S2001:009. Nyföretagandet i Sverige 1999 och 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "S2001:009. Nyföretagandet i Sverige 1999 och 2000"

Transkript

1 S2001:009 Nyföretagandet i Sverige 1999 och 2000 Newly-started enterprises in Sweden 1999 and 2000

2 Newly-started enterprises in Sweden 1999 and 2000 Innehållsförteckning Contents Sida Page 3 Tabellförteckning 3 List of tables 6 Sammanfattning på svenska 5 Summary in Swedish 7 Sammanfattning på Engelska 6 Summary in English 8 Statistiken med kommentarer 8 Statistics with comments 21 Tabeller 21 Tables 50 Fakta om statistiken 50 Facts on survey 54 Branschförteckning 54 List of Activities Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Box 4, Östersund Fax: Förfrågningar: Kent Eliasson Tel: E-post: Producent SCB, Programmet för tjänstenäringar Örebro Förfrågningar: Anna Björk Tel: E-post: Juli 2001 ITPS Statistik ISSN X Ansvarig utgivare: Sture Öberg, ITPS 2

3 Tabellförteckning List of tables Tabell 1 Nystartade företag efter näringsgren Newly-started enterprises by type of activity Tabell 2 Nystartade företag 1999 och 2000 efter näringsgren och etableringsfrekvens Newly-started enterprises 1999 and 2000 by type of activity and frequency of establishment Tabell 3 Sysselsatta i nystartade företag efter näringsgren Employed in newly-started enterprises by type of activity Tabell 4a Sysselsatta i nystartade företag 1999 efter näringsgren, sysselsättningsgrad och kön Employed in newly-started enterprises 1999 by type of activity, employment rate and gender Tabell 4b Sysselsatta i nystartade företag 2000 efter näringsgren, sysselsättningsgrad och kön Employed in newly-started enterprises 2000 by type of activity, employment rate and gender Tabell 5a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och andel heltidssysselsatta Newly-started enterprises 1999 by type of activity and share of full-time employed Tabell 5b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och andel heltidssysselsatta Newly-started enterprises 2000 by type of activity and share of full-time employed Tabell 6a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och omsättningsgrupp Newly-started enterprises 1999 by type of activity and total turnover Tabell 6b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och omsättningsgrupp Newly-started enterprises 2000 by type of activity and total turnover Tabell 7a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagsform Newly-started enterprises 1999 by type of activity and corporate form Tabell 7b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagsform Newly-started enterprises 2000 by type of activity and corporate form Tabell 8a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens ålder Newly-started enterprises 1999 by type of activity and age of entrepreneur Tabell 8b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens ålder Newly-started enterprises 2000 by type of activity and age of entrepreneur 3

4 Tabell 9a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens utbildning Newly-started enterprises 1999 by type of activity and education of entrepreneur Tabell 9b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens utbildning Newly-started enterprises 2000 by type of activity and education of entrepreneur Tabell 10 Nystartade företag 1999 och 2000 efter näringsgren och företagare med invandrarbakgrund Newly-started enterprises 1999 and 2000 by type of activity and entrepreneurs with immigrant background Tabell 11a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens sysselsättning innan företagsstart Newly-started enterprises 1999 by type of activity and former occupation of entrepreneur Tabell 11b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens sysselsättning innan företagsstart Newly-started enterprises 2000 by type of activity and former occupation of entrepreneur Tabell 12a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och om företagaren har annan parallell verksamhet Newly-started enterprises 1999 by type of activity and whether entrepreneur has additional employment or enterprise Tabell 12b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och om företagaren har annan parallell verksamhet Newly-started enterprises 2000 by type of activity and whether entrepreneur has additional employment or enterprise Tabell 13 Antal nystartade företag efter län Newly-started enterprises by county Tabell 14 Etableringsfrekvens efter län Frequency of establishment by county Tabell 15a Nystartade företag 1999 efter län, näringsgren och etableringsfrekvens Newly-started enterprises 1999 by county, type of activity and frequency of establishment Tabell 15b Nystartade företag 2000 efter län, näringsgren och etableringsfrekvens Newly-started enterprises 2000 by county, type of activity and frequency of establishment Tabell 16a Nystartade företag 1999 och 2000 efter län och företagarens kön Newly-started enterprises 1999 and 2000 by county and gender of entrepreneur Tabell 16b Nystartade företag 1999 och 2000 efter län och företagarens kön Newly-started enterprises 1999 and 2000 by county and gender of entrepreneur 4

5 Tabell 17 Nystartade företag 2000 efter län och företagarens motiv till företagsstart Newly-started enterprises 2000 by county and reason for starting a new enterprise Tabell 18 Nystartade företag 2000 efter län och starta eget-bidrag Newly-started enterprises 2000 by county and support for entrepreneurial start-ups 5

6 Sammanfattning Fortsatt uppgång i nyföretagandet Under år 2000 startades nya företag. Detta innebär en uppgång med 10 procent jämfört med 1999 då motsvarande antal var Den största ökningen uppmättes för Blekinge län med 20 procent fler nya företag jämfört med I Stockholms län ökade nyföretagandet med 16 procent, i Uppsala län med 15 procent och i Jönköping samt Västmanlands län med 14 procent. De tre storstadslänen, Stockholm, Västra Götaland och Skåne, svarade för 64 procent av de nystartade företagen under Mer än en tredjedel (35 procent) av alla nystartade företag etablerades i Stockholms län. Av de nya företagen startades inom tjänstesektorn och inom industrisektorn, vilket innebär en uppgång med 12 respektive 4 procent. Den största ökningen uppmättes för företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster (+19 procent). Antalet nystartade företag inom IT-relaterade branscher (OECD:s definition) uppgick under år 2000 till 4 180, vilket jämfört med 1999 innebär en ökning med 30 procent. Antalet sysselsatta i de nya företagen år 2000 beräknas uppgå till personer varav arbetar heltid. Antalet sysselsatta i nystartade företag har därmed ökat med 16 procent jämfört med Den största ökningen, 31 procent, uppmättes för näringen finansiell verksamhet och företagstjänster. Tillverkningsindustrin var i stort sett oförändrad medan antalet sysselsatta i gruppen varuhandel, reparation samt restaurang och hotell minskade med cirka 5 procent. Övriga branschgrupper ökade mellan 11 och 18 procent. Nästan vart tredje av de nystartade företagen drivs av en kvinna, vilket är samma andel som Av samtliga nystartade företag inom tjänstenäringarna startades 32 procent av kvinnor. Motsvarande siffra inom industrinäringarna var 12 procent. Vart femte nytt företag startades av en person med invandrarbakgrund, vilket jämfört med 1999 inte innebär någon förändring. Av samtliga nystartade företag 2000 startades 17 procent av industriföretagen och 20 procent av tjänsteföretagen av en person med invandrarbakgrund. Ett typiskt nystartat företag är en enskild firma som sysselsätter en person på heltid och som har mindre än kr i omsättning. Drygt hälften av företagarna uppger att de startat företag för att förverkliga sina idéer och i 40 procent av fallen har de varit anställda inom samma bransch där de nu verkar som företagare. I mer än var tredje nytt företag drevs verksamheten av företagare med annan anställning. Hälften av nyföretagarna hade eftergymnasial utbildning och de flesta återfanns i åldersgruppen år. Var femte företagare hade fått starta eget-bidrag. 6

7 Summary In the year 2000 about new enterprises were started in Sweden. The figure for 1999 was A total of employees, of which 51 per cent worked full-time, were gainfully employed in the enterprises that started in The regional distribution shows that all counties except two have experienced an increase in newly-started enterprises in 2000 compared to The increase ranges from 2 to 20 per cent. The number of newly-started enterprises was highest in the County of Stockholm, with 35 per cent of all newly-started enterprises. A significant feature among the new enterprises is that out of the total , were established in the service sector. The new enterprises constituted 8.2 per cent of the total number of enterprises in Sweden in The highest rate of new enterprises, 10.2 per cent, was found in the County of Stockholm, followed by the County of Uppsala with 8.9 per cent. Sole proprietorships, partnerships and limited companies are covered in the study. Enterprises classified in NACE Rev.1 A-B (agriculture, forestry and fisheries) and K70 (real estate management) is excluded, as are unincorporated associations and foundations. The 2000 study included a random stratified sample of enterprises. The sampling frame for 2000, registrations during the period 1 February 2000 to 31 January 2001, consisted of enterprises. This was an increase in comparison with the year before by enterprises. The response rate was 84 per cent. 7

8 Statistiken med kommentarer Fortsatt uppgång i nyföretagandet under 2000 Med nyföretagande avses i denna publikation företag där verksamheten är helt nystartad eller har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Statistiken omfattar inte företag som nyregistrerats eller nyaktiverats på grund av ägarbyte, ändring av juridisk form eller annan företagsombildning. Antalet genuint nya företag som startat i Sverige under 2000 beräknas uppgå till Detta innebär en ökning med tio procent jämfört med 1999 då motsvarande antal var företag. Nyföretagandet har därmed nästan fördubblats sedan lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Diagram 1 Nystartade företag Newly-started enterprises Nyföretagandet ökade i alla län utom i två. Den största ökningen uppmättes för Blekinge län med 20 procent fler nya företag jämfört med I Stockholms län ökade nyföretagandet med 16 procent, i Uppsala län med 15 procent och i Jönköpings och Västmanlands län med 14 procent. I övriga län varierade uppgången i antalet nya företag från 2 procent i Hallands län till 12 procent i Värmlands län. 8

9 Diagram 2 Procentuell förändring i antal nystartade företag mellan 1999 och 2000 fördelat på län Percentage change in number of newly-started enterprises between 1999 and 2000 by county Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 Tjänsteföretagen dominerar nyföretagandet Inom tjänstesektorn har nyföretagandet gått upp med 12 procent jämfört med Den största uppgången, 19 procent, uppmättes för finansiell verksamhet och företagstjänster. Inom transport och kommunikation har antalet nya företag ökat med 16 procent och inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var ökningen 11 procent. Nyföretagandet har minskat inom varuhandel, reparation, hotell och restaurang (-2 procent). Den största ökningen av nystartade företag inom tjänstesektorn, 18 procent, uppmättes för Jönköpings län och Stockholms län följt av Uppsala län och Blekinge län med 17 procent. Antalet nystartade tjänsteföretag minskade i fyra län. Den största nedgången registrerades för Kalmar län där antalet nya företag sjönk med 5 procent. Nyföretagandet inom industrisektorn totalt har ökat med 4 procent jämfört med Inom byggnadsverksamhet ökade antalet nya företag med 9 procent medan antalet nya tillverkningsföretag minskade något (-2 procent). Den största uppgången i nystartade företag inom industrisektorn uppmättes för Blekinge län och Västmanlands län där antalet nya företag ökade med 43 respektive 35 procent. I sju län minskade antalet nystartade industriföretag. Den största tillbakagången registrerades för Hallands län där antalet nya företag sjönk med 15 procent. Det är främst inom tjänstesektorn som nyföretagandet sker. Under år 2000 beräknas företag av totalt nya företag ha tillkommit i tjänstesektorn, motsvarande en andel på 84 procent. Jämfört med 1999 är andelen tjänsteföretag i stort sett oförändrad. Den länsvisa redovisningen av nystartade företag inom industri- respektive tjänstenäringarna visar att i samtliga län har den största andelen företag etablerats inom tjänstesektorn. Andelen tjänsteföretag varierade från 74 procent i Södermanlands län till 87 procent i Stockholms län. 9

10 Diagram 3 Procentuell förändring i antal nystartade företag mellan 1999 och 2000 fördelat på bransch Percentage change in number of newly-started enterprises between 1999 and 2000 by type of activity Tillverkning och dyligt (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Varuhandel, reparation samt restaurang och hotell (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 Nystartade företag inom IT-relaterade branscher Antalet nystartade företag inom IT-relaterade branscher (OECD:s definition, se fakta om statistiken) uppgick under 2000 till Jämfört med 1999 innebär det en ökning med 30 procent då antalet var De nya företagen inom IT-relaterade branscher sysselsatte personer under 2000 jämfört med personer Stockholms län svarade för av de nystartade företagen och för av de sysselsatta. 10

11 Diagram 4 Nystartade företag (vänster axel) och sysselsatta i nystartade företag (höger axel) inom ITrelaterade branscher Newly-started enterprises (left axis) and employees in newly-started enterprises (right axis) within the IT sector Företag Sysselsatta Andelen nya företag i genomsnitt 8,2 procent av företagsbeståndet Förnyelsetalet, mätt som antalet genuint nya företag i förhållande till det befintliga företagsbeståndet, uppgick 2000 till 8,2 procent i genomsnitt för riket. Medianen med avseende på län var 7,1 procent (Östergötland). Den högsta andelen nya företag, 10,2 procent, uppmättes i Stockholms län följt av Uppsala län med 8,9 procent och Skåne län med 8,6 procent. Lägst andel uppmättes i Västernorrland med 6,1 procent. Den högsta andelen återfanns inom finansiell verksamhet och företagstjänster med 11,7 procent. Det lägsta förnyelsetalet, 5,2 procent, uppmättes för inom tillverkningsföretag. Etableringsfrekvensen högst i storstadslänen Etableringsfrekvensen, definierad som antalet genuint nya företag per invånare i ålder år, var i genomsnitt för hela riket 7,0 nya företag per invånare. Det är främst i storstadslänen som det startas flest företag i förhållande till befolkningen. I Stockholms län startades 11,4 genuint nya företag per invånare, följt av Skåne län (7,6), Uppsala län (7,3) samt Västra Götalands län, där det startades 6,4 nya företag per invånare. Lägst antal genuint nya företag per invånare, 4,4 företag, uppmättes i Västernorrlands län. 11

12 De nystartade företagen sysselsatte personer Totalt beräknas personer vara sysselsatta i de nya företagen som startades 2000, vilket innebär en ökning med 16 procent jämfört med 1999 då de nystartade företagen sysselsatte personer. Sysselsättningen i nystartade företag har därmed nästan fördubblats sedan lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Diagram 5 Sysselsatta i nystartade företag Employees in newly-started enterprises Den största ökningen, 31 procent, uppmättes för finansiell verksamhet och företagstjänster. Tillverkningsindustrin var i stort sett oförändrad medan antalet sysselsatta i gruppen varuhandel, reparation samt restaurang och hotell minskade med cirka 5 procent. I övriga branschgrupper ökade sysselsättningen mellan 11 och 18 procent. Av de sysselsatta arbetade 51 procent eller cirka heltid, 19 procent timmar per vecka och 30 procent mindre än 10 timmar per vecka. Cirka av de sysselsatta var kvinnor och av dessa arbetade 41 procent heltid. Av männen arbetade 57 procent heltid var antalet heltidssysselsatta cirka 49 procent. Inom industrinäringarna arbetade 66 procent heltid. Motsvarande siffra för tjänstenäringarna var 48 procent. 12

13 Diagram 6 Procentuell förändring i antal sysselsatta i nystartade företag mellan 1999 och 2000 fördelat på bransch Percentage change in number of employees in newly-started enterprises between 1999 and 2000 by type of activity Tillverkning och dyligt (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Varuhandel, reparation samt restaurang och hotell (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) -10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Nästan vart tredje nytt företag leds av en kvinna I genomsnitt för hela riket drevs verksamheten i de nystartade företagen till 29 procent av kvinnor, vilket är ungefär samma andel som Nya företag vilka leds av män uppgick till 66 procent och andelen nya företag som drevs gemensamt av män och kvinnor till 5 procent. Sett i ett något längre perspektiv har emellertid antalet och andelen nystartade företag som leds av kvinnor ökat betydligt. Mellan åren 1993 och 2000 har antalet nystartade företag ökat med nästan medan andelen stigit med drygt 8 procentenheter. Högsta andelen kvinnliga företagare år 2000, 33 procent, uppmättes i Jämtlands län följt av Stockholm, Uppsala, Skåne, Örebro samt Norrbottens län, samtliga 31 procent. Den lägsta andelen kvinnliga företagare hade Östergötland samt Jönköpings län med 24 procent vardera. Det är stora branschvisa skillnader i andelen kvinnliga företagare. Generellt sett tenderar kvinnor att i betydligt större utsträckning driva verksamhet inom tjänstenäringarna än inom industrinäringarna. Den högsta andelen nystartade företag som leds av kvinnor uppmättes för branschgruppen utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, 54 procent, medan den lägsta andelen registrerades för byggnadsverksamhet, 3 procent. 13

14 Diagram 7 Antal nystartade företag (vänster axel) och andelen nystartade företag av kvinnor (höger axel) Number of newly-started enterprises (left axis) and share of newly-started enterprises by women (right axis) , , ,0 20,0 15,0 10, , ,0 Antal Andel Diagram 8 Andelen kvinnliga företagare bland de nystartade företagen år 2000 fördelat på bransch Share of female entrepreneurs among newly-started enterprises the year 2000 by type of activity Tillverkning och dyligt (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Varuhandel, reparation samt restaurang och hotell (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O)

15 Var femte nyföretagare har invandrarbakgrund Vart femte nytt företag 2000 startades av en person med invandrarbakgrund. Av företagarna i de nya företagen har 12 procent uppgivit att de är födda utomlands, medan 7 procent har uppgivit att de är födda i Sverige men har förälder/föräldrar med utländskt ursprung. Diagram 9 Antal nystartade företag (vänster axel) och andelen nystartade företag av personer med invandrarbakgrund (höger axel) Number of newly-started enterprises (left axis) and share of newly-started enterprises by immigrants (right axis) , , , , , ,0 Antal Andel Av den branschvisa fördelningen framgår att andelen nystartade företag av personer med invandrarbakgrund fördelar sig tämligen jämnt över de olika branschgrupperna. Andelen företagare med invandrarbakgrund ligger något över genomsnittet för samtliga näringsgrenar inom transport och kommunikation och inom varuhandel, reparation samt restaurang och hotell. Att kunna förverkliga sina idéer och att få arbeta självständigt tycks vara starka drivkrafter till att starta företag även för personer med invandrarbakgrund; hela 60 procent av företagarna har uppgivit dessa motiv till varför man startat företag. Jämfört med företagare som ej har invandrarbakgrund innebär detta ingen skillnad. Däremot är andelen företagare som angivit arbetslöshet som främsta skäl till att starta företag större bland de med invandrarbakgrund än bland nya företagare utan invandrarbakgrund, 12 procent mot 8 procent. Av de företag som startades av personer med invandrarbakgrund drivs verksamheten till 65 procent av män och 30 procent av kvinnor. Företag som drivs gemensamt av män och kvinnor uppgick till 5 procent. 15

16 Diagram 10 Andelen nystartade företag av personer med invandrarbakgrund år 2000 fördelat på bransch Share of entrepreneurs with immigrant background among newly-started enterprises the year 2000 by type of activity Tillverkning och dyligt (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Varuhandel, reparation samt restaurang och hotell (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Enskild firma vanligaste bolagsformen De nystartade företagen är i regel små. Två tredjedelar av dem har en omsättning under kronor året efter verksamhetsstart. Drygt vart tionde företag har mer än en miljon kronor i omsättning. Av de nya företagen sysselsatte 47 procent minst en person på heltid. I genomsnitt för år 2000 startades 65 procent av företagen som enskild firma, 22 procent som aktiebolag och 13 procent som handels- eller kommanditbolag, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med Andelen företagare som startar ny verksamhet i aktiebolagsform har dock ökat något jämfört med Både manliga och kvinnliga företagare valde främst att starta företag som enskild näringsidkare. Av kvinnorna startade 83 procent som enskild näringsidkare, 9 procent i aktiebolagsform och 8 procent i handels- eller kommanditbolagsform. Motsvarande andelar för männen var 63 procent, 26 respektive 11 procent. Starta företag för att förverkliga sina idéer Att kunna förverkliga sina idéer och att få arbeta självständigt tycks vara starka drivkrafter till att starta eget då totalt 58 procent av företagarna har uppgivit dessa motiv. Mest markant är detta inom branschen byggnadsverksamhet där 63 procent av företagarna angav något av dessa motiv till att starta företag. 16

17 Största andelen företagare som startat eget för att förverkliga sina idéer eller få arbeta självständigt fanns i Västmanlands län, 63 procent, Dalarnas län, 61 procent, samt i Stockholms och Södermanlands län med 60 procent. Andelen kvinnor som uppgav något av dessa motiv, 67 procent, var större än andelen män, 54 procent. Andelen företagare som uppgivit arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som motiv till att starta företag var lägre jämfört med I genomsnitt uppgav 8 procent av företagarna detta som motiv, jämfört med 11 procent Det är framför allt inom transportnäringen som arbetslösheten motiverat många att starta eget. Ungefär var femte nyföretagare inom denna bransch uppgav detta motiv till företagsstart. Störst andel företagare som startat företag på grund av arbetslöshet fanns i Örebro, Gävleborgs samt Västernorrlands län, samtliga 11 procent. Det förelåg ingen större skillnad mellan kvinnor och män avseende arbetslöshet som motiv till företagsstarten. Däremot ansåg var femte man men endast var tionde kvinna att det viktigaste motivet var att tjäna pengar. Totalt sett ansåg 17 procent av företagarna att det viktigaste motivet till att starta företag var att tjäna pengar och för 12 procent var det viktigaste motivet att deras produkt behövs på marknaden. Mer än var tredje nyföretagare var anställd i samma bransch innan företagsstarten Mer än var tredje företagare, 40 procent, uppgav att de före företagsstarten varit anställda inom samma bransch där de nu verkar som företagare. Anställd inom någon annan bransch hade 28 procent av företagarna varit och 11 procent uppgav att de varit arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande innan de startade företaget. En av tio hade varit ägare till ett annat företag. Mer än hälften, 58 procent, av företagarna inom byggnadsverksamhet hade varit anställda inom samma bransch före företagsstarten. Även inom finansiell verksamhet och företagstjänster och transport och kommunikation var denna andel stor, 45 respektive 44 procent. Inom tillverkningsindustrin, varuhandels-, reparations-, hotell- och restaurangnäringen samt utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster hade cirka en tredjedel varit anställda i någon annan bransch före företagsstarten. Av männen uppgav 44 procent att de hade varit anställda inom samma bransch, 25 procent att de varit anställda i annan bransch och 10 procent att de varit arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande innan de startade företag. Motsvarande för kvinnorna var att 33 procent varit anställda i samma bransch och 34 procent i annan bransch. En större andel av kvinnorna, 15 procent, än av männen uppgav att de varit arbetslösa före företagsstarten. 17

18 En av tre nyföretagare har även anställning Drygt var tredje företagare, 35 procent, uppgav att de har en anställning samtidigt som de driver verksamheten i det nya företaget. Av dessa uppgav 86 procent att de avsåg att fortsätta driva företaget jämsides med anställning. 8 procent av företagarna driver även ett annat företag förutom det nystartade och de flesta av dessa företagare avsåg att göra så även fortsättningsvis. Inom tjänstesektorn totalt uppgav 36 procent av företagarna att de driver företaget jämsides med anställning. Detta är framför allt vanligt inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (49 procent), inom tillverkningsindustri (39 procent) och inom finansiell verksamhet och företagstjänster (34 procent). Av kvinnorna angav 43 procent och av männen 31 procent att de driver företaget jämsides med anställning. Bland männen uppgav var tionde företagare att han förutom det nya företaget även driver ett annat företag. Motsvarande siffra för kvinnorna uppgick till 3 procent. Regionalt sett återfanns flest företagare med anställning i Västerbottens län (43 procent). Lägst andel hade Västmanland med 31 procent. Var femte företagare har fått starta eget-bidrag Var femte företagare, 21 procent, i de nystartade företagen har fått starta eget-bidrag från arbetsförmedlingen, vilket är något lägre än 1999 då andelen uppgick till 24 procent. Andelen kvinnor som erhållit detta bidrag var större än andelen män, 30 respektive 18 procent. Diagram 11 Andelen nystartade företag per län år 2000 som erhållit starta eget-bidrag Share of newly-started enterprises that has received support for entrepreneurial start-ups by county Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

19 Av den länsvisa fördelningen framgår att det föreligger stora skillnader mellan länen i andelen företagare som fått starta eget-bidrag. Den största andelen fanns i Norrbottens län med 50 procent, i Gävleborgs län med 41 procent samt i Västernorrlands län, 39 procent. Lägsta andelen fanns i Stockholms län, där 10 procent av företagarna uppgivit att de fått starta eget-bidrag. Andelen företagare som erhållit starta eget-bidrag var störst inom tillverkning (30 procent), varuhandel, reparationer och restaurang- och hotellrörelse (26 procent) samt byggnadsverksamhet (25 procent). Totalt för industrinäringarna hade 27 procent av företagarna fått starta eget-bidrag, medan motsvarande andel för tjänstenäringarna uppgick till 20 procent. Tre av fyra företagare är över 30 år När det gäller företagarnas åldersstruktur visar statistiken att 74 procent av företagarna i de nya företagen var 31 år eller äldre. Vart tredje företag startades av en person i åldersgruppen år och vart tionde företag av en person i åldern 25 år eller yngre. Inom industrisektorn var 75 procent av företagarna över 30 år. Den största åldersgruppen utgjordes av företagare i åldern år med 37 procent. Motsvarande andelar för tjänstesektorn var 74 respektive 32 procent och även här var åldersgruppen den största. Bland kvinnorna som startat nytt företag var 43 procent 41 år eller äldre, 33 procent år och 24 procent var 30 eller yngre. Motsvarande uppgifter för männen var 41, 32 respektive 27 procent. Regionalt sett såg åldersstrukturen ut som för riket totalt. I alla län var det flest nya företagare i åldersgrupperna år och år, tillsammans 56 procent. Utbildningsnivån hög bland nya företagare I genomsnitt hade 50 procent av företagarna i de nya företagen eftergymnasial utbildning, 35 procent gymnasial utbildning samt 12 procent grundskola eller motsvarande. 3 procent av de nya företagarna har forskarutbildning. Mer än hälften (55 procent) av alla företagare i de nya företagen inom tjänstesektorn hade eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för företagarna inom industrisektorn är 25 procent. Företagarna med eftergymnasial utbildning fanns framför allt inom finansiell verksamhet och företagstjänster och inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster där andelen företagare uppgick till 64 respektive 60 procent. Störst andel nya företagare, 22 procent, med grundskola eller motsvarande som högsta utbildning fanns inom industrisektorn. Inom tjänstesektorn var motsvarande andel 10 procent. 4 procent av de nya företagarna inom tjänstesektorn hade forskarutbildning jämfört med 1 procent inom industrisektorn. Högst andel (5 procent) med forskarutbildning fanns inom näringen finansiell verksamhet och företagstjänster. Av kvinnorna hade mer än hälften (57 procent) eftergymnasial utbildning, 31 procent gymnasial utbildning och 9 procent grundskola eller motsvarande som högsta utbildning. Motsvarande andelar för männen är 47, 36 respektive 13 procent. 3 procent av kvinnorna och 4 procent av männen hade forskarutbildning. Största delen företagare med eftergymnasial utbildning fanns i Stockholms län, 58 procent, Gotlands län, 54 procent samt Uppsala och Västra Götalands län, båda med 51 procent. 19

20 Diagram 12 Nyföretagarnas utbildningsnivå fördelat på bransch år 2000 Educational level of entrepreneurs the year 2000 by county Tillverkning och dyligt (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Varuhandel, reparation samt restaurang och hotell (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 20

21 Tabeller Tables 21

22 Tabell 1 Nystartade företag efter näringsgren Newly-started enterprises by type of activity Näringsgren (SNI 92) Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

23 Tabell 2 Nystartade företag 1999 och 2000 efter näringsgren och etableringsfrekvens Newly-started enterprises 1999 and 2000 by type of activity and frequency of establishment Näringsgren (SNI 92) 1999 Nya företag Andel nya 2000 Nya företag Andel nya Totalt per företag 2) Totalt per företag 2) personer 1) personer 1) Industrinäringar (SNI C-F) ,1 6, ,1 6,0 Tillverkning o dyl (SNI C-E) ,5 5, ,5 5,2 Byggnadsverksamhet (SNI F) ,6 6, ,6 6,8 Tjänstenäringar (SNI G-O) ,3 8, ,9 8,8 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) ,4 5, ,4 5,6 Transport och kommunikation (SNI I) ,3 4, ,3 5,3 Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) ,4 10, ,9 11,7 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) ,2 11, ,4 11,1 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) ,4 7, ,0 8,2 1) Befolkning i ålder år 2) Avser antal nya företag i procent av totala företagsbeståndet enligt SCB, Företagsdatabasen resp

24 Tabell 3 Sysselsatta i nystartade företag efter näringsgren Employed in newly-started enterprises by type of activity Näringsgren (SNI 92) Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

25 Tabell 4a Sysselsatta i nystartade företag 1999 efter näringsgren, sysselsättningsgrad och kön Employed in newly-started enterprises 1999 by type of activity, employment rate and gender Näringsgren (SNI 92) 1999 Sysselsättningsgrad (%) Totalt >35 tim/v tim/v <10 tim/v Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

26 Tabell 4b Sysselsatta i nystartade företag 2000 efter näringsgren, sysselsättningsgrad och kön Employed in newly-started enterprises 2000 by type of activity, employment rate and gender Näringsgren (SNI 92) 2000 Sysselsättningsgrad (%) Totalt >35 tim/v tim/v <10 tim/v Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

27 Tabell 5a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och andel heltidssysselsatta Newly-started enterprises 1999 by type of activity and share of full-time employed Näringsgren (SNI 92) 1999 Totalt Andel heltidssysselsatta (%) eller fler Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

28 Tabell 5b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och andel heltidssysselsatta Newly-started enterprises 2000 by type of activity and share of full-time employed Näringsgren (SNI 92) 2000 Totalt Andel heltidssysselsatta (%) eller fler Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

29 Tabell 6a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och omsättningsgrupp Newly-started enterprises 1999 by type of activity and total turnover Näringsgren (SNI 92) 1999 Totalt Omsättningsgrupper 1) (%) < Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) ) Omsättningen per grupp anges i tusen kronor 29

30 Tabell 6b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och omsättningsgrupp Newly-started enterprises 2000 by type of activity and total turnover Näringsgren (SNI 92) 2000 Totalt Omsättningsgrupper 1) (%) < Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) ) Omsättningen per grupp anges i tusen kronor 30

31 Tabell 7a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagsform Newly-started enterprises 1999 by type of activity and corporate form Näringsgren (SNI 92) 1999 Totalt Företagsform (%) Aktiebolag Handelsbolag o.dyl. Enskilda näringsidkare Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

32 Tabell 7b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagsform Newly-started enterprises 2000 by type of activity and corporate form Näringsgren (SNI 92) 2000 Totalt Företagsform (%) Aktiebolag Handelsbolag o.dyl. Enskilda näringsidkare Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

33 Tabell 8a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens ålder Newly-started enterprises 1999 by type of activity and age of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 1999 Åldersgrupper (%) Totalt < Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

34 Tabell 8b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens ålder Newly-started enterprises 2000 by type of activity and age of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 2000 Åldersgrupper (%) Totalt < >61 Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

35 Tabell 9a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens utbildning Newly-started enterprises 1999 by type of activity and education of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 1999 Utbildning Totalt För- Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning gymnasial utbildning utbildning (%) utbildning < 3 år >3 år (%) Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

36 Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens utbildning Newly-started enterprises 2000 by type of activity and education of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 2000 Utbildning Totalt För- Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning gymnasial utbildning utbildning (%) utbildning < 3 år >3 år (%) Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

37 Tabell 10 Nystartade företag 1999 och 2000 efter näringsgren och företagare med invandrarbakgrund Newly-started enterprises 1999 and 2000 by type of activity and entrepreneurs with immigrant background Näringsgren (SNI 92) 1999 Invandrar Invandrar- Totalt bakgrund (%) Totalt bakgrund (%) Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

38 Tabell 11a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och företagarens sysselsättning innan företagsstart Newly-started enterprises 1999 by type of activity and former occupation of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 1999 Sysselsättning (%) Totalt Anställd Anställd Ägare Arbets- Stud- Hem- Annat i samma i annan till annat lös 1) erande arbetbransch bransch företag ande Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) ) Inskriven som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen 38

39 Tabell 11b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och företagarens sysselsättning innan företagsstart Newly-started enterprises 2000 by type of activity and former occupation of entrepreneur Näringsgren (SNI 92) 2000 Sysselsättning (%) Totalt Anställd Anställd Ägare Arbets- Stud- Hem- Annat i samma i annan till annat lös 1) erande arbetbransch bransch företag ande Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) ) Inskriven som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen 39

40 Tabell 12a Nystartade företag 1999 efter näringsgren och om företagaren har annan parallell verksamhet Newly-started enterprises 1999 by type of activity and whether entrepreneur has additional employment or enterprise Näringsgren (SNI 92) 1999 Totalt Parallell verksamhet Ingen Har Har ett Bedriver (%) anställning annat studier (%) företag (%) (%) Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

41 Tabell 12b Nystartade företag 2000 efter näringsgren och om företagaren har annan parallell verksamhet Newly-started enterprises 2000 by type of activity and whether entrepreneur has additional employment or enterprise Näringsgren (SNI 92) 2000 Totalt Parallell verksamhet Ingen Har Har ett Bedriver (%) anställning annat studier (%) företag (%) (%) Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verks. och företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området.

Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området. Nv 12 SM 9901 1\I UHWDJDQGHWL6YHULJHRFK Newly started enterprises in Sweden 1997 and 1998 LNRUWDGUDJ 1HGJnQJLQ\I UHWDJDQGHW Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar att det under 1998 startades 33 860 nya.

Läs mer

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 Nystartade företag utlandsfödda företagare Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax 063

Läs mer

Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start

Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start S2006:001 Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2001 three years after the start Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Statistik 2013:01. Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start

Statistik 2013:01. Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start Statistik 2013:01 Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start Uppföljning av 2008 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2008 three

Läs mer

Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start. Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start

Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start. Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start S2008:001 Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2003 - three years after the start Uppföljning av 2003 års nystartade företag

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Uppföljning av 1997 års nystartade företag

Uppföljning av 1997 års nystartade företag S2002:003 Uppföljning av 1997 års nystartade - tre år efter start Uppföljning av 1997 års nystartade tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 22 Fakta

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2010:07 Nyföretagandet i Sverige 2009 Statistikansvarig myndighet Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 010 447 44 00 Telefax 010

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2009:05 Nyandet i Sverige 2008 Nyandet i Sverige 2008 Newly-started enterprises in Sweden 2008 Innehållsförteckning Contents Sammanfattning... 2 Summary... 3 Kommentar till statistiken... 4

Läs mer

Nystartade företag i Sverige Statistik 2016:05

Nystartade företag i Sverige Statistik 2016:05 Statistik 2016:05 Nystartade företag i Sverige 2015 Under 2015 minskade antalet nystartade företag med 2 procent jämför med 2014. Antalet nystartade företag 2015 uppgick till 70 135 jämfört med 71 668

Läs mer

Nystartade företag i Sverige 2013. Statistik 2015:02

Nystartade företag i Sverige 2013. Statistik 2015:02 Statistik 2015:02 Nystartade företag i Sverige 2013 Under 2013 var antalet nystartade företag så gott som oförändrat jämfört med 2012. Antalet nystartade företag 2013 uppgick till 69 242 företag jämfört

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Nystartade företag i Sverige Statistik 2016:01

Nystartade företag i Sverige Statistik 2016:01 Statistik 2016:01 Nystartade företag i Sverige 2014 Under 2014 ökade antalet nystartade företag med 3,5 procent jämför med 2013. Antalet nystartade företag 2014 uppgick till 71 668 företag jämfört med

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Nystartade företag tredje kvartalet 2011

Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

LNRUWDGUDJ. 1\I UHWDJDQGHWL6YHULJHRFK Newly-started enterprises in Sweden 1998 and 1999 NV 12 SM 0001

LNRUWDGUDJ. 1\I UHWDJDQGHWL6YHULJHRFK Newly-started enterprises in Sweden 1998 and 1999 NV 12 SM 0001 NV 12 SM 0001 1\I UHWDJDQGHWL6YHULJHRFK Newly-started enterprises in Sweden 1998 and 1999 LNRUWDGUDJ 8SSJnQJLQ\I UHWDJDQGHW Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar att det under 1999 startades 35 000 nya.

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2014:01 Nyföretagandet i Sverige Nystartade företag Innehållsförteckning Kommentar till statistiken... 2 Nystartade företag... 2 Tabell 1. Antal nystartade företag 2010 efter branschgrupp (SNI

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Utvärdering av 1995 års nystartade företag

Utvärdering av 1995 års nystartade företag Ura 2001:2 ISSN 1401-0844 Utvärdering av 1995 års nystartade företag - En jämförelse mellan företag som fick bidrag från Arbetsförmedlingen och övriga nystartade företag Anna Spånt Enbuske Susanna Okeke

Läs mer

Fakta om små och stora företag 2003

Fakta om små och stora företag 2003 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla

Läs mer

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Statistik Nyföretagandet

Statistik Nyföretagandet Statistik 2013:02 Nyföretagandet i Sverige Nyföretagandet i Sverige Innehållsförteckning Kommentarer till statistiken sid 2 Nya företag under jämfört med 2010 sid 2 Fakta om statistiken sid 8 Statistikansvarig

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 Fått arbete I augusti fick 1 039 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I augusti

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Kalmar, 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i mars månad Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2012 Mattias Andersson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2012 9 526 (8,4 %) 4 326 kvinnor (8,0 %) 5 200 män (8,7

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Statistik 2010:02. Uppföljning av 2005 års nystartade företag - tre år efter start

Statistik 2010:02. Uppföljning av 2005 års nystartade företag - tre år efter start Statistik 2010:02 Uppföljning av 2005 års nystartade företag - tre år efter start Uppföljning av 2005 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2005 three

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012 4 november 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 202 Tecken på försvagning men stark motståndskraft Under oktober kom flera tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Mattias Andersson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2012 Fortsatt minskning

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 Färre lediga platser Under september anmäldes närmare 950 lediga platser till Arbetsförmedlingen i

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år Totalt Riket 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 27-1 6 236 6 179 0,42 0,43-3% 41 Byggande av hus 63 78-15 11 217 11 978 0,53 0,70-24% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av november månad 2011 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer