Magnus Walestad Sonny Modig Astra Svarans Rolf-Erik Roman Dan Bååth

Transkript

1 Kontaktpersoner på SCB: Kontaktperson på Boverket Magnus Walestad Sonny Modig Astra Svarans Rolf-Erik Roman Dan Bååth Enkät om byggkostnadsstatistik Den officiella nybyggnadskostnadsstatistiken skall spegla samtliga kostnader som byggherren har haft vid uppförandet av ett projekt, inklusive alla omkostnader, avgifter och skatter som belastar projektet. I vissa fall (t.ex. vid produktion av bostäder avsedda att överlåtas på en bostadsrättsförening) kommer statistiken snarare att beskriva det pris byggherren har betalt för projektet. För att kunna förbättra och utveckla nybyggnadskostnadsstatistiken vill vi gärna att du svarar på några frågor som rör uppgiftslämnandet och användningen av statistiken. Oberoende av om du är uppgiftslämnare, användare eller både och, ber vi dig att besvara samtliga nedanstående frågor så fullständigt som möjligt. Tack för din medverkan! Ange om du är: Användare av byggkostnadsstatistiken Uppgiftslämnare Både uppgiftslämnare och användare Användarfrågor: 1. Använder du nuvarande kostnadsstatistik för nybyggnad av bostäder? Ofta Ganska ofta Sällan Inte alls 2. Använder du byggnadsprisindex, BPI? 3. I Sverige har vi bara officiell kostnadsstatistik för nybyggnad av vanliga bostäder. Anser du att det är angeläget att det finns officiell statistik även för annat byggande? Ange för vilka andra typer av byggprojekt det borde finnas officiell statistik. Ange de mest angelägna varianterna i prioriteringsordning (1 för prioritet 1, 2 för prioritet 2 osv.) Specialbostäder (t.ex. särskilda boendeformer för äldre eller funktionshindrade, studentbostäder eller andra specialbostäder) Kontor Affärslokaler och butiker Offentligt byggande (t.ex. skolor och vårdlokaler) Industrins byggande Anläggningar (t.ex. vägar, broar, järnvägar, viadukter) Annat sid 1 (6)

2 4. Vilken eller vilka areatyper anser du bör utgöra fördelningsbas i produktionskostnadsstatistiken (kronor/m 2 )? (Areabegrepp enligt Svensk Standard SS ) Bruttoarea (BTA) 1 Bruksarea (BRA) 2 Bruksarea inrättad för boende (BRA bost ) 3 Bruksarea inrättad för lokaländamål (BRA lok ) 4 Bostadsarea (BOA) 5 Lokalarea (LOA) 6 Lägenhetsarea (BOA+LOA) 7 Primär bruksarea (BRAp) 8 Annan/andra areor 5. Vilken eller vilka areatyper utöver de som nämnts i fråga 4 anser du bör särredovisas i statistiken? (Areabegrepp enligt Svensk Standard SS ) Biutrymmesarea (BIA) 9 Övrig area (ÖVA) 10 Temperaturreglerad (t) respektive icke temperaturreglerad (it) area Area ovan (o) respektive under (u) mark Annan/andra areor 1 BTA = Summan av utvändiga areor för alla våningsplan. 2 BRA = Summan av invändiga areor (BOA+LOA+BIA+ÖVA) för alla våningsplan. 3 BRAbost = Bruksarea endast innehållande bostadsutrymmen, dvs. bostadsarea i lägenheter (BOA), biutrymmesarea (BIA) och bostadsanknuten del av övrig area (ÖVA). 4 BRAlok = Bruksarea endast innehållande lokalutrymmen, dvs. summan av lokalarea (LOA) och lokalanknuten del av övrig area (ÖVA). 5 BOA = Bruksarea i lägenheter helt eller delvis ovan mark inrättad för boende. 6 LOA = Bruksarea för utrymmen inrättade för annat ändamål än boende eller sidofunktioner till boende eller för byggnadens drift eller allmänna kommunikationer. 7 Begreppet saknas i Svensk Standard men används i officiell statistik för att beteckna summan av alla uthyrningsbara lägenhetsareor i ett hus med mindre än 50 procent lokaler. 8 Begreppet saknas idag i Svensk Standard men användes tidigare bl.a. i statliga låneberäkningar. BRAp definieras enklast som summan av lägenhetsarean (BOA+LOA) och arean i trapphus och allmänna kommunikationsutrymmen till den del de är uppvärmda och ligger ovan mark. 9 BIA = Area för utrymmen inrättade för sidofunktioner till boendet såsom gemensam tvättstuga, kvarterslokal, cykelrum, barnvagnsrum, förråd med ingång utanför bostaden samt area helt eller delvis under mark inrättat för boende. 10 ÖVA = Area för utrymmen avsedda för byggnadens drift och allmänna kommunikationer såsom pannrum, fläktrum, hissmaskinrum, elcentraler, entré, trapphus, korridorer, passage o.d. I hus med både bostäder och lokaler fördelas övrig area med hänsyn till vilken areatyp som betjänas. sid 2 (6)

3 6. Anser du att begreppet uppvärmd bruksarea för bostadsändamål ovan mark bör särredovisas i kostnadsstatistiken? I det statliga bostadsbyggnadssubventionssystemet används begreppet uppvärmd bruksarea för bostadsändamål ovan mark som beteckning för den räntebidragsgrundande arean i ett hus eller projekt. Termen finns inte i Svensk Standard men kan definieras som temperaturreglerad bruksarea ovan mark inrättad för boende, BRA bost (t, o). I begreppet ingår utöver bruksarea i lägenheter (BOA) även trapphus, allmänna kommunikationsutrymmen, tvättstugor, hobbyutrymmen, vindsutrymmen, förråd och driftutrymmen o.d. till den del de är uppvärmda, ligger ovan mark och kan hänföras till areor inrättade för boende. 7. Bör respektive storstadsområde (Stor Stockholm, Stor Göteborg och Stor Malmö) delas upp i vardera två områden, en mer attraktiv del och en mindre attraktiv del (baserat på t.ex. skattekraft och markvärden)? 8. Bör Sverige utanför storstadsområdena (Södra Sverige, Mellansverige och Norra Sverige) delas upp i vardera två grupper efter befolkningsstorlek (färre än invånare respektive invånare eller fler)? 9. Har du andra förslag på lämplig regional indelning? sid 3 (6)

4 Uppgiftslämnarfrågor Nuvarande nybyggnadskostnadsstatistik har kritiserats bl.a. för att den inte tillräckligt tydligt skiljer på projekt med olika produktionsförutsättningar, utformning och innehåll. Vi har ambitionen att förbättra och utveckla statistiken i detta avseende och samtidigt förenkla uppgiftsinsamlingen genom att ta större hänsyn till uppgiftslämnarnas svårigheter och problem med att lämna olika typer av uppgifter. 10. Känner du till byggherreenkäten? 11. Anser du att det är möjligt att särredovisa kostnads- och areauppgifter för bostäder, uthyrningsbara lokaler och garage i byggherreenkäten? Enligt vår uppfattning kan man med hjälp av momsredovisningen dela upp produktionskostnaden för ett projekt som innehåller såväl bostäder som lokaler, på skattepliktiga delar ( kommersiella lokaler, uthyrningsbara garage o.d. ) och icke skattepliktiga delar (bostäder). Anser du att detta är möjligt? 12. Anser du att analysen av byggnadsprojekten underlättas genom att redovisningen av produktionskostnaden i nybyggnadsprojekt delas upp och redovisas på ett enhetligt och jämförbart sätt? För att möjliggöra en jämförelse mellan olika byggnadsprojekt samt underlätta analys och en eventuell utökad statistisk redovisning krävs en enhetlig och logisk uppdelning av produktionskostnaden på olika kostnadsslag. har tagit fram en redovisningsmodell som har börjat tillämpas av allt fler företag i byggsektorn. Modellen redovisas i fråga 13. Anser du att s modell bör ligga till grund för redovisningen av produktionskostnaden i nybyggnadsprojekt? Kommentarer sid 4 (6)

5 13. Anser du att s modell för uppdelning av produktionskostnaderna är ändamålsenlig? Markera poster som du anser är möjliga/lämpliga att särredovisa (Vilka kostnader som inräknas i respektive kostnadspost anges i fotnoten) 1 Tomtkostnader 11 2 Avgifter 12 3 Entreprenadkostnader 13 4 Konsultkostnader 14 5 Allmänna byggherrekostnader 15 6 Finansiella kostnader 16 7 Mervärdesskatt 17 Boverket Kommentarer 14. Vilka variabler tycker du är svårast att fylla i? Markera 1 för den svåraste, 2 för den näst svåraste osv. Area under bjälklag, m 2 Ytterväggsarea, m 2 Takarea, m 2 Balkongarea, m 2 Fönster och/eller dörrarea, m 2 Area i trapphus, korridorer och förbindelsegångar, m 2 Area ovan respektive under mark, m 2 Annan variabel (ange vilken eller vilka 11 Tomtkostnaden inkluderar köpeskilling för tomt eller råmark, ränta på köpeskilling från förvärv till byggstart, fastighetsbildningskostnader, lagfartskostnader, plankostnader, kostnader för gator, vägar, vatten och avlopp o.d. utanför tomtmark, övriga tomtkostnader t.ex. rivning, sanering o.d. 12 Avgifter inkluderar såväl kommunala anslutningsavgifter som engångsavgifter för el- och fjärrvärme, parkeringsavlösen och övriga avgifter för projektet utöver stämpelskatter o.d. 13 Entreprenadkostnader enligt kalkyl eller anbud, inkl. beräknat index och reservation för tillkommande arbeten. För totalentreprenader inkluderas även entreprenörernas konsultkostnader. 14 Konsultkostnader inkluderar byggherrens kostnader för arkitekter, konstruktörer och installatörer ej ingående i entreprenörernas åtagande, kvalitetsansvarig enligt PBL, kontrollanter, besiktningsmän och sakkunniga utöver entreprenörens eller byggherrens egenkontroll, lån- och bidragshandlingar o.d. 15 Allmänna byggherrekostnader inkluderar kostnader för byggherrens projektledning och egenkontroll, bygglov, bygganmälan och byggsamråd, utsättning o.d., nybyggnadskarta, byggfelsförsäkring, övriga försäkringar ej ingående i entreprenörens åtagande, pantbrevskostnad och/eller kostnad för annan säkerhet, konstnärlig utsmyckning, marknadsföring, övriga byggherrekostnader och oförutsedda byggherrekostnader. 16 Finansiella kostnader inkluderar kreditivränta e.d. under byggtiden, kreditivavgifter samt ev. tomträttsavgäld under byggtiden. 17 Mervärdesskatt på avgifter, entreprenader, konsulter, marknadsföring o.d. sid 5 (6)

6 15. Frivilliga uppgifter Boverket Vi skulle uppskatta om du vill lämna namn och adressuppgifter så att vi har möjlighet att ställa kompletterande frågor. Namn: Företag.... Adress:. Telefon:.E-post:. Finns det någon annan person på ditt företag som du tror det vore värt för oss att kontakta i dessa frågor. Namn:. Telefon:.E-post:. Egna kommentarer och synpunkter Skicka in enkäten till: Statistiska centralbyrån MR/BY Kerstin Karlsson Box Stockholm eller epost: byggande.bebyggelse@scb.se sid 6 (6)