Allmänna intressen och ställningstaganden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmänna intressen och ställningstaganden"

Transkript

1 Allmänna intressen och ställningstaganden

2 Befolkning och boende 70 Bebyggelse 78 Kulturmiljö 84 Samhällsservice 92 Näringsliv 96 Handel 100 Kommunikationer 106 Större opåverkade områden 116 Jord- och skogsbruk 118 Friluftsliv, rekreation och landsbygdsturism 122 Hästhållning 128 Naturmiljö 132 Vatten och strandskydd 138 Kretslopp och teknisk försörjning 142 Energi 146 Grus- och stentäkter 150 Hälsa, säkerhet och riskhänsyn 154 Totalförsvar 162 Riksintressen och tätortsutbyggnad 164 Mellankommunala intressen 174

3 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN 70

4 Befolkning och boende Lunds kommun är rikets tolfte största i storleksordning, fjärde störst i Öresundsregionen och näst störst i SSSVområdet. Sedan år 1960 har Lunds befolkning ökat med i genomsnitt nästan personer, eller en procent per år. Idag har kommunen drygt invånare. En fortsatt befolkningstillväxt väntas i regionen. Den fysiska planeringen styrs av en ambition att människor ska kunna bosätta sig där arbetstillfällena finns. Kommunens senaste befolkningsprognos räknar med en årlig ökning med ca en procent till ca personer år Det inrikes flyttnettot, det vill säga skillnaden mellan inoch utflyttning, från respektive till övriga delar av landet, har betytt mest för folkökningen de år som bostadsbyggandet i kommunen varit högt. De som flyttar är framförallt unga vuxna åringarna är flest bland inflyttarna och åringarna dominerar bland utflyttarna. Universitetets roll förklarar detta mönster. BEFOLKNING OCH BOENDE Den nya översiktsplanen ska ge förutsättningar för såväl en omflyttning inom kommunen, som en inflyttning till kommunen. Sammantaget ska översiktsplanen ge utrymme för en fortsatt befolkningstillväxt om minst 900 bostäder per år till I det talet ingår en del av den ökade efterfrågan på bostäder som väntas följa av en lokalisering av ESS till Lund. Denna efterfrågeökning har bedömts uppgå till mellan 150 och 250 bostäder per år fram till 2040 för Lunds kommuns vidkommande (Region Skåne 2009). Människorna i Lund Lund avviker från de flesta andra kommuner i Sverige, genom en väldigt hög andel människor i åldern år. Tillsammans med Malmö skiljer sig Lund från andra kommuner i sydvästra Skåne genom lägst andel barn. Lund har lägre andel i åldrarna 65 år och äldre än andra kommuner. Folkökning och bostadsbyggande i Lunds kommun Befolkningen i årsklasser, nuläge (grön linje) och 2025 (röd linje) personer/ bostäder antal personer färdiga bostäder folkökning år ålder åringar 71

5 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Folkhälsa i Lunds kommun Lunds kommuns policy för folkhälsoarbetet (2003) innehåller strategier för att utveckla ett långsiktigt hållbart lokalsamhälle med god livsmiljö, där jämlika förutsättningar för en god hälsa främjas. Den kommunala verksamheten står i fokus för policyns inriktning. Elva nationella målområden anges med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och en reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak och alkohol, narkotika, dopning och spel Folkhälsa och fysisk planering Att ta hänsyn till olika gruppers behov, underlätta vardagslivet, främja social samvaro samt skapa en säker och trygg miljö, ingår i den fysiska planeringen. God planering av bostäder och miljöer ger förutsättningar för integration, trygghet och säkerhet samt tillgänglighet. Eftersom effekterna av en åtgärd kan variera mycket mellan kvinnor och män, barn och vuxna, oskyddade trafikanter och andra, är det viktigt att definiera målgrupper och analysera hur beslut och åtgärder påverkar dessa. Därför är det viktigt att beakta de variationer i folkhälsa som upptäckts mellan olika målgrupper samt mellan stadsdelar och tätorter. Genom särskilt fokus på barn i ekonomiskt utsatta familjer, ekonomiskt utsatta vuxna, 65-åringar och äldre samt kvinnor-män, kan planeringen nå målen även för befolkningen i stort. 72 Grönområden och parker Kommunens mål enligt grönstruktur- och naturvårdsprogrammet är bland annat att tillgodose människors rätt till och behov av gröna miljöer. Det innebär bland annat att erbjuda god tillgång till parker och naturmiljöer för alla, och då särskilt beakta barnens behov, samt att skapa gröna stråk i tätorterna ut på landsbygden. Med hänsyn till den ökande befolkningen, är det angeläget att i den fortsatta planeringen av områdena längs Lundalänkens sträckning i östra delen av staden pröva förutsättningarna att reservera mark för en park med samma funktion som Stadsparken. Parker och grönområden i boendemiljön har också stor betydelse för folkhälsan och även miljön. Därför är det viktigt att grönstrukturen är klar när de första invånarna flyttar in i nya bostadsområden. Livslängd, ohälsotal och olyckor Lunds kommun hade jämfört med länet och riket år 2005 högre medellivslängd för både män (80 år) och kvinnor (83 år) och lägre ohälsotal för både kvinnor och män (markant lägre jämfört med övriga större städer). Ohälsotalet skiljer sig dock mellan stadsdelar och är dubbelt så högt för kvinnor som för män. Skador av olycksfall är lägre än i länet, men i trafikmiljön är de högre i Lund än i länet för personer i åldern 65 år och äldre. Fler åringar känner sig osäkra i egna bostadsområdet än personer i andra åldrar. Barn och unga Kommunfullmäktige beslutade 2002 att barnkonventionen och dess grundläggande principer ska gälla i Lunds kommun. Konventionen innebär i korthet att barn ska respekteras, med en bärande formulering i barnets bästa skall alltid komma i första rummet. För den fysiska planeringen är hänsynen till barnens rättigheter, skyddsaspekterna och möjlighet till inflytande de mest relevanta. Lunds kommun har högt barnhälsoindex, nästan bland de tio bästa kommunerna i Sverige. Kommunen har flera gånger uppmärksammats som framgångsrik skolkommun. Skolornas fysiska miljö, med bra skolgårdar samt trafiksäkra och trygga skolvägar har stor betydelse för barns och ungdomars välbefinnande och kräver uppmärksamhet redan på den översiktliga nivån. Den lösare bindning mellan bostad och skola, som blir följden av ett fritt skolval, kan behöva observeras särskilt. För barns och ungas uppväxtmiljö är också kultur- och fritidslokaler, ytor för lek och spontanidrott nära bostäderna samt ett lokalt föreningsliv, värdefulla inslag. Genusperspektiv De nationella jämställdhetsmålen är också Skånes: Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Olika människors olika förutsättningar att använda den gemensamma fysiska miljön ska lyftas fram. De dokumenterade skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller att vistas på vissa platser på olika tider, rörelsemönster samt användandet av kollektivtrafik ska ges genomslag i planeringen. Det handlar om att möjliggöra lokalisering av handel, service, skola och förskola så att vardagen underlättas för såväl män som kvinnor. Översiktsplanens strategi med att öka inslaget av blandad stad ska ge liv och rörelse i fler områden under större del av dygnet än idag. På så sätt skapas en stad som känns tryggare för både män och kvinnor. Detta synsätt ska åtfölja den fysiska planeringen på stadsdels- och områdesnivå.

6 BEFOLKNING OCH BOENDE Deltagande och inflytande Detaljplan- och bygglovprocesserna ger möjlighet till delaktighet, engagemang och insyn, liksom kommande arbete med stadsdelsprogram. Naturliga mötesplatser i stadsdelarna underlättar människors delaktighet i vardagen. Valdeltagandet i kommunal- och riksdagsval är ett mått på deltagande och det ligger generellt högt för Lund i kommunal- och riksdagsval. För Lunds kommun, liksom för riket i stort, har det dock fallit över tiden och låg i valet 2006 på 83 procent (1976 var motsvarande siffra 92 procent). Påtagliga skillnader uppträder såväl inom som mellan stadsdelar. Tillgänglighet Krav på tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning ger god tillgänglighet för alla. En basutformning av bostäder ökar möjligheten för den som drabbas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bo kvar i sin bostad. En utformning av bostaden efter funktionsnedsattas behov redan när husen byggs, gör att dyrare framtida insatser kan undvikas. Det bör uppmärksammas att krav på hiss inte har stöd i lagen för hus lägre än tre våningsplan. Version 3 av programmet Bättre för alla antogs av kommunfullmäktige Det är en sammanställning av de tekniska och funktionella åtgärder som krävs för att en basutformning ska uppnås. Programmet åtföljer kommunala markanvisningar och lägger grund för önskemål vid förhandlingar om exploateringsavtal. Trygghet Trygghetsfrågorna ska beaktas i all stadsplanering. Mycket handlar om att öka tryggheten i närområdet, genom att ge förutsättningar för att offentliga stråk och miljöer befolkas under större delen av dygnet. Orientering, överblickbarhet samt beaktande av människors rörelsemönster mellan olika punkter, är olika exempel på viktiga aspekter som den fysiska planeringen måste beakta för att öka känslan av trygghet. Mer finns att läsa i kommunens idéskrift Tryggare Lund (2008). Mötesplatser Gemensamma mötesplatser är bra för den sociala sammanhållningen. En stad behöver tyngdpunkter som kan utvecklas till platser, där människor med olika bakgrund och intressen på ett naturligt sätt kan se och möta varandra. Exempel på mötesplatser är gator och torg, parker, bibliotek, fritidsgårdar och idrottsplatser. Områden med möjlighet att utvecklas till stadsrum som centra för service, kultur, upplevelser och andra verksamheter bör identifieras i stadsdelarna. Också skolan är en mötesplats för människor med olika bakgrund, särskilt i områden med variation i bostadsbeståndet. Fysisk aktivitet Goda gång- och cykelvägar, särskilt till skolan, samt bra belägna idrotts- och rekreationsområden uppmuntrar till fysisk aktivitet. Avstånd till parkeringsplatser respektive hållplats för kollektivtrafik har inverkan på valet av transportmedel men kan även ha betydelse för den fysiska aktiviteten. Tillgång till arbete Antalet arbetsplatser har ökat markant i kommunen, särskilt under de senaste tio åren. Idag är de nästan och det går nästan nio arbetsplatser på tio invånare i åldern år. Möjligheterna till arbete både i och utanför kommunen är betydande, vilket kommer till uttryck i höga pendlingstal. Det är nästan personer som pendlar in till Lund, medan drygt personer pendlar ut. Något fler män än kvinnor är inpendlare, medan betydligt fler män än kvinnor pendlar ut ur kommunen. 73

7 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Bostäder och boende I Lunds kommun finns idag (2008) drygt bostäder, varav knappt utgörs av så kallade specialbostäder, mest studentrum i korridor. Knappt bostäder finns utanför tätorterna. Hur många bostäder som ska byggas i olika delar av kommunen beror på orternas förutsättningar. Ett minsta tillskott av bostäder krävs för att ge en långsiktigt hållbar demografisk utveckling. Det öppnar för en inflyttning av yngre hushåll med barn, vilket ger förutsättningar för att antalet personer i åldrarna år förblir minst lika stort som antalet yngre och äldre tillsammans. Det är i åldrarna mellan 25 och 64 år som de flesta yrkesverksamma finns liksom de flesta barnaföderskorna. För att behålla antalet åringar oförändrat till 2030, behövs ytterligare ca nya bostäder i kommunen. Det innebär en årlig utbyggnadstakt på ca 175 bostäder i Lund, 20 i Södra Sandby och Dalby, samt 15 i Veberöd och fem i Genarp. Stångby, Revingeby och Hällestad behöver ett årligt tillskott med mindre än fem bostäder. Hur stor utbyggnad orterna tål kan bedömas mot bakgrund av deras tidigare tillväxt. På kort tid - från slutet av 1960-talet och tio år framåt - växte orterna i öster till nära sin nuvarande storlek. Det var det så kallade miljonprogrammet som i hög grad låg bakom denna tillväxt. Under denna period mer än fördubblades bostadsbeståndet i Veberöd och Södra Sandby, medan Dalby och Genarp växte med ca 60 procent. Tätorterna har idag ca 95 procent av kommunens befolkning. Landsbygdsbefolkningen har sedan 1970 legat på runt sex tusen personer och antalet bostäder under samma period på cirka två tusen. Bostadsbestånd i balans I Lunds kommun utgörs drygt 35 procent av bostäderna av småhus, medan andelen i staden är drygt 20 procent. UTBYGGNADSTAKT Lund Stångby Södra Sandby Revingeby Dalby T Hällestad Veberöd Genarp bostäder/år 354 0, I kommunen som helhet råder det balans mellan små och stora bostäder. Däremot råder det stora skillnader mellan staden Lund och tätorterna - små lägenheter är i övervikt i staden, medan stora lägenheter dominerar i övriga tätorter. Fördelningen mellan upplåtelseformer är relativt jämn på kommunnivå, med drygt 40 procent hyresrätter och ca 30 procent vardera bostadsrätter och äganderätter. Av hyresrätterna ägs knappt 40 procent av allmännyttan (LKF). I Lund är hälften av bostäderna hyresrätt, medan den största andelen bostäder i tätorterna är äganderätt. Utanför Lund har Dalby högst andel hyresrätter. Inom staden finns betydande skillnader i hustyp, storlek och upplåtelseform mellan stadsdelarna. De stadsdelar som byggdes senast har mest varierat bostadsbestånd BOSTÄDER I TÄTORTERNA Gunnesbo, Nöbbelöv och Östra Torn-Mårtens Fälad. Av de bostäder som färdigställts den senaste tioårsperioden är nästan hälften i hyresrätt och de övriga relativt jämnt fördelade mellan äganderätt och bostadsrätt. I SSSV-området intar Lund en position mellan Malmö med sitt mer storskaliga bestånd och flertalet av de mindre kommunerna med övervägande småhus i äganderätt. Med andra ord kan många olika hushållstyper förväntas rikta sitt intresse mot Lunds kommun. Vilket slags bostäder som i framtiden kommer att behövas och efterfrågas kommer att bero på befolkningens åldersfördelning och hushållsbildning, liksom inkomstnivå och preferenser i övrigt. De närmaste 20 åren väntas det växande antalet i åldrarna år samt 65 år och äldre, kräva störst uppmärksam- Tätort Lund Stångby Dalby Torna Hällestad Södra Sandby Revingeby Veberöd Genarp

8 BEFOLKNING OCH BOENDE het. Den stora generationen som föddes decenniet efter andra världskriget bor till två tredjedelar i villa eller radhus. Inom de närmaste fem-femton åren kan de förväntas vilja byta till en mindre, mer tillgänglig och lättskött bostad. En bit in på 2020-talet när den gruppen når 80- årsåldern ökar den med i genomsnitt 300 personer varje år. Detta ställer krav på kommunen såväl ur ett vård- som ett boendeperspektiv. Vidare har det stora barnafödandet under slutet av 80-talet gett en idag stor grupp gymnasieungdomar, som snart vill flytta hemifrån. Andelen små hushåll väntas fortsatt vara hög, särskilt i storstadsregionerna. I staden Lund bedöms uppemot hälften av hushållen vara enpersonshushåll. Utanför staden är hushållen större och en stor del av bostäderna utgörs av stora lägenheter i villor och radhus Även här bebos dessa idag till betydande del av hushåll tillhörande 40-talsgenerationen, vilka snart väntas önska en annan bostad. Mycket talar för att många som lämnar en större bostad önskar bo kvar på orten. Därför finns det sammantaget anledning att vänta en stor efterfrågan på små lägenheter, särskilt i staden, men också i de övriga tätorterna. Samtidigt kommer många småhus ut på marknaden och kan möta efterfrågan från yngre hushåll med barn. Detta gör att bostadsbyggandet, åtminstone den första tjugoårsperioden, kan inriktas mer på små bostäder, oavsett hustyp, än på småhus med stora lägenheter. Efterfrågan på små bostäder och i hyresrätt kan också förstärkas av den förväntade ökningen av unga hushåll, vilka i betydande utsträckning tros vara mer lättrörliga än traditionellt. Även Lunds karaktär av internationellt känd 100% forskarmiljö ger anledning att tro på inflyttare utan anspråk på långvarigt boende. För att kunna uppfylla ambitioner om variation i bostadsbeståndet även lokalt i stadsdelar och tätorter, är det viktigt att i den fortsatta planeringen utgå ifrån den aktuella fördelningen. Det kan exempelvis innebära försök att planera för inblandning av småhus i stadsdelar med stor dominans av flerbostadshus. Bostad för alla Med en bostadsmarknad som fungerar och ett bostadsbestånd med god tillgänglighet, kan många äldre bo kvar hemma längre, eller byta till en mer tillgänglig bostad. Därmed skjuts behovet fram av tyngre insatser från kommunen. Många bostäder i Lund med äldre boende har brister i tillgängligheten genom avsaknad av hiss eller genom att entréer ligger en halvtrappa upp % bostäder Årsgenomsnitt 40 år, % % SÖDRA SANDBY DALBY VEBERÖD GENARP % LUND Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt KOM - MUNEN flerbostadshus småhus 75

9 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunen har ett särskilt ansvar för särskilda boendeformer för personer med behov av särskilt stöd, äldre, personer som behöver förtur till en bostad liksom vad avser olika former av kategoriboende för äldre. Det är viktigt att dessa intressen tillvaratas i den fortsatta planeringen, så att tomter säkras i lägen med god kollektivtrafik och nära till handel och service. En lokalisering av bostäderna till platser där det händer något, kan ge plusvärden i vardagen för de människor som tvingas vistas mycket hemma. En god gårdsmiljö och tillgång till grönområde är viktigt. När det gäller ungdomar och studenter, är kommunens ansvar inte lika uttalat men kräver uppmärksamhet i den fortsatta detaljplaneringen. Små lägenheter i hyresrätt är sannolikt det bästa sättet att underlätta deras inträde på bostadsmarknaden. Kommunens planering syftar till att möta alla bostadsbehov. Hemlöshet och behov av tillfälliga bostäder vid efterfrågetoppar kräver särskild uppmärksamhet. Det understryker behovet av flexibilitet i bostadsförsörjningen, men utan att kvalitetskraven åsidosätts Meter Läge S e S o Ö S storlekar el stora bostäder (mer än 45% med 4 rum el små bostäder (mer än 45% med 1 2 rum 76

10 BEFOLKNING OCH BOENDE STÄLLNINGSTAGANDEN Ny bebyggelse ska bidra till att öka bostadsbeståndets variation i hustyper och storlekar, inom stadsdelar och tätorter, samt områden där så är möjligt. Kommunen ska (främst genom eget markägande) söka styra nybebyggelsen så att en lokal variation i upplåtelseformer uppnås. Bostadsbyggandet ska stödja en balanserad befolkningsutveckling i de större tätorterna. Möjligheterna till påverkan på de generella hälsofrämjande och förebyggande faktorerna i den bebyggda miljön, ska tas tillvara i den fysiska planeringen. I den fortsatta planeringen av områdena längs Lundalänkens sträckning i östra delen av staden, bör man pröva möjligheterna att reservera mark för en park med samma funktion som Stadsparken. Parker och grönområden i planerade bostadsområden ska vara färdigställda innan inflyttning sker. I all planering ska tillgängligheten beaktas och det av kommunfullmäktige antagna programmet Bättre för alla tillämpas. Genusperspektivet ska beaktas i planeringen. 77

11 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Bebyggelse Översiktsplanen ska ange hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Därför är frågor hur bebyggelsen ska utformas och lokaliseras i staden, tätorterna och på landsbygden lika viktiga att behandla som att peka ut reservat för nya utbyggnadsområden. Tillbakablick Under 1900-talets andra hälft har Lund, liksom de flesta andra städer, vuxit utåt genom att nya bostadsområden har lagts till som nya enklaver i utkanten av staden. Bostadsbyggandet har varierat under åren, men har under perioden i genomsnitt legat på 585 lägenheter per år. Sedan den förra översiktsplanen antogs 1998 har antalet arbetstillfällen i Lund ökat markant i förhållande till bostadsutbyggnaden. Under tioårsperioden har det byggts cirka bostäder och det har tillkommit cirka arbetstillfällen. Huvuddelen av dessa arbetsplatser har tillkommit i närheten av det så kallade Kunskapsstråket (universitetet-sjukhusområdet-brunnshög). En stor andel nya kontorsbyggnader har även lokaliserats till områden som egentligen har varit avsedda för mer störande verksamheter, såsom Gastelyckan. Ökningen av arbetstillfällen har lett till att efterfrågan på bostäder i Lund ökat mycket, liksom inpendlingen både med kollektivtrafik och med bil. Av de cirka uppförda bostäderna har omkring tillkommit genom förtätning av staden Lund. Det motsvarar hela den potential till förtätning som den tidigare översiktsplanen bedömde kunna finnas under en 40-årsperiod. En av förklaringarna till det oväntat stora intresset för bostadsprojekt inne i staden är en stigande efterfrågan på bostäder i allmänhet och kanske i centrala lägen i synnerhet. Exempel på förtätningsprojekt under perioden är BEBYGGELSENS ÅLDER Bebyggelse 1920 Bebyggelse Bebyggelse Bebyggelse Bebyggelse Bebyggelse Bebyggelse Aktuell

12 BEBYGGELSE kvarteret Landsdomaren på Möllevången, Margretedalsområdet vid Södra vägen, Samhalls verkstäder vid Fjelievägen och flerbostadshus vid Bredgatan. Inriktningen för Brunnshögsområdet i nordöstra Lund har, sedan den förra översiktsplanen antogs, förändrats från ett renodlat verksamhetsområde till en blandad stad med inslag av parker, skolor och publika rum. Utmaningar Bebyggelsen i Lund är en av stadens största tillgångar. Det medeltida gatunätet med sina vindlande gator och små, uttrycksfulla hus, lockar både turister och Lundabor att flanera i staden. Promenerar man vidare ut från centrum finns goda exempel på tätare kvartersstad, tilltalande så kallade grannskapsenheter från efterkrigstiden och radhus- och villaområden med höga arkitektoniska kvaliteter. Även tätorterna präglas av samma mönster, med en tätare kärna och däromkring mindre bostadsområden med höga kvaliteter. I de yttre delarna av staden återfinns i regel bebyggelse från 1960-talet och framåt. De hyser inte i alla avseenden samma kvaliteter, men är likväl typiska för sin tid. Dessa områden är ofta präglade av den så kallade SCAFT-principen, som i korthet innebar en separering av olika trafikslag (bil, cykel och gång) för att åstadkomma en trygg och trafiksäker boendemiljö. Denna princip, i förening med en ambition att hålla isär stadens olika funktioner (bostäder, centrum, verksamheter, rekreation och trafik), har fått flera negativa konsekvenser. Bostadsområden upplevs som livlösa dagtid, medan verksamhetsområden är ödsliga på kvällen. De som rör sig genom området kanaliseras till olika stråk beroende på om de går, cyklar eller åker bil. Genom en separering av olika funktioner och tilltagna trafik- och parkeringsanläggningar glesas staden ut, och behovet av bilen ökar. De större vägarna fungerar samtidigt som barriärer och motverkar snarare än främjar rörelser på tvären. Under det senaste decenniet har insikten ökat om dessa principers tillkortakommanden, till förmån för en traditionell uppfattning om vad staden är. En av de viktigaste utmaningarna för denna översiktsplan är därför att ge förutsättningar för framväxten av en stad och tätorter som utgår ifrån effektiv markanvändning, utveckling längs kollektivtrafikstråk och kring stadsdels- och tätortscentrum, tydlighet mellan offentligt och privat, integrering av funktioner samt förutsättningslösa offentliga rum dit alla har tillträde. Den täta småskaliga staden och tätorten uppnås genom sammanhållna gatunät, blandade funktioner och en finmaskig fastighetsindelning. I centrala och stationsnära lägen kommer man oundvikligen i konflikt med buller från väg- och tågtrafik. Det blir en fråga för den efterföljande planläggningen att visa hur man trots bullerutsatta miljöer kan skapa goda boendemiljöer. Det är viktigt att hålla fast vid att det i första hand är i centrala lägen och i lägen med god kollektivtrafik som staden och orterna ska växa. Bebyggelse i staden och tätorterna Att bygga på ett hållbart sätt Det ska vara lätt för lundaborna att välja en livsstil som ger låg miljöbelastning. Nya bostäder ska vara lätta att nå med kollektivtrafik och cykel och vara energieffektiva. Det ska gå att handla i närheten där man bor och att källsortera med god komfort. Man ska kunna ha inflytande på och känna sig trygg och delaktig i sin boendemiljö. Utbyggnaden bör ske enligt principen först förtäta och omvandla, sedan nyexploatera. Genom att bygga nytt med en hög täthet eller att förtäta redan befintliga bebyggelseområden kan anspråken på ny mark minska. Ny bebyggelse ska lokaliseras till existerande eller framtida hållplatslägen och cykelleder. Buller från vägtrafiken kan minskas med sänkt hastighet och tyst asfalt samt genom att bygga hus med tysta sidor så att uteplatserna skyddas från buller. På lång sikt kan behovet av nya bostäder minskas, om de största bostäderna byggs så att de i ett senare skede lätt kan omvandlas till mindre. Enskilda villor över 150 m 2 bör därför byggas med flexibla planlösningar och vara förberedda för delning. Sektorn för bostäder och lokaler står för mer än en tredjedel av Sveriges energianvändning och en icke oansenlig materialanvändning. Nya byggnader kan utformas med en betydligt minskad resursanvändning samt klimat- och miljöpåverkan. Lunds kommun och Malmö stad har därför tagit fram ett gemensamt miljöbyggprogram i samarbete med byggbolagen och universitetet. Programmet finns på Utöver dagens krav i Boverkets byggregler föreslås två nivåer till för energisnål bebyggelse, miljöklass A (passivhus) och B (minienergihus). Användning av solenergi kan vara en viktig del av lösningen. Miljöbyggprogrammet ska gälla vid köpeavtal och markanvisningar, med målsättningen att programmet används även på icke kommunal mark. Då krävs emellertid frivilliga överenskommelser. 79

13 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Även aspekter som inte kan kopplas till energi och miljö, har en tydlig koppling till hållbar stadsutveckling. Befolkningens hälsa, delaktighet som medborgare, trygghet och jämställdhet hör hit. En blandad bebyggelse ger möjligheter att skapa ett folkliv på gatorna under en stor del av dygnet. Genom att skapa gemensamma parkeringar och personalrestauranger som vänder sig även till allmänheten uppnås en ökad trygghet och ett effektivare markutnyttjande. Kommunens riktlinjer Bättre för alla, ska gälla för att säkra tillgängligheten för funktionshindrade. Blandad stad Begreppet blandad stad används för att beskriva en bebyggelse med flera funktioner och med en social och arkitektonisk blandning. I den blandade staden minskar behovet av transporter, bebyggelseområden har ett folkliv under stora delar av dygnet och möjligheterna för samutnyttjade av parkeringar, parkytor och andra allmänna ytor ökar. En blandstad är en blandad, urban miljö där just blandning är nyckelordet. Det räcker inte att enbart bygga funktionsblandat för att uppnå blandstad - alla typer av blandning behövs. Stadens och ortens funktioner (bostäder, handel, kontor, verksamheter, fritid och kultur) är inte åtskilda utan kan finnas sida vid sida i samma byggnad eller kvarter. För att möjliggöra en blandning av funktioner krävs att hänsyn tas till olika behov redan på planeringsstadiet. För att butiker och andra verksamheter ska klara sig krävs vanligtvis en hög genomströmning av potentiella kunder - både boende i området men också kunder utifrån. För att uppnå funktionsblandning är således en hög täthet och en god trafikplanering avgörande. Genom en variation i hustyper och upplåtelseformer blir staden och orten tillgänglig för alla. Det innebär också en större chans att kunna bo kvar i området, även när livssituationen förändras. Gemensamma ytor för lek kan möjliggöra en minskning av den egna tomtytan och skapa kontaktytor för barn från olika boendeformer. När nya områden byggs är det angeläget att variera bebyggelsen både stil-, höjd- och materialmässigt. Ett kvarter med många hus och olika arkitekter och byggbolag ger oftast en större arkitektonisk blandning och upplevs mer spännande och attraktivt än kvarter där bebyggelsen är mer ensartad. Det finns många exempel på att man genom att dela in ett kvarter i många fastigheter med olika byggherrar, kan åstadkomma en stad som bjuder på många olika arkitektoniska uttryck och som uppskattas av både invånare och besökare. Byggemenskap och fria byggrupper är koncept som är vanliga i Tyskland och ger goda möjligheter att uppnå en blandad bebyggelse i kvarteren. Olika områden kan ge olika upplevelse av täthet. Exempelvis kan höga hus i park ha samma exploateringstal och samma befolkningsantal som en lägre kvartersbebyggelse. Småskaliga blandade kvarter med tydliga gaturum ger oftast ett tätare och mer levande intryck än funktionsseparerade områden. Verksamheter Verksamheter kan vara av skiftande karaktär. Icke störande verksamhet som handel, kontor och institution kan och bör integreras i den blandade staden i centrala lägen. Det är främst verksamheter som kräver skyddsavstånd på grund av risk för olyckor eller störningar, eller som genererar stora mängder transporter av gods, som bör ligga i renodlade verksamhetsområden. Verksamhetsbebyggelse är traditionellt sett låg och gles, men kan med fördel uppföras i flera plan för att minska markåtgången och därmed minska de ytor där skyddsavstånd behöver tilläm- 80

14 pas. Möjlighet för andra företag att hyra in sig i större byggnader bör beaktas. I tätorterna utanför Lund inriktas verksamhetsområdena mot småskaliga verksamheter och tillverkningsindustri. Parallellt med detta bör en utveckling av tätorternas centrum ske, så att de kan inrymma mindre kontors- och företagshotell eller liknande. De utmärkta kommunikationerna vid Dalby stationsläge ger förutsättningar för företag kopplade till forskning och utveckling inrymda i tät bebyggelse i flera våningar. Förtätning och omvandling En fjärdedel av kommunens framtida bostadsbyggande avses ske i form av förtätning och omvandling för att uppnå korta avstånd, utnyttja befintlig infrastruktur och spara på den goda åkerjorden. Förtätning kan ske på parkeringar, i skyddszoner, på gaturumsplantering och i centralt belägna verksamhetsområden, eller som småskalig förtätning i befintlig bebyggelse. Förtätning och omvandling inom Lunds stad bör i första hand ske i strategiska lägen, såsom i stadsdelscentrum, vid starka kollektivtrafikstråk, där trygga nattstråk behövs samt för att läka ihop stadsdelar och stärka det offentliga rummet. I tätorter med god tillgång till grönytor kan man överväga att ta i anspråk mindre betydelsefull grönstruktur för förtätning. Förtätningspotentialen måste bedömas i samband med fördjupningar av översiktsplanen för respektive ort, i stadsdelsprogram eller andra fördjupade studier. Det bör poängteras att förtätning inte är oproblematiskt utan kräver noggranna överväganden där hänsyn till grönstruktur och stadsbild behöver tas. Att balansera förlorade värden genom att skapa nya kan bli en viktig metod. Äldre verksamhetsområden ligger ofta så centralt placerade i staden att de är intressanta för omvandling och förädling till blandad stad. Områdena präglas av många fastighetsägare, verksamheter med olika risk- och störningsprofil och oklarhet om tidigare verksamheters eventuella påverkan på platsen. En del icke störande verksamheter kan behållas, men med fördel flytta in i nya högre byggnader. Omvandling i större skala förutsätter ett både långsiktigt och målmedvetet arbete från kommunens sida. Ett närliggande exempel på hur ett sådant målmedvetet arbete kan bära frukt, är omvandlingen av Västra Hamnen och det pågående arbetet med Sofielundsområdet i Malmö. Lokalisering av bebyggelse Nybyggnation ska ske i goda lägen och först på längre sikt kan områden med sämre anslutning till kollektivtrafik och gång- och cykelnät tas i anspråk. Ny bebyggelse lokaliseras därför dels inom cykelavstånd från det stora arbetsplatsområdet längs Kunskapsstråket, dels invid hållplatser i högklassiga kollektivtrafikstråk, främst regionaltågs- och spårvägslinjer och Lundalänken. Av tätorterna i öster får Dalby den ledande rollen vad gäller bostadsutbyggnaden. Förtätning och omvandling sker primärt vid stadsdelscentra och kollektivtrafikens bytespunkter och utgår från befintlig bebyggelse och infrastruktur. De lägen som i första hand har identifierats som stadsutvecklingsområden är Öresundsvägens företagsområde, området kring hållplatsläget Tetra-Pak/Järnåkra/Klostergården och Kunskapsstråket Ideon/Brunnshög. Ytterligare områden som kan vara intressanta att studera vidare är Svenshögsvägen, kraftledningsgatan på väster/värpinge och Sandbyvägen. Bebyggelse på landsbygden En levande landsbygd förutsätter att människor bor och verkar där. För att upprätthålla den arbetsföra befolkningen på landsbygden krävs ett årligt tillskott av ca 20 bostäder i kommunen som helhet. Under det gångna decenniet BEBYGGELSE har man kunnat se ett stort intresse för småskalig hästhållning, vilket har lett till en ökad utflyttning till och nybyggnad på landsbygden av yngre familjer. Vid prövning av ett bygglov eller förhandsbesked utanför planlagt område görs en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen enligt 8 kap plan- och bygglagen (PBL). Som underlag för prövningen ligger bland annat ställningstaganden i översiktsplanen och fördjupningar av denna. Vidare prövas åtgärden mot riksintressen och olika planeringsunderlag, till exempel grönstruktur- och naturvårdsprogram och kulturmiljöinventeringar. Vägledning vid byggnation på landsbygden - Hänsyn bör tas till befi ntlig bebyggelsestruktur och ny bebyggelse bör lokaliseras till tomtplatser som tidigare har nyttjats eller i anslutning till befi ntliga byggnader. - Nya byggnader bör placeras så att det nya huset får stöd i landskapet och inte medför negativ påverkan på omgivningens silhuett. - Hänsyn ska tas till historiska strukturer såsom gränser i landskapet, vägar, vattendrag med mera. - Tomtplats och byggnader bör anpassas efter terrängförhållanden så att onödiga markingrepp, tex schaktning och utfyllnad undviks. - Vid ny lokalisering bör beaktas möjligheterna att ansluta till kommunalt VA-nät eller att lösa VA-frågorna på annat långsiktigt hållbart sätt. - Vid etablering av hästgårdar är det viktigt att hänsyn tas till närliggande bostäder, eftersom hästar kan ge upphov till allergier. - I opåverkade landskap och jordbruksmarker bör ingen ny bebyggelse, nya vägar eller anläggningar lokaliseras. 81

15 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Vanligtvis saknas detaljplan eller områdesbestämmelser utanför tätorterna. Bedömning sker av trafiksäkerhet och eventuella miljö- och hälsorisker, samt möjlighet att på ett godtagbart sätt lösa VA-frågor. I prövningen är det viktigt att väga in konsekvenser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, till exempel tillgång till allmänt vägnät och kollektivtrafik, skolskjuts och sophämtning, samt även möjligheten att genom generationsskifte säkra jordbrukets fortsatta drift. All bebyggelse på landsbygden, även lantbrukets ekonomibyggnader, ska anpassas till den omgivande miljön genom val av placering, skala, gestaltning och material (jfr 3 kap 1 PBL). Flertalet småbyar har fornlämningsstatus, varför alla markingrepp kräver tillstånd enligt kulturminneslagen. Enstaka nya hus kan oftast prövas direkt i förhandsbesked eller bygglov i enlighet med bestämmelser i 8 kap PBL, men i vissa fall, exempelvis inom områden med högt bebyggelsetryck (bland annat tätorternas randzoner) eller där tillkomsten av byggnaden eller dess användning kan antas få stor omgivningspåverkan, ska lämplighetsprövningen ske genom detaljplan. Tätortsnära zon Spridd bebyggelse i de större tätorternas närhet kan medföra att enskilda boende drabbas negativt om kommunen i framtiden skulle välja en annan utvecklingsriktning för staden eller tätorterna. Förutom dagens planerade reservat kan kommunen också behöva en ospecificerad planberedskap kring staden och tätorterna för framtida större anläggningar, exempelvis för forskning, energiframställning och kommunikationer. Sådana långsiktiga ytbehov är svåra att förutse. Därför bör stor restriktivitet gälla för nya enstaka byggnader i den tätortsnära zonen, definierat som cirka två km från Lund och cirka en km från Stångby, Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp. Avstånden gäller från tätortsgränsen inklusive planerade reservat för bebyggelse. I den tätortsnära zonen kan detaljplan komma att krävas för ny enstaka byggnad eller anläggning. Bilden visar ett gott exempel på ny bebyggelse på landsbygden i Dörröd. Till vänster ett nyare hus och till höger ett äldre. 82

16 BEBYGGELSE STÄLLNINGSTAGANDEN Bebyggelse i stad och tätort Bebyggelse på landsbygden Stadens och tätorternas utbyggnad ska medverka till att kommunens utsläpp av växthusgaser kan minska med 85 % till år 2050, samtidigt som minsta möjliga jordbruksmark av klass 8-10 tas i anspråk. Utbyggnad av staden ska företrädesvis ske som förtätning inom befintlig bebyggelse och i lägen med god kollektivtrafikförsörjning. En prioritering av dessa lägen lägger grunden för en hållbar framtida stadsstruktur och en god hushållning med marken. Vid utbyggnad och förtätning i Lunds innerstad, i stadsdelscentra, längs kollektivtrafikens huvudstråk och i tätorternas centrum ska bebyggelsen möjliggöra blandade funktioner. Denna bebyggelse ska ges sådan täthet att ett tillräckligt underlag skapas för handel, service och kollektivtrafik. Planeringen ska skapa goda förutsättningar för attraktiva centra i stadsdelar och tätorter med god tillgång till service. Planeringen av bostädernas närmiljö ska utgå från barnperspektivet. Vid förtätning och utbyggnad ska betydelsefull grönstruktur undantas från exploatering såvida inte särskilda skäl kan anges. Om sådan mark ianspråktas, ska motsvarande värden skapas inom eller i anslutning till området (balanseringsprincipen). Landskapets förutsättningar ska tillvaratas i planeringen av ny bebyggelse Kommunen ska vara restriktiv mot annan markanvändning på brukningsvärd jordbruksmark än för jordbruksändamål. Den bästa åkermarken undantas så långt möjligt från exploatering. Ny bebyggelse på landsbygden bidrar till att en levande landsbygd kan upprätthållas och kvarboende underlättas. Prövning av förhandsbesked och bygglov på landet sker enligt plan- och bygglagen 8 kap och översiktsplanens Vägledning vid byggnation på landsbygden. 10. Ej planlagd ny bebyggelse i tätortsnära zon prövas restriktivt. Lunds stads randzon i söder planeras i samråd med Staffanstorps kommun (mellankommunalt intresse). 11. Inom område av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och rörligt friluftsliv samt inom de delar av Sydskånes ås- och sjölandskap som angivits för turism och friluftsliv, ska kommunen ha en restriktiv hållning till nybebyggelse. 12. Tillkommande bebyggelse på landsbygden bör om inte särskilda skäl föreligger placeras i anslutning till befintlig bebyggelse. 83

17 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Kulturmiljö Kommunen är belägen inom en gammal centralbygd och får som helhet anses ingå i en kulturhistoriskt värdefull miljö. De kulturhistoriska värdena inom hela kommunen ska beaktas och en prövning ska alltid ske gentemot respektive plats, värden och kvaliteter. Det bör dock påpekas att i undantagsfall kan en anpassning även bestå i att en nybyggnad ges så stora arkitektoniska värden att det kompenserar bortfallet av andra värden. Riksintressen för kulturmiljövård Inom kommunen finns ett antal områden av riks- och länsintresse för kulturmiljövården. Områdena redovisas i kartan på vidstående sida och finns beskrivna i Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram för Skåne, Riksintresseområdena ska beskriva långa tidsdjup och beskriva exempelvis landskapets utveckling och historiska dimensioner, ägostrukturer, skiftesreformer, byggnader och fornlämningar. Riksintresseområdena för kulturmiljö påverkas av mer än utbyggnadsområden. Exempelvis kan annan markanvändning, och i vissa fall övergång till en annan gröda såsom energiskog, påverka karaktären av ett tidigare öppet landskap. Svenstorp - Hviderup - Flyinge - Västra Hoby, M:K 45 Vidsträckt slotts- och odlingslandskap kring Kävlingeån med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, som sedan stormaktstiden präglats av godsförvaltningen vid slotten Svenstorp och Hviderup samt Flyinge kungsgård och de spår förvaltningen lämnat inom området. Betydande koncentration av fornlämningar längs med höjdryggen söder om Lackalänga. Uttryck för riksintresset: Stenkammargravar, dösar, gånggrifter samt gravfält med högar. Medeltida pilkantad vägsträckning - Kyrkstigen. Stångby, Västra Hoby, Odarslöv, Håstad och Igelösa kyrkbyar. Krutmöllans stora vattenkvarn och stenvalvsbro. Svenstorps slott av medeltida ursprung med dominerande läge i landskapet. Flyinge kungsgård med tradition som stuteri sedan medeltiden. Bronsåldershögar i krönläge utmed Kävlingeån. Hviderups tidigare befästa slott från 1620-talet, med allésystem, vallgravar, orangeri, ekonomi- och arbetarbebyggelse. Gårdstånga medeltida kyrka. Hviderups välbevarade hospital från 1600-talet, ett av landets äldsta i sitt slag, plattgården Gårdstånga Nygård med bevarad och tidstypisk 1800-talsbebyggelse. Gånggrift och stora bronsåldershögar längs med ådalen, betade strandängar samt spridd gårdsbebyggelse från tal och ett landskap som tydligt präglats av skiftets genomförande med rätvinkliga vägnät, uppfartsvägar och enstaka alléer. I området ingår även Bösmöllan från 1856, Kvarnviks valskvarn från 1800-talets senare del samt Håstads mölla. Ruinerna efter Skeglinge medeltida kyrka som övergavs efter sammanläggningen med grannsocknen Borlunda på 1860-talet samt senare rest klockstapel. Kungsmarken-Fågelsångsdalen, M:K 81 Fornlämningsmiljö och lämningar efter medeltida biskopssäte med omfattande agrarhistoriska spår i dalgångsbygden kring Sularpsån. Uttryck för riksintresset: Lämningarna efter biskop Absalons borg Glumstorp, fossila åkersystem med ryggade åkrar, odlingsrösen, vallar, hägnadssystem och järnåldersgravfält samt bevarade och betade ängs- och hagmarker. I området ingår även Sandbyholms holländaremölla från 1800-talets slut med dominerande läge i landskapet samt lämningar efter medeltida tegelframställning med raserade tegelugnar och bevarade lergropar. Björnstorp-Gödelöv, M:K 82 Kuperat odlingslandskap vid Romeleåsen med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, sätesgården Björnstorp från senmedeltiden med omgivande slottslandskap samt medeltida kyrkor. Uttryck för riksintresset: Fornlämningskoncentration från järnåldern med gravfält och resta stenar, Ugglarps skeppsättning, fossil odlingsmark med terrasseringar och hålvägar. Betesmarker och enefälader. Kyrkbyn Gödelöv med kyrka från medeltiden samt gatehus. Björnstorps slott av senmedeltida ursprung, omfattande allé- och parksystem, välbevarad ekonomi- och arbetarbebyggelse. I området ingår även Genarps stora kyrkobyggnad från 1599 Skånes enda under 1500-talet nybyggda kyrka. Dalby Hardeberga, M:K 83 Kyrkomiljö med Nordens äldsta bevarade stenkyrka samt kungsgård som under medeltiden omvandlats till kloster. Centralbygd i lätt kuperat odlingslandskap med förhistorisk kontinuitet kring äldre vägsträckning och av skiftena påverkad gårds- och ägostruktur samt det av stordrift präglade landskapet kring godsen. Uttryck för riksintresset: Landskapsparti med betydande visuella värden kring den tidigmedeltida och landskapsdominerande Heligkorskyrkan - ursprungligen uppförd på 1000-talet, kyrkogård, lämningar efter Dalby kungsgårds kloster från 1300-talet. 84

18 KULTURMILJÖ Kävlinge Västra Hoby Lilla Harrie Örtofta Hurva Hög Furulund M:K 45 Håstad Stävie Stångby Gårdstånga Flyinge Askeröd Östraby Flyingeby Bjärred M:K 87 Lund M:K 81 Södra Sandby Revingeby Harlösa Bjärsjölagård Lomma Åkarp Hjärup M:K 83 Dalby Torna-Hällestad Övedskloster Arlöv Staffanstorp Kyrkheddinge M:K 82 Veberöd Sjöbo Kulturmiljö Malmö Riksintresse för kulturmiljövård Länsstyrelsens kulturmiljöprogram ytor Grevie Bara Klågerup Esarp M:K 93 Genarp M:K 95 Blentarp Sövde Spjälla Länsstyrelsens kulturmiljöprogram stråk Bebyggelsemiljöer enligt Bevaringsprogram Holmeja Vyer eller Kristineberg stråk enligt Bevaringsprogram Lockarp Käglinge Oxie Kilometer Janstorp Tygelsjö 85

19 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Arendala tingsplats, gravfält och stensättningar vid Billebjär, Billebjärs fäladsmark och Dalby hage, vallanläggning av okänt ursprung, äldre ägogränser med pilevallar, den gamla kungsvägen Lund - Dalby, Hardeberga sockencentrum, Sjöstorps by, Arendala och Hardeberga gods, Tygelsjö mölla. I området ingår även den kring torget i Dalby liggande bebyggelsen, Billebjärs före detta stenbrott och medeltida stenbrott vid Hardeberga. Utsikt från Billebjer Lunds stadskärna, M:K 87 Stiftsstad och universitetsstad, en av landets äldsta och mest betydande medeltidsstäder, som speglar utvecklingen från kyrklig metropol till universitetsstad med expansiv utveckling under det sena 1800-talet och 1900-talet. Uttryck för riksintresset: Det oregelbundna medeltida stadsplanemönstret med tillskott från senare tider, tomtstruktur, platsbildningar. Domkyrkan, medeltida hus, stadsvallen och andra lämningar från medeltiden. Olika byggnader för universitetet och det intellektuella livet. Stadssiluetten, siktlinjer ut från staden och in mot Lund från det omgivande slättlandskapet. Bebyggelsens skala, volym och placering. Den sydskandinaviska bebyggelsetraditionen med sina småskaliga hus i tegel och korsvirke från den förindustriella perioden, och den mer storstadsmässiga bebyggelsen från 1800-talets slut och 1900-talets början. Gaturummets karaktär, platsbildningarna och gårdsrummen. Stadens offentliga byggnader. Järnvägsmiljön som en viktig faktor bakom 1800-talets expansion. Handels- och hantverksgårdar, bostäder och bebyggelseområden som visar levnadsförhålladena för skilda sociala skikt och vid olika tidpunkter. Parker och planteringar, både inne i det medeltida stadsområdet och i zonen runt omkring, vilken dessutom präglas av många institutioner och av villabebyggelse. Spår av gamla infartsvägar, gränser och andra markförhålladen i det som tidigare var obebyggda marker runt staden. Esarp, M:K 93 Dalgångsbygd kring Höje å med förhistorisk brukningsoch bosättningskontinuitet med under och 1800-talen framvuxet odlingslandskap, i vilket den sociala skiktningen tydligt kan avläsas i såväl bebyggelsens utformning som lokalisering i landskapet. Området berör endast marginellt Lunds kommun. Uttryck för riksintresset: Betade strandsluttningar kring Esarpshögen från bronsåldern. Esarps medeltida kyrka, Esarps nya och gamla säteri med talsbebyggelse samt Esarps vattenkvarn. Alberta by med traditionella fyrlängade skånegårdar och gatehus samt Alberta vattenkvarn från 1800-talet. Hantverksbyn Sånahusen med gatehus från sent 1800-tal och skola från 1920-talet. Häckeberga, M:K 95 Odlingslandskap kring Häckebergasjön och det av Häckeberga gods sedan medeltiden präglade landskapet och bebyggelsestrukturen. 86

20 Uttryck för riksintresset: Häckeberga slott med medeltida ursprung, murar och klippt häckkantat vägsystem, ekonomi- och arbetarbebyggelse, torp- och arrendegårdar samt den småskaliga fäladsmarken Risen med åkerfält och betesmarker, Beden. Lunds stad Staden innehåller ett antal bebyggelsemiljöer av olika ålder och karaktär. En stor del av stadens värde ligger i kontrasterna mellan de olika områdena. Inom Lunds kommun finns 26 enskilda byggnadsminnen varav 24 i stadskärnan, dessutom finns ett antal statliga (Lundagårdshuset och Lundagård, Universitetshuset, universitetsplatsen, Palaestra et Odeum, Thomanderska studenthemmet, Historiska museet, Arkeologicum och Botanicum, samt samtliga kyrkor uppförda före 1940 som är skyddade enligt kulturminneslagen. Värdena för ett antal av de äldre stadsdelarna har tydliggjorts i en serie bevaringsprogram utgivna av Lunds kommun. Bevaringsprogrammen är uppdaterade och antagna 2009, nya byggnader har röd- och svartmarkerats. Sankt Lars området Stadskärnan Stadskärnan och en del områden i anslutning till den är utpekade som riksintresse för kulturmiljövården. Under de första åttahundra åren av stadens historia motsvarade stadskärnan hela stadskroppen. Idag utgör stadskärnan ytmässigt sett en marginell del av stadskroppen, endast något större än Norra Nöbbelöv som byggdes på mindre än tio år. Trots detta är huvuddelen av stadens kommersiella aktiviteter fortfarande koncentrerad till stadskärnan. Ur renodlad bevarandesynpunkt hade en avkylning av stadskärnan varit att föredra. Ett för högt markvärde leder till ett exploateringstryck som på sikt hotar en del av de kvaliteter som ger stadskärnan dess attraktivitet. Av stadskärnans bebyggelse är 24 byggnader eller byggnadskomplex skyddade som enskilda byggnadsminnen och dessutom ett antal skyddade som statliga byggnadsminnen. I över hälften av kvarteren saknar den äldre bebyggelsen helt eller till avsevärda delar planskydd. I de resterande kvarteren är den äldre bebyggelsen åsatt skyddsoch varsamhetsbestämmelser. För att värna det gemensamma gaturummet har ett skyltprogram samt riktlinjer för uteserveringar, kiosker och gatuförsäljning samt möbler utarbetats av byggnadsnämnden. Arbetet avses fortsätta med program för markbeläggningar, gatubelysning med mera. Utanför stadskärnan Tre områden utanför den medeltida staden ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården: S:t Larsområdet samt Norra Kyrkogården och Annetorpshemmet. Merparten av bebyggelsen utanför stadskärnan saknar dock skyddsbestämmelser i detaljplan. I ett fall (Linnéstaden) har en detaljplan upprättats med det huvudsakliga syftet att skydda en värdefull miljö. Ett intressant tillvägagångssätt är Professorsstaden där man genom tillägg till befintliga planer har infört skydd för den befintliga miljön. I ett par nyare planer har den kulturhistoriskt värdefulla miljön skyddats genom varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud. KULTURMILJÖ Tätorter och byar Inom kommunen finns, inklusive tätorterna utanför staden, ca 30 byar. Flertalet är belägna inom områden av riks- eller länsintresse för kulturmiljövården och utgör i sin helhet kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Inom samtliga byar finns kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Begreppet by kan avse by som geografiskt begrepp eller bykärna med samlad bebyggelse. I det förra begreppet ryms kulturlandskap med ägostruktur, hägnadstyper som stengärdesgårdar med mera, utskiftade gårdar, kvarnar, brytestugor, vägstenar, broar och så vidare. På kartan har ett antal sådana miljöer utpekats. Väsentligt för byarnas identitet är att olika byggnader som belyser deras historia bevaras. Sådana symbolbyggnader är dels offentliga byggnader som till exempel skolor, fattighus, kommunalhus och järnvägsstationer, men det kan även vara olika typer av kommersiella byggnader såsom smedjor, kvarnar, hotell eller industrianläggningar. Till det betydelsebärande byggnadsbeståndet bör även ej utflyttade gårdar, gatehus och jordbrukets ekonomibyggnader räknas. De sju största tätorterna Tätorterna Dalby, Veberöd, Södra Sandby, Genarp, Revingeby, Stångby samt i viss mån Torna Hällestad domineras volymmässigt av yngre bebyggelse. Framförallt i Torna Hällestad, Dalby och Veberöd, men även i de andra byarna, finns det sammanhängande partier av äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. I Dalby, Genarp och Revingeby ligger kyrkorna kraftig exponerade i anslutning till ett öppet jordbrukslandskap. I Dalby och Genarp är landskapet i anslutning till kyrkorna utpekat som riksintressen. Dalby kungsgård är skyddat som byggnadsminne. I Dalby har ett mindre antal byggnader ett visst planskydd. I planer för Torna Hällestad finns en allmän varsamhetsregel inskriven. I de övriga större byarna saknar den äldre bebyggelsen, med något enstaka undantag, skyddsbestämmelser i detaljplan. 87

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

(Planeringsunderlag för utbyggnad av stora. vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6)

(Planeringsunderlag för utbyggnad av stora. vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) MOTSTÅENDE INTRESSEN Motstående intressen till vindkraftverk har olika krav och skydd vilket gör att varje intresse vägs för sig. Områden som till exempel klassats som riksintresse bör som utgångspunkt

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Tjänsteskrivelse 2011-11-29 Handläggare: Samhällsbyggnadsnämnden Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Sammanfattning Storängstorp är en del av stadsdelen Storängen

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Program SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum)

Program SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum) Program SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum) Nya ägare till Sandsbro centrum vill utveckla området genom att bl.a. riva en del av befintlig byggnad och bygga ett nytt bostadshus. Mellan 20-25 nya lägenheter

Läs mer

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-06-20 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2 I åtgärdplanen redovisas de åtgärder som bedöms behöva genomföras under

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Sara Lindh 2013-05-21 PLA 2012-020104 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan för Kv. Städet, Brillinge 3:3 BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

I N V E N T E R I N G

I N V E N T E R I N G Svedala kommun ligger i den sydöstra delen av Skåne och gränsar till Malmö, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Lund och Dalby kommuner. I N V E N T E R I N G Svedala kommun i Skåne 73 Historia Området kring

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Det goda lokalsamhället

Det goda lokalsamhället Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län

Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län Skogsvägen Samrådshandling 2010-12-08 Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län Länsmansvägen Nyhemsvägen Stenåsavägen PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Samrådshanlingen

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Särskild sammanställning till ÖP 2010

Särskild sammanställning till ÖP 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2011-03-07 Särskild sammanställning till ÖP 2010 1. Inledning och bakgrund 1.1 Särskild sammanställning till ÖP 2010 I 6 kap 16 andra stycket i miljöbalken stadgas att kommunen,

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Dnr KK15/547 STRATEGI Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Del 3 - Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-13 Dnr KK15/547 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 ns genomförande...

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Detaljplan för Egino 14 i Dalby, Lunds kommun (Lundavägen 10)

Detaljplan för Egino 14 i Dalby, Lunds kommun (Lundavägen 10) PÄ 24/2014a Detaljplan för Egino 14 i Dalby, Lunds kommun (Lundavägen 10) Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration PLANBESKRIVNING Detaljplan för Egino 14 i Dalby,

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Fördjupning för Hjärup

Fördjupning för Hjärup Kommunikation Kultur Kommersiell service Ett finmaskigt nät av kommunikationslänkar En sammanhållen stad med kopplade noder Utbildning Hälsa Fördjupning för Hjärup Utvecklingen av Hjärup har bearbetats

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande Dnr Plan.2014.1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun SAMRÅDSSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2014-02-06

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Malin Danielsson PBN

Handläggare Datum Diarienummer Malin Danielsson PBN KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Malin Danielsson 2014-04-28 PBN 2014-000154 Plan- och byggnadsnämnden Tjänsteskrivelse Planbesked för Eriksberg 1:4 samt Eriksberg 4:1 Förslag

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING

ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mapp Denna mapp innehåller översiktsplanen för Partille kommun 2035. Den består av tre textdokument (del 1, del

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lund i siffror. Befolkning. juni 2010 1 (6)

Lund i siffror. Befolkning. juni 2010 1 (6) Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 Jens.nilson@lund.se, 46-358269 1 (6) Befolkning Figur 1 Folkökningen veckovis 28-21 antal 11 19 5 19 18 5 18 17 5 17 16 5 21b 21 29 28 16 15 5 15 veck 1 4 7 1 13

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan Nr. 1 2013 PLANERING AV STAD & LAND Finansiell omtanke PLANERA FÖR BOSTÄDER Bostadsbehov Kontraproduktiva utredningsförslag Socialt blandat boende Service i samverkan Linking social capital, Praktisera

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 2 BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR SJÖRÖD LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län Handläggare: 1 (6) Johan Sjöström Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser och illustration - PLANENS SYFTE Syftet

Läs mer

VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN?

VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? I översiktsplanen beskriver kommunen sin vision för framtida utveckling. Planen omfattar hela kommunens yta. Planen är strategisk

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer