Arbetsgivarintyget analys och förslag till förändringar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsgivarintyget analys och förslag till förändringar"

Transkript

1 Dnr 2010/185 T3 2010:5 Arbetsgivarintyget analys och förslag till förändringar Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev 2010

2 2

3 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Lisa Widén (uppdragsledare) och Henrik Åhm. Simon Bjurström och Ingrid Boström har också deltagit i arbetet. I arbetet med rapporten har IAF haft samråd med Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO). Katrineholm den 30 april 2010 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Utgångspunkter Metod Arbetsgivarintygets ändamålsenlighet Svårigheter i arbetslöshetskassornas behandling Svårigheter i arbetsgivares hantering Krav i regelverket och uppgifter i arbetsgivarintyget Uppgifter om arbetad tid Regelverkets krav på uppgifter om arbetad tid Uppgifter om inkomst Regelverkets krav på uppgifter om inkomst IAF:s överväganden och förslag till förändringar av regelverket Förslag till förändringar genomförbara på kort sikt Förslag till uppgifter som kan tas bort eller ändras Förslag till tvådelat arbetsgivarintyg och alternativ till underlag Förslag till förändringar genomförbara på medellång sikt Förslag till förenklat uppgiftslämnande avseende inkomst Förslag till klargöranden kring arbetad tid Förslag till elektronisk överföring av arbetsgivarintyg Förslag till utveckling av metoder för kontroll Förslag till förändringar genomförbara på lång sikt Utgångspunkter för elektronsisk inkomstrapportering per arbetstagare och månad Slutsatser Bilaga 1. Intervjuer med arbetsgivare Bilaga 2. Beräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst Bilaga 3. Studie av det danska inkomstregistret Bilaga 4. Kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget Bilaga 5. Arbetsgivarintyg 5

6 6

7 Sammanfattning I regleringsbrev för år 2010 har regeringen gett Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) i uppdrag att mot bakgrund av arbetslöshetskassornas handläggningstider analysera arbetsgivarintygets ändamålsenlighet. I uppdraget har ingått att vid behov föreslå nya regler för att komma till rätta med arbetsgivares och arbetslöshetskassors svårigheter i hanteringen och behandlingen av arbetsgivarintyget. Uppdraget har utförts i samråd med Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO). Enligt många arbetsgivare medför utfärdandet av arbetsgivarintyg stora administrativa kostnader. De framhåller att det rör sig om en stor mängd arbetsgivarintyg och att det är svårt att besvara frågorna på intyget korrekt. I genomsnitt uppskattar arbetslöshetskassorna att cirka 70 procent av de arbetsgivarintyg som kom in under 2008 skickades tillbaka till arbetsgivarna eftersom de saknade uppgifter eller hade besvarats felaktigt. IAF:s analys av arbetsgivarintyget har resulterat i ett antal förslag på förändringar, både av gällande arbetsgivarintyg och av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. IAF har valt att dela in förslagen i olika tidsperspektiv utifrån hur lång tid IAF bedömer att det tar att genomföra dem. En sammanfattning av IAF:s förslag och vilka delar SO har lämnat synpunkter på presenteras nedan. IAF:s förslag Förslagets innebörd Ansvarig instans Lagrum Kort perspektiv genomförbart inom ett år Uppgifter att ta bort eller ändra på arbetsgivarintyget. SO har lämnat synpunkter. Tvådelat arbetsgivarintyg och alternativ till underlag. SO har lämnat synpunkter. Borttagande av uppgift om summa utbetald ferielön och detaljerade uppgifter om ett erbjudande om fortsatt arbete. Ändring av formuleringen arbetad tid. Tydlig uppdelning av arbetsgivarintyget utifrån typen av uppgifter som ska lämnas. Alternativa handlingar kan godtas som underlag vid kontroller. SO och IAF SO, IAF och arbetslöshetskassorna Medellångt perspektiv genomförbart inom två år Vid beräkning av Arbetsgivare behöver inte Riksdag/ 25 a genomsnittlig specificera de olika regering/ IAF/ ALF, 5 inkomst utgörs inkomstslag som ingår i SO kap.1 underlaget av i den totala inkomsten, utan IAFFS 7

8 princip alla endast ange utbetald 2009:1 ersättningar som bruttolön per månad. ingår i bruttolönen. Vid beräkning av Arbetsgivare behöver inte Riksdag/ 13, 23 b genomsnittlig specificera frånvaro, mer- regering/ IAF/ ALF, arbetad tid eller övertid utan endast SO 7 utgörs under- ange avlönade timmar per ALFFo, laget av faktiskt månad. 7 kap. 2 avlönade timmar. SO har lämnat synpunkter. Arbetslöshetskassornas beräkningar förenklas. Elektronisk Tidsvinster och möjlighet SO och överföring av till ett minskat antal arbetslösarbetsgivarintyg. felaktigt ifyllda arbets hetskassorna SO har lämnat givarintyg. reservationer beträffande finansieringen. Utveckling av Minskad hantering av SO och metoder för arbetsgivarintyg. arbetslöskontroll. hetskassorna SO har lämnat synpunkter. Längre perspektiv från två år och uppåt för genomförande IAFFS 2009:1 Utgångspunkter Det underlag arbetslös- Månadsupp- Anpassför månadsvis hetskassorna behöver giftsutred ning på elektronisk finns tillgängligt i ett data ningen flera inrapportering av register och arbetsgivar S2009:08 omuppgifter om arbetad tid och inkomst för varje arbetstagare. Regering/ riksdag/ Skatteverket/ SO/ arbetslös- hetskassorna SO har lämnat synpunkter. intyget ersätts därmed. råden. IAF konstaterar att både arbetsgivare, arbetslöshetskassor och den enskilde är involverade i hanteringen av arbetsgivarintyget. Detta i kombination med att regelverket både är komplext och ofta genomgår förändringar, leder till att handläggningstiderna påverkas negativt. 8

9 IAF anser att SO och arbetslöshetskassorna bör svara för att genomföra delar av föreslagen till förändringar kring arbetsgivarintyget. Bland annat bör det arbetas fram systematiska metoder för att kontroller och uppföljning ska kunna ske även med andra handlingar än arbetsgivarintyget som underlag. För att den enskilde, arbetsgivare och arbetslöshetskassor ska få del av större och mer påtagliga förändringar i form av kortare handläggningstid, krävs dock vissa förändringar av regelverket. Likaså krävs anpassningar av regelverket för att arbetslöshetsförsäkringen på sikt ska kunna omfattas av ett elektroniskt register för uppgifter om inkomst och arbetad tid. 9

10 1 Inledning Av regleringsbrevet till IAF för 2010 framgår att: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska mot bakgrund av arbetslöshetskassans handläggningstider analysera arbetsgivarintygets ändamålsenlighet. IAF ska också identifiera eventuella svårigheter avseende arbetsgivares hantering och arbetslöshetskassors behandling av arbetsgivarintyget samt vid behov föreslå nya regler för att komma till rätta med dessa svårigheter. Uppdraget ska genomföras i samråd med Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO). Uppdraget ska redovisas senast den 30 april Utgångspunkter Arbetslöshetskassorna har i uppdrag enligt lag att säkerställa att en sökande som har rätt till arbetslöshetsersättning får det belopp som han eller hon har rätt till. Av uppdraget till arbetslöshetskassorna följer även att de ska förebygga och upptäcka felaktiga utbetalningar. Inför beräkning och fastställande av arbetslöshetsersättning, samt vid ett flertal ytterligare situationer, begär arbetslöshetskassorna in uppgifter från arbetsgivare via sökanden. Arbetsgivare lämnar uppgifterna på formuläret Arbetsgivarintyg och i förekommande fall på bilagan Komplettering till arbetsgivarintyg. Enligt arbetsgivare medför utfärdandet av arbetsgivarintyg stora administrativa kostnader. De framhåller att det rör sig om en stor mängd arbetsgivarintyg och att det är svårt att besvara frågorna korrekt. Under 2009 genomförde IAF en kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget. 1 Resultatet bekräftade bilden av att hanteringen av arbetsgivarintyget är omfattande. Arbetslöshetskassorna uppgav att de skickar tillbaka majoriteten av de arbetsgivarintyg som inkommer eftersom de saknar uppgifter eller har besvarats felaktigt. SO och IAF konstaterar att hanteringen av arbetsgivarintyget behöver förändras och förenklas för både arbetsgivare och arbetslöshetskassorna. Nuvarande utformning av regleringen av arbetslöshetsförsäkringen innebär dock att betydande förändringar är svåra att genomföra utan att det medför stora konsekvenser på olika områden. En förändring av gällande regelverk skulle dock, oavsett detta, kunna medföra flera positiva effekter. Inte minst skulle en förändring av arbetslöshetskassornas beräkningar av genomsnittlig arbetstid och inkomst, innebära en ökad möjlighet för den sökande att förstå hur arbetslöshetskassan har kommit fram till ett beslut om ett visst ersättningsbelopp. Legitimiteten i arbetslöshetskassornas beslut skulle 1 Se bilaga 4, IAF:s Kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget. 10

11 därmed bli högre och den sökandes möjlighet till att ta ansvar för att han eller hon får rätt ersättning öka. I förevarande rapport har IAF haft ambitionen att lämna förslag till förändringar av gällande arbetsgivarintyg, samt förslag till hur regelverket kan förändras för att på olika sätt förenkla hanteringen av de uppgifter som arbetsgivare behöver lämna till arbetslöshetskassorna. IAF har också eftersträvat att den enskilde ska ges ett större ansvar för att själv lämna vissa av de uppgifter som idag lämnas av arbetsgivare på arbetsgivarintyget. SO har uttryckt tveksamheter kring en sådan utveckling, eftersom de bedömer att detta skulle medföra ökade risker för felaktiga utbetalningar och sämre förutsättningar för arbetslöshetskassornas förebyggande arbete. IAF delar SO:s uppfattning att felaktiga utbetalningar i möjligaste mån ska förhindras och upptäckas. Däremot anser IAF att andra metoder för kontroll och uppföljning bör kunna utvecklas. 1.2 Metod IAF:s uppdrag löper parallellt med den så kallade månadsuppgiftsutredningen 2, vilken syftar till att utreda möjligheterna för arbetsgivare med flera att kunna lämna uppgift om lön varje månad till aktuell myndighet. IAF ser möjligheter till betydande förenklingar både för arbetsgivare och arbetslöshetskassor med en sådan lösning. En viktig utgångspunkt för IAF:s arbete med förevarande rapport har därför varit att de förslag som presenteras ska ligga i linje med månadsuppgiftsutredningens uppdrag. Resultatet av IAF:s analys presenteras i ett antal överväganden och förslag kring dels regelförändringar, dels förenklade former för verifiering av uppgifter för arbetslöshetskassornas ersättningsprövningar. SO:s synpunkter och reservationer mot IAF:s förslag redovisas särskilt. Förslagen är indelade i tre delar utifrån hur lång tid IAF bedömer att det kan ta att genomföra dem: 1. ändrade rutiner, borttagande av frågor på nu gällande arbetsgivarintyg samt möjliga föreskriftsändringar. Detta bör kunna ske i ett kortare perspektiv inom högst ett år, 2. lag-, förordnings- samt systemförändringar inom arbetslöshetsförsäkringen är förändringar i ett medellångt perspektiv om ett till två år, 3. samordning av förordningen och lagen om arbetslöshetsförsäkring med lagstiftning på andra områden, 3 bedömer IAF kan ta minst två år att genomföra. 2 Månadsuppgiftsutredningen, S 2009:08 (Dir. 2009:91) 3 Ibid. 11

12 2 Arbetsgivarintygets ändamålsenlighet Enligt 47 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) ska till en ansökan om arbetslöshetsersättning fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de uppgifter som i övrigt behövs vid bedömningen av den sökandes ersättningsrätt. Om ett sådant intyg bara kan skaffas med stora svårigheter, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Arbetsgivaren skall på begäran utfärda intyg enligt formulär som fastställts av IAF. Uppgifterna på arbetsgivarintyget används för att räkna fram ett genomsnitt både av hur många timmar den sökande har arbetat och hur mycket den sökande har haft i inkomst före arbetslöshetens inträde. De används också till kontroller av utbetald ersättning och i samband med olika ersättningsprövningar. Av IAF:s kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget framkom att cirka 60 procent av de arbetsgivarintyg som inkom till arbetslöshetskassorna under år 2008 tillhörde sökande som redan hade en beviljad, pågående ersättningsperiod. 4 Bland de vanligast förekommande anledningarna till varför arbetsgivarintyg begärs in under en pågående ersättningsperiod kan nämnas: löpande kontroll var tredje eller var sjätte månad av om rätt ersättning har utgått vid deltidsarbete, prövning av rätten till en ny ersättningsperiod, utredning i samband med att en anställning har upphört, årlig kontroll av godkänd bisyssla. 2.1 Svårigheter i arbetslöshetskassornas behandling Arbetsgivarintyget utgör en grundläggande del i underlaget för arbetslöshetskassornas beslut om rätt till arbetslöshetsersättning. Regelverket slår fast att det endast är om ett arbetsgivarintyg kan skaffas med stora svårigheter som arbetsförhållanden och övriga uppgifter får styrkas på annat sätt. Från och med år 2006 har ett flertal versioner av arbetsgivarintyget varit gällande. Arbetsgivarintyget har bland annat förändrats i samband med att nya regler trätt i kraft då fler och mer specificerade frågor har tillkommit. En följd av att många olika versioner har varit gällande är att arbetslöshetskassorna ibland begär in arbetsgivarintyg som inte innehåller alla de uppgifter som behövs. IAF:s kartläggning visar att arbetslöshetskassorna till viss del hanterar ofullständigt ifyllda arbetsgivarintyg olika och att de har olika höga krav på om ett arbetsgivarintyg som saknar uppgifter kan godtas eller inte. Enligt svaren i 4 Se bilaga 4, sid. 3 12

13 IAF:s kartläggning ställer knappt hälften av arbetslöshetskassorna lägre krav på uppgifterna i ett arbetsgivarintyg som avser en sökande som uppbär ersättning. 5 Den andra hälften av arbetslöshetskassorna gör ingen åtskillnad i hanteringen av de arbetsgivarintyg som inkommer. Hur äldre versioner av arbetsgivarintyget hanteras varierar också mellan arbetslöshetskassorna. Vissa skickar alltid tillbaka äldre versioner, andra gör bara så om de inte innehåller alla relevanta uppgifter. 6 I genomsnitt uppskattar arbetslöshetskassorna att cirka 70 procent av de arbetsgivarintyg som kom in under 2008 skickades tillbaka till arbetsgivaren för komplettering av uppgifter. Arbetslöshetskassornas uppskattningar varierar stort och ett par av dem uppger att runt 90 procent av arbetsgivarintygen saknar vissa uppgifter. 7 Förklaringar till de stora variationerna mellan arbetslöshetskassorna i fråga om hur stor andel av arbetsgivarintygen som skickas tillbaka, kan till viss del finnas i olika rutiner i handläggningen. Det kan också finnas förklaringar i skillnader mellan medlemsgrupper, eftersom olika branscher kan ha olika förutsättningar. Större arbetsgivare med större resurser kan ha välutvecklade lönesystem, rutiner och personal som är van vid att utfärda arbetsgivarintyg. För mindre arbetsgivare med få anställda, kan utfärdandet av arbetsgivarintyg vara en sällan förekommande uppgift som kräver mycket av tid och resurser. Vid stora varsel kan ett nära samarbete mellan arbetslöshetskassa, fackförbund och arbetsgivare innebära ökade möjligheter att de arbetsgivarintyg som utfärdas blir korrekt ifyllda. Eftersom arbetslöshetskassorna vanligtvis inväntar arbetsgivares kompletterande uppgifter innan de fattar beslut, innebär den omfattande hanteringen av arbetsgivarintyg som saknar vissa uppgifter att arbetslöshetskassornas handläggningstider påverkas. Utöver detta, kan de bristfälligt ifyllda arbetsgivarintygen sägas försvåra arbetslöshetskassornas kontroller av utbetald ersättning. Kontrollen utgörs ofta av en jämförelse mellan hur många timmar den sökande har deklarerat på kasskorten 8 och hur många timmar arbetsgivare redovisar på arbetsgivarintyg. För att arbetslöshetskassan ska kunna säkerställa att den sökande har fått rätt ersättning, måste uppgifterna från såväl arbetsgivare som sökande vara korrekta. Svårigheterna för arbetsgivare att fylla i arbetsgivarintyget korrekt blir en försvårande omständighet i denna hantering, och ytterligare en källa till hantering av kompletterande uppgifter från arbetsgivare. I IAF:s kartläggning ombads arbetslöshetskassorna lämna förslag till förenklingar av hanteringen kring arbetsgivarintyget. Bland förslagen kan nämnas: en möjlighet till elektronisk överföring av arbetsgivarintyg från arbetsgivare till arbetslöshetskassorna, 5 Se Bilaga 4, sid. 6 6 Se Bilaga 4, sid. 6 7 Se Bilaga 4, sid. 5 8 En ansökan om ersättning ska göras skriftligen på den särskilt fastställda blanketten Kassakort. Detta framgår av 9 kap. 1 IAFFS 2009:1. 13

14 en anpassning av arbetsgivarintyget till olika branscher, att bilagan Komplettering till arbetsgivarintyg tas bort och att uppgifterna på denna förs över på arbetsgivarintyget, förbättrade instruktioner på arbetsgivarintyget, att den sökande själv får intyga uppgifter om arbete, lönesystem med inbyggda arbetsgivarintyg, mer av information till arbetsgivare via SO och IAF. 2.2 Svårigheter i arbetsgivares hantering Arbetslöshetskassornas svårigheter i hanteringen av arbetsgivarintyget belyser de problem som arbetsgivare står inför. IAF:s kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering visade bland annat att arbetsgivare har svårast att besvara frågor om arbetad tid, mertid, frånvaro och övertid. 9 Frågor kring ersättning och lön, om anställningsform och frågan om den sökande har erbjudits fortsatt arbete är också svåra för arbetsgivare att besvara korrekt. Bilagan Komplettering till arbetsgivarintyg, på vilken arbetsgivare idag uppmanas redovisa eventuell ersättning i form av sjuklön, obekväm arbetstid med mera, tillhörde även de delar som uppgavs vara vanliga föremål för komplettering. När IAF:s kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering genomfördes under hösten 2009, hade bestämmelserna i lagen om arbetslöshetsförsäkring gällande tillgodoräknande av vissa socialförsäkringsförmåner införts endast ett par månader tidigare. IAF har därför under våren 2010 kompletterat kartläggningen med intervjuer med personal vid de fyra största arbetslöshetskassorna. 10 Av svaren framgår att i genomsnitt cirka 60 procent av ärenden där arbetslöshetsersättning beviljas kompletteras gällande frågan om sjuklön. Svaren varierade kraftigt, mellan 25 till 95 procent av ärendena hos de intervjuade arbetslöshetskassorna uppgavs behöva kompletteras av denna anledning. Hur många arbetsgivarintyg som utfärdas varje år har IAF ingen exakt siffra på. IAF:s kartläggning visar dock att arbetslöshetskassorna själva uppskattar att antalet arbetsgivarintyg som inkom till dem under 2008 uppgår till cirka De administrativa kostnaderna för arbetsgivare kan förklaras av det stora antalet arbetsgivarintyg som begärs av arbetslöshetskassorna, tiden det tar att besvara frågorna och svårigheten i att besvara frågorna korrekt. Före 9 Se bilaga 4, sid Telefonintervjuer med representanter för AEA:s, IF Metall:s, Kommunals och Unionens arbetslöshetskassor under perioden den 4-5 mars av arbetslöshetskassorna har tillsammans uppskattat antalet arbetsgivarintyg som inkom under 2008 till cirka Det framgår inte av svaren om siffrorna avser unika dokument. För de 6 arbetslöshetskassor som inte besvarat frågan har IAF uppskattat antalet till cirka arbetsgivarintyg. 14

15 detta Nutek, nuvarande Tillväxtverket, har i rapporten Näringslivets administrativa kostnader på arbetsrättsområdet (R 2006:03) mätt arbetsgivares administrativa kostnader per den 1 juli Den totala kostnaden för att upprätta arbetsgivarintyg uppmättes då till cirka 48.5 miljoner kronor. 12 Mot bakgrund av att såväl arbetslöshetsförsäkringen som arbetsgivarintyget har genomgått stora förändringar sedan 2004, kan det antas sannolikt att kostnaden per arbetsgivarintyg uppgår till ett högre belopp idag. Antalet ersättningstagare är emellertid betydligt färre under jämfört med 2004, varför det är svårt att göra en uppskattning av förändringen av den totala kostnaden. 13 IAF har fått ta del av arbetsgivares svårigheter med, och synpunkter på arbetsgivarintyget på olika sätt och vid olika tillfällen. Dels har IAF genomfört samråd med olika arbetsgivare och arbetslöshetskassor 14, dels har IAF haft överläggningar med SO som ofta tar emot olika typer av frågor från arbetsgivare. För att komplettera bilden har IAF valt att besöka och intervjua löneadministratörer från två större arbetsgivare. Det ena företaget är en större global koncern med verksamhet i Sverige och cirka anställda. De uppger att ett arbetsgivarintyg tar från 30 minuter upp till två hela arbetsdagar att besvara. Av cirka 40 löneadministratörer arbetar 2.25 årsarbetare enbart med att utfärda arbetsgivarintyg. Totalt utfärdas i genomsnitt 240 arbetsgivarintyg per månad. 15 Vid besöket hos den andra större arbetsgivaren fick IAF ta del av information om ett lönesystem som är anpassat till de uppgifter som arbetsgivarintyget innehåller. Lönesystemet medför att arbetsgivaren sällan får tillbaka arbetsgivarintyg för komplettering av uppgifter. Antalet arbetsgivarintyg som utfärdas hos denna arbetsgivare uppgår varje vecka till cirka 600 stycken, varav de cirka 60 löneadministratörerna i genomsnitt utfärdar 10 arbetsgivarintyg var. Hos båda arbetsgivarna finns personal anställd för att ha hand om löneadministrationen. Båda uppger emellertid att personal med andra funktioner vanligtvis besvarar vissa delar av arbetsgivarintyget. Förklaringen uppges vara att löneadministratörerna via lönesystemen inte har tillgång till alla uppgifter. Exempelvis saknas uppgifter om eventuella erbjudanden om fortsatt arbete eller datum för när en person har tackat ja eller nej till att fortsätta arbeta för arbetsgivaren. Dessa frågor måste därför överlämnas och besvaras av en arbetsledare eller liknande. Detta skapar ledtider och kan resultera i att uppgifterna inte överensstämmer. Arbetsgivarintyget skrivs dessutom ofta under av ansvarig chef eller liknande. Vid frågor kontaktas ofta denne som då inte kan svara på alla frågor. 12 Näringslivets administrativa kostnader på arbetsrättsområdet R 2006:03, sid Under 2004 uppgick antal ersättningstagare till knappt personer att jämföra med nästan personer under Källa: IAF:s databas A-stat. 14 Redovisning av underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling. Dnr 2008/1136 M2 15 Se bilaga 1, Intervjuer med arbetsgivare 15

16 Av IAF:s tidigare genomförda samråd med arbetsgivare, 16 och i samband med intervjuer av löneadministratörer från de arbetsgivare som nämndes ovan, har framkommit att arbetsgivare bland annat önskar mer och tydligare information kring arbetsgivarintyget. De uppger att uppgifter om frånvarotimmar är krångliga att räkna fram och att frågorna på arbetsgivarintyget är svåra att besvara eftersom många är öppna för tolkning. Vidare har lämnats förslag kring elektroniskt överförbara arbetsgivarintyg och färre specificerade uppgifter. Det har också framkommit önskemål om att det borde vara tillräckligt med lönespecifikationer istället för arbetsgivarintyg. 2.3 Krav i regelverket och uppgifter i arbetsgivarintyget IAF har granskat samtliga delar av arbetsgivarintyget, i syfte att klargöra om de frågor som ställs till arbetsgivare har stöd i lag, förordning eller föreskrift, och varför de ställs. IAF konstaterar att uppgifter kring inkomst och arbetad tid är svårast för arbetsgivare att lämna. De delar av arbetsgivarintyget där frågor kring detta ställs har IAF därför granskat särskilt. Nedan följer en redogörelse för vilka uppgifter regelverket kräver avseende uppgifter om arbetad tid och inkomst, vilka uppgifter som idag efterfrågas i arbetsgivarintyget samt vad arbetslöshetskassorna använder uppgifterna till Uppgifter om arbetad tid På arbetsgivarintyget begär arbetslöshetskassorna att arbetsgivare månadsvis ska specificera tiden enligt följande: 1. arbetad tid, exklusive tid med lön i samband med sjukdom, barns födelse och tjänstgöring i totalförsvaret, övertid, mertid, jourtid och beredskapstid, 2. frånvaro för dem som har en fast, avtalad arbetstid, 3. övertid, 4. mertid, 5. jour- och beredskapstid och 6. tid med sjuklön utbetald enligt lagen om sjuklön. Förklaringen till varför arbetslöshetskassorna begär specificering av den arbetade tiden står främst att finna i det beräkningssätt arbetslöshetskassorna tillämpar. För en sökande som har haft en fast avtalad arbetstid använder arbetslöshetskassorna en schablonberäkning vid fastställandet av normalarbetstiden. Schablonen används för att räkna upp den arbetade tiden för en sökande som har haft en anställning för vilken heltidsmåttet varit lägre än 40 timmar per vecka. På så sätt kan normalarbetstiden även för dessa sökande fastställas till vad som motsvarar heltid i försäkringen. För deltidsanställningar räknas schablontimmarna ned så att de motsvarar anställningens omfattning Redovisning av underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling. Dnr 2008/1136 M2 17 Se bilaga 2, Beräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst. 16

17 En sökande som har varit heltidsanställd med fast arbetstid får enligt schablonen tillgodoräkna sig 176 timmar per månad (8 timmar multiplicerat med 22 dagar). Tid med frånvaro dras av, månad för månad, från de fastställda schablontimmarna. Om anställningens heltidsmått understiger 40 timmar per vecka räknas frånvarotimmarna upp innan de dras av, för att de ska motsvara en 40-timmarsvecka. Timmar som har arbetats utöver den avtalade arbetstiden, såsom mertid, övertid eller jour- och beredskapstid, räknas inte upp enligt schablon. Här gäller istället principen att en arbetad timme är en arbetad timme, vilket kräver särredovisning av de uppgifter som inte ingår i schablonberäkningen. Uppgifter om arbetad tid och frånvaro används även för att räkna fram hur stor månadsinkomsten har varit, månad för månad, för en sökande som har haft en fast månadslön. Den specificering av arbetad tid som krävs i arbetsgivarintyget har också sin förklaring i arbetslöshetskassornas löpande kontroller av den sökandes kassakort och till viss del i IAF:s föreskrift 7 kap. 2 IAFFS 2009:1. Enligt IAF:s föreskrift ska ett schemalagt deltidsarbete, eller deltidsanställning där arbetet är koncentrerat till viss tid, fördelas jämt över den tid som schemat eller tjänstgöringen omfattar. Den sökande åläggs i och med detta att varje vecka redovisa arbetstiden i procent av heltid (sysselsättningsgrad) på sina kassakort. Eventuell mer- och övertid särredovisas. För att arbetslöshetskassorna ska kunna kontrollera att den sökande har deklarerat sina kassakort korrekt, behöver arbetsgivare specificera arbetad mer- och övertid Regelverkets krav på uppgifter om arbetad tid Av 12 ALF följer att en sökande som genom förvärvsarbete uppfyller ett arbetsvillkor har rätt till ersättning. 18 För en sökande som uppfyller arbetsvillkoret ska arbetslöshetskassan räkna fram en så kallad normalarbetstid. Enligt 23 b ALF utgör normalarbetstiden den genomsnittliga arbetstiden under den sökandes ramtid. Utöver förvärvsarbete följer av 13 ALF att som tid med förvärvsarbete avses även tid då den sökande 1. har haft semester, 2. har varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns födelse, eller 3. på grund av anställningens upphörande får avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön. 18 För att uppfylla arbetsvillkoret ska den sökande under en ramtid av 12 månader närmast före arbetslösheten, ha arbetat minst 6 månader och minst 80 timmar i varje kalendermånad. Alternativt ska den sökande ha arbetat minst 480 timmar under 6 sammanhängande kalendermånader och minst 50 timmar i var och en av de månaderna. 17

18 Vid bestämmande av normalarbetstiden ska, utöver arbetad tid, även tid som har ersatts med sjuklön och vissa socialförsäkringsförmåner beaktas. 19 Enligt regelverket krävs följaktligen månadsvis redovisning av all avlönad tid, exklusive tid med lön eller så kallad utfyllnadsersättning i samband med sjukdom, barns födelse och tjänstgöring i totalförsvaret. Regelverket kräver också att tid med sjuklön, det vill säga under de första 14 sjukdagarna, ska specificeras månad för månad. Detta eftersom tid med sjuklön får räknas med i fastställandet av normalarbetstiden, förutsatt att månaden i övrigt innehåller minst 50 avlönade timmar Uppgifter om inkomst Arbetslöshetskassorna begär att arbetsgivare ska redovisa den grundlön som den anställde hade innan anställningen upphörde samt vilket år lönen avser. I det fall timlönen för mer- och övertidsarbete inte har varierat ska denna anges på huvudblanketten. Om den har varierat ska lön för mer- och övertidsarbete specificeras för varje månad på blanketten Komplettering till arbetsgivarintyg. Vid anställning med lärsårsanknuten verksamhet ska även uppgift om intjänad uppehållslön anges, alternativt antal betalda feriedagar och intjänad ferielön i kronor. I de fall skattepliktiga ersättningar utöver grundlön har betalats ut ska dessa redovisas separat månad för månad på blanketten Komplettering till arbetsgivarintyg. Det rör sig bland annat om: ersättning för mer- och övertid om timlönen har varierat, ersättning för jour- och beredskapstid, sjuklön enligt lagen om sjuklön, provisionslön, rörliga lönetillägg (OB-ersättning, ackordtillägg, drickspengar, bil- och milersättning, etcetera). Anledningen till varför arbetslöshetskassorna begär att de olika ersättningarna ska specificeras separat månad för månad är att de ska kunna bedöma om ersättningen ska ligga till grund för beräkningen av dagsförtjänsten eller inte. IAF konstaterar att arbetslöshetskassorna i enlighet med 25a ALF beräknar genomsnittlig inkomst för samtliga sökande, även i de fall där inkomsten har varit så pass hög att den sökande uppenbarligen är berättigad till den högsta dagpenningen i samtliga ersättningsnivåer. Arbetslöshetskassorna kan 19 Av 23 b ALF följer att tid med sjuklön eller ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, samt socialförsäkringsförmånerna föräldrapenning, sjukpenning, havandeskapspenning, rehabliliteringspenning samt ersättning för närståendevård och smittbärarpenning kan vara tillgodoräkningsbara vid fastställandet av normalarbetstiden. 20 För månader som ligger före den 1 januari 2007 är kravet 45 timmars arbete per månad. 18

19 komma att behöva uppgifterna om faktisk dagsförtjänst om taket för högsta dagpenning höjs. Utöver detta används uppgifterna även av de försäkringsbolag som erbjuder kompletterande inkomstförsäkringar för sökande som har en månadslön som överstiger taket för högsta dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen Regelverkets krav på uppgifter om inkomst Enligt 25 ALF ska ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med en dagpenning som är baserad på tidigare förvärvsinkomster. Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning bestäms utifrån den sökandes dagsförtjänst, normalarbetstid och det högsta respektive lägsta belopp som regeringen fastställer. Av 25 a ALF framgår vidare att i de fall sjuklön och socialförsäkringsförmåner har räknats med vid bestämmande av normalarbetstiden, enligt 23 b ALF, ska det ersättningsbelopp eller den sjuklön som lämnats även ingå i inkomstunderlaget för bestämmande av dagsförtjänsten. Enligt 5 kap. 1 IAFFS 2009:1 ska som inkomst av förvärvsarbete förutom lön även räknas övriga av arbetet regelmässigt utgående ersättningar som beskattas som inkomst av tjänst. Inkomsten ska räknas upp enligt senast gällande avtal, om det arbete som har räknats med vid fastställande av normalarbetstiden på grund av överhoppningsbar tid ligger längre tillbaka i tiden än tolv månader från ansökan om ersättning. Ovanstående föreskrift bygger på ett förarbetsuttalande till lagen (1973:56) om arbetslöshetsförsäkring. 21 Tidigare framgick även av 29 ALF, som fram till den 1 juli 2009 reglerade vilken inkomst som skulle ligga till grund för dagsförtjänsten, att dagsförtjänsten ska baseras på den inkomst som den sökande vanligen fick före arbetslöshetens inträde. I nu gällande 25 a ALF anges endast att den inkomst som den sökande haft under ramtiden ska ingå i inkomstunderlaget. I författningskommentarerna till 25 a ALF anges att den nya lydelsen inte innebär någon ändring i sak. Även av rättspraxis följer att ersättningar utöver lön ska ha varit vanligt förekommande och ha utgått regelbundet, för att få räknas med i inkomstunderlaget. Bonus som har utgått en gång per år ska inte räknas med i underlaget för beräkning av dagsförtjänst, enligt ett avgörande från Regeringsrätten. 22 Av 1 kap. 2 IAFFS 2009:1 framgår att en sökande som arbetar i läsårsanknuten verksamhet inte har rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll, då han eller hon har haft rätt till ferie- eller uppehållslön. Vidare framgår av 1 kap. 3 IAFFS 2009:1 att tid med ferielön beräknas genom att antalet kalenderdagar som anställningen har omfattat under verksamhetsåret multipliceras med 0,17 multiplicerat med sysselsättningsgraden i anställningen. 21 Proposition 1973:56 sid RÅ 2009 ref

20 3 IAF:s överväganden och förslag till förändringar av regelverket Resultatet av IAF:s analys av arbetsgivarintygets ändamålsenlighet presenteras i form av olika förslag på förändringar. Bland förslagen ryms dels förslag till förändringar av nu gällande arbetsgivarintyg, dels förslag och överväganden som kräver ändringar i de författningar som rör arbetslöshetsförsäkringen. I enlighet med vad som nämndes inledningsvis är de olika tidsperspektiven valda utifrån IAF:s bedömning av när förändringarna kan vara genomförbara, vilket i sig bestäms av vilken eller vilka instanser som är ansvarig för frågan. Samtliga förslag syftar till att minska antalet uppgifter som arbetsgivare behöver lämna till arbetslöshetskassorna och förenkla hanteringen för både arbetsgivare och arbetslöshetskassor. 3.1 Förslag till förändringar genomförbara på kort sikt IAF bedömer att förslag som avser förändringar som inte kräver någon ändring i regeringens förordningar eller i av riksdagen beslutade lagar, är genomförbara inom en period av ett år. Inom denna tidsram ryms även vissa förändringar av nu gällande arbetsgivarintyg. SO, IAF och arbetslöshetskassorna är möjliga, ansvariga instanser Förslag till uppgifter som kan tas bort eller ändras Arbetsgivarintyget punkt 1 Frågan avseende hur många feriedagar och vilken summa den sökande eventuellt har tjänat in i ferielön, bör kunna tas bort från arbetsgivarintyget. IAF bedömer att uppgifterna inte behövs eftersom arbetslöshetskassorna, vilket framgår av 1 kap. 3 IAFFS 2009:1, ska beräkna tid med ferielön med utgångspunkt i anställningstid och sysselsättningsgrad i anställningen. IAF anser dock att arbetsgivare fortsatt bör besvara frågan om den sökande har varit anställd med ferielön eller inte. Utöver att förslaget innebär färre uppgifter att besvara för arbetsgivare, skulle det också främja likabehandling eftersom risken för att tid med ferielön beräknas fram på annat sätt än vad som anges i föreskriften minskar. Arbetsgivarintyget punkt 8 Detaljerade frågor om ett eventuellt erbjudande om fortsatt arbete bör tas bort från arbetsgivarintyget. Arbetsgivare ska besvara frågan om den sökande har blivit erbjuden fortsatt arbete eller inte och om han eller hon i sådant fall har accepterat erbjudandet. Eventuellt bör även datum för när den sökande har tackat nej till ett erbjudet arbete anges. IAF bedömer dock att uppgifter om anställningens omfattning, tidsperiod med mera inte behöver lämnas på arbetsgivarintyget. Detta eftersom uppgifterna framgår av det anställningsavtal som arbetslöshetskassorna vanligtvis begär att den sökande ska skicka in i samband med att en ny anställning påbörjas. I det fall 20

21 en sökande har tackat nej och det kan vara aktuellt med nedsättning av dagpenningen enligt 45 a ALF, kan det dock vara behövligt att begära in ytterligare uppgifter från arbetsgivaren. Arbetsgivarintyget punkt 11 Arbetad tid bör formuleras om till Avlönad tid. Av 13 ALF framgår att det inte är enbart faktiskt arbetad tid som avses, utan även tid med betald semester, ledighet med helglön etcetera. IAF bedömer att svårigheten i definitionen av vad som anses vara arbetad tid, och att omvandla betald ledighet till arbetad tid, skulle kunna minska om rubriken till punkt 11 formulerades om enligt ovan. Även instruktionen till arbetsgivarintyget behöver förtydligas avseende vilka uppgifter som ska lämnas vid punkt 11. SO:s synpunkter SO påpekar att förslaget om att minska antalet uppgifter kring eventuella erbjudanden om fortsatt arbete kan innebära ökad administration för arbetsgivare. Detta om inget anställningsbevis har utfärdats vid den tidpunkt då arbetslöshetskassan efterfrågar det. SO framhåller även att uppgiften om tidpunkten för när en sökande har tackat nej till ett erbjudet arbete är relevant i de fall nedsättning ska läggas ut. SO menar att uppgiften, om den inte framgår av arbetsgivarintyget, kan komma att behöva lämnas av arbetsgivaren vid ett senare tillfälle. Ett borttagande av uppgiften från arbetsgivarintyget skulle därmed inte nödvändigtvis innebära någon egentlig administrativ lättnad för arbetsgivare Förslag till tvådelat arbetsgivarintyg och alternativ till underlag För att uppnå en förenklad administration av arbetsgivarintyget föreslår IAF att formuläret delas upp i två tydligt åtskilda delar. Uppgifter som framgår av lönespecifikationer finns ofta direkt tillgängliga i lönesystem. Hos större arbetsgivare besvaras därför frågor kring lön och arbetad tid vanligtvis av löneadministratörer. Dessa typer av uppgifter skulle enligt förslaget koncentreras till den ena delen av intyget. Uppgifter som rör anställningsförhållanden besvaras vanligtvis av arbetsledare eller liknande. Dessa skulle kunna koncentreras till den andra delen av arbetsgivarintyget. För att förenkla hanteringen ytterligare föreslår IAF att den som har besvarat respektive del av intyget står som uppgiftslämnare och också uppger namn samt telefonnummer. Det är möjligtvis så att ansvarig chef oavsett detta bör skriva under båda sidorna av formuläret. För kontroll av deklarerade kassakort, och som underlag vid en eventuell nyprövning av ersättningsrätten, anser IAF att uppgifter om arbetad tid och lön utgör ett fullgott underlag. Vid dessa situationer behöver arbetslöshetskassorna inte begära in annat än den del av arbetsgivarintyget som innehåller just de efterfrågade uppgifterna. Detta förutsätter att anställningsförhållandena inte har förändrats sedan arbetsgivarintyg senast utfärdades. Om 21

22 förhållandena har förändrats behöver båda delarna av arbetsgivarintyget begäras in. Vidare föreslår IAF att lönespecifikationer, eller andra av arbetsgivaren styrkta handlingar såsom tidrapporter, ska kunna utgöra alternativ till arbetsgivarintyg i samband med vissa kontroller. Detta under förutsättning att samtliga uppgifter som arbetslöshetskassorna anser sig behöva framgår av de alternativa handlingarna. Om det vid kontrollen framgår att uppgifterna i kassakorten misstämmer mot arbetsgivarens uppgifter bör arbetslöshetskassan begära ytterligare verifikationer från arbetsgivaren. SO:s synpunkter SO framhåller att lönespecifikationer och tidrapporter redan idag kan användas som underlag för kontroll. Varför arbetslöshetskassorna inte använder sig av dessa handlingar i större utsträckning, kan enligt SO troligtvis förklaras av att det är arbetsbesparande för arbetslöshetskassorna att få underlaget uppställt på ett arbetsgivarintyg. SO ser även en risk för att arbetslöshetskassorna i vissa situationer kan behöva begära in arbetsgivarintyg avseende tid som redan har intygats av arbetsgivaren på annat sätt. Som exempel nämns prövning av rätten till en ny ersättningsperiod. 3.2 Förslag till förändringar genomförbara på medellång sikt I detta avsnitt lämnar IAF förslag på förändringar som bedöms vara möjliga att genomföra inom två års tid. En del av förslagen kräver ändringar i de författningar som rör arbetslöshetsförsäkringen. Regering och riksdag samt SO och IAF är möjliga ansvariga instanser Förslag till förenklat uppgiftslämnande avseende inkomst IAF föreslår att kravet på att lönetillägg och förmåner måste ha betalats ut regelbundet och vara normalt förekommande för att få ingå inkomstunderlaget för beräkning av dagsförtjänst avskaffas. Av resultatet från kartläggningen av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget kan IAF konstatera att särredovisning av olika ersättningar som har betalats ut utöver grundlön innebär administrativa svårigheter för arbetsgivare. Brister i de särredovisade uppgifterna leder ofta till att arbetslöshetskassorna anser sig behöva skicka tillbaka arbetsgivarintyget för komplettering. Huvudregeln bör enligt IAF:s uppfattning istället vara att all ersättning som har betalats ut under ramtiden och som beskattas som inkomst av tjänst ska ingå i inkomstunderlaget för beräkning av dagsförtjänst, om inte annat är föreskrivit. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få rätt att föreskriva om undantag från huvudregeln. Enligt IAF:s förslag 22

23 behöver en arbetsgivare i princip endast redovisa bruttolön 23 samt sjuklönebeloppet under rubriken inkomst på arbetsgivarintyget för de månader som ingår redovisas. IAF föreslår också att semesterersättning som är intjänad under ramtiden och som har betalats ut efter att anställningen upphört ska få räknas med i inkomstunderlaget för beräkning av dagsförtjänsten. Detta för att arbetsgivaren inte ska behöva räkna om inkomstuppgifterna om semesterersättningen har räknats med i timlönen. För timanställda utgör varje arbetstillfälle en anställning. Det kan idag vara svårt för arbetslöshetskassorna att avgöra om arbetsgivares redovisningar av intjänad lön inkluderar ersättningar såsom semesterersättning eller inte. Ur ett tillsynsperspektiv medför förslaget om ett tydligare underlag att tillsynen på området förenklas. IAF:s förslag innebär en klart förenklad administration för arbetsgivare eftersom uppgifterna finns direkt tillgängliga i de flesta lönesystem. För arbetslöshetskassornas del innebär förslaget sannolikt kortare handläggningstider eftersom behovet av kompletterande uppgifter minskar och beräkningen av genomsnittlig inkomst blir enklare. På lång sikt möjliggör förslaget om ett förenklat uppgiftslämnande att arbetslöshetskassorna kommer att kunna hämta underlaget för att beräkna en sökandes rätt till ersättning direkt från aktuell myndighet, dit arbetsgivare månadsvis överför de anställdas inkomstuppgifter. IAF redogör närmare för detta långsiktiga förslag i avsnitt Förslaget kan innebära att en del ersättningsberättigade kan få sin genomsnittliga inkomst fastställd till ett något högre belopp, och även få en något högre dagpenning om deras ersättningsnivå ligger under ersättningstaket. Förslaget skulle därmed kunna medföra ökade kostnader för staten. IAF:s bedömning är dock att förslaget medför betydligt större samhällsekonomiska vinster i form av minskad administrativ börda för arbetsgivare och arbetslöshetskassor samt kortare handläggningstider, än de marginella budgetkonsekvenser som kan uppstå för staten Förslag till klargöranden kring arbetad tid Arbetslöshetskassorna tillämpar ett beräkningssätt som tar hänsyn till olika heltidsmått, vilket ställer höga krav på specificering av uppgifter. IAF anser att lagstiftaren bör ta ställning till hur förhållandet, att det på den av kollektivavtal reglerade arbetsmarknaden förekommer olika heltidsmått, ska hanteras inom en nationellt reglerad arbetslöshetsförsäkring. Lagtext eller förarbeten behöver förtydligas i fråga om justering ska göras när den sökandes heltidsmått understiger 40 timmar per vecka. 23 Exklusive föräldralön och sjuklön som utgår utöver lagen (1991:1047) om sjuklön. 24 Denna bedömning gäller även vid förändringar i nivån på inkomsttaket i arbetslöshetsförsäkringen. 23

24 IAF föreslår att beräkningen av normalarbetstiden och beräkning av antalet dagpenningbelopp enligt omräkningstabellen 25 sker utifrån faktisk arbetad tid, det vill säga utan justering för heltidsmått som understiger 40 timmar per vecka. 26 Den föreslagna lösningen medför att beräkningen blir neutral i förhållande till olika anställningsformer och typer av avtal på arbetsmarknaden. En arbetad eller en avlönad timme blir lika mycket värd oavsett hur arbetstiden reglerats i kollektivavtal. Nuvarande situation innebär att arbetad tid för ersättningstagare, beroende på utformningen av centrala eller lokala avtal, beräknas olika. Enligt IAF:s förslag skulle arbetsgivare endast behöva ange följande uppgifter för de månader som redovisas: 1. avlönad 27 tid exklusive tid som har ersatts med sjuk- eller föräldralön, 28 och 2. tid med sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Fördelen med IAF:s förslag är att administrationen för såväl arbetsgivare som arbetslöshetskassor förenklas. Handläggningstiderna för ersättningstagare och kostnader för arbetsgivare skulle sannolikt minska. Den föreslagna lösningen förbereder även för att arbetsgivare på lång sikt månadsvis kan lämna uppgifter om antalet timmar som arbetstagarna har fått betalt för, till utsedd myndighet (enligt månadsuppgiftsutredningens förslag), och att arbetslöshetskassorna vid behov ska kunna hämta och använda sig av uppgifter därifrån. Att inte justera för heltidsmått som understiger 40 timmar per vecka kan medföra att stora grupper inom arbetsmarknaden vid arbetslöshet inte kommer att kunna få den högsta normalarbetstiden på 40 timmar per vecka. Normalarbetstiden har framförallt betydelse för en sökande som arbetar deltid under arbetslösheten, detta i och med att antal ersättningsdagar som utgår vid deltidsarbetslöshet bestäms utifrån antal arbetslösa timmar i förhållande till den sökandes normalarbetstid. IAF:s förslag innebär att normalarbetstid fastställs utifrån faktiskt antal arbetade timmar. Eftersom ersättning vid deltidsarbetslöshet därmed utgår i förhållande till faktiskt antal arbetade timmar innebär förslaget att IAF:s föreskrift i 7 kap. 2 första stycket IAFFS 2009:1 skulle upphävas. Föreskriften anger att schemalagt eller koncentrerat deltidsarbete ska fördelas jämt över ersättningsveckorna. Borttagandet av denna innebär att den sökande, istället för sysselsättningsgrad och eventuell över- och mertid, ska deklarera faktiskt antal arbetade timmar på kassakorten. 25 Se bilaga till 9 ALFFo 26 Se bilaga 2 27 I undantagsfall kan även arbetad tid som inte har ersatts med lön behövas redovisas, se RÅ 2005 ref IAF utgår från att det fortsättningsvis inte längre är aktuellt för arbetsgivare att betala ut lön eller utfyllnadsersättning under tjänstgöring i totalförsvaret, då den allmänna värnplikten har avskaffats. 24

25 Förslaget innebär även att begränsningsregeln i 7 ALFFo behöver ses över för att förhindra att regeln kringgås om en deltidsarbetandes tjänstgöring är koncentrerad till vissa veckor medan andra veckor är tjänstgöringsfria. Ytterligare en konsekvens av förslaget är att en sökande som har en deltidsanställning med så hög arbetstid att det enligt dagens omfördelningsregel inte finns något utrymme för ersättning 29, kan komma att vara berättigad till ersättning vissa veckor beroende på när arbetet utförs. En särskild regel behöver övervägas för att förhindra detta. SO:s synpunkter SO kritiserar förslaget att den sökandes normalarbetstid bestäms utifrån faktiskt avlönad tid utan justering för olika veckoarbetstidsmått. SO framhåller att en lägre normalarbetstid bland annat kan innebära att dagsförtjänsten blir lägre och att det borde vara möjligt att justera för veckoarbetstidsmått även om faktiskt antal avlönade timmar utgör underlag för beräkningen. En sådan justering skulle vara något mindre precis än dagens metod eftersom inte bara ordinarie arbetstid, utan även mer- och övertid, skulle räknas upp. SO framhåller att en förenklad administration för arbetsgivare och arbetslöshetskassor inte får ske på bekostnad av en försämring av arbetslöshetsförsäkringen i sin helhet Förslag till elektronisk överföring av arbetsgivarintyg Arbetslöshetskassor och representanter från arbetsgivare har framfört önskemål om att arbetsgivarintyg ska kunna skickas elektroniskt från arbetsgivare till arbetslöshetskassor. Som skäl har framförallt nämnts tidsvinster för handläggningen vid arbetslöshetskassorna och enklare administration för arbetsgivare. Med hjälp av ett helt igenom elektroniskt arbetsgivarintyg skulle SO via en applikation för ifyllandet kunna styra ifyllandeprocessen till stor del. Genom att på så vis minska riskerna för att arbetsgivarintyget fylls i felaktigt skulle antalet arbetsgivarintyg som skickas tillbaka till arbetsgivare för komplettering av uppgifter kunna minska. IAF ser att det finns stora fördelar med förslaget. Det kan dock finnas skäl till att avvakta månadsuppgiftsutredningens förslag innan en kostsam process och utveckling av applikationer tar vid. Detta eftersom en elektronisk överföring av uppgifter från arbetsgivare avseende varje anställd, i stora delar skulle kunna ersätta arbetsgivarintyget. 29 Se bilaga till 9 ALFFo 25

26 SO:s synpunkter SO har fört fram att det finns två delar av den elektroniska informationsöverföringen som behöver lösas i och med förslaget. Det handlar dels om själva informationsöverföringen, dels om identifikation av uppgiftslämnaren. Juridiskt finns inga hinder för förslaget om en elektronisk version av arbetsgivarintyget. SO framhåller att utvecklingen och driften av en applikation för elektroniskt uppgiftslämnande på arbetsgivarintyget, står i rimlig proportion till den fördel som en minskning av antalet felaktigt besvarade arbetsgivarintyg skulle innebära för arbetslöshetskassorna. SO klargör dock att de kostnader som förväntas uppstå i samband med lösningen av identifikation med hjälp av e-id, inte kommer att kunna bäras av arbetslöshetskassorna. SO ser också att inhämtandet av uppgifter direkt från arbetsgivare skulle innebära en ökad administration för arbetslöshetskassorna, eftersom de måste kommunicera den sökande om uppgifter som har tillkommit ärendet innan beslut fattas Förslag till utveckling av metoder för kontroll IAF:s kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget har visat att arbetsgivarintyget begärs in vid ett flertal olika prövningar av rätten till ersättning samt i samband med kontroller av utbetald arbetslöshetsersättning. IAF kan konstatera att arbetsgivarintyg enligt 47 ALF ska utfärdas av arbetsgivare i samband med arbetslöshetskassans prövning av en sökandes ersättningsrätt. Att arbetslöshetskassorna idag använder det av IAF fastställda arbetsgivarintyget även i kontrollsyfte kan ifrågasättas. IAF har övervägt om det finns skäl till att reglera vid vilka tillfällen arbetslöshetskassorna ska begära in fullständiga arbetsgivarintyg. En tydlig reglering skulle kunna förenkla både hanteringen för arbetslöshetskassorna och minska antalet arbetsgivarintyg som arbetsgivare behöver utfärda. I samrådet med SO har IAF fört fram förslaget att reglera att arbetsgivare ska vara skyldiga att på begäran intyga den sökandes arbetsförhållanden, vid följande tillfällen: 1. för att bedöma den sökandes rätt till ersättning, 2. för att beräkna dagpenningens storlek när en person deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 3. som underlag när arbetslöshetskassan har skäl att anta att ersättning har utgått eller utgår felaktigt. SO har emellertid påpekat att det är svårt att i förväg, på ett bra sätt, bestämma eller förutse i vilka situationer olika handlingar behövs i arbetslöshetskassornas beredningsprocess. SO har även markerat att felaktiga utbetalningar i möjligaste mån ska kunna förhindras och upptäckas. IAF delar SO:s uppfattning i denna del, men vill betona vikten av att ett arbete med att utveckla systematiska metoder för kontroll och uppföljning påbörjas. I arbetet bör SO verka för att arbetslöshetskassorna i större utsträckning använder lönespecifikationer eller annat underlag i samband med kontroller. SO och 26

Kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget

Kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget PM 1 (11) 2009-12-21 Dnr 2009/532 Kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget Sammanfattning Kartläggningen av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget har syftat

Läs mer

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring IAF föreslår

Läs mer

IAF. Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

IAF. Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring a rbetslöshetsförsä kring en 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Arbetslöshetskassornas kontroll av kassakort vid deltidsarbete

Arbetslöshetskassornas kontroll av kassakort vid deltidsarbete 2014:4 Arbetslöshetskassornas kontroll av kassakort vid deltidsarbete Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/342 Samtliga or Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa 2013:36 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/446 4.1 Arbetslöshetskassan Alfa

Läs mer

Frågor och svar arbetsgivarintyg

Frågor och svar arbetsgivarintyg 2012-11-17 Frågor och svar arbetsgivarintyg Arbetsgivarintyget omfattar två obligatoriska sidor och en tredje sida, Komplettering av arbetsgivarintyg, som bara ska sändas in när den anställde har haft

Läs mer

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet 2008-04-04 1 (5) IAF Informerar Nr 2 Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet Den 7 april 2008 träder nya regler med förändringar i rätten till ersättningen vid deltidsarbetslöshet

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision 2013:26 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/385 4.1 Arbetslöshetskassan

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:30 Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/253 4.1 Kommunalarbetarnas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 22 juni 2017 KLAGANDE OCH MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Markus Sjöstedt Unionen 105 32 Stockholm MOTPART OCH KLAGANDE Inspektionen för

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:9 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/446 4.1 Byggnadsarbetarnas

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Fastighets arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Fastighets arbetslöshetskassa 2013:34 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Fastighets arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/173 4.1 Fastighets arbetslöshetskassa

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid IF Metalls arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid IF Metalls arbetslöshetskassa 2013:33 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid IF Metalls arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/721 4.1 IF Metalls arbetslöshetskassa

Läs mer

Samtliga arbetsinkomster under ramtiden har medräknats i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

Samtliga arbetsinkomster under ramtiden har medräknats i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen. HFD 2017 ref. 47 Samtliga arbetsinkomster under ramtiden har medräknats i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen. 25 a första stycket lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen. HFD 2018 ref. 22 Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen. 13, 25, 25 a och 31 lagen (1997:238)

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa 2014:29 Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/362 4.1

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa 2014:8 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/666 4.1 Akademikernas

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

DS 2009:46, A2009/2824/AE

DS 2009:46, A2009/2824/AE 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2009/1421 M1 Remissvar avseende regeringens pm Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Fakta PM 4:2006 Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Effekten vid en höjning av arbetsvillkoret i försäkringen från 70 till 80 timmar i månaden De förändringar som regeringen har

Läs mer

Vid beräkning av normalarbetstid skall en ramtid om tolv månader läggas ut.

Vid beräkning av normalarbetstid skall en ramtid om tolv månader läggas ut. FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Uno Ströberg Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om ändring i inspektionens föreskrifter (IAFFS 2006:6) om ändring i inspektionens föreskrifter

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa 2013:16 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/190

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa 2014:17 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/663 4.1 Sveriges

Läs mer

Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen

Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen - En underlagspromemoria från Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen Inledning Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Information om uppgifterna i statistikdatabasen Innehåll

Information om uppgifterna i statistikdatabasen Innehåll 1 (10) Information om uppgifterna i statistikdatabasen Innehåll 1 Allmänt... 2 2 Antalet personer som fått arbetslöshetsersättning... 3 2.1 Inkomstrelaterad ersättning/grundbelopp... 3 2.2 Normalarbetstid...

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation 2013:12 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/343

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Ledarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Ledarnas arbetslöshetskassa 2013:30 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Ledarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/683 4.1 Ledarnas arbetslöshetskassa

Läs mer

Arbetsgivarintyg. Arkiv Rapporter PA-Blanketter Arbetsgivarintyget ingår som en del i tilläggsmodulen PA-blanketter.

Arbetsgivarintyg. Arkiv Rapporter PA-Blanketter Arbetsgivarintyget ingår som en del i tilläggsmodulen PA-blanketter. Arbetsgivarintyg Arkiv Rapporter PA-Blanketter Arbetsgivarintyget ingår som en del i tilläggsmodulen PA-blanketter. Arbetsgivaren är skyldig att på begäran utfärda ett arbetsgivarintyg enligt Lagen om

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa 2015:7 Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/538 4.1 Sveriges

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa 2014:10 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/746

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa 2015:5 Förstagångsprövade företagarärenden vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/537 4.1 Akademikernas

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa 2013:37 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/745 4.1 Farmacitjänstemännens

Läs mer

Vissa förtroendeuppdrag föreslås att omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring

Vissa förtroendeuppdrag föreslås att omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring 2011-09-27 Ert Dnr A2011/2822/A SO Dnr 2011/0165 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm petra.capelle@employment.ministry.se Yttrande från SO över: Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda Rätt

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid STs arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid STs arbetslöshetskassa 2013:28 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid STs arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/720 4.1 STs arbetslöshetskassa

Läs mer

LOs yttrande över Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda - Rätt till ersättning vid arbetslöshet (SOU 2011:54)

LOs yttrande över Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda - Rätt till ersättning vid arbetslöshet (SOU 2011:54) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Ulrika Vedin/bie 2011-10-14 20110345 ERT DATUM ER REFERENS 2011-06-27 A2011/2822/A Arbetsmarknadsdepartementet Monica Rodrigo Expeditions-

Läs mer

Konsekvensbeskrivning som gäller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2018:2) om arbetslöshetsförsäkring

Konsekvensbeskrivning som gäller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2018:2) om arbetslöshetsförsäkring Rättsenheten 2018-11-16 1 (19) Konsekvensbeskrivning som gäller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2018:2) om arbetslöshetsförsäkring Föreskriftsrätt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 maj 2018 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen REMISSYTTRANDE 1 (4) 2014-03-24 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64), A2013/3986/A Sammanfattning Sammanfattande

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2014:5) om arbetslöshetsförsäkring;

FÖRFATTNINGSSAMLING. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2014:5) om arbetslöshetsförsäkring; FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Ulf Staffansson Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2014:5) om arbetslöshetsförsäkring; IAFFS 2014:5 Utkom från trycket den 16 oktober

Läs mer

Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. under en pågående period av arbetslöshet.

Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. under en pågående period av arbetslöshet. HFD 2018 ref. 12 Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen när medlemsvillkoret uppfylls först under en pågående period av arbetslöshet. 7, 12, 15 och 15 a lagen (1997:238)

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

Historik - Normalarbetstiden 1 Föreskriftsrätt. 2 Kassaförordningen. 3 KSA-utredningen, SOU 1971:42

Historik - Normalarbetstiden 1 Föreskriftsrätt. 2 Kassaförordningen. 3 KSA-utredningen, SOU 1971:42 1 (7) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa 2014:28 Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/254 4.1 Handelsanställdas

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid GS arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid GS arbetslöshetskassa 2016:8 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid GS arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Dnr: 2015/675 GS arbetslöshetskassa Box 1152 111 81 Stockholm Granskning av beslut efter inkomna

Läs mer

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2017 i mål nr

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2017 i mål nr UU Utvecklande av talan i mål nr 5230-17 1 (3) Dnr: 2017/440 2017-10-24 Rättsenheten Högsta förvaltningsdomstolen Box 2293 103 17 STOCKHOLM KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641

Läs mer

Remiss: Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen

Remiss: Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen 2012-03-15 1 Marie.nordmarc@employment.ministry.se SO:s yttrande över: Remiss: Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen (Ds 2012:3) SO har givits möjlighet att yttra sig över departementsskrivelsen

Läs mer

Remissvar avseende utredningen Månadsuppgift snabbt och enkelt SOU 2011:40 (Fi2011/2588/S3)

Remissvar avseende utredningen Månadsuppgift snabbt och enkelt SOU 2011:40 (Fi2011/2588/S3) 2011-11-01 1 (13) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende utredningen Månadsuppgift snabbt och enkelt SOU 2011:40 (Fi2011/2588/S3) Sammanfattning IAF kan konstatera att det skulle komma

Läs mer

Arbetslöshetskassornas kontroller av arbetsgivarintyg

Arbetslöshetskassornas kontroller av arbetsgivarintyg 2014:6 Arbetslöshetskassornas kontroller av arbetsgivarintyg Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/476 Samtliga arbetslöshetskassor Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Kassorna delar PSFU:s uppfattning att samordningsreglerna för arbetslöshetsersättning och pension såväl bör förtydligas som förenklas.

Kassorna delar PSFU:s uppfattning att samordningsreglerna för arbetslöshetsersättning och pension såväl bör förtydligas som förenklas. Vårt datum 2014-03-05 Ert Dnr Cirkulär 66/13 SO info@samorg.org Synpunkter från Elektrikernas, Sekos, Byggnads och Fastighets a-kassor på SOU 2013:64, Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt

Läs mer

Sida 1 (5) KAMMARRÄTTEN I Mål nr STOCKHOLM DOM Avdelning Meddelad i Stockholm

Sida 1 (5) KAMMARRÄTTEN I Mål nr STOCKHOLM DOM Avdelning Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) KAMMARRÄTTEN I Mål nr 1316-10 STOCKHOLM DOM Avdelning 5 2010-11-03 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Ink 2010 =11- O5 onr2ccy/s IC) ( Ombud: Förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm

Läs mer

Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen

Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen 1 Innehåll 1 Sammanfattning...7 2 Lagtext...9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring...9 2.2 Förslag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 mars 2014 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN 1 (6) Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN Kammarrätten i Sundsvall har begärt att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska yttra sig. IAF lämnar

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

Anmälan hos Arbetsförmedlingen via e-tjänst, telebild eller telefon

Anmälan hos Arbetsförmedlingen via e-tjänst, telebild eller telefon 2011-02-07 Dnr 2010/595 2011:1 Anmälan hos Arbetsförmedlingen via e-tjänst, telebild eller telefon Uppföljning av Arbetsförmedlingens tillämpning av IAFFS 2009:4 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen

Läs mer

IAF:s granskning av ersättningsärenden: Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

IAF:s granskning av ersättningsärenden: Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa PM 1 (5) 2011:24 IAF:s granskning av ersättningsärenden: Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Sammanfattning Den 17 och 18 november 2010 utfördes en ärendegranskning av ett urval av förstagångsprövade

Läs mer

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen 2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 2 mars 2018 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

IAF:s granskning av företagarärenden: Svensk handels och arbetsgivarnas arbetslöshetskassa

IAF:s granskning av företagarärenden: Svensk handels och arbetsgivarnas arbetslöshetskassa PM 2010-06-14 1 (3) Dnr 2010/43 2010:10 IAF:s granskning av företagarärenden: Svensk handels och arbetsgivarnas arbetslöshetskassa Sammanfattning Den 15-16 februari 2010 utfördes en ärendegranskning på

Läs mer

Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen

Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen 2010-10-29 Dnr 2010/301 2010:25 Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen En uppföljning med redovisning till regeringen enligt regleringsbrevet för IAF

Läs mer

DOM Avdelning Meddelad i Stockholm

DOM Avdelning Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) KAMMARRÄTTEN Mål nr 2260-16 DOM Avdelning 05. 2017-02-28 Meddelad i Stockholm lnk IJ 1 KLAGANDE Dnr MOTPART Akademikernas erkända arbetslöshetskassa Box 3536 103 69 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

J A F lnspt"kt!of1en för

J A F lnsptkt!of1en för ~. FÖRVALTNINGsRÄTTEN skatteavdelningen. KLAGANDE 2012-05-16 Meddelad i Stockholm Mål m Enhet 3 l J A F lnspt"kt!of1en för Sida l (5) ~- ilrbct~lö~hehlörs:jkrin!)~f1 Ink 2012-05- l 3 Dnr -2.612. MOTPART

Läs mer

Arbetslöshetsersättning. Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska frågor Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsersättning. Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska frågor Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen Cirkulärnr: 2001:12 Diarienr: 2001/0070 P-cirknr: 2001-2:5 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsmarknadspolitik Arbetslöshetsersättning Lars-Gösta Andréen Förhandlingssektionen Datum: 2001-01-15

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2013:152 Utkom från trycket den 9 april 2013 utfärdad den 27 mars 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Granskning av beräkningsmodulen i arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem ÄGA

Granskning av beräkningsmodulen i arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem ÄGA 2010-11-22 Dnr 2010/411 2010:27 Granskning av beräkningsmodulen i arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem ÄGA 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar

Läs mer

Konsekvensbeskrivning som gäller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2016:3) om arbetslöshetsförsäkring

Konsekvensbeskrivning som gäller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2016:3) om arbetslöshetsförsäkring 2016-09-15 1 (17) Rättsenheten Konsekvensbeskrivning som gäller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2016:3) om arbetslöshetsförsäkring Föreskriftsrätt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen

arbetslöshetsförsäkringen omuppdaterad september 2008 arbetslöshetsförsäkringen Innehåll Inledning: Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring...4 Grundvillkor...4 Medlemskap...5 Inträde genom arbete...5 Medlemsavgift...6

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning

Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Promemoria 2017-05-24 S2017/03211/SF Socialdepartementet Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Författningsförslag... 4 2.1 Förslag

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2016:3) om arbetslöshetsförsäkring;

FÖRFATTNINGSSAMLING. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2016:3) om arbetslöshetsförsäkring; FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Jörgen Gyllenblad Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2016:3) om arbetslöshetsförsäkring; IAFFS 2016:3 Utkom från trycket den 28 september

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm 2009-10-29 1 (8) Försäkringsjuridiska enheten Kerstin M Claesson 0150-48 70 56 Dnr: 2009/1620 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING I SAMBAND MED FÖRTROENDEUPPDRAG Redovisning

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna på 0770-77 77 88 om du undrar över något eller behöver hjälp med att fylla

Läs mer

BESLUT. KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box Katrineholm. SAKEN Arbetslöshetsersättning; nu fråga om återförvisning

BESLUT. KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box Katrineholm. SAKEN Arbetslöshetsersättning; nu fråga om återförvisning KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG BESLUT Avdelning 1 2017-05- 05 Meddelat i Göteborg KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm Sida 1 (3) Mål nr 4949-16 Inspektionen IOr IA F

Läs mer

IAF:s granskning av företagarärenden: Handelsanställdas arbetslöshetskassa

IAF:s granskning av företagarärenden: Handelsanställdas arbetslöshetskassa PM 2010-09-15 1 (3) Dnr 2010/537 2010:18 IAF:s granskning av företagarärenden: Handelsanställdas arbetslöshetskassa Sammanfattning Den 31 maj till 1 juni 2010 utfördes en ärendegranskning på Handelsanställdas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 8 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: Chefsjuristen Sara Kullgren Ledarna Box 12069 102 22 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

När din arbetsgivare går i konkurs. - information från Byggnads

När din arbetsgivare går i konkurs. - information från Byggnads När din arbetsgivare går i konkurs - information från Byggnads 1 Innehållsförteckning Sidan När din arbetsgivare går i konkurs...3 Varför och hur företag sätts i konkurs...3 Det här gör en konkursförvaltaren...3

Läs mer

HFD 2015 ref 21. Lagrum: 47 a lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2015 ref 21. Lagrum: 47 a lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2015 ref 21 Synnerliga skäl att pröva en för sent inkommen ansökan om arbetslöshetsersättning har i visst fall ansetts föreligga när sökanden avvaktat en domstolsprövning av arbetslöshetskassans beslut

Läs mer

Omprövning av utträde vid bristande betalning

Omprövning av utträde vid bristande betalning 2016:22 Omprövning av utträde vid bristande betalning Uppföljning initierad av IAF Dnr: 2016/88 Samtliga arbetslöshetskassor Arbetslöshetskassornas samorganisation Omprövning av utträde vid bristande betalning

Läs mer

Kritik mot Fastighets arbetslöshetskassa för bl.a. långsam handläggning och bristande beslutsmotivering i ett ärende om arbetslöshetsersättning

Kritik mot Fastighets arbetslöshetskassa för bl.a. långsam handläggning och bristande beslutsmotivering i ett ärende om arbetslöshetsersättning BESLUT Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Datum 2015-05-05 Dnr 6945-2013 Sid 1 (7) Kritik mot Fastighets arbetslöshetskassa för bl.a. långsam handläggning och bristande beslutsmotivering i ett ärende

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 om arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring... 4 Grundvillkor... 4 Medlemskap... 4 Inträde genom arbete... 5 Medlemsavgift... 5

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionen, Juridiska och försäkringssektionen 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret 2005

Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret 2005 Fakta PM 5:2006 Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret 2005 Under 2005 beviljades drygt 19 000 personer arbetslöshetsersättning som grundade sig på studier. Av denna

Läs mer

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2006-12-23 2006:23 Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2 I regleringsbrevet för 2006 har regeringen gett IAF ett återrapporteringsuppdrag gällande det elektroniska

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Unionens arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Unionens arbetslöshetskassa 2014:16 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Unionens arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/665 4.1 Unionens arbetslöshetskassa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd; SFS 2014:875 Utkom från trycket den 1 juli 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen

Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen Innehåll 3 Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring 3 Grundvillkor 3 Medlemskap 4 Inträde genom arbete 4 Medlemsavgift 4 Medlemsvillkor 4 Anmälan på

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare 1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst

Läs mer

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17 HEJ sid 5 Vad gör vi? sid 6 Vad krävs av dig? sid 7 SÅ FUNKAR DET sid 9 Välj väg sid 10-12 Kassakort sid 13 Utbetalning sid 13 Vår e-tjänst Mina sidor (www.sekosakassa.se) sid 15 E-legitimation/BankID/Mobilt

Läs mer

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17 HEJ sid 5 Vad gör vi? sid 6 Vad krävs av dig? sid 7 SÅ FUNKAR DET sid 9 Välj väg sid 10-12 Kassakort sid 13 Utbetalning sid 13 Vår e-tjänst Mina sidor (www.sekosakassa.se) sid 15 E-legitimation/BankID/Mobilt

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING BAKGRUND,YRKANDEN DOM

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING BAKGRUND,YRKANDEN DOM FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM BAKGRUND,YRKANDEN Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) beslutade den 7 januari 2016 att av Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) återkräva 12 240 kronor i statsbidrag

Läs mer

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17 HEJ sid 5 Vad gör vi? sid 6 Vad krävs av dig? sid 7 SÅ FUNKAR DET sid 9 Välj väg sid 10-12 Kassakort sid 13 Utbetalning sid 13 Vår e-tjänst Mina sidor (www.sekosakassa.se) sid 15 E-legitimation/BankID/Mobilt

Läs mer