Utvärdering av 1995 års nystartade företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av 1995 års nystartade företag"

Transkript

1 Ura 2001:2 ISSN Utvärdering av 1995 års nystartade företag - En jämförelse mellan företag som fick bidrag från Arbetsförmedlingen och övriga nystartade företag Anna Spånt Enbuske Susanna Okeke Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.

2 Anna Spånt Enbuske Susanna Okeke Innehållsförteckning Sid 1. SAMMANFATTNING INLEDNING METOD OCH DATAMATERIAL BAKGRUND FÖRETAGENS VERKSAMHET EN DESKRIPTIV ANALYS VILKA STARTADE FÖRETAG 1995? BIDRAGSTAGARNA NÄRINGSGREN MARKNADSINRIKTNING SYSSELSATTA OMSÄTTNING FÖRSÖRJNING FÖRETAGENS VERKSAMHET EN STATISTISK ANALYS RESULTAT VAD GÄLLER VERKSAMHET RESULTAT VAD GÄLLER FÖRSÖRJNING SLUTSATSER AV DEN STATISTISKA ANALYSEN REFERENSER BILAGA... 36

3 1. Sammanfattning Under 1995 startade totalt genuint nya företag. En tredjedel av dessa startades av arbetslösa som deltog i det arbetsmarknadspolitiska programmet Start av näringsverksamhet. Programmet innebär att ett bidrag motsvarande ersättningen vid arbetslöshet utgår vid start av företag under normalt 6 månader. Tre år efter företagsstarten, 1998, var andelen fortsatt verksamma företag cirka 59 procent. När företag som kan antas vara hobbyverksamhet (där det inte finns någon större ambition avseende tillväxt) exkluderas, ökar andelen verksamma företag till 62 procent. En intressant fråga ur arbetsmarknadspolitisk synvinkel är hur arbetslösa som startar företag med hjälp av bidrag från Arbetsförmedlingen klarar sig jämfört med övriga personer som startar företag. Denna rapport visar att företag startade av arbetslösa i genomsnitt hade lika stor chans att vara verksamma efter tre år som övriga nystartade företag. Dessutom kunde de verksamma deltagarna i programmet i större utsträckning försörja sig av sina företag än övriga företagare. Övriga företagare hade oftare annan sysselsättning vid sidan om sina företag. Utvärderingen beskriver även skillnader i resultat mellan företagarna i programmet och övriga nyföretagare beroende på kön, ålder, utländsk bakgrund och län. Företagarna angav olika motiv till företagsstarten. Det visade sig att de som ville arbeta självständigt eller startade för att det fanns ett behov på marknaden hade störst sannolikhet att fortfarande vara verksamma som företagare efter tre år. Företagarna som deltog i programmet hade dock i betydligt högre utsträckning än övriga företagare startat på grund av eller risk för arbetslöshet. Merparten av alla företag startades inom tjänstenäringen (82 procent) oberoende om företagaren deltog i programmet. I båda grupperna var de vanligaste näringarna varuhandel, reparationer samt hotell & restaurang och finansiell verksamhet & företagstjänster. Sannolikheten att klara verksamheten var däremot allra störst inom utbildning, hälso- & sjukvård samt andra samhälleliga & personliga tjänster. Företag inom näringsgrenarna tillverkning & dylikt, byggnadsverksamhet, transport & kommunikation samt finansiell verksamhet & företagstjänster var fortfarande verksamma jämbördigt. Sämst klarade sig företagen inom varuhandel, reparationer samt hotell & restaurang. En femtedel (23 procent) av företagarna var vid företagsstarten yngre än 31 år. Över hälften var mellan 31 och 50 år (61 procent). Sannolikheten att vara verksam i företaget ökade med åldern, se tabell 1. Endast för den yngsta åldersgruppen (yngre än 31 år) fanns signifikanta (statistiskt säkerställda) skillnader mellan fö- 2

4 retagare med och utan bidrag. I denna åldersgrupp var de företagare som fått bidrag i större utsträckning verksamma efter tre år än de som inte fått bidrag. Vid företagsstarten hade nära en tredjedel av företagen vars ägare deltog i programmet kvinnlig ledning (31 procent). Andelen bland övriga företag var drygt en femtedel (23 procent). Generellt sett var fler manliga än kvinnliga företagare verksamma efter tre år. Både bland manliga och kvinnliga företagare var andelen verksamma företag lika stor (ingen signifikant skillnad) oavsett om de fått bidrag eller ej. Företagare med utländsk bakgrund, d.v.s. när personen själv eller någon av dennes föräldrar var född utomlands, utgjorde 18 procent av alla nyföretagare Företagare med utländsk bakgrund hade en något lägre sannolikhet att efter tre år vara verksamma i sina företag än företagare utan utländsk bakgrund. För denna grupp var sannolikheten att fortfarande vara verksamma lika stor oberoende om företagaren fått bidrag eller ej. Utvärderingen visar inte på några stora regionala skillnader. I Stockholms län, där 31 procent av alla nyetableringar skedde, hade emellertid företagare med bidrag signifikant lägre sannolikhet att fortfarande vara verksamhetsdrivande än övriga företagare. Tabell 1 Predikterade sannolikheter för att företaget är verksamt eller ej samt om det ger försörjning eller ej, fördelat på företag som fått bidrag eller ej. I tabellen ingår inte företag som är startade som hobbyverksamhet, procent. Verksamma 1998 Får försörjning av företaget Ej försörj., har annan sysselsättning Ej försörj., har ej annan sysselsättning Bidrag Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Genomsnitt Yngre än 31 år år Äldre än 50 år Kvinnlig ledning Manlig ledning Utländsk bakgrund Ej utländsk bakgrund Stockholms län Skåne & Västra Götaland Skogslän Övriga län Flertalet företag sysselsätter enbart en person, d.v.s. ägaren. De nystartade företagen skapade dock sysselsättning utöver dessa. De efter tre år verksamma 3

5 företagen sysselsatte totalt personer på heltid under 1998 (inklusive arbetande ägare). Därutöver var personer sysselsatta på deltid. Närmare en tredjedel (10 900) av de heltidsysselsatta, och drygt en fjärdedel (2 700 personer) av de deltidssysselsatta, var sysselsatta hos företagare som deltagit i programmet. Utöver att studera om företagarna fortfarande var verksamma i sina företag undersöks i denna rapport om de verksamma företagarna kunde försörja sig på sina företag. Resultaten visar att företagare som deltagit i programmet i högre utsträckning än övriga kunde försörja sig på sina företag efter tre år. I genomsnitt kunde 69 respektive 48 procent få sin försörjning från sina företag, se tabell 1. För övriga nystartade företag var sannolikheten hög att ägaren hade annan sysselsättning vid sidan om. När sannolikheten att företagaren inte hade någon försörjning, vare sig av verksamheten eller annan sysselsättning, studerades var den lika stor för företag med och utan bidrag. Kvinnliga företagare hade i allmänhet en svårare försörjningssituation än manliga företagare. Sannolikheten att få försörjning enbart av företaget var lika stor för kvinnliga företagare med bidrag som för kvinnliga företagare utan bidrag. Företag med manlig ledning och bidrag fick emellertid i större utsträckning försörjning enbart av företaget än manliga företag utan bidrag. Yngre företagare fick i mindre utsträckning försörjning från sitt företag än företagare mellan 31 och 50 år. Sannolikheten att kunna försörja sig var dock allra minst för dem över 50 år. För alla åldrar klarade sig de som fick bidrag bättre ur försörjningssynpunkt än de som inte fick bidrag. Ingen signifikant skillnad fanns gällande försörjning beroende på om företagaren hade utländsk bakgrund eller ej. Både för dem med och utan utländsk bakgrund gällde att de som fick bidrag hade större sannolikhet att kunna försörja sig än övriga nystartade företag. Sannolikheten att få försörjning var lika mellan företag startade i olika län. För samtliga län gällde att företagare som fick bidrag hade större sannolikhet att kunna försörja sig än de som inte fick bidrag. 4

6 2. Inledning Rapporten disponeras på följande sätt. I kapitel 2 ges en kort beskrivning gällande nyföretagandet i Sverige under 1990-talet och datamaterialet. Kapitel 3 ger en deskriptiv bild av företagens verksamhet. Andelen företag som fortfarande är verksamma vid uppföljningstillfället fördelas på en mängd olika kategorier. Själva analysen av hur det går för företagen som får bidrag för start av näringsverksamhet jämfört med övriga nyföretagare görs i kapitel 4. Här jämförs sannolikheten för de två grupperna att vara verksamma som företagare efter tre år, när hänsyn har tagits till en mängd olika faktorer som kan påverka resultaten. I samma kapitel studeras om de verksamhetsdrivande företagen ger försörjning eller ej. Dessutom kartläggs skillnader i resultat för företagare med olika egenskaper (kön, utländsk bakgrund, ålder och län). 2.1 Metod och datamaterial Årligen publicerar Statistiska centralbyrån uppgifter om nyetableringar i Sverige. 1 Statistiken omfattar uppgifter om helt nya verksamheter och alla juridiska former av företag. Det är denna årliga nyetableringsstatistik som ligger till grund för den undersökning som redovisas i denna rapport. Liknande undersökningar har gjorts vid fyra tillfällen under 1990-talet 2. Under 1995 nyregistrerades företag. Företag startade inom näringarna jord- och skogsbruk, jakt och fiske samt fastighetsförvaltning skulle inte ingå i undersökningen, företag vars verksamhet faktiskt startade 1994 eller där verksamheten inte var genuint ny. Den slutliga urvalsramen omfattade därmed företag. Efter ett stratifierat slumpmässigt urval, omfattande län, näringsgren och juridisk form, återstod ca företag. Dessa företag kontaktades via en postenkät i början av Företagen var skyldiga att enligt lagen om den offentliga statistiken (SFS 1992:889) besvara vissa av frågorna. Efter omfattande bearbetningar via telefon i kombination med uppgiftslämnarskyldighet blev svarsfrekvensen 83 procent. Det visade sig att många utvalda företag inte var genuint nystartade, utan exempelvis ombildningar. De återstående företagen var genuint nystartade och fick i augusti 1999 en ytterligare postenkät som innehöll ett större antal frågor angående verksamheten Dessa svar utgör underlag för denna rapport. 3 Även denna gång fanns uppgiftsskyldighet för en del av frågorna. Efter ansträngningar med bl.a. telefonkontakter blev den slutliga svarsfrekvensen 87 procent bland de företagen. Av bortfallet var troligtvis verksamheten hos den större delen vilande eller nedlagd. I bortfallet ingick även företag där SCB fått uppgift om att företagaren avlidit eller utvandrat, men ingen uppgift om verksamheten. 1 NUTEK är sedan 1994 den statistikansvarig myndighet för nyetableringar i Sveriges officiella statistik (SOS). 2 Se t.ex. NUTEK (1999). 3 Beroende på när under 1995 företaget startade varierar uppföljningsperioden mellan tre och fyra år. För enkelhets skull säger vi dock genomgående i rapporten att uppföljningsperioden är tre år. 5

7 AMS har samkört enkätsvaren med AMS databas HÄNDEL. Av dem som i undersökningen 1996 uppgav att de fått bidrag från Arbetsförmedlingen saknades tillförlitliga uppgifter i HÄNDEL för totalt 116 personer. Dessa räknas därmed inte som deltagare i programmet. Med hänsyn tagen till stratifieringen viktas alla resultat. Antalet genuint nystartade företag 1995 uppgår till Det material som ligger till grund för denna rapport omfattar företagare, d.v.s. enskilda individer. Flera personer kan starta ett gemensamt företag, därför skiljer sig antalet företag respektive företagare. Några av dessa faller bort på grund av partiella bortfall på vissa frågor i enkäten och därmed återstår företagare. 2.2 Bakgrund Antalet genuint nystartade företag ökade under 1990-talet, vilket framgår av figur 1. En bidragande orsak var att regelverket kring det arbetsmarknadspolitiska programmet Start av näringsverksamhet 4 förändrades den 1 juli Det blev därmed lättare för fler arbetssökande att få delta i programmet. Syftet var att under den djupa lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet främja sysselsättningen genom nyföretagande. Arbetsmarknadsverkets uppdrag har under hela perioden varit att i första hand förmedla arbetssökande till lediga platser och förbättra den arbetslöses möjligheter att få ett reguljärt arbete - inte att stödja nyföretagande. Enligt regelverket för programmet Start av näringsverksamhet (SFS 1998:1784) är det avgörande för deltagande att personen är eller riskerar att bli arbetslös. Personen ska vara anmäld som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen och inte kunna få ett lämpligt arbete. Deltagarna ska ha förutsättningar att bedriva näringsverksamhet med tillfredställande lönsamhet och varaktig sysselsättning. Deltagarna fick utbildningsbidrag motsvarande ersättning vid arbetslöshet, lägst 230 kronor per dag. Den genomsnittliga kostnaden per deltagare i programmet var kr i månaden. Bidragsperioden är på sex månader, men kan vid särskilda skäl förlängas med högst sex månader. Under budgetåret 1995/96 var den genomsnittliga bidragsperioden 193 dagar, d.v.s. drygt sex månader. 5 Den genomsnittliga tiden i programmet har därefter ökat och uppgick budgetåret 1999 till över åtta månader (282 dagar), längre period för kvinnor än för män. Bidragande faktor har varit ändrade regler som ökade möjligheterna till förlängning av bidragsperioden för grupperna kvinnor och invandrare. 6 4 Den tidigare benämningen starta eget-bidrag upphörde 1 januari AMS (1997) 6 AMS (2000) 6

8 Figur 1 Antalet genuint nystartade företag, antal beslut om bidrag till start av näringsverksamhet samt nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen under åren 1985 till Beslut om bidrag Nystartade företag Nya platser Programmet har spelar en viktig roll för nyföretagandet i Sverige. Under senare delen av 1990-talet har årligen en tredjedel av alla genuint nystartade företag mottagit bidraget 7, samtidigt som flera arbetssökande kan starta företag tillsammans. Andelen företag som fått bidraget varierar stort mellan länen. Deltagare i programmet kan starta företag som är genuint nystartade, varit vilande under en längre tid eller överta befintlig verksamhet. AMS allmänna råd om tillämpningen av förordningen anger dock att uppköp av konkursbo inte ska kvalificera för deltagande i programmet. 3. Företagens verksamhet en deskriptiv analys Detta avsnitt beskriver verksamheten i de nya företagen tre år efter starten, både bland företag/företagare som deltagit i programmet Start av näringsverksamhet och övriga nystartade företag. Verksamma företag har i denna studie definierats som företag där verksamheten fortgår som tidigare eller fortgår i ny juridisk form. Företag som var vilande, sålts, slagits samman med annat företag, var nedlagda eller gått i konkurs har definieras som ej längre verksamma. 8 Tre år efter starten var 59 procent av företagen fortfarande verksamma. Det kan jämföras med tidigare enkätundersökningar där andelen verksamma företag varierat från 58 procent bland dem som startade 1994 till 65 procent bland dem som startade De lägre resultaten för företag startade under mitten av 1990-talet 7 Andelen minskade 1999 och uppgick till 26 procent, SCB (2000). 8 En restpost i form av bortfall uppgår till 950 företag. I studien beaktas dessa som ej verksamma. 7

9 behöver inte vara något negativt, eftersom företag kan ha lagts ned på grund av att företagaren fått mer fördelaktiga alternativ på arbetsmarknaden. När konjunkturen under senare delen av 1990-talet vände uppåt förbättrades förutsättningarna, både för företagande och att finna anställning hos annan arbetsgivare, vilket varit särskilt betydelsefullt för deltagarna i programmet som vanligtvis startade företag i bolagsformen enskild firma. 3.1 Vilka startade företag 1995? Vår kunskap om vilka som startar företag är begränsad. I följande avsnitt besvaras ett antal frågor om företagaren och företaget. Vem ledde verksamheten? Var det en kvinna eller en man? Hur gammal var företagaren vid starten och hade denne utländsk bakgrund? Motiv till företagsstart Företagsekonomisk teori analyserar drivkrafter bakom företagsstarter, s.k. pulloch push-effekter. En pull-effekt kan vara ett intresse hos företagaren att förverkliga sina idéer eller att få arbeta självständigt företagsstarten sker på företagarens eget initiativ. Push-effekter är däremot sådant som tvingar företagaren att starta, exempelvis individens arbetslöshetssituation. Bland deltagarna i programmet var "p.g.a. eller risk för arbetslöshet" och att "få arbeta självständigt" de två viktigaste motiven till företagsstarten, (38 respektive 24 procent). Det vanligaste motivet var därmed en s.k. push-effekt där den arbetssökande känt sig mer eller mindre tvingad att starta. Bland övriga företag var de två vanligaste motiven att "få förverkliga mina idéer" och att "få arbeta självständigt", (25 respektive 23 procent), d.v.s. två pull-effekter. Tabell 2 Antalet och andelen fortfarande verksamma företag, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen fördelat på motiv till företagsstart Viktigaste motiven till företagsstarten 1995 Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Få arbeta självständigt , , ,3 Förverkliga mina idéer , , ,7 Pga eller risk för arbetslöshet , , ,7 Behövs på marknaden , , ,0 Tjäna pengar , , ,3 Annat skäl 86 56, , ,1 Ingen uppgift , , ,1 Totalt , , ,8 8

10 Företagare som deltagit i programmet och startat företag utifrån motiven att verksamheten "behövs på marknaden" eller att "få arbeta självständigt" var andelsmässigt verksamma i störst utsträckning, se tabell 2. Förhållandet var giltigt även bland övriga företag. Därmed var företag som startat utifrån s.k. pull-effekter verksamma i störst utsträckning. Beakta att bland företag som startat med motivet "p.g.a. eller risk för arbetslöshet", en s.k. push-effekt, var deltagarna i programmet verksamma i större utsträckning än övriga. Arbetsförmedlingen kan inför företagsstarten bistå med utbildning och rådgivning vilket ska stärka den arbetssökandes motivation, självförtroende och självinsikt. Även dessa faktorer antas inom företagsekonomisk teori ha stor betydelse för verksamhetens utveckling. Emellertid är sådana faktorer svåra att mäta. Huruvida Arbetsförmedlingens förberedande insatser påverkat verksamheten går inte att utläsa från denna undersökning. Däremot har vi kunskap om den arbetssökande deltog i utbildningsinsatser inför företagsstarten. Ledning av företaget Vid företagsstarten hade nära en tredjedel av de företag vars ägare fick bidrag kvinnlig ledning (31 procent), motsvarande andel bland övriga företag var drygt en femtedel (23 procent). Den övervägande delen av företagen hade manlig ledning, 64 procent bland deltagarna i programmet och 70 bland övriga. Företag med män och kvinnor i gemensam ledning förekom endast i mindre utsträckning. Tabell 3 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på ledning, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen. Ledning i företaget Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Kvinnlig , , ,9 Manlig , , ,1 Gemensam , , ,8 Totalt , , ,8 Av tabell 3 ovan framgår att andelen verksamma företag skilde sig åt beroende på ledningen i företaget. Bland dem som deltagit i programmet var en något lägre andel företag med kvinnlig än med manlig ledning verksamma i sina företag. Den lägsta andelen verksamma företag fanns dock bland företag med gemensam ledning, d.v.s. av kvinnor och män i samarbete. Skillnaderna när det gällde ledning var större bland dem som inte deltagit i programmet. Åldersstruktur Av den första enkätundersökningen framgick att över hälften av företagarna var mellan 31 och 50 år (61 procent) vid företagsstarten. Inga stora skillnader förelåg mellan könen (ledning). När det gäller utländsk bakgrund var åldersskillnaderna emellertid stora mellan könen. Bland företagen med kvinnlig ledning och utländsk 9

11 bakgrund var 45 procent mellan 31 och 40 år, att jämföra med 36 procent bland företag med manlig ledning och utländsk bakgrund. Tabell 4 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på åldersgrupp vid starten, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Åldersstruktur Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Yngre än 20 år , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3 61 år och äldre 87 76, , ,7 Ingen uppgift , ,9 Totalt , , ,8 Enligt tabell 4 var företagare i åldersgrupperna över 40 verksamma efter tre år i större utsträckning än yngre. Utvecklingen gestaltade sig på samma sätt vid beaktande av kön (ledning). Oavsett kvinnlig eller manlig ledning var andelen verksamma företag störst i de äldre åldersklasserna. Orsakerna till att yngre företagare var verksamma i mindre utsträckning än äldre kan bl.a. vara att de yngre hade större möjligheter att få anställning hos annan arbetsgivare alternativt hade ett alltför litet nätverk, s.k. socialt kapital, vilket begränsade företagens utvecklingsmöjligheter. Utländsk bakgrund I den första enkätundersökningen 1996 fick företagarna ange om de hade utländsk bakgrund eller inte. Totalt uppgav 18 procent att de antingen själva var född utomlands eller att någon förälder var det. Åldersstrukturen bland företagare med invandrarbakgrund skilde sig från övriga. Andelsmässigt tillhörde fler åldersgruppen mellan 31 och 40 år, 39 i förhållande till 29 procent bland övriga. Företagare med utländsk bakgrund startade i större utsträckning än övriga sin verksamhet inom tjänstenäringar, 85 procent i förhållande till 81 procent. Dessutom var företagare med utländsk bakgrund, i betydligt större utsträckning än övriga verksamma inom näringen varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang. Skillnaderna kvarstod mellan grupperna, med respektive utan invandrarbakgrund, tre år efter verksamhetens start. 10

12 Tabell 5 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på invandrarbakgrund, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Invandrarbakgrund Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Nej , , ,9 Ja , , ,6 Totalt , , ,8 Andelen fortfarande verksamma företag var lägre bland företagare med utländsk bakgrund, se tabell 5. Detta gällde framförallt företagare utan bidrag, när det gällde deltagare i programmet var denna skillnad betydligt mindre. Företagsform Företagare som deltog i programmet startade i större utsträckning enskild firma än övriga företag, 66 respektive 56 procent. Aktiebolag var den näst vanligaste företagsformen, en femtedel (20 procent) bland företagare som deltagit i programmet och en fjärdedel (27 procent) bland övriga. Färre bedrev sin verksamhet som handelsbolag, en sjundedel (14 procent) respektive en sjättedel (17 procent). Inga uppgifter finns för ekonomiska föreningar. Bland de kvinnliga deltagarna i programmet startade 75 procent sina företag som enskild firma, att jämföra med 66 procent av de manliga. Samtidigt startade män aktiebolag i större utsträckning än kvinnor, 22 respektive 12 procent. Under 1995 uppgick den egna insatsen vid start av aktiebolag till kr. Behovet av ett aktiekapital har troligtvis begränsat arbetslösas möjlighet att startat företag som aktiebolag. Tabell 6 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på juridisk form, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Juridisk form Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Enskild firma , , ,7 Handels- eller kommanditbolag , , ,0 Aktiebolag , , ,2 Totalt , , ,8 Av tabell 6 framgår hur stor andel av företagen som var verksamma tre år efter starten fördelat på juridisk form. Aktiebolag var den bolagsform där andelen verksamma företag var störst, oberoende av om företagaren deltagit i programmet eller inte. Bland dem som deltagit i programmet hade företag med den juridiska formen enskild firma haft sämst utveckling. 11

13 Erfarenhet från företagets verksamhetsområde Vid en företagsstart är det betydelsefullt att ha bred kunskap och erfarenhet om företagets verksamhetsområde. I den andra enkätundersökningen fick företagarna besvara en fråga om sin erfarenhet från företagets verksamhetsområde vid starten. Av svaren framgick att bland de efter tre år verksamma företagen hade nära en femtedel ingen tidigare erfarenhet från företagets verksamhetsområde. Flertalet företagare hade dock mer än två års erfarenhet (ca 60 procent). Tabell 7 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på tidigare erfarenhet från företagets verksamhetsområde, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Erfarenhet från företagets Fortfarande verksamma 1998 verksamhetsområde Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Nej , , ,4 Ja, mindre än två år , , ,4 Ja, mer än två år , , ,8 Ej svar , , ,4 Totalt , , ,8 Svarsfrekvensen för den andra enkäten var Av uppgifterna i tabell 7 ovan framgår att andelen verksamma företag var störst när företagaren hade lång erfarenhet från verksamhetsområdet. Iakttagelsen är giltig oavsett om företagaren deltagit i programmet eller inte. Förberedande utbildning Genom förberedande insatser har Arbetsförmedlingen möjlighet att stärka den arbetssökande inför företagsstarten, exempelvis genom en starta eget-kurs. Där får den arbetssökande bland annat möjlighet till handledning, stöd vid marknadsundersökningar samt produkt- och tjänsteutveckling. I den första enkätundersökningen 1996 uppgav två femtedelar (38 procent) av dem som deltagit i programmet och en fjortondel bland övriga (7 procent) att de deltagit i starta eget-kurs. Att endast två femtedelar av deltagarna i programmet deltagit i en starta eget-kurs kan bland annat förklaras av att många haft tidigare erfarenhet av egenföretagande och därför inte ansett sig behöva kursen. Tabell 8 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på deltagare i starta eget-kurs, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Deltagit i starta eget-kurs Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Nej , , ,5 Ja , , ,1 Totalt , , ,8 När det gäller andelen verksamma företag var skillnaderna mycket små om företagaren deltagit i starta eget-kurs eller inte, se tabell 8. 12

14 3.2 Bidragstagarna I detta avsnitt ingår endast de företagare som deltagit i programmet. Materialet omfattar uppgifter från enkätundersökningarna 1996 och 1999 samt ur AMS databas HÄNDEL. Kön En tredjedel av deltagarna i programmet var kvinnor (34 procent). Andelen företag med kvinnlig ledning var betydligt högre bland dem som deltagit i programmet i förhållande till övriga (22 procent). Tabell 9 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på kön endast företagare som deltagit i programmet Kön Verksamma Totalt Antal Procent Antal Procent Kvinnor , ,0 Män , ,0 Totalt , ,0 Av tabell 9 framgår att kvinnor och män som deltagit i programmet fortfarande är verksamma i sina företag i nästan lika stor utsträckning. Näringsgren Kvinnliga och manliga deltagare startade företag inom olika näringsgrenar. Nio av tio kvinnor startade företag inom tjänstenäringar i förhållande till sju av tio män. Att starta företag inom industrinäringen byggnadsverksamhet var betydligt vanligare bland män än bland kvinnor (19 respektive 1 procent). Inom tjänstenäringarna fanns den största skillnaden i utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Den var vanligare bland kvinnor än bland män (27 respektive 6 procent). Uppgifter om näringsgren bygger på den klassificering som företagen hade Redovisningen anger en grov indelning enligt samma princip som i SCB (1996). 9 När det inte gått att inhämta ny branschkod har 1995 års klassificering använts. 13

15 Tabell 10 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på näringsgren och kön endast företagare som deltagit i programmet Näringsgren (SNI 92) Fortfarande verksamma 1998 Kvinnor Män Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Industrinäringar , , ,4 Tillverkning o dyl , , ,7 Byggnadsverksamhet 16 63, , ,8 Tjänstenäringar , , ,8 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang , , ,9 Transport och kommunikation 27 38, , ,6 Finansiell verksamhet och företagstjänster Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga- och personliga tjänster , , , , , ,5 Totalt , , ,0 Företag startade av kvinnor var verksamma i något större utsträckning inom industrinäringar jämfört med tjänstenäringar, se tabell 10. För männen var denna skillnad ännu större, 64 procent av företagen inom industrinäringar var verksamma jämfört med 58 procent inom tjänstenäringar. Inom tjänstenäringar var andelen verksamma företag störst inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga tjänster, detta gällde både kvinnor och män. För företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster gick det bättre för kvinnor än för män. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga företagare var mycket stora inom näringen transport och kommunikation. Efter tre år var endast 38 procent av företagen startade av kvinnor fortfarande verksamma att jämföra med 67 procent av företagen startade av män. Utbildningsbakgrund De kvinnliga deltagarna i programmet hade högre utbildningsnivå än de manliga. Både en majoritet av de kvinnliga och manliga deltagarna hade gymnasial utbildning, 54 respektive 59 procent. Kvinnorna hade i högre utsträckning eftergymnasial utbildning än männen, 30 respektive 21 procent. 14

16 Tabell 11 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på utbildningsnivå och kön endast företagare som deltagit i programmet Utbildningsnivå Fortfarande verksamma 1998 Kvinnor Män Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Förgymnasial utbildning , , ,2 < 9 år 53 50, , ,1 = 9 år , , ,0 Gymnasial utbildning , , ,7 2 år , , ,7 > 2 år , , ,5 Eftergymnasial utbildning , , ,5 2 år , , ,8 > 2 år , , ,4 Totalt , , ,0 Enligt tabell 11 steg andelen verksamma företag med högre utbildningsnivå. Skillnaden i andelen verksamma företag, mellan gymnasial och förgymnasial utbildning, var dock större bland kvinnor än bland män. Bland de fortfarande verksamma företagarna var kvinnor med enbart förgymnasial utbildning verksamma i minst utsträckning. Inskrivningstid före programmet Innan deltagarna påbörjade programmet hade majoriteten av dem varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i över ett år, 61 procent av kvinnorna och 59 procent av männen. Drygt hälften av alla deltagare (58 procent) hade varit arbetslösa direkt före programmet. Tabell 12 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på inskrivningstid före programmet och kön endast företagare som deltagit i programmet Inskrivningstid före deltagande i programmet (dagar alt. år) Fortfarande verksamma 1998 Kvinnor Män Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent , , , , , , , , , , , ,4 1-2 år , , ,7 > 2 år , , ,3 Ingen uppgift 2 100,0 5 19,0 6 24,3 Totalt , , ,0 15

17 Bland de manliga deltagarna minskade andelen fortfarande verksamma företagare när inskrivningstiden ökade. För kvinnor är sambandet inte lika tydligt. Kvinnor inskrivna mer än två år var dock verksamma i mindre utsträckning än kvinnor med kortare inskrivningstider, se tabell Näringsgren Under 1995 startades merparten, 82 procent, av alla genuint nya företag inom tjänstenäringen. Bland deltagarna i programmet var företag startade inom industrinäringen verksamma i större utsträckning än inom tjänstenäringen, 63 respektive 58 procent, se tabell 13. Procentuellt sett flest fortfarande verksamma företag fanns inom näringsgrenarna byggnadsverksamhet och utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga- och personliga tjänster. Tabell 13 Antalet och andelen fortfarande verksamma företag fördelat på näringsgren, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Näringsgren (SNI 92) Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Industrinäringar , , ,5 Tillverkning o dyl , , ,3 Byggnadsverksamhet , , ,6 Tjänstenäringar , , ,4 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang , , ,7 Transport och kommunikation , , ,2 Finansiell verksamhet och företagstjänster Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga- och personliga tjänster , , , , , ,2 Totalt , , ,8 Bland företag som inte deltagit i programmet fanns ingen skillnad i andelen verksamma företag mellan industri- och tjänstenäringen. Högst andel verksamma företag fanns inom näringsgrenarna finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga- och personliga tjänster (61 respektive 62 procent). 3.4 Marknadsinriktning Flertalet nystartade företag är aktiva på den lokal marknaden, vilket bidrar till dynamik och konkurrens. Alla företagsstöd innebär i princip mer eller mindre konkurrenssnedvridning, vilket kan påverka marknadens funktionssätt. Programmet har fått mycket kritik bl.a. för att snedvrida konkurrensen på marknaden. En delta- 16

18 gare i programmet kan få bidrag under sex månader, med möjlighet till förlängning med ytterligare ett halvår. Under de senaste åren har emellertid den genomsnittliga perioden i programmet ökat. Därmed kan svårigheter för redan etablerade och för övriga nystartade företag uppkomma. Risken för konkurrenssnedvridning är troligtvis större på en lokal marknad med få aktörer och begränsade vinstmarginaler. Tabell 14 Marknadsinriktning fördelat på fortfarande verksamma företag, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Marknadsinriktning Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Lokal , , ,1 Nationell , , ,2 Internationell 139 2, , ,5 Nationell och internationell 463 7, , ,3 Ej svar , , ,0 Totalt Av tabell 14 ovan framgår att över hälften av de verksamma företagarna som deltagit i programmet var aktiva på den lokala marknaden, vilket var en större andel än bland övriga företag. En fjärdedel av företagen var verksamma på den nationella marknaden. Få företag var verksamma enbart på den internationella marknaden. I synnerhet företag inom näringsgrenen byggnadsverksamhet verkade enbart på den lokala marknaden, 69 procent bland dem som deltagit i programmet och 67 procent bland övriga. Andelsmässigt var flest företagare verksamma på den nationella marknaden samt en kombination av nationell och internationell marknad inom näringarna tillverkning samt finansiell verksamhet och företagstjänster. 3.5 Sysselsatta Under 1990-talet har det politiska intresset för nyföretagande ökat kraftigt. Stora förhoppningar har lagts på småföretagarna som arbetsgivare. Statliga utredningar och förslag till regelförenklingar för mindre företag har initierats. Sysselsättningstillväxten har emellertid inte varit stor bland de nystartade företagen. Flertalet företag sysselsätter enbart en person, d.v.s. ägaren. Företag startade av deltagare i programmet Start av näringsverksamhet uppvisar samma mönster. Vid starten 1995 hade en tiondel, av företagarna som deltog i programmet, ett annat arbete förutom företaget. Fyra tiondelar av de övriga hade annat arbete förutom företaget. Tre år efter företagsstarten hade 19 procent av dem som deltagit i programmet och 41 procent av dem som inte deltagit i programmet ett annat ar- 17

19 bete utöver företaget. Vi kommer att diskutera dessa frågor mer i kapitel 4 där en statistisk analys görs av företagarnas möjligheter att försörja sig på verksamheten. Heltidssysselsatta Vid företagsstarten 1995 hade drygt hälften av deltagarna i programmet en heltidssysselsatt (inkl. arbetande ägare), en sjundedel hade två och en tolftedel hade över två. Bland övriga företag hade drygt en fjärdedel en sysselsatt (inkl. arbetande ägare) och två sjundedelar hade två eller fler. En femtedel av deltagarna i programmet hade ingen heltidssysselsatt i företaget, motsvarande andel bland övriga företag var 60 procent. Tabell 15 Antalet och andelen fortfarande verksamma företag med heltidssysselsatta 1998 (inkl. arbetande ägare), med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Antal heltidssysselsatta i företagen 1998 Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent , , , , , , , , , , , , , , ,6 > , , ,5 Totalt I tabell 15 framkommer att antalet heltidssysselsatta i de verksamma företagen skiljer sig åt mellan företag som startat med respektive utan bidrag från Arbetsförmedlingen. Över hälften av företagen som startat utan bidrag från Arbetsförmedlingen hade ingen heltidssysselsatt, att jämföra med en fjärdedel av dem som fått bidraget. De verksamma företagen sysselsatte totalt personer på heltid Närmare en tredjedel ( personer) var sysselsatta hos företagare som deltagit i programmet. Tre företag utmärker sig i förhållande till övriga, ett hade och de två andra 200 heltidssysselsatta i verksamheten. Andelen företag med ingen heltidssysselsatt har under treårsperioden ökat bland dem som deltagit i programmet. Samtidigt har andelen med en eller två heltidssysselsatta minskat. För övriga företag gäller att andelen med en eller två heltidssysselsatta har ökat. Andelen företag med över tre heltidssysselsatta har ökat något för båda grupperna. Deltidssysselsatta Vid starten 1995 hade majoriteten av företagen ingen deltidssysselsatt. Andelen företag med minst en deltidssysselsatt var något lägre bland företag med bidrag än bland övriga företag, 21 respektive 27 procent. 18

20 Tabell 16 Andelen deltidssysselsatta 1998 (inkl. arbetande ägare) fördelat på fortfarande verksamma företag, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Antal deltidssysselsatta i företagen 1998 Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent , , , , , , , , , , , , , , ,9 > ,3 66 0,5 86 0,4 Totalt När det gäller antalet deltidssysselsatta i de verksamma företagen är skillnaderna små mellan företag som startat med respektive utan bidrag från Arbetsförmedlingen (se tabell 16 ovan). De verksamma företagen sysselsatte totalt personer på deltid Drygt en fjärdedel (2 700 personer) var sysselsatta hos företagare som deltagit i programmet. Andelen företag med deltidssysselsatta har under treårsperioden ökat bland dem som deltagit i programmet. Samtidigt har andelen företag med ingen deltidssysselsatt minskat. Utvecklingen gäller även för övriga företag. 3.6 Omsättning Vid den första enkätundersökningen 1996 fick företagarna uppskatta sin omsättning för verksamhetens första tolv månader. Av resultaten framgick att företagare som deltagit i programmet procentuellt sett angav en högre omsättning än övriga. Endast en fjärdedel av företagarna med bidrag uppgav en omsättning under 100 tkr, i jämförelse med nära hälften (47 procent) av övriga företag. Samtidigt uppgav en fjärdedel av både företagarna som deltagit i programmet och övriga företag en uppskattad årsomsättning på över 500 tkr. Tabell 17 Omsättning 1998 (tkr) fördelat på fortfarande verksamma företag, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Omsättningsgrupper (tkr) Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent < , , , , , , , , , , , ,4 > , , ,6 Totalt

21 Vid uppföljningstillfället 1999 tillfrågades företagarna om omsättningen exklusive moms under Tabell 17 visar att hälften av de verksamma företagarna som deltagit i programmet hade en omsättning på mer än 500 tkr per år under 1998 och 15 procent hade mindre än 100 tkr per år. Motsvarande andel bland övriga företag var 42 respektive 29 procent. Skillnader mellan företagen fanns även i omsättningsgruppen mellan 300 och 500 tkr. 3.7 Försörjning Förutom att ge varaktig sysselsättning åt den arbetssökande syftar programmet till att verksamheten ska generera en tillfredsställande lönsamhet. Nyföretagare som deltagit i programmet ska kunna försörja sig på inkomsterna från verksamheten. Tabell 18 Försörjningsmöjlighet 1998 fördelat på fortfarande verksamma företag, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Ja, god , , ,4 Ja, nätt och jämt , , ,9 Nej, lite för dålig , , ,2 Nej, ingen , , ,9 Ej svar , , ,7 Totalt Enligt tabell 18 var försörjningen god eller nätt och jämt möjlig i mindre än hälften av företagen. Försörjningsmöjligheterna var andelsmässigt större bland företag som deltagit i programmet än bland övriga, 60 respektive 40 procent. Bland övriga företag erbjöd en tredjedel (33 procent) av verksamheterna ingen försörjningsmöjlighet alls. Motsvarande andel bland företag som deltagit i programmet var en sjättedel (16 procent). I kapitel 4 återkommer vi till frågan om företagarnas försörjningsmöjligheter. Då ingår även faktorn annat arbete förutom företaget, vilket är betydligt vanligare bland företag som inte fått bidrag från Arbetsförmedlingen. Företagarnas svar på frågor om lönsamhet överensstämmer med deras svar om försörjningsmöjlighet. Mindre än hälften upplevde att lönsamheten var god eller mycket god. Företagare som deltagit i programmet upplevde att lönsamheten var något bättre än övriga. 20

22 4 Företagens verksamhet en statistisk analys En intressant fråga ur arbetsmarknadspolitisk synvinkel är hur arbetslösa som startar företag med hjälp av bidrag från Arbetsförmedlingen klarar sig jämfört med övriga personer som startar företag. Hittills i rapporten har vi jämfört företagen med bidrag och utan bidrag i frekvenstabeller. Då är emellertid risken stor att resultatet påverkas av att det finns andra skillnader mellan dessa två grupper. Om exempelvis näringsgrenssammansättning är olika mellan grupperna med och utan bidrag och näringsgren är en faktor som påverkar resultaten så är den en viktig faktor att ta hänsyn till. Detta kan vi göra genom att använda näringsgren som en så kallad förklarande variabel i en statistisk analys. I de resterande avsnitten kommer därför statistiska modeller att användas som inkluderar en mängd förklarande variabler, t.ex. kön, utländsk bakgrund, ålder och län. Dessutom kommer hänsyn att tas till om verksamheten enbart utgör en hobby Resultat vad gäller verksamhet Vi börjar med att studera hur stor andel av företagen som är verksamma 1998, med en annan terminologi kan man tala om överlevnadsgrad. Resultaten från den statistiska analysen 11 framgår av tabell 19 kolumn A. Den beroende variabeln är om företaget fortfarande är verksamt eller ej. De förklarande variablerna inkluderar kön på personen/personerna i ledningen, utländsk bakgrund, ålder, län, motiv till företagsstart, näringsgren, om man har gått starta eget-kurs samt om man hade tidigare erfarenhet av att starta företag. Resultaten visar att företag startade med bidrag från Arbetsförmedlingen i genomsnitt hade cirka två procentenheters större sannolikhet att överleva än övriga företag. Estimatet för bidraget blir nämligen 0,022, men resultatet är ej signifikant (statistiskt säkerställt). Detta är ungefär samma storlek av marginaleffekten som i utvärderingen avseende 1994-års nystartade företag hädanefter kallad föregående utvärdering. 12 Övriga estimat i kolumnen A avser allmänna resultat som gäller oavsett om företagen fått bidrag eller ej. Deskriptiv statistik för variablerna finns i bilagans tabell B1. Företag startade av kvinnor har signifikant lägre sannolikhet att vara verksamma i tre år än företag startade av män. Vidare har företag startade av personer med utländsk bakgrund, d.v.s. de som är födda utomlands eller har minst en förälder som är född utomlands, i genomsnitt mindre sannolikhet att klara sig än företag startade av personer med utan utländsk bakgrund. Också dessa resultat överensstämmer väl med resultaten i föregående utvärdering. Inom forskningen inom detta område har det många gånger framkommit att kvinnor och invandrare oftare 10 Ett problem som är svårare att lösa är att vi inte har all information om företagen och företagarna. Icke-observerbar selektion kan påverka resultaten om det finns skillnader mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp. 11 Vi använder oss av en så kallad probit modell där den beroende variabeln antar värdet ett om företaget har överlevt och noll annars. 12 Okeke (1999) 21

23 startar företag inom områden som är nya för dem. 13 Därmed har de ofta mindre erfarenhet och ett mindre kontaktnät, faktorer som kan antas vara fördelaktiga i detta sammanhang. Man kan också tänka sig tänka sig att kvinnornas företagande påverkas av att de i större utsträckning tar föräldraledighet och ansvar för hemmet än vad männen gör. 14 Företag startade av personer under 30 år har lägre sannolikhet att vara verksamma efter tre år än företag startade av personer mellan 31 och 50 år. Däremot är personer över 50 år i större utsträckning fortfarande verksamma i sina företag än de yngre åldersgrupperna. Detta kan bero på att äldre personer avvaktar längre med att lägga ner företag som inte går bra eftersom de har färre alternativ på arbetsmarknaden. 15 Länen har delats in i fyra grupper: Stockholms län, övriga storstadslän (Skåne och Västra Götalands län), skogslänen 16 samt övriga län. Det finns inga signifikanta skillnader mellan länen. 17 Företagarna har angett olika motiv till varför de startade företag. Ett motiv, som utgör jämförelsekategori i modellen, var de som startat företag för att få arbeta självständigt. Endast de som startade företag för att det fanns ett behov på marknaden klarade sig lika bra som dessa. Alla övriga motiv till företagsstarten (på grund av eller risk för arbetslöshet, tjäna pengar och annat skäl) gav sämre resultat. I föregående utvärdering var det endast motivet tjäna pengar och ej svar som fick signifikant negativt tecken. När det gäller näringsgren visar det sig att företag inom utbildning, hälso- och sjukvård signifikant klarar sig bättre än dem inom tillverkning medan företag inom handel, hotell och restaurang klarar sig sämre. 13 Lerner et al (1997), Cooper et al (1994) 14 Due Billing (1995) 15 Cooper (1995) 16 Skogslänen utgörs av Värmlands-, Dalarna, Gävleborgs-, Jämtlands-, Västernorrlands-, Västerbottens-, och Norrbottens län. 17 Vi har också estimerat en modell där de 21 länen finns med var för sig och där Västra Götaland utgör referenslän. Två län får en signifikant avvikelse jämfört med Västra Götaland nämligen Gävleborgs län [-0,112 (st.fel 0,039)] och Skåne [-0,043 (st.fel 0,022)]. 22

24 Tabell 19 Resultat av statistisk modell (probit) som förklarar överlevnaden Marginaleffekter A) Total grupp B) Exkl ftg syss < 10 timmar/vecka C) Exkl ftg syss < 1 heltid Estimat St.fel. Estimat St.fel. Estimat St.fel. Bidrag 0,022 0,015-0,016 0,016-0,028 0,018 Gått starta eget-kurs 0,016 0,017 0,017 0,018 0,020 0,020 Startat företag tidigare 0,013 0,014 0,029 0,015 * 0,038 0,018 ** Utländsk bakgrund -0,060 0,017 *** -0,080 0,018 *** -0,070 0,021 *** Ledning Manlig ledning (referens) Kvinnlig ledning -0,060 0,015 *** -0,064 0,018 *** -0,061 0,021 *** Blandad ledning -0,031 0,025-0,045 0,027 * -0,035 0,031 Ålder Län -30-0,117 0,015 *** -0,116 0,017 *** -0,107 0,020 *** (referens) ,067 0,017 *** 0,083 0,019 *** 0,086 0,023 *** Övriga län (referens) Stockholms län 0,027 0,017 0,006 0,019-0,014 0,022 Övriga storstadslän -0,006 0,015-0,016 0,017-0,025 0,020 Skogslän -0,013 0,018-0,015 0,021-0,010 0,024 Motiv Få arbeta självständigt (referens) Förverkliga mina idéer -0,026 0,018-0,032 0,020-0,031 0,023 P.g.a. eller risk för arbetslöshet -0,066 0,019 *** -0,067 0,020 *** -0,061 0,023 *** Behövs på marknaden -0,018 0,028 0,010 0,031 0,000 0,036 Tjäna pengar -0,073 0,021 *** -0,066 0,024 *** -0,068 0,029 ** Annat skäl -0,092 0,032 *** -0,092 0,042 ** -0,070 0,055 Ej svar -0,106 0,029 *** -0,098 0,034 *** -0,064 0,040 * Näringsgren Tillverkning & dyl. (referens) Byggnadsverksamhet 0,016 0,027 0,005 0,029 0,002 0,034 Handel,reparation,hotell&restaurang -0,043 0,022 * -0,053 0,024 ** -0,045 0,028 Transport&kommunikation 0,010 0,032-0,003 0,034-0,017 0,038 Finansiell verksamhet & ftg tjänster -0,001 0,021 0,001 0,024 0,005 0,028 Utbildning, hälso&sjukvård etc. 0,047 0,023 ** 0,066 0,026 ** 0,078 0,030 ** Wald chi2(22), (prob>chi2=0.000) 174,3 172,6 113,7 Antal observationer Not: Symbolerna ***, ** och * betecknar att det statistiska sambandet är starkt signifikant (1%- nivån), signifikant (5%-nivån) respektive svagt signifikant (10%-nivån). 23

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

Statistik 2013:01. Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start

Statistik 2013:01. Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start Statistik 2013:01 Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start Uppföljning av 2008 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2008 three

Läs mer

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 Nystartade företag utlandsfödda företagare Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax 063

Läs mer

Uppföljning av 1997 års nystartade företag

Uppföljning av 1997 års nystartade företag S2002:003 Uppföljning av 1997 års nystartade - tre år efter start Uppföljning av 1997 års nystartade tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 22 Fakta

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Starta eget-bidragets effekter - utvärdering av företag tre år efter start

Starta eget-bidragets effekter - utvärdering av företag tre år efter start Ura 1999:12 ISSN 1401-0844 Starta eget-bidragets effekter - utvärdering av företag tre år efter start Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

S2001:009. Nyföretagandet i Sverige 1999 och 2000

S2001:009. Nyföretagandet i Sverige 1999 och 2000 S2001:009 Nyföretagandet i Sverige 1999 och 2000 Newly-started enterprises in Sweden 1999 and 2000 Newly-started enterprises in Sweden 1999 and 2000 Innehållsförteckning Contents Sida Page 3 Tabellförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start. Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start

Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start. Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start S2008:001 Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start Uppföljning av 2003 års nystartade företag

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män

Läs mer

Uppföljning av 1999 års nystartade företag tre år efter start

Uppföljning av 1999 års nystartade företag tre år efter start S2005:002 Uppföljning av 1999 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly started enterprises in 1999 three years after the start Uppföljning av 1999 års nystartade företag tre år

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018 FAKTAUNDERLAG Uppsala län Stockholm, 12 september 2018 Olle Ahlberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018 Till arbete Av samtliga inskrivna arbetslösa i länet påbörjade 1064 personer (551

Läs mer

Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området.

Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området. Nv 12 SM 9901 1\I UHWDJDQGHWL6YHULJHRFK Newly started enterprises in Sweden 1997 and 1998 LNRUWDGUDJ 1HGJnQJLQ\I UHWDJDQGHW Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar att det under 1998 startades 33 860 nya.

Läs mer

Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start

Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start S2006:001 Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2001 three years after the start Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 12633 företagare med utländsk bakgrund i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte, 2.1 Disposition 2.2 Datamaterial 3. Utbildningsnivå för företagare, inrikes födda och utrikes födda 4. Utbildningsnivå för företagare efter födelseregion 5.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 1 785 av de inskrivna fick jobb Under september påbörjade 1 785 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 17 juni 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län maj 2014 11 047 (8,6 %) 4 808 kvinnor (7,8 %) 6 239 män (9,3 %)

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 700

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2014:01 Nyföretagandet i Sverige Nystartade företag Innehållsförteckning Kommentar till statistiken... 2 Nystartade företag... 2 Tabell 1. Antal nystartade företag 2010 efter branschgrupp (SNI

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2013:02 Nyföretagandet i Sverige Nyföretagandet i Sverige Innehållsförteckning Kommentarer till statistiken sid 2 Nya företag under jämfört med 2010 sid 2 Fakta om statistiken sid 8 Statistikansvarig

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var

Läs mer

Invandrares företagande

Invandrares företagande September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Skåne län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Norrbottens län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 Fler övergångar till arbete I april 2016 påbörjade 1 198 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Göteborg, 11 maj 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete Under april 2017 påbörjade 620 personer (221 kvinnor och 399 män) av de inskrivna

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Värmlands län Karlstad, 11 september 2017 Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Färre fick jobb I augusti månad var det 1 373 personer som gick till arbete,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2016

Entreprenörskapsbarometern 2016 Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser

Läs mer

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? Sven-Olov Daunfeldt och Elina Fergin Wennberg 2016 HUI RESEARCH Utanförskapet är inte slumpmässigt Den senaste statistiken från SCB (januari,

Läs mer

Rapport till Unionen om egenföretagare juli 2016

Rapport till Unionen om egenföretagare juli 2016 -research Rapport till Unionen om egenföretagare juli SKOP har på uppdrag av Unionen genomfört en undersökning bland egenföretagare (solo-företagare). Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 18 april

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. utrikes födda. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. utrikes födda. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping 111 mars 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, februari 2014 12 763 (7,4 %) 5 795 kvinnor

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-04-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Under mars månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholms län

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet Skåne län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Örebro län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Jönköpings län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna

Läs mer

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren PM 1(9) Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren PM 2 (9) Sammanfattning Den här studien granskar antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen och hur de fördelas per näringsgren.

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 2013-08-09 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 1 640 av de inskrivna fick jobb Under juli påbörjade 1 643 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under december påbörjade 550 1 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen

9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 augusti 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, juli 2013 12 491 (7,3 %) 5 801 kvinnor (7,2 %) 6

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad. Arbetslösheten

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Kalmar, 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i mars månad Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 3 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2016 2016 Juni 2017 Dnr: MYH 2016/1389 Innehåll Sökande och sökande per plats 2016...3 1 Antal sökande...3

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2012 Mattias Andersson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2012 9 526 (8,4 %) 4 326 kvinnor (8,0 %) 5 200 män (8,7

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. utrikes födda. personer som än. i januari Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. utrikes födda. personer som än. i januari Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 11 februari 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, januari 2014 12 926 (7,5 %) 5 853 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 985 personer fick arbete Under december påbörjade 985 av alla som var inskrivna

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer