SVENSK STANDARD SS

Transkript

1 SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige Handläggande organ BST, BYGGSTANDARDISERINGEN Sida 1 Fastställd Utgåva Sida (35) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Area and volume of buildings Terminology and measurement 0 Orientering Denna standard, som gäller alla slags byggnader, ersätter SS , Area och volym för husbyggnader ( ) och skiljer sig från den genom att avsnitt 6.1 som avser bostäders indelning i boutrymme och biutrymme ändrats i den del som avser våning delvis under mark i småhus. Sambandsschema Mättekniska areabegrepp enligt avsnitt 4 Byggnadsarea, BYA och Öppenarea, OPA Bruttoarea, BTA Bruksarea, BRA Nettoarea, NTA Konstruktionsarea, KA. Invändig, IKA och Omslutande, OKA Bruksarea indelad efter användning enligt avsnitt 6 Småhus, Boarea, BOA+ Biarea, BIA Flerbostadshus, Boarea, BOA + Biarea, BIA + Övrig area, ÖVA Lokalhus, Kombinationshus med bostäder och lokaler) Lokalarea, LOA + Övrig area, ÖVA Boarea, BOA + Övrig area, ÖVA Lokalarea, LOA + Övrig area, ÖVA UDK 69:531.7 Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax: Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST. Telefon: Telefax: Prisgrupp R Tryckt i juni 1989

2 Sida 2 Innehåll Avsnitt Sida 0 Orientering och sambandsschema Omfattning och tillämpning Termer. Beteckningar. Hänvisningar Mätvärda utrymmen. Mätregler Mätvärda utrymmen och byggnadsdelar Ytterväggs utsida Insida vägg Areaberäkning Arearedovisning Byggnadsarea, BYA Öppenarea, OPA Bruttoarea, BTA Bruksarea, BRA Nettoarea, NTA Konstruktionsarea, KA (= IKA + OKA) Volymberäkning Volymredovisning Bruttovolym, BTV Nettovolym, NTV Indelning av utrymmen efter användning, tillhörighet m m Allmänt Bostäder Flerbostadshus och våning ovan mark i småhus Våning under mark i småhus Våning delvis under mark i småhus Lokaler; Lokalutrymme Verksamhetsutrymme Personalutrymme Kommunikationsutrymme till och mellan lokalutrymmen Övriga utrymmen; Driftutrymmen Byggnadens allmänna kommunikationsutrymmen Tillhörighet; enskild/gemensam Indelning efter uppvärmningsbehov Benämningar och beteckningar för bruksarea, knutna till användning och tillhörighet Bilaga 1: ILLUSTRATIONSEXEMPEL Bilaga 2: KOMPLETTERANDE INFORMATION Sakregister

3 Sida 3 1 Omfattning och tillämpning Denna standard är avsedd att tillämpas vid area- och volymberäkning för alla slags husbyggnader, både nyproduktion och befintligt bestånd - såväl vid planering och projektering som vid hyressättning, taxering, värdering, förvaltning m m samt vid statistisk bearbetning. I standarden ges regler för beräkning och redovisning av area och volym hos byggnader eller delar därav. Den innehåller dels regler för mätning och beräkning, dels regler för uppdelning av byggnaders olika utrymmen efter användning, tillhörighet och uppvärmningsbehov. Begreppen och deras inbördes kombinationsmöjligheter skall kunna betraktas som en verktygslåda ur vilken man väljer ut de delar som behövs för varje särskilt fall. Standarden innehåller inte några rekommendationer om när och på vilket sätt de olika begreppen skall användas. Myndigheter som utfärdar bestämmelser i fråga om byggande, finansiering, beskattning m m, kan föreskriva särskilda regler som skall beaktas i samband med area- och volymberäkning. Sådana regler förändrar dock inte standardens begrepp och mätregler. Dessa har alltid den innebörd som anges i standarden. Termen area har i denna standard liksom i den tidigare standarden använts som benämning på en ytas storlek. Skälen härtill har bl a varit att minska riskerna för förväxling med tidigare använda termer som bostadsyta, lägenhetsyta m fl vilka delvis baserats på andra mättekniska förutsättningar. Uttryck som programyta (eller -area), totalyta e d bör undvikas. I stället skrivs i klartext vilken areatyp som avses bruttoarea, bruksarea eller nettoarea, respektive boarea, biarea, lokalarea eller övrig area efter ord som programmerad, total e d. Exempel: Programmerad bruttoarea (BTA) för klinik B Total boarea (BOA) i kv Falken Hyresgrundande enskild lokalarea (LOAe)

4 Sida 4 2 Termer. Beteckningar. Hänvisningar mätvärt utrymme (vid areaberäkning) area A byggnadsarea BYA öppenarea OPA bruttoarea BTA bruksarea BRA nettoarea NTA konstruktionsarea KA invändig konstruktionsarea IKA omslutande konstruktionsarea OKA bruttovolym BTV nettovolym NTV utrymme som uppfyller ställda krav på tillgänglighet, golv och rumshöjd Se 3.1 en avgränsad ytas storlek (i denna standard i horisontalplanet) den area som en byggnad upptar på marken Se 4.1 area av helt eller delvis öppna delar i anslutning till en byggnad, anordnade för vistelse eller förvaring Se 4.2 area av mätvärda delar av våningsplan begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning Se 4.3. area av nyttjandeenhet eller annan grupp sammanhörande mätvärda utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning Se 4.4 area av mätvärt utrymme (rum) begränsad av angränsande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning Se 4.5. area av vertikala byggnadsdelars horisontalsnitt, mätt i golvnivå Se 4.6. konstruktionsarea av byggnadsdelar, t ex innerväggar, inom en nyttjandeenhet eller annan grupp sammanhörande utrymmen, intill måttet 0,3 m Se 4.6. konstruktionsarea av byggnadsdelar som omger en nyttjandeenhet eller annan grupp sammanhörande utrymmen samt sådana delar inom en nyttjandeenhet som överstiger måttet 0,3 m Se 4.6 volym av byggnad eller del därav begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida Se 5.1 volym av utrymme, ett eller flera rum, begränsad av omgivande byggnadsdelars insida Se 5.2.

5 Sida 5 nyttjandeenhet bostad(senhet) boutrymme utrymme ett eller flera rum (boutrymme, biutrymme eller lokalutrymme) som disponeras av en brukare, dvs ägare, hyresgäst eller annan nyttjanderättshavare nyttjandeenhet som omfattar boutrymmen och tillhörande biutrymmen Se 6.1. för boende inrättat utrymme ovan mark, huvudsakligen avsett för vistelse, hygien, viss förvaring, kommunikation m m Se boarea bruksarea för boutrymmen BOA Se biutrymme utrymme i anslutning till bostad, huvudsakligen inrättat för sidofunktioner till boende: pannrum i småhus, garage, förråd m m Se biarea bruksarea för biutrymmen BIA Se lokal(enhet) lokalutrymme nyttjandeenhet som omfattar lokalutrymmen, t ex butik(senhet), kontor(senhet), skola (skolenhet), klinik(enhet) Se 6.2. utrymme inrättat för annat ändamål än boende, och som inte utgör övrigt utrymme Se 6.2. lokalarea bruksarea för lokalutrymmen LOA Se övrigt utrymme utrymme i flerbostadshus och lokalhus avsett för byggnadens drift och allmän kommunikation Se 6.3. övrig area bruksarea för övriga utrymmen ÖVA Se enskilt utrymme utrymme som ingår i en nyttjandeenhet och således är avsett att användas av en brukare e Se 6.4. gemensamt utrymme utrymme som är avsett att användas av två eller flera brukare och som inte är övrigt utrymme g Se 6.4. temperaturreglerat utrymme som är inrättat för att värmas eller kylas till viss temperatur (värmt/kylt)utrymme (t) Se 6.5. icke temperaturreglerat utrymme som får anta omgivningens temperatur (ouppvärmt) Se 6.5. utrymme (it)

6 Sida 6 3 Mätvärda utrymmen. Mätregler 3.1 Mätvärda utrymmen och byggnadsdelar (gäller vid areaberäkning) Mätvärda är dels utrymmen i en byggnad som uppfyller nedanstående förutsättningar, dels omgivande vertikala byggnadsdelar. Tillgänglighet: Mätvärt utrymme skall vara tillgängligt via dörröppning e d i samma plan, via trappa eller permanent stege eller via lucka med fällbar stege. Golv: Mätvärt utrymme skall ha golv. Schakt, trappor, hissöppningar och vertikala byggnadsdelar som saknar golv skall dock betraktas som mätvärda i varje våningsplan. Trappa eller ramp mellan olika nivåer inom samma våningsplan medräknas endast en gång. Som mätvärt utrymme räknas således inte öppning i bjälklag såsom vid indragen mellanvåning, ljusgård eller ljusschakt samt större öppning i anslutning till trappa. Rumshöjd: Mätvärt utrymme skall ha en rumshöjd av minst 1,9 m. Vid snedtak godtas även delar med lägre rumshöjd under förutsättning att våningsplanet har en rumshöjd av 1,9 m på en bredd av minst 0,6 m. Därvid mäts fram till ett vertikalplan 0,6 m utanför höjden 1,9 m (i takfallsriktningen). Utrymme med takbalkar vilkas underkant ligger lägre än 1,9 m över golv är mätvärt om framkomligheten ändå är acceptabel och rumshöjden i övrigt uppfyller kraven enligt ovan. Ovanstående krav för mätvärdhet gäller inte byggnadsarea och öppenarea utan där gäller särskilda villkor. (Se 4.1 och 4.2.)

7 Sida Ytterväggs utsida Vid mätning från ytterväggs utsida tas inte hänsyn till smärre avvikelser, utsprång eller inbuktningar av konstruktiv eller utsmyckande art. Vid profilerade beklädnader räknas det plan som tangerar profilens utsida som begränsning. Vid öppning i bjälklag (entresolvåning e d) jämställs bjälklagsframkant med ytterväggs utsida. 3.3 Insida vägg Vid mätning från insida vägg eller annan begränsande byggnadsdel t ex skorsten, kanal, schakt för installationer e d tas måtten från ett plan omedelbart ovanför eventuell golvsockel, bröstpanel e d. Därvid tas inte hänsyn till smärre avvikelser, utsprång eller inbuktningar av konstruktiv eller utsmyckande art samt normala dörröppningar. Vid väggöppningar större än 1,5 m mäts till dörrens närmaste sida eller där ingen dörr finns till väggmitt. Hänsyn tas ej heller till inredningsenheter eller installationsenheter även om de upptar en väsentlig del av golvytan, t ex en bröstningshög fönsterapparat som fyller en hel fönstersmyg. I lokal med skyltfönster gäller den inre glasytan som insida vägg. Vid öppning i bjälklag (entresolvåning e d) jämställs den avgränsande konstruktionens insida (räcke, barriär e d) med väggs insida.

8 Sida 8 4 Areaberäkning 4.0 Arearedovisning Area anges i m 2 (som även kan skrivas m2). För areaberäkning erforderliga längdmått bestäms antingen på ritning eller genom uppmätning på platsen och noteras lämpligen i meter med två decimaler. Delposter i areaberäkning anges i m 2 med en decimal och summaposter i m 2 utan decimaler. För avrundning gäller SS , regel A. Följande exempel illustrerar regeln: 102,4 102; 102,5 102* 102,51 103; 103,5 104* * Jämn slutsiffra om slutsiffran före avrundningvar Byggnadsarea BYA Med byggnadsarea avses den area som en byggnad upptar på marken. Den utgörs av horisontalprojektionen av byggnadens fasadliv omedelbart ovan sockel och sådan överbyggnad som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark. Om sockellivet ligger utanför byggnadens fasadliv gäller sockeln som begränsning. För beräkning av byggnadsarea bestäms erforderliga mått från ytterväggs utsida utan hänsyn till smärre avvikelser som fasadlist, portomfattning e d. Vid överbyggnad (skärmtak, balkong o d) tas måtten från konstruktionens utsida exklusive eventuella hängrännor, balkongräcken e d. Vid beräkning av byggnadsarea inräknas + loftgångar och den del av indragna balkonger som ligger innanför fasadliv samt skärmtak och öppet garage + balkonger och liknande utanför fasadliv, placerade med undersida lägre än 3 m över mark + altaner, balkonger o d på en höjd av 3 5 m över mark om framkanten ligger mer än 1,5 m utanför fasadliv + överbyggd gård Vid beräkning av byggnadsarea inräknas inte yttertrappa e d vid entre och mindre skärmtak i anslutning till entre normalt taksprång där sådant kan utskiljas; vid öppna utrymmen under tak där sådant taksprång ej kan urskiljas, t ex vid större konsolburna skärmtak, frånräknas ett tänkt taksprång av 0,5 m byggnadsdelar som icke eller endast obetydligt når över marknivån, t ex ljusschakt, källaryttertrappa, terrass, underbyggd gård altaner, balkonger o d på mer än 5 m höjd över mark. Byggnadsarea används i första hand i anslutning till bestämmelser i detaljplaner o d. Se även bilaga 2. Exempel på i byggnadsarea ingående öppenarea för affärshus med arkad. Marken under burspråket, vars undersida ligger mer än 5 m över mark, inräknas inte i byggnadsarea.

9 Sida Öppenarea, OPA Med öppenarea i anslutning till en byggnad avses area av helt eller delvis öppna delar anordnade för vistelse eller förvaring. Öppen area av konstruktion ovan mark mäts till dess yttre begränsningslinje. För beräkning av öppenarea på mark under balkong, skärmtak o d gäller samma regler för yttre begränsning som för byggnadsarea (se 4.1). Anm Delar på mark kan räknas som byggnadsarea utan att vara öppenarea, t ex under lågt sittande balkong. I öppenarea inräknas: + balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, öppet garage o d Öppenarea adderas inte till bruttoarea eller bruksarea utan redovisas separat. Exempel på öppenarea för balkong, loftgång och uteplats på mark. OBS! Marken under balkongen till vänster är iordningställd för vistelse, till skillnad från marken under loftgången till höger.

10 Sida Bruttoarea, BTA Med bruttoarea avses area av enligt 3.1 mätvärda delar av våningsplan begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning. I bruttoarea inräknas + indragen mellanvåning (entresolvåning) eller liknande med bjälklagets framkant som begränsning. (Tillhörande trappa skall inräknas även om den ligger utanför bjälklagets framkant.) I bruttoarea inräknas inte öppning i bjälklag vid indragen mellanvåning o d (se 3.1 b) öppenarea Om bruttoarea uppdelas på skilda nyttjandeenheter eller efter funktion (bostad/lokal) dras gränsen mitt i den skiljande väggen. Bruttoarea beräknas separat för varje våningsplan i ett hus och kan redovisas för viss våning, för del av hus, flera hus inom ett område, en stadsdel e d. Bruttoarea används i många sammanhang, t ex vid planbestämmelser, värdering och avgiftsberäkning. Exempel på bruttoarea för ett våningsplan. Bruttoarea kan, liksom bruksarea och nettoarea, särredovisas för temperaturreglerade och icke temperaturreglerade utrymmen enligt avsnitt 6.5. Betecknas BTA(t) respektive BTA(it). Se även bilaga 2. Exempel på bruttoarea för byggnad med indragen mellanvåning (läktare).

11 Sida Bruksarea, BRA Med bruksarea avses area av nyttjandeenhet eller annan grupp sammanhörande, enligt 3.1 mätvärda utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning. För mätning av bruksarea erfordras en uppdelning av varje våningsplan i sammanhörande utrymmen. Därvid skall, förutom de olika nyttjandeenheternas enskilda utrymmen följande typer av utrymmen åtskiljas: gemensamma boutrymmen, biutrymmen och lokalutrymmen samt övriga utrymmen (driftutrymmen och utrymmen för allmän kommunikation). Benämningar och beteckningar rörande bruksarea för olika användning framgår av avsnitt 6.6. I bruksarea inräknas area som upptas av + inredningsenheter som köksskåp, garderobsskåp o d, friliggande rör, ledningar och mindre kanaler + uppvärmningsanordningar som värmepannor, radiatorer, kaminer, kakelugnar, öppna spisar, fönsterapparater o d, + rumsskiljande väggar inom en nyttjandeenhet intill en tjocklek av 0,3 m. Exempel på bruksarea för ett våningsplan. 1: Kanal som tillsammans med angränsande väggar har mått < 0,3 m räknas i sin helhet som bruksarea. 2: Kanal som tillsammans med angränsande väggar har mått > 0,3 m räknas som bruksarea till den del som finns innanför 0,15 m från de yttre begränsningsytorna. Resten räknas som omslutande konstruktionsarea, OKA enligt 4.6. I bruksarea inräknas inte area av de delar av väggar och andra vertikala byggnadsdelar, t ex pelare, skorsten, kanal e d som överstiger måttet 0,3 m (dvs vad som blir kvar innanför 0,15 m från respektive begränsningsyta), väggar mellan nyttjandeenheter eller andra sammanhörande utrymmen samt väggar mot trapphus och gemensamma delar samt till sådana väggar anslutna pelare, skorstenar, kanaler o d, väggar mellan delar av en nyttjandeenhet där delarna inte har inbördes förbindelse t ex förråd i anslutning till en bostad men med dörr endast mot trapphus, vidbyggt garage till småhus o d. Bruksarea kan, liksom bruttoarea och nettoarea, särredovisas för temperaturreglerade och icke temperaturreglerade utrymmen enligt avsnitt 6.5. Betecknas BRA(t) respektive BRA(it). Se även bilaga 2. 3: Kanal i anslutning till omslutande vägg räknas inte som bruksarea utan som omslutande konstruktionsarea, OKA enligt 4.6.