Lugn i stormen. Sex arbetsplatser som förbättrat sin miljö. Ett magasin om hot och våld på jobbet

Transkript

1 Lugn i stormen Ett magasin om hot och våld på jobbet Så lyckas Jan Eliasson i sina förhandlingar. Makt och rangordning i djurens värld. Möt rånaren som bytte sida. Framgångsrika preventionsprojekt: Sex arbetsplatser som förbättrat sin miljö.

2 Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor. AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldrarledighet. Vi ägs av arbetsmarknadens parter och försäkrar anställda inom det privata näringslivet, kommuner, landsting och regioner. Genom kollektivavtal är drygt fyra miljoner människor försäkrade hos oss. Läs mer om vad vi kan göra för dig på afaforsakring.se.

3 FÖRKLARING Bra att veta innan du börjar läsa. Mellan 2009 och 2012 drev AFA Försäkring preventionsprojektet Hot och våld. Där ingick arbetsplatser inom individ- och familjeomsorgen, skolan, äldreomsorgen, ambulanssjukvården, funktionshinder samt psykiatrin. Uppdraget kom från Sveriges Kommuner och Landsting samt fackliga organisationer. Syftet var att hitta metoder och verktyg som förebygger hot och våld på arbetsplatsen. Nästa steg är att sprida kunskapen till andra kommuner, landsting och regioner. Det sker under samlingsnamnet Bättre beredd än rädd. Det här magasinet är en del i spridningen. Vår önskan är att lyfta frågan och skapa en bredare debatt samtidigt som fler medarbetare får möjlighet att påverka och förbättra sin arbetsmiljö. På suntliv.nu finns det metoder och verktyg för dig som vill bidra.

4 Lugn i stormen Ett magasin om hot och våld på jobbet Så lyckas Jan Eliasson i sina förhandlingar. Makt och rangordning i djurens värld. Möt rånaren som bytte sida. Utges av AFA Försärking Stockholm Läs mer på suntliv.nu Ansvarig utgivare Annika Nilsson annika.nilsson@afaforsakring.se Infobahn Reklambyrå Bellmansgatan Stockholm Telefon Texter Tobias Hammar Michael Nyhaga Anders Ahlbom Anette Iacobaeus Foto Daniel Sahlberg Pontus Johansson Jarl Fernaeus Cecilia Elander Illustrationer Jesper Årfors Annika Jacucci Wirensjö Francisco Santos Framgångsrika preventionsprojekt: Sex arbetsplatser som förbättrat sin miljö. Tryck Östertälje Tryckeri, mars 2012 Tryckt på miljövänligt papper. Ledare När det inte räcker med en rapport. Hur förmedlar man resultat och insikter från ett stort projekt? En korrekt och konventionell metod är att dokumentera allt i en rapport. Problemet är att informationen då riskerar att bli svåröverskådlig. Därför väljer vi här en alternativ väg; ett magasin som är mer inspirerande och ger dig fler infallsvinklar. Det handlar om hot och våld på arbetsplatsen. En fråga som i preventionsprojektet Hot och våld har lyfts genom sex lokala projekt från den offentliga sektorn. I magasinet berättar vi mer om vad som hände på de olika arbetsplatserna. Men vi belyser också hot och våld från flera andra vinklar. Du får möta allt från före detta rånare till fredsmäklaren och diplomaten Jan Eliasson. Summan av alltsammans är massor av kunskap, värd att sprida vidare. Vi hoppas att Lugn i stormen blir en katalysator som får dig att reagera och agera. Vill du påverka? Starta en dialog på din arbetsplats, inom din kommun eller ditt landsting? Valet är ditt. Trevlig läsning och lycka till. Och du, sprid gärna magasinet vidare. 2

5 Innehåll 4 5 Den talande statistiken och Röster på stan. 6 7 Det hänger på arbetsmiljön. Fyra varianter av våld. 8 9 Ljust, fräscht och säkert Sex pionjärer som tog chansen Med ord som vapen. Möt Jan Eliasson som lät doften av kaffe leda vägen till dialog Gemensam sak i Småland Ordets makt och språkets nyanser Ingår etik i yrkesrollen? Från polisanmälan till domstol Sex timmar som avgör allt Den svåra konsten att bemöta. Genom att arbeta med bemötandefrågor får personalen vid Mälarsjukhusets psykiatri en tryggare arbetsplats Du kan påverka En mycket väl godkänd utbildning Olika sidor av samma händelse Starka vi-känslor. Hur gör djur? Glöm tanken på att helt eliminera hot och våld på alla arbetsplatser. Konfliker, mobbning och konkurrens förekommer naturligt hos alla däggdjur En gatusmart väg till ökad förståelse Så går du vidare efter en incident Vad lagen säger? När nätet blir ett hot Socialsekreterarna som växte. Från den lilla människan till samhället i stort. Det komplexa sambandet bakom hot och våld. 58 Så får du ersättning. 3

6 Den talande statistiken. 12% Godkända arbetsolycksfall som uppkommit genom hot och våld bland kommun- och landstingsanställda Fördelning på yrkesgrupp. Antal = Av de allvarliga arbetsolycksfallen beror 12 procent på hot, våld eller rån. Skadeår % ,4% Mentalskötare 16,9% Förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare 12,8% Lärare och skolledare 5,4% Psykologer och socialsekreterare 5,4% Sjuksköterskor och barnmorskor 2,3% Övriga yrkesgrupper 36,9% Undersköterskor och vårdbiträden Procentuell andelsutveckling av de vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall. Skadeår ,4 13,6 14,6 6,2 26,3 39,4 13,8 12,0 6,4 28,3 40,5 14,8 10,7 7,5 26,5 41,2 13,5 12,2 6,8 26,4 41,0 11,5 11,2 6,2 30, Skadeår Övriga händelsetyper Maskiner för bearbetning och framställning Hot, våld och rån Fall från höjd Fall i samma nivå Psykologer Poliser Väktare Kuratorer Lärare Socialsekreterare Yrkesförare Mentalskötare De yrkesgrupper som är vanligt förekommande bland hot- och våldskadorna. Informationen kommer från AFA Försäkrings redovisning Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro från Den finns att ladda ner på afaforsakring.se 4

7 Röster på stan. Vi gick ut på Södermalm i Stockholm och frågade människor om deras erfarenheter av hot och våld. Här är fyra svar. Noterbart är att ingen egentligen ansåg att frågan lyfts eller debatteras på ett sätt som verkligen märks. Vad ska man göra åt problemet med hot och våld på arbetsplatsen? Det är otroligt viktigt att personalen känner trygghet. På en akutmottagning kan vakter vara en bra hjälp. Om något händer måste det rapporteras. Mia Björklund, sjuksköterska, 40 år. Hur tycker du man ska angripa frågan? Genom att lyfta den. Hot och våld är ett samhällsproblem och kan inte begränsas till arbetsplatsen. Våldsbenägna människor agerar oavsett plats. Jonas Clefström, art director, 40 år. Vilka yrkesgrupper tror du är mest drabbade? Jag kan tänka mig att det är fängelsepersonal, mentalskötare, parkeringsvakter och folk inom äldrevården. Det är nog väldigt nischat. Mats-Peter Horm, webbutvecklare, 32 år. Har du någon gång blivit utsatt för hot eller våld på ditt jobb? Inte själv, men det har hänt andra här i butiken. Oftast är det snattare som hotar. De säger att de ska vänta utanför när vi stänger. Nurten Ayanolgu, butiksbiträde, 52 år. 5

8 ARBETSMILJÖ Det hänger på arbetsmiljön. Hot och våld i arbetslivet beror ofta på den övriga arbetsmiljön. En halv miljon anställda drabbas årligen, och kvinnor inom offentlig sektor tillhör de mest utsatta. Text: Michael Nyhaga. Foto: Cecilia Elander. Hot och våld i arbetslivet har mycket att göra med den övriga arbetsmiljön. Statistiken visar att risken för att bli utsatt för hot eller våld på jobbet ökar om arbetsmiljön ser ut på ett visst sätt som att man arbetar mycket ensam, har det stressigt, eller saknar kontroll över sina arbetsuppgifter. Dessutom hänger trenden för hot och våld i arbetslivet ihop med trenden för sjukskrivningar, och antalet sjukskrivna påverkas av arbetsmiljön och nedskärningar. Hot och våld på jobbet, framför allt i offentlig sektor, blev allt vanligare under nittiotalet när sjukskrivningarna steg och stora neddragningar gjordes inom kommuner och landsting. När sjuktalen började sjunka i början av 2000-talet drabbades färre av hot eller våld på sina arbetsplatser. I övriga samhället låg våldssiffrorna enligt brottsstatistiken kvar på samma nivå medan det blev vanligare med våld på arbetsplatserna under nittiotalet. Det var alltså inte ett förändrat samhällsklimat som gjorde att våldet ökade i arbetslivet. De som drabbas av hot och våld på jobbet återfinns till stor del inom offentlig sektor, och fler kvinnor än män drabbas. De mest utsatta kvinnorna finns inom vård- och omsorgsarbete, och de mest utsatta männen arbetar med säkerhetsarbete, som poliser eller väktare. Gemensamt för de mest drabbade yrkesgrupperna är att det är yrken där man arbetar med människor som är i behov av hjälp. Psykologer, lärare och socialsekreterare är några andra exempel. De övriga fallen av hot och våld i arbetslivet är till stor del rån av butiker, värdetransporter eller banker. Hur många som drabbas beror lite på vilken statistik man tittar på. Men alla siffror visar att hot och våld är ett omfattande arbetsmiljöproblem. Enligt Arbetsmiljöundersökningen som utförs av Brottsförebyggande rådet och Arbetsmiljöverket drabbades under 2008 närmare var femte kvinna och var tionde man av hot eller våld när de arbetade. Det motsvarar cirka en halv miljon fall per år i Sverige. Gemensamt för de drabbade är att de arbetar med människor som behöver hjälp. 6

9 Det vanligaste våldet utförs av personer den utsatte arbetar för. Fyra varianter av våld. Våldet på arbetsplatserna skiljer sig åt när det gäller förövare och offer. I vissa fall kommer det plötsligt och förövaren är okänd, i andra fall kommer det från någon man arbetar dagligen med, och kan kopplas till beslut och handlingar i jobbet. Det vanligaste våldet i arbetslivet utförs av personer som den utsatte arbetar för: patienter, brukare, klienter och andra som du är anställd för att hjälpa, vårda eller bevaka. Det är oftast personer den utsatte känner, kanske arbetar dagligen med, och som på något sätt är i en beroendeställning. Våldet är oftast direkt kopplat till arbetsuppgifterna, som att en vårdare ska duscha en brukare, eller att en socialsekreterare nekar en sökande ekonomisk hjälp. I dessa fall är det oftast möjligt att i förväg ana vilka situationer som kan leda till problem, och våldet är i allmänhet, men inte alltid, lindrigt. En annan typ av våld på jobbet är det som utförs av okända gärningsmän som den drabbade saknar relation till. Vanligtvis handlar det om rån. Kassabiträden, butikspersonal och bankanställda är särskilt utsatta. Sådant våld kan sällan förutsägas. Det är plötsligt och kan variera från hot till allvarliga attacker med vapen. Det här våldet är rent kriminella handlingar som inte kan kopplas till den drabbades arbetsuppgifter. En tredje typ av våld är det som sker mellan kollegor på arbetsplatsen eller mellan chefer och underordnade. Det är nästan aldrig fysiskt våld. Det kan handla om mobbning, trakasserier, mer eller mindre uttalade hot för att påverka beslut, eller sexuella övergrepp som sker via mejl, under möten eller i andra sociala sammanhang. Det kan vara svårt att peka ut den typen av våld, och det finns nästan alltid en relation mellan förövare och offer. Forskare talar ibland också om så kallat strukturellt våld övergrepp från en organisation eller institution gentemot en enskild person. Slutligen finns våldet som de anställda själva står för. Våld som utövas i tjänsten är en fråga som kan väcka funderingar och olust. Poliser måste ibland använda våld. Att använda våld kan också vara nödvändigt inom exempelvis psykiatrisk vård när en patient är våldsam. Det är viktigt att diskutera även detta på jobbet. Osäkerhet över om man gör rätt i sitt arbete, så kallad moralisk stress, kan ge såväl stressymptom som ohälsa. Källor till texterna: Brottförebyggande rådets Våld i arbetslivet en kriminologisk kunskapsöversikt, rapport 2010:4; Statistiska centralbyrån (undersökningar av levnadsförhållanden, Arbetsmiljöundersökningen, Fokus på näringsliv och arbetsmarknad: Hot och våld i arbetslivet), suntliv.nu 7

10 ARBETSMILJÖ Ljust, fräscht och säkert. Ljud, ljus, färger, möblering en genomtänkt inredning kan bidra till att minska riskerna ordentligt för hot och våld på en arbetsplats. Allt handlar om vilken typ av beteende man vill locka fram hos människorna som rör sig där, menar inredningsarkitekten Alexandra Moore. Text: Tobias Hammar. Illustration: Annica Jacucci Wirensjö. De flesta av oss känner det i magtrakten. Vi kommer in i en ljus, luftig, välkomnande entré och blir omedelbart på gott humör. Vi tränger oss in i ett litet, oordnat och skumt upplyst rum och drabbas genast av onda aningar. Omgivningen påverkar både vårt välbefinnande och vårt beteende ofta utan att vi är medvetna om vad som pågår. Miljön är oerhört viktig, oavsett om vi pratar om en byggnad eller natu- ren. Via omgivningen får vi en mängd sinnesintryck, som vi sedan tolkar och omvandlar till beteenden. Ser vi något behagligt och fridfullt handlar vi därefter och tvärtom, säger Alexandra Moore. LJUD Viktigt för att skapa atmosfär och påverka beteenden. IKEA-varuhusen spelar till exempel Bron över floden Kwai strax före stängning, för att få folk att vandra snabbare mot utgångarna. Ljud kan också användas för att lugna, varna eller påkalla människors uppmärksamhet. MÖBLERING Skapar både trygghet och rätt flöden. Mjuka soffor i en entré inger ofta besökare en känsla av lugn och ro. De kan också få folk att stanna upp, så att inte personalen blir lämnad ensam. Gångstråk förbi riskabla platser är också ett sätt att minska risken för hot och våld, liksom detaljer som växter och rinnande vatten. 8

11 Hon arbetar som inredningsarkitekt med fokus på välbefinnande och effektivitet, och har även forskat i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. En viktig del av hennes arbete handlar om att skapa motiverande innemiljöer och att bygga bort risken för hot och våld på kontor och arbetsplatser. Det första hon brukar råda sina uppdragsgivare till är att ordentligt analysera vilka risker man står inför och vilka orsaker de kan tänkas ha. Det är viktigt att definiera nuläget och hur det har uppstått. Jag brukar fråga vilken arbetskultur och historia man vill släppa taget om, och vilken atmosfär och kultur man vill ta med sig framöver. Med arkitektur kan man påverka ganska mycket, säger hon. Bland det viktigaste man kan göra när man inreder en arbetsplats är att ge den rätt ljus och färgsättning, menar Alexandra Moore. Genom att lysa upp en normalt skuggig plats och ge den rätt färger kan man synliggöra mycket av det som händer där. På samma sätt bidrar öppenhet övare genom att bygga vindfång eller slussar i entréer. Men det är också möjligt att förebygga hot och våld med hjälp av ljud, menar hon. och transparens, Ljuddesign är tilltaövare gärna med genomskinliga dörrar och glasväggar, till att försvåra ljusskygga aktiviteter. Alexandra Moore. lande eftersom det både är trevligt och enkelt. Du kan till exempel lägga in ljud i en reception som Sedan är det oerhört viktigt att placera ut smarta flöden och kommunikationsstråk i en byggnad, så att folk får lätt att överblicka interiören, tillåts strömma fram och tillbaka på ett ordnat sätt och får möjlighet att kommunicera utan att störa andra än eventuella förövare. talar om att en besökare har anlänt, eller i en lång korridor, så man hinner vända uppmärksamheten mot ljudet. Ibland kan det även behövas mer rigorösa säkerhetsanordningar, som kameror, säkerhetsglas och grindar. Men även dessa är viktiga att bygga in på ett naturligt sätt i miljön. Även det som är direkt säkerhetsstödjande måste vara estetiskt tillta- Tydliga gångstråk förbi elevskåpen i en skola eller en soffgrupp i en reception kan till ser det. Och rör det sig om allvarliga lande, så att man inte blir rädd när man exempel skapa flöden som gör att folk inte känner sig ensamma eller utsatta där. En annan lösning kan vara att försvåra passager för eventuella för- hot måste man ofta ta till mer ordentligt förebyggande åtgärder. Många situationer kan inte ens den bästa arkitektur ta hand om. LJUS OCH FÄRG Rätt ljus och färg är centralt för att skapa trygghet bland människor i oroliga miljöer. Blågröna skalor och en mjuk, diffus ljussättning kan exempelvis bidra till att få folk att känna sig lugna. Dagsljus är också viktigt det är alltid på mörka platser som risken för hot och våld är som störst. MATERIAL OCH FORM Transparenta väggar och dörrar och arbetsmiljöer med olika hyll- och bordsnivåer skapar öppenhet och synbarhet, vilket är viktigt för att ta bort utrymmen där hot och våld kan passera obemärkt. Undvik gärna vassa kanter och lösa föremål som kan missbrukas för vandalisering. 9

12

13 Med orden som vapen. diplomati. Att vara professionell men samtidigt våga bjuda på sig själv. Det är Jan Eliassons grundrecept till framgång i medlingar. Möt mannen som lät doften av kaffe leda vägen till en dialog mellan Iran och Irak. Text: Anders Ahlbom. Foto: Daniel Sahlberg. Jan Eliasson nyser och hostar. Han beställer färskpressad juice och snyter sig ideligen. Men ber, förstås, om ursäkt och förklarar orsaken. Förkylningen är ett resultat av kombinationen tunna skor och utomhusvistelse i snö under sonens bröllop. Den professionella sidan visar Jan Eliasson upp på en gång. Han är påläst om bakgrunden till intervjun, han säger att ämnet är viktigt och angeläget för att vi ska få arbetsplatser som fungerar. Och det personliga låter inte heller vänta på sig. Han är öppenhjärtig och det finns en glad och nyfiken glimt i de bruna ögonen. Vad är diplomati för dig? Att finna samförståndslösningar, i mitt fall fredliga lösningar i konflikter med hjälp av diplomatins metoder där de viktigaste elementen är språket, tidpunkten när man agerar, kulturförståelse och vikten av personliga relationer. Jan Eliasson plockar upp ett litet och ganska medfaret häfte ur fickan. Det är FN-stadgan. Han slår upp kapitel sex, Fredlig lösning av tvister, och citerar: I varje tvist ska partnerna i första hand uppnå en lösning genom förhandling, undersökningsförfarande, medling, förlikningsförfarande, skiljedom, rättsligt avgörande, anlitande av regionala organ eller avtal eller genom andra fredliga medel efter eget val. Det här kapitlet används för lite. Ute i världen men också på olika plan i samhället. Det är väldigt lätt att hamna i kapitel sju som handlar om hur man agerar i händelse av hot mot freden. Hela mitt liv har gått ut på att värna om fredliga lösningar innan något händer. Jan Eliassons meritlista är imponerande. Som diplomat har han medlat i internationella konflikter i över 45 år. Varit svensk FN-ambassadör, ordförande för FN:s generalförsamling, sändebud på uppdrag av Kofi Annan och Ban Ki-moon samt Sveriges utrikesminister. När det gäller frågor om hot och våld på arbetsplatser säger Jan Eliasson sig inte kunna ge några specifika råd. Däremot menar att han det finns en del övergripande värden som alltid är grunden till diplomati och förståelse människor emellan. Oavsett sammanhang. Vad är viktigast att tänka på i en medling? Man måste förstås vara förberedd och påläst om konfliktens karaktär. Jag tycker också det är viktigt att sätta sig in i andras kultur, historia, traditioner och religion så att det finns en klangbotten i dialogen. Det handlar om att visa respekt. Då tror jag att man bygger upp ett förtroende. Nu gör jag inte det enbart i något slags manipulerande syfte, jag är av naturen väldigt nyfiken. Hur mycket spelar personligheten in, förutom yrkesrollen? Mycket viktigt. Man kan inte bortse från den tillit man skapar genom att till exempel vara avspänd och personlig. Och att man bjuder på sig själv. Eyvind Johnson skriver i Krilonromanen att det var först när han vågade vara personlig som han började erövra världen. Ord då? Jag kan ge exempel på ord som räddat liv. När jag förhandlade i Sudan så bytte vi förhandling; från eld upphör, som var omöjligt att få igenom eftersom det var en militär term, till humanitär korridor, som var en humanitär term. Det var mycket lättare att acceptera för de inblandade. För en diplomat är orden som 11

14 Jag kan ge exempel verktygen för en god hantverkare. Det gäller att ha rätt ord till varje situation, och man har stor glädje av att känna till alla nyanser. Ord är för mig detsamma som handling. Det finns alltså en hel uppsättning verktyg att ta till. Till dessa hör också kroppsspråket menar Jan Eliasson. Det visar om man är med eller inte i en dialog. Samtidigt gäller det att även här vara medveten om skillnader i olika kulturer. Med årens lopp har jag lärt mig att vi människor tror att det är rationella faktorer som ligger bakom våra beslut. Men väldigt ofta är det tvärtom. Därför gäller det att välja rätt ord vid rätt tidpunkt, och ha respekt för det undermedvetna, det känslomässiga. Hur gör du om dina verktyg inte fungerar som de borde? Jan Eliasson skrattar till. Det är väl mitt masochistiska öde att hamna i de situationerna. Nej då, skämt åsido så finns det ju alltid flera parter i alla medlingar och det måste finnas ett minimum av politisk vilja från motparterna. En medlare är ungefär som den som drar en häst till ett vattenhål. Man kan dra och streta, men det går inte om hästen inte själv är törstig eller själv vill. Parterna måste inse att det ligger i egenintresset att till exempel hellre välja en fredlig lösning än att ta till vapen. Har man inte det är det svårt att göra något åt det som utomstående. Varför är ultimatum mindre lyckat som lösning? De flesta människor reagerar instinktivt negativt mot hot. Och påtryckningar. Jag är själv oftast motståndare mot sanktioner som drabbar en hel befolkningsgrupp eller nation eftersom det alltid finns samvetslösa ledare som utnyttjar det för sina egna syften. Till exempel för att få en organisation som FN att framstå i dålig dager. Jag tror som sagt på ordets förlösande makt. Inbyggda och uppdämda olustkänslor måste ut och när människor väl får sitta ner och föra dialog sänks aggressionsnivån. Hur får du människor att börja tala? Det måste lockas fram. Man behöver inte bara sitta vid förhandlingsbordet tillsammans med tolkar och så. Jag vill alltid träffa folk lite vid sidan om, koppla av, och få dem att tala på ett mer vänskapskapligt sätt. 12

15 på ord som räddat liv Jag minns en gång i Genève när förhandlingsläget var svårt mellan Iran och Irak. De ville inte ens prata med varandra fast vi hade börjat förhandla. De vägrade till och med att ha förhandlingsborden mitt emot varandra, utan riktade sig direkt till tolkarna och oss medlare. Då kom generalsekreteraren Pérez de Cuéllar och jag på att placera ett kaffebord emellan dem. Vi bad personalen att göra kaffet extra starkt och servera det i kannor, och sedan dröjde vi medvetet med att ta paus. Till slut slog kaffesuget till, man började skruva på sig och ville ha paus. Tack vare kaffebordets placering var båda sidor tvungna att mötas, och det visade sig att de behärskade varandras språk och började prata direkt med varandra när de hällde upp kaffet. När vi kommer in på problemen med hot och våld på arbetsplatsen menar Jan Eliasson att dialogen är viktig även här. Om det är möjligt gäller det också, precis som i en medlingssituation, att få alla att inse att konflikter inte ligger i någons egenintresse. Jan Eliasson gör liknelsen med ett skepp där alla har att vinna på ett gemensamt förtroende. Blir det riktigt blåsigt är det viktigt att man har stöd och förtroende för varandra. Att maskinisten får förtroende av kaptenen och tvärtom. Ett happy ship på en skola gör till exempel att du får en utbildning som är bra, du får lärare som är nöjda och du får slutresultat där du arbetar gemensamt. Jag försöker se människor, försöker få dem att förstå att det är en investering att lyckas komma överens. För mig har det varit naturligt att i mitt arbete låta alla vara med och lyssna på mitt upplägg. Men det gäller också att sätta standarder. Folk ska känna att de måste leverera. Jag förväntar mig att min personal ger allt de kan. Det ger också ett slags ägarskap kring arbetet och vägen framåt. Fakta Namn Jan Eliasson. Född 1940 i Göteborg. Tidigare uppdrag Utrikesminister, ambassadör och ordförande i FN:s generalförsamling. Bland annat. Gör nu Vice generalsekreterare på FN. Styrelseordförande i WaterAid Sverige. Bland annat. Håller på GAIS. 13

16 PREVENTIONSPROJEKTen Sex pionjärer som tog chansen. Projektet Hot och våld genomfördes mellan 2009 och 2012 av AFA Försäkring på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och fackliga organisationer i samverkan. Syftet var att försöka komma tillrätta med ett stort arbetsmiljöproblem: Minst en halv miljon svenskar hotas eller utsätts för våld på jobbet varje år. Sex offentliga verksamheter deltog för att förbättra arbetsmiljön. Text: Michael Nyhaga. Foto: Daniel Sahlberg. Bland de arbetsplatser som är mest drabbade av hot och våld finns inom offentlig sektor och i arbete med människor som behöver hjälp och stöd. Problemet är vanligt inom framförallt äldreomsorgen, skolan, socialtjänsten och vården. Sex verksamheter inom skola, vård och omsorg valdes ut för att delta. Alla gjorde de något åt det som verkar vara så svårt att komma tillrätta med: tjuvnypen under duschningen, de inlindade hoten på socialkontoret, tumultet på skolgården, barn som kastar sten mot ambulansen, den plötsliga ryggknuffen i boendeköket etc. Hot och våld är inget lätt problemområde. Ibland kan det till och med vara svårt att avgöra om man blivit utsatt. Och ska man anmäla det som har skett? För att överhuvudtaget komma åt problemet måste det först synliggöras. Därför måste hot- och våldshändelser på jobbet anmälas och alla delprojekten i Hot och våld har arbetat med att förbättra den så kallade incidentrapporteringen. De sex medverkande organisationerna har använt sig av allt från utbildning och bemötande till specifika riskbedömningar av arbetsmiljön i sitt arbete mot hot och våld. Samtliga arbetsplatser har systematiskt kartlagt problemen, involverat många i organisationen, haft ett bra samarbete mellan fack och arbetsgivare och låtit projektarbetet ta tid. Projekten har förankrat frågan om hot och våld på många nivåer i organisationen. Det är lätt att tänka att om man har ett problem så går man direkt på åtgärder, men istället har delprojekten gjort en grundlig analys och utifrån den gjort aktiviteter som sedan följts upp. En framgång är att projektarbetet har fått ta tid. Det är lätt att bara springa på, säger Annika Nilsson, projektledare på AFA Försäkring för det nationella Hot och våldprojektet. 14

17 Det gäller att lyssna och förstå varför en patient är arg. Under projekttiden har flera utvärderingar av arbetet mot hot och våld genomförts. Det har inte enbart handlat om att mäta förändringar utan om att diskutera vad som har fungerat bra och vad som har behövt förbättras. Det är lika viktigt att titta på hur arbetet bedrivs, som på vad man gör, säger Annika Nilsson. I många fall har de deltagande organisationerna fått en bättre arbetsmiljö även på andra sätt, därför att hot och våld hänger ihop med den övriga arbetsmiljön. Det är betydligt vanligare vid ensamarbete, när man är mycket stressad på jobbet och saknar kontroll över sin arbetssituation. Det visar statistiken. De sex organisationerna inom fyra kommuner och två landsting har hanterat problemen med olika infallsvinklar och åt gärder, men den gemensamma nämnaren är bättre rapportering av incidenter och en grundlig kartläggning av problemen. Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har träffat ungdomar och förbättrat allmänhetens förtroende för ambulansen. I Nynäshamn har fyra skolor arbetat särskilt med vi-känsla och samhörighet. I Angered har socialtjänsten försökt få utsatt personal att polisanmäla hot och våld. På Liljeholmens gruppbostäder bemöts de funktionshindrade på ett nytt sätt och hur patienterna bemöts har varit en nyckel fråga också på Mälarsjukhusets psykiatriska avdelningar. I Nybro upptäckte de anställda inom äldreomsorgen och skolan att arbetet med bemötande och kommunikation förde med sig andra positiva effekter för arbetsmiljön. Det här är sex exempel på ett lyckat arbete mot hot och våld på jobbet kan gå till. 15

18 Psykiatri, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Den svåra konsten att bemöta. Genom att arbeta med bemötandefrågor får personalen vid Mälarsjukhusets psykiatri en tryggare arbetsplats. Som vårdare av psykiskt sjuka har de mycket makt, och patienter som känner att man inte lyssnar på dem kan bli aggressiva. Text: Michael Nyhaga. Foto: Daniel Sahlberg. Vi avgör när du får gå ut och när du får dricka kaffe. Patienten känner ofta maktlöshet inför oss. En patient som blir hindrad kan lätt ta till våld och bli aggressiv, säger Niklas Larsson, lokal projektledare för Hot och våldsprojektet vid Mälarsjukhusets psykiatri. En sak som de tidigt såg var att de behövde arbeta med kommunikation och bemötandefrågor. Under projekttiden har man därför sökt, och funnit, en arbetsmetod där man aktivt arbetar med sådana frågor. Valet föll på Terma Terapeutiskt möte med aggressivitet som är en modell för att hantera hot och våld som utvecklats särskilt för psykiatrisk verksamhet. Terma är en svensk vidareutveckling av en norsk metod som kallas Bergenmodellen, efter sjukhuset där den skapades. Terma lägger stort fokus vid bemötande och kommunikation, och tar samtidigt ett helhetsgrepp på problemet med hot och våld. Det gäller att lyssna och förstå varför en patient är arg och fråga sig hur man kan göra det lättare för honom eller henne. Vi måste förstå den situation vi befinner oss i och analysera patienten, säger Niklas Larsson. Thomas Haag, skötare vid psykiatriska kliniken och medlem i projektets styrgrupp, är positivt överraskad över metoden. Bemötande är väldigt svårt. Personer och situationer är så olika att jag hade svårt att förstå hur man skulle kunna utbilda i det. Men med den här utbildningsmodellen verkar man kunna göra det på ett bra sätt, säger han. Terma innebär att personalen arbetar med etiskt förhållningssätt och konflikthantering. Metoden har också en rent fysisk självskyddsdel med tekniker för fasthållande, nedläggning och så kallad bältesläggning. Greppen och självskyddsteknikerna är utformade för att vara så säkra som möjligt för både patienter och vårdare. Terma-modellen har en pedagogisk uppbyggnad som gör att inlärda kunskaper stannar kvar inom verksamheten. Verksamheten utbildar sina egna instruktörer som sedan utbildar sina kollegor. Instruktörerna får också kontinuerlig vidareutbildning i metoden. Det etiska förhållningssättet är ett viktigt inslag. Skillnaden ligger bland annat i hur man pratar med patienterna. Att man till exempel inte bara informerar dem, utan faktiskt samtalar med dem, säger Niklas Larsson. Bemötande och kommunikation har också varit viktiga frågor att arbeta med inom personalgruppen, så att alla vet vad de andra gör, och så att man hjälper och känner förtroende för varandra. Vi har sett att om man har en trygg personalgrupp så blir patienterna trygga, och då känner sig personalen i sin tur ännu mera trygg. Men vi måste alltid ha patientfokus, det är för deras skull vi finns till. 16

19 Det går inte bara att stirra sig blind på larm och låsta dörrar. De som har arbetat med projektet har upptäckt hur viktiga relationerna mellan patient och vårdare är, och att det är viktigt att inte bara stirra sig blind på larm och låsta dörrar. Sådana hjälpmedel minskar risken att det händer saker, men det gäller att förebygga incidenter tidigt och se till att patienterna inte blir aggressiva. För Mälarsjukhusets psykiatri har deltagandet i Hot och våldprojektet inneburit en möjlighet att arbeta med hot- och våldsproblemen på ett genomgripande sätt, vilket de inte skulle haft tid med i sin vanliga arbetssituation, och att hitta en metod för att arbeta systematiskt med frågan. Tack vare projektet har vi fått möjlighet att göra en ordentlig kartläggning och se vad verksamheten behöver. Om projektet inte hade funnits så hade vi inte haft tid att göra det arbetet, säger Niklas Larsson. Folk som är anställda här brinner för frågan, och man pratar mer om hot och våld nu, konstaterar Thomas Haag. 17

20 Vi träffar ungdomarna och berättar om vad vi gör. Ambulanssjukvårdarna har bland annat blivit beskjutna under utryckning. Incidenten gäller inte personerna på bilden.

21 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg En gatusmart väg till ökad förståelse. Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har framgångsrikt arbetat med förtroende och kommunikation mellan yrkesgrupper. När allmänheten litar på ambulansen, och kommunikationen med larmcentral och polis fungerar, så minskar våld och hot mot ambulanspersonalen. Text: Michael Nyhaga. Foto: Pontus Johansson. Under en fest 2009 drabbades en man av hjärtstopp. Festen var i Backa, ett område i Göteborg där ungdomar kastat sten mot ambulanser. Backa klassades som ett riskområde för ambulansen att rycka ut till. Personalen på SOS Alarm som tog emot nödsamtalet fick dessutom intrycket att det var stökigt på platsen, så personalen som ryckte ut gjorde som de ska i sådana lägen: de väntade på polisen vid en viss plats innan de åkte ända fram. Men polisen dröjde, och händelsen slutade tragiskt. Mannen dog. Mycket som kan gå fel under en utryckning gjorde det, och händelsen följdes av en livlig debatt i media. Kan boende i områden som Backa lita på att ambulansen rycker ut när de behöver hjälp? Hade SOS Alarm uppfattat situationen rätt när de bedömde det som stökigt på festen? Händelsen blev den avgörande orsak som fick ambulanssjukvården vid Sahlgrenska att söka till projektet Hot och våld. Det gällde att återställa förtroendet på flera håll: att minska allmänhetens misstro mot ambulanssjukvården, samt öka polisens, SOS Alarms och ambulansens förtroende för varandra. Att ambulanspersonalen utsattes för hot och våld visade sig vara en komplex fråga. Ömsesidig respekt och förtroende går som en röd tråd genom ambulanssjukvårdens projekt mot hot och våld som går under namnet Streetsmart. Vi ville inte ha hot och våld i namnet. Det är ju viktigt eftersom det handlar om medborgarnas syn på oss, säger Elisabet Hammar, projektledare för Streetsmart. För henne handlar ambulanspersonalens utsatthet till stor del om att det behövs en annan syn på ambulanssjukvården och andra så kallade blåljusorganisationer. Då kan de slippa utsättas för stenkastning, laserstrålar och hot under sin yrkesutövning. Jag har jobbat inom ambulansen i femton år. Förr var vi nästan lite heliga, men nu är det så gott som tvärtom i vissa kretsar, säger Elisabet Hammar. Christopher Lundberg, som är ambulanssjukvårdare och med i Streetsmarts projektgrupp, har blivit utsatt för att en hund hetsats mot honom, för att grön laser strålats in i kupén under färd, för beskjutning med soft airgun och andra incidenter. Man kan aldrig riktigt veta vad som kommer att hända när man rycker ut, säger han. Elisabet Hammar menar att ambulanssjukvården måste ta sitt ansvar för att vända vad hon ser som fel väg för samhället. 19

22 VINNARE AV WEB SERVICE AWARD 2011 Sällan har väl en sajt haft ett mer passande namn. Du vet väl att det finns en sajt som ger kunskap, stöd och inspiration till den som vill förbättra sin arbetsmiljö, livsstil och hälsa. Adressen är suntliv.nu. Sajten är till för dig som arbetar inom kommuner och landsting. På sajten finns artiklar, temaserier och information om projekt och gemensamma satsningar som arbetsgivare och fack står bakom. Du får även veta mer om forskningen som görs. Välkommen in och upptäck!

23 Förr var vi nästan lite heliga, nu är det så gott som tvärtom. Elisabet Hammar, projektledare Hot och våld måste sättas in i ett större sammanhang, och ambulanssjukvården måste delta aktivt i att motverka den utveckling där blåljusorganisationer utsätts för allt mer misstro. Streetsmart-projektet har försökt att arbeta med allmänhetens bild på flera sätt. I ett närliggande projekt Människan bakom uniformen har de sökt upp och träffat ungdomar tillsammans med polis och räddningstjänst. Ungdomarna som deltar får bland annat en gratis kurs i hjärt- och lungräddning. När ungdomarna får träffa dem som rycker ut till olyckor och brott får de större förståelse för deras arbete, och kanske vill några av dem till och med själva bli poliser, brandmän eller ambulanssjukvårdare. Mötet är det viktiga. Vi träffar ungdomarna och berättar om vad vi gör. Då blir det lättare att mötas därute, säger Elisabet Hammar. Allmänhetens tillit är en avgörande fråga för ambulanssjukvården, men händelsen med hjärtstoppet visade att frågan också hänger ihop med kommunikation mellan olika aktörer. Ambulanssjukvården började bland annat diskutera i smågrupper tillsammans med polisen och SOS Alarm, vilket gjorde saker och ting klarare. De såg bland annat att en del av kommunikationsproblemet mellan SOS Alarm, polisen och ambulanssjukvården berodde på att de menade olika saker med uttryck som stökigt eller våldsamt. Det har ibland varit svårt att få polisen att komma till vad vi har uppfattat som hotfulla eller våldsamma situationer. Det har varit mycket missförstånd tidigare, säger Elisabet Hammar. Samarbetet i de så kallade fokusgrupperna har lett till nya handlingsplaner och rutiner för att identifiera hot- och våldssituationer. Händelserna följs också upp på ett helt annat sätt än tidigare. Vi har skapat ett våldsincidentformulär som vi fyller i om något händer. Vi har fått in cirka 100 sådana rapporter. Den stora fördelen är att vi nu kan föra statistik, se vad som hände, när, hur och varför, säger Christopher Lundberg. Fakta Kommunals branschråd för hälso- och sjukvården skickade 2006 ut 21 frågor till 500 slumpvis utvalda ambulansförare. Här är några svar från undersökningen: 83 procent (177 personer) av de som svarade uppgav att de blivit utsatta för hot eller våld i jobbet. 3 av de 177 uppgav att de utsattes någon gång i veckan; 22 att det skedde någon gång i månaden; 148 någon gång om året. 82 av de 177 som utsattes för hot och våld svarade att de kände mindre väl till och att de arbetade endast med frågan efter uppstådd situation; 68 personer svarade att de kände väl till och alltid arbetade med frågan i förebyggande syfte; 27 att de aldrig arbetade med frågan på arbetsplatsen. 21

24 JURIDIK Vad säger lagen? Det finns en rad lagar, föreskrifter och överenskommelser på nationell och europeisk nivå mot hot och våld i arbetslivet. Här är de viktigaste att hålla reda på. Text: Tobias Hammar. Illustration: Annica Jacucci Wirensjö. Den svenska lagstiftningen mot hot och våld utgår från arbetsmiljölagen, en ramlag som reglerar de skyldigheter som arbetsgivare, medarbetare och skyddsansvariga har för att förebygga ohälsa och olyckor i arbetslivet. Vilka dessa skyldigheter är när det gäller just hot och våld i arbetslivet framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hot och våld en skrift som alla arbetsgivare är skyldiga att känna till. Den anger vilka förebyggande och efterverkande åtgärder mot hot och våld som arbetsgivaren är skyldig att vidta i samverkan med medarbetare och skyddsombud. Bland annat måste arbetsgivaren bedöma vilka risker för hot och våld som kan finnas på arbetsplatsen, och så snart som möjligt vidta åtgärder för att minimera dessa. Arbetsmiljöverket kan här meddela föreläggande och förbud med vite, säger Ragnar Kristensson, arbetsmiljöjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Exakt vilka åtgärder det kan röra sig om varierar stort mellan olika branscher, menar han. På samma sätt kan de juridiska efterverkningarna av en hot- och våldsincident variera beroende på vilken typ av händelse det rör sig om. Själva påföljden av en incident regleras sedan av straffparagraferna i brottsbalken. Det kan röra sig om allt från olaga hot till misshandel, säger Ragnar Kristensson. I den mån en arbetsskada uppstår av incidenten hanteras denna inom ramarna för arbetsskadeförsäkringar i Socialförsäkringsbalken. Huruvida en händelse ska regleras som försäkringsärende prövas av Försäkringskassan efter anmälan från den berörda arbetstagaren eller dennes arbetsgivare. Även inom EU finns initiativ som syftar till att motverka hot och våld. Det viktigaste är det EU-direktiv om skydd för arbetstagare som är inkorporerat i den svenska arbetsmiljölagen. Det finns också en gemensam överenskommelse mellan de centrala europeiska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna om att förebygga hot och våld i arbetslivet, en överenskommelse som täcker in hela arbetsmarknaden i Europa. Den överenskommelsen reglerar ganska lite om det man kallar tredjepartsvåld, alltså hot och våld som De juridiska efterverkningarna kan variera beroende på vilken händelse det rör sig om. utförs av kunder, vårdtagare eller patienter. Därför har parterna inom kommun- och landstingssektorn, handeln, säkerhetsbranschen och banksektorn tagit fram egna riktlinjer på det området. De här riktlinjerna har vi översatt och håller vi just nu på med att implementera inom kommun och landstingssektorn, säger Ned Carter, handläggare på SKL. 22

25 Läs mer Arbetsmiljölagen: av.se/lagochratt/aml Arbetsmiljöverket: av.se/teman/hotochvald Arbetsmiljöverkets föreskrifter: av.se/lagochratt/afs/afs1993_02.aspx Arbetsskadeförsäkring: forsakringskassan.se EU:s direktiv: europaportalen.se/2004/11/eus-lagararbetsmiljo-och-produktdirektiv 23

26 Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning, Göteborgs Stad Socialsekreterarna som växte. Anställda som fattar svåra beslut om att exempelvis omhänderta barn eller dra in ekonomiskt stöd hotas ofta. Vid individ- och familjeomsorgen i Angered, en stadsdel i Göteborg, har man angripit problemet på bred front. Från att förmå utsatta att polisanmäla till att se över hur lokalerna ser ut och riskbedöma klienter. Text: Michael Nyhaga. Foto: Pontus Johansson. Under lång tid ökade arbetsskadeanmälningarna på grund av hot och våld i den lilla stadsdelen Lärjedalen i Göteborg bestämde sig stadsdelen för att söka till det nationella preventionsprojektet Hot och våld. Lärjedalen sökte med flera enheter, men individoch familjeomsorgen valdes slutligen ut av projektledningen på AFA Försäkring. Året efter slogs Lärjedalen ihop med grannstadsdelen Gunnared till den nya och större stadsdelen Angered och projektet kom att beröra 600 medarbetare. Anställda vid individ- och familjeomsorgen i Angered har bland annat blivit hotade när de fattat svåra myndighetsbeslut, som att omhänderta barn eller neka sökande ekonomisk hjälp. Ofta befinner sig dessutom de som berörs av besluten i besvärliga situationer, vilket kan förklara varför socialsekreterare är en särskilt utsatt yrkesgrupp i statistiken över hot och våld på jobbet. Till skillnad från många andra utsatta yrkesgrupper bör hot och våld mot myndighetspersoner leda till en polisanmälan, eftersom detta är ett mycket allvarligt brott i form av hot eller våld mot tjänsteman. De som har arbetat inom delprojektet i Angered har därför uppmanat anställda som drabbats att polisanmäla. Men en anmälan kan leda till andra svårigheter, såsom rädsla för repressalier eller rädsla för att möta den som har hotat under en rättegång. Det har inte heller alltid funnits en tillräcklig förståelse från polisens och rättsväsendets sida. Det har hänt att medarbetare blivit förminskade och ibland har det funnits en attityd av det får du tåla när du har det jobb du har. Men polisen har blivit bättre och snabbare på att utreda våra ärenden, säger Malin Johansson, projektledare för det lokala Hot och våldsprojektet vid Angereds individ- och familjeomsorg. För att personalen ska få mer kunskap om vad som händer när man gör en polisanmälan har projektet anordnat studiebesök vid tingsrätten, där de anställda har varit med under en förhandling och fått träffa en nämndeman. Sedan längre en tid tillbaka finns också en överenskommelse i Göteborg 24

27 Polisen har blivit bättre och snabbare på att utreda våra ärenden. Malin Johansson, projektledare om att tjänstemän inte behöver lämna ut sina personnummer när de anmäler att de har utsatts för hot eller våld. En viktig del av projektets arbete mot hot och våld har varit förebyggande insatser. Projektet har samarbetat med andra myndigheter som har liknande problem. Försäkringskassan är ett exempel av denna myndighet har man lärt sig mer om hur man kan förbättra den fysiska miljön när det gäller exempelvis flyktvägar och larm. Allt färre på enheten arbetar ensamma och de som fattar myndighetsbeslut går överhuvudtaget inte själva hem till klienter. Alla medarbetare på enheten har också fått utbildning i bemötande och kommunikation och projektet har tagit fram en riskvärderingsblankett så att personalen i förväg kan avgöra om personen de ska träffa har ett riskbeteende. Oftast har personalen viss kunskap om klienterna så att de kan fylla i blankettens frågor om missbruk, psykisk sjukdom, tidigare aggressivitet vid negativa besked etc. Om det finns en risk enligt bedömningen ska de anställda exempelvis inte träffa personen ensamma. I vissa fall har även personer som har varit bråkiga eller hotat blivit avstängda från att komma till kontoret eller så har man slutat göra hembesök hos denne och förlägger träffarna till en allmän plats. Projektet har arbetat om individoch familjeomsorgens säkerhetsrutiner enligt personalens behov och önskemål. Projektledaren har varit med på alla arbetsplatsträffar och tagit in synpunkter på rutinerna. Men Malin Johansson betonar att det också behövs en strategi för att hålla dokumenten levande. Ett papper kommer aldrig att lösa problemen. Det gäller att skapa diskussion och samtal om rutinerna. Det gäller också, eftersom olika verksamheter kan skilja sig så mycket från varandra, att ta vara på det i rutinerna som passar för den egna arbetsplatsen. Per-Olof Isaksson i projektets beslutande, så kallade styrgrupp, tror att det som har uppnåtts kommer att leva vidare, men att de troligen kommer att behöva se över rutiner och annat årligen. Mycket har förändrats ute på individoch familjeomsorgens arbetsplatser från sedan projektet startade. Jag tror att det är tryggt nu, men man kan inte slå sig till ro. Människor är inte bara siffror, det kan alltid hända oväntade saker. Sedan byter vi ju personal och får nya klienter med jämna mellanrum, säger han. 25

28 Äldreomsorg och skola, Nybro kommun Gemensam sak i Småland. Arbetet mot hot och våld i småländska Nybro ledde till oväntade allianser. Äldreomsorgenheten Almen och Fagerslättskolan upptäckte att de hade mycket gemensamt. Att man började prata fritt om problem med hot och våld förändrade också kulturen på de båda arbetsplatserna. Text: Michael Nyhaga. Foto: Daniel Sahlberg. Lilla Nybro kommun i Småland har liksom de flesta kommuner haft problem med hot och våld, främst inom äldreomsorgen och skolan. När Nybro startade sitt lokala delprojekt visade det sig att dessa verksamheter hade mer gemensamt än man kunde ana. En annan effekt var att samtalen kring problemen gjorde att arbetsklimatet öppnades upp och blev mer tillåtande. Inom skolan höll man ofta tyst om man hade problem med sina klasser. Det gör man inte längre. Man har kommit fram till att hot och våld inte är ett individuellt problem utan ett problem för hela organisationen, säger Anders Jegeman, projektledare för Nybroprojektet, tidigare rektor och numera säkerhetsansvarig vid kommunen. En liknande förskjutning mot ett bredare synsätt har skett inom äldreomsorgen, den andra av de arbetsplatser i Nybro som deltar i projektet. Där har det funnits en attityd att man får tåla lite stryk, men så är det inte längre. Ann-Christine Quist-Karlsson, fackligt ombud och delprojektledare för projektet inom äldreomsorgen, säger att förståelsen för varandras arbete har ökat och att de anställda sett likheterna med att arbeta med äldre och med barn. När det gäller hot och våld i vardagslivet är till exempel de anhöriga en beröringspunkt och de är ofta frustrerade både inom äldreomsorgen och skolan när sådant inträffar. Respekten för dem man arbetar med är också en likhet när det gäller skolan och äldreomsorgen, säger hon. Personalen har mötts i projektets arbetsgrupp, utbildningsgruppen, och det finns en stark tradition i Nybro av facklig samverkan mellan Lärarförbundet och Kommunal att bygga på. Anders Jegeman talar om att man gått från en blameculture en kultur där man skyllde på varandra och ställde varandra till ansvar för misslyckanden till öppenhet och närmande mellan olika yrkesgrupper. I början av projektet tog chefen åt sig när man la problemen på bordet. Nu ser man att det inte enbart är ens eget problem och det är tur att det har blivit så. Projektet fick också tidigt med sig flera av kommunens enheter och avdelningar som var representerade i projektets styrgrupp vilket var en framgångsfaktor. På äldreboendet Almen har antalet incidenter minskat. På Fagerslättskolan, som också deltar i projektet, har det istället blivit fler incidentrapporter, ett tecken på att problemen inte sopas under mattan. Projektet har arbetat mycket med utbildning. Under tiden som det har pågått har anställda inom äldreomsorgen fått utbildning av arbetsgivaren om demens, och projektet har anordnat föreläsningar om bland annat bemötande och kommunikation. Om den enskilde blir tryggare och kan hantera de problem han eller hon står inför så blir arbetsplatsen bättre, säger Anders Jegeman. 26

29 Innan projektet startade gick mycket energi åt till att lösa problem med en viss boende eller vissa situationer.

30 28 Elever på Fagerslättskolan i Nybro kommun. Bilden är arrangerad.

31 Det har funnits en attityd att man får tåla lite stryk. Projektet har också arbetat med att öka rapporteringen av incidenter, startat en krisgrupp på äldreboendet och fått igång praktisk riskbedömning. Man tänker till mera. Om det är en person inom äldreomsorgen som man vet kan bli våldsam så går man inte längre in ensam på dennes rum. Skolan har också fördjupat samarbetet med kommunens sociala myndighet individ- och familjeomsorgen vilket bland annat har lett till fler trepartssamtal mellan föräldrar, individ- och familjeomsorgen och skolan kring barn som har haft problem. Anders Jegeman tror att det finns goda chanser att det som de har uppnått i Nybro kan leva vidare. Anders Jegeman, projektledare Min erfarenhet är att det handlar om själva tänket: det man har i huvudet före, under och efter en incident. Nu är det många som har det klart för sig. Det gäller även exempelvis vikarier i äldreomsorgen som snabbt har lärt sig hur de ska agera i samband med en incident. Ann-Christine Quist-Karlsson håller med om att projektet har förändrat deras sätt att tänka. Man ser inte problemen längre utan möjligheten till lösningar. När någon blir hotfull nu så har vi mallar för hur vi ska arbeta och det är inte längre enbart en arbetsgrupps problem. Personalen har fått utbildning och bättre självförtroende. Innan projektet startade gick mycket tid och energi åt till att lösa problem med en viss boende eller vissa situationer. Nu är hot och våld en stående punkt på alla arbetsplatsmöten. När något har inträffat pratar de om vad som hände och vad de kan göra. Incidentrapporterna leder till en handlingsplan för hur vi ska agera med en brukare som det har varit problem med och den ändras efterhand. Man kanske inte ska duscha på morgonen till exempel, utan det kanske är bättre senare på dagen, eller inte gå in flera personer på brukarens rum. Christel Möller, Fagerslättsskolan 29