Uppföljning av 1997 års nystartade företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av 1997 års nystartade företag"

Transkript

1 S2002:003 Uppföljning av 1997 års nystartade - tre år efter start

2 Uppföljning av 1997 års nystartade tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 22 Fakta om statistiken 26 Tabellförteckning 28 Tabeller Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska Studier, ITPS Studentplan 3, Östersund Tel: Fax: Förfrågningar: Therése Ericsson eller Jens Olofsson Tel: E-post: Producent SCB, Programmet för tjänstenäringar Örebro Förfrågningar: Kristina Pettersson Tel: E-post:

3 Drygt hälften av 1997 års nystartade fortfarande tre år efter start Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är sedan 1 januari 2001 statistikansvarig myndighet för den nyetableringsstatistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade syftar till att studera strukturella skillnader i grad av överlevnad tre år efter start. Till grund för undersökningen ligger nyetableringsstatistiken över 1997 års nystartade. et nystartade 1997 uppgick till cirka , varav fortfarande var tre år efter start. Detta motsvarar en överlevnadsgrad på 56 procent. Andelen vilande respektive nedlagda uppgick vardera till 16 procent och 3 procent av en hade försatts i konkurs. På regional nivå var överlevnadsgraden högst i Stockholms län och Kalmar län där 3 av 5 fortfarande var tre år efter start. I vart tredje län hade en, oavsett bransch, en överlevnadsgrad som var lägre än genomsnittet för riket. Omkring 5 av 6 nystartade 1997 etablerades inom tjänstesektorn. Av dessa var omkring 55 procent fortfarande tre år senare, vilket är en lägre överlevnadsgrad än för en inom industrisektorn. Där var 2 av 3 fortfarande år Högst överlevnadsgrad, drygt 70 procent, uppvisades inom byggbranschen, medan lägst överlevnadsgrad noterades inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet. Av dessa var hälften fortfarande tre år efter start. Av de med kvinnlig ledning som startades 1997 var knappt hälften fortfarande tre år senare. Detta kan jämföras med med manlig ledning där överlevnadsgraden var ca 60 procent. Högst överlevnadsgrad hade dock med gemensam ledning. Dessa hade en överlevnadsgrad på 66 procent. För med are av utländsk härkomst uppmättes en överlevnadsgrad på 54 procent. Motsvarande andel för med are utan utländsk härkomst var 58 procent. Överlevnadsgraden bland som etablerades med starta eget-bidrag var 55 procent, vilket är två procentenheter lägre än överlevnadsgraden för övriga. Tillsammans omsatte de fortfarande en drygt 26 miljarder kr år 2000, vilket motsvarar knappt 1,3 miljoner kr per. Skillnaden var emellertid stor mellan olika branscher. Företagen inom industrisektorn omsatte i genomsnitt 650 tkr mer än en inom tjänstesektorn. Mellan 1997 och 2000 ökade såväl antalet sysselsatta som antalet heltidssysselsatta med minst en person i vart femte fortfarande verksamt. et sysselsatta ökade under perioden med närmare 40 procent, från drygt år 1997 till knappt år Även antalet heltidssysselsatta ökade, från drygt år 1997 till knappt år

4 Inledning Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är sedan 1 januari 2001 statistikansvarig myndighet för den nyetableringsstatistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Nyetableringsstatistiken avser att mäta antalet nystartade med helt ny verksamhet. I materialet ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Nyetableringsstatistiken sammanställs årligen och publiceras normalt inom sex månader efter det år statistiken avser. Det är nyetableringsstatistiken över 1997 års nystartade som ligger till grund för den uppföljningsundersökning som presenteras i denna rapport. Liknande uppföljningar har genomförts för åren , , , , och Uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade genomfördes hösten 2001 med syfte att studera strukturella skillnader i grad av överlevnad med avseende på geografisk lokalisering, branschtillhörighet, form av ledning, omsättning, sysselsättning m.m. Undersökningen är en urvalsundersökning i två steg. Undersökningsobjektet är, vilket medför att alla former av ingår, från enskilda näringsidkare till aktiebolag. Till de objekt som valdes ut skickades postenkäter, vilka innehöll frågor om dels et, dels aren. Då formulären har varit ställda till et och inte till en viss person, saknas exakt kunskap om vem på et som besvarat enkäten. I redovisningen av undersökningens resultat antas dock att personen som besvarat enkäten är representativ för et och är en are. Det bör dock noteras att det i ett givet kan finnas fler än en are, men det är endast en av dessa, i de fall det finns flera, som svarat på enkäten och det är dennes svar som redovisas i denna rapport. Observera att från 1998 års undersökning av 1997 års nystartade finns uppgifter om et vad beträffar kommuntillhörighet, branschtillhörighet, juridisk form, omsättning 1997, antal sysselsatta 1997 och form av ledning men även om aren vad beträffar ålder, motiv till sstart, utländsk bakgrund, utbildning och information om denne fått starta eget-bidrag. Övrig information, där ej annat anges, baseras på enkätsvaren från 2001 års undersökning. Ett räknas som nystartat när: - verksamheten är helt nystartad eller - verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Företaget definieras som nystartat även när man startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Av ovanstående definition framgår att det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett genuint nystartat eller inte. Det krävs alltså mer än en nyregistrering av ett för att registreringen ska räknas som nyande. I nyetableringsstatistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. 3

5 Nyandet sedan 1990 Under 1990-talets inledande år minskade nyandet, framför allt inom industrinäringarna (avd. C-F, SNI 92), se Figur 1. Under 1994 ökade antalet nystartade för att därefter ligga på en konstant hög nivå. Det finns dock en tydlig skillnad mellan olika näringsgrenar. Det är framför allt inom tjänstesektorn (avd. I-K, med undantag för K70 samt avd. M-O, SNI 92) som antalet nystartade har ökat på senare år, medan antalet nystartade inom industrisektorn varit relativt stabilt sedan Figur 1 genuint nystartade , där 1990= = Samtliga näringsgrenar Industrinäringar Tjänstenäringar År Tidigare undersökningar et år som förlöpt sedan sstarten har stor betydelse för i vilken utsträckning en fortfarande är. En översikt av tidigare studier visar att antalet fortfarande i procent av antalet nystartade, den s.k. överlevnadsgraden, avtar för varje år. Redan efter ett år har vart fjärde upphört att bedriva aktiv näringsverksamhet enligt tidigare studier. Motsvarande siffra efter tre år har varierat mellan 58 och 64 procent. Tabell 1 Tidigare undersökningar år efter start Fortfarande (%) Startår Nystartade SCB (1995) SCB (1996) NUTEK, AMS, SCB (1998) SCB Nystartade med starta eget-bidrag AMS (1995) AMS (1996) AMS (1998) NUTEK, AMS, SCB (1998) Riksdagens revisorer (1997) ,5 66 Källa: Baseras på Uppföljning av 1994 års nystartade, R 1999:8, NUTEK. Anm. Starta eget-bidrag är en arbetsmarknadsåtgärd med syfte att underlätta arens försörjning under verksamhetens första tid. Se även Fakta om statistiken. 4

6 Nyandet 1997 Omkring med ny verksamhet startade 1997, vilket gav en etableringsfrekvens på knappt 7 per invånare i åldern år. Flest startades i Stockholms län, knappt Stockholms län var även det län som hade den högsta etableringsfrekvensen med drygt 10 per invånare. Andra län där etableringsfrekvensen översteg genomsnittet för riket var Uppsala (7,3), Skåne (6,8) och Västra Götalands län (6,8). Lägst frekvens noterades i Kalmar län med 4,4 per invånare i åldern år. Figur 2 nystartade år 1997 per invånare i åldern år 6 to 11 (5) 5 to 6 (11) 0 to 5 (5) Företagens status tre år efter sstart Med status avses om et var Fortfarande verksamt eller Icke fortfarande verksamt. I undersökningen har ett definierats som fortfarande verksamt om verksamheten tre år efter starten fortgick som tidigare, fortgick i ny juridisk form, hade ändrade ägarförhållanden eller slagits samman med annat. Om verksamheten däremot, var försatt i konkurs, nedlagd eller vilande definieras et som icke fortfarande verksamt. Till denna kategori av hör även de enskilda näringsidkare som utvandrat eller avlidit samt de som trots omfattande försök inte gått att nå eller på andra sätt inhämta uppgifter om, dvs. det övriga bortfallet. Andelen fortfarande av 1997 års nystartade uppskattas till 56 procent år Om andelen fortfarande år 2000 istället beräknas på antalet svarande, var överlevnadsgraden 61 procent, dvs. 5 procentenheter högre än om överlevnadsgraden 5

7 beräknas på samtliga i undersökningen tillfrågade. Notera att i denna rapport beräknas alla andelar på det totala antalet nystartade år Regionala skillnader i ens överlevnadsgrad I Kalmar respektive Stockholms län var 60 procent av en fortfarande tre år efter sstarten, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 56 procent. Andra län med nästan 60 procentig överlevnadsgrad var Norrbottens, Östergötlands och Hallands län. Bland länen med lägst överlevnadsgrad återfanns Dalarnas och Gävleborgs län med en överlevnadsgrad på 52 procent vardera. Södermanlands län, med en överlevnadsgrad på 48 procent, hade den lägsta andelen fortfarande. Figur 3 Andelen fortfarande år 2000 per län 56 to 61 (13) 52 to 56 (6) 48 to 52 (2) Jämtlands län uppvisade den största andelen vilande med 22 procent, medan Västernorrlands län och Örebro län hade den lägsta med 11 procent. Örebro, Gävleborgs, Västernorrlands och Södermanlands län var de län där andelen nedlagda verksamheter t.o.m. år 2000 var störst. I dessa län var 1 av 4 nedlagt. Lägst andel nedlagda noterades i Stockholms län med ca 10 procent. Andelen konkurser var liten i alla län och låg i nivå med motsvarande siffror för den totala sstocken. Överlevnadsgraden högst inom byggindustrin År 1997 startades omkring 5 av 6 inom tjänstesektorn. Av dessa var ca 55 procent fortfarande tre år senare. Överlevnadsgraden var dock högre för de som etablerades inom industrisektorn. Där var 2 av 3 fortfarande år Högst överlevnadsgrad, drygt 70 procent, uppvisade inom byggbranschen. Även inom tillverkning samt transport och kommunikation var andelen fortfarande större än genomsnittet, 65 respektive 64 procent. Däremot var endast vartannat fö- 6

8 retag inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet fortfarande verksamt tre år efter sstart. Denna branschgrupp hade även den högsta andelen nedlagda med ca 20 procent. Tabell 2 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på näringsgren och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Då överlevnadsgraden studeras ur ett regionalt perspektiv noteras att en i Jämtlands län hade den högsta överlevnadsgraden för en inom industrisektorn med ca 77 procent. Även en i Östergötlands län och Uppsala län uppvisade en överlevnadsgrad högre än 70 procent. Lägst andel fortfarande inom industrinäringarna hade Södermanlands län, där endast omkring vartannat fortfarande var aktivt år Mer än vart tredje nystartat inom tjänstesektorn år 1997 startades i Stockholms län. Av dessa var ca 60 procent fortfarande år Även i Kalmar län och Norrbottens län var överlevnadsgraden nästan 60 procent för inom denna sektor. I Gävleborgs län, Skåne län och Södermanlands län däremot, var andelen fortfarande inom tjänstesektorn mindre än 50 procent. 7

9 Tabell 3 Överlevnadsgrad i varje kombination av län och näringsgren, med ranking inom parentes Industrinäringar Tjänstenäringar nystartade år 1997 Blekinge län 57 (19) 57 (04) 451 Dalarnas län 58 (18) 51 (14) 946 Gotlands län 56 (20) 56 (06) 181 Gävleborgs län 68 (06) 48 (19) 898 Hallands län 70 (04) 56 (05) Jämtlands län 77 (01) 51 (15) 448 Jönköpings län 59 (17) 55 (09) 963 Kalmar län 64 (10) 59 (02) 619 Kronobergs län 66 (08) 50 (18) 569 Norrbottens län 63 (11) 58 (03) 789 Skåne län 60 (15) 48 (20) Stockholms län 69 (05) 59 (01) Södermanlands län 53 (21) 46 (21) 889 Uppsala län 71 (03) 54 (11) Värmlands län 68 (07) 54 (12) 768 Västerbottens län 59 (16) 56 (07) 796 Västernorrlands län 63 (12) 51 (17) 862 Västmanlands län 62 (13) 52 (13) 844 Västra Götalands län 65 (09) 54 (10) Örebro län 61 (14) 51 (16) 871 Östergötlands län 74 (02) 55 (08) Riket Anm. Inom parentes anges länets ranking för aktuell bransch. Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälsooch sjukvård, avd. M-O. Överlevnadsgraden högst bland aktiebolag Tre år efter sstarten var 7 av 10 aktiebolag fortfarande. Bland övriga sformer var omkring vartannat fortfarande verksamt. Drygt var tredje enskild firma eller handels- och kommanditbolag var vilande eller nedlagt. Figur 4 Andelen fortfarande år 2000 efter olika former av bolag Aktiebolag 71 Enskilda näringsindkare 53 Handels- och kommanditbolag 50 Riket

10 De överlevande en framför allt inriktade mot den lokala marknaden Av de fortfarande en var omkring 2 av 5 inriktade mot den lokala marknaden, industrien i större utsträckning än tjänsteen. Drygt 60 procent av byggen var på den lokala marknaden, medan endast ca 35 procent av en inom finansiell verksamhet och andra stjänster var detsamma. När det gäller en inriktade mot den nationella och/eller internationella marknaden var relationen mellan dessa två branscher den omvända. Drygt 40 procent av en inom finansiell verksamhet och andra stjänster drev verksamheten inriktad mot denna marknad. Motsvarande andel för en inom byggbranschen var ca 15 procent. Drygt vart tredje, oavsett bransch, var verksamt på den nationella och/eller internationella marknaden. Tabell 4 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på näringsgren och marknadsinriktning Lokal Nationell och/eller internationell Bortfall Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J - K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Kvinnor och män leder bäst tillsammans Företag som startade med kvinnor och män i gemensam ledning uppvisade en högre överlevnadsgrad än de som startade med enbart kvinnlig eller manlig ledning. Av de som startade med gemensam ledning var 2 av 3 fortfarande tre år efter start. För med manlig eller kvinnlig ledning var överlevnadsgraden omkring 60 respektive 50 procent. 9

11 Figur 5 Andel fortfarande år 2000 efter olika former av ledning Kvinnlig ledning 49 Manlig ledning 59 Gemensam ledning 66 Bortfall Oavsett näringsgren var omkring vartannat som startats med kvinnlig ledning fortfarande verksamt tre år efter start. Bland en med manlig ledning fanns det däremot en skillnad mellan de olika näringsgrenarna. För en inom industrisektorn var överlevnadsgraden 10 procentenheter högre än för en inom tjänstesektorn. Figur 6 Andel fortfarande år 2000 efter näringsgren och form av ledning Industrinäringar Tjänstenäringar Samtliga branscher Kvinnlig ledning Manlig ledning Gemensam ledning Bortfall Anm. Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälso- och sjukvård, avd. M-O. En jämförelse av ens överlevnadsgrad ur ett regionalt perspektiv och med avseende på form av ledning visade på skillnader. Överlevnadsgraden för med kvinnlig ledning var knappt 70 procent i Gotlands län, medan den var ca 40 procent i Skåne län. Även i Hallands län och Kronobergs län var överlevnadsgraden hög för med kvinnlig ledning. Högsta överlevnadsgraden för med manlig ledning noterades i Stockholms län med knappt 65 procent. Även i Norrbottens län översteg andelen fortfarande med manlig ledning 60 procent. I Södermanlands län däremot var överlevnadsgraden knappt 50 procent. 10

12 Vart femte gav god försörjning åt aren Vart femte fortfarande verksamt gav god försörjning till aren. Avkastningen var tillräcklig att leva på i drygt 40 procent av en. Däremot klarade inte 1 av 4 av att försörja aren överhuvudtaget. Bedömningen av ets lönsamhet skilde sig åt mellan de två olika näringsgrenarna. Exempelvis gällde det att andelen som bedömdes ge tillräcklig försörjning uppgick till 50 procent bland industrien, vilket var 7 procentenheter mer än motsvarande andel bland tjänsteen. Tabell 5 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på näringsgren och bedömning av ets lönsamhet Ja, et ger god försörjning Nej, et ger lite för dålig försörjning Nej, jag kan inte försörja mig på et Ja, men nätt och jämt Bortfall Industrinäringar Tjänstenäringar Samtliga branscher Anm. Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälso- och sjukvård, avd. M-O. Överlevnadsgraden högst bland som startades med motiv att få arbeta självständigt Företagens överlevnadsgrad varierade litet mellan de olika motiven till sstart. Den var dock högst för de som startats med motivet att aren ville få arbeta självständigt. Överlevnadsgraden för som startats med andra motiv noterades till omkring 55 procent. Tabell 6 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på motiv till sstart och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Få arbeta självständigt Förverkliga mina idéer P.g.a. risk för arbetslöshet Tjäna pengar Min vara/tjänst behövs på marknaden Annat skäl Bortfall Bland de med kvinnlig ledning som startades med motivet att aren ville förverkliga sina idéer var överlevnadsgraden drygt 50 procent. Även för en där motivet var att få arbeta självständigt noterades en överlevnadsgrad högre än 50 procent. För som startades med andra motiv låg andelen fortfarande på under 50 procent. 11

13 Av de som startades med manlig ledning och antingen med motivet att aren ville arbeta självständigt eller att varan/tjänsten behövdes på marknaden var överlevnadsgraden drygt 60 procent. För som startades av andra motiv noterades en överlevnadsgrad på 57 procent. Företag med yngre are hade en lägre överlevnadsgrad För de där aren tillhörde åldersklassen år när et startades var överlevnadsgraden ca 60 procent tre år efter start. Även för med en aren tillhörande åldersintervallet år noterades en överlevnadsgrad högre än genomsnittet för riket. Däremot uppmättes en överlevnadsgrad lägre än 50 procent för de där aren var i åldern eller äldre än 60 år vid tidpunkt för sstart. Tabell 7 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på ålder och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Yngre än 25 år år år år år år och äldre Bortfall Överlevnadsgraden lika hög oavsett utbildningsnivå hos aren Skillnaden i överlevnadsgraden mellan med are som hade förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning var marginell, 56, 55 respektive 57 procent. Andelen vilande var högre, 19 procent, då en hade eftergymnasial utbildning som högsta utbildning, jämfört med övriga utbildningsnivåer. Av de som startats av en are med gymnasial utbildning hade nästan vart femte lagts ned. Figur 7 Andel fortfarande år 2000 efter utbildningsnivå på aren Förgymnasial utbildning 56 Gymnasial utbildning 55 Eftergymnasial utbildning 57 Bortfall

14 Företagare av utländsk härkomst hade i större utsträckning upphört med sin verksamhet Närmare 19 procent av de nystartade en 1997 startades av en are av utländsk härkomst. Överlevnadsgraden bland dessa var 54 procent, vilket var 4 procentenheter lägre än för de där aren inte var av utländsk härkomst. Tabell 8 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på utländsk härkomst och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst Bortfall Vartannat, där aren var av utländsk härkomst och et hade kvinnlig ledning, var fortfarande verksamt tre år efter sstart. Bland med manlig ledning och där aren hade utländsk härkomst var överlevnadsgraden 56 procent. Överlevnadsgraden för med gemensam ledning var betydligt högre för med are utan utländsk härkomst, 74 jämfört med 53 procent. Regionala skillnader i överlevnadsgrad med avseende på starta eget-bidrag I vart tredje som startades 1997 hade aren fått starta eget-bidrag. Överlevnadsgraden bland dessa var 55 procent. Motsvarande siffra för övriga var 57 procent. Andelen nedlagda var större bland de som fått starta eget-bidrag. Av dessa hade 19 procent lagts ned medan motsvarande siffra för de som startat utan bidrag var 14 procent. Tabell 9 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på starta eget-bidrag och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Starta eget-bidrag Ej starta eget-bidrag Det fanns stora regionala skillnader i överlevnadsgrad mellan som startats med respektive utan starta eget-bidrag. Av de som startats med bidrag var överlevnadsgraden högst i Jämtlands län. Där var 2 av 3 fortfarande år Även i Blekinge län och Kalmar län översteg överlevnadsgraden 60 procent. Överlevnadsgraden för som inte fått bidrag i dessa län låg alla under riksgenomsnittet. 13

15 Figur 8 Överlevnadsgrad per län och efter starta eget-bidrag Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Riket Starta eget-bidrag Ej starta eget-bidrag För som inte fått starta eget-bidrag var överlevnadsgraden omkring 60 procent i Norrbottens län, Stockholms län och Värmlands län. Av dessa var Stockholm det enda länet där med bidrag uppvisade en likvärdig överlevnadsgrad. Lägst överlevnadsgrad, för utan bidrag, uppmättes i Skåne respektive Södermanlands län. Högre överlevnadsgrad för med erfaren are Överlevnadsgraden för de där aren inte hade annan sysselsättning vid sidan om et när det startades uppgick till 63 procent. För de där aren även drev annat noterades den högsta överlevnadsgraden med 69 procent. Lägst överlevnadsgrad uppmättes för där aren även hade anställning på heltid. Dessa var i större utsträckning vilande eller hade lagts ned, 27 respektive 20 procent. Tabell 10 nystartade år 1997 fördelade på annat arbete vid start av och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Nej Drev ett annat Hade även anställning på deltid Hade även anställning på heltid Bortfall

16 Av de existerande en år 2000 startade vart 27:e år 1997 De fortfarande ens möjligheter till fortsatt överlevnad påverkas bl.a. av konkurrensen i branschen. De fortfarande en utgjorde tillsammans omkring 4 procent av den totala sstocken år Andelen var lägre för industrien jämfört med tjänsteen. Lägsta andelen uppmättes för en inom tillverkningsindustrin medan en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster stod för den största andelen. Tabell 11 fortfarande år 2000 per fördelat på näringsgren per år 2000 Industrinäringar Tillverkning och dylikt (SNI C - E) Byggverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (SNI G - H) Transport och kommunikationsverksamhet (SNI I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (SNI J - K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M - O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). I vart fjärde bedömde aren att et skulle komma att växa på tre års sikt Tre år efter sstart bedömdes att drygt vart fjärde, inom såväl industri- som tjänstesektorn, skulle komma att växa på tre års sikt. Företagarna i omkring 10 procent av en inom tjänstenäringarna trodde dock att et skulle krympa, läggas ned eller överlåtas. För en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var andelen som trodde att de skulle växa ca 30 procent, vilket var den största andelen. Närmare 40 procent av byggens are trodde att ets verksamhet skulle ha samma omfattning tre år fram i tiden. 15

17 Tabell 12 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på näringsgren och bedömning av ets framtidsutsikter på tre års sikt Vuxit Samma omfattning Krympa, överlåtas eller läggas ned Vet inte Bortfall Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (avd. G-H) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Knappt 65 procent av de där aren gjort bedömningen att et skulle komma att växa på tre års sikt trodde på en ökning i såväl omsättning som i antalet sysselsatta 1. Nästintill för alla, 97 procent, förväntades en ökad omsättning. Andelen vilka trodde på en ökning i antal sysselsatta uppgick däremot till 65 procent. I drygt 70 procent av byggen trodde man på en expansion i antalet sysselsatta, vilket var den högsta noteringen av samtliga studerade branscher. Som jämförelse kan det noteras att motsvarande andel för en inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet uppgick till knappt 60 procent. Det bör även noteras att i vart fjärde inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet eller finansiell verksamhet och andra stjänster inte förväntades någon ökning i antalet sysselsatta. Tabell 13 fortfarande år 2000 som trodde på tillväxt, procentuellt fördelade på näringsgren och bedömning vad gäller ökat antal sysselsatta på tre år sikt Ökat antal sysselsatta Ej ökat antal sysselsattaj Bortfall Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). 1 Med sysselsatt avses en person som arbetar minst en timme per vecka. 16

18 Knappt 40 procent av de fortfarande en ökade sin omsättning Sedan sstarten hade vart fjärde fortfarande verksamt ökat sin omsättning i sådan omfattning att det tillhörde en annan omsättningsklass tre år senare. Samtidigt uppgick andelen med minskad omsättning till drygt 10 procent. Andelen med en omsättning mindre än 300 tkr minskade från 60 procent år 1997 till 46 procent år Samtidigt ökade andelen med en omsättning på tkr eller mer från 14 procent 1997 till 19 procent Var tredje fortfarande verksamt hade en omsättning på 500 tkr eller mer år Tabell 14 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på omsättningsklass år 2000 (rad) och omsättningsklass år 1997 (kolumn) 2000\1997 <30-99 tkr tkr 500 tkr eller mer Fördelning år 2000 <30-99 tkr tkr tkr eller mer Bortfall Fördelning år Anm. Summan av andelarna på diagonalen anger andelen vars omsättning inte förändrades från 1997 till 2000 i tillräckligt stor utsträckning för att et skulle tillhöra i en annan omsättningsklass. Summan av andelarna under diagonalen, exklusive bortfallsandelarna, anger andelen vars omsättning ökat mellan 1997 och 2000 tillräckligt mycket för att et ska hamna i en högre omsättningsklass. Summan av andelarna ovanför diagonalen anger andelen vars omsättning minskade från 1997 till 2000 i sådan utsträckning att et tillhörde en lägre omsättningsklass. Högre omsättning för industrien Tillsammans omsatte de fortfarande en omkring 26 miljarder kronor år 2000, vilket motsvarar ungefär tkr per. Företagen inom industrisektorn omsatte i genomsnitt 650 tkr mer än en inom tjänstesektorn. Skillnaden i genomsnittlig omsättning var stor mellan olika branscher. Företagen inom tillverkningsindustrin hade den högsta genomsnittliga omsättningen med omkring tkr, vilket kan jämföras med ca 600 tkr för en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. 17

19 Tabell 15 Omsättning för de fortfarande en år 2000 Omsättning, tkr Genomsnittlig omsättning, tkr Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell- och restaurang verksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikations verksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Sysselsättningen ökade i vart femte Mellan 1997 och 2000 ökade antalet sysselsatta med minst en person i vart femte fortfarande verksamt. Det totala antalet sysselsatta i de fortfarande en ökade från drygt år 1997 till knappt år 2000, dvs. en ökning med omkring 40 procent. Under samma period ökade antalet heltidssysselsatta 2 med 54 procent, från drygt år 1997 till knappt år Drygt 20 procent av en ökade antalet heltidssysselsatta med minst en person under den studerade perioden. Knappt hälften av samtliga nystartade 1997 hade minst en person sysselsatt på heltid år 1997, vilket också var fallet för de fortfarande en år Tabell 16 Förändring av antal sysselsatta och antal heltidssysselsatta i de fortfarande en Förändring av antalet sysselsatta (%) Förändring av antalet heltidssysselsatta (%) Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell- och restaurang Verksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikations Verksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). 2 Med heltidssysselsatt avses en person som arbetar 35 timmar eller mer per vecka. 18

20 För en inom industrisektorn ökade antalet sysselsatta med 44 procent, vilket är något mer än för en inom tjänstesektorn. Även ökningen av antalet heltidssysselsatta var större i industrisektorn jämfört med tjänstesektorn, 60 respektive 52 procent. Företagen inom både tillverkningsindustri och finansiell verksamhet samt andra stjänster ökade antalet heltidssysselsatta med drygt 70 procent. et heltidssysselsatta ökade minst i en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Den genomsnittliga ökningen bland dessa uppgick till drygt 25 procent. Tabell 17 sysselsatta och antal heltidssysselsatta per fortfarande verksamt år 2000 sysselsatta per heltidssysselsatta per Industrinäringar 2,6 1,9 Tillverkning och dylikt (avd. C-E) 2,8 1,9 Byggverksamhet (avd. F) 2,3 1,9 Tjänstenäringar 2,6 1,5 Varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet (avd. G-H) 2,6 1,5 Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) 3,0 2,1 Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) 2,8 1,1 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) 2,3 0,9 Samtliga branscher 2,6 1,6 Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). et sysselsatta per fortfarande verksamt uppgick till ca 2,6 stycken år Det var ingen större skillnad mellan en inom industri- respektive tjänstesektorn, men däremot fanns vissa skillnader mellan olika branscher. För en inom transport och kommunikation uppgick antalet sysselsatta till nästan 3 per, medan för en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var motsvarande siffra drygt 2. Marknadens efterfrågan anses begränsa ets tillväxt Företagens möjligheter till expansion och tillväxt påverkas bl.a. av konkurrensen i branschen, marknadens efterfrågan samt tillgången på kapital och lämplig arbetskraft. Företagen som ingick i denna undersökning tillfrågades i vilken utsträckning nio potentiella bedömdes påverka ets tillväxt. I vart fjärde fortfarande verksamt ansågs att konkurrensen i branschen, marknadens efterfrågan, ets lönsamhet och tillgången till lämplig arbetskraft hindrade et från att växa. Däremot ansågs inte ets ledningskompetens eller IT-infrastrukturen vara något. 19

21 Figur 9 Hinder för tillväxt enligt de juridiska bolagsformerna Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Aktiebolag Enskilda näringsidkare Handels- och kommanditbolag Jämfört med andra bolagsformer upplevde arna i de vilka startats som ett aktiebolag i större utsträckning att tillgången på lämplig arbetskraft var ett för ets tillväxt. I aktiebolagen betraktades däremot inte ets lönsamhet som ett lika stort som i de övriga en. Figur 10 Hinder för tillväxt enligt form av ledning Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Kvinnlig ledning Gemensam ledning Manlig ledning Jämfört med andra former av ledning bedömde arna i med gemensam ledning att konkurrensen i branschen vara ett mindre för tillväxt. Dessa are ansåg även tillgången till lån vara ett litet. I med endast kvinnlig ledning upplevdes att ets tillväxt hindrades av ets lönsamhet. Däremot upplevdes inte tillgången på lämplig arbetskraft, ledningskompetensen och begräsningar i IT-infrastrukturen som ett. 20

22 Figur 11 Hinder för tillväxt enligt med och utan utländsk bakgrund Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Företag med utländsk bakgrund Företag utan utländsk bakgrund I med are av utländsk härkomst upplevdes i större utsträckning än i andra att dels konkurrensen i branschen, dels tillgången på kapital vara ett för ets tillväxt. Figur 12 Hinder för tillväxt enligt med och utan starta eget-bidrag Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Företag utan bidrag Företag med bidrag I jämförelse med andra betraktades ets lönsamhet, myndighetsregler samt tillgången på kapital och lämplig arbetskraft i större utsträckning som ett för ets tillväxt i de där aren fått starta eget-bidrag. 21

23 Fakta om statistiken Bakgrund Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är sedan 1 januari 2001 statistikansvarig myndighet för den nyetableringsstatistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Nyetableringsstatistiken avser att mäta antalet nystartade med helt ny verksamhet. I materialet ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Nyetableringsstatistiken sammanställs årligen och publiceras normalt inom sex månader efter det år statistiken avser. Det är nyetableringsstatistiken över 1997 års nystartade som ligger till grund för den uppföljningsundersökning som presenteras i denna rapport. Liknande uppföljningar har genomförts för åren , , , , och Detta omfattar statistiken Statistiken omfattar som startade 1997 och som är fortfarande var år Statistiken omfattar inte inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (avd. A och B, SNI 92) samt fastighetsförvaltning (K70, SNI 92). Urvalsramen till uppföljningsundersökningen utgjordes av som i 1998 års undersökning av 1997 års nystartade svarat att verksamheten var nystartad. Definitioner och förklaringar Vad är ett nytt? Starta eget-bidrag Ett räknas som nystartat när: - verksamheten är helt nystartad eller - verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Företaget definieras som nystartat även när man startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Av ovanstående definition framgår att det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett genuint nystartat eller inte. Det krävs alltså mer än en nyregistrering av ett för att registreringen ska räknas som nyande. I nyetableringsstatistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Stöd till start av näringsverksamhet är en arbetsmarknadsåtgärd. Målgruppen är arbetslösa eller personer som riskerar att bli arbetslösa. Stödet ska fungera som ett tillskott till arens försörjning under verksamhetens första tid. Det beviljas om ets verksamhet bedöms ge tillfredsställande lönsamhet och varaktig sysselsättning åt den sökande. Stöd till 22

24 start av näringsverksamhet benämndes före 1 januari 1999 starta eget-bidrag och infördes i början av 1980-talet i relativt begränsad omfattning. Det fungerade till en början som en sistahandslösning när andra möjligheter var uttömda. Programmet blev en prioriterad åtgärd fr.o.m. budgetåret 1993/94, vilket innebär att ett program ska erbjudas alla i målgruppen utan krav på att andra åtgärder först ska ha prövats. Variabler För att kunna avgöra om ett är fortfarande verksamt insamlas uppgifter om verksamheten och eventuellt år då verksamheten upphört och skäl till detta. Undersökningen innhåller följande uppgifter om et och aren. Företaget: Kommuntillhörighet, branschklassificering, juridisk form, marknadsinriktning, form av ledning, omsättning och sysselsättning Omsättning och sysselsättning. Företagaren: 1997 Motiv till sstart, ålder, hösta utbildning, eventuell invandrarbakgrund, starta eget-bidrag och annat arbete Bedömning av ets lönsamhet, bedömning av ets framtidsutsikter på tre års sikt och bedömning av för tillväxt. Branschgrupperingar I redovisningen av statistiken används följande branschgrupperingar: Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för svensk Näringslivsindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälso- och sjukvård, avd. M-O. Med sysselsatt avses i denna rapport en person som arbetar minst en timme per vecka, medan en person som arbetar 35 timmar eller mer definieras som heltidssysselsatt. Detta medför att antalet sysselsatta personer är större eller lika med antalet heltidssysselsatta personer. Så görs statistiken Nyetableringsundersökningen Under 1997 nyregistrerades som verksamhetsdrivande i SCB:s centrala s- och arbetsställeregister, CFAR. Ett klassas som verksamhetsdrivande om det är moms- och/eller arbetsgivarregistrerat eller beskattas som rörelse, F-skatt. 3 Av dessa uteslöts som startats inom näringsgrenarna Jordbruk, jakt och 3 Nv 12 SM 9801 s

25 skogsbruk (avd. A), Fiske (avd. B) samt Fastighetsverksamhet (avd. K70). 4 Ytterligare kunde sållas bort eftersom registerundersökningar visade att dessa inte var genuint nya verksamheter. Efter rensningar återstod vilka utgjorde rampopulationen. Från rampopulationen togs ett stratifierat slumpmässigt urval om ca Som stratifieringsvariabler användes län och branschgrupper enligt SNI 92. Till urvalet skickades en postenkät i början av Företagen var enligt lagen om offentlig statistik (SFS 1992:889) skyldiga att besvara vissa av frågorna. Kombinationen av uppgiftslämnarskyldighet och omfattande efterbearbetningar via telefon ledde till en svarsfrekvens på omkring 85 procent. Omkring besvarade enkäten. Av dessa uppgav ca att verksamheten var genuint nystartad. Det är informationen från dessa som ligger till grund för såväl nyetableringsstatistiken för år 1997 som uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade tre år senare. Figur 1 Uppläggningen av uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade tre år efter sstart Registeruppgifter Företagsregistret, SCB Patent- och registreringsverket, PRV Momsregistret Riksskatteverket, RSV Företag från tidigare studier Rampopulation Stratifierat slumpmässigt urval svarande år Population av genuint nya år 1997 Ca Ca varav ca med genuint ny verksamhet varav varav 2001 Efter tre år Starta eget-bidrag samt partiellt bortfall Ej starta eget-bidrag Ca Ca Population av fortfarande år 2001 Ca Totalundersökning Stratifierat slumpmässigt urval Ca svarande år 2001 Ca Uppföljningsundersökningen Till uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade togs ett stratifierat slumpmässigt urval av bland dem som i nyetableringsenkäten uppgav att verksamheten var ny och som inte fått eller inte sökt starta eget-bidrag. Av de med nystartad verksamhet som däremot fått bidrag, eller inte svarat på denna fråga i nyetableringsenkäten, medtogs alla, dvs. de totalundersöktes. Dessa totalt ca kontaktades med postenkät sista veckan i augusti Andelen svarande i undersökningen uppgick till 93 procent. 4 Avdelningar enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning, SNI

26 I de fall, som trots brev och telefonpåminnelser, ej besvarade uppföljningsenkäten och ej var möjliga att etablera kontakt med på annat sätt matchades ets organisationsnummer mot SCB:s konkursregister. I de fall bolagsformen var enskild näringsverksamhet skedde även matchning mot registret över rikets totalbefolkning för att erhålla information om aren hade utvandrat eller avlidit. Av de drygt 500 som återstod var verksamheten troligtvis nedlagd eller vilande, dvs. dessa klassas i denna rapport som icke fortfarande. Statistikens tillförlitlighet Skattningar i urvalsundersökningar är behäftade med en urvalsbetingad osäkerhet. Denna osäkerhet kan uttryckas med hjälp av ett konfidensintervall. När det gäller nyetableringsstatiken för 1997 skattas det 95-procentiga konfidensintervallet för antalet nystartade på riksnivå till ± 1,6 procent. Konfidensintervallet ska tolkas som att det sanna antalet nystartade 1997 låg någonstans i intervallet [36 451, ] med 95 procents säkerhet. Konfidensintervallen i den länsvisa redovisningen låg mellan ± 4,0 och ± 4,7 procent. Den urvalsbetingade osäkerheten i denna undersökning beror på att det har gjorts ett urval av ett urval. Det 95-procentiga konfidensintervallet för antalet fortfarande år 2000 skattas till ± 1,7 procent. Konfidensintervallen på länsnivå för antalet fortfarande 2000 redovisas i nedanstående tabell. 95-procentigt konfidensintervall för antalet Län fortfarande år 2000 Blekinge län 255 ± 5,5 % Dalarnas län 496 ± 5,2 % Gotlands län 101 ± 6,9 % Gävleborgs län 469 ± 4,9 % Göteborgs och Bohus län ± 4,7 % Hallands län 594 ± 4,5 % Jämtlands län 255 ± 5,5 % Jönköpings län 507 ± 5,3 % Kalmar län 370 ± 5,1 % Kronobergs län 303 ± 5,3 % Norrbottens län 463 ± 4,3 % Skaraborgs län 423 ± 5,2 % Skåne län ± 5,2 % Stockholms län ± 4,1 % Södermanlands län 423 ± 5,4 % Uppsala län 770 ± 4,9 % Värmlands län 434 ± 4,8 % Västerbottens län 449 ± 4,9 % Västernorrlands län 454 ± 5,1 % Västmanlands län 453 ± 4,9 % Älvsborgs län 784 ± 5,1 % Örebro län 458 ± 5,0 % Östergötlands län 778 ± 4,5 % Riket ± 1,7 % 25

27 Jämförbarhet med annan statistik Det föreligger ingen annan samlad statistik över fortfarande tre år efter start i Sverige. Inom EU finns liknade statistik i t.ex. Danmark. Jämförbarhet över tiden Det bör noteras att alla andelar som presenteras i denna rapport har beräknats utifrån antagandet att de i urvalet som inte gått att nå tillhör kategorin icke fortfarande. Uppföljningsundersökningar har genomförts med väsentligen samma definitioner och metodik sedan 1987, även om det tidigare har gjorts en totalundersökning av de i fas 1, nyetableringsstatistiken, som det inkommit svar ifrån. Publicering och spridning Rapporten publiceras på ITPS hemsida 26

28 Tabeller Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Sida nystartade uppdelat på industri och tjänstenäringar åren nystartade år 1997 per inv år fördelat på län 29 nystartade år 1997 fördelade på län och status år nystartade år 1997 fördelade på näringsgren och status år nystartade år 1997 fördelade på län och näringsgren 31 fortfarande år 2000 fördelade på län och näringsgren 31 nystartade år 1997 fördelade på juridisk form och status år fortfarande år 2000 fördelade på näringsgren och marknadsinriktning 32 nystartade år 1997 fördelade form av ledning och status 32 nystartade år 1997 fördelade på näringsgren och form av ledning 32 fortfarande år 2000 fördelade på näringsgren och form av ledning 33 nystartade år 1997 fördelade på län och form av ledning 33 fortfarande år 2000 fördelade på län och form av ledning 34 fortfarande år 2000 fördelade på näringsgren och bedömning av ets lönsamhet 34 nystartade år 1997 fördelade på motiv till sstart och status år nystartade år 1997 fördelade på form av ledning, motiv till sstart och status år nystartade år 1997 fördelade på ålder och status år nystartade år 1997 fördelade på utbildning och status år nystartade år 1997 fördelade på utländsk härkomst och status år nystartade år 1997 fördelade på utländsk härkomst, form av ledning och status år nystartade år 1997 fördelade på starta egetbidrag och status år

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området.

Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området. Nv 12 SM 9901 1\I UHWDJDQGHWL6YHULJHRFK Newly started enterprises in Sweden 1997 and 1998 LNRUWDGUDJ 1HGJnQJLQ\I UHWDJDQGHW Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar att det under 1998 startades 33 860 nya.

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start. Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start

Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start. Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start S2008:001 Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start Uppföljning av 2003 års nystartade företag

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2011:04 Nyföretagandet i Sverige Nyföretagandet i Sverige Newly-started enterprises in Sweden Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Kommentar till statistiken... 3 Fakta om statistiken... 11

Läs mer

Fakta om små och stora företag 2003

Fakta om små och stora företag 2003 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla

Läs mer

Nystartade företag 2002

Nystartade företag 2002 Nystartade företag 2002 Nv1301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Näringsverksamhet A.2 Statistikområde Nystartade företag A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Invandrares företagande

Invandrares företagande September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande Kvinnors och mäns företagande Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord

Konkurser och offentliga ackord Konkurser och offentliga ackord Budgetåret 2000 NV1401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Konkurser och offentliga ackord A.2 Statistikområde Näringsverksamhet A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 KPMG:s första småföretagarbarometer Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av KPMG och Diplomat. Undersökningen

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 1( 8) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Soliditets Betalningsindex, 2011 Q1. Rapport från Soliditet

Soliditets Betalningsindex, 2011 Q1. Rapport från Soliditet Soliditets Betalningsindex, 2011 Q1 Rapport från Soliditet 1 Sammanfattning För riket som helhet och samtliga län, med undantag för Jämtland, har andelen sena betalare minskat. Detta kan till stor del

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis 2015 JO0306

Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis 2015 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-05-21 1(9) Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis 2015 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Rapport från Soliditet

Rapport från Soliditet Rapport från Soliditet Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag Januari 21 Rapport från Soliditet Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag januari 21 Rapporten i sammandrag Antalet ej kreditvärdiga

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Inventering av kommunägda företag 2000

Inventering av kommunägda företag 2000 Inventering av kommunägda företag 2000 OE0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 16 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer