Uppföljning av 1997 års nystartade företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av 1997 års nystartade företag"

Transkript

1 S2002:003 Uppföljning av 1997 års nystartade - tre år efter start

2 Uppföljning av 1997 års nystartade tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 22 Fakta om statistiken 26 Tabellförteckning 28 Tabeller Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska Studier, ITPS Studentplan 3, Östersund Tel: Fax: Förfrågningar: Therése Ericsson eller Jens Olofsson Tel: E-post: Producent SCB, Programmet för tjänstenäringar Örebro Förfrågningar: Kristina Pettersson Tel: E-post:

3 Drygt hälften av 1997 års nystartade fortfarande tre år efter start Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är sedan 1 januari 2001 statistikansvarig myndighet för den nyetableringsstatistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade syftar till att studera strukturella skillnader i grad av överlevnad tre år efter start. Till grund för undersökningen ligger nyetableringsstatistiken över 1997 års nystartade. et nystartade 1997 uppgick till cirka , varav fortfarande var tre år efter start. Detta motsvarar en överlevnadsgrad på 56 procent. Andelen vilande respektive nedlagda uppgick vardera till 16 procent och 3 procent av en hade försatts i konkurs. På regional nivå var överlevnadsgraden högst i Stockholms län och Kalmar län där 3 av 5 fortfarande var tre år efter start. I vart tredje län hade en, oavsett bransch, en överlevnadsgrad som var lägre än genomsnittet för riket. Omkring 5 av 6 nystartade 1997 etablerades inom tjänstesektorn. Av dessa var omkring 55 procent fortfarande tre år senare, vilket är en lägre överlevnadsgrad än för en inom industrisektorn. Där var 2 av 3 fortfarande år Högst överlevnadsgrad, drygt 70 procent, uppvisades inom byggbranschen, medan lägst överlevnadsgrad noterades inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet. Av dessa var hälften fortfarande tre år efter start. Av de med kvinnlig ledning som startades 1997 var knappt hälften fortfarande tre år senare. Detta kan jämföras med med manlig ledning där överlevnadsgraden var ca 60 procent. Högst överlevnadsgrad hade dock med gemensam ledning. Dessa hade en överlevnadsgrad på 66 procent. För med are av utländsk härkomst uppmättes en överlevnadsgrad på 54 procent. Motsvarande andel för med are utan utländsk härkomst var 58 procent. Överlevnadsgraden bland som etablerades med starta eget-bidrag var 55 procent, vilket är två procentenheter lägre än överlevnadsgraden för övriga. Tillsammans omsatte de fortfarande en drygt 26 miljarder kr år 2000, vilket motsvarar knappt 1,3 miljoner kr per. Skillnaden var emellertid stor mellan olika branscher. Företagen inom industrisektorn omsatte i genomsnitt 650 tkr mer än en inom tjänstesektorn. Mellan 1997 och 2000 ökade såväl antalet sysselsatta som antalet heltidssysselsatta med minst en person i vart femte fortfarande verksamt. et sysselsatta ökade under perioden med närmare 40 procent, från drygt år 1997 till knappt år Även antalet heltidssysselsatta ökade, från drygt år 1997 till knappt år

4 Inledning Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är sedan 1 januari 2001 statistikansvarig myndighet för den nyetableringsstatistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Nyetableringsstatistiken avser att mäta antalet nystartade med helt ny verksamhet. I materialet ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Nyetableringsstatistiken sammanställs årligen och publiceras normalt inom sex månader efter det år statistiken avser. Det är nyetableringsstatistiken över 1997 års nystartade som ligger till grund för den uppföljningsundersökning som presenteras i denna rapport. Liknande uppföljningar har genomförts för åren , , , , och Uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade genomfördes hösten 2001 med syfte att studera strukturella skillnader i grad av överlevnad med avseende på geografisk lokalisering, branschtillhörighet, form av ledning, omsättning, sysselsättning m.m. Undersökningen är en urvalsundersökning i två steg. Undersökningsobjektet är, vilket medför att alla former av ingår, från enskilda näringsidkare till aktiebolag. Till de objekt som valdes ut skickades postenkäter, vilka innehöll frågor om dels et, dels aren. Då formulären har varit ställda till et och inte till en viss person, saknas exakt kunskap om vem på et som besvarat enkäten. I redovisningen av undersökningens resultat antas dock att personen som besvarat enkäten är representativ för et och är en are. Det bör dock noteras att det i ett givet kan finnas fler än en are, men det är endast en av dessa, i de fall det finns flera, som svarat på enkäten och det är dennes svar som redovisas i denna rapport. Observera att från 1998 års undersökning av 1997 års nystartade finns uppgifter om et vad beträffar kommuntillhörighet, branschtillhörighet, juridisk form, omsättning 1997, antal sysselsatta 1997 och form av ledning men även om aren vad beträffar ålder, motiv till sstart, utländsk bakgrund, utbildning och information om denne fått starta eget-bidrag. Övrig information, där ej annat anges, baseras på enkätsvaren från 2001 års undersökning. Ett räknas som nystartat när: - verksamheten är helt nystartad eller - verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Företaget definieras som nystartat även när man startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Av ovanstående definition framgår att det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett genuint nystartat eller inte. Det krävs alltså mer än en nyregistrering av ett för att registreringen ska räknas som nyande. I nyetableringsstatistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. 3

5 Nyandet sedan 1990 Under 1990-talets inledande år minskade nyandet, framför allt inom industrinäringarna (avd. C-F, SNI 92), se Figur 1. Under 1994 ökade antalet nystartade för att därefter ligga på en konstant hög nivå. Det finns dock en tydlig skillnad mellan olika näringsgrenar. Det är framför allt inom tjänstesektorn (avd. I-K, med undantag för K70 samt avd. M-O, SNI 92) som antalet nystartade har ökat på senare år, medan antalet nystartade inom industrisektorn varit relativt stabilt sedan Figur 1 genuint nystartade , där 1990= = Samtliga näringsgrenar Industrinäringar Tjänstenäringar År Tidigare undersökningar et år som förlöpt sedan sstarten har stor betydelse för i vilken utsträckning en fortfarande är. En översikt av tidigare studier visar att antalet fortfarande i procent av antalet nystartade, den s.k. överlevnadsgraden, avtar för varje år. Redan efter ett år har vart fjärde upphört att bedriva aktiv näringsverksamhet enligt tidigare studier. Motsvarande siffra efter tre år har varierat mellan 58 och 64 procent. Tabell 1 Tidigare undersökningar år efter start Fortfarande (%) Startår Nystartade SCB (1995) SCB (1996) NUTEK, AMS, SCB (1998) SCB Nystartade med starta eget-bidrag AMS (1995) AMS (1996) AMS (1998) NUTEK, AMS, SCB (1998) Riksdagens revisorer (1997) ,5 66 Källa: Baseras på Uppföljning av 1994 års nystartade, R 1999:8, NUTEK. Anm. Starta eget-bidrag är en arbetsmarknadsåtgärd med syfte att underlätta arens försörjning under verksamhetens första tid. Se även Fakta om statistiken. 4

6 Nyandet 1997 Omkring med ny verksamhet startade 1997, vilket gav en etableringsfrekvens på knappt 7 per invånare i åldern år. Flest startades i Stockholms län, knappt Stockholms län var även det län som hade den högsta etableringsfrekvensen med drygt 10 per invånare. Andra län där etableringsfrekvensen översteg genomsnittet för riket var Uppsala (7,3), Skåne (6,8) och Västra Götalands län (6,8). Lägst frekvens noterades i Kalmar län med 4,4 per invånare i åldern år. Figur 2 nystartade år 1997 per invånare i åldern år 6 to 11 (5) 5 to 6 (11) 0 to 5 (5) Företagens status tre år efter sstart Med status avses om et var Fortfarande verksamt eller Icke fortfarande verksamt. I undersökningen har ett definierats som fortfarande verksamt om verksamheten tre år efter starten fortgick som tidigare, fortgick i ny juridisk form, hade ändrade ägarförhållanden eller slagits samman med annat. Om verksamheten däremot, var försatt i konkurs, nedlagd eller vilande definieras et som icke fortfarande verksamt. Till denna kategori av hör även de enskilda näringsidkare som utvandrat eller avlidit samt de som trots omfattande försök inte gått att nå eller på andra sätt inhämta uppgifter om, dvs. det övriga bortfallet. Andelen fortfarande av 1997 års nystartade uppskattas till 56 procent år Om andelen fortfarande år 2000 istället beräknas på antalet svarande, var överlevnadsgraden 61 procent, dvs. 5 procentenheter högre än om överlevnadsgraden 5

7 beräknas på samtliga i undersökningen tillfrågade. Notera att i denna rapport beräknas alla andelar på det totala antalet nystartade år Regionala skillnader i ens överlevnadsgrad I Kalmar respektive Stockholms län var 60 procent av en fortfarande tre år efter sstarten, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 56 procent. Andra län med nästan 60 procentig överlevnadsgrad var Norrbottens, Östergötlands och Hallands län. Bland länen med lägst överlevnadsgrad återfanns Dalarnas och Gävleborgs län med en överlevnadsgrad på 52 procent vardera. Södermanlands län, med en överlevnadsgrad på 48 procent, hade den lägsta andelen fortfarande. Figur 3 Andelen fortfarande år 2000 per län 56 to 61 (13) 52 to 56 (6) 48 to 52 (2) Jämtlands län uppvisade den största andelen vilande med 22 procent, medan Västernorrlands län och Örebro län hade den lägsta med 11 procent. Örebro, Gävleborgs, Västernorrlands och Södermanlands län var de län där andelen nedlagda verksamheter t.o.m. år 2000 var störst. I dessa län var 1 av 4 nedlagt. Lägst andel nedlagda noterades i Stockholms län med ca 10 procent. Andelen konkurser var liten i alla län och låg i nivå med motsvarande siffror för den totala sstocken. Överlevnadsgraden högst inom byggindustrin År 1997 startades omkring 5 av 6 inom tjänstesektorn. Av dessa var ca 55 procent fortfarande tre år senare. Överlevnadsgraden var dock högre för de som etablerades inom industrisektorn. Där var 2 av 3 fortfarande år Högst överlevnadsgrad, drygt 70 procent, uppvisade inom byggbranschen. Även inom tillverkning samt transport och kommunikation var andelen fortfarande större än genomsnittet, 65 respektive 64 procent. Däremot var endast vartannat fö- 6

8 retag inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet fortfarande verksamt tre år efter sstart. Denna branschgrupp hade även den högsta andelen nedlagda med ca 20 procent. Tabell 2 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på näringsgren och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Då överlevnadsgraden studeras ur ett regionalt perspektiv noteras att en i Jämtlands län hade den högsta överlevnadsgraden för en inom industrisektorn med ca 77 procent. Även en i Östergötlands län och Uppsala län uppvisade en överlevnadsgrad högre än 70 procent. Lägst andel fortfarande inom industrinäringarna hade Södermanlands län, där endast omkring vartannat fortfarande var aktivt år Mer än vart tredje nystartat inom tjänstesektorn år 1997 startades i Stockholms län. Av dessa var ca 60 procent fortfarande år Även i Kalmar län och Norrbottens län var överlevnadsgraden nästan 60 procent för inom denna sektor. I Gävleborgs län, Skåne län och Södermanlands län däremot, var andelen fortfarande inom tjänstesektorn mindre än 50 procent. 7

9 Tabell 3 Överlevnadsgrad i varje kombination av län och näringsgren, med ranking inom parentes Industrinäringar Tjänstenäringar nystartade år 1997 Blekinge län 57 (19) 57 (04) 451 Dalarnas län 58 (18) 51 (14) 946 Gotlands län 56 (20) 56 (06) 181 Gävleborgs län 68 (06) 48 (19) 898 Hallands län 70 (04) 56 (05) Jämtlands län 77 (01) 51 (15) 448 Jönköpings län 59 (17) 55 (09) 963 Kalmar län 64 (10) 59 (02) 619 Kronobergs län 66 (08) 50 (18) 569 Norrbottens län 63 (11) 58 (03) 789 Skåne län 60 (15) 48 (20) Stockholms län 69 (05) 59 (01) Södermanlands län 53 (21) 46 (21) 889 Uppsala län 71 (03) 54 (11) Värmlands län 68 (07) 54 (12) 768 Västerbottens län 59 (16) 56 (07) 796 Västernorrlands län 63 (12) 51 (17) 862 Västmanlands län 62 (13) 52 (13) 844 Västra Götalands län 65 (09) 54 (10) Örebro län 61 (14) 51 (16) 871 Östergötlands län 74 (02) 55 (08) Riket Anm. Inom parentes anges länets ranking för aktuell bransch. Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälsooch sjukvård, avd. M-O. Överlevnadsgraden högst bland aktiebolag Tre år efter sstarten var 7 av 10 aktiebolag fortfarande. Bland övriga sformer var omkring vartannat fortfarande verksamt. Drygt var tredje enskild firma eller handels- och kommanditbolag var vilande eller nedlagt. Figur 4 Andelen fortfarande år 2000 efter olika former av bolag Aktiebolag 71 Enskilda näringsindkare 53 Handels- och kommanditbolag 50 Riket

10 De överlevande en framför allt inriktade mot den lokala marknaden Av de fortfarande en var omkring 2 av 5 inriktade mot den lokala marknaden, industrien i större utsträckning än tjänsteen. Drygt 60 procent av byggen var på den lokala marknaden, medan endast ca 35 procent av en inom finansiell verksamhet och andra stjänster var detsamma. När det gäller en inriktade mot den nationella och/eller internationella marknaden var relationen mellan dessa två branscher den omvända. Drygt 40 procent av en inom finansiell verksamhet och andra stjänster drev verksamheten inriktad mot denna marknad. Motsvarande andel för en inom byggbranschen var ca 15 procent. Drygt vart tredje, oavsett bransch, var verksamt på den nationella och/eller internationella marknaden. Tabell 4 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på näringsgren och marknadsinriktning Lokal Nationell och/eller internationell Bortfall Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J - K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Kvinnor och män leder bäst tillsammans Företag som startade med kvinnor och män i gemensam ledning uppvisade en högre överlevnadsgrad än de som startade med enbart kvinnlig eller manlig ledning. Av de som startade med gemensam ledning var 2 av 3 fortfarande tre år efter start. För med manlig eller kvinnlig ledning var överlevnadsgraden omkring 60 respektive 50 procent. 9

11 Figur 5 Andel fortfarande år 2000 efter olika former av ledning Kvinnlig ledning 49 Manlig ledning 59 Gemensam ledning 66 Bortfall Oavsett näringsgren var omkring vartannat som startats med kvinnlig ledning fortfarande verksamt tre år efter start. Bland en med manlig ledning fanns det däremot en skillnad mellan de olika näringsgrenarna. För en inom industrisektorn var överlevnadsgraden 10 procentenheter högre än för en inom tjänstesektorn. Figur 6 Andel fortfarande år 2000 efter näringsgren och form av ledning Industrinäringar Tjänstenäringar Samtliga branscher Kvinnlig ledning Manlig ledning Gemensam ledning Bortfall Anm. Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälso- och sjukvård, avd. M-O. En jämförelse av ens överlevnadsgrad ur ett regionalt perspektiv och med avseende på form av ledning visade på skillnader. Överlevnadsgraden för med kvinnlig ledning var knappt 70 procent i Gotlands län, medan den var ca 40 procent i Skåne län. Även i Hallands län och Kronobergs län var överlevnadsgraden hög för med kvinnlig ledning. Högsta överlevnadsgraden för med manlig ledning noterades i Stockholms län med knappt 65 procent. Även i Norrbottens län översteg andelen fortfarande med manlig ledning 60 procent. I Södermanlands län däremot var överlevnadsgraden knappt 50 procent. 10

12 Vart femte gav god försörjning åt aren Vart femte fortfarande verksamt gav god försörjning till aren. Avkastningen var tillräcklig att leva på i drygt 40 procent av en. Däremot klarade inte 1 av 4 av att försörja aren överhuvudtaget. Bedömningen av ets lönsamhet skilde sig åt mellan de två olika näringsgrenarna. Exempelvis gällde det att andelen som bedömdes ge tillräcklig försörjning uppgick till 50 procent bland industrien, vilket var 7 procentenheter mer än motsvarande andel bland tjänsteen. Tabell 5 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på näringsgren och bedömning av ets lönsamhet Ja, et ger god försörjning Nej, et ger lite för dålig försörjning Nej, jag kan inte försörja mig på et Ja, men nätt och jämt Bortfall Industrinäringar Tjänstenäringar Samtliga branscher Anm. Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälso- och sjukvård, avd. M-O. Överlevnadsgraden högst bland som startades med motiv att få arbeta självständigt Företagens överlevnadsgrad varierade litet mellan de olika motiven till sstart. Den var dock högst för de som startats med motivet att aren ville få arbeta självständigt. Överlevnadsgraden för som startats med andra motiv noterades till omkring 55 procent. Tabell 6 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på motiv till sstart och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Få arbeta självständigt Förverkliga mina idéer P.g.a. risk för arbetslöshet Tjäna pengar Min vara/tjänst behövs på marknaden Annat skäl Bortfall Bland de med kvinnlig ledning som startades med motivet att aren ville förverkliga sina idéer var överlevnadsgraden drygt 50 procent. Även för en där motivet var att få arbeta självständigt noterades en överlevnadsgrad högre än 50 procent. För som startades med andra motiv låg andelen fortfarande på under 50 procent. 11

13 Av de som startades med manlig ledning och antingen med motivet att aren ville arbeta självständigt eller att varan/tjänsten behövdes på marknaden var överlevnadsgraden drygt 60 procent. För som startades av andra motiv noterades en överlevnadsgrad på 57 procent. Företag med yngre are hade en lägre överlevnadsgrad För de där aren tillhörde åldersklassen år när et startades var överlevnadsgraden ca 60 procent tre år efter start. Även för med en aren tillhörande åldersintervallet år noterades en överlevnadsgrad högre än genomsnittet för riket. Däremot uppmättes en överlevnadsgrad lägre än 50 procent för de där aren var i åldern eller äldre än 60 år vid tidpunkt för sstart. Tabell 7 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på ålder och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Yngre än 25 år år år år år år och äldre Bortfall Överlevnadsgraden lika hög oavsett utbildningsnivå hos aren Skillnaden i överlevnadsgraden mellan med are som hade förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning var marginell, 56, 55 respektive 57 procent. Andelen vilande var högre, 19 procent, då en hade eftergymnasial utbildning som högsta utbildning, jämfört med övriga utbildningsnivåer. Av de som startats av en are med gymnasial utbildning hade nästan vart femte lagts ned. Figur 7 Andel fortfarande år 2000 efter utbildningsnivå på aren Förgymnasial utbildning 56 Gymnasial utbildning 55 Eftergymnasial utbildning 57 Bortfall

14 Företagare av utländsk härkomst hade i större utsträckning upphört med sin verksamhet Närmare 19 procent av de nystartade en 1997 startades av en are av utländsk härkomst. Överlevnadsgraden bland dessa var 54 procent, vilket var 4 procentenheter lägre än för de där aren inte var av utländsk härkomst. Tabell 8 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på utländsk härkomst och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst Bortfall Vartannat, där aren var av utländsk härkomst och et hade kvinnlig ledning, var fortfarande verksamt tre år efter sstart. Bland med manlig ledning och där aren hade utländsk härkomst var överlevnadsgraden 56 procent. Överlevnadsgraden för med gemensam ledning var betydligt högre för med are utan utländsk härkomst, 74 jämfört med 53 procent. Regionala skillnader i överlevnadsgrad med avseende på starta eget-bidrag I vart tredje som startades 1997 hade aren fått starta eget-bidrag. Överlevnadsgraden bland dessa var 55 procent. Motsvarande siffra för övriga var 57 procent. Andelen nedlagda var större bland de som fått starta eget-bidrag. Av dessa hade 19 procent lagts ned medan motsvarande siffra för de som startat utan bidrag var 14 procent. Tabell 9 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på starta eget-bidrag och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Starta eget-bidrag Ej starta eget-bidrag Det fanns stora regionala skillnader i överlevnadsgrad mellan som startats med respektive utan starta eget-bidrag. Av de som startats med bidrag var överlevnadsgraden högst i Jämtlands län. Där var 2 av 3 fortfarande år Även i Blekinge län och Kalmar län översteg överlevnadsgraden 60 procent. Överlevnadsgraden för som inte fått bidrag i dessa län låg alla under riksgenomsnittet. 13

15 Figur 8 Överlevnadsgrad per län och efter starta eget-bidrag Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Riket Starta eget-bidrag Ej starta eget-bidrag För som inte fått starta eget-bidrag var överlevnadsgraden omkring 60 procent i Norrbottens län, Stockholms län och Värmlands län. Av dessa var Stockholm det enda länet där med bidrag uppvisade en likvärdig överlevnadsgrad. Lägst överlevnadsgrad, för utan bidrag, uppmättes i Skåne respektive Södermanlands län. Högre överlevnadsgrad för med erfaren are Överlevnadsgraden för de där aren inte hade annan sysselsättning vid sidan om et när det startades uppgick till 63 procent. För de där aren även drev annat noterades den högsta överlevnadsgraden med 69 procent. Lägst överlevnadsgrad uppmättes för där aren även hade anställning på heltid. Dessa var i större utsträckning vilande eller hade lagts ned, 27 respektive 20 procent. Tabell 10 nystartade år 1997 fördelade på annat arbete vid start av och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Nej Drev ett annat Hade även anställning på deltid Hade även anställning på heltid Bortfall

16 Av de existerande en år 2000 startade vart 27:e år 1997 De fortfarande ens möjligheter till fortsatt överlevnad påverkas bl.a. av konkurrensen i branschen. De fortfarande en utgjorde tillsammans omkring 4 procent av den totala sstocken år Andelen var lägre för industrien jämfört med tjänsteen. Lägsta andelen uppmättes för en inom tillverkningsindustrin medan en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster stod för den största andelen. Tabell 11 fortfarande år 2000 per fördelat på näringsgren per år 2000 Industrinäringar Tillverkning och dylikt (SNI C - E) Byggverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (SNI G - H) Transport och kommunikationsverksamhet (SNI I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (SNI J - K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M - O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). I vart fjärde bedömde aren att et skulle komma att växa på tre års sikt Tre år efter sstart bedömdes att drygt vart fjärde, inom såväl industri- som tjänstesektorn, skulle komma att växa på tre års sikt. Företagarna i omkring 10 procent av en inom tjänstenäringarna trodde dock att et skulle krympa, läggas ned eller överlåtas. För en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var andelen som trodde att de skulle växa ca 30 procent, vilket var den största andelen. Närmare 40 procent av byggens are trodde att ets verksamhet skulle ha samma omfattning tre år fram i tiden. 15

17 Tabell 12 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på näringsgren och bedömning av ets framtidsutsikter på tre års sikt Vuxit Samma omfattning Krympa, överlåtas eller läggas ned Vet inte Bortfall Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (avd. G-H) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Knappt 65 procent av de där aren gjort bedömningen att et skulle komma att växa på tre års sikt trodde på en ökning i såväl omsättning som i antalet sysselsatta 1. Nästintill för alla, 97 procent, förväntades en ökad omsättning. Andelen vilka trodde på en ökning i antal sysselsatta uppgick däremot till 65 procent. I drygt 70 procent av byggen trodde man på en expansion i antalet sysselsatta, vilket var den högsta noteringen av samtliga studerade branscher. Som jämförelse kan det noteras att motsvarande andel för en inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet uppgick till knappt 60 procent. Det bör även noteras att i vart fjärde inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet eller finansiell verksamhet och andra stjänster inte förväntades någon ökning i antalet sysselsatta. Tabell 13 fortfarande år 2000 som trodde på tillväxt, procentuellt fördelade på näringsgren och bedömning vad gäller ökat antal sysselsatta på tre år sikt Ökat antal sysselsatta Ej ökat antal sysselsattaj Bortfall Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). 1 Med sysselsatt avses en person som arbetar minst en timme per vecka. 16

18 Knappt 40 procent av de fortfarande en ökade sin omsättning Sedan sstarten hade vart fjärde fortfarande verksamt ökat sin omsättning i sådan omfattning att det tillhörde en annan omsättningsklass tre år senare. Samtidigt uppgick andelen med minskad omsättning till drygt 10 procent. Andelen med en omsättning mindre än 300 tkr minskade från 60 procent år 1997 till 46 procent år Samtidigt ökade andelen med en omsättning på tkr eller mer från 14 procent 1997 till 19 procent Var tredje fortfarande verksamt hade en omsättning på 500 tkr eller mer år Tabell 14 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på omsättningsklass år 2000 (rad) och omsättningsklass år 1997 (kolumn) 2000\1997 <30-99 tkr tkr 500 tkr eller mer Fördelning år 2000 <30-99 tkr tkr tkr eller mer Bortfall Fördelning år Anm. Summan av andelarna på diagonalen anger andelen vars omsättning inte förändrades från 1997 till 2000 i tillräckligt stor utsträckning för att et skulle tillhöra i en annan omsättningsklass. Summan av andelarna under diagonalen, exklusive bortfallsandelarna, anger andelen vars omsättning ökat mellan 1997 och 2000 tillräckligt mycket för att et ska hamna i en högre omsättningsklass. Summan av andelarna ovanför diagonalen anger andelen vars omsättning minskade från 1997 till 2000 i sådan utsträckning att et tillhörde en lägre omsättningsklass. Högre omsättning för industrien Tillsammans omsatte de fortfarande en omkring 26 miljarder kronor år 2000, vilket motsvarar ungefär tkr per. Företagen inom industrisektorn omsatte i genomsnitt 650 tkr mer än en inom tjänstesektorn. Skillnaden i genomsnittlig omsättning var stor mellan olika branscher. Företagen inom tillverkningsindustrin hade den högsta genomsnittliga omsättningen med omkring tkr, vilket kan jämföras med ca 600 tkr för en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. 17

19 Tabell 15 Omsättning för de fortfarande en år 2000 Omsättning, tkr Genomsnittlig omsättning, tkr Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell- och restaurang verksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikations verksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Sysselsättningen ökade i vart femte Mellan 1997 och 2000 ökade antalet sysselsatta med minst en person i vart femte fortfarande verksamt. Det totala antalet sysselsatta i de fortfarande en ökade från drygt år 1997 till knappt år 2000, dvs. en ökning med omkring 40 procent. Under samma period ökade antalet heltidssysselsatta 2 med 54 procent, från drygt år 1997 till knappt år Drygt 20 procent av en ökade antalet heltidssysselsatta med minst en person under den studerade perioden. Knappt hälften av samtliga nystartade 1997 hade minst en person sysselsatt på heltid år 1997, vilket också var fallet för de fortfarande en år Tabell 16 Förändring av antal sysselsatta och antal heltidssysselsatta i de fortfarande en Förändring av antalet sysselsatta (%) Förändring av antalet heltidssysselsatta (%) Industrinäringar Tillverkning och dylikt (avd. C-E) Byggverksamhet (avd. F) Tjänstenäringar Varuhandel, hotell- och restaurang Verksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikations Verksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). 2 Med heltidssysselsatt avses en person som arbetar 35 timmar eller mer per vecka. 18

20 För en inom industrisektorn ökade antalet sysselsatta med 44 procent, vilket är något mer än för en inom tjänstesektorn. Även ökningen av antalet heltidssysselsatta var större i industrisektorn jämfört med tjänstesektorn, 60 respektive 52 procent. Företagen inom både tillverkningsindustri och finansiell verksamhet samt andra stjänster ökade antalet heltidssysselsatta med drygt 70 procent. et heltidssysselsatta ökade minst i en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Den genomsnittliga ökningen bland dessa uppgick till drygt 25 procent. Tabell 17 sysselsatta och antal heltidssysselsatta per fortfarande verksamt år 2000 sysselsatta per heltidssysselsatta per Industrinäringar 2,6 1,9 Tillverkning och dylikt (avd. C-E) 2,8 1,9 Byggverksamhet (avd. F) 2,3 1,9 Tjänstenäringar 2,6 1,5 Varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet (avd. G-H) 2,6 1,5 Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) 3,0 2,1 Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) 2,8 1,1 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) 2,3 0,9 Samtliga branscher 2,6 1,6 Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). et sysselsatta per fortfarande verksamt uppgick till ca 2,6 stycken år Det var ingen större skillnad mellan en inom industri- respektive tjänstesektorn, men däremot fanns vissa skillnader mellan olika branscher. För en inom transport och kommunikation uppgick antalet sysselsatta till nästan 3 per, medan för en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var motsvarande siffra drygt 2. Marknadens efterfrågan anses begränsa ets tillväxt Företagens möjligheter till expansion och tillväxt påverkas bl.a. av konkurrensen i branschen, marknadens efterfrågan samt tillgången på kapital och lämplig arbetskraft. Företagen som ingick i denna undersökning tillfrågades i vilken utsträckning nio potentiella bedömdes påverka ets tillväxt. I vart fjärde fortfarande verksamt ansågs att konkurrensen i branschen, marknadens efterfrågan, ets lönsamhet och tillgången till lämplig arbetskraft hindrade et från att växa. Däremot ansågs inte ets ledningskompetens eller IT-infrastrukturen vara något. 19

21 Figur 9 Hinder för tillväxt enligt de juridiska bolagsformerna Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Aktiebolag Enskilda näringsidkare Handels- och kommanditbolag Jämfört med andra bolagsformer upplevde arna i de vilka startats som ett aktiebolag i större utsträckning att tillgången på lämplig arbetskraft var ett för ets tillväxt. I aktiebolagen betraktades däremot inte ets lönsamhet som ett lika stort som i de övriga en. Figur 10 Hinder för tillväxt enligt form av ledning Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Kvinnlig ledning Gemensam ledning Manlig ledning Jämfört med andra former av ledning bedömde arna i med gemensam ledning att konkurrensen i branschen vara ett mindre för tillväxt. Dessa are ansåg även tillgången till lån vara ett litet. I med endast kvinnlig ledning upplevdes att ets tillväxt hindrades av ets lönsamhet. Däremot upplevdes inte tillgången på lämplig arbetskraft, ledningskompetensen och begräsningar i IT-infrastrukturen som ett. 20

22 Figur 11 Hinder för tillväxt enligt med och utan utländsk bakgrund Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Företag med utländsk bakgrund Företag utan utländsk bakgrund I med are av utländsk härkomst upplevdes i större utsträckning än i andra att dels konkurrensen i branschen, dels tillgången på kapital vara ett för ets tillväxt. Figur 12 Hinder för tillväxt enligt med och utan starta eget-bidrag Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Företag utan bidrag Företag med bidrag I jämförelse med andra betraktades ets lönsamhet, myndighetsregler samt tillgången på kapital och lämplig arbetskraft i större utsträckning som ett för ets tillväxt i de där aren fått starta eget-bidrag. 21

23 Fakta om statistiken Bakgrund Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är sedan 1 januari 2001 statistikansvarig myndighet för den nyetableringsstatistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Nyetableringsstatistiken avser att mäta antalet nystartade med helt ny verksamhet. I materialet ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Nyetableringsstatistiken sammanställs årligen och publiceras normalt inom sex månader efter det år statistiken avser. Det är nyetableringsstatistiken över 1997 års nystartade som ligger till grund för den uppföljningsundersökning som presenteras i denna rapport. Liknande uppföljningar har genomförts för åren , , , , och Detta omfattar statistiken Statistiken omfattar som startade 1997 och som är fortfarande var år Statistiken omfattar inte inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (avd. A och B, SNI 92) samt fastighetsförvaltning (K70, SNI 92). Urvalsramen till uppföljningsundersökningen utgjordes av som i 1998 års undersökning av 1997 års nystartade svarat att verksamheten var nystartad. Definitioner och förklaringar Vad är ett nytt? Starta eget-bidrag Ett räknas som nystartat när: - verksamheten är helt nystartad eller - verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Företaget definieras som nystartat även när man startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Av ovanstående definition framgår att det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett genuint nystartat eller inte. Det krävs alltså mer än en nyregistrering av ett för att registreringen ska räknas som nyande. I nyetableringsstatistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Stöd till start av näringsverksamhet är en arbetsmarknadsåtgärd. Målgruppen är arbetslösa eller personer som riskerar att bli arbetslösa. Stödet ska fungera som ett tillskott till arens försörjning under verksamhetens första tid. Det beviljas om ets verksamhet bedöms ge tillfredsställande lönsamhet och varaktig sysselsättning åt den sökande. Stöd till 22

24 start av näringsverksamhet benämndes före 1 januari 1999 starta eget-bidrag och infördes i början av 1980-talet i relativt begränsad omfattning. Det fungerade till en början som en sistahandslösning när andra möjligheter var uttömda. Programmet blev en prioriterad åtgärd fr.o.m. budgetåret 1993/94, vilket innebär att ett program ska erbjudas alla i målgruppen utan krav på att andra åtgärder först ska ha prövats. Variabler För att kunna avgöra om ett är fortfarande verksamt insamlas uppgifter om verksamheten och eventuellt år då verksamheten upphört och skäl till detta. Undersökningen innhåller följande uppgifter om et och aren. Företaget: Kommuntillhörighet, branschklassificering, juridisk form, marknadsinriktning, form av ledning, omsättning och sysselsättning Omsättning och sysselsättning. Företagaren: 1997 Motiv till sstart, ålder, hösta utbildning, eventuell invandrarbakgrund, starta eget-bidrag och annat arbete Bedömning av ets lönsamhet, bedömning av ets framtidsutsikter på tre års sikt och bedömning av för tillväxt. Branschgrupperingar I redovisningen av statistiken används följande branschgrupperingar: Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för svensk Näringslivsindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälso- och sjukvård, avd. M-O. Med sysselsatt avses i denna rapport en person som arbetar minst en timme per vecka, medan en person som arbetar 35 timmar eller mer definieras som heltidssysselsatt. Detta medför att antalet sysselsatta personer är större eller lika med antalet heltidssysselsatta personer. Så görs statistiken Nyetableringsundersökningen Under 1997 nyregistrerades som verksamhetsdrivande i SCB:s centrala s- och arbetsställeregister, CFAR. Ett klassas som verksamhetsdrivande om det är moms- och/eller arbetsgivarregistrerat eller beskattas som rörelse, F-skatt. 3 Av dessa uteslöts som startats inom näringsgrenarna Jordbruk, jakt och 3 Nv 12 SM 9801 s

25 skogsbruk (avd. A), Fiske (avd. B) samt Fastighetsverksamhet (avd. K70). 4 Ytterligare kunde sållas bort eftersom registerundersökningar visade att dessa inte var genuint nya verksamheter. Efter rensningar återstod vilka utgjorde rampopulationen. Från rampopulationen togs ett stratifierat slumpmässigt urval om ca Som stratifieringsvariabler användes län och branschgrupper enligt SNI 92. Till urvalet skickades en postenkät i början av Företagen var enligt lagen om offentlig statistik (SFS 1992:889) skyldiga att besvara vissa av frågorna. Kombinationen av uppgiftslämnarskyldighet och omfattande efterbearbetningar via telefon ledde till en svarsfrekvens på omkring 85 procent. Omkring besvarade enkäten. Av dessa uppgav ca att verksamheten var genuint nystartad. Det är informationen från dessa som ligger till grund för såväl nyetableringsstatistiken för år 1997 som uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade tre år senare. Figur 1 Uppläggningen av uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade tre år efter sstart Registeruppgifter Företagsregistret, SCB Patent- och registreringsverket, PRV Momsregistret Riksskatteverket, RSV Företag från tidigare studier Rampopulation Stratifierat slumpmässigt urval svarande år Population av genuint nya år 1997 Ca Ca varav ca med genuint ny verksamhet varav varav 2001 Efter tre år Starta eget-bidrag samt partiellt bortfall Ej starta eget-bidrag Ca Ca Population av fortfarande år 2001 Ca Totalundersökning Stratifierat slumpmässigt urval Ca svarande år 2001 Ca Uppföljningsundersökningen Till uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade togs ett stratifierat slumpmässigt urval av bland dem som i nyetableringsenkäten uppgav att verksamheten var ny och som inte fått eller inte sökt starta eget-bidrag. Av de med nystartad verksamhet som däremot fått bidrag, eller inte svarat på denna fråga i nyetableringsenkäten, medtogs alla, dvs. de totalundersöktes. Dessa totalt ca kontaktades med postenkät sista veckan i augusti Andelen svarande i undersökningen uppgick till 93 procent. 4 Avdelningar enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning, SNI

26 I de fall, som trots brev och telefonpåminnelser, ej besvarade uppföljningsenkäten och ej var möjliga att etablera kontakt med på annat sätt matchades ets organisationsnummer mot SCB:s konkursregister. I de fall bolagsformen var enskild näringsverksamhet skedde även matchning mot registret över rikets totalbefolkning för att erhålla information om aren hade utvandrat eller avlidit. Av de drygt 500 som återstod var verksamheten troligtvis nedlagd eller vilande, dvs. dessa klassas i denna rapport som icke fortfarande. Statistikens tillförlitlighet Skattningar i urvalsundersökningar är behäftade med en urvalsbetingad osäkerhet. Denna osäkerhet kan uttryckas med hjälp av ett konfidensintervall. När det gäller nyetableringsstatiken för 1997 skattas det 95-procentiga konfidensintervallet för antalet nystartade på riksnivå till ± 1,6 procent. Konfidensintervallet ska tolkas som att det sanna antalet nystartade 1997 låg någonstans i intervallet [36 451, ] med 95 procents säkerhet. Konfidensintervallen i den länsvisa redovisningen låg mellan ± 4,0 och ± 4,7 procent. Den urvalsbetingade osäkerheten i denna undersökning beror på att det har gjorts ett urval av ett urval. Det 95-procentiga konfidensintervallet för antalet fortfarande år 2000 skattas till ± 1,7 procent. Konfidensintervallen på länsnivå för antalet fortfarande 2000 redovisas i nedanstående tabell. 95-procentigt konfidensintervall för antalet Län fortfarande år 2000 Blekinge län 255 ± 5,5 % Dalarnas län 496 ± 5,2 % Gotlands län 101 ± 6,9 % Gävleborgs län 469 ± 4,9 % Göteborgs och Bohus län ± 4,7 % Hallands län 594 ± 4,5 % Jämtlands län 255 ± 5,5 % Jönköpings län 507 ± 5,3 % Kalmar län 370 ± 5,1 % Kronobergs län 303 ± 5,3 % Norrbottens län 463 ± 4,3 % Skaraborgs län 423 ± 5,2 % Skåne län ± 5,2 % Stockholms län ± 4,1 % Södermanlands län 423 ± 5,4 % Uppsala län 770 ± 4,9 % Värmlands län 434 ± 4,8 % Västerbottens län 449 ± 4,9 % Västernorrlands län 454 ± 5,1 % Västmanlands län 453 ± 4,9 % Älvsborgs län 784 ± 5,1 % Örebro län 458 ± 5,0 % Östergötlands län 778 ± 4,5 % Riket ± 1,7 % 25

27 Jämförbarhet med annan statistik Det föreligger ingen annan samlad statistik över fortfarande tre år efter start i Sverige. Inom EU finns liknade statistik i t.ex. Danmark. Jämförbarhet över tiden Det bör noteras att alla andelar som presenteras i denna rapport har beräknats utifrån antagandet att de i urvalet som inte gått att nå tillhör kategorin icke fortfarande. Uppföljningsundersökningar har genomförts med väsentligen samma definitioner och metodik sedan 1987, även om det tidigare har gjorts en totalundersökning av de i fas 1, nyetableringsstatistiken, som det inkommit svar ifrån. Publicering och spridning Rapporten publiceras på ITPS hemsida 26

28 Tabeller Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Sida nystartade uppdelat på industri och tjänstenäringar åren nystartade år 1997 per inv år fördelat på län 29 nystartade år 1997 fördelade på län och status år nystartade år 1997 fördelade på näringsgren och status år nystartade år 1997 fördelade på län och näringsgren 31 fortfarande år 2000 fördelade på län och näringsgren 31 nystartade år 1997 fördelade på juridisk form och status år fortfarande år 2000 fördelade på näringsgren och marknadsinriktning 32 nystartade år 1997 fördelade form av ledning och status 32 nystartade år 1997 fördelade på näringsgren och form av ledning 32 fortfarande år 2000 fördelade på näringsgren och form av ledning 33 nystartade år 1997 fördelade på län och form av ledning 33 fortfarande år 2000 fördelade på län och form av ledning 34 fortfarande år 2000 fördelade på näringsgren och bedömning av ets lönsamhet 34 nystartade år 1997 fördelade på motiv till sstart och status år nystartade år 1997 fördelade på form av ledning, motiv till sstart och status år nystartade år 1997 fördelade på ålder och status år nystartade år 1997 fördelade på utbildning och status år nystartade år 1997 fördelade på utländsk härkomst och status år nystartade år 1997 fördelade på utländsk härkomst, form av ledning och status år nystartade år 1997 fördelade på starta egetbidrag och status år

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

Statistik 2013:01. Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start

Statistik 2013:01. Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start Statistik 2013:01 Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start Uppföljning av 2008 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2008 three

Läs mer

Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området.

Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området. Nv 12 SM 9901 1\I UHWDJDQGHWL6YHULJHRFK Newly started enterprises in Sweden 1997 and 1998 LNRUWDGUDJ 1HGJnQJLQ\I UHWDJDQGHW Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar att det under 1998 startades 33 860 nya.

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 Nystartade företag utlandsfödda företagare Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax 063

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start

Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start S2006:001 Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2001 three years after the start Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre

Läs mer

S2001:009. Nyföretagandet i Sverige 1999 och 2000

S2001:009. Nyföretagandet i Sverige 1999 och 2000 S2001:009 Nyföretagandet i Sverige 1999 och 2000 Newly-started enterprises in Sweden 1999 and 2000 Newly-started enterprises in Sweden 1999 and 2000 Innehållsförteckning Contents Sida Page 3 Tabellförteckning

Läs mer

Nystartade företag tredje kvartalet 2011

Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp

Läs mer

Statistik 2010:02. Uppföljning av 2005 års nystartade företag - tre år efter start

Statistik 2010:02. Uppföljning av 2005 års nystartade företag - tre år efter start Statistik 2010:02 Uppföljning av 2005 års nystartade företag - tre år efter start Uppföljning av 2005 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2005 three

Läs mer

Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start. Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start

Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start. Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start S2008:001 Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start Uppföljning av 2003 års nystartade företag

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2013:02 Nyföretagandet i Sverige Nyföretagandet i Sverige Innehållsförteckning Kommentarer till statistiken sid 2 Nya företag under jämfört med 2010 sid 2 Fakta om statistiken sid 8 Statistikansvarig

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2014:01 Nyföretagandet i Sverige Nystartade företag Innehållsförteckning Kommentar till statistiken... 2 Nystartade företag... 2 Tabell 1. Antal nystartade företag 2010 efter branschgrupp (SNI

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2011:04 Nyföretagandet i Sverige Nyföretagandet i Sverige Newly-started enterprises in Sweden Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Kommentar till statistiken... 3 Fakta om statistiken... 11

Läs mer

Utvärdering av 1995 års nystartade företag

Utvärdering av 1995 års nystartade företag Ura 2001:2 ISSN 1401-0844 Utvärdering av 1995 års nystartade företag - En jämförelse mellan företag som fick bidrag från Arbetsförmedlingen och övriga nystartade företag Anna Spånt Enbuske Susanna Okeke

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Nystartade företag 2001

Nystartade företag 2001 Nystartade företag 2001 Nv1301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Näringsverksamhet A.2 Statistikområde Nystartade företag A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2009:05 Nyandet i Sverige 2008 Nyandet i Sverige 2008 Newly-started enterprises in Sweden 2008 Innehållsförteckning Contents Sammanfattning... 2 Summary... 3 Kommentar till statistiken... 4

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2010:07 Nyföretagandet i Sverige 2009 Statistikansvarig myndighet Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 010 447 44 00 Telefax 010

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Fakta om små och stora företag 2003

Fakta om små och stora företag 2003 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Nystartade företag 2002

Nystartade företag 2002 Nystartade företag 2002 Nv1301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Näringsverksamhet A.2 Statistikområde Nystartade företag A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Värmlands län Karlstad, 11 september 2017 Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Färre fick jobb I augusti månad var det 1 373 personer som gick till arbete,

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 700

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Gotlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Gotland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 Fått arbete I augusti fick 1 039 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I augusti

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Hallands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Halland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Norrbottens län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Örebro län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Skåne län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Jönköpings län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västmanlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer