C-UPPSATS. Fotboll i radio eller TV?

Transkript

1 C-UPPSATS 2010:210 Fotboll i radio eller TV? Andreas Bundesen Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, produktion Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och upplevelseproduktion 2010:210 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--10/210--SE

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Radio...2 TV...3 Min erfarenhet...4 Syfte... 5 Frågeställning... 6 Avgränsningar... 7 Metod... 8 Matchanalys... 8 Intervjuer... 9 Tidigare forskning...11 Resultat...13 Matchanalys...13 Typiskt TV...14 Typiskt Radio...15 Situations skillnader...17 Bortdömda målet Målet Intervjuer...21 Analys, diskussion och slutsats...24 Rollfördelningen...24 Berättandet...26 Avgörande situationer...27 Slutsats...28 Referenser...29 Bilagor...30 Bilaga Bilaga

3 Inledning Jakobsson nickar vidare bollen, slås in i mitten från Allbäck, det är kalabalik i mitten, där är Mellberg, där är Ljungberg, och så faller Ljungberg och målvakten Buffon är ute och bollen går mot mål, i MÅL MÅL! Det är ett drömmål av Zlatan Ibrahimovic! Det är inte möjligt, han klackar bollen i mål! Det är inte möjligt (Lasse Granqvist, kommentator Radiosporten, Italien Sverige, 2-2, EM 2004) Detta referat av Zlatan Ibrahimovics klackmål mot Italien i fotbolls- EM 2004 betraktas som klassiskt. Varje gång det i TV görs en krönika, reportage, dokumentär eller inslag där detta mål ska vara med kommer Lasse Granqvist referat, för Radiosportens räkning, finnas med. Detta trots att detta referat var för radion. Varför vi uppskattar radions referat så mycket är en av frågorna jag vill ta reda på i detta arbete. Vad finns det för skillnader och likheter mellan att kommentera fotboll i radio respektive TV är en annan. Bakgrund I bakgrundsdelen vill jag visa på den väg som fotbollen i radio och tv har tagit för att se ut som den gör idag. Jag kommer kronologiskt presentera de olika medierna, var och en för sig, genom att titta närmare på viktiga händelser som påverkat fotbollssändningarna i Sverige. Jag kommer även ha en del där jag själv beskriver min egen erfarenhet av fotboll i media. Radio I Sverige är det endast Sveriges Radio och Radiosporten som sänder fotboll i radio. År 1925 startade Sveriges Radio sina första sändningar men trots att annan sport i radio funnit med redan från början har direktbevakning av fotboll motarbetats av Fotbollsförbundet. Under många år tillät förbundet inte några typer av raderingar av inhemska seriematcher, inte ens seriefinaler (Dahlén 1999, s 129). 2

4 Länge var det bara landskamper som bevakade och överrenskommelser för de sändningarna gjordes från match till match. Anledningen till denna fientliga inställning till direktsändningar av matcher berodde på att förbundet var rädda att publiken skulle svika ifall samma match kunde lyssnas på radion (Dahlén 1999, s 130). Inte fören Sportextra startade 1961 fanns det någon regelrätt direktbevakning av den inhemska fotbollen. Då tecknades ett avtal mellan Sveriges Radio och Fotbollsförbundet att Sportextra fick rätten att direktsända referat från fyra seriematcher med högst fem minuter från varje match (Dahlén 1999, s 319) började Sveriges Radio med sändningar av hela allsvenska matcher på webben. Från början var det väldigt svagt intresse från klubbarna men idag sänds varje match från allsvenska på webben (Paul Zyra, telefonintervju, ) TV Precis som radion var TVs inträde ifrågasatt av Svenska Fotbollsförbundet eftersom det fanns en oro att publiken till evenemangen skulle svika om man kunde se matcherna i TV (Reimer 2002, s 37) Däremot experimenterades det med TV- sända matcher tidigt, redan 1955 provsändes den första matchen i TV, AIK mot Norrköping i allsvenskan. Visserligen gick sändningen bara till Tekniska Högskolan där representanter från Radiotjänst, Svenska Fotbollsförbundet samt journalister skulle utvärdera försöket (Reimer 2002, s 36). Efter den provsändningen var nästa steg den första televiserade fotbollslandkampen, mellan Sverige och Ungern. Även här var Fotbollsförbundet oroliga att sändningen skulle ta publik från matchen på plats. Men när Råsunda visade sig vara nära utsålt långt innan matchen skulle spelas gick förbundet med på att sända matchen (Reimer 2002, s 37) var det fotbolls- VM på hemmaplan och Sveriges Radio satsade mycket på sändningarna ifrån det sjätte världsmästerskapet. Över 300 tekniker och övriga medarbetare tog hand om 11 direktsändningar samt filminspelningar av ytterligare 35 matcher under 12 veckor (Reimer 2002, s 45). 3

5 För TV blev sändningarna från VM en succé, många skaffade TV- licens inför VM enligt Expressen ökade antalet licenser med 1000 per dag under VM:et (Reimer 2002, s 54). 29 november 1969 är ett utav de viktigaste datumen för TV- fotbollens historia i Sverige. Då sänds för första gången Tipsextra, matchen som sänds var Wolverhampton Sunderland i den från den engelska högsta ligan. Även inför detta förslag var många tveksamma att den svenska inhemska fotbollen skulle bli lidande. Lars- Gunnar Björklund, som hade fått idén, motiverade med att engelsk fotboll spelades på lördag och skulle därför inte krocka med allsvenskan eftersom den oftast spelades på söndagar. Kontrakt skrevs och under 27 år sändes över 400 engelska matcher i svensk TV, något som skapat ett speciellt band till engelsk fotboll i Sverige (Reimer 2002, s 121). Min erfarenhet Fotboll har alltid varit mitt stora intresse. Jag började spela fotboll när jag var ca sex år gammal och håller fortfarande på. Fotbollskommenterandet är något som jag länge sett som ett drömjobb och som många andra vanliga fotbollsintresserade har jag ofta åsikter om hur kommentatorerna uttrycker sig, därför ser är detta ett ämne som intresserar mig. Radiosportens fotbollssändningar har alltid varit något som jag lyssnat på, mer när tillgängligheten av fotboll på TV inte var så stor som den är idag. Jag, liksom många av mina vänner, hade också en förkärlek att titta på bilder från TV och lyssna på ljudet från Radiosportens referat för att öka närvaron i matchen. Idag skulle jag säga att mitt fotbollsintresse, om möjligt, ännu större och jag konsumerar dagligen timtals av fotbollsrelaterad information. Som många andra har jag uppskattat radiokommentatorerna något mer än TV kommentatorerna och Lasse Granqvist har länge varit en personligfavorit, på grund av hans känsla för detaljer, förmåga att skapa spänning och kunna ge en känsla av närhet genom hela matchen. Många gånger har jag stängt av ljudet på TV för att istället lyssna på radios ljud till TV- bilderna. Vad är det så som gör att jag hellre lyssna på radioreferatet istället för TV- kommentatorerna? Det vill jag ta reda på i denna uppsats. 4

6 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader och likheter mellan att kommentera fotboll i Radio respektive TV. 5

7 Frågeställning Hur skiljer sig kommenterandet för fotboll i Radio respektive TV? Vad vill kommentatorn berätta i Radio respektive TV? För att komma fram till detta har jag valt att titta närmare på Hur skiljer sig kommenterandet i radio respektive TV på Sveriges träningslandskamp mot Wales den 3 mars 2010? Hur en kommentator förhåller sig till sin uppgift beroende vilket medier den arbetar i? (kommentator i TV, kommentator i Radio) Utifrån mina förkunskaper har jag ställt upp följande hypoteser som en hjälp till min undersökning I TV har du mer tid att presentera fakta, som inte är från matchen, eftersom publiken själv kan följa vad som händer i matchen. En kommentator i radio pratar mer eftersom han vill skapa tydliga bilder för publiken. 6

8 Avgränsningar De avgränsningar jag har gjort i mitt arbete är främst att jag fokuserar på kommentatorns roll under fotbollsmatcher som sänds med både kommentator och expert. Matcher som sändes med enbart kommentator behandlas inte i denna uppsats. 7

9 Metod Här följer en redovisning av de olika metoder som jag använt mig av i min studie. Matchanalys Den 3:e mars 2010 spelades en träningslandskamp i fotboll mellan Wales och Sveriges herrlag. Platsen för matchen var Liberty Stadium i Swansea och matchen direktsändes i Sverige både i Sveriges Radio och TV4 Sport. Paul Zyra och Ralf Edström var kommentator respektive expertkommentator för Sveriges Radio och Radiosportens räkning. I TV4 Sport var Jesper Hussfelt och Pontus Kåmark motsvarade. Genom att analysera de bägge kommentatorernas (Zyra och Hussfelt) arbete, under matchens 90 minuter, ska jag titta närmare på skillnaderna och likheter i deras agerade som kommentatorer i radio respektive TV. Jag valde att fokusera på totalt 20 minuter av matchen uppdelat i olika tidsperioder av första halvleken av matchen. De tidsintervallerna är 0-10:e minuten, 20-25:e minuten samt 40- halvlekslut av matchen. Att jag valde just dessa tidsintervaller beror på en rad olika faktorer, dels så är Radiosportens sändning emellanåt störd av Ekonyheter och resultat från andra sporter. Jag har därför medvetet valt bort de tidsperioder där de ovanstående störmomenten finns. Eftersom matchen var en träningslandskamp ville jag hellre fokusera på första halvlek eftersom matcher av den typen lätt blir sönderryckta av för många byten i andra halvlek. Tidsintervall 0-10:e minuten valde jag för att jag ville speciellt titta närmare på matchinledningen. Tidsintervall 20-25:e minuten var särskilt intressant eftersom Sverige fick ett bortdömt mål under denna period. Tidsintervall 40- halvleksslut var när Sverige och forwarden Johan Elmander gjorde sitt och Sveriges matchvinnande mål. Analysmetoden som jag valt att använda mig av är conversation analysis (CA), där Huvudintresset ligger på hur vi organiserar tal i interaktion och det innebär att man försöker anta deltagarnas perspektiv. Metoden är en produkt av etnometodologi, som studerar hur människor skapar, 8

10 återskapar och upprätthåller verkligheten genom social interaktion. (Ekström och Larsson 2000, s 225) Genom att använda mig av denna metod kommer jag på ett strukturerar sätt kunna visa hur samtalsturen är uppbyggd mellan kommentator och expertkommentator. Inom CA finns även begreppet närhetspar, det vill säga på vilket sätt kommentatorn och expertkommentatorn påbörjar fraser som skapar förväntningar för vad del tillfrågade ska svara. Turtagningsreglerna är även det en aspekt som är viktig när jag ska se på hur ordet fördelas mellan deltagarna. Andra aspekter jag kommer behandla är vad som sägs ur ett statistiskt perspektiv, det vill säga råmaterial av det som jag transkriberat. Jag kommer även se närmare på hur man i de olika medierna behandlar viktiga situationer i matchen, till exempel mål, bordömt mål, farliga situationer eller matchinledningen för att se på skillnader och likheter i kommentatorernas agerande. Intervjuer Två kvalitativa intervjuer med de två olika fotbollskommentatorer, som behandlade matchen ovan, en som jobbar med endast i radio och en som jobbar endast med TV. Radiokommentatorn är Paul Zyra, Radiosporten. TV- kommentatorn är Jesper Hussfelt, TV4 Intervjuerna ska vara standardiserade och ställas på så lika sätt som möjligt till de två kommentatorerna för att enkelt kunna jämföras. Utifrån svaren ska jag sen jämföra vilka skillnader och likheter som finns i att jobba med de olika medierna. Jag har utgått från en semistrukturerad intervju. 9

11 Samma frågor ställs till alla informanter. Frågorna har öppna svarsmöjligheter. Ger människor mer lika chans att säga sin åsikt om samma frågor. ( Huvudsakliga frågorna som jag vill få besvarat: Hur skulle de definiera skillnaden mellan deras roll och deras expertkommentators roll? Vad de vill berätta? Eventuella svårigheter? Jag kommer även vilja få svar på frågor som framkommit efter matchanalysen jag genomfört. 10

12 Tidigare forskning I detta stycke kommer jag att presentera tidigare forskning som gjorts inom samma område. Språket som brukar användas i sportsändningar finns det en del forskning på och det är vad jag kommer fokusera på. I boken Language of Sport (Beard 1998) har de genomfört en liknande undersökning mellan kommentatorns språk i radio respektive TV. Där konstateras det att den stora skillnaden är att radion inte kan förmedla några bilder. Radio uses many more words than television because sound is the only medium of communication; there are no pictures. (Beard 1998, s 77) Precis som min förförståelse så ger är den givna skillnaden mellan radio och TV att bilder kan berätta mycket om matchen. Det hjälpmedlet finns inte för TV- kommentatorn. I sin undersökning har de valt att analysera de första två minuterna av semifinalen mellan England och Tyskland i fotbolls- EM Under de två första minuterna han England göra mål. Förutom att de konstaterade att radio säger fler ord kunde de också se tydliga hur TV använder sina pauser. The pauses in the television commentary act as distinct breaks in the flow of commentary, with the accompanying pictures helping to maintain the overall cohesion. (Beard 1998, s 80) Så trots att pauserna är många i TV så hjälper hela tiden bilderna från matchen att transportera matchen vidare på ett naturligt sätt. Pauserna ger mervärde åt bilderna publiken ser. Det finns även annan litteratur som visar på att språket i kommentering av sport kan betecknas som egenartat. I Sport, Culture and the Media (Rowe 2004) beskrivs språket som kommentatorer använder. 11

13 the media sports cultural complex generates texts which, while they may be intended initially to be serious and focused on a sporting phenomenon, can be rapidly appropriated and used for quite different purposes. (Rowe 2004, s 121) Där menar man att språket som används från början ska föreställa seriöst och fokusera på ämnet kan med lätthet tas utifrån sitt sammanhang och beskriva något helt annat, det vill säga klyschor som är något som nästa alla sportkommentatorn använder sig av. Men det finns samtidigt en överrenskommelse med tittaren som oftast accepterar att språket inom sport (och fotboll) är på ett visst, förutbestämt sätt. 12

14 Resultat Här redovisar jag det resultat som jag fått fram genom att analysera transkriberingarna av matcherna i radio respektive TV. Här presenteras även intervjuanalyserna baserade på de intervjuer gjorda med Paul Zyra (Radiosporten) och Jesper Hussfelt (TV4) och Petter Johansson (Canal Plus). Matchanalys Först och främst tänker jag presentera de statistiska fakta jag fått ut av att analysera skillnader och likheter mellan att kommentera fotboll i radio respektive TV. En klar skillnad mellan radiokommenterande och TV- kommenterande var att under dessa 20 minuter som jag analyserat sades det (antal ord) relativt mycket mer i radio tillskillnad från tv. I radio sades 3923 ord under 20- minutersperioden, det kan jämföras med tv, där man under samma tidsspann sades 2301 ord. Det ger efter en enkel ekvation resultatet att i radio sades det ca 198,8 ord per minut, att jämföras med tv där ord per minut ration låg på 115,05. Då kan även nämnas att Paul Zyra, kommentatorn, säger 2756 av orden (70%) medan Ralf Edström, expertkommentatorn, yttrar 1167 av orden (30%) under samma 20- minutersperiod. I TV är fördelningen av ord något annorlunda, här står expertkommentatorn Pontus Kåmark för 925 ord (41%) och kommentatorn Jesper Hussfelt för resterande 1376 ord (59%). Även antalet märkbara pauser, ca 3-5 sekunder då ingen av kommentatorerna sa något, var betydligt större i tv jämfört med radio. I tv var det under 20- minutersperioden 48 stycken märkbara pauser. Det kan jämföras med radio där det var en liknande paus. Samspelat mellan kommentator och expertkommentator var mer jämt fördelat i radio i jämförelse med TV. Paul Zyra, som var kommentator hade 42 repliker mot expertkommentatorn Ralf Edströms 39 i radio. I TV var motsvarande siffror på kommentator, Jesper Hussfelt, 64 repliker och expertkommentator Pontus Kåmark, 29 repliker. 13

15 Typiskt TV De grundläggande dragen, som framkommit i min analys, av språket som kommentatorn använder sig av, i TV, är framförallt att kommentatorn ofta använder sig av bilderna och genom enstaka ord driver samtalet vidare. Det som binder ihop replikerna är just vad TV- tittaren ser. I matchinledningen beskriver kommentatorn Jesper Hussfelt (J) ett walesisk anfallsförsök som stoppas av svenskarna: J: Börjar med att skicka en ganska lång boll upp mot Simon Church just, Readingspelaren. (t) J: Safari (t) J: Och många funderar säkert på varför Johan Elmander har hamnat i en nummer-tio-position, bakom Ola Toivonen. (Bilaga 2) Tystnaden blir mer talande, med ganska få ord har kommentatorn under en 20- sekundersperiod refererat vad som skett i bild för att se styra in på en diskussion om anfallen Johan Elmander i Sverige. I TV ställer kommentatorn mer direkta frågor till expertkommentatorn, för att på det sättet släppa in experten i matchen. Cirka 5:30 in i matchen ställer kommentatorn Jesper Hussfelt (J) en typisk fråga till expertkommentatorn Pontus Kåmark (P): J: Känns det som om, eh det här laget sätter in pressen tidigare än vad Lagerbäcks lag gjorde? (Bilaga 2) Kommentatorns uppgift, i TV, blir ofta att ta rollen som intervjuare för att på så sätt släppa experten. Det är även tydligt att en av kommentera stora uppgifter blir att kommentera det som tittaren ser i bild, till exempel bild på någon spelare: J: Aa, härligt långt inkast och Majstorović stänger till. Ched Evans kom i djupled. (kt) Vilket anfallsvapen. 14

16 (Bild visas på James Collins) P: Aa, och här har dom ett till anfallsvapen. Det är fasta situationer. J: Gareth Bale med det långa inkastet. (Bilaga 2) I många situationer använder TV- kommentatorn ofta av bilderna som visas för tittarna för att få uppslag i det som ska kommenteras. Typiskt Radio Kommentatorns roll, i radio, är tydligare dragen mot det refererande hållet, där kommentatorn beskriver det som inte lyssnaren kan hör genom radion. Paul Zyra (P) beskriver ofta situationer mer i detalj för lyssnaren som då skapar sig en egen bild: P: Matchen är i gång och det är Wales som spelar i helrött, som har bollen, svenskarna spelar i blåa byxor och gula tröjor. Gula tröjor som är lite nydesignade men det är ingen större skillnad på dom (Bilaga 1) Kommenterandet används hela tiden för att beskriva det som inte lyssnaren kan se. Radio- kommentatorn börjar också allt som oftast med att, för lyssnaren beskriva var någonstans bollen är. Det är hela tiden bollen som är det centrala när kommentatorn ska ge bilder av hur speluppbyggnaden ser ut för lyssnaren: P: Och så kan Sverige först i andra vågen ta hand om bollen på egen planhalva det är Berhang Safari. Det här är sportextra i P4 ni lyssnar till, ljudet kommer ifrån Wales där Sverige möter hemmanationen i den tredje landskampen för året. 0-0 står det efter dessa fem minuter som vi har spelat. Bollen på Walesarnas planhalva nu, det är fyrbackslinjen Williams och James Collins som spelar, Collins som i Aston Villa, dom allra flesta spelar i antingen Premier League eller den näst högsta serien. (Bilaga 1) Bollens position i förhållande till spelare och planen här hela tiden det centrala i kommentatorns beskrivande. 15

17 Expertkommentatorn är mer passiv i radio och kommentatorn ställer sällan direkta frågor för expertkommentatorn att besvara. Istället är det ett tur tagande där kommentatorn refererar och expertkommentatorn kommenterar det i efterhand, utan att kommentatorn egentligen bjuder in expertkommentatorn: P: Och det är fortfarande Wales som har bollen. Startar ett anfall på egen planhalva, en lång boll var menad fram till Church men så kan svenskarna bryta. Här har vi Sebastian Larsson som är utanför straffområdet, tar sedan hjälp utav Olof Mellberg, jubilaren, bollen framåt mot Chippen Wilhelmsson så kommer han få en frispark efter att en walesare hängt honom i ryggen, ganska hårt så det var Gareth Bale. R: Chippen har inte varit med i matchen, Wilhelmsson, så här långt. Om undrar han haft bollen någon gång. P: En väldigt lång diagonal boll går i alla fall bröstet på Safari som tar ner den och så kan svenskarna via hjälp utav Elmander ta och starta ett anfall, men tyvärr så slår Behrang Safari bollen rätt famnen på en walesare också blir det nästan lite farligt och sen rusar Eddie Gustavsson ut skjuter bollen på svenskar så att det blir extra farligt, han hade bara kunnat sparka ut en befriande spark men (avbryts) R: Eller ta upp med händerna. (Bilaga 1) Expertkommentatorns roll bli mycket tydligare när rollfördelningen är så pass klar, det man också kan se är att risken att de båda pratar i munnen på varandra och avbryter varandra ökar i och med det. 16

18 Situations skillnader Anslaget av kommentatorerna skiljer delvis sig åt. En utav den stora märkbara skillnaden är att i radio uppmärksammas inte avspark särskilt mycket utan meningar får avslutas helt apropå nämns det att matchen är i gång. I radio används även väldigt lite utav den inledande tiden till att presentera fakta eller annan kring information, utan ganska hastigt börjar refererandet vad som händer på plan. P: Matchen är i gång och det är Wales som spelar i helrött, som har bollen, svenskarna spelar i blåa byxor och gula tröjor. Gula tröjor som är lite nydesignade men det är ingen större skillnad på dom. Wales med bollen på mittfältet, bollen kommer ut till Chris Gunter på högersidan, vi kommer dra det Walesiska laget lite senare och också återupprepa det svenska, som vi drog alldeles nyss (Bilaga 1) I TV däremot avbryter kommentatorn det som sägs och uppmärksammar att nu har startat matchen. Han väljer att välkomna alla och presenterar även relevant fakta som påverkar de båda lagens (Wales och Sverige) tidigare möten med varandra. Det följs av en tystnad, där TV- bilderna får tala. J: Välkomna allesamman, välkomman också Pontus Kåmark. Huvuddomaren Allan Black från Nordirland har blåst igång den här matchen. Och det alltså Wales som spelar från vänster i bild i den här landskampen. Dom här nationerna har möts fyra, fem gånger tidigare Sverige har vunnit fyra gånger, först gången dom mötes däremot blev det oavgjort. Sverige har alltså aldrig förlorat mot Walesarna. (Bilaga 2) Bortdömda målet I hur situationen med ett bortdömt mål för Sveriges del beskrivs finns det inte någon särskilt stor skillnad mellan radio- och TV- kommentatorn, förutom synen på situationen. Här är nedan följer bägge sekvenserna: Radio: 17

19 P: Men nu kommer Sverige med bollen i alla fall, framåt till Elmander, Elmander vad gör han, tar hjälp med bollen på kanten med Chippen Wilhelmsson utanför straffområdet, fintar då kommer med ett inlägg, bra inlägg och mål!!! R: Suveränt inlägg! P: Mål för Sverige! Med Chippen Wilhelmsson (avbryts) R: Offside vinkat! P: Ja, det är offside, jaa. R: Mycket tveksamt, mycket tveksamt. Jag förstår inte vem som, han springer in alltså Ola Toivonen så jag har väldigt svårt att det kan vara offside i det läget, men mycket, mycket bra inlägg av Christian, eller Wilhelmsson är det Christian. Det verkar konstigt. P: Ja, vi tittar på en repris, det är alltså Chippen Wilhelmsson som har bollen tar sig nästa, halvägs ner till straffområdet, nej jag tycker faktiskt han har rätt. R: Ja, han kommer lite där, det är väl tveksamt men han har nog faktiskt rätt. Det rör sig om någon millimeter där. P: Vad skönt att vi har en repris (avbryts) R: Ja, det var det faktiskt där, han kommer inte så långt bakifrån som jag trodde han sprang in där. Men det är ett suveränt inlägg av Wilhelmsson i det här läget, Ola var före sin här, tyvärr var han lite för tidig, får vi väl säga. P: Och ett väldigt orättvis mål hade det varit i så fall R: Ja, det gör ingenting. (Bilaga 1) TV: P: Här är bra läge. J: Nu då. Källström släpper mot Elmander. Wilhelmsson, tre svenskar i offensivt straffområde. Ooh där borta är Toivonen! Det är ett 1-0 Sverige, efter ett suveränt inlägg av Christian Wilhelmsson, som är tillbaka i det 18

20 svenska landslaget! Men det är flagga uppe, och då är det fortsatt 0-0. Och det är ju frågan om det där var offside. Vi får se bättre på den här bilden. Wilhelmsson rycker förbi sin spelare och det ser knappast ut som om (avbryts) P: Ha ha, det där är, nu har vi visserligen gula tröjor på oss men ja jag tycker han är precis helt i linje och naturligtvis kliver fram för att vinna den där. Jag tycker det är felaktigt beslut, visserligen lite svenskt i bakgrunden där men (avbryts) J: Nej, men här är du objektiv Pontus. Och om du då är objektiv så känns (avbryts) P: Jag tycker han är helt i linje, han är i linje, tycker jag också. Och det var ett fantastiskt inlägg också från Chippen Wilhelmsson. Bra, han behöver det för självförtroendet där ute. J: Måste kunna bedöma den situationen objektiv, det är känslan faktiskt att det är felaktigt bortdömt. J: Ja, det var bra. Det var Källström som kom farande först. J: Simon Davies slår den här frisparken. J: Ut av Toivonen, och det hade varit skönt för Toivonens del att sänka en balja i den här matchen. (Bilaga 2) Det som skiljer är att i radio berättar kommentatorn att de tittar på reprisen medan tv- tittaren kan själv följa händelseförloppet i sin TV. Och i och med att reprisbilderna rullas i tv- rutan blir TV- kommentatorerna tvingade att fortsätta prata om det bortdömda målet, medan radio kan släppa den situationen snabbare för att återgå att kommentera matchen. Längre tid läggs på situationen i TV än vad det görs i radio. Målet Precis som situationen med det bordömda målet är det inte heller någon större skillnad mellan medierna rapportering när Sverige gör matchens ända mål i slutet av första halvlek. Den stora skillnaden är att expertkommentatorn i radio, Ralf Edström är mycket mer delaktig i beskrivandet av målet och tar mycket mer 19

21 plats i denna situation jämfört med hans dito i TV, Pontus Kåmark. Här ner presenterar de olika mediernas behandling av det matchvinnande målet: Radio: P: Rasmus Elm är det som ska lägga den då, den förra hörnan var riktigt bra här kommer den, inåtskruvad och så nickas den, nä den hamnar istället hos Elmander skjuter i mål! R: Oj, oj,oj, vilket mål han gör. P: Vilket mål, Rasmus, eller eh. R: Johan Elmander P: Hörna utav Rasmus Elm så hamnar bollen hos Johan Elmander som klipper till med sträckt vrist och bollen går i krysset. R: Ja det är snyggt. Ha ha. P: Ett mycket, mycket snyggt mål utav Johan Elmander som ger Sverige ledningen med 1-0 i den fyrtiofjärde minuten efter hörna alltså från Rasmus Elm. R: Ja, han står helt fri i bortre delen, bollen passerade Mellberg som hoppade upp i luften, tar den på uppstuds i brösten låter den komma ner lite grann, dra den på volley över målvakten i krysset. Så det var ett helt underbart mål. Va kul att se sånt mål och kul för Johan Elmander också som har det svårt i Bolton. P: Det roligaste är att hans segergest, en hand upp, påminner mig om ett annat väldigt, väldigt vackert mål nämligen det som du gjorde i mot Västtyskland i VM Utan i jämförelse i övrigt. R: Ja han har lärt sig något. Ha ha. P: Alltså Sverige leder med 1-0 när vi är i den sista ordinarie minuten mot Wales, kanske inte rättvist men än dock. (Bilaga 1) TV: 20

22 J: Rasmus Elms långa hörna kan bli skott här igen, Elmander! I måååål! Där kom målet för Sverige till slut! Johan Elmander, frågan är om inte han har varit bästa svensk här i första halvlek ändå. Det är han som gör 1-0 till Sverige och den här gången är det godkänt. Han får bra träff och han smäller till efter han har tagit ner bollen med vristen. Rakt upp i bortre krysset. P: Ja det är vackert det han gör, framförallt bra här är att han vågar ha kyla och vänta ner den här bollen. Så att han får den här pendeln och bågen på, på avslutet. Vi ser det är så lätt att man vill stressa iväg det där skottet för tidigt. J: Och vilket svar av Johan Elmander som gör sitt trettonde landslagsmål i sin fyrtiosjunde landskamp, för Sverige. Det har ju liksom gått lite troll i målskyttet för Johan. Har bara det senaste året gjort fem mål totalt sett med landskamper inräknat. P: Ja, hoppas detta kan ändra matchbilden lite grann. J: Skillnaden ändå här, Pontus, kvalitén när lägena dyker upp, två väldigt fina avslut från både Elmander och Toivonen. Stor skillnad mot Wales, som haft några halvchanser. (Bilaga 2) En klar skillnad är också att replikskiftandet är större i radio än TV. Dom är kortare och fler i radio i ett snabbare tempo medan de i TV är det mest kommentatorn som står för större delen av förmedlingen av målet. Experten är mer passiv i TV än radio. Intervjuer Det som framkom efter mina intervjuer med Paul Zyra (radio), Jesper Hussfelt (tv) och Petter Johansson (radio och tv) var att alla tre hade i samma syn på hur deras roll som kommentator och expertkommentatorns roll skulle definieras. Alla var överens om att expertkommentatorn skulle ge publiken ett mervärde av det som händer på plan. 21

23 Jag kommenterar egentligen matchen, skeendena på plan. Han [experten] berättar varför saker sker på plan. (Jesper Hussfelt, telefonintervju, ) Genom analys och sitt kunnande ska expertkommentatorn beskriva det som händer på plan utifrån spelsätt, tränarinstruktioner och spelartyper. Det finns även svårigheter med det här eftersom expertkommentatorn inte alltid håller sig inom sina gränser. ibland när det blir ett mål är det han [experten] som talar om exakt vad som hänt. Vilket jag kan tycka är lite fel. Det ska kommentatorn göra medan experten ska tala om vad som var fel. Alla mål sker, per definition, på grund av någons misstag. (Paul Zyra, telefonintervju, ) Kommentatorerna beskriver det som de vill berätta ska vara av relevans för publiken. Skillnaden mellan Radio och TV blir tydlig eftersom TV har bilder som visar vad som händer. Jesper Hussfelt menar att han bara vill prata mest när bollen är i ett offensivt läge, om bollen rullas i backlinjen under en längre tid behövs det inte sägas så mycket. Under vissa delar av en match går tempot ner exempelvis då behöver jag inte kommentera om backlinjen rullar runt bollen i mellan dom. (Jesper Hussfelt, telefonintervju, ) I radio däremot blir det mer sagt hela tiden eftersom tittaren ska kunna veta att ingenting händer. Paul Zyra pratar om att ge en bild av hur spelet ser ut men även att ge bilder av saker som sker runt om kring matchen. I första hand ett flyt i det som händer på banan man ska ge en bild av vad bollen är någonstans. Vad är det som händer och sker helt enkelt. (Paul Zyra, telefonintervju, ) 22

24 Just när det gäller placeringen av var bollen befinner sig någonstans på planen är det påfallande ofta som man i radio beskriver det jämfört med TV. En företeelse som är intränad, enligt Paul Zyra. Vi [Radiosporten] när vi haft lite kurser har lärt oss att berätta var någonstans är bollen. (Paul Zyra, telefonintervju, ) TV har alltid TV- bilder för tittaren att se, så bollens position blir inte lika viktig. Däremot blir just vad TV- bilderna visar viktigare att hålla reda på för kommentatorn i TV. Jag tycker att generellt ska man försöka göra det men det är inget tvång. Vill du vara tyst får du vara det. (Jesper Hussfelt, telefonintervju, ) Kommentatorerna är bägge överens om att uppgiften skiljer sig med den stora punkten att i radio måste kommentatorn förutom kommentera matchen även vara publikens ögon och beskriva det som sker fortlöpande. Det är enligt bägge anledningen till att det sägs er i radio än i TV. Också anledningen till att expertkommentatorn kan ta större utrymme i TV. 23

25 Analys, diskussion och slutsats I denna del kommer jag utifrån de resultat jag sett i min undersökning att analysera vilka skillnader och likheter som finns i kommenterandet av fotboll i radio respektive TV. Jag har delat in min analys utifrån tre olika teman som visar på olika företeelser som är viktiga för min analys och avslutningsvis sammanfattar jag mina analyser i en slutsatsdel. Rollfördelningen Med denna rubrik menar jag hur kommentatorerna fördelar sitt arbete i mellan sig. I TV anser jag att de jobbar lite annorlunda eftersom bilden hela tiden gör jobbet att visa vad som händer kan kommentator och expertkommentator ägna sig mer åt diskussion kring ämnen. J: John Tosack heter Wales förbundskapten har ju stora internationella meriter, gamle Real Madrid tränaren. P: Mm J: Det sägs att han aldrig har smilat. I hela sitt liv. P: Haha, någon gång när han gjorde sina mål under Liverpoolsejouren kanske? J: Mm P: Forwards-legendar, både i walesiska och i Liverpools fotbollshistoria. På sjuttiotalet. (Bilaga 2) J: Och många funderar säkert på varför Johan Elmander har hamnat i en nummer-tio-position, bakom Ola Toivonen. P: Ja, jag tror att, eh, Hamrén vill testa honom eftersom han hoppas på att Zlatan Ibrahimovic ska komma tillbaks och jag tror att han ger honom den här möjligheten annars Toivonen känns ju gjuten på den platsen, bra targetspelare, eh, och ligga där och ta emot dom här långa bollarna, men just att få dom här djupledslöpningarna att kanske inte ligga högst upp på spets utan att kunna komma bakifrån från den position och, eh, löpa ut. Det 24

26 är nog tanken från Hamrén. Att kunna utnyttja den löpkapacitet och speeden som Elmander har. (Bilaga 2) Dessa båda exemplen är nu istället från TV och här ser man att utrymmet för att diskutera och prata om ämnen är betydligt större. Man ägnar mer tid åt utveckling av ämnet och har tid till det. Det betyder också att expertkommentatorn kan ta en betydligt större roll och höras mycket mer i TV- rutan än vad han gör i radiosändningarna. Tittar vi på den faktiska fördelningen av vem som säger hur mycket kan vi också se i TV pratar Jesper Hussfelt 59% av orden och Pontus Kåmark 41%. Motsvarande siffra är inte alls lika stor i radio nästan lika mycket, medan Ralf Edström som var expertkommentator pratade bara 30% procent och kommentator Paul Zyra 70%. När matcher kommer in i perioder då det inte händer så mycket brukar kommentatorer ofta prata om något för att det inte ska bli helt tyst, det är självklart. Jesper Hussfelt själv beskriver det som en onödighet och menar att han själv försöker bara prata om matchen när bollen är i offensivdel för något utav lagen. Något som jag även noterade är att I TV är kommentatorn väldigt styrd av det som visas i bild och måste därefter helst har något att säga. Radio däremot har friar tyglar och kan välja ämne fritt och oftast väljs saker som kan beskrivas för lyssnaren som inte har bilder att titta på. P: och så slutar det med ett, en väldigt lång boll upp på läktarna, på detta Liberty Stadium alldeles nybyggt, rymmer ungefär , så många är det inte här, jag skulle tippa på att de är en tusen åskådare. R: Ja, på kortsidorna är det inte folk överhuvudtaget, så kan det vara något liknande (Bilaga 1) Det här ämnet behöver TV aldrig ens snudda på eftersom tittaren själv kan se hur stadion ser ut. I radio däremot är det viktigt att ge bilder till lyssnaren. Motsvaranden exempel i TV är så fort det är en bild på Erik Hamrén, förbundskapten i Sverige. 25

27 P: Hamrén är inte nöjd med kroppsspråket, han tycker det är lite väl mycket hälar och dålig intensitet, från det svenska laget och ute och gestikulerar på sidlinjen i sitt tekniska område (Bilaga 2) Eftersom TV- bilderna visar en missnöjd Erik Hamrén är det mer ett undantag om kommentatorerna inte väljer att kommentera hans agerande. Berättandet När jag intervjuade bägge kommentatorerna beskrev de bägge väldigt lika om vad de ville berätta om matchen. Paul Zyra pratade om att i radio var lyssnarnas ögon och på så bra vis referera matchen och Jesper Hussfelt pratar om att rent kommentera spelarna och spelets gång. Innan jag jämförde de två matcherna hade jag en tes kring att i radio sa man mycket mer under en match jämfört med TV, jag ville även tro att man kunde ägna sig åt mer faktaberättande i TV eftersom bilderna förmedlande matchen undertiden. I resultatet visade det sig tydligt i radio sägs det betydligt mer under en match men att, även i motsats till min tes, sägs betydligt mer fakta kring matchen också. Med fakta menar jag information till tittaren/lyssnaren som inte bara speglar matchen och vad som händer just där och just då utan mer information av typen vilken spelare spelar i vilken klubb eller hur många landskamper en spelare har gjort. I radio var de duktiga på att krydda referaten med diverse fakta hela tiden medan i TV fanns det mer utrymme att djupare diskutera fakta. P: Wales då med bollen på egen planhalva, in i mittcirkeln kommer dom springande, Collison och så går bollen på högersidan där kommer högerbacken Chris Gunter från Nottingham uppspringandes (Bilaga 1) P: Här rensas den dock undan ganska enkelt utav Ashley Williams som får lite applåder, inte undra på eftersom mittbacken Williams är den enda som spelar på den här arenan i vanliga fall, han spelar alltså i Swansea. Sverige med bollen, nu har det lugnat ner sig vi har snart spelat i fem minuter (Bilaga 1) 26

28 Bägge exemplen ovan visar på radiomediets snabbhet och möjlighet att ge lite mer extra information till lyssnaren utan referatet av matchen, som få ses som viktigast, blir drabbat. En utav den viktigaste komponenten i en fotbollsmatch är utantvekan bollen själv. För kommentatorerna i radio är den väldigt viktig. Hela tiden när kommentatorn kommenterar vad som händer på plan påpekar alltid var bollen är i förhållande till, planen eller spelarna. Det är också en viktig ingrediens för att ge lyssnarna bilder i huvudet av vad som egentligen händer på plan. I TV nämns ordet boll 34 gånger under 20- minutersperioden och motsvarande siffra i radio är 98 gånger. Där ser man hur viktig bollen är för radio i förhållande till TV. Detta beror ju självklart på att TV ger hela tiden tittarna möjligheten att följa just var bollen är någonstans. Paul Zyra menar själv också att just att jobba utifrån positioner på bollen är något som radiokommentator får träna på, de vill hela tiden ge en bild för tittaren vem som har bollen var på plan. Avgörande situationer En utav de viktigaste slutsatserna jag gör efter jag har analyserat mitt material är att se på likheterna mellan radio och TV. När det kommer till de matchavgörande och för tittaren mest intressanta situationerna skiljer sig radiokommentatorn sig mot TV- kommentatorn. Referaten vid det bordömda målet och Johan Elmanders matchvinnande mål är väldigt snarlika och beskrivningarna av experterna är väldigt lika. Ralf Edström: Ja, han står helt fri i bortre delen, bollen passerade Mellberg som hoppade upp i luften, tar den på uppstuds i brösten låter den komma ner lite grann, dra den på volley över målvakten i krysset. (Bilaga 1) Pontus Kåmark: 27

29 Ja det är vackert det han gör, framförallt bra här är att han vågar ha kyla och vänta ner den här bollen. Så att han får den här pendeln och bågen på, på avslutet. (Bilaga 2) Det är alltså inte i de avgörande lägena av matcherna som vi hittar skillnader på kommentatorernas agerande utan snarare i de lite tråkigare partierna av matchen som vi kan se större skillnader. Slutsats Det jag kan få ut av det här, enligt mig, är att ska man se tydliga skillnader i hur kommentatorernas arbete skiljer sig i radio respektive TV är det dels i rollfördelningen där expertkommentatorn tillåts att ta mycket mer utrymme i TV eftersom TV- bilder kan låta tittare följa matchen samtidigt som expertkommentatorn pratar om situationer som varit. I radio däremot finns det, uppenbarligen inte några bilder som kan visa matchens gång utan kommentatorn måste hela tiden ge en bild av vad som händer i matchen. Det gäller även för kommentatorerna att kunna värdera när det finns utrymme att diskuterar något annat än matchens gång, tystanden får tala på ett helt annat sätt i TV. I matchavgörande situationer som kan påverka matchen, så som mål, bordömt mål eller räddning finns det inte, enligt mig några större skillnader på kommentatorernas kommenterande mer än i vem det är som kommenterar. Oavsett om kommentatorerna jobbar i TV eller radio blir de lika uppspelta av händelserika situationer, det som gör att vi uppskattar radions referat mer kan bero på, enligt mig, är att bilderna vi skapar för oss själv är oftast mer exalterande än när vi verkligen få se situationen. Vår fantasi kommer alltid göra Zlatans klack mer magisk än den är när vi få se TV- bilder på den. En annan aspekt är berättandet där i radio vill de hela tiden ge bilder till lyssnaren var bollen är förhållande till positioner på plan. Man använder i viss mån standardiserade begrepp, så som vänsterinnerposition, högerbacksposition, vänsterytterposition osv. Det är för att lyssnaren hela tiden ska vet var befinner sig spelaren när han har bollen. 28

30 Referenser Böcker Reimer, Bo. (2002). Uppspel Den svenska TV-sportens historia. Värnamo: Fälth & Hässler. Dahlén, Peter. (1999). Från Vasaloppet till Sportextra Radiosportens etablering och förgrening Värnamo: Fälth & Hässler. Ekström, Mats; Larsson, Larsåke. (2000). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studielitteratur. Beard, Adrian. (1998). The language of sport. London: Routledge Rowe, David. (2004). Sport, Culture and the Media (Second Edition). Glasgow: Open University Press. Hemsidor Semistrukturerad intervju. (2010). Hämtad 7 maj, 2010 från Muntlig källa Zyra, Paul. ( ). Kommentator på Sveriges Radio [telefonintervju]. Hussfelt, Jesper. ( ). Kommentator på TV4 [telefonintervju]. 29

31 Bilagor Bilaga 1 Radio-transkribering, 0-10 av matchen och samt P= Paul Zyra R = Ralf Edström (kt) = kortare tystnad, för att fortsätta ämne Matchen startar 10:e minuten (10,30-20,30) (matchinledning) P: Matchen är i gång och det är Wales som spelar i helrött, som har bollen, svenskarna spelar i blåa byxor och gula tröjor. Gula tröjor som är lite nydesignade men det är ingen större skillnad på dom. Wales med bollen på mittfältet, bollen kommer ut till Chris Gunter på högersidan, vi kommer dra det Walesiska laget lite senare och också återupprepa det svenska, som vi drog alldeles nyss. Ett inlägg in i straffområdet, rensas undan utav svenskarna, där är Behrang Safari som kommer bollen, lägger bollen på vänstersidan framåt och så är det en offsidestående Walesare men domaren låter det hela passera eftersom man släpper bollen, Walesaren. I mål alltså, Eddie Gustavsson som står i Österrike numera, en lång period hade han i Norge dessförinnan. Har ju varit lite från och till reservmålvakt, men nu får han starta. De är hans tionde landskamp. 33- åringen ifrån Salzburg numera alltså. Sparkar ut bollen, en liggande boll, det är inspark för Sverige. Bollen snurrar ganska mycket, det är lite blåsigt i Swansea idag. Igår hade vi en alldeles underbar vårdag, det kan man inte kalla riktigt idag. Här kommer då Walesarna med David Vaughan med bollen framåt till Ched Evans och sedan så är det så att bollen går framåt på vänstersidan. Då kommer Gareth Bale springande. Det kommer ett inlägg, nej det slutar med att det kommer bli inspark för Sverige, eh, efter en bra insats av Sebastian Larsson, som alltså är högerback idag, Birminghamspelaren, som normalt sett alltså är mittfältare i sitt hemmalag. 30

32 R: Ja det är intressant och se Sebastian här och det är en duktig passningsspelare och så. Jag hoppa, förhoppningsvis att han kan våga gå lite på offensiven sen, jag är ganska övertygad om att Erik Hamrén vill ha upp ytterbackarna här. Dom går in i lite grann, Wilhelmsson på högerkanten och Rasmus Elm vänster och släpper fram då för här på kanterna så backarna ska komma. P: Utspark ifrån Gustavsson, bollen går långt in på Wales planhalva men nickas in på den svenska, ingen har kontroll över den, bollen upp i luften så kan Walesarna och då starta ett anfall. Här kommer bollen med på högersidan, Davies, bollen in i mitten. Svenskarna får inte undan den, jo där, här kommer vi i ett kontringsläge, vi är fem mot fyra men Walesarna är väl på väg tillbaka och Elmander lugnar ner det hela, lägger bollen till vänster där vi har Rasmus Elm. Bollen sedan till Behrang Safari som får en Walesare på sig, blir av med honom men Sveriges boll hamnar hos Walesare. Lite, eh, dålig styrsel i spelet ingen får tag i bollen, jo det får Walesarna nu därför att det blir frispark efter den knuff som Ola Toivonen gjorde sig skyldig till. R: Dom pressar högt här Walesarna och ställer till problem nu. Det krävdes en vändning av Beharang Safari, normalt sett bara, han våga gör den för att det skulle höras av någonstans från meter. P: En frispark som läggs framåt, eh, höger där Behrang Safari som nickar ner bollen till så småningom Rasmus Elm. Elm lägger bollen framåt att springa på för Ola Toivonen. Toivonen springer, får inte tag i bollen, det kommer att bli svenskt inkast, halvvägs mellan mittflaggan, om det funnits någon och hörnflaggan. R: Ja dom har inga mittflaggor du, det är något nytt. Haha P: haha, eller så har dom inte R: Har dom glömt. P: Aa, det är ganska kallt som sagt, vaktmästaren behöver gå ut och göra sånt. Nå, hörnflaggor har vi i alla fall men bollen den är långt därifrån, den är vi mittlinjen, det spelas bakåt nästan farligt. Majstorovic får vända om och slå lägger bollen, inte till Eddie Gustavsson utan till jubilaren Olof Mellberg som alltså gör sin 100:ade landskamp. Men han är inte värst i det svenska laget, 106 landskampen är det för Anders Svensson. Sedan tar Walesarna hand om den boll som var 31

33 menad fram till Toivonen, men Toivonen får tag i den i andra läget, kan skjuta, skjuter men i bakhasorna på en utav Walesarna. Som kan rensa undan. Wales då med bollen på egen planhalva, in i mittcirkeln kommer dom springande, Collison och så går bollen på högersidan där kommer högerbacken Chris Gunter från Nottingham uppspringandes. Ska vi dra det Walesiska laget lite del för del. Vi har Chris Gunter, James Collins, Ashley Williams och Craig Morgan i fyrbackslinjen, (kt) säger jag när svenskarna tar bollen. Här rensas den dock undan ganska enkelt utav Ashley Williams som får lite applåder, inte undra på eftersom mittbacken Williams är den enda som spelar på den här arenan i vanliga fall, han spelar alltså i Swansea. Sverige med bollen, nu har det lugnat ner sig vi har snart spelat i fem minuter. R: Lite osäkert spel i backlinjen, tycker jag, från svensk sida, det ser lite darrigt ut, dom vågar inte slå passningarna riktigt utan blir ett dåligt uppspel dom har ett långt så att man måste försöka hålla bollen längs marken så blir det lite bättre fotboll. P: Här kommer bollen från Majstorovic men den går rätt i famnen, höll jag på att säga, på en utav Walesarna som var Ashley Williams. 5:e minuten P: Och så kan Sverige först i andra vågen ta hand om bollen på egen planhalva det är Berhang Safari. Det här är sportextra i P4 ni lyssnar till, ljudet kommer ifrån Wales där Sverige möter hemmanationen i den tredje landskampen för året. 0-0 står det efter dessa fem minuter som vi har spelat. Bollen på Walesarnas planhalva nu, det är fyrbackslinjen Williams och James Collins som spelar, Collins som i Aston Villa, dom allra flesta spelar i antingen Premier League eller den näst högsta serien. (kt) Det är lite lustigt förresten för att med tanke på medborgarskap så är ju alla britter och ibland så, eh, kan dom välja om dom ska spela i Wales eller Skottland eller Nordirland, vi tittar på laguppställningen så står det ibland varför är han Walesare, jo han har en Walesiks R: Morfar eller Farfar eller något liknande. Det var tre, fyra stycken såna. Det stod väldigt noga om det var från Wales, de flesta är alltså födda i England, Wales ska vi säga olika delar av Wales. 32

34 P: Och som sagt väldigt många unga, lovande spelare, men vi saknar ju en, nämligen den mest lovande, Aaron Ramsey från Arsenal som det var han just som fick benet avsparkat i matchen mot Stoke i helgen. Jag vet inte om ni såg dom där bilderna. R: Otäcka bilder men det är en fantastisk fotbollsspelare. Vi saknar, jag saknar Craig Bellamy också men han har varit skadad, spelade gjorde en jättematch emot Chelsea här men vet inte om han har problem men han har inte spelat i tio klubbar och är dryga trettio år så det är väl något som inte stämmer, han sa nog att han var skadad men han spelade bra i helgen. P: Han gjorde två mål för sitt Manchester City som överraskande vann på Stamfordbridge emot Chelsea. Här kommer då Walesarna efter en lite tids stiltje i spelet där inget lag har liksom fått tag i bollen kommer det ett anfall men det är en felpassning som gör att Sebastian Larsson kan lägga bollen framåt till, eh, Rasmus Elm som sätter fram foten lite farligt och då blir det avblåsning, den nordirländske domaren blåser. Bollen är just nu vid mittlinjen i Chris Gunters ägo. Gunter lägger sedan bollen framåt till, eh, Vaughan var det och sedan så kan James Collins ta den. Collins med en lång, lång boll att springa på, eh, nås den där före linjen, ja det gör den, kommer ett inlägg men i famnen, i famnen på målvakten Eddie Gustavsson. Inlägget kom från Jack Collison ifrån West Ham. Collison som, eh, enligt våra kollegor, brittiska pressen anser att han mycket att bevisa om han ska, eh, kunna spela den här matchen, har varit lite småskadad. Bollen ner på Wales planhalva i walesisk ägo. Bollinnehavet så här långt känns det som om Walesarna som har haft bollen lite mer. Det är inte offside på Collison som kommer springande, eh, med ett inlägg trodde jag, nej det är i så fall Behrang Safari som slår bollen till en hörna från höger för Wales och den första hörnan kommer när vi har spelat åtta minuter ganska exakt utav av matchen. För Wales. R: Ja, det var Simon Church här som ligger här framme och stöter hela tiden, han är snabb och kvick den lille. Starka i luften är dom, det vet vi. Framförallt James Collins då från Aston Villa. P: Simon Davies från Fulham är det som lägger hörnan från höger, bollen går utåtskruvat, nickas undan och så är det en walesare där som har chansen, 33

35 nämligen David Vaughan från Blackpool. Men så lyckas svenskarna rensa undan ganska snabbt. Sverige med bollen nu, svenskarna är väl samlade på mittfältet det hjälper inte när Rasmus Elms nick inte går fram till Johan Elmander utan till Walesare, som är i mittcirklen. R: Äh, det är blek svensk start få vi säga på. Mycket blek till och med, i det här läget som han hoppar här Alm, Elm då ska han ju ta den på brösten naturligtvis i stället för att dämpa med huvudet, det är mycket svårare. Nu har vi i all fall bollen i svensk ägo. P: Jag tror att det är så här att vinden, trots att den här stadion är som en gryta, nog är ganska kännbar, den är lite motvind för Sverige. R: Men då får dom slå bollen längs marken. P: Måste få tag i den också. Nu är det Walesarna som har den igen vid mittlinjen, eh, startat ett anfall från vänstersida snygg klackning, bollen går fram där är det väl ändå Collison har den och så bollen bakåt och så kan svenskarna rensa undan. Dom är lite fyndiga Walesarna medan Sverige har väldigt tjå att få tag i bollen. Nu går bollen i alla fall framåt till Ola Toivonen som inte få tag i den för där jobbar Craig Morgan väldigt bra, vänsterbacken och får undan den och vi konstaterar att vi har spelat drygt nio minuter utav matchen så är det fortfarande mållöst mellan Wales och Sverige i Swansea. (paus 35 sek, radiosporten går till ishockey på Hovet) 20:e minuten 25:e minuten (30,30-35,30) (bortdömt mål) P: Sverige med bollen på egen planhalva med Berhang Safari som tittar sig omkring, får inte mycket hjälp så han får slå en lång boll in i mitten där är Elmander som bröstar ner bollen och så kan Sebastian Larsson komma springande från sin högerbackposition. Han är nu ganska högt upp nästan i högerytterbacks, högerytter position när bollen hamnar i mitten och Sverige har lite kontroll över bollen utan för straffområdet. Bollen in i mitten mot Rasmus Elm men så nickas bollen undan av Collins, som har varit väldigt bra såhär i inledningen. Vi har spelat tjugo minuter, 0-0 Wales Sverige i Swansea alltså. Sverige med lite bättre kontroll nu. Bollen är på den egna planhalvan Behrang 34