Implementationsguide gemensam metadata för kunskapsstöd, version 1.0
|
|
- Amanda Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Implementationsguide gemensam metadata för kunskapsstöd, version 1.0 Gemensamma metadata-attribut för kunskapsstöd inom operativ processtyrning och uppföljning i socialtjänst och hälso- och sjukvård
2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Publicerad februari 2017
3 Förord För att kunskapen i kunskapsstöd ska kunna återanvändas och vara sökbar finns ett behov av att kunna benämna och fylla i metadata-attribut på ett enhetligt sätt. För detta har en uppsättning attribut identifierats och en implementationsguide tagits fram för metadatamärkning av kunskapsstöd. Modellen är generisk. Tanken är att den ska kunna användas av flera aktörer på alla typer av kunskapsstöd, men exemplifieras i denna implementationsguide av nationella riktlinjer med tillhörande kvalitetsindikatorer och försäkringsmedicinskt beslutstöd. Den framtagna metadatamodellen för kunskapsstöd är den första som tagits fram och den kan behöva ändras över tid varefter vi lär oss mer om metadatamärkning.
4
5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Relationsmodell för kunskapsstödsdomänen Attributbeskrivningar och fältregler...13 Kodverk och tillämpning Kodverk status kunskapsstödsdomäner...16 Kodverk för beskrivning av kunskapsstödsdomänen...17 Kodverk Socialstyrelsens olika typer av kunskapsstöd...19 Metadata för ett antal kunskapsstödsdomäner...20 Referenser... 23
6
7 Sammanfattning Detta dokument är en implementationsguide för en metadatamodell för kunskapsstöd. Guiden kan användas för att benämna och fylla i metadataattribut på ett enhetligt sätt samtinnehåller en uppsättning attribut för metadatamärkning. Tanken är att attributen ska kunna användas på alla typer av kunskapsstöd oavsett avsändare. Syftet med metadata är att beskriva informationen i ett kunskapsstöd utifrån följande delar: identifiering, ursprungsmärkning, livscykelhantering, informationssäkerhet, deskription (beskrivning) och utväxling. Den enskilda rekommendationen, regeln eller indikatorn benämns som kunskapsdokument men även informationen om en publikation, en samling (exempelvis ett riktlinjeområde) eller andra kunskapsstöd kan tillgängliggöras som ett kunskapsdokument och märkas med metadata. IMPLEMENTATIONSGUIDE GEMENSAM METADATA FÖR KUNSKAPSSTÖD, VERSION 1.0 SOCIALSTYRELSEN 7
8 Inledning Detta dokument är en implementationsguide för att identifiera och enhetligt benämna en gemensam uppsättning metadata-attribut. Syftet med metadata är att beskriva informationen i ett kunskapsstöd utifrån flera olika delar: identifiering, ursprungsmärkning, livscykelhantering, informationssäkerhet, deskription (beskrivning) och utväxling. Som en utgångspunkt för att bestämma inom vilka områden implementationsguiden är tillämplig används den gemensamma modellen för styrning med kunskap för god hälsa, vård och omsorg (bilden nedan) som är framtagen på uppdrag av Rådet för styrning med kunskap. Modellen är en bra grund att utgå från för att visa när denna metadatamodell är lämplig att använda. Det är det inringade området Bästa tillgängliga kunskap till höger i modellen nedan som metadatamodellen i första hand är tänkt att användas på, men kan även användas på det inringade området till vänster, Följa upp och utvärdera samt vid Behovs- och problemanalys. Myndighetsgemensam modell för statlig styrning med kunskap. Metadatamodellen i detta dokument är utvärderad för att i första hand stödja det som är inringat till höger i modellen (Bästa tillgängliga kunskap) men kan även utvidgas till att stödja det som är inringar till vänster (Följa upp och utvärdera) samt högst upp (Behovs- och problemanalys). Inom området Bästa tillgängliga kunskap ingår ett antal olika kunskapsstödstöd, till exempel nationella riktlinjer, indikatorer och försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Inom varje kunskapsstöd skapas kunskapsdokument. Det är till exempel både en hel nationell riktlinje (nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom) och en enskild rekommendation i samma riktlinje. Guiden ska användas för att kunna benämna och fylla i metadataattribut på ett enhetligt sätt för kunskapsdokument. Syftet med metadata är att adressera följande behov: 8 IMPLEMENTATIONSGUIDE GEMENSAM METADATA FÖR KUNSKAPSSTÖD, VERSION 1.0 SOCIALSTYRELSEN
9 Identifiering ett kunskapsdokument behöver entydigt identifieras, exempelvis för att möjliggöra distribution, livscykelhantering och länkning mellan kunskapsdokument. Ursprungsmärkning metadata behöver svara på vem som står bakom ett kunskapsdokument, när det publicerats eller reviderats, samt peka ut eventuella metodbeskrivningar, vetenskapliga underlag eller analysmaterial. Livscykelhantering attribut som identifierar ett kunskapsdokuments tillstånd samt eventuella tidigare eller nyare versioner. Informationssäkerhet vid distribution av ett kunskapsdokument är säkerhetsaspekter så som spårbarhet, autenticitet och oavvislighet (att det inte går att förneka att data skickats) viktiga aspekter. Deskription nyckelord och beskrivning av ett kunskapsdokument för att urskilja den från andra kunskapsdokument och svara på frågor om till exempel syfte, målgrupp, tillämpningsområde. Utväxling löser behov kring transportpaketering, parametersättning av anrop samt unik identifiering och länkning. I arbetet med att ta fram informationsspecifikationer 1 för kunskapsstöd behövs ett tydligt ramverk för att säkerställa att de specifikationer som tas fram löser rätt problem. Tidigare arbete med att representera försäkringsmedicinskt beslutsstöd visade på behovet av att tydligt skilja mellan regeluttryck och informationsinnehåll i det bakomliggande kunskapsstödsstödet och på de krav som ställs för metadatamärkning. Ett antal standardiseringsorganisationer har antagit utmaningen att säkerställa semantisk interoperabilitet vid utväxling av olika kunskapsstöd. Målet för informatikarbetet i Socialstyrelsens projekt Nya digitala format har varit att hitta gemensamma modeller och metoder för framtagandet av informationsspecifikationer oavsett om det är för riktlinjer, beslutstödsregler eller kvalitetsindikatorer. Det arbete som bäst svarade upp mot dessa behov var det som genomförts inom det internationella standardiseringsorganet Health Level Seven (HL7) med att förena sina domänmodeller för beslutsstödsystem, riktlinjedokument och kvalitetsindikatorer [6]. I detta arbete valde man att tydligt dela upp beståndsdelarna i kunskapsstöd i tre delar: gemensam metadata, informationsmodell och gemensamma regeluttryck. SBU har tidigare gett ett förslag på grundläggande innehållsmärkning av kunskapsdokument, Märk väl [3], ett arbete som grundades på modellen Dublin Core [2]. Den gemensamma metadatamodellen från HL7 mötte väl kraven på kompatibilitet både med SBU:s förslagna innehållsmärkning och med de metadatakrav som kom från modelleringsarbetet med försäkringsmedicinskt beslutsstöd, nationella riktlinjer och kvalitetsindikatorer med utgångspunkt i den Nationella informationsstruktur (NI) [4] som förvaltas av Socialstyrelsen. 1 Dokument som beskriver hur information hanteras i viss avgränsad situation. IMPLEMENTATIONSGUIDE GEMENSAM METADATA FÖR KUNSKAPSSTÖD, VERSION 1.0 SOCIALSTYRELSEN 9
10
11 Relationsmodell för kunskapsstödsdomänen För att visa att ett kunskapsstöd kan bestå av, eller referera till, ett eller flera kunskapsdokument har följande övergripande modell tagits fram. Syftet med denna översikt är att illustrera att alla typer av dokument och publikationer är deriverade ur klassen kunskapsdokument, det vill säga den klass som håller alla attribut och relationer som utgör metadata.
12 Detaljering av klassen kunskapsdokument Metadatamodellen består av sammansatta attribut för till exempel författare. Nedan presenteras metadata som en detaljerad informationsmodell för ett kunskapsdokument för att beskriva relationerna mellan informationsmängderna i metadatat.
13 Attributbeskrivningar och fältregler Klassen kunskapsdokument håller beskrivande information om dokumentets innehåll, identitet, ursprung, livscykel, informationssäkerhet och utväxling. I de fall metadata-attribut bygger på kodverk anges antingen ett specifikt kodverk som bör användas eller en rekommendation om hur kodverk ska identifieras. Förslag till svenskt namn på attribut* id versionsoberoende id version titel nyckelord åtgärd typ av inrättning medicinsk specialitet Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Kodverk/identitet Version Set Identifier Instance Identifier Version Label Title* Classification* Task Facility Type Versionsoberoende och unikt identitetsnummer för varje kunskapsdokument. Utgör del av en nummerserie och föregås av en organisatoriskt eller logisk identifierare.. Instansen syftar på den versionsberoende identiteten för ett kunskapsdokument. Instance Identifier uttrycks som [Version Set Identifier].[VersionMajor].[VersionMinor].[RevisionNumber] Kunskapsdokuments version enligt [VersionMajor].[VersionMinor].[RevisionNumber] Kunskapsdokumentets titel vilket är samma som rubriknamn vid presentation. Generella ämnesord och specifika nyckelord för att klassifiera ett kunskapsdokument. Den typ av åtgärd eller det kodade värdet för en åtgärd som avses. Identifier 1..1 Identifier 1..1 String 1..1 String 1..1 Code 1..* Typ av inrättning. Code 0..* Clinical Specialties Typ av specialitet (medicinsk specialitet). Code 0..* oid.extension eller "oid.uuid" följt av ett unikt + version oid.extension eller "oid.uuid" följt av ett unikt UUID T.ex. MeSH, ICD-10, Snomed CT eller småkodverk. Code 0..* Snomed CT, KVÅ Snomed CT? Snomed CT?
14 Förslag till svenskt namn på attribut* Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Kodverk/identitet målgrupp Audience Kunskapsdokumentets primära målgrupp Code 0..* Kodverk kunskapsstöd syfte Purpose Kunskapsdokumentets syfte. Kan utgå från kodverk för beskrivning av kunskapsstöd. String 0..1 beskrivning Description* Beskrivande text för kunskapsdokumetets innehåll. String 1..1 typ av dokument dokumentformat informationsstruktur Usage Type of Artifact* Artifact Format Artifact Structure Användningsområde. String 0..1 Typ av kunskapsdokument. Code 1..1 Formatkod, t ex från MIME, där xml blir text/xml Code 1..1 Kunskapsdokumentets informationsstruktur, anges som referens till informationsspecifikation. Code 1..1 språk Language Språk, anges till sv-se. Code 1..1 ISO skapad datum Date of Creation* Datum då kunskapsdokumentet skapades. Date 1..1 senast uppdaterad senaste genomgång giltighetsperiod Date of Last Revision* Date of Last Review Effective Date Range Datum då kunskapsdokumentet senaste reviderades. Date 1..1 Datum för senaste genomgång av kunskapsdokumentet. En genomgång kan men behöver inte leda till en uppdatering. Versionens giltighetstid. Det kan skilja sig från publiceringsdatum. Date 0..1 Period 1..1 Småkodverk som skiljer mellan olika typer av kunskapsdokument. användningsområde publceringsdatum Publication Date* Publiceringsdatum. Date 1..1 status Status Kunskapsdokumentets status. Code 0..1 Kodverk status kunskapsstöd. föregående version Prior Version* Föregående versionens instance identifier. Utelämnas för första version men är obligatoriskt för alla efterföljande Identifier 0..1 versioner. efterföljande version Successor Efterföljande versionens instance identifier. Identifier 0..1
15 Förslag till svenskt namn på attribut* författare utgivare länk referens Attribut Beskrivning Datatyp Multiplicitet Kodverk/identitet Author* Publisher Digital signatur.? 0..1 Person eller organisation som står som dokumentets författare. Ansvarig utgivare. Integrity Verification Organization/Person Organization Rights Rättigheter för nyttjande av dokumentet. String 0..1 Link Bibliographic References Länk till annat kunskapsdokument eller kompletterande material. 1..* 0..1 Link 0..* Bibliografisk referens. String 0..* Value Sets Urval av koder. valueset 0..* * Det svenska namnet är ett utkast till översättning av det engelska attributnamnet.
16 Kodverk och tillämpning Kodverk status kunskapsstöd Här är de kodverk som används för att beskriva ett kunskapsdokuments status enligt tillståndsdiagram för kunskapsstöd. Kodverk Kod Kodtext OID-nummer Mappning till informationsmodell Status kunskapsstöd utkast Utkast Status Status kunskapsstöd Status kunskapsstöd Status kunskapsstöd Status kunskapsstöd Status kunskapsstöd under_remiss Under remiss Status giltig Giltig Status avslagen Avslagen Status under_revidering Under revidering Status borttagen Borttagen Status
17 Kodverk för beskrivning av kunskapsstöd Här är de kodverk som används för att beskriva ett kunskapsdokument när det gäller målgrupp, syfte och utvalda nyckelord. Kodverket är baserat på den kartläggning av statliga kunskapsstöd som har utförts av en arbetsgrupp för Rådet för styrning med kunskap och syftar till en enhetlig märkning av kunskapsstöd. Kodverk Kod Kodtext OID-nummer Mappning till informationsmodell Syfte Syfte regel prioritering Regelgivning och rekommendationer om regeltillämpning Underlag för resursfördelning och prioritering Purpose Purpose Syfte val_av_atgard Val av insats eller vårdåtgärd Purpose Syfte kunskapslaget Visa kunskaps- (och rätts)läget Purpose Syfte metodutveckling Metodutveckling Purpose Syfte utveckling Underlag för förbättrings- och utvecklingsarbete Purpose Syfte andra_syften Andra syften Purpose Primär målgrupp beslutsfattare_politiska Beslutsfattare - politiska (nationell, regional och lokal nivå) Audience Primär målgrupp beslutsfattare_chefer Beslutsfattare -chefer Audience Primär målgrupp profession Profession Audience
18 Kodverk Kod Kodtext OID-nummer Mappning till informationsmodell Primär målgrupp patienter_brukare_allmanhet Patienter, brukare, allmänhet Audience Primär målgrupp forskare Forskare Audience Primär målgrupp myndigheter Andra statliga myndigheter Audience Grad av styrning styrande Styrande (föreskrifter) Classification Grad av styrning vagledande Vägledande (rekommendationer) Classification Grad av styrning stodjande Stödjande (kunskapsunderlag utan rekommendationer) Classification Grad av styrning tillsyn Tillsyn Classification Bästa tillgängliga kunskap med_evidensgradering Kunskapssammanställning med evidensgradering Classification Bästa tillgängliga kunskap utan_evidensgradering Kunskapssammanställning utan evidensgradering Classification Bästa tillgängliga kunskap oversikter Kartläggning av översikter Classification Bästa tillgängliga kunskap statistik Kartläggning utifrån register/ statistik/empiri Classification Bästa tillgängliga kunskap konsensus Konsensus/ expertutlåtande Classification
19 Kodverk Socialstyrelsens olika typer av kunskapsstöd Här är kodverk för ett antal av Socialstyrelsens kunskapsstöd. Kodverk Kod Kodtext OID-nummer Typ av artefakt nationella_riktlinjer Nationella riktlinjer Typ av artefakt Typ av artefakt Typ av artefakt rekommendation_nationella_ riktlinjer forskaringsmedicinskt_beslutstod rekommendation_fmb Rekommendation inom nationella riktlinjer Försäkringsmedicinskt beslutstöd Rekommendation inom försäkringsmedicinskt beslutstöd Typ av artefakt kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer Typ av artefakt kvalitetsindikatorbeskrivning Kvalitetsindikatorbeskrivning
20 Metadata för ett antal kunskapsstöd Här är exempel på metadatamärkning för ett antal av Socialstyrelsens kunskapsstöd som syftar till att ge en översikt av behovet av metadatamärkning för olika typer av dokument. Name Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Rekommendation inom försäkringsmedicinskt beslutstöd (typfall) Nationella riktlinjer Rekommendation inom nationella riktlinjer Instance Identifier Version Set Identifier Version Label Title Subjects Subject Parties Subject Date Range Classification(s) T.ex. ICD-10, Snomed CT, egna småkodverk Task(s) Snomed CT, KVÅ Facility Type(s) Används initialt ej Clinical Specialties - Audience Purpose Kodverk kunskapsstödsdomäner. Description Beskrivning Lång beskrivning? Usage Audit Kvalitetsindikatorbeskrivning Kvalitetsrapportering Målvärde
21 Type of Artifact Kodverk Socialstyrelsens kunskapsstöd. Kodverk Socialstyrelsens kunskapsstöd. Kodverk Socialstyrelsens kunskapsstöd. Kodverk Socialstyrelsens kunskapsstöd. Kodverk Socialstyrelsens kunskapsstöd. Artifact Format Från tjänst. Från tjänst. Från tjänst. Från tjänst. Från tjänst. Artifact Structure Referens till informationsspecifikation Referens till informationsspecifikation Referens till informationsspecifikation Language(s) Date of Creation Date of Last Revision Effective Date Range Publication Date Status Kodverk status kunskapsstöd. Kodverk status kunskapsstöd. Kodverk status kunskapsstöd Kodverk status kunskapsstöd Kodverk status kunskapsstöd Prior Version Successor Security Tags Integrity Verification Author(s) Authenticator(s) Approver(s) Steward Publisher Rights Repository Location Link(s) Bibliographic Reference(s) Value Sets
22
23 Referenser 1. Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Gemensam begrepps- och informationsmodell för Socialstyrelsens kunskapsstöd. Version 1.0. Stockholm: Socialstyrelsen; Dublin Core Märk Väl Socialstyrelsens Gemensamma Informationsstruktur HL7 v3 DSS - =12 6. FHIR-Based CDS_ x.cfm?action=edit&projectnumber=1187
Informationsspecifikation för metadata, version 2.0. Gemensamma metadata-attribut för kunskapsstöd inom socialtjänst och hälso- och sjukvård
Informationsspecifikation för metadata, version 2.0 Gemensamma metadata-attribut för kunskapsstöd inom socialtjänst och hälso- och sjukvård Revisionshistorik Version Datum Kommentar 1.0 2017-02. 2.0 2017-11-15
Läs merInformationsspecifikation för metadata, version 2.1. Gemensamma metadata-attribut för kunskapsstöd inom socialtjänst och hälso- och sjukvård
Informationsspecifikation för metadata, version 2.1 Gemensamma metadata-attribut för kunskapsstöd inom socialtjänst och hälso- och sjukvård Revisionshistorik Version Datum Kommentar 1.0 2017-02 2.0 2017-11-15
Läs merInformationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst Gemensam begrepps- och informationsmodell för Socialstyrelsens kunskapsstöd Revisionshistorik Version Datum Kommentar
Läs merInformationsspecifikation för nationella riktlinjer. Version 1.0
Informationsspecifikation för nationella riktlinjer Version 1.0 Revisionshistorik Version Datum Kommentar 1.0 2017-02-14. Första version efter lansering. Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merInformationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merInformationsspecifikation för kvalitetsindikatorer. Version 1.0
Informationsspecifikation för kvalitetsindikatorer Version 1.0 Revisionshistorik Här finns ingen text i vanliga rapporter, dock i statistikrapporter. I rapportmallen skriver du till exempel rapporter,
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merNationella riktlinjer i nya digitala format. Slutrapport februari 2017
Nationella riktlinjer i nya digitala format Slutrapport februari 2017 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merBröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Läs merNKRR. Regelskrivning i praktiken
Sida: 1 (13) NKRR Regelskrivning i praktiken Innehåll Sida: 2 (13) 1 Inledning... 3 1.1 Förkortningar och begrepp... 3 2 Ändringshistorik för dokumentet... 4 3 Bakgrund... 5 3.1 Regler i NKRR... 5 3.2
Läs merNationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merTillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Läs merStrukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merWebbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Läs merInformationsspecifikation levnadsvanor
1 (15) 140217 Informationsspecifikation levnadsvanor Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2014-02-17 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att
Läs merNationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merInformationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Läs merStrategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra David Svärd 2014-10-21 Nuvarande projekt 1. Direktåtkomst till ett registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merNI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merUtvärdering av kodverksserver ett pilotprojekt. Version 1
Utvärdering av kodverksserver ett pilotprojekt Version Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merDigitalisering av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2019
Digitalisering av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2019 Delrapport för 2019 års arbete inom överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merArkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation. Version 1.0
Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation Version 1.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definitioner... 3 Referenser och underlag... 5 Revisionshistorik Version, datum Författare
Läs merHur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Läs merMålbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Del 1 HSF, Gemis 2019-02-06 2 (17) Innehåll Inledning...3 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur...3 1.1 Vad är en
Läs merInformationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Revisionshistorik Version Datum Kommentar 1.0 2017-11-15. Första version efter lansering. Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merAnvisningar för kodning av akut appendicit
Anvisningar för kodning av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merAnvisningar för klassificering av akut appendicit
Anvisningar för klassificering av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merHistorik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Läs merSocialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren
Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan
Läs merGemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merSätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merProcess för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Läs merVåldsbejakande extremism. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning
Våldsbejakande extremism Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att
Läs merStatlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Läs merAnvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock
Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Läs merGemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Läs merAnvisningar för kodning av vårdåtgärder
Anvisningar för kodning av vårdåtgärder Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merVisionen för e-hälsan 2025
Varmt välkomna! Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Inledning De specifika relationer som identifieras i de
Läs merPass 4: Metadatastandarder
Pass 4: Metadatastandarder Exempel på metadatastandarder Nu är det dags att ta upp några exempel på metadatastandarder. Jag ska börja med att titta lite snabbt på ett urval av metadatastandarder som vi
Läs merMetadata i e-pliktleveranser
ANTAL SIDOR 1(10) Metadata i e-pliktleveranser Referens till det här dokumentet: http://www.kb.se/namespace/digark/metadataintro/v1/ ANTAL SIDOR 2(10) 1. Inledning Detta dokument vänder sig till leverantörer
Läs merDigitaliseringen av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2018
Digitaliseringen av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2018 Delrapport för 2018 års arbete inom överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande
Läs merReferensarkitektur för Grunddata & Katalog. Marcus Claus, projektledare Inera
Referensarkitektur för Grunddata & Katalog Marcus Claus, projektledare Inera Inera koordinerar och utvecklar digitala tjänster i samverkan med regioner och kommuner. Vad vi kommer beröra idag Varför en
Läs merVitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna 2 NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR 2015:2 Innehåll Inledning... 5 Ord och uttryck... 6 Processmodeller... 7 Vad är en processmodell?...
Läs merStockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk Inledning Denna bilaga listar de koder som ingår som -urval för typer av Samband och Deltagande, föreslagna
Läs merMETADATASTANDARDER EN ORIENTERING
METADATASTANDARDER EN ORIENTERING FREDRIK SAMSON 29 NOVEMBER 2016 Innehåll Översikt över standarder som hanterar metadata Hur förhåller sig standarderna till varandra Praktiska erfarenheter 2 Standarder
Läs merFHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN
FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN 2015-01-29 CALLISTAENTERPRISE.SE FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN Semantisk interoperabilitet Bakgrund Dagens standarder FHIR och framtidens
Läs merRåd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data
UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1
Nationell informationsstruktur 2016:1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merArkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merVägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Läs merStockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merRAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Del av fokusområde 3 gällande standardisering av grunddata i geodatarådets
2019-04-16 Dnr: LM 2019/001170 RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN 2018 Aktivitet 3A Riktlinjer och stöd för specifikationsarbete Aktivitetsledare - Magnus Konnskog, Lantmäteriet Del av fokusområde 3 gällande
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 1: Beskrivning av modellerna Innehåll Inledning... 4 Ord och uttryck... 5 Procesmodeller... 6 Begreppsmodeller... 8 Informationsmodeler... 11 Färgsättning...
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Läs merICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merVad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Läs merInformationsspecifikation för BBIC
Informationsspecifikation för BBIC Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen
Läs merOberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;
Läs merNationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Läs merIntroduktion till metadata i leveranser av elektroniska dokument till KB
Datum 2013-03-18 Version 2.0 Dnr Introduktion till metadata i leveranser av elektroniska dokument till KB Referens till detta dokument: http://www.kb.se/namespace/digark/deliveryspecification/metadataintro/
Läs merAnvändning av informationsmängder Struktur Modeller Dokument Metadata
Informationsmängder Användning av informationsmängder Struktur Modeller Dokument Metadata 73 Användning av informationsmängder 74 FFi/Bo Johansson 1 Struktur 75 Identifiering 76 FFi/Bo Johansson 2 Klassificering
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merE-pliktleverans via RSS-feeds
E-pliktleverans via RSS-feeds Referens till detta dokument: http://www.kb.se/namespace/digark/deliveryspecification/deposit/rssfeeds/ 1 Ändringshistorik a element måste nu först komma i given ordning (anpassning
Läs merHur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Läs merDetaljplan. Publicerad: Datamängdens omfattning: Detaljplaner i Sverige Fastigheter och fysisk planering
2019-08-12 NATIONELL INFORMATIONSSPECIFIKATION Detaljplan Version av specifikation: 1.0 Denna version: https://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkanmed-andra/lantmateriet---utvecklingsmyndighet-for-samhallsbyggnadsprocessen/nationella-specifikationer/specifikationer-och-matningsanvisningar/
Läs merArbetet med FHIR, Contsys och maj Helen Broberg, Region Skåne
Arbetet med FHIR, Contsys och 13606 22 maj 2019 13.30-14.00 Helen Broberg, Region Skåne Helen Broberg Informatikarkitekt Region Skåne Avdelning för Digitalisering och IT, Enheten för Arkitektur Deltagit
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merPass 4. Exempel på metadatastandarder. SND Svensk nationell datatjänst
Pass 4 Exempel på metadatastandarder Exempel på metadatastandarder DC Dublin Core MARC Machine-Readable Cataloging METS Metadata Encoding and Transmission Standard PREMIS Preservation Metadata: Implementation
Läs merInger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink
Inger Wejerfelt Regional informationsstrukturansvarig, VGR Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink e-post inger.wejerfelt@vgregion.se TIS Tillämpad InformationsStruktur TIS - ett uppdrag
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs merTeknisk guide för brevlådeoperatörer. Annika Melin 2015-03-10 Version: 1.1
Teknisk guide för brevlådeoperatörer Annika Melin 2015-03-10 Sida 1 av 21 Innehållsförteckning Inledning... 2 1 Dokumentinformation... 3 Syfte... 3 1.2 Avgränsningar... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Begrepp
Läs merFörstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter
Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs mer