Våld i nära relationer

Transkript

1 Våld i nära relationer Ann Wolmar Carina Eliason Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer ()

2 Vi skickar åhörarbilder samt en utvärdering som är viktigt att ni fyller i

3 Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum om våld i nära relationer Vad gör vi?

4 Utbildning Forskning Styrdokument Samverkan Metodutveckling Information

5 Regionala medicinska riktlinjer :s framtagande av regionala medicinska riktlinjer: våld i nära relationer fokus på vuxna barn som far illa/riskerar att fara illa inklusive barn som bevittnat/upplevt våld Gäller from det akuta omhändertagandet vid sexuella övergrepp barn och vuxna

6 Vad är våld? Fysiskt Psykiskt Sexualiserat

7 Varför ska vi göra något? Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom.

8 Hälso- och sjukvårdens roll Upptäcka/identifiera Behandla/stödja/motivera Dokumentera skador/spårsäkra Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser Samverka

9 Varför fråga om våld? Våldet syns inte utanpå Patienten ser inte sambandet mellan våldet och sin egen ohälsa Studier visar att patienter gärna vill bli frågade Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010

10 Vem utsätter? Vem blir utsatt? Förekommer i alla: Samhällsklasser Kulturer Åldrar Myter

11 Våldet ser olika ut Män Utsätts av andra män. Utsätts utomhus. Utsätts av någon okänd Våldet är en engångsföreteelse. Ofta två anmälningar per brott. Kvinnor Utsätts av män. Utsätts inomhus. Utsätts av någon man känner Våldet är ofta upprepat. Stort mörkertal. Källa: BRÅ

12 Våld mot män i heterosexuella förhållanden Män blir sällan utsatta för systematiskt och grovt våld i nära relationer Samband mellan mäns våldsutsatthet och att de utsätter sin partner för våld. Flertalet män låter bli att söka hjälp för sin våldsutsatthet p g a skuld, skam, stigmatisering samt förnekelse Genväg till forskning 5, 2012/

13 Ökad sårbarhet Utländsk bakgrund HBTQ Funktionsnedsättning Missbruk Prostitution/människohandel Äldre personer Skyddad identitet Ungdomar (15-24 år) NCK:s kunskapsbank 2011

14 Ingen ser oss

15

16 Varför stannar Liv kvar i relationen?

17 Uppbrottsprocessen Uppbrott som process inte som en händelse Ambivalens Förälskelse Separation Vid separation finns ökad risk för våld

18 Uppbrottsprocessen Att bli fri - känslomässigt Jag älskar Jag hatar Jag tycker synd om Jag känner ingenting

19 Det traumatiska bandet Kärlek Rädsla Hat Medlidande Skuld Hopp Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004

20 Våldets konsekvenser Fysiska Psykiska Sociala Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet, SoS 2013

21 Tänk på att. samtala med patienten i enrum alltid använda auktoriserad tolk undvik egna värderingar ta dig tid att lyssna

22 Man använder våld för att man VÄLJER att använda våld

23 Våldsutövaren Förnekar och förminskar våldet Utövar makt och kontroll Lägger ansvaret för våldet utanför sig själv Ser sig själv som offer Källa: Per Isdal, Eva Lundgren, Berit Ås, Hanna Olsson

24 Våldscykeln Utvägar ur våld Våldshändelse Skuld, skam Upptrappning Försoning Källa: Utvägar ur våld Smekmånad

25 Behandling av männen Förbättringar hos män i behandling: - våldet minskade - den psykiska hälsan förbättrades - alkohol- och narkotikabruket minskade Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer en utvärdering, SoS 2010

26 Hedersrelaterat våld och Det patriarkala systemet Kollektivet och individen Heder och skam - Sexualiteten - Äktenskapet - Oskulden förtryck Återupprättande av hedern

27 Könsstympning - förekomst

28 Glöm ej.att fråga om det finns barn hemma! Den som möter en våldsutsatt vuxen möter också indirekt utsatta barn!

29 Barn som utsätts för våld, sexuella övergrepp, försummelse samt barn som växer upp med våld i nära relationer Små barn mera sårbara Gemensamt vuxenansvar

30 Den arge Den arge - Gro Dahle, Svein Nyhus

31

32 Den arge Reflektioner och tankar Den arge - Gro Dahle, Svein Nyhus

33 Varför skall vi agera Ca 10 % av barn i Sverige lever i familjer där det förekommer våld. Ca 60 % blir utsatta själva. Polisanmälda brott mot barn ökar 5 barn dödas varje år Flera 100 barn har mist sin mamma på detta sätt, sedan år 2000.

34 Definition av våld Fysiskt våld Psykiskt våld Materiellt våld Latent våld Sexualiserat våld Försummelse Att uppleva våld i mot närstående Kommittén mot barnmisshandel 2001

35 svårt med social kontakter bristande kommunikation lämnar inte hemmet Ansvar skyddar yngre syskon tar föräldrarollen Rädsla & otrygghet Ångest & tvång sömnproblem koncentrationsproblem katastrofkänslor ensamhetskänslor psykosomatik får dålig omvårdnad dras in i bråk orkar inte med skolan blir mobbad/mobbar Exponerar sig för våld hämmas i sin fysiska och psykiska utveckling Arnell&Ekbom,2010

36 Barn att särskilt uppmärksamma Barn med funktionsnedsättningar Barn till föräldrar med intellektuella och kognitiva funktionsnedsättningar Barn till föräldrar som har psykisk störning, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada samt missbruksproblem Barn som bevittnat/upplevt våld mot närstående. Asylsökande och gömda barn Ungdomar år

37 Våld mot våra allra minsta BVC Blåmärke på små barn under 6 månader skall inte finnas, observant på att det kan vara våld! Lucas&Otterman, Miogruppen Akademiska barnsjukhuset i Uppsala

38 Varför är utsatthet för våld så skadligt? Handlar om hur psykisk hälsa och utveckling formas och anknytningssystemets betydelse som hälsofrämjande och skyddande faktor Almqvist, Kerstin, professor i medicinsk psykologi, Karlstads Universitet, 2013

39 Anknytning Anknytningssystemets betydelse för att reglera ångest. Föräldern som trygg bas tillgänglig vid behov, möjlig att lämna och utforska världen från. Inre arbetsmodell min pappa/mamma kan skydda mig, om jag behöver skydd kan jag påkalla det det finns ngn där Växande känsla av egen möjlighet att härbärgera oro/ångest, växande förmåga att reglera ångest.

40 Desorganiserad anknytning När föräldern är skrämd eller skrämmande Samspelet mellan barnet och föräldern styrs av rädsla. Alarm anknytningen aktiveras, barnet söker närhet Närhet till föräldern innebär ökad närhet till hotet anknytningssystemet slås inte av utan är fortsatt aktiverat Barnet finner i samspelet med föräldern inget sätt att reglera ångest närhet associeras med hot. Kontroll ersätter tillit som bas för samspel Almkvist Kerstin, professor i klinisk psykologi

41 Våldets effekter - spädbarn Barn upplever våld med alla sina sinnen Våld mot anknytningsperson Negligerade Understimulerade Oregelbundna sov och matrutiner Hämmad utveckling / Failure to thrive- barnet som inte tar sig Minskad möjlighet till anknytning Rädsla (Ångest) Gråt - passivitet Självskadebeteenden Jansson m.fl. 2011

42 Abusive Head Trauma Tidigare benämnd som Shaken baby syndrome Symptom efter skakvåld Oförklarade skallskador Uppfödningssvårigheter Kramper Onaturlig slöhet Andningssvårigheter King, MacKay & Sirnick 2003).

43 Abusive Head Trauma Tidigare benämnd som Shaken baby syndrome Svårt att upptäcka! Hinder? Otydlig eller obefintlig kommunikation mellan vårdpersonal Bristande medicinsk dokumentation Använder inte alltid sig av viktiga kliniska undersökningar Inkorrekt diagnossättande, Vårdpersonalen har försummat att anmäla Tingberg, 2010, Miogruppen

44 En fyrkantig Himmel Hur uppmärksammar vi barnen? Rädda Barnen, Måsenfilm

45

46 En fyrkantig Himmel Hur uppmärksammar vi barnen? Rädda Barnen, Måsenfilm

47 Tecken på våldsutsatthet? Blåmärken, skador, kan vara nya men även gamla Dålig hygien och ovårdade kläder Försenad språkutveckling Dålig tillväxt Diffusa smärtor Social omognad i samspel med andra barn och vuxna Okritiskt kontaktsökande med vuxna Koncentrationssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet och aggressivitet Janson,S. m.fl., 2011

48 Skador orsakade av olyckor Child protection and the dental team

49 Skador som kan vara orsakade av våld Child protection and the dental team

50 Att uppmärksamma! Olika versioner berättas Ändrar historien Vet inte hur det gått till? Söker ofta/upprepade skador Avvikande reaktion hos föräldrar Avvikande föräldrasamspel Källa: MIO-gruppen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

51 Barn behöver skydd ATT VÅLDET UPPHÖR Skydd och säkerhet från nytt våld ATT BARNET FÅR EGET STÖD

52 Anmälningsplikt! Anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1 Anmälningsplikten är ovillkorligt Behöver ej vara bevisat blotta misstanke gäller Konsultera socialtjänsten avidentifierat Anmäl även då barnet redan har kontakt med socialtjänsten En anmälan får aldrig underlåtas Samråd med arbetsledare eller kollega Rutiner skapar trygghet! Vem skriver under anmälan? Anmälningsblankett - RMR

53 Orsaker till att anmälningsskyldigheten inte alltid följs Brist på kunskap Bristande barnperspektiv Rädsla att tappa en god relation Brist på återkoppling Redan pågående kontakt hos socialtjänsten Tingberg. B, 2010 prop. 2012/

54 Socialtjänsten Brist på återkoppling från socialtjänsten uppges ofta som en anledning till att inte anmäla! 14 kap. 1 b. Socialnämnden ska på begäran av den som har gjort anmälan enligt 1, eller får på eget initiativ, informera denne om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår, om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta. Denna lag gäller från 1 januari 2013

55 Framgångsfaktorer Kunskap Rutiner på arbetsplatsen Mod ställa frågan Konsultera socialtjänst/polis Anmäl till socialtjänsten/polis Noggrann dokumentation Stöd kollegial/chef

56 Barn har rätt att få växa upp under trygga förhållanden