Barn till Hav och Skog 2013

Transkript

1 Barn till Hav och Skog 2013 en sammanfattande rapport kring sommarens projekt Rädda Barnen distrikt Malmö Projektledare Amanda Gunge, Awaz Mohammed och Sofia Pöllänen

2 Tack Rädda Barnen distrikt Malmö sänder ett stort tack till alla Er som har bidragit till att göra Barn till Hav och Skog möjligt under sommaren Utan ert värdefulla stöd hade projekten inte kunnat genomföras och detta har förgyllt sommaren för många barn i Rosengård, Södra Innerstaden och Hyllie. Aktivitetshuset i Holma Anders och Viveka Johansson Anna Norén, Rektor på Stenkulaskolan Annica Persson, Tegelhuset Annika Jarvi, Förskolechef Balders och Sofia förskola Arwa Al-Kaysi, Ylva Arnrud och Fatima Badri, föregående års projektledare för Barn till Hav och Skog Barn- och ungdomsledare (Per Torkelson, Dan Roslund, Philip Persson och Kezban Kilic) från Lärande hela dagen, Rosengård BestFood Holma, Malmö Björkviksbadet, Höör Bo Andersson, Rädda Barnen distrikt Malmö Bodil Andersson, Röda Korset Camilla Küster, Rädda Barnen region syd Citadellbadet, Landskrona City Gross, Rosengård Dalbybadet, Dalby Emelie Wieslander, Garaget Ett särskilt tack till våra busschaufförer på Jans buss Garaget, Mötesplatsen Sofielund Holmaskolan Hyresgästföreningen region södra Skåne Hörby Bruk IKEA Malmö, ett särskilt tack till Caroline Forsnor Ingemar Ek, Jans Buss Ingrid Olsson, Rektor Holmaskolan Inner Wheel Kirseberg Janeth Augustsson, Sektionschef Barn- och Ungdom, Hyllie Jenny Lundskog, Rädda Barnen region syd Joel Veborg, Rädda Barnen region syd Karlsrobadet, Eslöv Kroksbäcksskolan Lågedammsbadet, Hörby Malmö Fritidsnämnd, Malmö stad Malmö klätterklubb Mix Mat Rosengård AB, Malmö Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 2

3 Möllans pizzeria Nya Stenkulaskolan Per Guldstrand, Barngalan Palladium Malmö Personalen på Aktivitetshuset i Holma Personalen på Balders och Sofia förskola Personalen på Tegelhuset Peter Lindberg, Rektor på Sofielundsskolan Qubik reklam, Vetlanda Rädda Barnen lokalförening Limhamn - Bunkeflo SDF Hyllie SDF Rosengård SDF Södra Innerstaden Skånes Djurpark, Höör Sofi Simonsen, Tegelhuset Sofia förskola Sofielundskolan Sparbanksstiftelsen Öresund Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Minnesfond Stiftelserna Trolle & Hervanders donationer, Malmö stad Tegelhuset, Rosengård Tosselilla Sommarland, Tomelilla Ulrika Prössel-Eriksson, Rektor Kroksbäcksskolan Özen Allfrukt AB, Malmö Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 3

4 Introduktion till Barn till Hav och Skog Barnfattigdomen är ett växande problem i Sverige och en fråga som Rädda Barnen länge har lyft. Enligt Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport från 2012, så är Malmö den stad i Sverige där barnfattigdomen är som störst. Statistiken visar på stora skillnader inom staden där vissa stadsdelar är mer drabbade än andra. I till exempel Rosengård är barnfattigdomen fem gånger högre än resten av landet. Barnfattigdomen leder bland annat till utanförskap som drabbar de familjer som bor i de mest utsatta stadsdelarna. Utanförskapet visar sig extra tydligt under sommarlovet då många familjer inte har råd eller möjlighet att vara tillsammans eller åka på semester. De barn som blir kvar i staden blir oftast väldigt isolerade och rastlösa under den tiden. När de sedan kommer tillbaka till skolan i augusti och ska berätta vad de gjort på sommarlovet blir klyftorna extra tydliga. I en tid av ökande segregation och stora sociala missförhållande i samhället i allmänhet och Malmö i synnerhet är det extra viktigt att barnen får en möjlighet att känna sig önskade, delaktiga och värdefulla. Barn till Hav och Skog är en betydande del av Rädda Barnen distrikt Malmös årliga aktiviteter och ett sedan länge bestående projekt. Syftet med projektet är att ge barn en möjlighet att lämna sin stadsdel och stadsmiljö och därmed få möjlighet att delta i aktiviteter utanför sina vardagliga sammanhang. Projektet startade i stadsdelen Rosengård 1990 och innebar att de åkte på sommarutflykter med barn ifrån Rosengårdsskolan. Mycket har hänt sedan starten för tjugotre år sedan. I dag finns projektet i tre stadsdelar: Rosengård, Hyllie sedan 2009 och Södra Innerstaden sedan Utflykterna sker med utgångspunkt ifrån stadsdelarna där vi åker på utflykter runt om i Skåne under sju veckors tid. I år med start från första sommarlovsveckan från den 17 juni till den 2 augusti. Tidigare har alla tre stadsdelar haft måndagar, onsdagar och fredagar som utflyktsdagar. Sommaren 2012 så utökades utflyktsdagarna i Rosengård till fyra istället för tre. I år har vi valt att utöka projektet med en vecka i samtliga stadsdelar och därmed tagit bort den utökade utflyktsdagen i Rosengård. Vi har åkt på sammanlagt 20 utflykter i respektive stadsdel under sju veckor. Projektet har haft cirka 1500 platser för barnen under sommarens alla utflykter. Vi har nått ut till cirka 350 olika barn tillsammans i de samtliga stadsdelar. Vi har riktat oss till barn i grundskolan, med vissa skillnader i de olika stadsdelarna, dels till årskurs 1-7 eller 1-9 beroende på vad som förefallit lämpligt. Projektets storlek och längd innebär att Barn till Hav och Skog är en betydelsefull del av barnens sommarlov och en viktig del av barnens liv i områdena under sommarmånaderna. Vårt mål har varit att förlägga samtliga utflykter utanför Malmö för att på så sätt möjliggöra för barnen att se annat än närmiljön och staden de bor i. I denna rapport har vi sammanfattat arbetet inom Barn till Hav och Skog 2013 i de tre verkande stadsdelarna Rosengård, Södra Innerstaden och Hyllie. Vi inleder med att berätta om förarbetet och övergår sedan i att skildra arbetet i respektive stadsdel, för att avslutningsvis ge förslag på utveckling av projektet inför framtiden. Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 4

5 Förarbete I och med att det är vårt första år som projektledare så bestämde vi ett möte med förra årets projektledare; Arwa Al-Kaysi, Fatima Badri och Ylva Arnrud för att ta del av deras erfarenheter och förslag. Därutöver har vi, som är projektledare i år, haft många möten där vi pratat oss samman och planerat inför sommaren. Vi bestämde att fördela arbetet lika och arbeta mot samma mål. Det vi gjorde individuellt var framför allt att etablera kontakt med nyckelpersoner i respektive stadsdel, ordna lokal samt förhandla om rabatter i matbutikerna. I maj genomförde vi en inventering av distrikt Malmös källarförråd. Mycket av förra årets material gick att återanvända och vi behövde endast göra kompletterande inköp, däribland tre nya cykelkärror för att kunna transportera alla saker under utflykterna. Precis som tidigare år har vi använt profilkläder för att markera oss på utflykterna. Eftersom förra årets munktröjor och väskor var kvar och kunde användas, behövde vi bara beställa t-tröjor och kepsar. Rekrytering Likt tidigare år så har den mest tidskrävande delen av förarbetet bestått av rekryteringen av aktivitetsledare. Det första vi gjorde var att kontakta några av förra årets aktivitetsledare för att se om de var intresserade av att arbeta ytterligare en sommar med Barn till hav och Skog. Flera av de som vi kontaktade hade inte möjlighet att arbeta ytterligare en sommar. Tre aktivitetsledare var dock intresserade av att arbeta igen och vi hade därmed en aktivitetsledare i respektive stadsdel som var klara för anställning. Vi började annonsera i slutet av februari på strategiska platser som bland annat Malmö Högskola (Lärarhögskolan, Orkanen) och Lunds Universitet (Socialhögskolan, Psykologiska institutionen, stadsoch universitetsbibliotek, Språk- och litteraturcentrum). Vi kontaktade även lokalföreningar inom Rädda Barnen, i både Malmö och Lund, och bad dem vidarebefordra information om sommarjobbet till sina medlemmar. Vi använde oss också av Internetsidor som exempelvis Facebook och Malmö Högskolas hemsida. Vi fick in över 200 ansökningar och höll i ungefär 40 intervjuer under april månad. Först i början av maj var vi klara med rekryteringsprocessen som resulterade i 12 nyanställda och 3 återanställda aktivitetsledare. Även i år så har en övervägande majoritet av de intresserade varit kvinnor. Vi har dessutom upplevt att det har varit svårt att hitta kvalificerade män att anställa. En tid in i rekryteringsprocessen valde vi att annonsera inom idrottsföreningar och även genom våra privata nätverk. Detta är något vi önskat att vi tänkt på tidigare i rekryteringsprocessen. Utbildning För oss projektledare har det varit viktigt att på kort tid, utifrån de ekonomiska förutsättningarna, ge aktivitetsledarna så mycket utbildning som möjligt. I och med att aktivitetsledarna kommer att representera Rädda Barnen och Barn till Hav och Skog, upplever vi att det är viktigt att de har insyn i projektets bakgrund och syfte. Följaktligen bestämde vi att ha tre utbildningsdagar bestående av en introduktion till Rädda Barnen, en heldags HLR-utbildning (hjärt- och lungräddning)och en föreläsning Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 5

6 under temat samtal med barn. Vi valde också att ha en halvdags team-building då vi upplevde att det saknades under förra årets utbildningsdagar. Utöver detta har vi även haft en halvtidsutvärdering där samtliga ledare från alla stadsdelar samlades för att diskutera och ta del av varandras erfarenheter, samt få möjlighet att ge konstruktiv feedback till projektledarna. Utflykterna och arbetet i stadsdelarna Till skillnad från förra året så har vi haft tur med vädret och har därmed kunnat ha fler utomhusaktiviteter. Det har varit betydligt fler sjö- och strandbesök och färre besök på inomhusbad. En utmaning har varit att motivera och visa barnen att det går att ha roligt på platser som de inledningsvis beklagat sig över. Nedan återberättar respektive projektledare om sitt arbete i sin stadsdel under sommaren Södra Innerstaden Då jag arbetade som aktivitetsledare i Södra Innerstaden föregående år kände jag mig relativt väl insatt i arbetet och rutinerna under sommaren, däremot mindre insatt i allt arbete som låg bakom projektets genomförande. Det första jag gjorde var därför att sätta mig in i och förstå min nya roll som projektledare. Jag läste projektbeskrivningen, befattningsbeskrivningar, tidigare rapporter och utvärderingar noggrant. Dessutom samtalade jag med Ylva Arnrud som var projektledare i Södra Innerstaden Därefter beslutade jag, Amanda och Awaz oss för att lägga mycket tid och energi på rekryteringsprocessen. Vi annonserade i flera omgångar, läste över 200 cv:n och höll i över 40 intervjuer. Resultatet blev tre fantastiska ledargrupper med hög kompetens. Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 6

7 På grund av att rekryteringsprocessen var väldigt tidskrävande hade jag inte möjlighet att lägga lika mycket tid på att etablera kontakter i stadsdelen. Att fördela min tid på detta sätt var något jag valde då jag upplevde att projektet var och är väl etablerat i stadsdelen framförallt i Sofielundsskolans närområde, Södra Sofielund och Seved. Föregående år lånade vi lokaler under sommaren på Garaget, Malmö Stad. Garaget hade tyvärr detta år inte plats att förvara vårt material, däremot kunde vi låna ett fantastiskt mötesrum för våra morgon- och eftermiddagsmöten samt deras kök för att sköta vår disk. Annika Jarvi, förskolechef på Sofia förskola, var tillmötesgående och ordnande ett rum på förskolan för oss att förvara allt vårt material i. Logistiken har fungerat väl, bortsett från ett missförstånd då vi inte kom åt vårt material på Sofia förskola något som vi dock kunnat undvika genom bättre kommunikation eller tillgång till en egen nyckel till förskolan. Jag valde även detta år att använda korsningen Rolfsgatan/Palmgatan som uppsamlingsplats för att på så sätt skapa kontinuitet för barnen. Vi har under sommaren fått klagomål från olika håll angående barnens beteende vid uppsamlingsplatsen innan vi är på plats på morgonen. Jag tror inte problemet bör eller kan lösas genom att flytta uppsamlingsplatsen, utan snarare genom ett förändrat kösystem samt en bättre föräldrakontakt. Då vi i Södra Innerstaden sedan några år tillbaka har haft ett kösystem efter principen först på plats, först på bussen (efter eventuella reserver eller nya barn) har det bildats en vana bland barnen att komma så tidigt som möjligt till uppsamlingsplatsen på morgonen. Detta är problematiskt ur flera aspekter. Barnen hinner bli väldigt rastlösa, uttråkade och hungriga av att vänta, dessutom hinner många konflikter uppstå mellan barnen som de inte får hjälp att lösa. Allt detta leder till en uppjagad barngrupp som dessutom ibland underhåller sig genom att hitta på bus. Därför tror jag Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 7

8 det finns en poäng i att fundera över ett nytt kösystem till nästa år, så att barnen slipper sitta och vänta så pass länge på morgnarna. Rättvisa är något som är viktigt för barnen och jag upplever att det viktigaste för dem är att alla har fått följa med ungefär lika många gånger var då sommaren är slut. Något som jag också tror kan hjälpa är att få en bättre föräldrakontakt, detta skriver vi mer om under Diskussion och dilemman senare i rapporten.likt tidigare år var vi även detta år ute i alla klass 1-6 på Stenkula- och Sofielundsskolan och informerade om projektet, vi delade ut medgivandeblanketter både på svenska och arabiska för barnen att ta med hem till föräldrarna. Att ha medgivandeblanketter i flera språk uppfattar jag som väldigt positivt, en version på somaliska tror jag också skulle underlätta informationsspridningen. Vi hade för avsikt att även besöka Möllevångsskolan och Sorgenfriskolan, men kom tyvärr inte i kontakt med ansvariga rektorer på skolorna. Jag upplever att denna typ av informationsspridning är väldigt viktigt för att nå ut till, och ge så många barn som möjligt chansen att följa med på våra utflykter. Detta blev också tydligt under sommaren då de allra flesta barnen som följde med oss på utflykterna kom från antingen Sofielunds- eller Stenkulaskolan. Ytterligare ett försök att sprida information om projektet var att besöka Rädda Barnens lokalförening i Södra Innerstaden på deras projekt Oss föräldrar emellan för tryggare barn. Tanken var att får träffa några av föräldrarna till barnen i Södra Innerstaden, dessvärre var träffen inte speciellt välbesökt. Därutöver har vi funnits med på en sommaraffisch över aktiviteter för barn i Södra Innerstaden, samt varit i kontakt med Barn och Ungdom på SDF Södra Innerstaden för att sprida informationen även via dem. I år har vädret under utflyktsdagarna mestadels varit strålande, vilket resulterat i att ett stort antal av utflykterna gått till hav eller sjö. Vi i ledargruppen haft som ambition att tänka utanför boxen vad gäller utflyktsmålen vilket har lett till att vi besökt flera nya utflyktsmål för både oss och barnen, vi har t.ex. testat på flera nya badplatser, besökt slottsruinen Månstorps gavlar, vandrat i Fulltofta naturreservat och lekt vid Kullatorpet. Därutöver har vi även besökt mer klassiska utflyktsmål för Barn till Hav och Skog som Tosselilla och Romeleåsens dressincykling. Alla utflyktsmål har legat utanför Malmö, detta för att barnen ska komma bort från sina vardagliga miljöer och få uppleva nya saker. Att detta är viktigt även för barnen har bekräftats genom att de ofta frågar när vi kommit utanför Malmö samt visar ett stort intresse av att titta på vår GPS för att se hur pass långt bort från Malmö vi befinner oss. Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 8

9 Utdrag ur ledardagboken 10 juli 2013: Idag bestämde vi oss för att åka till Vaxsjön. Bussresan var hur bra som helst. Vi delade ut äpplen och bananer till barnen. När vi väl var framme blev barnen väldigt glada och började byta om direkt. Issa och Hiba började bada först. De barn som inte kunde simma fick vara på det grunda vattnet medan de andra fick bada på det mer djupa. Sen blev det mat, vi åt baguetter med ost och salami. Barnen verkade gilla det väldigt mycket. Därefter blev det lite mer bad och vi avslutade dagen med melon och ananas. Dagen gick perfekt och utan konflikter. De verkade gilla Vaxsjön. Ett barn hade även sagt att det var bättre än Tosselilla. Ledargruppen i Södra Innerstaden har varit väl fungerande. Alla ledare har haft hög kompetens, olika erfarenheter av arbete med barn sen tidigare och kanske viktigast av allt ett stort engagemang och intresse för barnen. Jag upplever att vi som grupp snabbt hittade ett fungerande sätt att samarbeta på och att vi gav varandra stöd och hjälp i stressade situationer. På eftermiddagsmötena var engagemanget stort från alla ledare då vi diskuterade och analyserade dagen för att hela tiden utvecklas som grupp och vara de bästa ledarna vi kunde för barnen. Vi har i sommaren mött ca 75 unika barn i Södra Innerstaden, vi har i genomsnitt haft med oss 21 barn per utflykt. En stor del av barnen är kontinuerligt återkommande under hela sommaren och en handfull av barnen har vi mött vid uppsamlingsplatsen varje utflyktsdag. Det är framförallt i mötet med barnen som jag har insett hur betydelsefullt Barn till Hav och Skog är för många av dem. Flera av barnen spenderar hela sin sommar på bostadshusens innergårdar. Våra utflykter är för många av dem ett äventyr där de får se nya platser, träffa andra barn och lära sig nya saker. Detta blev extra tydligt för mig då ett av våra barn under en utflykt till Karlsrobadet i Eslöv uttryckte för flera av oss ledare att hon inte kunde tro att det som hände var sant, att hon trodde att hela dagen var en dröm. Det är också tydligt då jag ser hur barnen växer och utvecklas under sommarens gång. Utvecklingen kan bestå i allt ifrån att ett mycket gränslöst barn förstår och lyssnar på oss ledare på ett helt nytt sätt till att se stoltheten hos ett barn som under sommarens gång lärt sig simma. Genom en hög ledartäthet, ett stort engagemang och en hög kompetens bland ledarna så är Barn till Hav och Skog en plats där barn får utrymme, tid och möjlighet att bara vara barn. Sofia Pöllänen, Projektledare Södra Innerstaden Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 9

10 Hyllie Även denna sommar har vi haft Aktivitetshuset i Holma som uppsamlingsplats. Vi har i år tagit med 145 unika barn från Hyllie på utflykter runtom i Skåne. Till skillnad från förra året upplevde jag inte att trycket vid uppsamlingsplatsen var lika högt som förra året. Detta är något som jag både diskuterat med min grupp, med de anställda på Aktivitetshuset samt de andra två projektledarna. En avgörande faktor tror vi kan vara ramadan, den muslimska fastemånaden, som i år har infallit under mer än hälften av utflyktsveckorna. Många barn fastar och är antingen för trötta, vill inte eller får inte följa med. Vi har även lagt märke till att antalet flickor under hela sommaren varit väldigt lågt, speciellt under ramadan, vilket jag diskuterar närmare längre ner. Även simskolan som i år har utökats till tre veckor har märkts av. Första utflyktsperioden kände vi en viss avlastning av att vissa av barnen som inte blev uppskriva ändå skulle gå på simskola under dagen. Det har fortfarande varit så pass många, mellan barn, som varje morgon väntat på oss, att vi fått använda oss av reservlistor till nästkommande utflykt. Gruppdynamiken i arbetsgruppen I år har ledargruppen bestått av fyra nya ledare samt två från föregående år, mig själv som projektledare inkluderat. Redan i februari började vi projektledare fundera och diskutera hur vi ville att sommaren skulle bli. Vi läste igenom gamla rapporter, dagböcker och utvärderingar men kände framför allt efter själva och försökte minnas hur det var förra året. Vad gick bra och vad ville vi förändra? Något som vi la ner mycket tankekraft på var gruppdynamiken i de tre ledargrupperna. Rekryteringsprocessen var lång och tidskrävande men till slut, efter mycket om och men, satt vi där med var sin arbetsgrupp. Några veckor efter sista utflykten känner jag mig otroligt nöjd att vi ansträngde oss så pass mycket för att hitta bra, kompetenta ledare som kompletterade varandra på ett fantastiskt sätt! Ett av syftena med projektet är att försöka nå och ha tid för varje barn som följer med oss. Att gå en promenad, spela fia på stranden, att ha tid att kunna sitta och prata en stund på bussen eller träna på att simma med några barn. Denna kvalitetstid uppnår vi genom att vara en ledartät, sammansvetsad och dynamisk grupp. Varje barn ska känna tillit till minst en ledare i gruppen. Kösystem Den ständiga diskussionen kring kösystem, vilka som ska få följa med, vem som var där först på morgonen och så vidare, har varit något jag under året tänkt mycket kring. Rättvisa är något som barnen värderar högt. Då trycket fortfarande är så pass högt att alla barn inte kan följa med fungerar det Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 10

11 inte att ta med de barn som var där först. Flera av barnen är då på plats flera timmar tidigare för att få en plats på bussen. Då vi erfarit att många barn inte äter frukost samt att det ibland uppstår konflikter innan vi ledare är på plats, försöker vi ständigt uppmuntra barnen till att inte komma tidigare än halv tio då det inte ska spela något roll att de varit där först av alla. För att stärka detta argument samt för att på ett pedagogiskt sätt försöka visa barnen att vi försöker göra det någorlunda rättvist, har jag i år utformat ett nytt närvarodokument. Ett enkelt dokument som kontinuerligt fylls på med nya namn och kryss som visar vem, när samt antal gånger de deltagit. Att ha något konkret att visa för barnen har jag upplevt som mycket positivt. De kan själva se hur många gånger de följt med och lättare acceptera att ett barn som följt med färre gånger får förtur. Samtidigt som det tar bort en del av stressen för barnen över att behöva vara på plats tidigt, blir uppskrivningen mer kontrollerad och lättare för oss ledare. Nytt för i år är även att vi fyllt i all information om barnen digitalt. I och med att det ständigt tillkommer nya barn har listan uppdaterats kontinuerligt och skrivits ut innan varje utflykt. Jag skickade även listan till min smartphone ifall vi skulle glömma listan. Ett tillfälle då jag var särskilt glad över att vi varit noggranna med dokumentationen var när en pojke hade oturen att ramla och skadade ryggen så illa att vi fick tillkalla ambulans. Att behöva lämna resten av gruppen och åka iväg i ambulans med ett skadat barn är nog varje projektledares mardröm. Speciellt eftersom detta bara var vår fjärde utflykt tillsammans. Trots detta kände jag stor tillit att lämna över allt ansvar till mina aktivitetsledare så att jag kunde åka med pojken i ambulansen. Det jag ville berätta med detta var att det var otroligt lätt att hitta information om pojkens föräldrar samt telefonnummer, till skillnad från förra året då vi bara hade med alla medgivandeblanketter i en pärm. Avsaknaden av flickor samt föräldrakontakt Något som vi ledare har uppmärksammat är avsaknaden av flickor. Vid uppsamlingsplatsen står oftast en stor grupp pojkar och ett fåtal flickor. På de flesta av utflykterna har vi i snitt haft med nästan tre fjärdedelar pojkar och på en utflykt hade vi med oss endast en flicka. Diskussionen kring var alla flickor är har vi haft både inom ledaregruppen men även med barnen. Det vanligaste svar vi har fått av barnen är att flickorna fastar (vilket också många pojkar gör men de kommer ändå) eller bara är hemma. Utifrån samtal med barnen har jag fått uppfattningen av att flickorna tar fastan och ramadan på större allvar. Jag kan inte bada för då kan jag få vatten i munnen är något som jag hört från många flickor. Varför pojkarna inte säger samma sak är något vi diskuterat på flertalet av våra eftermiddagsmöten. Många barn vill, liksom sina föräldrar och äldre syskon, också fasta och vara en del av gemenskapen vilket är helt förståeligt. Jag tror dock att det är viktigt att vi poängterar för både barn och föräldrar att vi är medvetna om att ramadan infaller under utflyktsveckorna och att det inte är ett hinder för att följa med på utflykt. För att kunna nå föräldrarna och på så sätt nå barnen måste vi förbättra vår föräldrakontakt. De behöver se att vi både är kvinnliga och manliga ledare, att vi har olika bakgrunder, erfarenheter och språkkunskaper som stärker oss som grupp. Detta diskuterar vi vidare senare i rapporten under rubriken Diskussion och dilemman. Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 11

12 Utflykterna Jag hade i år en önskan att försöka hitta på nya utflykter, utmana oss ledare men även de barn som återkommer varje år. Vi har i år tack vare det fina vädret samt påhittiga och engagerade ledare kunnat lägga till flera nya stränder, sjöar och naturområden i vår gemensamma utflyktsbank. En aktivitetsledare föreslog klättring då hon kände några som jobbade där som dessutom erbjudit oss att öppna upp hallen endast för oss, gratis och med fyra utbildade klätterinstruktörer. Trots att vi alltid strävar efter att åka utanför Malmö var detta ett erbjudande vi inte kunde tacka nej till. Vi visste inte vad vi skulle förvänta oss av dagen och var ganska nervösa när vi i bussen ropade ut vart vi skulle åka. Direkt började barnen uttrycka sitt missnöje över att vi inte skulle bada. Väl där blev vi välkomnade av instruktörerna och barnen fick, om än motvilligt, lyssna på deras genomgång av säkerhetsregler. De flesta barnen började sedan spela fotboll medan några smått började visa intresse för klättringen. Ju fler som fick på sig klätterselar, desto fler blev nyfikna och kön till klätterväggen började växa. Ett barn springer mot mig och ropar Amanda! Kom! Rim vill att du ska se! Uppe vid taket vinkar en stolt och glad tjej som klättrat allra högst upp. När det är dags att gå frågar flera barn om hur man börjar på klättring, om vi kan åka hit igen och det slutar med att vi får tjata dem ut därifrån. Efter lunch åkte vi, till barnens stora glädje, och badade i Pudesjön och dagen var därmed fulländad! Väl hemma var vi alla helt slut, men glada och stolta över oss själva och barnen. Vi tillsammans med barnen testade på något, för de flesta, helt nytt och gav inte upp trots klagomål och lyckades därmed vända hela utflykten till en av de bästa! Andra populära utflykter har varit Vaxsjön, Tosselilla, Citadellbadet i Landskrona, Vikhög strand och dressincykling. Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 12

13 Till sist Sök världens bästa sommarjobb!. Det var rubriken på vår affisch som vi använde vid rekryteringen av nya aktivitetsledare. Den meningen sammanfattar hur sju veckor och tjugo fantastiska utflyktsdagar har passerat så snabbt! Jag är övertygad om att projekt som detta bör och måste fortsätta att finnas. Att än en gång ha fått träffa och lära känna dessa barn, få lära någon att simma eller att våga hoppa från en trampolin, äta smultron och ha allsång längst bak i bussen. Det är något att berätta när läraren eller klasskompisarna frågar vad man gjort på sommarlovet! Men framför allt är det minnen som vi tillsammans delar och sent ska glömma. Till sist vill jag personligen tacka Sofia Pöllänen och Awaz Mohammed för ett fantastiskt samarbete och stöd under hela projektets gång. Amanda Gunge, Projektledare Hyllie Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 13

14 Rosengård Sommarens Barn till Hav och Skog i Rosengård stod inför en hel del förändringar. Som ny projektledare i Rosengård har jag strävat efter trygghet i både barngruppen och ledargruppen. För att uppnå detta har det varit av stor vikt att hitta aktivitetsledare som har erfarenhet av att ha jobbat med barn, gärna i Rosengård, och som även har språkkompetens och personligheter som främjar lugn och trygghet. Fem aktivitetsledare anställdes, varav en som även jobbade förra sommaren. Förra året upplevde jag den fysiska miljön vid upphämtningsplatsen som väldigt avgränsande. Vi samlades bakom Rosengårdsskolan där det kunde komma upp emot 70 barn som ville följa med och de enda vuxna som var närvarande var ledarna från Rädda Barnen. En majoritet av barnen som kom, var elever från Rosengårdsskolan eller barn som bodde i närheten av skolan. Jag upplevde att närvarolistan avspeglade den dolda segregation som finns i Rosengård där vi hade namn på barn som bodde på samma gård och som gick i samma skola, Rosengårdsskolan. Inför sommaren bestämde jag att vi skulle försöka besöka alla skolor i Rosengård för att träffa eleverna och informera om Barn till Hav och Skog. Jag valde även att flytta upphämtningsplatsen till Von rosens väg 40, vid Tegelhuset i Rosengård. Syftet med detta var framförallt att nå ut till barn från andra skolor än bara Rosengårdsskolan, men även för att möjliggöra att vi ledare enkelt skulle kunna kontakta barn och ungdomsledarna i Rosengård, som ofta befann sig i Tegelhuset under sommaren, ifall vi en morgon skulle behöva fler vuxna på upphämtningsplatsen. I år lånade personal i Tegelhuset ut ett rum till oss där vi kunde förvara våra saker under sommaren. Följaktligen hade vi vår lokal väldigt nära den nya upphämtningsplatsen och matbutiken. Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 14

15 Till skillnad från förra året då vi i Rosengård arbetade fyra dagar i veckan så har vi i år, likt de andra stadsdelarna, arbetat tre dagar i veckan. Jag upplever att denna förändring har varit väldigt positiv för barnen, som istället fått en extra vecka med utflykter, men även för oss ledare som får en välbehövlig vilodag som gör att vi blir mer alerta och närvarande under de dagar då vi åker på utflykter med barnen. I år har vi haft en fantastiskt bra och mycket lugn sommar i Rosengård. Det har inte varit i närheten av hur oroligt som det ibland kunde vara under förra sommaren. Jag tror att mycket beror på att vi i ledargruppen har varit duktiga på att bemöta barnen men framförallt att två av ledarna redan i början av sommaren kände många av barnen och vice versa. Det faktum att en redan har etablerat en relation med några av barnen, och kan deras namn, gör att barnen blir mer benägna lyssna på en. När ledargruppen är lugn så smittar det av sig till barnen och det har jag mycket tydligt kunnat se under denna sommar. För att ledargruppen skulle bibehålla sitt lugn och trivas på jobbet har jag kontinuerligt fört dialog med ledarna både i grupp och individuellt. Jag har betonat vikten av kommunikation och öppenhet oss ledare emellan och vi har haft möjlighet att prata innan och efter varje utflykt. Reflektionsmötena innan och efter varje utflykt har varit väldigt uppskattat av ledarna. Den fysiska miljön, där det har varit en öppen plats med förbipasserande människor, kan även vara en bidragande faktor till den lugna stämningen i gruppen. Ytterligare en faktor kan vara att det under sommaren har, till skillnad från förra året, generellt varit färre barn på plats under inskrivningen på morgonen. I år stannade bussen en bit bort från upphämtningsplatsen eftersom den var för hög för att kunna köra in under den bro som finns i anslutning till upphämtningsplatsen. Detta faktum har inneburit att vi varje morgon har fått promenera ca 200m till bussen. Detta var något som var oplanerat men som har gynnat oss alla. Under den lilla promenaden till bussen hinner vi ledare småprata med barnen innan vi kliver in i bussen och barnen hinner samla sig inför den kommande utflykten. En välkommen förändring i år är att vi har haft mycket tur med vädret. Det har varit soligt och varmt under den större delen av sommaren vilket har resulterat i väldigt mycket badande vid sjöar. Istället för inomhusbad har vi besökt många utomhusbad där Citadellbadet i Landskrona överlägset varit barnens favorit bland alla utomhusbad. Där finns trampoliner som barnen kan hoppa ifrån, något som har varit väldigt uppskattat av barnen. De få barn som inte velat bada, har kunnat spela fotboll på den plan som badet har. Barnen och ledarna har generellt varit otroligt duktiga under sommaren och vi har knappt haft någon incident. Det har varit svårt att motstå att belöna barnen med glass när de varit så duktiga och då det varit så varmt ute. Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 15

16 Något som har varit viktigt för oss i ledargruppen är vikten av att inte värdera utflykterna. Det har varit av stor vikt att visa barnen att ett sjöbesök kan vara minst lika kul som ett besök på sommarlandet Tosselilla. I början av sommaren så kunde barnen sucka då de fick veta att vi exempelvis skulle besöka Sövdesjön. Det är viktigt att ledarna är engagerade och påhittiga och visar barnen att en kan ha hur roligt som helst oavsett var en åker. Detta upplever jag att vi lyckats med: I slutet av sommaren började vissa barn jubla när de fick veta att vi skulle besöka Sövdesjön, senast de hade varit där hade de jagat fiskar i vattnet och samlat på snäckor! Rasism? I år har vi inte märkt av någon rasism i barngruppen där de exempelvis, likt förra året, vägrat dricka ur varandras vattenflaskor. Detta kan bero på att vår barngrupp, trots att vi har nått ut till barn från olika skolor och områden i Rosengård, har varit ganska homogen. En övervägande majoritet av barnen har varit pojkar som pratar arabiska och som är runt tio år gamla. Något som dock nämndes anmärkningsvärt mycket var de olika religiösa inriktningarna inom islam: sunni och shia. Barnen diskuterade flitigt om vilken grupp av muslimer som är bäst och vilken som är den dåliga. Detta kan kopplas till de senaste årens uppror i Mellanöstern som mynnat ut i konflikter mellan de två nämnda grupper. Barnen hör antagligen föräldrarna prata om det eller diskutera det med andra och upprepar det som de hör hemma. Vissa av barnen har visat starka känslor då de pratat med de andra barnen om just sunni/shia och detta något som jag personligen försökt fånga upp och diskutera med barnen. Vad är det som gör dig så arg? Spelar det någon roll ifall en är troende överhuvudtaget? Det var några enstaka barn som berättade om hur konflikten i Syrien drabbar deras släkt och kusiner som är kvar där borta. Vid frågan om det finns någon vuxen som de kan prata om konflikten med, har de svarat att föräldrarna inte är medvetna om att de vet. Jag upplever att barnen hamnar i skymundan när föräldrarna förgäves försöker skydda dem från konflikten genom att inte berätta vad som händer. Var är flickorna? Under sommaren 2013 har vi i Rosengård haft med 130 unika barn på våra utflykter. Detta är något som vi är oerhört glada och stolta över. Det är en ära att få ha träffat så många olika barn från Rosengård. Något som dock är anmärkningsvärt är att det generellt kommer dubbelt så många pojkar som flickor till upphämtningsplatsen för att följa med på utflykterna. Många gånger har vår närvarolista bestått av 80 % pojkar och 20 % flickor. Vi i ledargruppen har haft många diskussioner om vad detta kan bero på. Jag har uppmuntrat ledarna att prata med barnen och se vad barnen själva säger och tror att det kan bero på. Några av barnen har angett den muslimska fastemånaden, ramadan, som en orsak till varför flickor inte kommer på utflykter. När jag frågat barnen varför pojkarna kommer trots att de fastar, säger de att flickorna inte får eller att de är för stora. Jag upplever, utifrån det som barnen har berättat, att flickorna i Rosengård generellt har större press på sig att fasta och hjälpa till i hemmet, trots att de är i samma ålder som pojkarna. Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 16

17 En konversation som jag hade med en pojke som även var med förra året såg ungefär ut som följande: - Jag tycker att det är jättekul att du är här, men var är din lillasyster? Jag har inte sett henne denna sommaren. - Hon är hemma. - Varför kommer hon inte? - Hon fastar. - Men du fastar ju också? - Ja, men hon är ju en tjej. - Vad spelar det för roll? - Hon får inte. Mina föräldrar är mer rädda om henne för hon är en tjej. Utifrån konversationen som jag hade med denna pojke fick jag veta att hans föräldrar, enligt hans uppfattning, är mer rädda om systern och låter henne inte följa med på våra utflykter eftersom hon är en flicka. Anledningen till varför han får följa med är helt enkelt på grund av att han är en pojke. En konsekvens av att det kommer så få flickor kan vara att det bildas en föreställning om att det enbart är pojkar som kommer på utflykterna. Denna uppfattning kan avskräcka föräldrar som tvivlar på att låta sin döttrar följa med. I värsta fall kan det hämma flickor som egentligen vill följa med, men som väljer att inte följa med för att det bara är pojkar på utflykterna. Var är föräldrarna? Även i år så har avsaknaden av kontakt med föräldrarna varit väldig stor. Vi har, som tidigare nämnt, haft med ca 130 unika barn. Under sommaren har vi dock endast träffat tre återkommande mammor och två pappor som följde med sina barn första gången som de skulle delta i våra utflykter. Jag har fått samtal från endast tre mammor som har ringt och frågat om utflykterna. Jag har fått höra av ett fåtal barn att deras föräldrar jobbar under dagen och det kan vara en anledning till att vi inte träffat just deras föräldrar. Vissa av barnen har dock berättat att deras föräldrar är hemma och sover. Avsaknaden av kontakt med barnens föräldrar är väldigt problematiskt, delvis för att kommunikation blir obefintlig men även för att jag upplever att kontakten med föräldrarna är nyckeln till att fler flickor kommer på våra utflykter. Om föräldrarna får ett ansikte på oss ledare underlättar det för dem att skapa tillit till oss ledare och följaktligen låta sina barn, och framförallt döttrar, att följa med på utflykterna. Då blir föräldrarna medvetna om att det exempelvis finns flera kvinnliga ledare och inte enbart manliga ledare. Det är enligt min uppfattning oacceptabelt att ta för givet och acceptera att det ska komma fler pojkar än flickor på utflykterna, och för att få en ändring på det, måste ledarna få kontakt med föräldrarna. Förslagsvis genom att delta i föräldramöten under vårterminen som förhoppningsvis hålls i de olika skolorna i Rosengård. Där kan en även få möjlighet att lyfta frågor och uppmärksamma sådant som inträffat tidigare sommar, exempelvis barnens diskussioner om sunni/shia eller bristen på flickor som kommer på utflykterna. Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 17

18 Fler aktiviteter Något som jag har uppmärksammat är att det har funnits fler aktiviteter i Rosengård för barn under sommaren. Detta är otroligt glädjande och välbehövligt. Det har bland annat funnits en kostnadsfri fotbollsskola för tjejer som varade i en vecka och tegelhuset har haft två grupper, en tjejoch en killgrupp, som åkt på utflykter inom Malmö. Målgruppen för utflykterna har dock varit för lite äldre ungdomar, tjejer och killar mellan år. Några av dessa utflykter har även kostat pengar för barnen eller så har barnen varit tvungna att ta med matsäck eller pengar för att köpa mat. Alla barn har inte möjlighet att delta i aktiviteter som kostar pengar. Därför är det så otroligt viktigt med kostnadsfria sommaraktiviteter för barn som blir kvar i sin stadsdel eller på sin gård under sommarlovet. Genom projekt som exempelvis Barn till Hav och Skog så får barn åka på utflykter, bada och uppleva platser som många utomstående tar för givet att barn får uppleva under deras sommarlov. Jag älskar Rädda Barnen. De hjälper barnen att ha roligt. Och vara fria. - Sara 9 år Awaz Mohammed, Projektledare, Rosengård Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 18

19 Diskussion och dilemman Föräldrakontakt I alla tre stadsdelar upplever vi att föräldrakontakten är näst intill obefintlig. Många av barnen väntar vid uppsamlingsplatserna flera timmar innan vi ledare är på plats, trots att vi ständigt uppmuntrar dem att inte komma så tidigt. Att ha en barngrupp väntandes i flera timmar skapar rastlöshet och konflikter mellan barnen som de inte får hjälp att lösa av en vuxen. Vi upplever också att många av barnen gått hemifrån utan att ha ätit någonting alls eller i bästa fall ätit något onyttigt. Genom en tätare kontakt med barnens föräldrar tror vi att ovanstående problem kan minska. I framför allt Hyllie och Rosengård har det varit betydligt färre flickor än pojkar som varit med på utflykterna. När vi talat med vissa av barnen har de uttryckt att föräldrarna är mer beskyddande med sina döttrar och att vissa inte ens får komma. I Hyllie och Rosengård har vi även märkt att ramadan är en av anledningarna till att det kommer färre flickor, då vi upplever att de förväntas att tjejerna ska ta fastan på större allvar. Avsaknaden av en kontakt med föräldrarna leder till att de inte vet vilka vi ledarna är. Följaktligen är det förståeligt att vissa föräldrar inte vill låta sina barn åka på utflykterna, vi är ju trots allt främlingar för dem. Det som vi upplever som problematiskt är att det är motsägelsefullt att sönerna i vissa familjer får följa med men att döttrarna inte får. I och med att vi inte har en kontakt med föräldrarna så saknar vi ledare insyn i hur barnen har det där hemma samt varför sonen, men inte dottern, får följa med. För att kunna påverka och eventuellt förändra, är det således viktigt att etablera en kontakt med föräldrarna till barnen samt föra en dialog med dem. Ett förslag är att försöka prata med föräldrar i samband med att vi genomför informationsspridning i skolorna. Kanske går det att ordna så att vi deltar på ett föräldramöte? Fler aktiviteter i stadsdelarna Vi har under sommaren upplevt att det generellt varit färre barn på upphämtningsplatserna. I synnerhet i Rosengård där det förra året var väldigt många barn på plats varje morgon. Det har i år varit en aktiv satsning från bland annat Malmö stad på att hitta på aktiviteter för tjejer i Rosengård. I Hyllie och Södra Innerstaden har antalet barn vid upphämtningsplatsen också blivit färre och även här upplever vi att antalet aktiviteter för barnen har blivit fler. Fritidsgårdarna anordnar aktiviteter och barnen har möjlighet att gå i simskola under några veckor på sommaren. Detta kan vara en förklaring till varför det varit färre barn. Då antalet unika barn inte blivit betydligt färre ser vi denna utveckling som väldigt positiv. Barnen har helt enkelt haft fler alternativ på roliga fritidsaktiviteter. Dock ser vi fortfarande ett stort behov av projekt som Barn till Hav och Skog. Flera av de alternativa aktiviteterna har kostat pengar, vilket gör det svårt för vissa barn att delta. Dessutom riktar sig många av fritidsgårdarna endast till äldre barn. Vi upplever att det är något nytt att barnen i år har fler aktiviteter att välja mellan och är därför oroliga över hur långsiktiga dessa projekt är? Simkunnighet betyg I alla stadsdelar har det varit mycket prat bland barnen om att man måste kunna simma för att få ett godkänt betyg i ämnet idrott. Vi har upplevt att barnen är oroliga över att få underkänt då flera av dem inte kan simma. Vi har märkt att många av barnen är väldigt ovana vid att vistas i vatten. Trots att barnen bor i Malmö och har nära till flera badplatser vid havet är det förvånansvärt många som inte Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 19

20 badat i annat än en bassäng. Genom våra utflykter får barnen möjlighet att vistas vid sjö och hav och vi märker en tydlig utveckling i deras förhållningssätt till vattnet under sommaren. Från att ha varit näst intill livrädda och knappt vågat gå i till att våga doppa huvudet. Vi ser positivt på kravet på simkunnighet i skolan, men är oroliga över vilket stöd och hjälp barnen får från skolan. När vi har pratat med barnen om detta upplever många av dem att de inte finns något extra stöd eller ens finns utrymme för att lära sig simma i skolan. Sedan ett år tillbaka sätts betyg på sjätteklassare och så även i idrott där det krävs att eleven ska klara av att simma 200 meter. Många av barnen upplever att de antas kunna simma inför betygsättningen. Expansion - Göra arbetet mer attraktivt Nytt för i år är att projektet har utökats till sju veckor istället för sex vilket vi upplever som positivt då vi medverkar på en större del av barnens sommarlov. Att projektet sträcker sig över en längre tid men samtidigt endast innebär arbete tre dagar i veckan för aktivitetsledarna kan göra det problematiskt att hitta kvalificerade och engagerade ledare. Vi har i år haft minst tre, vad vi vet, som tackat nej till jobbet på grund av den låga lönen i kombination med få arbetstillfällen. Det är även svårt att kombinera detta jobb med ett annat arbete eftersom vi har fasta dagar utspritt under veckan (måndag, onsdag, fredag). Vi ser positivt på att projektet har utökats en vecka och ser inte heller någon möjlighet att lägga utflykterna på andra dagar än måndag, onsdag och fredag. Framför allt för barnens skull då vi vill sträva efter att finnas där kontinuerligt under hela veckan. För att göra jobbet mer attraktivt samt ha fortsatt hög kvalité på aktivitetsledarna skulle vi se positivt på en löneförhöjning av aktivitetsledarnas lön. Avstängningar Att använda sig av avstängningar för att korrigera barnens beteenden har under flera år varit ett stort samtalsämne bland ledarna i projektet och så även detta år. I år har vi i alla tre stadsdelar valt att stänga av väldigt få barn. Diskussionen har främst handlat om huruvida det är avstängningen eller samtalet med barnet som resulterar i att barnets beteende ändras, och vi är alla tre av den uppfattningen att avstängningen har väldigt lite inverkan utan snarare samtalet med det enskilda barnet. Något som vi anser talar emot att använda sig av avstängningar är vår höga ledartäthet. Många av barnen har väldigt lite vuxenkontakt och den lilla kontakt de har med vuxna är ofta i samband med att de gör något fel. Vi upplever att många av barnen inte vet hur de kan initiera kontakt med vuxna och tror att de behöver agera ut för att få ledarnas uppmärksamhet. När barnen agerar ut så får de uppmärksamhet av ledarna i form av tillsägelser och enskilda samtal. Det problematiska med detta kan vara att de tysta barnen hamnar i skymundan medan de barn som agerar ut får all uppmärksamhet. Vi upplever dock att vi har tillräckligt med resurser, i och med den höga ledartätheten, så att en ledare kan uppmärksamma barn som är utåtagerande utanför gruppen. Facebook Vi projektledare har efter förfrågan från barnen samt ihop om att kunna sprida information lättare till barn och föräldrar, skapat en grupp på Facebook. Vår tanke med gruppen är att vi nästa sommar ska kunna ladda upp information och medgivandeblanketter som föräldrarna kan skriva ut. Det är även tänkt som ett forum för att hålla kontakt med barnen utan att behöva bli vän med dem på sin privata profil. Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 20

21 Kontakt Vid frågor rörande denna rapport eller Barn till Hav och Skog 2013, kan projektledarna kontaktas enligt nedan: Amanda Gunge, projektledare för Hyllie Awaz Mohammed, projektledare för Rosengård Sofia Pöllänen projektledare för Södra Innerstaden Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 21

22 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Rädda Barnen distrikt Malmö Ledebursgatan Malmö Telefon distriktmalmo@rb.se Amanda Gunge, Awaz Mohammed & Sofia Pöllänen 22