Värme och kyla. Värmepumpsteknologi för ett hållbart samhälle

Transkript

1 Värme och kyla Värmepumpsteknologi för ett hållbart samhälle

2 ENERGIMYNDIGHETEN. ET 2006:01. UPPLAGA: EX FORMGIVNING OCH REPRO: ETC AB TRYCK: ELANDERS BERLINGS AB, MALMÖ TEXT: ENERGIMYNDIGHETEN OCH JOHNNY ANDERSSON ILLUSTRATIONER: HANS SANDQVIST, NIBE OCH ETC FOTO: PER WESTERGÅRD, HANS SANDQVIST, SCANPIX OCH PRESSENS BILD

3 Energieffektiv teknik för värme och kyla Värmepumpar spelar en allt viktigare roll i det svenska energisystemet, inte minst för uppvärmning av småhus. Värmepumpar står i dag för cirka 15 av de totalt 100 TWh energi som används i Sverige för uppvärmning och varmvatten. Värmepumpar är en beprövad och numera helt accepterad teknik som har utvecklats i Sverige under flera årtionden. Den svenska marknaden står för en fjärdedel av de värmepumpar för uppvärmning som säljs i hela världen. Vad många inte vet är att det är samma grundprincip som driver villavärmepumpar, vanliga kylskåp och frysar och de stora kylanläggningar som behövs för att skapa ett behagligt inomhusklimat på kontor och i köpcentrum. Om systemets väsentliga funktion är att hålla något kallt, till exempel maten i ett kylskåp, är det ett kylsystem. Om systemet istället används för att värma ett hus är det en värmepump. Men ofta kan man ha samtidig nytta av kyla på ett ställe och värme på ett annat. Därför brukar man använda samlingsbegreppet värmepumpande tekniker. Värmepumpens största fördel är att den hämtar energi från värmekällor med låg temperatur som uteluft, mark, berg, floder och sjöar eller spillvärme från industrin. Värmepumpen höjer sedan temperaturen till en Figur 1. En del el blir tre delar värme och två delar kyla. En värmepump är så finurlig att man för 1 kwh köpt el får 3-5 kwh värme och 2-4 kwh kyla. 3

4 InfraCity är ett modernt kontorsoch konferenskomplex i Upplands Väsby som använder avancerad värmepumpsteknik för att uppnå hög komfort och energieffektivitet. 4

5 användbar nivå, det kan röra sig om 50 grader i en radiator eller 35 grader i ett golvvärmessystem. För detta krävs elektrisk energi till den motor som driver kompressorn. Drivenergin blir sedan tillsammans med den energi som fångats upp i förångaren via köldmediesystemet till nyttig värmeenergi. Värmepumpen kan också användas för att utjämna termiska över- och underskott. Detta sker i olika stora nät inom en byggnad, en industri eller ett samhälle. Energin kan sparas och användas vid den tid på dygnet eller året då den behövs. Ett exempel på detta är en bergvärmepump som på vintern använder den värme som solen tillfört berget på sommaren. Hålet i berget som värmen tas ur kallas energibrunn. Radiator Cirkulationspump för värmesystemet 1. KOMPRESSOR 2. KONDENSOR 3. EXPANSIONS- VENTIL 4. FÖRÅNGARE Köldbärarpump Varmvattenberedare Elpatron för spetsvärme Växlingsventil mellan uppvärmning och varmvatten Köldbärarpump Lågtemperatur, t ex jord, berg eller sjövatten Cirkulationspump för värmesystemet Figur. 2. Om man värmer en vätska börjar den koka och blir till ånga. Om man dessutom höjer ångans tryck med hjälp av en kompressor (1) så kommer den att kondensera vid en högre temperatur än annars, och man kan på så vis pumpa värme från en källa med låg temperatur, i förångaren (4), till en med högre temperatur, i kondensorn, (2). För att få trycket normalt igen används en expansionsventil (3). För att få systemet att fungera behövs el till kompressor och cirkulationspumpar. 5

6 Forskning som burit frukt Värmepumpar är en sedan länge beprövad teknik i Sverige. Den forskning och utveckling som bedrivits sedan 30 år har lett till framgångsrika företag med dominerande positioner på marknaden, även internationellt. I början var drivkraften att minska oljeberoendet Utvecklingen av värmepumpar började på allvar i slutet av 1970-talet. Som en följd av oljekrisen fick forskningen ett kraftigt statligt stöd. Målet var att stötta användningen av inhemsk energi för att minska användningen av olja till uppvärmning. Många idéer testades och entusiasmen var stor bland dem som deltog. Staten gav bland annat stöd till utveckling och demonstration av olika typer av stora värmepumpar för fjärrvärmenät. Dit hörde världens största uteluftsvärmepumpar och stora sjövattenvärmepumpar. En mängd olika tekniker för villavärmepumpar testades, exempelvis olika utformningar av bergvärmehål. Eftersom borrning är dyrt undersökte man om det gick att minska borrdjupet med hjälp av återladdning med värme från solfångare. Miljöfrågor viktiga i forskningen Man studerade också miljöfrågor, som bullerspridning från stora värmepumpsanläggningar byggda i anslutning till befintliga oljeeldade värmecentraler. Om målet med att ersätta olja med värmepumpar skulle nås var det viktigt att man fick acceptans hos de boende. Den primära orsaken till att forskningen och utvecklingen av värmepumpar blev så framgångsrik i Sverige var att det fanns ett antal statliga intressenter som Byggforskningsrådet och Vattenfall som vågade satsa på utveckling av ny teknik. Användningen av värmepumpar i villor och fjärrvärmesystem tog fart i slutet av 70-talet. Men i mitten av 1980-talet drogs det statliga investeringsstödet in samtidigt som oljepriset sjönk. Då blev det inte längre lika lönsamt att sätta in värmepump. Luften gick delvis ur marknaden och flera företag lämnade området. 6 Teknikupphandling drev på utvecklingen 1994 initierade NUTEK en teknikupphandling för villavärmepumpar. Tävlingen väckte stort intresse och många företag deltog. Men under tävlingsperioden beslutades det om ett förbud mot klorerade köldmedier, till exempel freoner. Tävlingsbestämmelserna ändrades, så att systemen skulle innehålla

7 Forskare vid IUC (Installatörernas utbildningscentrum) i Katrineholm. Vid IUC finns sedan 2005 ett nytt laboratorium för experiment på och provning av kylmaskiner. Laboratoriet är ett samarbete mellan utbildningscentrumet, avdelningen för Energiteknik vid KTH samt värmepump- och kylteknikbranscherna. klorfria köldmedier. Men komponenterna i de system som slog igenom med hjälp av tävlingen, främst kompressorer och oljor, var inte anpassade till de nya köldmedierna. Det ledde till driftproblem, haverier och många försäkringsärenden. Trots de tekniska problemen medförde tävlingen ett nytt intresse för värmepumpar samtidigt som energipriserna åter ökade. Forskningsprogram i samarbete har gett resultat Kyl- och värmepumpsbranschen kännetecknas av en stor spridning i företagsstorlek och verksamhet. Därför var det extra lyckosamt att få med ett större antal tillverkare och användare när det första sammanhållna forskningsprogrammet, Alternativa köldmedier, startade Ett projekt handlade om utformning och smörjning av kompressorlager. Det löste ett av de problem som uppkom vid bytet till klorfria köldmedier. Det problemlösande och kunskapsuppbyggande samarbetet mellan branschen och forskarna var 7

8 mycket framgångsrikt. Detta första program kom att följas av ytterligare två, Klimat 21 och eff-sys. De finansierades av Energimyndigheten tillsammans med ett femtiotal industrier och organisationer. Resultaten från dessa program har redan minskat energianvändningen i kyl- och värmepumpsanläggningar, och kommer i framtiden att spara ännu mer energi. Konkreta resultat spänner över breda fält. Det handlar om alltifrån datormodeller för villavärmepumpar och kyldiskar i butiker, till värmeöverföring såväl i små kylskåp som i stora värmepumpar i fjärrvärmesystemet. Inom eff-sys och dess föregångare har kunskap om värmepumpande tekniker byggts upp hos med den årliga besparingen på cirka 13 miljarder kr/år kan all värmepumpsforskning sedan 1975 återbetalas på fyra dagar. EFF-SYS, SLUTRAPPORT, MARS 2005 både forskare och industrier. Samarbetet har bildat en bas för en framgångsrik industriell utveckling. En mogen marknad har vuxit fram utan direkta stöd sedan mitten av 80-talet. En indikation på att svenskt värmepumpskunnande också hör till det absoluta internationella toppskiktet är att International Energy Agency s informationscenter för värmepumpande teknologi, Heat Pump Centre, ligger hos SP i Sverige. 8 Värmepumpsforskning en lönsam affär De samhällsekonomiska, miljömässiga och företagsekonomiska vinsterna av den svenska värmepumpsforskningen har varit stora sedan 1970-talet. Den har bland annat ökat energieffektiviseringen och hjälpt till att minska oljeanvändningen. Värmepumpstekniken har också bidragit till att Sverige har världens mest miljövänliga komfortkyla i kontor och lokaler genom fjärrkyla. Utan värmepumpar hade det inte heller funnits förutsättningar för att pröva frikylatekniken. Samtidigt har de värmepumpar som används i Sverige bidragit till att vår energianvändning minskat. En beräkning från 2005 kan belysa hur mycket värmepumpsforskningen kostat i relation till de uppnådda resultaten: Alla installerade värmepumpar i Sverige bidrar med gratisenergi som kan beräknas motsvara 13 miljarder kwh per år. Om besparingen värderas till 1 kr/kwh motsvarar det 13 miljarder kronor per år. Det innebär att kostnaden för all värmepumpsforskning sedan 1975 återbetalas på fyra dagar.

9 Värmepumpar spelar en viktig roll i samhället Under 70- och 80-tal utvecklades stora demonstrationsanläggningar, delvis finansierades av offentliga medel. De följdes av ett stort antal värmepumpar anslutna till fjärrvärmesystemen. Dessa pumpar hade en oftast en effekt på 10 MW, vilket blev en standardstorlek. De byggdes sedan samman till större anläggningar. Dessa system använde värmekällor som tidigare inte använts, som renat avloppsvatten, värme från sopförbränning och överskottsvärme från fjärrkylningssystem. Denna energi användes till att både kyla och värma byggnader genom att omvandla överskottenergin till nyttig energi i ett annat system. Fjärrvärme från avloppsvatten, spillvärme och havsvatten I Stockholms fjärrvärmesystem finns två stora anläggningar med värmepumpar som använder helt olika tekniker för att utvinna energi. Värtaverket, med en värmekapacitet på 260 MW och en kylkapacitet på 48 MW, använder bräckt vatten från Östersjön som värmekälla. Saltet i vatt- Värmepumpen vid Värtan är unik, den är byggd på en flotte ovanpå vattenintaget. 9

10 Hammarbyverket har en värmeeffekt på 225 MW och en kyleffekt på 40 MW och använder renat avloppsvatten som värmekälla. 10

11 net ställer extra krav på att värmepumpen är beständig mot korrosion. I forskningsprogrammet Klimat-21 studerades denna teknik. Dessutom gav forskningen resultat om hur värmepumpars förångare kunde anpassas till de nya klorfria köldmedierna. Verket i Värtan levererar också fjärrkyla via ett separat nät. Kylan återför värme från anslutna kontorsbyggnader som sedan återvinns i värmeverket. Det kylda vattnet kan sedan gå tillbaka och hämta mer värme till systemet. I Hammarbyverket används renat avloppsvatten från det närbelägna reningsverket, dit vattnet skickas tillbaka efter att ha kylts av i värmepumparnas förångare. Trots att Hammarbyverket ligger vid kajkanten är det bättre att använda avloppsvattnet som alltid är varmare än sjövattnet. Fjärrvärmesystem kan ge kylning på sommaren Avfall används som bränsle i kraftvärmeverk. Det är ett effektivt sätt att använda restprodukter som inte kan ingå i retursystem. Men det kräver en mycket effektiv avgasrening och underhåll. Värmen från kraftvärmeverket används i fjärrvärmenäten och elektriciteten kan användas för att driva värmepumpar utanför fjärrvärmeområdet. På sommaren, när värmen enbart behövs för tappvarmvatten, kan fjärrvärmenäten istället användas för att distribuera värmedriven fjärrkyla. Det ger möjlighet att producera el även på sommaren, vilket ger bättre verkningsgrad och ekonomi. Svenska forskare har tagit fram värmedrivna kylsystem som arbetar med de temperaturer, grader, som fungerar just med fjärrvärmenät. Fjärrkyla används för att kyla lokaler och bostäder genom att pumpa runt kallt vatten i ett rörsystem, ett fjärrkylanät. Värmedriven fjärrkyla innebär att man använder fjärrvärmenätets värme för att driva den kylmaskin som producerar fjärrkylan. Frikyla betyder att man hämtar tillräckligt kallt vattnen från en sjö eller älv, och pumpar runt det för att få den önskade kylningen. Man kan även använda utomhusluft för kylning, om utetemperaturen är tillräckligt låg. 11

12 Bilden visar ett vattenintag från Stockholms ström byggt på 1700-talet. Huset med grönt tak är Utrikesdepartementet. Det lägre huset är Sagerska Palatset, statsministerns tjänstebostad. Några exempel på anläggningar med frikyla i Stockholm KARDUANSMAKAR- JAKOBSGATAN FREDSGATAN DROTTNINGGATAN -GATAN MALMTORGSGATAN KYLAN- LÄGGNING VÄRME- VÄXLARE GUSTAV ADOLFS TORG STRÖMGATAN Figur 3. Idag används intaget till ett frikylasystem. Kallt sjövatten pumpas till en värmeväxlare i UDs källare där det kyler vattnet i ett kylsystem. Kylsystemets vatten pumpas sedan runt till andra regeringsbyggnader i Klarakvarteren. När sjövattnet blir varmt under sommaren sätts kylmaskiner in. 12

13 Regalskeppet Vasa bärgades efter 300 år på havsbotten. För att skeppet ska hålla i ytterligare 300 år krävs en klimatanläggning som klarar att hålla museiklimatet konstant trots värmen och fukten från alla besökare. Därför använder museet frikyla från Saltsjön. Inomhustemperaturen korrigeras med värmepumpar om det behövs. 13

14 Värmepumpar en standardlösning i svenska villor I dag är värmepumpar en standardlösning för villavärme utanför områden med fjärrvärme. Hälften av alla installerade villavärmepumpar i Europa, undantaget luft-luftvärmepumpar, sitter i svenska villor. Nu expanderar även marknaden för värmepumpar i lokaler. Dessutom ökar försäljningen kraftigt i flera andra europeiska länder. Frånluftsvärmepumpar började installeras i Sverige redan på 1970-talet Figur 4. Marknaden för värmepumpar har ökat när energipriserna stigit 14 Källa: Svenska Värmepumpföreningen, Svenska Petroleum Institutet

15 Figur 5. Villavärme En femtedel av de svenska småhusen har i dag någon form av värmepump. Ungefär hälften av dem har värmepumpsystem som täcker så gott som hela uppvärmningsbehovet. i samband med den första oljekrisen. Då infördes krav på att nya byggnader skulle byggas med värmeåtervinning som utvann värmen från den varma frånluften och förde tillbaka energin till huset. I hus med balanserad ventilation växlades värmen från den utgående varma frånluften och den kalla intagsluften. Hus med enbart frånluftssystem, vilket var den vanligaste lösningen för bostadshus, fick frånluftsvärmepumpar som värmde radiatorer och tappvarmvatten. Den tekniken har hela tiden utvecklas och idag förses 90 procent av alla nyproducerade villor i Sverige med frånluftvärmepumpar. En annan standardlösning i svenska hus är bergvärmepumpar, främst för villor men även i större byggnader. Fördelen med det systemet är att berget, som är värmekällan, har en relativt konstant temperatur. Ett skäl till att allt fler väljer värmepumpar är att tekniken har utvecklats och pumparna blir allt driftsäkrare och håller längre. Problem som orsakades av nya köldmedier är sedan länge avhjälpta. I dag är driftproblemen mycket små med tanke på hur många pumpar som finns i bruk. De problem som finns gäller oftast importerade luft-luftvärmepumpar som inte är dimensionerade för det svenska klimatet och inte fackmannamässigt installerade. 15

16 Akvifär KYLNING AV VENTILATIONSLUFT Akvifär VARM ENERGIBRUNN KALL ENERGIBRUNN KYLNING AV VENTILATIONSLUFT FÖRVÄRMNING AV VENTILATIONSLUFT Akvifär Akvifär VARM ENERGIBRUNN KALL ENERGIBRUNN VARM ENERGIBRUNN KALL ENERGIBRUNN Figur. 6. Akvifären i Frösundavik I ett akvifärsystem ändrar vattenflödet riktning mellan årstiderna. Vattnet går från en kall brunn till en varm på sommaren FÖRVÄRMNING och tvärt om AVpå vintern. Detta akvifärsystem ger den värme och kyla som behövs på SAS huvudkontor VENTILATIONSLUFT i Frösundavik, Solna. 16

17 Att kyla mat Kylning av livsmedel är det som drivit fram kyltekniken. Först användes naturis och isskåp. På 1940-talet kom de mekaniska kylskåpen. Behovet av att kyla livsmedel är minst lika stort i dag, så att maten inte förstörs och att de som äter den inte ska bli sjuka. Av det skälet är det också viktigt att kylkedjan är obruten från producent till konsument. Livsmedelsbutikernas kyl- och frysdiskar är en mycket viktig länk i denna kedja. Här ska maten hålla en låg temperatur samtidigt som kunderna ska kunna se och plocka maten ur diskarna. Därför är det viktigt att personalen i butikerna vet hur de ska packa kyldiskarna. Svensk forskning har skapat energieffektiva butiker såväl som bra butiksutrustning. Den energieffektiva kyldisken är ett exempel på genomförda doktorandprojekt. I ett internationellt samarbetsprojekt har användning av koldioxid som köldmedium utvecklats och utvärderats. Med hjälp av en speciell sorts kopplingar, kaskadkopplingar, ökar verkningsgraden och därmed minskar driftskostnaden. Koldioxid används i det lägsta temperatursteget och andra köldmedier i det högre temperaturområdet. 14,4 C 11,4 C Varutemperaturen i en öppen kyldisk kan variera kraftigt. Blir maten för varm, förstörs den snabbt. Om man fotograferar kyldiskar med en infraröd kamera, kan man mäta temperaturen på varorna i olika positioner, och på så sätt lära sig hur kyldiskar bäst ska konstrueras och livsmedlen förvaras. 7,4 C 8,1 C 17

18 Komfortkyla Många undrar varför vi här uppe i kalla Norden måste ha komfortkyla på våra arbetsplatser. Men det finns många skäl till det. Till att börja med är våra hus ofta mycket välisolerade för att minska behovet av uppvärmning på vintern. Värme från datorer och annan kontorsutrustning har också ökat. Frikyla Oftast utformas byggnader och system så att man kan ta tillvara på den kyla som finns i kall uteluft nattetid, men också i marken och vatten. Det kallas för frikyla eftersom ingen värmepump behöver användas. Ibland räcker frikyla för att skapa ett bra inneklimat, men den kan också fungera som en bas där ett annat kylsystem kan komplettera vid behov. Ventilations- och kylsystem kan också hjälpa till att utjämna temperaturskillnader mellan fasad och inre delar av en byggnad. Aggregatrum för klimatisering av luft kräver stora utrymmen. InfraCity i Upplands Väsby har en anläggning för sorptiv kyla på vinden. Sorptiv kyla En speciell typ av kylanläggning, så kallad sorptiv kylning, har utvecklats i Sverige. Det bygger på ett torkmedel som applicerats på ett roterande hjul i ett luftbehandlingsaggregat. Systemet kan under gynnsamma omständigheter ensamt försörja en byggnad med tillräcklig kyla. Fördelen med sorptiv kyla är att 18

19 Spjäll Fläkt + Värmebatteri Befuktare Filter T Frånluft T Lokal T Tilluft Spjäll Filter Torkrotor Fläktposition 2 Roterande värmeväxlare Fläktposition 1 Figur 7. InfraCitys anläggning för sorptiv kyla. Inkommande utomhusluft torkas i torkrotorn vilket höjer temperaturen. I den roterande värmeväxlaren kyls luften ned igen. Därefter kyls luften ännu mer med hjälp av en befuktare till önskad temperatur, och tilluften blåses in i lokalen. Den rumstempererade frånluften kyls ner i en annan befuktare. Den passerar därefter den roterande värmeväxlaren, och tar upp värmen från tilluften. Frånluften värmes ytterligare i värmebatteriet som kan drivas med fjärrvärme. Den heta luften tar sedan med sig fukten från tork-rotorn och blåses ut från byggnaden. det är tämligen billigt att använda höga luftflöden vilket ger bra inomhusluft. En nackdel är den kräver billig drivenergi, som returvatten från fjärrvärmenät sommartid eller solvärmt vatten. Men när förutsättningarna är de rätta är det ett mycket intressant alternativ. Mobil kyla har gjorts bättre Luftkonditionering är i dag standardutrustning i bilar och lastbilar. Läckage från dessa system står för en ökande andel av de utsläpp som hotar ozonskiktet och utsläpp av växthusgaser. I Sverige utvecklas nu ett alternativ till traditionell luftkonditionering genom att man använder koldioxid som köldmedium. Fortsatt utveckling av detta system kan ge lägre bränsleförbrukning och minskad miljöpåverkan från både lätta och tunga fordon. 19

20 Figur 8. Värmepumpsteknologi som en del av ett tänkbart energisystem för uppvärmning och kylning i samhället ÅTERVINNING TILL DEPONI FASTBRÄNSLE UPPVÄRMNING KYLA FJÄRRVÄRME VÄRMEDRIVEN KYLANLÄGGNING FILTER ÅNGA TURBIN VÄRMEVÄXLARE BIOBRÄNSLE 20 Biobränsle och sopor används i en ångpanna i ett kraftvärmeverk. Ångan driver en turbin och en generator som skapar elektricitet.

21 ELEKTRICITET FJÄRRVÄRME VÄRMEPUMP GENERATOR VÄRMEPUMP På väg tillbaka till pannan går vattnet via en värmeväxlare som utvinner värme till ett fjärrvärmesystem. Det kylda vattnet får sedan ge kyla till kontor och butiker. Dit fjärrvärmenäten inte når värms och kyls hus av värmepumpar som drivs av elektriciteten från systemet. 21

22 Värmepumpar i uthålliga energisystem Värmepumpar passar mycket väl in i ett framtida uthålligt energisystem. De fungerar utmärkt i områden där bebyggelsen inte är tät nog för att motivera fjärrvärmenät, samtidigt som biobränslen inte är lämpliga eller tillräckligt kostnadseffektiva. Som visas i Figur 8 kan ett framtida svenskt energisystem bygga på fjärrvärmenät med kombinerad värme- och elproduktion för tättbebyggda områden. Biobränslepannor kan användas där det går, med värmepumpar drivna av el från kraftvärmeverket som ett komplement i de områden som inte nås av fjärrvärme eller där biobränslepannor inte fungerar. Energisystem skapade för att utnyttja värmepumparnas möjlighet att både ge värme till fjärrvärmenät och att kylt vatten till fjärrkylnät kommer att ha låg energiförbrukning och hög kostnadseffektivitet. Framtidens värmepump har många funktioner Idag kompletteras ofta en villas värmebehov under de kallaste vinterdagarna med direktverkande el. Morgondagens utvecklade värmepumpar kommer att klara husets hela värmebehov och därmed minskar belastningen på elnätet. De är också behovsstyrda och fullt integrerade med byggnadens övriga system. Målet är att skapa högeffektiva värmepumpssystem, snarare än supervärmepumpar. Små frånluftvärmepumpar fungerar utmärkt i byggnader med låg energiåtgång, där de kan ge varmvatten och spetsvärme. I många fall kan ett system med små värmepumpar vara mer kostnadseffektivt än ett värmeglest fjärrvärmenät eller en biobränslepanna. Små effektiva luft-luftvärmepumpar är också ett intressant alternativ när det gäller att konvertera hus med direktverkande elvärme utan möjlighet till vattenburen värme. 22 Framtidens värmepumpar kanske drivs med biobränsle Ett intressant framtidsperspektiv är en värmepump som drivs med biobränsle. Även om effektiviteten blir lägre än en eldriven värmepump, kan energiåtgången från exempelvis pellets eller biogas bli lägre än i en konventionell värmepanna. Ett hinder för systemet är kostnaden för en extra enhet, värmepumpen. Värmepumpar har en lovande framtid som en viktig teknik för ett uthålligt energisystem.

23 Värmepumpsforskning i samarbete med näringslivet har bildat bas för en framgångsrik industriell utveckling. En mogen marknad har vuxit fram... 23

24 Värme och kyla Värmepumpsteknologi för ett hållbart samhälle Box Eskilstuna Tel: Fax: Energimyndigheten verkar för ett hållbart energisystem i Sverige och internationellt. En viktig del av arbetet är att stödja forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet. Denna kunskapsöversikt beskriver utvecklingen inom värmepumpsteknologin under de senaste 30 åren. Den visar hur teknologin fungerar i olika värme- och kraftsystem och tecknar en bild av forskningen bakom dagens moderna lösningar. Den stora fördelen med värmepumpar är att de utvinner energi från förnybara källor och spillvärme med låg temperatur. Via värmepumpen höjs temperaturen så att den blir användbar. Värmepumpar används ofta för att balansera termiska överskott och underskott. Ett exempel är bergvärmepumpen som på vintern använder den värmeenergi som skapats av sommarens solinstrålning. Men värmepumpar används också för att ge kyla, ett behov som blir allt större i dagens kontorsmiljöer. Men det stora användningsområdet för kyla är förstås fortfarande kylskåp och frysboxar. Värmepumpar är i dag en standardlösning i svenska hem. Marknaden växer starkt och hälften av alla värmepumpar i Europa, undantaget luft-luftvärmepumpar, finns i Sverige. Värmepumpar har en lovande framtid som en viktig bidragsgivare till ett uthålligt energisystem.