. Du lär dig grunderna för att skapa mer avancerade användargränssnitt eller animationer med hjälp av 2D-grafik. Best practice. Detta kapitel behandlar de aspekter som är väl värda att tänka igenom innan du som utvecklare sätter igång och börjar utveckla egna applikationer för Android. Vad är ett bra tillvägagångssätt och vad är mindre bra? Kurslitteratur. Hello, Android: Introducing Google s Mobile Development Platform av Ed Burnette. C ditt andra språk Pigg hårdvarunära 35-åring. Kan ett programspråk med närmare 35 år på nacken vara användbart idag? Som alla andra språk som funnits med ett tag har ordförrådet växt och idag går det på ett eller annat sätt att uttrycka det mesta inom programmering med hjälp av C. För den som vill fördjupa sig i inbyggda system är C-kunskap nästan ett måste då den hårdvarunära programmeringen oftast görs med hjälp av C. Vem vänder sig kursen till? För dig som har t ex C++ eller Java i bagaget och vill programmera inbyggda system, men saknar kunskaper i C, är detta en perfekt grundkurs då C oftast används för hårdvarunära programmeringen av inbyggda system. På kursen avslöjar vi givetvis också när C kan komma till nytta i dagens programmering. Mål med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att förstå styrkorna i C-programmering och varför det är så populärt för hårdvarunära programmeringen i inbyggda system. Grundläggande Linux Allt fler väljer att använda en Linu baserad miljö för utveckling av mjukvara. För att kunna arbeta effektivt behöver alla inblandade besitta grundläggande kunskaper i Linux. Den här kursen ger deltagarna just den möjligheten, att snabbt bli effektiva som användare av Linux-baserade operativsystem. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till utvecklare, testare och integratörer som ska börja använda Linux som utvecklingsplattform men inte känner sig riktigt hemma i systemet ännu. Mål med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att ha fått förståelse för hur ett GNU-/Linuxsystem är uppbyggt, hur du hittar i det och hur systemet kan hjälpa dig effektivisera ditt arbete. Du kommer till exempel att ha lärt dig grunderna för bash-skript och andra verktyg som gör att du kan låta datorn ta hand om repetitiva moment medan du fokuserar på det viktiga. Objektorientering i Ada 2005 Modern utveckling i Ada Vi introducerar nyheterna i Ada 2005 med fokus på förbättringarna i de objektorienterade delarna av språket. Detta lägger grunden för moderna utvecklingsmetoder även i ett beprövat språk som Ada. Denna kurs tar inte upp alla nyheter utan använder Ada 2005-syntax för att lära ut abstraktion med hjälp av objektorienterade konstruktioner. Utveckla dig själv samtidigt som ditt projekt tar ett kliv framåt. Vi tror att man lär sig mest genom att växla teori och praktik. Ditt vanliga systemutvecklingsarbete därhemma blir ett träningsläger där färdigheterna omsätts i vardagen mellan kursdagarna. Problemlösning med C++ Fokusera på det viktiga och strunta i det oväsentliga. Vi antar att du snabbt vill lära dig att skriva bra C++-program. Denna kurs lär dig att fokusera på det som är viktigt och strunta i oväsentliga detaljer. Vi anser att detta är en av de viktigaste egenskaperna i modern programmering. För att hänga med i den snabba utvecklingstekniken krävs det att man vet vilka bitar man ska lägga mycket tid på och vilka bitar som kan ignoreras för tillfället. Vem vänder sig kursen till? Kursen riktar sig till alla som kommer i kontakt med programmeringsspråket C++ i sitt dagliga arbete. Kursen lämpar sig både för personer som inte använt C++ tidigare och för personer som har använt C++ men känner att de inte utnyttjar språket till fullo. Mål med kursen. Syftet med denna kurs är att ge en inblick i hur C++ fungerar och används. Deltagaren ska efter genomgången kurs kunna medverka i utvecklingsprojekt baserat på C++ som programmeringsspråk. Linköping: 8 nov 23 maj Kursen ges även på beställning. Skriv bättre kod! Vad är bra kod? Vad är bra kod och hur skriver man sådan? Vi går igenom grundläggande designprinciper och ger handfasta tips på hur man skriver kod av hög kvalitet. Läsbarhet och enkelhet poängteras genomgående. Språkoberoende. Kursen lyfter fram principer som är applicerbara oavsett vilket programmeringsspråk som används. Teori växlas med praktiska övningar och gruppuppgifter. Vi inleder med grundläggande principer och tar oss via design av klasser och rutiner ända ner till utformning av enskilda kodsatser. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som kan programmera och behärskar ett eller flera programmeringsspråk men vill ta dina kunskaper till nästa nivå. Vill du lära dig att skriva bra, lättbegriplig kod med få defekter oavsett språk är det här kursen för dig. Mål med kursen. Målet med kursen är att ge nya perspektiv på programmering och få deltagarna att skriva kod som är lättare att förstå och som innehåller färre defekter. Stockholm: okt Linköping: maj Kursen ges även på beställning. Tänk i Java Varje moment prövas i praktiken. Om du redan kan programmera i ett annat språk, är praktiskt lagd och vill lära dig utvecklingsmiljön Eclipse då är det här kursen för dig. Här varvas teori med praktiska övningar utifrån Java Platform SE 6.0 med Eclipse. Meningen är att du ska bli så duktig att du kan utveckla egna program och dessutom få sådan förståelse att du på egen hand kan fördjupa dig i önskat område när kursen är slut. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som vill lära dig grunderna i Java. Joel Guedj är utbildad civilingenjör i elektroteknik/medicinteknik vid Lunds Tekniska Högskola, men har ännu så länge inte hunnit arbeta med just det. Istället har det bl a blivit mjukvarujobb för mobilplattformar och säkerhetssystem. Bakgrunden som lab- Mål med kursen. Målet med kursen är att deltagarna ska få tillräcklig Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som har viss kunskap om grunderna i Java för att kunna skriva egna programdelar erfarenhet av Ada men som vill utveckla din förmåga att använda språket tillsammans med moderna (objektorienterade) utvecklingsmetoder. med grafiska gränssnitt och koppla ihop dessa till större enheter. Dessutom ska kursen ge en grund så att deltagaren på egen hand kan handledare från lärdomsstaden Lund gjorde att han engagerade sig Mål med kursen. Målet med kursen är att ge dig kunskaper inom fördjupa sig i önskat område när kursen är avslutad. i Combitechs kursverksamhet. modern systemutveckling i Ada

9 Kommunikation Nätsynkronisering i telekommunikationsnät Antal dagar: 2 Grundläggande begrepp Standarder Synkroniseringsnätet Utrustningar Verkliga felfall Verkliga planeringsexempel Affärsaspekter Linköping: okt Stockholm: mars Kursen ges även på beställning. IP teori och praktik Antal dagar: 2+1 Både teori och praktik Protokollstandarder Standardisering Kommunikationsmodellen lager på lager Nätverkslagret Transportlagret Autokonfiguration Praktik Näts nkronisering Näts nkronisering är ett försummat område, trots att det har påverkan på alla t per t per av kommunikationsnät. Kursen ska ge deltagaren grundläggande kunskap om behovet av synkronisering i telekommunikationsnät och baskunskaper om vad som krävs vid planering och implementering av synkroniseringsnät. Vidare ger kursen deltagaren en beskrivning av hur synkronisering inom och mellan telekommunikationsnät kan påverka de trafikala nätens prestanda och därmed nätoperatörens hela affärsidé. Ethernet och TC P/IP finns snart överallt. Ethernet och olika TCP/IP-baserade protokoll ersätter eller kompletterar i ökande utsträckning olika properitära bussar och protokoll i nästan alla branscher och tillämpningar. Detta innebär att behovet av kompetens och systemförståelse ökar även i organisationer som traditionellt inte använt dessa tekniker. Denna kurs ger en genomgång av de grundläggande protokollen och mekanismerna, såväl som praktisk kunskap i användandet av protokollanalysatorer och andra verktyg för analys och felsökning. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som ansvarar för, planerar, driver, utvecklar, underhåller eller testar telekommunikationsnät eller utrustning för telekommunikationsnätet. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som har eller ska börja arbeta med system där IP-kommunikation är en naturlig del. Eller om du står inför en IP-fiering av ett befintligt system. Förkunskaper. Kursen förutsätter inga förkunskaper men det är fördelaktigt med vissa kunskaper i hur telekommunikationsnäten ser ut idag. Mål med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att förstå innebörden av många begrepp inom området nätsynkronisering samt de viktigaste standarderna. Du har fått en inblick i hur ett dåligt planerat eller underhållet synkroniseringsnät kan påverka prestanda och i förlängningen även affärerna. Grundläggande begrepp. Ett flertal grundläggande begrepp presenteras för att ge förståelse för området nätsynkronisering och dess beståndsdelar. Exempel: Nätsynkronisering, klocka, packet delay variation, jitter/wander, slip. Standarder. Det finns en stor mängd standarder som berör synkronisering. Här presenteras några av de viktigaste och en sammanställning över deras innehåll. Exempel: ITU-T rekommendationerna G.781, G.803, G.810-serien, G ETSI-standarderna i EN serien och EG IEEE IETF RFC1305, RFC4330. S nkroniseringsnätet. En genomgång av synkroniseringsmetoder, redundansprinciper, planering och beroenden till andra nät. Nödvändiga egenskaper presenteras samt de viktigaste funktionerna i utrustningar. Utrustningar. En mer detaljerad genomgång av vilka gränssnitt som finns i olika utrustningar, vilka funktioner som bör finnas samt karaktäristik som utrustningarna förväntas upprätthålla. Verkliga felfall. Genomgång av ett antal verkliga felfall som inträffat i olika nät och som berodde på felaktigt planerade eller dåligt underhållna synkroniseringsnät. Alla felfallen är anonymiserade så att ingen nätoperatör ska bli utpekad. Verkliga planeringse empel. Under framtagande av nätsynkroniseringsplaner stöter man alltid på specifika problemställningar för det specifika nätet. Här presenteras några sådana problemställningar tagna från verkligheten. Affärsaspekter. Varje nätoperatör har ett visst utbyte med andra nätoperatörer. I synkroniseringsnätet finns ett antal mycket viktiga affärsaspekter som måste beaktas för att övrigt utbyte ska fungera bra. Björn Neihoff har stor vana vid att hålla föredrag, både på internationella konferenser och på kurser. Och, inte minst, som vikarie i grundskolan. Det har han nytta av när han undervisar i nätsynkronisering, ett ämne han har arbetat med sedan närmare 20 år tillbaka. Ett viktigt ämne, om mobiltelefonnätet ska fungera smärtfritt. Förkunskaper. Kursen förutsätter inga tidigare kunskaper om TCP/IP eller nätverkskommunikation. Viss Linuxvana är en fördel men inget krav. Mål med kursen. Efter kursen kommer du att ha kunskap om de grundläggande begreppen inom allt från transportlagret och adressering till applikationsnära protokoll och principer. Både teori och praktik. I vårt labnät kan vi i realtid se vilka paket som skickas mellan olika datorer. Vi får då både en känsla för hur man kan använda verktyg för att spåra paket i ett nätverk och en praktisk demonstration av hur de olika protokollen fungerar. Protokollstandarder. Protokollen som finns i TCP/IP-stacken är standardiserade av IETF. Förutom att praktiskt studera protokollen, tar vi även en titt på själva standardiseringsförfarandet och läser direkt från standarderna. Standardisering. Vi beskriver kortfattat standardiseringsförfarandet av protokoll inom TCP/IP-stacken och botaniserar bland RFC:er från IETF. Vi ger en överblick av vilka organisationer som är inblandade i standardiseringen och vilka roller de har. Kommunikationsmodellen lager på lager. Vi går igenom kommunikationsmodellen för IETF:s protokoll och jämför med den kända OSImodellen. Vi belyser vilket ansvar man lägger på länklager, nätverkslager och transportlager. Nätverkslagret. Till nätverkslagret kan man hänföra protokollen ARP, RARP, IP, ICMP och IGMP. Dessutom finns IPv6 och ICMPv6. Vi går igenom dessa protokoll, naturligtvis med tyngdpunkt på IP-protokollet. Vi tar upp adressrymden för IPv4, grundläggande ideer för routing samt idéer för hur man kan hantera rörliga enheter. Transportlagret. De två klassiska protokollen UDP och TCP går vi igenom i detalj från adressering med portar, via handskakningsförfarandet till hantering av försvunna paket och trafikstockningar (QoS). Vi går också igenom de nyare SCTP och förklarar skillnaderna gentemot TCP. Autokonfiguration. Protokollen BOOTP, DHCP och DNS används för att tilldela en maskin information om sin egen adress och om adresser till närmaste router med mera. Praktik. Under kursen kommer vi att varva teori med praktiska övningar. I övningarna kommer vi använda ett verktyg för att titta på kommunikation mellan två datorer på paketnivå. Det kommer att ge vana vid att både använda detta verktyg och av att analysera trafik på paketnivå. Kurslitteratur. TCP/IP Protocol Suite, Third Edition, av Behrouz A. Forouzan Thomm Jacobsson har erfarenhet av datakommunikation från bland annat uppdrag i telekomsektorn inom transmission för GSM. Hans kunskaper sträcker sig från det fysiska lagret, med radioteknik och elektronik, till applikationslager med komplicerad nätverksstruktur. Fritiden ägnar han gärna åt gamla bilar

10 Kommunikation Kommunikation Linköping: 7 8 sept Stockholm: mars Kursen ges även på beställning. Praktiska datalänkar TDL MIDS Link 16 Vill du hänga med i utvecklingen av taktiska datalänkar för luftstridskrafter, se helheten i systemen och kunna jobba i en internationell miljö? Då är den här grundläggande kursen ett måste för dig. Den beskriver den Nato-standard för praktiska/taktiska datalänkar som kallas TDL MIDS Link 16 och som används av ett 30-tal nationer idag. Det handlar mest om Nato-medlemmar, men även neutrala länder som Sverige, Schweiz och Österrike ansluter sig nu. Introduction to small antennas Antennas are present in a vast amount of devices. Whether it is a mobile phone or a toy, the antenna impacts the design both of the outer cosmetics geometry as well as the internal electrical design. As it is impossible to neither see nor feel the electromagnetic radiation, understanding antennas are not intuitive. The course addresses the concept of different antenna types, keywords to describe an antenna and measurements techniques. Who should attend this course? Anyone that needs to get an antenna working in a device or want to understand someone that works with antennas. Läs mer om våra kurser på Vem vänder sig kursen till? Verksamhets- eller systemutvecklare samt personal inom Försvarsmakten och FMV. Förkunskaper. Du behöver viss kunskap om dagens kommunikationssystem inom Försvarsmakten, men behöver inte vara tekniker. Mål med kursen. Målet är att ge en grundläggande förståelse för hur en taktisk datalänk fungerar och insikt i vad införandet av TDL MIDS- Link 16 innebär för svenska förhållanden. Beskrivning. Eftersom terminologin i de här sammanhangen är på engelska återger vi den på samma språk, fast med en svensk förklaring. Description of the characteristics for NATO standard TDLs, the background. Vad karaktäriserar en datalänk? Hur är den uppbyggd och vad består den av? The roles for TDLs Vad är användningsområdet för en taktisk datalänk? Vilken information kan utbytas mellan plattformar i luften, från luften till mark eller sjö eller tvärt om. J-series Famil, Link 16 J-series format Link 16 använder en serie meddelanden som kallas J-serie. Hur ser uppbyggnaden och strukturen ut? Operational applications of MIDS/Link 16 Vilka tjänster kan utföras med hjälp av MIDS/ Link 16? Basic Capabilities of MIDS/Link 16 Vad innebär Basic Capability inom MIDS/Link 16? Sverige genomför Basic Implementation, vad innebär det i omfattning? Basic Technical Characteristics of MIDS/Link 16 Kunskap om de tekniska egenskaperna för MIDS/Link 16. Olika terminaler, jämförelse med andra datalänkar. Levels of Integration of terminals Informationen i MIDS-terminalen kan integreras med respektive plattforms ledningssystem och till olika nivåer. Hur tänker vi integrera MIDS/Link 16 i JAS39 C/D, C2STRICIO och ASC890. Vad är Stand alone system? Operational Use Vad innebär införande MIDS/Link 16 för den svenska taktiken? Vad är normal procedur inom NATO. Hur påverkas taktiken i en operation med införandet av taktiska datalänkar? Terminals for MIDS/Link 16 Olika terminaler, jämförelse med andra datalänkar. Antal dagar: 2 3 Description of the characteristics for NATO standard TDLs, the background The roles for TDLs J-series Family, Link 16 J-series format Operational applications of MIDS/Link 16 Basic Capabilities of MIDS/Link 16 Basic Technical Characteristics of MIDS/Link 16 Levels of Integration of terminals Operational Use Terminals for MIDS/Link 16 Standards and Interoperability for TDLs Navigation and Crypto in the MIDS/Link 16 Standards and Interoperabilit for TDLs Vilka standarder används vid integrationsarbete med MIDS/Link 16? Vad är skillnaden på Mil std och Nato Std? Navigation and Cr pto in the MIDS/Link 16 Hur kan vi använda MIDS/Link 16 för navigation? Vilka kryptosystem hänger samman med införande av MIDS/Link 16? Beroende på tid och förutsättningar går vi också igenom valda delar av: Operational Planning Network Planning Pre-mission planning Platform and Network Init Operations Data recording, Analyse, Improvements Kursupplägg. En sammanhållen kurs om 2 3 dagar. Ronn Er d är sammanhållande för en grupp medarbetare på Combitech som specialiserat sig på taktiska datalänkar, TDL och särskilt då MIDS Link 16. Course objectives. After the first day of the course, you should be able to understand an antenna specification and how an antenna is measured. Important issues associated with implementation of antennas are highlighted. Introduktion till informationsutbytesmodeller Intern och e tern kommunikation. Försvarsmakten av idag behöver kunna kommunicera såväl internt som externt. Internt mellan olika tekniska system och försvarsgrenar och externt med andra länders försvarsmakter samt med civila organisationer och myndigheter. Försvarsmakten har beslutat att svenska förband i internationella insatser ska använda sig av informations utbytesmodellerna C2IEDM och JC3IEDM för denna kommunikation. I denna kurs får du lära dig vad en informationsutbytes modell egentligen är samt grunderna i C2IEDM och JC3IEDM. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig främst till dig som har intresse eller erfarenhet av informationsutbytesstandarder, verksamhetsmodellering, interoperabilitet, informationsmodellering och/eller jobbar inom försvarssektorn. Kursen utgör en introduktion för dem som ska implementera C2IEDM/JC3IEDM, men även projektledare och andra som vill förstå vad det innebär att använda modellerna och att vara interoperabel via C2IEDM/JC3IEDM kan ha stor nytta av utbildningen. Mål med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att ha en grundläggande kunskap om vad en informationsutbytesmodell är samt vad det innebär att vara interoperabel via C2IEDM/JC3IEDM och hur modellerna används

11 Erfarenhetsutveckling & metoder Erfarenhetsutveckling & metoder Erfarenhetsutveckling för projektledare, systemarkitekter och testledare För 15 år sedan frågade vi oss hur erfarna ledare kan fortsätta att utveckla sig. Här är svaret. Combitech erbjuder ett program för erfarenhetsutveckling där deltagarna tränas i reflekterande ledarskap. Det är en metod som hjälper dig att hela tiden utvecklas i ditt yrke och aldrig stanna din tillväxt. Anna Larsson, Fujitsu Om jag inte hade gått kursen i erfarenhetsutveckling hade jag inte varit projektledare idag. Det säger Anna Larsson, projektledare vid Fujitsu. År 2006 arbetade Anna som IT-projektledare men kände att hon nått vägs ände. Ett mardrömsprojekt ute hos en kund höll på att få henne att gå in i väggen, helt enkelt. Det var ett sådant där projekt där allting gick fel, minns Anna som till slut fick svårt att sova och började må dåligt. Kursen i erfarenhetsutveckling för projektledare hade intresserat Anna sedan tiden på Saab och som genom en lycklig slump hade hon också anmält sig till den. Kursen skulle, utan att hon visste om det då, bli Annas räddning. Jag kan ärligt säga att utan den möjlighet till reflexion och kunskapsutbyte med erfarna kollegor som kursen innebar, hade jag jobbat med något helt annat idag. Möjligheten att träffa kvalificerade kollegor från företag som t ex Sony Ericsson och Astra Zeneca var en höjdare. De gav mig andra infallsvinklar på mina problem och jag förstod plötsligt att de allihop haft ett mardrömsprojekt som de kommit igenom och lärt sig massor av, berättar Anna. Hon kände att det var lättare att koppla av och sänka garden med duktiga föreläsare från andra branscher än sin egen, som t ex skådespelare och militärer. Det gjorde det lättare att reflektera och associera fritt och att ha mindre förutfattade meningar om saker och ting. Eftersom allting som sades på seminarierna också dokumenterades av kursledarna kunde Anna gå in i efterhand och se hur hon utvecklats och bearbetat sina erfarenheter under utbildningens gång. Fick jag möjligheten skulle jag gärna gå en fortsättning på utbildningen, säger Anna Larsson idag. Trots, eller tack vare, att den är ganska krävande. För det är arbetet man lägger ner som är en förutsättning för resultatet. Hur utvecklar man sin erfarenhet? När du står inför en ovan och svår uppgift är du beroende av ditt omdöme och dina erfarenheter. Eftersom erfarenhet kommer ur hur du förstår konsekvenserna av din egen handling och det du ser andra göra, så går den också att utveckla dvs du omvärderar dina erfarenheter och utvecklar förståelsen av vad du varit med om. För att göra det använder vi Dialogseminariemetoden som är framtagen i samarbete med KTH. Det är en metod för att utforska erfarenheter och ger ett verktyg för individuell och kollektiv reflektion. Individuell reflektion är ett sätt att ana situationer, formulera frågeställningar och få nya insikter. Med kollektiv reflektion väcker vi en grupps konkreta erfarenheter till liv och synliggör dem så att de kan delas med andra. Den här typen av reflektion tar dig också från detaljnivån till ett helhetsperspektiv som en helikoptermanöver. På det sättet tränas du in i ett lärande, reflekterande ledarskap som du har glädje av genom hela ditt yrkesliv. Vilka rkesgrupper kör vi programmet för? Vi har program för projektledare, systemarkitekter, chefer, forskningsledare, konsulter och IT-ingenjörer och kan anpassa det så att det passar för de flesta yrkeskategorier. Men det handlar om erfarna personer. Varje deltagare i gruppen måste ha erfarenhet att ge till de andra. Vad omfattar utbildningen? Utbildningen omfattar sju seminariedagar under en period av nio månader. I programmet ingår förberedelseuppgifter och praktisk tillämpning av det reflekterande ledarskapet. 1. Introduktion dilemmat. En introduktion till den teoretiska bakgrunden och en övning i reflektion över aktuella dilemman som deltagarna har i sitt yrke. 2. Samtalet. Samtalet är grundläggande för hela programmet och en ledares främsta verktyg. 3. Modell och verklighet. Processer, metoder och planer är alla modeller till stöd för dig som ledare, men det du möter är en verklighet som inte alltid lyder modellens lagar. 4. Komple itet. Vi utför vårt jobb i samarbete med andra, ibland i stora komplexa organisationer. Vi arbetar med system som blir allt mer komplexa. Vad händer i komplexa sammanhang där man inte kan ha full kontroll? 5. Helhet och delar. I stora och komplexa sammanhang blir känslan för helheten avgörande för allt beslutsfattande. Det gäller varje deltagare i uppdraget annars kommer inte systemets delar att passa ihop och det som levereras blir inte heller det som kunden förväntar sig. Hur hänger då helhetskänsla ihop med detaljkunskap? 6. Kreativa miljöer. Effektivitet ligger inte alltid i väl inövade rutiner, det handlar ofta mer om den mellanmänskliga miljö som arbetet bedrivs i. Lust och lärande är några av de komponenter som är utmärkande för en effektiv och kreativ miljö. 7. E amen: Bedömningen av din examensuppgift görs av professor emeritus Bo Göranzon på Kungliga Tekniska Högskolan som utfärdar ett intyg motsvarande 10 högskolepoäng efter godkänd examination. Programmet ger dig Säkrare hantering av svåra situationer Större säkerhet i yrkesrollen Träning i reflekterande ledarskap Erfarenheter från andra Utveckling av dina egna erfarenheter Intyg motsvarande 10 akademiska poäng Programmet bedrivs antingen på ditt företag eller schemalagt i vår regi med deltagare från olika företag. Det här är ett exklusivt program med: En liten grupp om 10 deltagare med olika men jämförbara erfarenheter Två erfarna ledare från industrin som bedriver forskning inom området yrkeskunnande Framstående gästföreläsare som tillför flera perspektiv på ledarskap Examen på KTH Bakom utbildningen står Combitech och KTH, med några av Sveriges mest erfarna system- och kompetensutvecklare. Göran Backlund tekn. dr, konsult inom ledar- och verksamhetsutveckling. Göran har en mångårig erfarenhet som systemutvecklare och projektledare på Saab Gripen och erfarenhet av omfattande förändringsarbete. Göran har lagt fram en avhandling Om ungefärligheten i ingenjörsarbete, på KTH Industriell Ekonomi, på avdelningen Yrkeskunnande och teknologi

12 Erfarenhetsutveckling & metoder Erfarenhetsutveckling & metoder Nästa steg med Agile En detaljerad genomgång av NAF v3 och MODAF v1.2 Ni har passerat det första steget på den agila kunskapstrappan. Introduktionernas tid är förbi och ni kanske redan har genomfört ett eller flera projekt. Men visionen som fanns när ni började stämmer inte riktigt överens med den dagliga verkligheten och nu känns det som att införandet planat ut. Om den här beskrivningen känns bekant är kursen Nästa steg med Agile precis vad ni behöver för att gå vidare. Vikten av ett bra ramverk. För att beskriva sin verksamhets arkitektur behöver man stöd av ett bra ramverk. Inom försvarssektorn är de två viktigaste ramverken NATO Architecture Framework (NAF) och UK Ministry of Defence Architecture Framework (MODAF) men de kan användas även inom andra områden. Den här kursen kommer att gå igenom alla delarna av dessa två ramverk och även belysa vad som skiljer dem åt. Båda ramverken är nyligen uppdaterade för att hantera tjänsteorientering (SOA) och bygger på en gemensam grund. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till er med ambitionen att införa eller utveckla användningen av agila metoder. Typiska kursdeltagare är projektledare, Scrum Masters, utvecklingsansvariga och produktledare. Förkunskaper. Ni bör ha egna erfarenheter från utvecklingsprojekt som tillämpar lean/agila principer och deltagarna bör vara bekväma med den terminologi som används inom området. Mål med kursen. Efter genomgången kurs ska ni ha fått nya idéer, verktyg och infallsvinklar på hur ni kan vidareutveckla och optimera utväxlingen av att använda lean och agila arbetsmetoder. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som kommer att arbeta med NAF eller MODAF antingen direkt med framtagning av arkitekturbeskrivningar eller genom att förstå, kravställa och/eller förmedla information om en arkitekturbeskrivning. Förkunskaper. Du bör veta vad ett arkitekturramverk är och det är en fördel om du har stött på NAF eller MODAF tidigare. Mål med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att ha grundförutsättningarna för att kunna arbeta enligt NAF och MODAF. Du kommer ha förståelse för hur du kan applicera ramverken för dina behov och känna till vad man ska tänka på vid arkitekturarbete. Beskrivning. Kursen är utformad för att ge gemensam erfarenhetsutveckling för deltagarna, med stöd av kursledarnas erfarenhet och vägledning. Helhetsgrepp. Under kursen vill vi hjälpa er att ta ett helhetsgrepp på agil utveckling, inte bara att optimera enskilda delar som till exempel Scrum och XP. För att ni ska få maximal nytta av att arbeta med agila metoder vill vi lyfta fram att det handlar om en helhet, ett synsätt som bör genomsyra hela verksamheten. Dialogseminarium. Kursen bygger bland annat på att deltagarna i dialogseminarieform reflekterar över sina erfarenheter från det agila arbetet som gjorts hittills och samtalar kring detta. Utifrån deltagarnas egna berättelser och protokollet från dialogseminariet fås en beskrivning av nuläget. Den används sedan för att analysera eventuella problem och därefter identifiera och prioritera önskade förändringar. Avslutningsvis arbetar vi tillsammans fram konkreta förslag på hur ni kan nå dit. Övningar. Under kursens gång kommer olika tillämpningsfrågor och problemställningar i fokus och olika typfall och övningar kan illustrera principerna som diskuteras. Deltagarnas egna erfarenheter från liknande fall kan användas för att komplettera bilden. Skräddars s. Kursledarna kommer hela tiden att styra arbetet framåt och bidra med sparring och förslag utifrån sina egna erfarenheter. Kursen, som omfattar 1-2 dagar i grundutförandet, ges på beställning på valfri ort och skräddarsys efter kundens önskemål. Antal dagar: 1 2 Dialogseminarium kring erfarenheter och nuläge Analys av förbättringsmöjligheter Vägledning i hur ni kan ta nästa steg med Agile Daniel Södergård är den f d officeren som hoppade av en militär karriär och satsade på en framtid som systemvetare istället. Han ser flera positiva likheter mellan de två rollerna som officer och utbildare på Combitech: vikten av pedagogik och engagemang är densamma. Beskrivning. Kursen kommer att gå igenom de båda ramverken i detalj och göra en jämförelse mellan dem. Ramverk. Kursen ger en full genomgång av ramverken och går igenom de olika vyerna i detalj och förklarar hur de är uppbyggda och vad som är syftet med dem. Även den underliggande metamodellen kommer att gås igenom för varje vy. Skillnaden mellan de två ramverken kommer också att belysas för varje vy, samt hur de olika vyerna hänger ihop och påverkar varandra. Centrala begrepp. De centrala begreppen för ramverken kommer att förklaras i mer detalj för att ge förståelse hur de används i ramverken. Kursen ska också ge en förståelse för hur ramverken är uppbyggda och vilka tankar som ligger bakom. Övningar. Ramverken behöver användas för att få förståelse för hur ramverket kan användas. Därför finns det ett flertal övningar under kursens gång. Övningarna bygger på ett genomgående exempel så att de olika övningarna hänger ihop och att förståelsen för hur en arkitekturbeskrivning byggs upp ökar. Hjälpmedel och erfarenheter. Stöd för hur man börjar med ett arkitekturarbete och definierar vad som ska fångas kommer att beskrivas. Även en översikt över de hjälpmedel som finns i form av verktyg beskrivs. Kursen avslutas med att visa erfarenheter från arbete med arkitekturbeskrivningar och tips på hur man ska undvika vanliga fällor. Antal dagar: 2 Ramverk Centrala begrepp Övningar Hjälpmedel och erfarenheter Kurslitteratur. UK Ministry of Defence Architecture Framework (MODAF) NATO Archchitecture Frame ork (NAF). (från denna sida finns en länk vidare till ramverket) 22 23

13 Erfarenhetsutveckling & metoder Modellbaserad systemutveckling Stockholm: 24 nov + 6 dec Linköping: maj Kursen ges även på beställning. Estimering av programvara och system Konsten att estimera. Det är få projekt som genomförs inom de kostnadsoch tidsra mar som satts upp i början av projektet. Det här beror naturligtvis delvis på att förutsättningarna ändras under projektets gång. En annan bidragande orsak är att kostnads- och tidsuppskattningen inte stämmer med verkligheten. Estimering är komplicerat. Denna kurs går igenom de faktorer som påverkar kostnaden och tiden för ett projekt, olika metoder för estimering och ger exempel från några olika projekt. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig personer som ansvarar för estimat i sitt arbete. Mål med kursen. Efter kursen ska du ha fått grundläggande kunskaper om estimering och dess bety delse. Introduktion i NATOs arkitekturramverk (NAF v3) Dokumentera och redovisa en arkitektur. Enkelt uttryckt kan man säga att ett arkitekturramverk talar om hur man ska dokumentera och redovisa en arkitektur samt vilka vyer som ska ingå. Om vi jämför med arkitekturen i ett hus så är de inblandade såsom arkitekt, rörmokare, takläggare och inredningsarkitekt intresserade av olika delar av ritningen (vyer), men alla utgår från samma underlag så att alla hela tiden vet att de pratar om samma hus och ungefär så fungerar också NAF v3. Vem vänder sig kursen till? Målgruppen för kursen är de som har intresse av arkitekturer, verksamhetsarkitekturer, verksamhetsmodellering, UML, informationsmodellering, verifiering och validering och/ eller jobbar inom försvarssektorn. Mål med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att ha grundläggande kunskaper i arkitekturramverk, NAF samt MoDAF. Modellbaserad design, kodgenerering och exekvering Konkreta övningar visar på möjligheterna. Vi börjar med att använda oss av ett modelleringsspråk för att ta fram en design. Sedan tar vi oss via generering av målspråkskod till en exekverande binärkod. För att nå målet, ett exekverande exempelsystem i målmiljön, varvar vi teoretiska genomgångar med praktiska övningar. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till alla som är intresserade av att utifrån en modell generera och exekvera kod på både värddator och målmiljö. Har du redan deltagit i MBSE Arkitektur så är denna kurs en naturlig fortsättning i kurspaketet. Antal dagar: 1+1 Design Kodgenerering Exekvering Projektstyrning av programvara Systemutvecklingens grundspel Förkunskaper. Du bör ha kunskaper i C++ då programmeringen sker i det språket. Det är lämpligt men inget krav att du har genomfört kursen MBSE Arkitektur. Programvaruutveckling blir alltid sen och kostar m cket pengar. Detta är ett ofta förekommande påstående. Att driva projekt är komplext och ställer krav på många olika färdigheter. I grunden bygger alla projekt på att ett antal grundläggande projektstyrn ingsmetoder vars syfte är att skapa struktur och översikt. Även om dessa metoder är nödvändiga är de inte tillräckliga då också projektledarens praktiska erfarenhet är avgörande för ett fram gångsrikt projekt. Fokus för denna kurs är att presentera ett antal handfasta och enkla projektstyrningsmetoder som ger en grundläggande bas att bygga vidare på. Vem vänder sig kursen till? Kursen är främst avsedd för nya projektledare eller för dem som har några års erfar enhet av projektledning. Mål med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att fått grundläggande kunskaper om projektledning av programvaruutveckling från uppstart till projektavslut. Riskhantering En användbar metod för riskhantering. Ett utvecklingsprojekt innehåller alltid risker. Riskhanteringen erbjuder en möjlighet till framförhållning. Syftet är att på ett rationellt sätt identifiera, formulera och prioritera risker varefter åtgärdsprogram tas fram. Kursen behandlar en rättfram metod för riskhantering. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig personer som ansvarar för eller är styrda/påverkade av risker i sitt arbete. I lagsporter måste alla lagmedlemmar kunna grunderna. Oavsett hur duktig man är som individ så är det hela lagets skicklighet som gäller för att få ett bra slutresultat. Systemutveckling är som ett lagspel där varje spelare känner spelsystemet och kan förutse lagkamraternas rörelser. När grundspelet fungerar skapar det utrymme för improvisation och spel i toppklass. Den här kursen ger just den grundläggande helhetsbild som alla utvecklare behöver. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som nyligen börjat arbeta med systemutveckling och som vill bli en uppskattad lagkamrat och kunna vara med och ansvara för hela lagets resultat. Det räcker inte med att vara expert på din egen del utan du måste samtidigt förstå spelreglerna för hela laget. Kursen är också värdefull för dig som arbetat med systemutveckling ett par år, men känner att du blivit isolerad i ett fack där du inte fått en chans att förstå hur systemutveckling hänger ihop. Mål med kursen. Efter kursen kommer du att förstå din roll i helheten och hur viktig du är som lagkamrat. Kursen kommer att ge dig en ny bild av vad systemutveckling är och vilka delar som kan ingå. Du kommer att lära dig nya begrepp och få insikt i delar som, just nu kanske känns mindre viktiga, men som efter ytterligare en tid i yrket är betydelsefulla att förstå. Den nya kunskapen kan samtidigt ligga till grund för din personliga utveckling. Du vet nu vilka spelare som finns med i laget och vilka platser du kan få möjlighet att spela på i framtiden. Efter kursen kommer du att kunna ge en bra beskrivning av hur dina uppgifter påverkas av övriga delar av systemutvecklingen. Du kommer att kunna formulera din roll i förhållande till andra roller och även förstå vad som krävs av dig för att ge en bra passning till nästa led, spelaren som ska ta hand om ditt arbetsresultat. Mål med kursen. Målet med denna kurs är att konkretisera utveckling av system med modellbaserade verktyg. Beskrivning. Vi börjar med att titta på möjligheterna med modellering. Det finns olika notationsspråk för modellering - UML är inte det enda även om det är det dominerande. Olika lösningsansatser lämpar sig olika bra för olika problemdomäner. UML är till exempel inte lämpligt för design av avancerade regelsystem. Vidare berör vi kopplingar till utvecklingsmetodik, process och projektstyrning. Dessa aspekter är starkt bidragande faktorer till om ett MBSE-projekt blir lyckat eller inte. Vi tar upp vanligt förekommande modelleringsbegrepp (t ex MDD, MDA, PIM, PSM) och sätter dem i ett sammanhang. Design. Vi tittar på exempel i de för kursen aktuella verktygen och gör övningar så att du får en egen uppfattning hur det är att jobba i ett modellbaserat verktyg. För att spara pengar och öka lönsamheten pratar många organisationer om produktfamiljer och produktlinjer. Kursen fördjupar sig inte i dessa ämnen, men relaterar MBSE till begreppen och exemplifierar vad det skulle kunna innebära. Vidare tittar vi på möjligheter att lyfta in befintlig kod i ett verktyg, ofta kallat reverse engineering. Kodgenerering. Programvaruutveckling har genomgått och genomgår en evolution där vi gått från assemblerkod till C, vidare till högnivåspråk som C++/Java/C#/Ada och nu vidare till modeller där kod genereras. Även om inte kodgenerering i sig sparar tid på ett avgörande sätt så finns det fördelar. Också i denna del är övningar en central del för att ge dig konkreta erfarenheter under kompetent handledning. E ekvering. För att kunna exekvera en modell krävs någon form av beteendekod. En del modelleringsverktyg innehåller sådan notation medan andra saknar det. Dessa verktyg måste inkludera någon form av beteende för att kunna exekveras. Att leka är att lära tycker Johan Andersson, systemutvecklare Mål med kursen. Efter kursen ska du ha fått grundläggande kunskaper om riskhantering och dess bety delse. Hur risker identifieras, analyseras och prioriteras. Dessutom kommer du att ha fått praktisk övning i vad riskhantering innebär och vad som är viktigt att tänka på i praktiken. på Combitech. Johan basar för MBSE Bootcamp den enda kurs där du får delta i en robotkamp. Johan är utbildad på Tekniska Högskolan i Linköping och har arbetat med MBSE i projekt för bl a Nokia och Saab Aerosystems

14 Modellbaserad systemutveckling Linköping: okt Stockholm: apr Kursen ges även på beställning. Systemarkitektur med SysML MBSE Arkitektur Antal dagar: 1+1 Krav Användningsfall Systemkomponenter Interaktion Spårbarhet Gränssnittsdefinition Modellbaserad systemutveckling Hur kan MBSE användas inom arkitekturen? Syftet med kursen är att förmedla hur olika aspekter på en produkts arkitektur kan representeras i verktyg. Att kunna kommunicera dessa aspekter är viktigt och vi försöker därför i möjligaste mån utnyttja grafiska beskrivningsformer. En viktig del av kursen är också att visa hur man metodiskt kan bygga upp denna information/arkitektur. Erik Her og, Saab Aeronautics Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som har några års erfarenhet inom mjukvarurelaterad produktutveckling. Förkunskaper. Du har arbetat inom någon av rollerna: produktansvarig, projektledare, systemarkitekt, programvaruarkitekt, programvaruutvecklare/testledare, elekronikkonstruktör eller motsvarande. Mål med kursen. Efter kursen ska du ha fått kunskaper och grundläggande färdigheter för att själv skapa en systemmodell över din produkts kravanalys och arkitektur enligt en sammanhängande metodik. Du ska också ha fått kunskaper om hur olika typer av dokumentation kan framställas från modellen. Krav. Grundläggande för all utveckling är att finna och formulera de krav som ska vara styrande för produkten. Krav är något som traditionellt formulerats i textbaserade dokument. På senare tid har specifika kravhanteringsverktyg börjat användas. Även med dessa utgör kraven bara ett underlag att utforma systemet efter (och verifiera mot). Krav kan på olika sätt integreras med modelleringsverktyget alternativt representeras direkt i modelleringsverktyget. Olika typer av krav studeras med utgångspunkt i hur de påverkar konstruktionen/arkitekturen och hur de lämpligen representeras i produktens systemmodell. Användningsfall. Användningsfallsanalys är ett effektivt sätt att identifiera krav. Resultatet är en funktionell kravbeskrivning i form av scenarion som visar användares interaktion med systemet och utgör underlag till systematisk utformning av system. Beskrivningen görs utan tankar på systemets interna uppbyggnad. S stemkomponenter. Systemet består av ett antal delar (systemkomponenter) som måste identifieras. Kursen ger exempel på metodik för att finna en bra uppdelning av systemet. Ansatsen i kursen är objektorientering men en mappning görs även med ett traditionellt funktionellt angreppssätt (functional decomposition). Spårbarhet. Systemmodellen bör innehålla spårbarhet mellan krav och design. Den delfunktionalitet som är allokerad till respektive systemkomponent ska kunna spåras till produktens krav. Även spårbarhet mellan krav och verifieringsmetod är viktigt. Gränssnittsdefinition. En bra arkitektur karakteriseras av god uppdelning med minimala beroenden och tydliga gränssnitt. Att komponenter kan definieras utifrån sina gränssnitt ger till exempel god möjlighet till partitionerad utveckling, utbytbarhet, skalbarhet och produktlinjearkitektur. Kursen visar ett tjänsteorienterat sätt för att med tillhörande data definiera gränssnitten. Skräddarsydd kurs ger mer exakt kunskap Skräddars dda kurser ger Saab Aeronautics medarbetare e akt den kunskap de behöver för att kunna arbeta på rätt sätt. När Saab Aeronautics behövde ta fram en kurs för att utbilda medarbetare i modelleringsspråket SysML så valde man att samarbeta med Combitech för att skräddarsy en utbildning och sedan låta Combitech hålla i kurserna. En metod som har varit väldigt lyckad menar Erik Herzog på Saab Aeronautics. Om man inte har en kurs som är anpassad efter egna förhållanden så är det lätt hänt att medarbetarna bara får veta hur man skulle kunna lösa en viss uppgift. Det vi ville får fram var en utbildning som inte bara gav en allmän kunskap utan som visade precis hur vi löser uppgifterna på Saab, säger han. Det gör att medarbetarna inte bara får en generell kunskap inom området efter utbildningen utan att de vet exakt hur den kunskapen ska användas i deras dagliga arbete. Genom att vända sig till Combitech kan Saab Aeronautics också frigöra resurser som annars hade behövts i utbildningen. Nu behöver vi inte använda vår egen personal som kursledare och dessutom slipper vi all administration vad gäller hantering av anmälningar, interndebiteringar och annat som vi annars hade behövt ta hand om, säger Erik Herzog. Interaktion. Den funktionalitet som beskrivits i användningsfallen ska realiseras av systemet. Systemets ingående komponenter erbjuder komplett funktionalitet genom att interagera med varandra. Interaktion kan beskrivas på ett antal olika sätt, exempelvis sekvensdiagram. Från den akademiska världen kommer Gert Johansson som disputerade vid Linköpings Tekniska Högskola. Därefter blev det några år som företagare och uppfinnare innan han kom till Combitech. Gert är särskilt intresserad av modellbaserad systemutveckling och hoppas att kursdeltagarna tar till sig själva kärnan i metodiken. Då löser sig resten ganska smidigt

15 Modellbaserad systemutveckling Antal dagar: 3 Modellbaserad systemutveckling Göteborg: sept Stockholm: okt maj Linköping: mars Kursen ges även på beställning. Praktisk modellering med UML Kravmodellen Systemmodellen Logisk vy Fysisk vy Processvy Implementationsmodellen vi sätter språket i sitt sammanhang. Denna kurs är inriktad på konkret och pragmatisk användning av UML, framför allt för tekniska och inbyggda system. Genom att våra kursledare normalt arbetar i projekt som konsulter och mentorer kan de hela tiden koppla kursmomenten till sin praktiska erfarenhet och vad som är viktigt. Målet med kursen är att få en grundläggande förståelse för objekttänkande och att kunna arbeta praktiskt med UML för olika typer av system och i ett projekts olika faser. Modellbaserad utveckling Bootcamp Spännande utveckling med modellbaserade verkt g. MBSE Bootcamp är en mycket intensiv tillställning med fokus på hands-on erfarenhet av vad modellering i kodgenererande verktyg kan innebära. I sitt standardutförande genomförs den i UML-verktyget Rhapsody, men kan på förfrågan även hållas i andra MBSE-verktyg. Vi tar oss från design i modelleringsspråk via generering av målspråkskod till exekverande binärkod. Kursen avslutas med en robottävling där deltagarnas nyvunna kunskaper sätts på prov. Vem vänder sig kursen till? Kursen riktar sig till alla som vill prova på och få en förståelse för modellbaserad utveckling. Det vill säga alla kategorier, från projektledare till mjukvaruingenjörer. Läs mer om våra kurser på Vem vänder sig kursen till? Kursen är avsedd för alla som är involverade i objektorienterad systemutveckling, framförallt för tekniska och inbyggda system. Förkunskaper. Inga förkunskaper krävs men förståelse av objektorientering underlättar. Mål med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att kunna använda UML för modellering i riktiga projekt, från kravanalys till implementation. Du kommer att kunna modellera med hjälp av de flesta diagramtyperna i UML 2.0. Beskrivning. Kursen är uppbyggd kring en utvecklingsprocess kallad PARTS som definierar tre informationsmodeller. Denna kurs tar upp samtliga modeller; kravmodellen, systemmodellen samt implementationsmodellen. Dessa modeller bär information framtagen under analys-, design- och implementationsfasen vid utveckling av system. Vi inleder med en diskussion kring modellering i allmänhet och en bakgrund till UML. Vi utgår från en verklig problemställning och designar en lösning under flera övningspass. Syftet med denna kurs är att lära sig utveckla system med hjälp av UML hela vägen från kravmodellering ner till implementation. Kravmodellen. I denna inledande del diskuterar vi vilken information som behövs för att vi ska skapa oss en så komplett och gemensam bild som möjligt av systemet och dess delar. Här ingår funktionella krav, egenskapskrav och konstruktionsbegränsningar. Med hjälp av användningsfallsanalys och problemdomänmodellering definierar vi alla våra krav för att vår förståelse ska bli så bra som möjligt. Här ingår även en introduktion till objektorientering. S stemmodellen. Efter att ha definierat vad vi ska göra så försöker vi lösa problemet. När vi jobbar med systemmodellen designar vi fram och samlar information kring hur systemet ska bete sig. Vi visar även hur de tre vyerna hänger ihop (logisk, fysisk och processvy). Logisk v. Fokus är på den statiska och dynamiska modelleringen av logiken, först på en arkitekturell nivå och sedan något mer i detalj på subsystem, komponenter och klasser. Här presenteras metoder för hur man kan bryta ner systemet i mer lätthanterliga delar. En viktig del är att realisera våra krav med hjälp av samarbeten. Hur realiserar våra statiska klasser ett användarkrav? Slutligen går vi igenom alla de UML-diagram som är användbara för att beskriva denna typ av information. För att definiera de sista detaljerna använder vi tillståndsdiagram för att specificera de klasser som är beroende av olika tillstånd. Vi specificerar det exakta beteendet av dessa klasser och kan, med ett verktyg eller manuella översättningsregler, generera kod. F sisk v. Detta kortare stycke visar hur vi i UML definierar verkligheten runt systemet, i vilken miljö vår logik ska exekvera samt de designbeslut vi måste överväga. Processv. I den tredje vyn arbetar vi med att definiera systemets realtidsegenskaper. Hur får vi logiken att exekvera på lämpligt sätt i vår hårdvara? Vi går igenom de UML-diagram vi kan använda för detta, samt kompletterar med tekniker och viktiga ställningstaganden. Implementationsmodellen. Den tredje modellen definierar hanteringen av hur vi transformerar vårt system till en exekverande binär på en hårdvaruplattform med ett lager av operativsystem emellan. Kurslitteratur. Vanligtvis används The Unified Modeling Language Reference Manual (2nd edition) från Addison-Wesley, men andra alternativ förekommer. Mål med kursen. Målet med MBSE Bootcamp är att konkretisera utveckling av system med modellbaserade verktyg. Modellbaserad test och modellsimulering N a möjligheter med hjälp av modellbaserad test och simulering. Vi går igenom begreppet simulering. Simulering används t ex då det är för dyrt eller farligt att testa med det riktiga systemet. Det är också användbart då man vill få en känsla för systemets prestanda och egenskaper innan det utvecklats. Syftet med test är att visa att system fungerar som det är tänkt. Test är en form av mer formaliserad simulering. En utmaning är hur man kan återanvända simuleringar och tester som man gör i simulerad miljö. Vem vänder sig kursen till? Alla som är involverade i systemutveckling av inbyggda system och realtidssystem på design och testnivå. Mål med kursen. Efter kursen ska du ha fått en genuin förståelse för simulering och modellbaserad test och dess betydelse för ett lyckat utvecklingsprojekt. Anders Lisper pluggade på civilingenjörslinjen för teknisk fysik i Uppsala, med inriktning mot systemteknik. På Combitech har han varit konsult på företag som Ericsson, Stoneridge Electronics och Atlas Copco. Han gillar att undervisa och är dessutom gift med en pedagogisk utvecklingsledare! 28 29

16 Krav, test och granskning Stockholm: okt Linköping: 9 11 nov mars Göteborg: maj Kursen ges även på beställning. Certifierad Testare Grundnivå enligt riktlinjer från ISTQB och SSTB Antal dagar: 3 Grunderna inom test Test genom programvarans livscykel Statiska tekniker Testdesigntekniker Testledning Verktygsstöd Boss Media Digital Gaming a GTECH G2 Company Henric Westergren, G2 Boss Media Kan du hålla jämna steg med utmaningarna inom testområdet? För att ge utrymme för övningar som hjälper till att befästa kunskap hålls denna certifieringskurs under fyra dagar. Vårt mål är att förmedla kunskap på djupet, som är beständig och inte bara för att klara en examination. Efter godkänd kurs blir du certifierad testare på grundnivå med förutsättningar att fortsätta till högre certifieringsnivåer inom området för programvarutest. Vår kunskaps- och mognadsgrad vad gäller testning ökade dramatiskt efter Combitechkursen. Det konstaterar Henric Westergren vid spelutvecklingsföretaget G2 Boss Media i Vä jö. Företaget tillhör koncernen Gtech G2 med 720 anställda, där 250 arbetar i Vä jö och Stockholm. G2 Boss Media utvecklar mjukvara för bettingspel, alltså digitala spel som poker, bingo, osv, men har även en liten del av verksamheten i spelmaskiner av t pen enarmade banditer. Spelens natur och det faktum att spelbranschen är en bransch som regleras och domineras av offentliga aktörer, ställer i sin tur krav på omsorgsfull testning, dokumentation och certifiering. Det handlar ju om pengar. Vi kände att vi behövde lyfta vår kunskapnivå för att svara upp till de förväntningar som kunderna har på oss, säger Henric Westergren. Det kändes naturligt för honom och hans kollegor att vända sig till Combitech med en förfrågan om utbildning. Boss Media har tidigare samarbetat med Combitech i utvecklingsprojekt och Combitech finns på plats i Växjö, så konsulterna där ingick redan i spelutvecklarnas lokala nätverk. Under tre dagar fick Boss Medias medarbetare fördjupa sig i Comibitechs kurs Certifierad testare på grundnivå. Men vi ville dessutom ha ett särskilt upplägg på kursen med inriktning på dels attityder och tänkande kring testverksamhet och hur det kan komma in tidigare i projekten, dels strukturella frågor. Alltså hur vi kan bygga upp gemensamma erfarenheter och verktyg för testning på företaget. Tolv medarbetare genomgick kursen hösten 2010 och Henric Westergren ser det bara som en början. Det här var startskottet. Vi kommer att fortsätta och specialisera oss ännu mera inom området testning i framtiden. Vem vänder sig kursen till? Alla som har ett intresse av programvarutestning, såsom testare, testledare, programmerare, projektledare eller kvalitetsansvarig. Förkunskaper. Du får gärna ha varit i kontakt med test i något sammanhang, men det är inte ett krav. Mål med kursen. Efter kursen kommer du att ha förståelse för grunderna inom test. Kunskapen och förståelsen om programvarutest kommer att hjälpa dig att förklara samband, likheter och skillnader mellan olika testbegrepp, testtekniker och testnivåer mm. Dessutom kommer du att lära dig att välja rätt användning av begrepp eller teknik i ett givet sammanhang. Beskrivning. Vi på Combitech värdesätter kunskap. Därför har vi valt att erbjuda en grundläggande testkurs med möjlighet att certifiera sig inom programvarutestning. Genom att bli en certifierad testare på grundnivå får du ett objektivt bevis på din kunskap, med möjligheter att fortsätta till högre certifieringsnivåer inom programvarutest. Combitech blev 2006 det första företaget i Sverige som ackrediterades av SSTB för att ge en ISTQB-baserad testkurs på svenska med svenskt kursmaterial. Därmed är vi en av landets få godkända kurshållare för att hålla kursen helt på svenska. Bakgrund. Våra produkter blir allt mer komplexa och innehåller mer programvara. Detta innebär att test blir en allt viktigare del av programvaruutvecklingen. En effektiv test förutsätter hög kompetens inom testområdet hos testare, men även hos utvecklare, projektledare och kvalitetsansvarig. Blandning av teori och konkreta e empel. Kursen ger dig en grundläggande kunskap om test som alla som utvecklar programvaruprodukter behöver ha. Du får lära dig testprocessen med olika tekniker och grundbegrepp, inklusive hur vi väljer testfall utifrån kravspecifikationer och design. Vi går igenom testnivåer och syftena med dessa. Principerna för hur du bör tänka för att få en så effektiv test som möjligt, hur vi organiserar testverksamheten och hur verktyg kan stödja vår testverksamhet. Under kursen kommer vi genom både teori och konkreta exempel att tillämpa de olika nivåer som kursen är uppbyggd på: Att komma ihåg Du som kursdeltagare ska känna igen, komma ihåg och påminnas om uttryck och begrepp. Att förstå Du som kursdeltagare ska välja ut skälen, eller förklaringarna, till påståenden som är relaterade till ämnet och kan sammanfatta, jämföra, klassificera och ge exempel på testbegrepp. Exempel: Som testare förstår man ju självklart varför vi ska testa men är det alltid lika självklart vilka nivåer som vi ska använda i vår testning? Hur berättigar vi vår testverksamhet? Kan vi, med hänsyn taget till de tids- och resursbegränsningar som oftast finns i vår vardag, kommunicera test rätt? Genom en djupare förståelse kan vi bättre motivera test i våra organisationer och få bättre gensvar för vårt arbete med test. Att använda Du som kursdeltagare kan välja rätt användning av ett begrepp eller teknik samt tillämpa det i ett givet sammanhang. Exempel: Vilka tekniker är lämpliga och när? Hur kan vi identifiera gränsvärden för giltiga och ogiltiga klasser? Hur väljs testfall ut från ett givet tillståndsövergångsdiagram för att täcka alla tillståndsövergångar? Vilka testdokument ska jag använda och hur? Hur ser dokumentmallar ut enligt aktuell IEEE-standard och hur nyttjar jag dem bäst i min testverksamhet? Alla delar i kursen kommer att ge dig grundförutsättningarna för att hantera test så effektivt som möjligt på ditt företag. Efter kursen, dag fyra, genomförs en examination. Med godkänt resultat är du sedan Certifierad testare grundnivå. Anders Magnusson har jobbat som konsult sedan slutet av 90-talet, främst med SW-test inom telekom, automotive, medicin och industri. Efter att ha jobbat som konsult under ett flertal år och även drivit ett eget konsultbolag jobbar Anders idag som affärsutvecklare för Combitech i Göteborg

17 Krav, test och granskning Linköping: sept Stockholm: 7 8 feb Kursen ges även på beställning. Test i praktiken Linköping: okt 24 apr + 11 maj Göteborg: 22 nov + 7 dec Stockholm: 31 jan + 14 feb Kursen ges även på beställning. Effektiv kravhantering Antal dagar: 1+1 Inledning Kravhantering i ett perspektiv Insamling Dokumentation Prioritering Verifiering och validering Förvaltning Övningar och dialog Erfarenhetsbaserad mjukvarutest av komple a s stem. Kursen visar hur test förhåller sig till andra metoder för att förbättra en produkt och hur de aktiviteter som ingår i test förhåller sig till varandra. Ett metodiskt sätt att planera och bedriva testverksamhet beskrivs. Kursen innehåller även många diskussioner och praktiska övningar i att ta fram testfall med olika metoder. Nödvändig för att överleva. Krav är den grund som alla utvecklingsprojekt vilar på utan en fungerande kravhantering riskerar projekten att kollapsa, vilket innebär både förseningar och ökade kostnader. För att undvika detta krävs en strukturerad kravhantering där giltiga krav fastställs för varje given tidpunkt i utvecklingsprojektet. Allt i syfte att skapa en produkt som stämmer överens med kundens önskemål. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta som testare eller projektledare som behöver få en grundläggande förståelse för test i projekt. Förkunskaper. Inga formella förkunskaper krävs, men du förväntas ha tillräcklig erfarenhet för att se utmaningarna med test. Under kursen kommer ett antal exempel bygga på att du som deltagare besitter grundläggande förståelse för systemarbete. Mål med kursen. Målet med kursen är att ge deltagarna tillräckliga kunskaper för att kunna delta i projekt där moderna testtekniker används. Beskrivning. Kursen ger en grundläggande förståelse för test och visar hur metoden fungerar i förhållande till andra vägar för att förbättra en produkt. Deltagarna får ta del av kursledarnas praktiska erfarenheter och upplägget bygger även på många diskussioner och praktiska övningar. Ett metodiskt sätt att planera och bedriva testverksamhet beskrivs samtidigt. Påverkar test utvecklingsarbetet? Vi kommer att bekanta oss med olika utvecklingsmetoder och hur de påverkar test. Vi undersöker också vad som gäller för motsatsen: påverkar test utvecklingsarbetet? För att skapa en förståelse för hur det fungerar sätter vi test i ett längre perspektiv. Planering av test. Resultatet av all testplanering ska finnas dokumenterat i en testplan. Beroende på projektets storlek och omfattningen av test kommer planen att delas upp i testnivåer. Vad ska finnas med i en testplan och vilka är mottagarna av den? Hur påverkar standarder test och påverkar testplanen övriga delar av projektet? Design av testfall. Identifiering av testfall som testar alla krav är en självklarhet i teorin. I praktiken finns inte tid att testa allt. Hur reducerar vi testfallen till ett minimum samtidigt som vi fortfarande kan visa att vi har testtäckning? Vi undersöker därför vilka tekniker som finns för att reducera antalet testfall med bibehållen testtäckning? Vad mera ska testas när vi har verifierat alla krav? Antal dagar: 2 Påverkar test utvecklingsarbetet? Planering av test Design av testfall Genomförande av test Metoder för felrapportering och verifiering av rättade fel Workshop Hjälpmedel för test Genomförande av test. Att exekvera testfall på ett felfritt system är enkelt men vad händer när man inte får förväntat resultat? Hur utreder man incidenter? Hur ska fel rapporteras? Metoder för att rapportera fel och verifiering av rättade fel. Syftet med felrapporter är att teckna ner scenariet som ledde fram till ett icke förväntat resultat av ett eller flera testfall. Felrapporten ska vara så utformad att utvecklarna kan återskapa felet och påbörja felrättningen. Vid verifiering av ett rättat fel ska information finnas med om t ex påverkade delar i systemet. Workshop. Kursen beskriver teoretiskt hur effektiv test ska bedrivas. För att ytterligare belysa de teoretiska delarna kommer ett delsystem att genomgå en testrunda. Workshopen kommer att genomföras fördelat under kursens alla dagar där de olika teoretiska delarna kommer att tillämpas praktiskt. Hjälpmedel för test. På marknaden finns idag ett stort antal testverktyg. Vi presenterar ett axplock och vad de är tänkta att underlätta test med. Tore Qvist är inte rädd för att hålla i stora projekt och föreläsa för stora grupper. Man blir inte en bra kursledare med automatik, säger han. Den sociala kompetensen är lika viktig som ämneskunskaperna, för att genomföra en bra kurs. Det gäller att vara lyhörd inför kursdeltagarnas frågor. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till alla som på något sätt kommer i kontakt med krav i sin verksamhet. Detta kan innebära såväl utvecklare som chefer. Förkunskaper. Inga speciella förkunskaper krävs. Mål med kursen. Efter kursen ska du ha fått en genuin förståelse för kravhantering och dess betydelse för ett lyckat utvecklingsprojekt. Beskrivning. Kursen baseras på mångårig erfarenhet av kravhantering från ett antal olika branscher. Ett stort fokus läggs på att identifiera, hantera och om möjligt förebygga de problem som är vardag i de flesta utvecklingsprojekt. Inledning. Viktiga frågor att besvara: Vad är kravhantering och varför är kraven så viktiga? Vad är syftet med krav? Hur förhåller sig kundkrav till andra krav? Vad är ett bra krav? Finns det risker med krav? Kravhantering i ett perspektiv. Faktorer som påverkar implementeringen av en kravhanteringsprocess är bl a vilken utvecklingsmodell som används, hur kraven används, vilken bransch en organisation verkar inom, hur kunder uppfattar krav och vilka verktyg och testmetoder som används. Alla dessa och ytterligare faktorer kan göra även en skenbart enkel kravprocess komplicerad. Insamling. Det syftar till att analysera och identifiera krav för en framtida (eller befintlig) produkt. Det finns olika typer av krav, t ex funktionella och ickefunktionella, varav de senare är svårare att identifiera men nog så viktiga. Dokumentation. Hur krav dokumenteras beror bland annat på vilka intressenterna i ett utvecklingsprojekt är dvs vilka som behöver förstå kraven. Bland det viktigaste med en kravdokumentation är att den ska möjliggöra skapandet av gemensamma bilder, något som är en direkt framgångsfaktor för alla utvecklingsprojekt. Prioritering. Det handlar om att välja de krav som ger en produkt som kunden är nöjd med till en rimlig kostnad. Som stöd för detta finns ramverk som kan stötta vid prioriteringen. Dessa ramverk skapar de beslutsunderlag som behövs för att fatta väl underbyggda beslut. Verifiering och validering. Syftet med verifiering är att säkerställa att kraven beskriver rätt funktioner och beskriver dem på rätt sätt. Detta för att försäkra sig om att den produkt som utvecklas har förutsättningar att möta kundens krav. Syftet med validering är att säkerställa att det utvecklade systemet uppfyller de krav som ställts på det. Detta för att försäkra sig om att den produkt som utvecklats faktiskt möter kundens krav. Kom ihåg det går aldrig att gömma fel! Förvaltning. Det handlar bland annat om hantering av kravändringar. Att kraven ändras under ett utvecklingsprojekt är ett faktum och en strategi för detta är nödvändig. Förvaltning handlar även om att skapa strategier för återanvändning av krav. Övningar och dialog. Reflektion och dialog kring centrala frågor Praktiska övningar kring: - Kravinsamling - Kravformulering och dokumentation säkerställande av önskvärda kravegenskaper En stor glädje att lära ut känner konsulten Anders Johnsson. Redan som ingenjörsstudent var han engagerad i räknestugor och som fadder för yngre studentkamrater. Anders har också en stor erfarenhetsbank att ösa ur: att ha deltagit i ett antal projekt som granskningsledare eller teamledare har givit honom en insikt i vad som är möjligt att uppnå med rimliga insatser

18 Krav, test och granskning Antal dagar: 1 Antal dagar: 1 Linköping: 13 sept 22 maj Stockholm: 1 nov 6 mars Kursen ges även på beställning. Effektiv granskning Introduktion till granskningar: Vad vinner man på att granska? Roller, ansvar och befogenheter Hantering av stora dokument Individuell granskning Granskningsmötet Att använda granskningsroller Förslag på mätetal Uppsala: 20 okt Kursen ges även på beställning. Medicinteknisk produktutveckling Nyhet! Patientsäkerhet Tillverkarens ansvar Vilka aktörer och lagar finns Europeiska medicintekniska regelverken Vigiliance system för rapportering av olyckor Standarder Från produktidé till färdig produkt Konstruktionsprocessen Tester och dokumentationskrav, teknisk fil Anta utmaningen att leda ett granskningsmöte. Granskning är det mest kostnadseffektiva sättet att förbättra kvaliteten på ett dokument. Metoden är generell och kan tillämpas på allt skrivet material. Du får praktiskt prova på många av granskningsprocessens olika steg i övningar. Inte minst får du anta utmaningen att leda ett granskningsmöte. Vad räknas som medicinsk teknik? Uppfinningsrikedom och en ökad av användning av IT inom vården leder till att det inte är så enkelt att avgöra vad som räknas som en medicinteknisk produkt. Men det finns några grundläggande begrepp och definitioner som avgör detta. Kursen går igenom dessa begrepp och definitioner samt tar även upp kombinationsprodukter och ger exempel på några typiska medicintekniska produkter inklusive programvaror och IT-applikationer som numera är mer tydligt utpekade. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till personer som ansvarar för eller deltar i granskningar av dokument och kod samt alla som ska agera granskningsledare. Även personer som måste förstå och stödja aktiviteter relaterade till granskning, exempelvis projektledare, linjechefer och kvalitetsansvariga. Förkunskaper. Inga förkunskaper är nödvändiga. Mål med kursen. Efter kursen ska du ha fått en grundläggande förståelse för hur effektiva granskningar ska planeras, ledas och genomföras. Beskrivning. Granskning kan tillämpas på allt skrivet material, t ex ritningar, offerter, kontrakt och andra ledningsdokument. Det gäller även mjukvarurelaterade dokument som kravspecifikationer, design, modeller, källkod, testplaner, testfall och användardokumentation. Kursen ger en ingående beskrivning av de olika stegen i gransknings processen. Du får tips om hur du kan gå tillväga för att hålla uppe effektiviteten. Exempelvis råd kring den individuella granskningen och hur mycket tid som bör läggas på den, hur man väljer granskningsroller för att hitta ännu fler fel och hur man ser till att granskningsmöten inte fylls av långa, ovidkommande diskussioner. Kort sagt, du får ett bra grepp om granskningsprocessen, vad du ska göra för att hålla den effektiv och en förberedelse inför de beslut som du kommer att ställas inför om du är granskningsledare. Introduktion till granskningar: Vad vinner man på att granska? Vi resonerar kring de vinster man har med att granska, framförallt de positiva bieffekterna som kunskapsspridning. Vi visar också på undersökningar som har gjorts för att utvärdera metodiken och ge en övergripande beskrivning av hur processen ser ut. Roller, ansvar och befogenheter. Vilka roller behövs för att genomföra en granskning på ett effektivt sätt? Vad innebär de olika rollerna och vad ska man tänka på när man gör rollfördelningen? Hantering av stora dokument. Nästan alla som granskar har varit med om att få en specifikation på 200 sidor och känt att man inte hinner med. Vi ger tips om hur man hanterar detta problem. Uppskattning av nödvändig tid för den individuella granskningen. Hur gör man bra tidsuppskattningar, tips och tumregler? Individuell granskning. Att hitta fel på ett effektivt sätt är svårt. Ofta sitter man och stirrar på samma sida under lång tid men ser bara samma stavfel hela tiden. Det gäller att hitta verktyg och metoder för att undvika detta och lära sig att fokusera på de stora logiska felen som blir dyra att åtgärda i ett senare skede. Granskningsmöte. En tumregel säger att 25 procent av alla punkter som man hittar i en granskning hittas under granskningsmötet. Hur gör man för att skapa den positiva atmosfär som krävs för detta? Knep för att få ett effektivt möte och positiv stämning är något som vi diskuterar. Uppdatering och uppföljning. Hur hanterar vi de problem som har uppdagats under processens gång? Vem har ansvaret för att de åtgärdas? Att använda granskningsroller. En beskrivning av vad granskningsroller är och hur de kan användas för att höja effektiviteten under granskningen. Förslag på mätetal. Vi måste följa upp effektiviteten i våra granskningar och påvisa att det är lönsamt. Det gör man genom att mäta på processen. Vi ger förslag till hur man kan göra uppföljningen på ett bra sätt. Vem vänder sig kursen till? Kursen är en introduktionskurs avsedd för dem som önskar inblick och förståelse för de villkor som ställs på medicintekniska tillverkare. Kursen vänder sig till dem som arbetar med konstruktion, utveckling, programmering, kvalitetssäkring etc. i ett medicintekniskt företag eller som vill börja i branschen och behöver få en introduktion kring de krav och regelverk som gäller för medicintekniska produkter. Förkunskaper. Inga särskilda förkunskaper krävs. Mål med kursen. Deltagaren har efter kursen en ökad förståelse för de krav som ställs vid medicinteknisk utveckling för att uppnå ökad patientsäkerhet. Beskrivning. Den medicintekniska branschen kännetecknas av att den växer och utvecklas mycket snabbt. Förutom den tekniska revolution som skett de senaste åren har även kraven på regelverk, kvalitetssäkring och standardisering ökat. Krav som för den oinvigde kan kännas svåra att förstå och överblicka. Med den här kursen får du en inblick i hur dessa krav kan se ut, varför de finns där, var man hittar dem och hur de kan tolkas och omsättas till praktisk handling. Patientsäkerhet. Kursen går igenom den grundläggande strategin kring patientsäkerhet ur ett medicintekniskt perspektiv. Vad ska man tänka på när man konstruerar en produkt? Vilka typiska problem brukar uppstå och hur kan man undvika dessa? Tonvikt läggs på att ge en inblick hur användare av medicintekniska produkter tänker och agerar. Tillverkarens ansvar. Som medicinteknisk tillverkare har man ett stort ansvar. Men hur stort är det och vad är det man ska ansvara för? Kursen beskriver de krav som tillverkaren måste uppfylla för att kunna ta ett tillverkaransvar. Då problem med medicinsk teknik ofta sker vid själva användandet diskuteras även användarnas ansvar och den svårighet som det kan innebära att avgöra vem som är ansvarig för vad. Europeiska medicintekniska regelverken. Det finns tre regelverk för medicintekniska produkter. Kursen ger en introduktion till det vanligaste regelverket kallat MDD. Vi går igenom och förklarar de olika stegen kring hur en produkt CE-märks enligt MDD. Exempel ges på de olika klasserna som finns och hur man gör för att uppfylla kraven. Rapportering av ol ckor. Tillverkaren har ett ansvar att rapportera olyckor och tillbud som skett med sina produkter till ansvarig myndighet. Syftet med rapporteringen är att förhindra att olyckor upprepas. Vi går igenom vad som ska rapporteras och vad som följer efter rapportering. Här ges några verklighetsbaserade exempel där patientolyckor har inträffat, efterföljande orsaksanalys och vilka åtgärder som har vidtagits. Standarder. Standarder är användbara verktyg som tillverkare kan tillämpa för att uppfylla olika krav. De tre mest frekvent använda standarderna gås igenom på en övergripande nivå. Dessa är: Säkerhetsstandarden IEC för elektrisk utrustning som är uppbyggd runt krav kring olika typer av faror. Kvalitetssystemstandarden ISO som följs av de flesta tillverkare och används till att kvalitetssäkra ett helt företag. Den nödvändiga riskhanteringsstandarden ISO diskuteras, och exempel ges på hur man arbetar med riskanalys. Från produktid till färdig produkt. Hur föds en produkt och vad krävs för att slutföra idén till en säljbar produkt? Vi går igenom de olika faserna från idé, konstruktion, tester, produktion, tillstånd, marknadsföring och eftermarknad. Konstruktionsprocessen. Konstruktionsprocessen gås igenom steg för steg och pekar ut vilka dokumentationskrav som ställs. Exempel ges på hur processen kan se ut för en medicinteknisk produkt. Teknisk fil. Den viktigaste dokumentationen är den tekniska filen, som bl.a. består av produktens alla konstruktionsunderlag, prestandaspecifikationer, testresultat och tillverkningsbeskrivningar. Vi går igenom det viktigaste innehållet, vad som måste finnas i den tekniska filen och hur man håller dokumentationen uppdaterad. En stor glädje att lära ut känner konsulten Anders Johnsson. Redan som ingenjörsstudent var han engagerad i räknestugor och som fadder för yngre studentkamrater. Anders har också en stor erfarenhetsbank att ösa ur: att ha deltagit i ett antal projekt som granskningsledare eller teamledare har givit honom en insikt i vad som är möjligt att uppnå med rimliga insatser. Aktörer och lagar. Regelverk och lagar kring medicintekniska produkter kan upplevas som komplexa och svårtolkade. På kursen får du hjälp med att reda ut de viktigaste nyckelbegreppen och hur man kan navigera rätt. Vi går igenom och förklarar hur systemet är uppbyggt, vilka olika aktörer som finns och hur de interagerar med varandra

19 Informationssäkerhet & systemsäkerhet Informationssäkerhet & systemsäkerhet Common Criteria Introduktion för utvecklare Mathias Olsson, Pansardata Beskrivning och s fte. Common Criteria är en standard med kriterier och metoder för att utvärdera IT-säkerhet i produkter och till vissa delar i system. Efter kursen ska deltagaren ha en grundläggande förståelse av standarden Common Criteria, dess tillämpning och hur denna påverkar utvecklingsprocessen. Även konceptet med de olika assuransnivåerna inom standarden kommer att behandlas. Deltagaren kommer även att vara bekant med de olika rollerna för Common Criteria som CCRA, certifieringsorgan och evalueringsföretag. IT-företaget Pansardata är ett av de företag som anlitat Combitech för utbildning i IT-säkerhetsstandarden Common Criteria. Pansardata är ett Stockholmsföretag som levererar skräddars dda IT-lösningar till Försvarets materielverk, FMV och Försvarsmakten. FMV och Försvarsmakten är stora kunder och därför är kunskap i Common Criteria ett måste för oss, säger Mathias Olsson. Det är en av de stora standarderna för utvärdering av säkerheten i IT-produkter och IT-system. För Pansardata var det naturligt att vända sig till Combitech för en endags översiktskurs om Common Criteria. Vi har inte kompetensen själva men måste naturligtvis veta vad det handlar om i kontakten med kunderna och vilka krav vi ska ställa när vi får våra produkter granskade. Combitechkursen leddes av uppskattade kursledaren Magnus Ahlbin och tio personer deltog från Pansardata, moderbolaget Ferngren & Krongårdh Consulting AB och flera av företagens underleverantörer. Kursen var jättebra, tycker Mathias, och gav en god översikt över ämnesområdet. Just nu har vi den kompetens vi behöver på området, men fortsätter företaget att växa skickar vi fler på utbildning. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig främst till utvecklare och projektledare för produktutveckling. Förkunskaper. Grundläggande kunskaper inom informationssäkerhet är en fördel, men inte ett krav. Mål med kursen. Efter kursen ska deltagaren ha en grundläggande förståelse av standarden Common Criteria och dess tillämpning. Deltagaren ska förstå innebörden av, och beroenden mellan, de grundläggande CC-dokumenten Protection Profile och Security Target.Även konceptet med de olika assuransnivåerna inom standarden kommer att behandlas under kursens gång. Deltagaren kommer även att vara bekant med de olika rollerna för Common Criteria som CCRA, Certifieringsorgan och Evalueringsföretag. Beskrivning. Kursen går igenom och beskriver Common Criterias grundläggande principer, såsom: Standarden, dess uppbyggnad, innehåll, principer och historik Evaluering enligt metodiken för Common Criteria (CEM) Protection Profiles, innehåll och användning Security Targets, innehåll och användning Assuranskrav, dess syfte och omfattning Funktionskrav, övergripande information om hur de används Rollerna inom Common Criteria; CCRA, Certifieringsorgan och evalueringsföretag Common Criteria. Common Criteria är en standard med kriterier och metoder för att utvärdera IT-säkerhet i produkter och till vissa delar i system. Common Criteria kan också användas för kravställning när det gäller säkerhetskritiska funktioner för säkerhetsrelaterade produkter, såsom brandväggar och operativsystem. Genom att använda gemensamma kriterier underlättas utvärderingen av säkerheten i produkter. Metoden är flexibel och gör det möjligt att fastställa särskilda krav på en produkt eller en kategori av produkter i en Protection Profile. Antal dagar: 1 Common Criteria - Bakgrund/historik - Grundkoncept - Rollerna - Protection Profiles / Security Targets Evalueringsprocessen - Krav på underlag från utvecklare - Evalueringsrapporter - Certifieringsrapport och certifikat Nyttan av Common Criteria - Underlag/rapporter/certifikat Evalueringsprocessen. En produkt som evalueras med godkänt resultat erhåller ett certifikat, som publiceras. Common Criteria certifikat för en produkt är en kvalitetsgaranti att säkerhetsfunktionerna för produkten har genomgått rigorösa tester och analyser. N ttan av Common Criteria. Common Criteria-certifiering är internationellt erkänd, ett Common Criteria-certifikat utfärdat av ett certifieringsorgan i ett land erkänns i alla andra länder i samarbetet. Alla ledande länder inom IT är med i Common Criteria-samarbetet, exempel är USA, Japan, England, Frankrike och Australien. Magnus Ahlbin har arbetat med informationssäkerhet i mer än tio år och har stor erfarenhet av att hålla föredrag och utbildningar. Han har inte bara lett ett antal egna kurser, utan även hållit föredrag på internationella seminarier och konferenser. Jag har en gedigen kunskap och bakgrund i det jag lär ut, vilket jag tycker att man ska ha som kursledare, säger Magnus

20 Informationssäkerhet & systemsäkerhet Stockholm: sept 8 9 maj Kursen ges även på beställning. Antal dagar: 2 Antal dagar: 2 IT-säkerhet för systemutvecklare Grundläggande informationssäkerhet Praktisk IT-säkerhet i systemutvecklingsprocessen Laborationer Framtagning och införande av LIS Planeringsfas Genomförandefas Uppföljningsfas Förbättringsfas IT-säkerhet måste finnas med tidigt i utvecklingsprocessen för att målet tillräckligt säkert ska kunna uppnås. Denna kurs ger dig som deltagare en bra grund för att kunna utveckla säker mjukvara. Hur kan vi effektivisera och förbättra säkerheten i våra produkter? Våra säkerhetsexperter har mångårig erfarenhet av säkerhetsgranskningar på olika nivåer och kommer i denna kurs att dela med sig av tips för att förbättra säkerheten vid all typ av mjukvaruutveckling. Kursen presenterar de nödvändiga koncepten för att förstå, ta fram och införa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Kursen täcker ISO familjen av standarder. Erfarna instruktörer med stor erfarenhet från LIS-projekt i verkligheten förklarar hur man bygger ett framgångsrikt LIS och integrerar det i nuvarande verksamhetssystem samt förbereder för ett ISO certifikat. Vem vänder sig kursen till? Kursen riktar sig huvudsakligen till systemutvecklare, men även tekniska projektledare och kvalitetsansvariga kommer att få en viktig insyn i problematiken samt nyttan med säker systemutveckling. Förkunskaper. Du bör ha en grundläggande förståelse och erfarenhet av programmering i något av språken C, C++, Java eller C#. Mål med kursen. Efter kursen ska deltagaren ha en djupare förståelse för vilka sårbarheter som är vanliga i design och källkod samt ha kunskap om hur dessa kan förebyggas och upptäckas innan leverans. Beskrivning. Den mjukvara som utvecklas idag är generellt sett alldeles för sårbar. Säkerhetsbrister i mjukvaran är en potentiell väg in för att komma åt känslig information i en organisation. Lyckade intrång via säkerhetsbrister i mjukvara är vanliga. Säkerhetsbrister i mjukvaran kan även påverka systemets tillgänglighet negativt. Systemutvecklare fokuserar oftast på funktion istället för säkerhet, vilket egentligen inte är så konstigt. Det upplevs som svårt att mäta hur säker mjukvaran är. Säkerhetskravens innebörd tolkas dessutom olika beroende på läsarens kunskaper inom området. På design- och källkodsnivå kan flera säkerhetsbrister undvikas genom ökad medvetenheten hos projektets medlemmar. Säkerhet måste finnas med tidigt i utvecklingsprocessen och bevakas löpande för att nivån tillräckligt säkert ska kunna uppnås. Detta kan inte poängteras nog många gånger. Innehållet i kursen ger dig verktygen för att lyckas ta fram en säkrare slutprodukt, som inte bara löser kundens funktionella behov utan även skyddar informationen som hanteras av mjukvaran. Grundläggande informationssäkerhet. Denna del beskriver definitioner för flera grundläggande informationssäkerhetsbegrepp. Vi diskuterar och exemplifierar områden som kravställning av ITsäkerhet, tolkning och vanliga missförstånd av säkerhetskrav, hotoch riskanalys för mjukvara samt vad som sker under en säkerhetsgranskning. Praktisk IT-säkerhet i s stemutvecklingsprocessen. Säkerhetsbrister i arkitekturen Vi går igenom flera exempel som visar hur sårbarheter kan avslöjas på ett tidigt stadium i utvecklingsprocessen. Säkerhetsmönster (en typ av designmönster) Anti-patterns Sårbarheter i källkoden Generellt om sårbarheter i källkod, långt ifrån allt är språkspecifikt. Tänkvärt om Java Tänkvärt om C/C++ Tänkvärt om C# Angriparens arbetssätt och verktyg Det är viktigt att veta lite om hur en angripare kan analysera mjukvara och på vilket sätt denne arbetar. Oftast är det mycket strukturerat och vi går igenom grunderna under detta moment. Ett strukturerat arbetssätt (ITSI ett komplement till befintlig utvecklingsprocess) Vad systemutvecklaren bör tänka på under respektive utvecklingsfas Vägledande principer Statisk/dynamisk analys Testverktyg Sårbarhetsdatabaser Checklistor Laboratitioner. Kursen innehåller ett antal mindre övningar som genomförs parvis samt några större laborationer. Bland annat ska en visuell statisk källkodsgranskning genomföras, vilket kan vara en utmaning för den som till fullo förlitar sig till kompilatorn. Vem vänder sig kursen till? Kursen vänder sig till dig som arbetar med LIS inom ett företag eller en myndighet och som vill lära sig mer om vad ett LIS är och hur man inför LIS i organisationen. Kursen är lämplig för säkerhetschefer, informationssäkerhetschefer samt konsulter och övrig personal som arbetar inom området. Förkunskaper. Du bör ha viss kunskap inom grundläggande informationssäkerhet. Mål med kursen. Efter genomgången kurs kommer du att veta vad ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) är, hur standarden ISO är uppbyggd och hur man går till väga för att införa ett ledningssystem anpassat till den egna verksamheten. (Vad kommer deltagaren att kunna? Hur kan han/hon använda kunskaperna?) Beskrivning. Övningarna förebereder deltagarna på att identifiera kritiska framgångsfaktorer, genomföra analyser, skapa genomtänkta dokument, utveckla projektplaner och förbereda avgränsningar. Deltagarna får också kunskap om, och modeller för, att identifiera verksamhetskrav och tillgångar samt erhålla ledningens stöd och de anställdas medverkan och medvetenhet. Hela livscykelmodellen för ett ledningssystem beskrivs, då informationssäkerhet är ett ständigt pågående arbete. Kursen inleds med en genomgång av ISO serien och dess innehåll. Särskilt fokus läggs på ISO och ISO som definierar ledningssystem för informationssäkerhet och dess ingående komponenter. En översikt ges över de olika kapitlen i standarderna, tillsammans med praktiska och konkreta exempel på åtgärder och metoder. Informationssäkerhetsarbete är en ständigt pågående process. LISarbete måste därför bedrivas i cykler. Kursen går igenom de olika faserna som krävs för att ha ett ständigt levande ledningssystem: Planera Vi visar hur en grundläggande analys utförs för att ge en bild av verksamhetens krav, de risker som finns och det existerande skyddet. Därefter visar vi hur resultatet från analysen används för att utforma själva ledningssystemet. Genomföra Vi visar vilka säkerhetsåtgärder som behöver tas fram, som till exempel policy, styrande dokument och processer. Följa upp När ledningssystemet är infört, vad ska då göras? Är man färdig? Nej, vi visar hur informationssäkerheten och styrningen av den kan övervakas och granskas för att se till att skyddet har avsedd verkan. Förbättra Här visar vi hur man genom ständiga förbättringar arbetar aktivt med informationssäkerheten i organisationen. Förbättringarna kan gälla själva sättet att styra och leda arbetet inom informationssäkerhetsområdet eller förändringar av administrativa och tekniska säkerhetsåtgärder. För samtliga steg i livscykeln ges tips, råd och användbara metoder. Vid genomgången av genomförandet ges en introduktion till vilka grundläggande processer som krävs i ett ledningssystem för informationssäkerhet. Det gäller bland annat riskhantering, incidenthantering, kontinuitetsplanering och informationsklassificering. Med både teoretiska och praktiska moment ger detta en god förståelse för ett ledningssystems grundläggande komponenter. Speciell vikt läggs också på organisation, roller och ansvar för informationssäkerhet. IT-säkerhet är Martin Anderssons favoritämne. Han började på Combitech redan i samband med sitt examensarbete och har därefter jobbat med alltifrån utveckling och kodgranskning till validering och kravställning. Martin är fil mag i datavetenskap med inriktning mot datasäkerhet. Pernilla Rönn är informationssäkerhetskonsulten som brinner för standardisering. Hon har engagerat sig i SIS, Swedish Standards Institute. Det är viktigt att vara med och försöka utveckla gemensamma standarder för informationssäkerhet. Många av Pernillas återkommande kunder är svenska myndigheter såsom MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), 38 Försäkringskassan och Riksbanken. 39