relationer Vad är VKV? Forskning, utveckling Utbildningar, information Varför ska vi göra något? Vårdsamverkan Fyrbodal 4/

Transkript

1 Våld i nära n relationer Vårdsamverkan Fyrbodal 4/ Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Västra V Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära n relationer, Vad är? Ett kompetenscentrum som samlar, skapar och sprider kunskap. Vi är till för hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen. Utbildningar, information Forskning, utveckling Portal med hjälpguide, filmer, kalendarium etc Utbildningar, seminarier, medverkan i högskoleutbildningar Initiera, bedriva och förmedla forskning Riktlinjer kring handläggning vid sexuella övergrepp Varför ska vi göra något? Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten s.347 Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006) Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom. Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health X. ; 54(2000):11, s Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa. Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten s. 255 Hälso- och sjukvården Mål enl. HSL 1982:736: En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Upptäcka/identifiera Behandla/stödja/motivera Dokumentera skador/spårsäkra/rättsintyg Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser Samverka

2 Frihet från våld - en mänsklig rättighet! Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. FN 1993, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor Per Isdal, Meningen med vold, 2001 Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld Utdrag ur: Dubbelt utsatt Land/år Prevalens i Norden Antal Ålder Prevalens u. livstid % Det anmälda våldet ser olika ut Finland 1997 Sverige 2001 Sverige 2000 Danmark 2003 Norge 2004 LHBT (Sv) (kv) 13 (m) Män Utsätts av andra män. Utsätts utomhus. Utsätts av någon okänd Våldet är en engångsföreteelse. Ofta två anmälningar per brott. Källa: BRÅ Kvinnor Utsätts av män. Utsätts inomhus. Utsätts av någon man känner Våldet är ofta upprepat. Stort mörkertal. Källa: NCK 2011

3 Våld mot män m n i heterosexuella förhållanden Våld mot män m n i heterosexuella förhållanden, forts Män mest utsatta för psykiskt och även fysiskt våld, vilket oftast är förhållandevis mindre allvarligt (Katz, Kuffel et al. 2002; Cercone, Beach et al. 2005). Män blir sällan utsatta för sexuella våldshandlingar (Rennison and Planty 2003; Rhodes, Houry et al. 2009; Tanha, Beck et al. 2010; Black 2011) Män blir utsatta i situationer av våldsamt motstånd, följt av situationsbetingat våld och även av ömsesidigt våld och kontroll. Däremot blir heterosexuella män sällan utsatta i situationer av s.k. intim terrorism (Johnson 2006). Våld mot män m n i heterosexuella förhållanden, forts Våld mot män m n i heterosexuella förhållanden, forts Det finns ett samband mellan mäns våldsutsatthet och det att de utsätter sin partner för våld (Anderson 2002; Coker, Davis et al. 2002; Katz, Kuffel et al. 2002; Cercone, Beach et al. 2005; Houry, Rhodes et al. 2008; McKinney, Caetano et al. 2009; Rhodes, Houry et al. 2009; Straus, Cerulli et al. 2009). Man kan därför anta att en del av den våldsutsatthet som män uppger är således självförsvarsvåld eller en reaktion mot det våld som de utsätter sin partner för. Män rapporterar sällan att de känner rädsla inför det psykologiska och/eller fysiska våld som de utsätts för (Cercone, Beach et al. 2005; Houry, Rhodes et al. 2008) och att de reagerar på sin partners våldsanvändning genom att skratta eller banalisera det (Hickman, Jaycox et al. 2004; Romito and Grassi 2007). Få män söker hjälp för sin våldsutsatthet då de känner skuld, skam och stigmatisering och förnekar det våld som de har varit med om (Tsui, Cheung et al. 2010). Dödligt våldv kvinnor dödas varje år i nära relation 44-78% har sökt akutsjukvård efter misshandel ca 190 fall av försök till mord eller dråp av kvinna polisanmäls årligen Källa: NCK 2011 Blåmärken Rivmärken Sår Frakturer Tandskador Hjärnskakning Inre skador Förlust av hår Fysiska skador Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2011

4 Hälsokonsekvenser Tecken på våldsutsatthet Kroniska smärtor Mag-tarmproblem Ångest Depression PTSD Sömnsvårigheter blåmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår multipla skador av olika datum skadan stämmer ej med patientens förklaring upprepade akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild kronisk smärta utan tydlig orsak Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2011 Tecken på våldsutsatthet, forts mag-tarmproblem psykiska/psykosomatiska problem svårighet att genomgå gynekologisk undersökning patienten söker upprepade gånger för diffusa symtom överbeskyddande, kontrollerande partner Särskild utsatthet Kvinnor med utländsk bakgrund Personer i HBT-förhållanden Personer med funktionsnedsättning Kvinnor som lever i missbruk Kvinnor i prostitution/ trafficking Äldre personer Ungdomar (15-24 år) Källa: NCK:s kunskapsbank 2011 Polisingripande Myter om samkönat våldv Tjejer slår inte andra tjejer Myten om den lesbiska utopin Cat Fight Att spela det kvinnliga offret Boxningsringmyten Källa: Våld i samkönade relationer/nck 2009

5 Vem utsätter? Vem blir utsatt? Jag var så kär. Förekommer i alla: Samhällsklasser Kulturer Åldrar Våra föreställningar om vem som är förövare och vem som är utsatt kan bidra till att vi inte upptäcker människor som utsätts för våld. Källa: P1 - Han var för bra för att vara sann Våldets normaliseringsprocess Våldets normaliseringsprocess Våldet uppfattas successivt som ett normalt inslag i vardagen. Gränserna för vad som kan accepteras förskjuts; våldet förminskas och värdet av positiva handlingar förstoras. Kvinnan omtolkar perioderna utan våld som positiva just för att de saknar våld. Kontroll och isolering Växling mellan värme och våld Bortförklaring av våldet Anpassning Internalisering Motstånd Lundgren, E. (2004) Våldets normaliseringsprocess samt Holmberg, E & Enander, V (2004) Varför går hon? Första slaget Alternativ till våld - behandling Våldscykeln Våldshändelse Skuld, skam Upptrappning Försoning Källa: P1 Dokumentär- Han var för bra för att vara sann Källa: Smekmånad Alternativ till våld - behandling

6 Varför går hon inte? Det traumatiska bandet Rädsla för värre misshandel, t o m för att bli dödad Konsekvenserna för barnen, deras rätt till en pappa Rädsla för ensamhet Ekonomiska svårigheter Skam och skuld Psykologiskt nedbruten Hoppet om en förändring Kärlek Rädsla Hat Medlidande Skuld Hopp Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004 Varför går hon? Att nå botten, ge upp När det gäller livet När det gäller någon annan Uppbrottsprocessen Tre aktiva processer: Att bryta upp Att bli fri Att förstå Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004 Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004 Jag - ett misslyckande. Hur skall jag fråga? Öppna frågor Fråga grundligt Tillåtande attityd Visa empati Definiera vad som menas med våld Berätta om konsekvenserna för hälsan Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010

7 Att våga v fråga Visar att vården har en beredskap för problematiken Patienten uppmärksammas på vad det betyder för hennes hälsa och livskvalitet Patienten väljer om hon (han) vill berätta nu eller senare Våga fråga.men hur? Förslag påp rutinfrågor Det är vanligt att kvinnor har erfarenhet av att bli utsatta för våld och hot och det ger effekter på hälsan så därför brukar jag fråga alla mina patienter. Är det okej? Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig någon gång? Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010 Förslag påp rutinfrågor, forts Har någon tvingat dig att göra saker som du inte vill genom att slå dig eller hota eller kränka dig? Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din partner? Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja? Är du rädd för någon i din omgivning? Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010 Tänk påp att. samtala med patienten i enrum alltid använda auktoriserad tolk gör en riskbedömning undvik egna värderingar ta dig tid att lyssna Män i kris Störst risk för dödligt våld vid separation Uppmärksamma männen som söker för krissamtal Erbjud samtalskontakt Källa: Solveig B Vatnar

8 Behandling av männenm Behandling av männenm Alla verksamheter har som mål att mannen skall inse sitt ansvar för våldet. Vanlig behandlingsmetod att analysera våldshändelser i detalj så att mannen tvingas se sin egen del i våldet. Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer en utvärdering, SoS 2010 Förbättringar hos män i behandling: - våldet minskade - den psykiska hälsan förbättrades - alkohol- och narkotikabruket minskade Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer en utvärdering, SoS 2010 Dokumentation Dokumentera tecken på psykiskt och fysiskt våld även om inte kvinnan vill polisanmäla Dokumentera gärna med fotografier Journalanteckningar kan användas vid en ev. rättegång Den arge - Att växa v upp med våldv Att växa v upp med våldv Ca barn i Sverige växer upp med våld Barnen påverkas negativt Risk att även barnen misshandlas (30-60%) Källa: Rädda Barnen, NCK m fl. Barnen upplever vanmakt och maktlöshet Barnen utsätts för psykisk misshandel Tabuiserande trauma Ansvar för mamma Rädsla för att bli övergiven Källa: Arnell & Ekbom (1999), Leira (1990) m fl

9 Hur förhf rhåller sig barnen till våld v i hemmet? Begränsa skadorna Några ingriper - andra distanserar sig Lojalitet mot föräldrar Rädsla Symtom PTSD Ont i magen Mardrömmar Ätstörningar Koncentrationsstörningar Källa: Anne Sohlberg, 2007 samt Metell, 2001 Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (2010) NCK Våldets konsekvenser Anknytning påverkas Ökad kortisolproduktion Ökad risk för astma/allergier Söker vård oftare Skolresultat påverkas Risk för framtida ohälsa Källa: Genväg till forskning: Barn som upplever våld - konsekvenser för välmående och hälsa, 2012 ACE-studien Dos-responssamband mellan utsatthet i barndomen (fysiskt/pykiskt/sexuellt våld/försummelse etc) samt ohälsa/riskbeteende i vuxenlivet (missbruk, rökning, fetma, STD, cancer, självmord) Källa: Felitti, V, m fl, 1998 BUP-screening Var femte mamma till barn i BUP-vård hade utsatts för våld! Socialtjänst och hälsoh lso- och sjukvård rd....har arbetssätt som försvårar upptäckt av våld i familjen, t ex genom att alltid samtala med familjen tillsammans. Källa: Läkartidningen nov 2009 Källa: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg. A, m.fl. 2010

10 Anmälningsplikt Vid misstanke om att barn far illa eller är utsatta för brott skall anmälan genast göras till socialtjänsten (14:1 SOL). Anmälningspliktens efterlevnad 137 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus; 95 barn utsatta för fysisk misshandel och 42 utsatta för sexuella övergrepp Fysisk misshandel: 51 % anmäldes till soc och 22 % till polisen Sexuella övergrepp: 62 % anmäldes till soc och 50 % till polisen Källa: Child abuse clinical investigation management and nursing approach. Björn Tingberg, 2010 Varför r anmäler vi inte? Dubbelt utsatt Vår egen ångest - vill inte se Skjuter upp problemet till nästa person Rädsla för att slå sönder familjen Dålig återkoppling Misstro till socialtjänstens arbete Dålig kunskap Källa: Björn Tingberg, Miogruppen, 2008 Våld mot äldre Exempel på våld mot äldre Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförts inom ett förhållande där det finns en förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person. Misshandel Kränkningar Vanvård Försummelse Övergrepp Missförhållanden Inadekvat vård Källa: Torontodeklarationen

11 Prevalens Vem är förövare? 6 % utsatta senaste månaden Var 5:e utsatt för ekonomiskt våld % av närstående/vårdare utövat våld mot dementa 16 % av äldre i svensk studie uppgav våldsutsatthet Hälften var barn Var femte var make/maka Mestadels en man var förövare Ökad ålder ökar risk för utsatthet Källor; Cooper m fl 2008, Eriksson, 2001 Källor; National Research Council, 2003 Vilka mönster ser man? Stora mörkertal Manliga förövare grövre fysiskt våld Ekonomiskt våld - 75 % män (förövare) Få fall rapporteras inom vården Kunskap låg bland personalen Kvinnor mer utsatta för upprepade hot o trakasserier Manlig personal står för drygt 3/5 av försummelse Källa: Eriksson, 2001 Källa: NCK 2010:14 Riskfaktorer hos den äldre Riskfaktorer hos familjemedlem Stort vårdbehov Fysiskt beroende Problematiska beteendeförändringar Kognitiv funktionsnedsättning Mentala symtom (förvirrning, depression) Psykisk ohälsa Alkoholism Börda/utmattning Svagt socialt nätverk Källa: NCK 2010:4

12 Tecken på våld/försummelse Exempel på åtgärder Blåmärken av olika ålder Uttorkning Liggsår Skalpskador Brännmärken Medföljande som för den äldres talan Information och utbildning Screeningfrågor där äldre söker vård Preventiva hembesök Teamarbete Tänk på att.. Komplexa våldssituationer kan ha pågått under lång tid En av fyra sårbara äldre är i riskzonen för våld - få upptäcks! Samverka med andra Blunda ej för problemen! Framgångsfaktorer Skaffa kunskap kring våldet. Diskutera värderingar inom arbetsgruppen. Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen. Skaffa goda kanaler för samverkan. Ta fram bra hänvisningslistor. Våga agera! Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer