HANTERING AV HUDPARASITER PÅ NÖT, SVIN OCH FÅR I EKOLOGISKT LANTBRUK
|
|
- Dan Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4/96 HANTERING AV HUDPARASITER PÅ NÖT, SVIN OCH FÅR I EKOLOGISKT LANTBRUK FOTO: LEIF ELIASSON/LANDBILD För att minimera parasitproblem i ekologisk djurhållning är de förebyggande åtgärderna viktiga. Rena djur med god motståndskraft är en förutsättning. Utfodringen är viktig för djurens immunförsvar. Djuren behöver ett friskt foder med proteiner, mineraler och vitaminer i balans. Stress och inälvsparasiter är faktorer som sätter ner immunförsvaret. Genetiska skillnader i benägenhet att angripas av parasiter bör beaktas vid rekrytering i besättningen. Behandling måste sättas in om man ser löss eller skabb, om djuren visar tecken på varaktig klåda eller om allmäntillståndet är påverkat. En veterinär bör hjälpa till med diagnos och råd om behandlingsstrategi. 1
2 ALLMÄNNA OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Vi måste hela tiden arbeta förebyggande för att stärka djurens motståndskraft och förhindra smittspridning av olika sjukdomar. Angrepp av hudparasiter eller andra parasiter som ger dålig tillväxt eller sjukdomssymptom är jämställt med sjukdom. Foder Friskt foder i rätta mängder och med balans mellan de ingående näringsämnena är nödvändigt. Proteiner behövs för att bygga upp antikroppar och vissa vitaminer och mineraler är mycket betydelsefulla. Fibrer är viktiga för djurens hälsa och en stor andel grovfoder i idisslarnas foderstat, liksom tillgång till grovfoder för enkelmagade djur, utmärker ekologiskt lantbruk. En hög självförsörjning på foder är vanligt och det finns en stark strävan till att skapa lokala lösningar för det foder som behöver köpas. Detta minskar risker för smittspridning via foder. Naturliga beteenden I ekologiskt lantbruk läggs stor vikt vid att djuren ska få utlopp för naturliga beteenden och rörelsemönster både när de vistas på stall och är ute. Vissa grundläggande behov har visat sig speciellt viktiga, som t ex behovet av fri tillgång på grovfoder för idisslare, som naturligt tillbringar 8-12 timmar per dygn med att äta. För grisarna är bökbehovet grundläggande. Om djuren utsätts för stress som t ex att de förhindras att utföra beteenden som de har en stark drift till eller upplever ständigt hot, som de ej kan hantera, försvagas immunförsvaret och motståndet mot sjukdomar försämras. Stallmiljö Mycket strö till grisarna vintertid ger sysselsättning. Nötkreatur som står uppbundna vintertid måste placeras i fallande rang. Eftersom hänsyn även måste tas till juverhälsostatus och utfodring kräver det noggrann planering och utprovning, men ger också utdelning om det blir väl genomfört. Då undviks att ett djur kläms mellan två högre rankade, vilket är mycket stressande. I ekologiskt lantbruk finns en strävan efter lägre djurtäthet i stallutrymmen och mycket utevistelse. Detta minskar stress och smittryck. Även vid betesgång är det viktigt att balansera djurtätheten så att god hälsa uppnås. Genom att hålla djuren rena liksom deras närmiljö minskar belastningen på immunförsvaret och de kan bättre stå emot sjukdomsangrepp. Extra mycket strö vid lamningen, ger en sund miljö för både tackor och lamm i en mycket känslig period. Utomhusmiljö Vid utevistelse måste man i ekologiskt lantbruk planera betesytorna så att förekomsten av inälvsparasiter hålls på en låg nivå. De yngsta djuren måste få tillgång till rena beten. Kontroll av tillväxt och hull är viktigt. Vid hullbedömning av får måste varje får kontrolleras genom att man tar över bakre delen av ryggen eller korset. Det räcker inte med ögonmått även om djuret är klippt. Får kan inte näringsförsörja sig på ett bete som börjar bli förvuxet och lammen tappar snabbt motståndskraft om de börjar bli undernärda. Regelbundna vägningar eller mätningar (nöt) under betesperioden och kontroll av parasitförekomst (träckprov) är viktigt. I ekologiskt lantbruk vistas djuren ute sommartid. Detta ger mycket goda möjligheter att genom rengöring åstadkomma rena och flugfria stallutrymmen. Rekrytering Vid rekrytering i besättningen bör man beakta att det finns genetiska skillnader i motståndskraft mot parasiter. De ekologiska besättningarna är till största delen självrekryterande och ofta integrerade, vilket minskar riskerna för införsel av smitta via inköpta djur. Om man måste köpa in djur, skall man kräva att de är friska samt för säkerhets skull placera dem i karantän. Genom att vara ansluten till Djurhälsovården kan man få mycket hjälp med förebyggande åtgärder. VAD SÄGER KRAVS REGLER? I första hand ska sjukdom förebyggas genom god vård och utfodring och genom att djuren ges möjlighet att utföra naturliga beteenden som de har behov av. Även i övrigt skall djuren hysas och hanteras så 2 att stressande situationer undviks. Sjukdomsnivån skall hållas låg och eventuella brister åtgärdas. Om ett djur visar tecken på sjukdom ska det omedelbart tas om hand och ges lämplig behandling. Där-
3 emot är det inte tillåtet att använda läkemedel eller bekämpningsmedel rutinmässigt eller förebyggande. Undantag gäller för vaccin vid uppenbart behov och användning av bedövningsmedel. I speciella fall där behov av förebyggande åtgärder kan styrkas, kan detta godkännas efter prövning av KRAV. Exempelvis kan detta gälla när knott i vissa områden ger svåra problem på nöt, eller där fästingangrepp orsakar svåra problem på får. Om man avser att sälja kött som KRAV-godkänd produkt måste man följa de karenstider som anges i KRAV-reglerna. Om slakttidpunkten förskjuts långt över den optimala pga KRAV-karensen kan det vara bättre att skicka djuret som konventionellt efter vanlig karenstid (livsmedelsverkets). NÄR BEHÖVER HUDPARASITER BEHANDLAS? En veterinär kan hjälpa till med diagnosticering och rätt behandlingsstrategi beroende på parasitens livscykel samt vid val av läkemedel eller bekämpningsmedel. Det är viktigt att snabbt behandla ett angripet djur. Dels för att bespara djuret lidande, dels för att begränsa eventuell spridning. För övrigt är det viktigt att uppöva ett gott djuröga för att snabbt upptäcka avvikelser i hälsotillståndet. Följande tillstånd kan vara tecken på en hudparasitsjukdom. Om djurets allmäntillstånd blir påverkat. Om djuren visar tecken på varaktig klåda. Om djuren får sårskorpor av att de kliar sig eller av hudparasiternas aktivitet. Om man ser löss eller skabb på djuret HUDPARASITER PÅ NÖTKREATUR LÖSS Det finns två slags löss, blodsugande och pälsätande. De pälsätande livnär sig på hår och hudavfall. Den ca 0,5 mm långa pälslusen Bovicola (f d Damalinia) är ljus till färgen och kan lätt förväxlas med mjäll. Den har ett brett klumpigt huvud och dess närvaro orsakar irritation och håravfall. De blodsugande lössen har däremot smala huvuden, är bruna till färgen, 2-3 mm långa och syns med blotta ögat. De suger blod och orsakar inflammationer i huden, som ger klåda och ett stört allmäntillstånd. Genom kliandet kan sårskador uppstå i huden. Lössen fortplantar sig genom att lägga ägg som kläcks efter ca 8-14 dagar. Ca 3 veckor efter äggläggningen har larven som kommit ut blivit en könsmogen lus. Till att börja med sitter äggen, som kallas gnetter, fast på hårstråna och sedan utvecklas larven nere i hårbottnen, där den också lever som vuxen lus. Utvecklingen tar längre tid om yttertemperaturen är låg. Lössen finns oftast på ryggen, svansroten och i flankerna men också på huvud och hals. Även gnetterna syns för ögat vid en noggrann inspektion. Äldre djur blir nästan helt fria från löss då vinterpälsen ramlar av. Däremot överlever lössen lättare sommaren på kalvarna Förebyggande åtgärder. God hygien och ventilation liksom klippning vid installning och regelbunden rykt är bra förebyggande åtgärder. Om ryktdonet har tillräckligt tät kam kan det användas för att skala bort gnetterna. Djur som vistas ute kan få en väldigt tjock päls som lössen trivs bra i. För att undvika detta kan man klippa pälsen på hösten. Klippningen bör göras så tidigt på hösten att pälsen hinner växa ut till vinterkylan. SKABB Skabb är ett 0,5 mm stort spindeldjur som lever i de ytliga hudlagren eller på huden. Skabbkvalstret biter sig in i huden, följden blir avskavd hårrem, hudförtjockning, skorpiga beläggningar och klåda. De angripna djuren plågas av en mycket intensiv klåda. Massangrepp kan också leda till blodbrist och ett betydande produktionsbortfall. Följdinfektioner orsakade av bakterier kan förvärra skadorna. Den besvärligaste skabbformen i Sverige är Chorioptesskabben, den lever ytligt och förorsakar klåda, vilket bl.a. ökar risken för spentramp. Den förekommer främst på svansroten, baktill på juvret och även nedåt bakbenen. En lindrigare form orsakas av skabbdjuret Demodex, som lever nere i hårstrånas rotsäckar. Symtomen är små knappnålshuvudstora eller något större knutbildningar i huden. Även om den här skabbformen inte tycks ge upphov till lika stort lidande hos värddjuret ger den ändå skador på huden. Skabbkvalstren förökar sig genom att lägga ägg som placeras i huden och kläcks efter 3-5 dagar. Redan efter 2 veckor är en ny generation färdig. Skabban- 3
4 FOTO:: LASSE MODIN/LANDBILD Klippning och regelbunden rykt är bra förebyggande åtgärder mot löss och skabb. greppen är tydligast på vårvintern och tycks läka på sommaren. Skabb smittar genom direktkontakt med smittade djur men också via ryktdon, filtar, juverskydd, strö och stallinredning. Eftersom skabb kan vara besvärligt att bli av med, är det viktigt att få en säker diagnos. Förebyggande åtgärder. Genom klippning och regelbunden rykt speciellt av bakben och juverspegel blir miljön inte så tilltalande för skabbkvalstren. Djur med friska klövar ligger inte lika mycket som djur med dåliga overkade klövar. De ägnar sig också mer åt egenvård, vilket ytterligare underlättas genom rätt uppbindning. Uppbundna nötkreatur bör placeras i fallande rang. Desinficera smittade ryktdon mm för att undvika smittspridning. KNOTT Knott kan i vissa områden orsaka problem. Knottlarver behöver rinnande vatten, men de kan sedan som flygfärdiga knott spridas många mil med vinden. Massangrepp på betesdjur kan ske och risken är störst om en kall vår följs av varmt väder. Knottgiftet har en stark verkan på hjärtat och kraftigt angripna djur måste snabbt få veterinärvård. Om knotten kläcks först senare på sommaren minskar djurens känslighet för knottgiftet succesivt. Svidknotten behöver grunda sankmarker med stillastående vatten för sin utveckling och de uppträder senare på sommaren. Deras angrepp är plågsamt men inte livshotande. Förebyggande åtgärder. Vid starka knottangrepp är installning den säkraste åtgärden. Om det finns möjlighet för djuren att komma ut på åkermarksbete under intensiva knottperioder kan belastningen minska. Nya medel baserade på starka växtoljor har kommit ut på marknaden t ex ett preparat utvunnet ur Nimträdet. Det stryks framförallt på tunnare hudpartier där knotten helst sätter sig. Eftersom medlet bryts ner relativt snabbt måste det strykas på var 2-3 dag under de perioder då knotten är mest aktiva. Perioder för akuta knottangrepp brukar vara drygt en vecka. En billig liten apparat som avger ett högfrekvent ljud har provats med framgång mot mygg och ska de närmaste åren testas mot knott. FÄSTINGAR Fästingar lever bara en kort tid på värddjuret. Där suger honan sig full med blod innan hon på en fuktig plats på marken placerar sina tusentals ägg. Dessa utvecklas via flera stadier till nya mogna fästingar. Även mellanstadierna larver och nymfer suger blod. Hela utvecklingen tar för vanliga fästingar i Sverige ca tre år. Huden blir irriterad där fästingen biter sig fast och sprutar in giftiga ämnen. Det mest uppmärksammade problemet med fästingar på nöt är att de kan överföra en encellig parasit som orsakar den s k sommarsjukan (piroplasmos). Parasiten spränger sönder de röda blodkropparna och efter 4-10 dagars inkubationstid får djuren hög feber och mörkröd urin. Snabb veterinärbehandling bör sättas in om sjukdomen uppträder. Förebyggande åtgärder. I problemområden kan kalvar och ungdjur vaccineras i förebyggande syfte. Kalvar som kommer i kontakt med piroplasmos kan bygga upp immunitet. Fästingarna trivs bäst i fuktiga 4
5 buskiga områden. De minskar i antal om man röjer och dikar, men är svåra att helt bli av med. FLUGOR Flugor kan sprida sjukdomar och infektera sårskador och smutsar dessutom ner. Löss och kvalster, som sitter på flugornas ben, kan föras över från ett djur till ett annat och från en gård till en annan om avståndet är kort. Flugorna tycks emellertid inte flytta sig så långt som två-tre kilometer. Husflugan Musca domestica förökar sig snabbt, och en enda hona kan på en sommar ge upphov till nya flugor. Det är den vanligaste flugan i ladugården. Stickflugan Stomyxus calcitrans, som är något mindre än husflugan, ger smärtsamma stick och kan orsaka både sänkt mjölkproduktion och viktförluster. Ansiktsfluga eller höstfluga Musca autumnalis (betesfluga) finns sommartid endast utomhus. Den lever på sekret från ögon, sår etc och den sprider bl a Parafilaria bovicola. Samtliga flugor är så stora att det är lätt att konstatera förekomst och det är också lätt att se deras ägg och larver. Förebyggande åtgärder. Inne i ladugården är det framförallt kalvboxarna som måste rengöras minst en gång i veckan. Om maximalt 6 dagar får gå mellan utgödslingstillfällena undviker man risken att ägg hinner kläckas under t ex en ovanligt varm period. Överhuvudtaget där det blir lite smutsigt, fuktigt, varmt och skyddat tycker flugorna om att lägga sina ägg. Allra bäst är om man kan ordna så att kalvarna inte alls vistas inne i ladugården sommartid. Flugorna trivs inte alls lika bra i ladugården om den är rengjord och helt tom på djur under natten. Utanför ladugården kan det kläckas flugor i ansamlingar av gödsel. Förutsatt att gödseln innehåller tillräckliga strömängder kan man placera den i komposthög en bit från ladugården i väntan på spridning. Noggrann rengöring av hela ladugården en gång per år gärna med åtföljande kalkning är viktigt för att hålla undan flugorna. I småskrymslen t ex i gödselrännor och kulvertar kan det lätt bli kvar gödsel där flugorna kan överleva. Vid ekologisk djurhållning där djuren huvudsakligen vistas utomhus under sommarperioden finns det mycket goda möjligheter att hålla efter husflugan, som är den vanligaste inne i ladugården, enbart genom rengöring både inne och ute. Ett biologiskt alternativ som provats i svinstallar är parasitflugor (rovflugor) som lägger ägg i husflugans larver. Det har fungerat bra och är godkänt av Kemikalieinspektionen. Höstflugan (betesfluga) finns hela sommaren och är beroende av färsk dynga för sin förökning. Det tar ca 3 veckor för flugan att utvecklas. Om man kan sprida ut mockorna, så att de torkar, senast efter 14 dagar t ex i samband med betesputsning, hämmas flugorna och även en del betesparasiter. Parafilariamaskarna som orsakar grönt kött dör normalt på sommaren och 2-3 månader senare är skadorna läkta. Efter nyår och under vårvintern uppstår nya skador pga nyinfektion som skett på försommaren. Minst risk för skador borde vara vid slakt i oktober till december. HUDPARASITER PÅ FÅR STORA FÅRLUSEN Stora fårlusen Melophagus ovinus är egentligen en vinglös fluga, brunröd till färgen, behårad och ca 5 mm lång. Lusen suger blod. Stora lusflugan lever ca 5 månader och hela tiden på fåret. Den föder en fullt utvecklad larv, som är färdigutvecklad efter ca 1 månad. Honan föder larver under sin livstid. PÄLSLUSEN Pälslusen Bovicola (f d Damalinia) ovis är ljusbrun, genomskinlig och ca 1 mm lång. Den livnär sig på ull och mjäll. Den förekommer framförallt i nackregionen. Den är mindre irriterande än stora lusflugan. Den kan emellertid bli besvärlig eftersom den kan förekomma i mycket stort antal. Parasiterna ovan orsakar klåda och irriterad hud och håravfall. Symptomen är vanligast på vintern. När fåren skrubbar och biter sig skadas ullen som blir tunn, tovig och smutsig. Ullen missfärgas också av ohyrans avföring. Djuren vantrivs och högdräktiga tackor och lamm får sämre kondition. Förebyggande åtgärder. Förutom arbetet med ett gott immunförsvar är klippning av tackorna en effektiv förebyggande åtgärd. Genom att klippa två gånger om året, ca en månad före lamning samt före betäck- 5
6 ningen, försämras ohyrans överlevnadsmöjligheter avsevärt. Håll isär klippta och oklippta djur, och undvik kontakt med den klippta ullen så att de klippta djuren hålls så rena som möjligt och ej får på sig nya löss. SKABB Sarcoptes eller Psoroptesskabb på får är ej påvisat i Sverige, men finns i andra länder. Risken för import av dessa har ökat. Chorioptesskabb har påvisats på get. Förebyggande åtgärder. Kontakta alltid veterinär vid allvarlig klåda. Den ökade handeln med djur mellan olika länder har ökat risken för smitta av allvarliga sjukdomar där bl a klåda är ett av symptomen. FLUGOR Om foderbyten eller parasiter orsakar diarre blir ullen på bakpartiet nerkletad med gödsel. Detta lockar flugor som lägger ägg i skadad hud. Stora sårhålor fulla med larver kan bildas under huden, vilket är mycket plågsamt. Förebyggande åtgärder. Genomför smidiga foderbyten. Ge t ex hö medan djuren vänjer sig vid ett kraftigt bete. Var noga med parasitfria beten till lammen. Kontrollera parasitförekomst. Rengör djur som blivit nedsmutsade. Kontrollera och rengör sårskador där flugor också gärna lägger ägg. KNOTT Knott kan bli besvärliga i vissa områden. Risken för kraftiga knottangrepp är störst när våren varit kall och det plötsligt slår om till en period med varmt väder. Om knotten kläcks senare på sommaren avtar djurens känslighet för giftet succesivt. Knottgiftet kan ge så stark påverkan på hjärta och blodkärl att lamm kan dö av knottangrepp. Knotten biter främst i ljumsken och på bukens undersida. När bettet är nytt kan huden bli blodig, senare ser man betten som röda ringar. Det är lammen som drabbas, tackorna lägger sig när knotten kommer och klarar sig bättre. Akuta knottangrepp brukar vara drygt en vecka. Förebyggande åtgärder. Om det finns möjlighet att stalla in djuren så slipper de knotten. Möjligen kan svidknott följa med in. Medel baserade på starka eteriska växtoljor kan användas mot knott. På marknaden finns bl a en produkt baserad på olja från Nimträdet (RB 86). Den relativt korta nedbrytningstiden gör att den måste strykas eller sprayas på djuren var 2-3 dag. FÄSTINGAR Fästingar suger blod från värddjuret under en kort tid. Sedan placerar honan sina ägg på en fuktig plats på marken. Fästingar sprutar in giftiga ämnen och irriterar huden, men det allvarligaste är att de kan orsaka sjukdomar, bl a genom bakteriespridning (Borrelia). På Gotland har man misstänkt att det är som en följd av Borreliainfektion som fåren fått svåra och mycket smärtsamma ledinflammationer. Fästingar kan också medföra blodbrist hos lamm om angreppet är kraftigt. Förebyggande åtgärder. Fästingar minskar i antal vid röjning och dikning, men är svåra att helt bli av med. Får kan även få fästingar mellan klövarna. Man kan plocka bort fästingar för hand med speciell pincett från apoteket. Om man har många djur med fästingar eller misstänker ledinflammationer ska veterinär kontaktas. LÖSS Den största lusarten är svinlusen, som kan bli upp till 6 mm lång. Den lägger ägg (gnetter), som är ca en mm långa och sitter på borsten. Äggen kläcks efter 8-10 dagar och efter tre veckor kan lusen fortplanta sig. Lössen trivs bakom öronen, men kan även kravla omkring över hela kroppen. Utanför grisen överlever lusen bara några dagar. Lusen suger blod och orsakar klåda som kan bli lika besvärlig som vid skabb. HUDPARASITER PÅ SVIN 6 Förebyggande åtgärder. Regelbunden noggrann rengöring verkar förebyggande, bl a genom att flugorna bekämpas. Flugor kan överföra löss mellan djur och närliggande besättningar. Möjlighet till gyttjebad på sommaren är grisarnas naturliga sätt att befria sig från parasiter och viktigt för allmäntillståndet. Lössen sprids från djur till djur och via smittad inredning och strö. Smittade djur bör isoleras och behandlas och inredning saneras för att undvika vidare smittspridning.
7 FOTO: ANDRÉ MASLENNIKOV/LANDBILD Skabben finns hos större griar främst vid öronen. SKABB Skabb på grisar orsakas av den allvarliga Sarcoptesarten, som framförallt lever i gångar djupt ned i överhuden. Honan lägger ägg som kläcks efter 2-6 dagar och efter 2-3 veckor finns en ny könsmogen skabbgeneration. Skabbdjuren finns hos större grisar främst i och omkring öronen, på framsidan av bakbenen, i ljumskar och armbågsveck och på benens nedre delar. Det första symptomet är i regel klåda. Smågrisarna får knottriga, runda, röda utslag mest på buken och lårens insidor. Klådan är svår pga de djupa borrgångarna och grisarna ökar sin foderförbrukning per kg tillväxt. Försämringen i produktionsresultaten varierar men kan uppgå till 10%. Förebyggande åtgärder. Bekämpa flugor med hygieniska åtgärder. Flugor kan överföra skabbsmitta. Hindra smittöverföring via besökande människor och djur. Ge veterinären kläder och stövlar som bara Några stora resistensproblem mot avermektiner har inte visat sig i Sverige, däremot i bl a Australien där de använts intensivt. Avermektiner går till 70% opåanvänds i den egna besättningen. Undvik att själv ta hem smitta via stövlar, skor, kläder och djur med päls. Om djur måste köpas in så kräv friska djur och håll dem i karantän. Håll samman grupper av djur med uppgjord rangordning så att onödig stress undviks. Gyttjebad under sommaren behöver grisen bl a för att reglera sin kroppstemperatur. Det är också ett bra sätt att motverka skabb. När leran faller av följer orenheter med och huden blir i god kondition. Praktisk erfarenhet visar att tydliga skabbsymptom försvinner när grisarna vistas ute under sommarperioden. De unga grisarna som inte gyttjebadar solbadar istället, vilket inte heller gynnar skabben. En mer ingående beskrivning av hudparasiternas utseende och livscykler finns i pärmen Djurhållning i ekologiskt lantbruk utgiven av Jordbruksverket. MEDEL MOT HUDPARASITER De vanliga medel som är aktuella till nöt, svin och får innehåller olika typer av aktiv substans. Det kan vara pyretroider, organiska fosforföreningar eller avermektiner. Såväl pyretroider som avermektiner är långtidsverkande. Resistens och lång nedbrytning Pyretroider har hög giftighet för insekter och fisk och ackumuleras i hög grad i vattenlevande organismer. Resistens finns redan mot pyretroider (t ex resistenta huvudlöss). Nedbrytningstiden i miljön för pyretroider som ej bundits till jord eller sediment varierar från några veckor upp till många månader. När pyretroider eller restsubstanser av dessa binds till jordpartiklar hämmas den vidare nedbrytningen. 7
8 verkade genom djuret och ut i gödseln. Så länge substansen ligger orörd i mockan bryts den inte ned, utan skadar insekter som kommer i kontakt med den, bl a dyngbaggar. Substansen bryts ned av solljus och inaktiveras i jord. Lågtoxiska medel inte ofarliga Marknaden har under senare år utökats med flera preparat. Medel med förhållandevis kort nedbrytningstid och låg toxicitet finns. Bland de väldokumenterade aktiva substanserna är preparat med pyretrumextrakt de idag minst skadliga, men för dagen finns inget sådant preparat registrerat för användning på nöt. Om man använder medel som registrerats för andra djurslag, gäller en helt annan generell karenstid, 60 dagar i konventionell djurhållning. Det kan alltså vara svårt att veta om preparaten kommer att fungera och hur de bäst kan användas. Det finns t ex medel som innehåller oljor från speciella träd såsom Azadirachta Indica A Juss, Nimträdet (finns i bl a RB 86 och Bionim) eller Melaleuca Alternifolia (sk Tea Tree-olja). Nimprodukter har ännu inte testats officiellt under kontrollerade förhållanden på djur i Sve-rige. I ett första test på Bionims verkan mot mjöllöss på julstjärnor blev det en reduktion på 65-80% av vuxna mjöllöss. Även om Nimprodukter tycks ha låg toxicitet jämfört med många andra bekämpningsmedel är de inte helt harmlösa. Då hade de sannolikt inte haft den verkan de har på insekter. Man bör alltså använda även dessa preparat med eftertanke. Flugor snabbt resistenta Medel för att bekämpa flugor i djurutrymmen godkänns normalt inte av KRAV eftersom det finns goda möjligheter att klara detta med mekanisk rengöring. Förutsättningarna är speciellt goda i ekologisk djurhållning där målsättningen är att alla djur ska ha utevistelse sommartid. Husflugan utvecklar snabbt resistens mot pyretroider och resistens finns också mot flera andra kemiska bekämpningsmedel. KÄLLOR: Abell AB, Produktinf, muntligt meddelande. Christensson D, SVA, muntligt meddelande. Ericsson O m fl, Bekämpningsmedel, LTs förlag Fass vet, Linfo Föllinge Produkter AB, Produktinf. Gabrolprodukter, Produktinf. Hultman H m fl, Svin, LTs förlag Holmstedt S och Holmstedt K, Husdjurens sjukdomar, LTs förlag Inst f växtskyddsvetenskap SLU 1996, Ang. test av Bionim mot skadedjur i prydnadsväxter. Jensen P, Stress i djurvärlden, LTs förlag Kemikalieinspektionen, Dnr F , Dnr F , Dnr F Kemikalieinsp, Kemi inf om deltametrin, okt Kemi inf om cypermetrin, okt KRAV-regler National Academy Press, Wash. DC 1992, Neem A Tree For Solving Global Problems. Nilsson O, Martinsson K, Törnquist M, Wallgren T, Program för bekämpning av endo- och ektoparasiter inom svin-, kalv- och fårproduktionen, Kompendium Vetmed fak SLU. Schmutterer H. 1995, The Neem Tree Azadirachta Indica A Juss and other meliaceous plants. SJV, Kompendium, Djurhållning i ekologiskt lantbruk. Sjödin E, Får, LTs förlag SMR, 1984, Om kon blir sjuk. Statens livsmedelsverk, SLV FS 1996:26 kungörelse om karenstider. Woolaston R R and Gray G D Potential for Improving Genetic Resistance to Sheep Diseases. CSIRO Pastoral Reasearch Laboratory, Armidale, NSW. Dept of Animal Science, University of New England, Armidale, NSW. PRODUCERAD AV EKOLOGISKA LANTBRUKARNA I SVERIGE Fler exemplar kan beställas kostnadsfritt per telefon eller fax Text: Kristina Lindgren Fackgranskning: Dan Christensson, SVA Ekologiska Lantbrukarna i Sverige är de ekologiska böndernas fackorganisation. Förbundet arbetar för en ekologisk inriktning på jordbrukspolitik, forskning och utbildning. Andra uppgifter är att påverka regler och kontroll av ekologiskt lantbruk och att hålla den ideologiska debatten levande. Ekologiska Lantbrukarna ger ut tidskriften Ekologiskt lantbruk. Lokal verksamhet finns i nästan alla län. För ytterligare information kontakta: Ekologiska Lantbrukarna i Sverige, Sågargatan 10A, Uppsala, tel
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merParasiter hos gris Utomhusproduktion. Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala
Parasiter hos gris Utomhusproduktion Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala Att tänka på Initial status på djuren Betesrotation Bekämpningsstrategi
Läs merHuvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006
Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.
Läs merRutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Läs merApotekets råd om. Huvudlöss
Apotekets råd om Huvudlöss Lusen har alltid varit en trogen följeslagare till människan och den finns över hela världen. Den lever av vårt blod och är beroende av värmen och fuktigheten i vår hårbotten.
Läs merdjurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Läs merFästingen har fyra utvecklingsstadier; ägg, larv, nymf och vuxen. Larver, nymfer och vuxna honor kan suga blod.
VAD ÄR EN FÄSTING? Fästingar är spindeldjur som lever av att suga blod från däggdjur, fåglar och kräldjur. I hela världen känner man till 900 olika arter av fästingar. I Norden är Ixodes ricinus den vanligaste
Läs merVINN KAMPEN MOT LOPPOR OCH FÄSTINGER
VINN KAMPEN MOT LOPPOR OCH FÄSTINGER PARASITERNAS STÖRSTA SKRÄCK Frontline är världens mest sålda medel mot fästingar, löss och loppor till hund och katt. Det är enkelt att ge, verkar snabbt och kan användas
Läs merHur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Läs merApotekets råd om. Bett och stick
Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs
Läs merVÄRLDENS MEST SÅLDA MEDEL MOT FÄSTINGAR OCH LOPPOR PÅ HUND OCH KATT
VÄRLDENS MEST SÅLDA MEDEL MOT FÄSTINGAR OCH LOPPOR PÅ HUND OCH KATT Fipronil dödar fästingar, loppor och löss (S)-Metopren hindrar utvecklingen av loppägg, -larver och -puppor AKTIVT ÄMNE Fipronil (S)-metopren
Läs merRådgivarens perspektiv
Det är inne att vara ute Utevistelse och parasiter i ekologisk husdjursproduktion Skara den 20 november 2012 Rådgivarens perspektiv Rastgården Kvalster Spolmask Hur sköts rastgården Bilder från Flattinge
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merHar min katt fått mask? (Inälvsparasiter)
i Har min katt fått mask? (Inälvsparasiter) Katter blir ofta angripna av inälvsparasiter (s.k. endoparasiter). Smittan kan spridas från djur till djur genom kontakt med infekterad avföring (bajs med mask)
Läs merNjut av att vara utomhus. Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett.
Njut av att vara utomhus Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett. Visste du det här om mygg? Han myggor dricker endast växtsafter och sticks inte. Det berömda stickandet
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs merDet är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik
Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång
Läs merStora leverflundran. hos får
Stora leverflundran hos får 1 Innehållsförteckning Stora leverflundran på frammarsch 3 Det här är stora leverflundran 4 Sjukdomssymtom 5 Akut sjukdomsbild 5 Subakut sjukdomsbild 6 Kronisk sjukdomsbild 7
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merRingorm och regnskållor. Distriktsveterinärerna tipsar
Ringorm och regnskållor Distriktsveterinärerna tipsar RINGORM OCH REGNSKÅLLOR Exempel på ringormsangrepp. Foto: Bengt Ekberg, SVA. 2 Ringorm och regnskållor Hästar får ibland förändringar i huden. Något
Läs merKRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat
KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.
Läs merKvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?
Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en
Läs merSMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK Maria Nöremark, SVA 2018-10-30 Vilket av dessa djur bär på en smittsam sjukdom? Går det alltid att se om ett djur bär på en smittsam sjukdom? Ibland är det väldigt
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00018-2014 2014-06-26 M 2014 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merTBE-information till allmänheten i Västmanland 2014
1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs
Läs merÄr det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna?
Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna? Lena Malmgren Veterinärmedicinsk chef MSD Animal Health Author/location Kan hästar få kolik av inälvsparasiter? JA De viktigaste/vanligaste inälvsparasiterna
Läs merFÄSTINGAR HOS VÅRA SÄLLSKAPSDJUR. Preparatöversikt, Vanliga frågor & svar. April 2008
1 (7) FÄSTINGAR HOS VÅRA SÄLLSKAPSDJUR Preparatöversikt, Vanliga frågor & svar Enhet Djurläkemedel April 2008 Även våra sällskapsdjur drabbas av fästingbett och kan smittas av fästingöverförda sjukdomar.
Läs merförstå din hunds hudhälsa
förstå din hunds hudhälsa det är inte ovanligt Hudproblem är relativt vanligt förekommande hos hundar. Det kan uppstå pga flera olika orsaker t.ex. infektioner, parasiter eller allergier. Många underliggande
Läs merPresentation av regelverk
Presentation av regelverk 2019-02-23 Kjell Carnbrandt Glenn Larsson Viruset och sjukdomen Virus av släktet Lagovirus orsakar: RVHD: Rabbit Viral Hemorrhagic Disease RHDV2: Rabbit Hemorrhagic Disease Viral
Läs merSkolans agerande när en elev får löss
Policy beslutat av ledningsgrupp 2015-10-08 Skolans agerande när en elev får löss Så fort ett fall av löss upptäcks av en förälder eller elev så ska information ut till alla föräldrar samma dag genom att
Läs merSmådjur som gillar människor
Vad är Tenutex? Tenutex är ett liniment som är effektivt mot huvudlöss, flatlöss och skabb. Verksamma ämnen är disulfiram och bensylbensoat. Tenutex används enligt bruksanvisningen som medföljer varje
Läs merSmittspridning På hund-dagis eller -pensionat
Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat Innehåll Hur sprids smitta Vaccinering Trippelvaccin Kennelhosta Noskvalster Löss Loppor Mask/inälvsparasiter Zoonoser Fästingburna sjukdomar Resistenta bakterier
Läs merÖvrigt: Problem för husdjursråttor och zooaffärer. Smärtsamma och kliande bett, även på människor
Svenskt namn: rött kyckling kvalster Vetenskapligt namn: Dermanyssus gallinae Tillhör gruppen: Rovkvalster Primär värd: Fåglar, både tama och vilda Säsong: Maj och augusti Skador på människa:bett Övrigt:
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merAnvänd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna. Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige
Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige Betet En bra betesgång främjar djurens utveckling och ska vara ekonomiskt intressant.
Läs merSå skyddar du hästen från kvarka
Så skyddar du hästen från kvarka Varje år drabbas i snitt ett femtiotal stall av kvarka där en eller flera hästar insjuknar. Kvarkan, som är en smittsam bakterie, ställer till stora bekymmer för både hästar
Läs merTuggtablett till hund För behandling av fästingar och loppor med omedelbar effekt i upp till 12 veckor.
Tuggtablett till hund För behandling av fästingar och loppor med omedelbar effekt i upp till 12 veckor. Information om receptbelagt läkemedel från din veterinär VARFÖR ANVÄNDA BRAVECTO? Döda fästingen
Läs merHur vet jag om min katt har mask?
Hur vet jag om min katt har mask? Information och goda råd om mask hos katt Mask hos katt Unga katter och utekatter med möjlighet att jaga får ofta besvär med inälvsmask. Symptomen kan variera kraftigt
Läs merpå Gotland Några goda råd
på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet
Läs merSveriges bönder om djur och etik.
Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande
Läs merHälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl
Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det
Läs merApotekets råd om. Svamp i hud och naglar
Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Läs merFÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA
DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.
Läs merProjektrapport från två gårdar
Fästingar sprider smitta till lamm på bete Projektrapport från två gårdar Fästing sprider smittor Fästingen brukar i sig inte orsaka så mycket problem, men den kan sprida diverse bakterier, parasiter och
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merBIPACKSEDEL FÖR. Deltametrin
BIPACKSEDEL FÖR Spotinor vet 10 mg/ml spot-on-lösning för nötkreatur och får 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV TILLVERKNINGSTILLSTÅND
Läs merSjukdomar hos får. Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV
Sjukdomar hos får Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV Fårhälsovården för friska får och lamm i en sund och lönsam djurhållning www.svdhv.se Dagens ämnen: Juverinflammation
Läs merSMR 9 djursjukdomar TSE.
SMR 9 djursjukdomar TSE TSE-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning EG/999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform
Läs merNär hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.
När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.
Läs merDjurhållning 5.4 Grisar
Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merTBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011
TBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011 TBE-information till allmänheten Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan medföra hjärn-/hjärnhinneinflammation,
Läs merBIPACKSEDEL FÖR Spotinor vet 10 mg/ml Spot-on, lösning för nötkreatur och får
BIPACKSEDEL FÖR Spotinor vet 10 mg/ml Spot-on, lösning för nötkreatur och får 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV TILLVERKNINGSTILLSTÅND
Läs merRÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:
RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet
Läs merBIPACKSEDEL. Blaze vet. 7,5 mg/ml, pour-on, suspension för nötkreatur och får
BIPACKSEDEL Blaze vet. 7,5 mg/ml pour-on, suspension för nötkreatur och får 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV TILLVERKNINGSTILLSTÅND
Läs merHur vet jag om min hund har mask?
Hur vet jag om min hund har mask? Information och goda råd om mask hos hund Mask hos hund De flesta hundar får mask en eller flera gånger i livet. Spolmask är mycket vanligt hos valpar, men det förekommer
Läs merSlakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013
10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt
Läs merHälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merPATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel
PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel Patientinformation Behandling av atopiskt eksem med Elidel Du har fått Elidel förskrivet för behandling av atopiskt eksem. I denna informationsbroschyr
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merStefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Läs mer#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning
#AntibiotikaSkolan Antibiotika och djuruppfödning 2 Antibiotika och djuruppfödning Antibiotika och djuruppfödning Friska djur behöver inte antibiotika. Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika
Läs merApotekets råd om. Akne och rosacea
Apotekets råd om Akne och rosacea Akne är ett samlingsnamn för förändringar i form av hudknottror, pormaskar och varblåsor och är mycket vanligt. Akne beror inte på dålig hygien eller speciell mat utan
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merFörebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning
Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går!
Läs merHygienkonferens hösten 2013
Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli
Läs merSchysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.
Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön. DE Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur
Läs merNÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER
NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER Ditt nöt- och kalvkött kommer från djur som har vuxit upp och tagits om hand med djuromsorg i fokus. Trygga och friska djur ger nämligen kött med bästa möjliga
Läs merApotekets råd om. Eksem
Apotekets råd om Eksem Eksem är en inflammation i hudens övre lager, vilket orsakar klåda och rodnad av huden. Akut eksem känne tecknas av kliande, röd, svullen, vätskeblåsor. Bakterieinfektion kan tillstöta
Läs merHarpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos
Läs merTuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merApotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet
Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran
Läs merGotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen
Allmänna leveransvillkor Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen Nedan följer det program i nio punkter som ligger till grund för det långsiktiga arbetet för en god djuromsorg.
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merBIPACKSEDEL (endast för förpackningsstorlek 1 liter) Flyecto vet 12,5 mg/ml pour-on lösning för får
1 BIPACKSEDEL (endast för förpackningsstorlek 1 liter) Flyecto vet 12,5 mg/ml pour-on lösning för får 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN
Läs merInformationsbroschyr till apotekspersonal. Många lider av mjäll utan att behandla den egentliga orsaken till problemet
Informationsbroschyr till apotekspersonal Många lider av mjäll utan att behandla den egentliga orsaken till problemet HUDEN I HÅRBOTTEN Sverige har ett skiftande klimat med många temperaturförändringar.
Läs merApotekets råd om. Mask hos hund
Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merKryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Läs merBIPACKSEDEL Deltaspot vet
BIPACKSEDEL Deltaspot vet 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV TILLVERKNINGSTILLSTÅND SOM ANSVARAR FÖR FRISLÄPPANDE AV TILLVERKNINGSSATS,
Läs merDERMA. Shampoo, Gel & Spot On Concentrate. Vid hudproblem hos hund och katt
DERMA Shampoo, Gel & Spot On Concentrate Vid hudproblem hos hund och katt HUD OCH PÄLS Hudbarriären skyddar En frisk hud och päls ger bästa skyddet och fungerar som en barriär mot omgivningen, för att
Läs merTUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
Läs merRåd och rekommendationer vid utfodring av renar
Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Renskötseln bygger på användningen av naturliga betesmarker och det är detta som renen är anpassad till. Ibland räcker dock inte betet till och man tvingas
Läs merEn enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar
En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar Information och goda råd om att resa med hund och katt En lyckad resa kräver planering Innan du ger dig iväg utomlands med ditt sällskapsdjur,
Läs merSårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar
Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme
Läs merBättre lammöverlevnad-friskvinst Får
Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får I projektet Friskvinst får har lammöverlevnaden studerats retrospektivt före och efter rådgivning i fem fårbesättningar. Med åtgärder som t.ex. hullbedömning, korrigerad
Läs merFörskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.
Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt
Läs merFörkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Läs merIntegrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Läs merDjurhållningsplats för får och get
EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning
Läs mer