Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse.

Transkript

1 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset En gatusmart väg till ökad förståelse.

2 2 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld Syftet var att utveckla olika metoder och arbetssätt för att hantera hot och våld samt att ta tillvara och sprida erfarenheter och goda exempel. Projektet och de åtgärder som genomfördes på deltagande arbetsplatser visar att det går att göra något åt problemen. Den här skriften är en del av erfarenhetsspridningen. Den ska som en del av en serie publikationer om projektet inspirera till förebyggande arbete och väcka samtal om dessa viktiga frågor. Preventionsprojektet Hot och våld genomfördes på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Text: Michael Nyhaga. Foto: Pontus Johansson.

3 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 3 Tryggare patienter, allmänhet och personal Under en julfest 2009 drabbades en man av hjärtstopp. Festen var i Backa, ett område i Göteborg där det tidigare förekommit stenkastning mot räddningspersonal. Backa klassades därför som ett högriskområde att rycka ut till. Personalen på SOS Alarm fick dessutom intrycket att det var stökigt på platsen och förmedlade den varningen till ambulanspersonalen. Ambulanspersonalen följde rutinerna och stannade vid en så kallad brytpunkt, ett ställe nära den plats de skulle till, för att invänta polis. Men polisen kom inte, och insatsen fick ett tragiskt slut. Patienten dog. Händelsen ledde, knappast oväntat, till en hel del uppståndelse. Röster höjdes som sa att ambulanspersonal måste acceptera att utsättas för våld eftersom de har ett utryckningsyrke. En livlig debatt följde i media. Kan de som bor i områden som Backa verkligen lita på att ambulansen rycker ut när de behöver hjälp? En orsak till händelsen var bristande kommunikation, och tillsammans med allmänhetens bristande förtroende och ambulanspersonalens utsatthet blev det den direkta drivkraften till att ambulansverksamheten vid Sahlgrenska Universitetsjukhuset i Göteborg, tillsammans med Falck Ambulans, bestämde sig för att söka till det nationella preventionsprojektet Hot och våld. Tillsammans med fem andra arbetsplatser valdes verksamheten ut av AFA Försäkring och gick under hösten 2009 med i det treåriga projektet. Det handlade både om att skapa en trygg arbetsmiljö för personalen och tryggare patienter. Mediebevakningen kring det tragiska dödsfallet hade nämligen lett till bristande tillit för ambulanssjukvården hos dem som bodde i problemområden. Personalen följde rutinerna och inget fel begicks. Men med tanke på diskussionen ville vi jobba mycket mer med hotoch våldsfrågor, säger Elisabet Hammar, projektledare för Streetsmart, som det lokala projektet vid ambulanssjukvården döptes till. Ömsesidig respekt och förtroende är två ledord som gått som en röd

4 4 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Både personal och patienter behöver en tryggare miljö. tråd genom delprojektet. Det gäller även behovet av bättre kommunikation och av att arbeta över organisationsgränser. Bättre kommunikation, mer samarbete med andra aktörer och större förtroende hos allmänheten kan göra ambulanspersonalens arbetsmiljö säkrare och minska risken för att de utsätts för hot och våld. Det är inte bara i Göteborg som ambulanser har haft problem med hot, stenkastning, beskjutning av laser och soft airguns och andra attacker under utryckning. Det har även skett i andra områden. Framför allt i områden som betraktas som lite stökiga, som Ronna i Södertälje. Attackerna kan ses som en del av en samhällsutveckling där misstron mot räddningstjänst, polis och ambulanspersonal har ökat, framför allt hos ungdomar.

5 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 5 Nya sätt att hantera problemen Delprojektet Streetsmart vid ambulanssjukvården i Göteborg startade 2009 med en ordentlig kartläggning av vad som behövde göras. De olika problem verksamheten stod inför kopplades ihop med varandra, och förslag till åtgärder togs fram med hjälp av en särskild metod (TIP-metoden, se separat skrift). Dessutom fick personalen svara på en enkät om hot och våld. Den visade bland annat att de kände sig utsatta i vissa situationer. Enkäten och kartläggningen visade att delprojektet behövde fokusera på tre områden. Det första var att förbättra både den interna kommunikationen inom ambulanssjukvården och kommunikationen med andra aktörer utanför organisationen. SOS Alarm, ambulanssjukvården och akutmottagningen på sjukhuset är tre länkar i en kedja som behöver fungera vid en svår olycka eller ett allvarligt sjukdomsfall. Kommunikationen mellan dem, och ofta även med polisen, måste fungera väl. Men deltagarna i Streetsmart såg också att deras egen interna kommunikation behövde förbättras. Det gäller till exempel att de som rycker ut får veta om polisen bedömer att det finns en förhöjd hotbild i området de ska till. Tidigare brast det ibland i den kommunikationen, men projektet har sett till att sådan information numera finns med i rutinerna. Det andra området de såg att de behövde arbeta med var kunskap om bemötande, om hur man kan lindra och ibland förhindra en hoteller våldssituation med sitt eget agerande. Här handlar det om att få insikt om hur ens eget beteende påverkar dem man träffar på under insatsen. Streetsmarts lokala projektledare har också varit på en mängd arbetsplatsträffar på Falck Ambulans och ambulansverksamheten vid Sahlgrenska för att diskutera bemötande och hur det egna agerandet påverkar när någon är hotfull eller våldsam. Projektledaren hade tidigare genomfört gruppintervjuer med personalen som visade att det egna beteendet påverkar vad som sker i sådana situationer.

6 6 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset En särskild fokusgrupp med medarbetare från den fristående entreprenören och ambulanssjukvården vid Sahlgrenska bildades också för att arbeta särskilt med sådana bemötandefrågor. Det tredje och sista området som de valde att arbeta särskilt med var att se till att de rutiner som finns verkligen följs i det dagliga arbetet. Projektgruppen har inte arbetat om de rutiner för hot och våld som redan finns, men såg att det finns ett behov av att se till att de används. Streetsmart har också medverkat till att förändra rutinerna hos externa medaktörer som SOS Alarm. Där har det handlat om att få till stånd rutiner som gör att ambulanspersonalen kan vara förvissade om att även hotoch våldsbilden värderas när det kommer in ett larm. Problemen har blivit synliga Projektgruppen skapade en särskild blankett för att rapportera incidenter och skapa mer kunskap om problemen. Den nya blanketten är anpassad för just ambulanspersonal. Incidentrapporteringen när det gäller hot och våld var i stort sett obefintlig innan projektet startade. Det fanns också en attityd bland personalen att en viss grad av hot och våld ingick i jobbet. Efter att det nya sättet att rapportera infördes har de fått in över 100 rapporter. Problemen med hot och våld har blivit synliga. Den stora fördelen är att vi nu kan föra statistik, se vad som hände, när, hur och varför, säger Christopher Lundberg, ambulanssjukvårdare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Blanketten fylls i om någon av ambulanspersonalen upplevt en situation som hotfull eller om det upprättats en så kallad brytpunkt, en plats där ambulansen ska vänta på polisen innan de kör ända fram till olycks- eller brottsplatsen. Blanketten innehåller en mängd frågor om personen som hotade eller tog till våld, om han eller hon bedömdes som påverkad, psy

7 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 7 kiskt sjuk eller hade något liknande problem. Den innehåller också frågor om var och när hotet eller attacken förekom, om SOS Alarm hade meddelat att det var hotfullt eller våldsamt på platsen, vem som utsåg en brytpunkt om en sådan skapades, när polisen larmades, vad våldet eller hotet bestod av, hur incidenten hanterades, hur det kändes efteråt och så vidare. Rapporterna visar att det huvudsakligen förekommit verbala hot mot ambulanspersonalen, men även rena attacker och fysiskt våld. En annan sak som projektet har sett till är att personalen fått utbildning i att bättre kunna hantera hotoch våldssituationer. En stor del av fortbildningen har riktats in på psykologi och bemötandefrågor. Bland annat har ambulanspersonalen lärt sig mer om beteende i stressiga situationer och om andra kulturer. Utbildningen tog upp vård av patienter från andra kulturer och kulturella skillnader, samt hur och varför patienter reagerar som de gör i krissituationer. All personal har också fått en heldagsutbildning i personlig säkerhet. Numera finns även utbildning i personlig säkerhet med i intro

8 8 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset duktionen för alla nyanställda vid ambulanssjukvården. Ambulansprojektet har också arbetat mycket med kommunikation tillsammans med SOS Alarm och polisen. När projektet gjorde sin behovskartläggning såg de att de tre organisationerna saknade samsyn. Samarbetet skedde i en så kallad fokusgrupp där företrädare för de tre organisationerna diskuterade problemen samt försökte analysera vad som gått fel och hitta lösningar. Ambulansverksamheten i Göteborg har tidigare upplevt att det varit svårt att få polisen att komma till vad de uppfattat som hotfulla eller våldsamma situationer. Arbetet i fokusgruppen ledde till att de upptäckte att en del av missuppfattningarna var rent språkliga. Till exempel hadeambulanspersonalen, polisen och SOS Alarm olika definitioner av hotfull och våldsam. Bristande kommunikation spelade också en stor roll vid den tragiska händelsen med hjärtstoppet i Backa. SOS Alarm hade uppfattat situationen som mer hotfull än den var. Diskussionerna i fokusgruppen ledde bland annat till en handlingsplan, en särskild rutin som SOS Alarm i Göteborg numera använder för att identifiera hotfulla eller våldsamma situationer. Den fysiska kommunikationsutrustningen har också uppgraderats under projektets gång. Landstinget har köpt in Rakel, en särskild kommunikationsutrustning för direktkommunikation mellan ambulans och polis. Den innebär att de kan samtala direkt med varandra utan att gå vägen över SOS Alarm. Det minskar också missförstånd och feltolkningar. En annan sak som projektet arbetat med har varit att försöka få in frågan om hot och våld på ambulanssjuksköterskeutbildningen. Hittills har studenterna inte fått sådana kunskaper i någon större utsträckning.

9 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 9 Möten med ungdomar Ett projekt som hängt ihop med Streetsmart är Människan bakom uniformen, som ambulanssjukvården genomfört tillsammans med stadsdelsförvaltningen, polisen och räddningstjänsten. Syftet har varit att ungdomar ska få träffa personal från så kallade blåljusorganisationer, för att få bättre förståelse för deras arbete och kanske till och med själva vilja bli poliser, ambulanssjukvårdare eller brandmän. Mötet är det viktiga. Vi träffar ungdomarna och berättar om vad vi gör. Då blir det lättare att mötas därute, säger Elisabet Hammar. Vid träffen får ungdomarna också en hjärt- och lungräddningskurs, och mötet med räddningspersonalen leder förhoppningsvis till att de som bor i områden där det varit problem med exempelvis stenkastning mot ambulanser får en mer positiv inställning och förstår varför ambulansen är där. Ungdomsprojektet fortsätter efter Streetsmarts slut. Det gäller också rapporteringen av incidenter med det nya formuläret och vidareutvecklingen av samarbetet med SOS Alarm och polisen. Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset planerar också ett bättre omhändertagande av personal som drabbats av hot och våld, utöver det stöd som företagshälsovården erbjuder i form av samtal, och ett mentorskap så att all nyanställd personal får handledning av en erfaren ambulanssjuksköterska. Mentorn ska ge den nyanställde stöd och råd under den första tiden och följer med på utryckningar. Det kan till exempel handla om råd om hur man ska agera när man går in i en lägenhet. Kanske finns det en våldsam person inne i lägenheten eller en ilsken hund som rusar mot dörren. Att exempelvis bara glänta lite på dörren först, samtidigt som man håller en fot för på utsidan, kan minska risken betydligt när man är på väg in i en lägenhet.

10 10 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utbildningen inom projektet har inriktats på psykologi och bemötandefrågor. Tips och råd, framgångsfaktorer och svårigheter En grundläggande insikt som krävs för att förbättra arbetsmiljön är att hot och våld i arbetet inte är något som man ska räkna med. Ambulanssjukvården har nolltolerans mot hot och våld i arbetet. Det kan inträffa, men är inget man ska räkna med som en del av jobbet. Vi ska vara medicinskt duktiga, vara bra chaufförer och kunna agera barnmorskor, men vi är inte poliser, konstaterar Elisabet Hammar. Förutom den förståelsen gäller det att ta sig tid att analysera de problem man har kring hot och våld, innan man börjar genomföra åtgärder. Under ett begränsat projekt är det mycket viktigt att man arbetar med rätt saker. Det är en lärdom som arbetet med Streetsmart har inneburit. Det gäller också att alla inblandade är med och kartlägger problemen och att man arbetar över organisationsgränser och samarbetar med andra aktörer. En av framgångsfaktorerna bakom Streetsmart har varit systerpro

11 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 11 jektet Människan bakom uniformen, där ambulanspersonalen har träffat ungdomar från stadsdelar där det bland annat förekommit stenkastning mot ambulanser. Att medborgarna blir tryggare och inser att ambulansen verkligen kommer till deras område när den behövs, ökar säkerheten för personalen i ambulanserna. Hot och våld måste sättas in i ett större sammanhang, och ambulanssjukvården måste vara aktiv i en samhällsutveckling där blåljusorganisationerna utsätts för allt mer misstro, säger Elisabet Hammar. Svårigheten för projektet har framför allt stavats pengar. I en hårt bantad offentlig sektor med knappa resurser har det varit svårt att få loss personal till projektgruppen och för att överhuvudtaget kunna arbeta långsiktigt mot hot och våld på arbetsplatsen. Så sprids resultaten Mycket av projektets resultat incidentrapporteringen, utvecklingen av samarbetet med andra närliggande organisationer och fortbildningen av de anställda om hotoch våld lever vidare efter projektets slut. Projektets förväntade resultat var en trygg ambulansverksamhet där hot och våld minimeras. Det målet innefattade även patienternas trygghet, så att de kan vara säkra på att få bästa möjliga vård när de behöver. Med de insatser som genomförts och förvissningen om att resultaten lever vidare kommer det målet att uppfyllas. Projektets erfarenheter och goda exempel på vad man kan göra mot hot och våld på jobbet sprids inte bara genom den här skriften. De sprids också utanför den egna organisationen inom Västra Götalandsregionen och vid exempelvis nationella konferenser för ambulanspersonal. Men framför allt gör den ökade medvetenheten att kunskaperna och metoderna sprids. Frågan om hot och våld har lyfts i organisationen, både på medarbetar- och ledningsnivå. Den diskuteras betydligt mer öppet efter projektet.

12 Ambulanspersonal som rycker ut till olycksplatser för att ta hand om sjuka utsätts för stenkastning, laserstrålar, hot och andra aggressiva handlingar. Oftast har det skett i så kallade problemområden och varit ungdomar som kastat sten eller hotat dem som ryckt ut : infobahnreklambyra.se Det råder en trend av misstro i samhället mot de så kallade blåljusorganisationerna. Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har bestämt sig för att ändra på den bilden. De har varit ute och träffat ungdomar, jobbat med sitt eget beteende och försökt få till stånd en bättre kommunikation mellan polis, SOS Alarm och ambulanssjukvården. De har också lyft problemet genom att börja rapportera incidenter och få ambulanspersonalen att inse att hot och våld absolut inte hör till jobbet. I den här skriften kan du läsa mer om Streetsmart ett av sex lokala projekt som ingick i det nationella preventionsprojektet Hot och våld mellan 2009 och Ta del av projektgruppens erfarenheter och läs om hur de gjorde för att komma till rätta med hotoch våldsproblem. Vår önskan är att lyfta frågan och skapa en bredare debatt. Vi gör det under samlingsnamnet Bättre beredd än rädd. På suntliv.nu finns metoder och verktyg för dig som vill bidra. suntliv.nu Sveriges bästa informationskanal om arbetsmiljö och hälsa inom kommuner och landsting.