- kommer kreditbedömningsprocessen förändras?

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi C Kandidatuppsats 15hp - kommer kreditbedömningsprocessen förändras? Sofia Holmgren Charlotte Malmhester Handledare: Gustav Johed

2 Sammanfattning Det pågår en statlig utredning om ett avskaffande av revisionsplikten för små företag i Sverige. En intressentgrupp som påverkas vid ett avskaffande är kreditinstitut då reviderad redovisningsinformation utgör en del av underlaget vid kreditbedömningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av reviderad redovisningsinformation samt hur ett avskaffande av revisionsplikten skulle påverka kreditbedömningsprocessen. Studien grundar sig på intervjuer med fem stycken kreditinstitut. Resultatet av studien visar att reviderad redovisningsinformation är betydelsefull och att ett avskaffande av revisionsplikten inte skulle leda till några förändringar av kreditbedömningsprocessen inom den närmaste tiden.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte Definitioner och avgränsningar Teoretisk referensram och problembakgrund Kreditbedömning Modell för kreditöverenskommelser Redovisningsinformation Företagsanalys Risk och säkerhet Övriga bedömningsfaktorer Revisionsplikten i Sverige Steg mot ett avskaffande Tidigare forskning Metod Val av undersökningsmetod Intervju som datainsamlingsmetod Val av undersökningsobjekt Genomförande av intervjuer Presentation av respondenterna Resultat och analys Redovisningsinformation Reviderad redovisningsinformation Företagsanalys Risk och säkerhet Övriga bedömningsfaktorer Konsekvenser vid ett eventuellt avskaffande Sammanfattning av resultat Slutsatser Förslag till vidare forskning...30 Källförteckning...31 Bilagor...33 Bilaga Bilaga

4 1. Inledning 1.1 Problemformulering De flesta företag är i behov av lånat kapital för att kunna göra investeringar, producera varor och tjänster och driva verksamheten. För detta behov spelar kreditinstituten en viktig roll. Kreditinstituten gör en bedömning för att kunna fatta beslut om beviljande av kredit eller inte. I bedömningen studerar kreditinstituten bland annat företagets redovisningsinformation, i huvudsak årsredovisningen. En annan aktör som också studerar företagets redovisningsinformation är dess revisor, som har i uppgift att kontrollera och säkerställa att informationen är riktig. Kreditinstituten försätter sig i en risksituation i och med att de ger ut en kredit eftersom de inte säkert kan veta att företaget kommer att kunna uppfylla sina förpliktelser i form av amorterings- och räntebetalningar. En reviderad årsredovisning signalerar att redovisningsinformationen håller god kvalitet och används därmed som underlag i kreditbedömningsprocessen. I Sverige råder för tillfället revisionsplikt för de allra flesta företag, det vill säga ett i Årsredovisningslagen reglerat krav på att en revisor ska revidera företagets redovisning. Det pågår emellertid en statlig utredning om att avskaffa revisionsplikten för små företag. På vilket sätt skulle ett avskaffande av revisionsplikten påverka kreditinstitutens bedömning av kreditsökande företag? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av reviderad redovisningsinformation idag samt hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att förändra svenska kreditinstituts kreditbedömningsprocess. 1.3 Definitioner och avgränsningar Undersökningen kommer att avgränsa sig på så sätt att den endast behandlar långfristiga krediter från institutionella kreditgivare till småföretag. Vi avgränsar oss till att endast behandla problematiken i Sverige. Kreditgivare: Kreditgivare kan primärt delas upp i institutionella och icke-institutionella. Institutionernas verksamhet regleras i lagen, främst genom lag om bank- och 4

5 finansieringsrörelse. 1 Ett exempel på institutionella kreditinstitut är banker. De ickeinstitutionella kreditgivarna utgörs främst av företag som säljer varor och tjänster på kredit. Vanligtvis är de institutionella kreditgivarnas krediter långfristiga medan de ickeinstitutionella kreditgivarnas krediter är kortfristiga. 2 Fortsättningsvis kommer begreppet kreditinstitut att användas då det syftar på de institutionella kreditgivarna. Små företag: Enligt Årsredovisningslagen ska följande krav vara uppfyllda för att företag ska kunna klassificeras som små företag: mindre än 50 stycken anställda, mindre än 25 miljoner SEK i balansomslutning och mindre än 50 miljoner SEK i redovisad nettoomsättning. 3 1 Lag om bank och finansieringsrörelse (2004:97) 2 Birgitta Svensson, Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet (Uppsala, 2003) s kap. 3 4p. Årsredovisningslag (1995:1554) 5

6 2. Teoretisk referensram och problembakgrund Detta kapitel behandlar teorin bakom kreditbedömning med tyngdpunkt på kreditbedömningsprocessens olika moment. Dessutom ges en bakgrund till den svenska revisionsplikten och den pågående statliga utredningen om avskaffandet av revisionsplikten för små företag. 2.1 Kreditbedömning Alla kreditinstitut ställs i grund och botten inför samma problem: Risken som är förknippad med att ingå en kreditöverenskommelse med ett företag som senare visar sig inte kunna fullfölja sina förpliktelser eller å andra sidan att inte ingå en kreditöverenskommelse med ett företag som senare visar sig vara kreditvärdigt. Eftersom kreditinstituten är vinstdrivande organisationer med lönsamhetskrav är det inte önskvärt att någon av ovanstående situationer uppstår. Därför är det viktigt att de utarbetar ett bra tillvägagångssätt för att göra kreditbedömningar. Kreditbedömning kan sägas vara kreditgivarens första steg innan den ingår en kreditöverenskommelse. Kreditgivaren gör en bedömning av företagets propå för att kunna avgöra om företaget kan fullgöra sina förpliktelser i kreditöverenskommelsen Modell för kreditöverenskommelser Broomé et al. presenterar i boken Kreditgivning till företag en modell för kreditöverenskommelser. 5 Modellen utgår från kreditgivarens och företagets olika inledande förhandlingspositioner. Företaget lämnar information om sin verksamhet, exempelvis planer om framtida investeringar som ger upphov till ett kapitalbehov och därmed också ett kreditbehov. Det lämnar även information om den marknad på vilken företaget verkar, företagsledningen och vilka säkerheter som finns i företaget. Företagets fakta kan kallas för propå. Kreditgivaren gör en analys av de delar som propån omfattar och en förhandling inleds 4 Per Broomé et al., Kreditgivning till företag (Lund, 1998) s. 52 f. 5 Ibid. 6

7 vilken sedan mynnar ut i en överenskommelse om att antingen bevilja eller inte bevilja kredit. 6 Broomé et al. delar in kreditbedömningen i fyra olika moment: företagsanalys, analys av övriga bedömningsfaktorer, analys av finansieringsmöjligheter samt analys av säkerhetskrav. Författarna inkluderar kreditens risk i momentet övriga bedömningsfaktorer medan redovisningsinformation inkluderas i momentet företagsanalys. 7 Stenberg och Stigbladh behandlar tolv olika faktorer som bör beaktas vid långsiktig kreditbedömning av företag. 8 Vi väljer att beskriva kreditbedömningens olika moment som en sammanställning av Broomé et als. och Stenberg och Stigbladhs olika perspektiv. Redan här är det viktigt att framhäva att olika kreditgivare utarbetar olika kreditpolicys där den specifika situationen avgör vilken tonvikt som läggs på de olika momenten Redovisningsinformation Redovisningsinformation utgörs av företagets redovisade räkenskaper i form av exempelvis resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys (kassaflödesanalys) och jämförelsetal (nyckeltal) som går att beräkna utifrån räkenskaperna. 9 En årsredovisning ska bestå av resultaträkning, balansräkning, noter, samt en förvaltningsberättelse. 10 Vissa företag är enligt lag skyldiga att offentliggöra sin årsredovisning samt revisionsberättelse genom att avlämna dem till Bolagsverket. De företag som alltid ska offentliggöra sin årsredovisning är aktiebolag, bankaktiebolag, banker och försäkringsbolag. I vissa fall ska även utländska företags filialer i Sverige, ekonomiska föreningar, handelsbolag, kommanditbolag och enskilda näringsidkare offentliggöra sin årsredovisning. 11 Ett steg i kreditbedömningsprocessen är att företaget lämnar sin redovisningsinformation till kreditgivaren som gör en bedömning för att ta reda på om företaget klarar av att fullgöra de åtaganden som krediten innebär. Det går till på sätt att kreditgivaren med hjälp av historisk information, vilket ju redovisningsinformation är, försöker utröna ett samband mellan 6 Broomé et al. (1998) s. 52 f. 7 Ibid. s Vidar Stenberg & Roland Sigbladh, Kreditbedömning (Näsviken, 2003) s Ibid. s kap. 1 Årsredovisningslag (1995:1554)

8 historiska och framtida händelser för att på så sätt kunna avgöra om företaget har den återbetalningsförmåga som krävs. 12 Av den redovisningsinformationen kan flera olika nyckeltal beräknas. Anledningen till att nyckeltal används vid kreditbedömning är att absoluta tal i sig inte ger värdefull information om företagets finansiella situation. Det krävs att talen jämförs med varandra för att informationen ska vara betydelsefull. Nyckeltalen studeras över tiden för att ge en bild av stabiliteten i företaget. Nyckeltalen används också för jämförelser mellan liknande företag och även mellan branscher. 13 Några nyckeltal som används vid kreditbedömningar är till exempel soliditet, konsolideringsgrad, olika räntabilitetsmått samt kassalikviditet. Soliditet uttrycker hur stor del av företagets tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga eget kapital, i förhållande till totala tillgångar. Måttet visar företagets förmåga att uthärda framtida förluster utan att det likvideras eller försätts i konkurs. Ett mått som ännu bättre visar företagets förmåga att uthärda förluster är konsolideringsgraden. Skillnaden mot soliditet är att här räknas hela den dolda reserven in i eget kapital vilket ställs i relation till de totala tillgångarna. Dolda reserver beskattas nämligen inte när ett företag går med förlust. Ett exempel på ett räntabilitetsmått är räntabilitet på eget kapital. Resultatet efter att företaget har betalat räntekostnader divideras med eget kapital. Måttet uttrycker lönsamheten i förhållande till investerade resurser. Kassalikviditet är ett mått som uttrycker företagets kortsiktiga återbetalningsförmåga och beräknas genom att dividera omsättningstillgångar minus varulager med kortfristiga skulder. 14 Det finns långt fler nyckeltal utöver dessa som kan vara användbara vid kreditbedömningar. Det viktiga är att de nyckeltal som väljs för analys bör vara relevanta för ändamålet. Med hjälp av rätt nyckeltal fås en rättvisande bild av företagets återbetalnings- och överlevnadsförmåga. Nyckeltalen kan även användas för prognostisering. 15 Att bedöma just återbetalnings- och överlevnadsförmåga samt att göra prognoser är en central del av kreditbedömningsprocessen. 12 Dag Smith, Redovisningens språk (Lund, 2006) s Stenberg & Sigbladh (2003) s. 133 f. 14 Ibid. s Ibid. s

9 2.2.2 Företagsanalys I detta avsnitt åsyftas faktorer som företaget självt kan påverka. Det rör sig om företagets affärsidé, dess produkter och tjänster, lokaler, utrustning, inköp, leverantörer och lager. Det handlar även om organisation och företagsledning. Kreditgivaren tar dessa eller några av dessa faktorer i beaktning vid kreditbedömningen. De kan utgöra ett komplement till redovisningsinformation, eller om det rör sig om ett helt nystartat företag, utgöra i princip det enda bedömningsunderlaget. Gällande affärsidén undersöks bland annat hur den är formulerad och om den bedöms vara konkurrenskraftig. Det görs också en undersökning om det finns någon efterfrågan för det företaget vill erbjuda. Frågor man ställer sig som kreditbedömare gällande ett företags varor och tjänster är om de är lönsamma. Dessutom undersöks vart produkterna befinner sig på produktlivscykeln för att kunna förutse den framtida utvecklingen. Resterande faktorer utvärderas med åtanke på företagets möjligheter att upprätthålla en viss lönsamhet. Till exempel undersöks om lokalerna är ändamålsenliga, om maskinparken är effektiv eller hur utvecklade leverantörsrelationer företaget har. Det läggs också vikt vid organisation och företagsledning med avseende på de erfarenheter och personliga egenskaper som finns hos personerna i företaget såsom styrelse, ledning, ägare och personal. Här inbegrips också den interna kontrollen, det vill säga hur verksamheten planeras och hur uppföljningen går till. 16 Även faktorer som företagets status och anseende spelar in i bedömningsprocessen. 17 Med hjälp av ovanstående information kan kreditgivaren göra en helhetsbedömning av företaget och på så sätt använda sig av resultatet av bedömningen vid beslut om kredit ska beviljas eller inte Risk och säkerhet Alla kreditinstitut tar i och med kreditgivning en risk. Det finns ingenting som garanterar att företaget kan fullgöra sina åtaganden i överenskommelsen, det vill säga betala ränta och amorteringar. För att reducera risken kräver kreditinstituten någon form av säkerhet i 16 Stenberg & Sigbladh (2003) s. 154 ff. 17 Broomé et al. (1998) s. 65 9

10 företaget. Med tanke på kreditinstitutens lönsamhetskrav finns det också en fara i att ställa för höga säkerhetskrav på företag och på så sätt gå miste om kreditvärdiga kunder. Analys av vilka säkerheter som finns i ett företag är viktigt därför att det inte spelar någon roll hur bra företaget bedöms vara med avseende på övriga bedömningsfaktorer om kreditinstitutet inte kan säkerställa krediten på något sätt. Vanligt är att ett företags olika fastigheter kan utgöra säkerheter. Säkerheter kan även utgöras av maskiner och inventarier, lager, fordon och fordringar. En relativt vanlig säkerhet är företagsinteckning vilket innebär att kreditinstituten gör en inteckning av tillgångarna i företaget som kallas för företagshypotek och kan liknas vid ett pantbrev. Företagshypoteket medför en förmånsrätt för kreditinstitutet vid en eventuell utmätning eller konkurs. 18 Risken i tillgångarna varierar beroende på om deras värde är konstant eller föränderligt. Exempelvis anses tomtmark ha en relativt låg risk eftersom värdet vanligtvis är konstant medan lager anses ha en högre risk då dess värde är mer föränderligt, dessutom är det inte troligt att det finns något lager kvar vid en eventuell konkurs. 19 En annan vanlig säkerhet är borgen. Banker kräver endast proprieborgen vilket innebär att kreditgivaren inte behöver söka huvudgäldenären i första hand. 20 Under förutsättning att hänsyn har tagits till juridiska och ekonomiska omständigheter kan borgen ses som en bra säkerhet med låg risk. 21 Dessa säkerheters primära uppgift är alltså att minska risken som kreditinstituten tar i och med kreditöverenskommelsen Övriga bedömningsfaktorer De faktorer som tas upp här är till skillnad från de faktorer som tas upp i avsnittet Företagsanalys utom räckhåll för företagets påverkan men har ändå betydelse för dess förutsättningar att göra ett bra resultat. Det rör sig om externa faktorer såsom marknad, konkurrenter och kunder. När den marknad på vilken företaget verkar studeras analyseras marknadens storlek och utveckling samt företagets marknadsandel och dess utveckling. Här tas även hänsyn till makroekonomiska faktorer som kan påverka marknaden som exempelvis konjunkturförändringar eller politiska beslut. Beträffande företagets konkurrenssituation undersöks bland annat vilka konkurrenterna är och vilka styrkor och svagheter de har. Kreditbedömaren identifierar även vilka företagets kunder är och vilken bransch de verkar i. 18 Broomé et al. (1998) s. 184 ff. 19 Ibid. s. 176 f. 20 Ibid. s Stenberg & Sigbladh (2003) s

11 Det görs även en bedömning av beroendeförhållandet mellan företaget och dess största kunder, för att se om företaget kan överleva om en eller flera av kunderna går i konkurs. 22 Även dessa externa faktorer kan vägas in vid en kreditbedömning och påverka kreditgivarens beslut. De faktorer som ovan har presenterats (redovisningsinformation, företagsanalys, risk och säkerhet samt övriga bedömningsfaktorer) ingår alla i kreditbedömningsprocessen i större eller mindre omfattning men det är den specifika situationen som avgör hur de betonas. Ingen bedömningssituation är den andra lik, alla företag har olika förutsättningar. Därför kan det vara svårt att utarbeta standardiserade tillvägagångssätt för kreditgivning. Samtidigt är det viktigt att bedömningen går till på rätt sätt med tanke på problemet som kreditinstituten ställs inför gällande risken att ge kredit till ett företag som senare inte visar sig vara kreditvärdigt eller att inte ge kredit till ett kreditvärdigt företag. Vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer den direkta förändringen ske i bedömningen av redovisningsinformationen då ett avskaffande betyder att redovisningsinformationen inte längre måste vara reviderad. Däremot är det oklart huruvida bedömningen av de andra faktorerna kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Kommer dessa faktorer tillmätas större betydelse eller kommer nya bedömningsfaktorer för kreditgivningsprocessen utarbetas? Nedan följer en beskrivning av revisionsplikten i Sverige som den ser ut idag och de steg som har tagits mot ett eventuellt avskaffande. 2.3 Revisionsplikten i Sverige Lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år Ett argument för införandet var att med en lagreglerad kontroll av företagens redovisning skulle den ekonomiska brottsligheten minska. Ett annat argument för införandet var att revision skulle uppmärksamma ekonomiska problem i företaget och därigenom fylla en informativ funktion för ägarna men även för andra intressenter Stenberg & Sigbladh (2003) s. 153 ff. 23 SOU 1995:44, Aktiebolagets organisation s

12 Revisionsplikten är främst reglerad i Aktiebolagslagens nionde kapitel. Där återfinns en redogörelse för revisorns centrala uppgifter som innebär att granska bolagets årsredovisning och bokföring men även styrelsens och VD:s förvaltning. Granskningen ska ske enligt god revisionssed. 24 Med denna ramlagstiftning ges möjlighet för revisorsorganisationerna att tolka innebörden av begreppet god revisionssed. FAR SRS ger begreppet följande betydelse: Enkelt uttryckt är god revisionssed detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme. 25 Revisorns arbete resulterar i en revisionsberättelse som efter varje räkenskapsår lämnas till bolagsstämman. Revisionsberättelsen ska bland annat uttala sig om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets ställning eller inte. 26 Om revisorn har synpunkter på redovisningen lämnar denne en anmärkning och revisionsberättelsen blir oren. Det ska då röra sig om brister av mer allvarlig karaktär som exempelvis lagöverträdelser Steg mot ett avskaffande I artikel 51 i EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv föreskrivs att bolagens årsredovisning ska granskas av en revisor. Samtidigt ges medlemsländerna rätt att undanta små företag från revisionsplikt. 28 Sverige går i sin lagstiftning längre än vad EG-rätten föreskriver inom detta område genom att omfatta alla aktiebolag av revisionsplikt. Detta är Sverige nästan ensamt om att göra, och det har under den senaste tiden höjts röster för att revisionsplikten för små företag ska avskaffas även här. Svenskt Näringsliv hör till dem som mer aktivt har propagerat för ett avskaffande och begärde mot bakgrund av en egen framtagen rapport 29 att Justitiedepartementet skulle utreda frågan. 30 Den 7 september 2006 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om anpassandet av svensk lagstiftning till EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv. Frågor som EG-direktivet behandlar är bland annat kravet på revisionsutskott i företag av allmänt intresse, införandet av en enhetlig revisionsstandard för EU och frågor gällande revisorns oberoende. Utöver detta gavs utredaren i uppdrag att utvärdera behovet av revision i små företag. De skäl som angavs till att särskilt utreda detta var att den internationella utvecklingen går mot att allt fler länder inom EU väljer att utnyttja möjligheten 24 9 kap. 3 Aktiebolagslag (2005:551) kap. 5 och 31 Aktiebolagslag (2005:551) /660/EEG 29 Per Thorell & Claes Norberg, Revisionsplikten i små aktiebolag (Föreningen Svenskt Näringsliv, 2005) 30 Föreningen Svenskt Näringsliv, Begäran om översyn av revisionsplikten (2005) 12

13 till undantag från revisionsplikten. 31 Den 14 december 2006 gav den nya regeringen i ett tilläggsdirektiv utredaren i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som innebär att revisionsplikten för små företag tas bort. 32 Detta utgör ett led i den borgerliga regeringens regelförenklingsarbete för små företag och preciserar alltså det tidigare kommittédirektivet genom att tydligt klargöra att ett avskaffande av revisionsplikten för små företag är önskvärt. Utredningen ska presentera ett delbetänkande med resultatet av sitt arbete senast den 31 mars 2008 avseende den del av utredningsuppdraget som omfattar revisionsplikt för små företag Kommittédirektiv 2006:96 32 Kommittédirektiv 2006: Ibid. 13

14 3. Tidigare forskning Bland tidigare forskning om redovisning ur ett kreditgivarperspektiv märks Birgitta Svenssons avhandling Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet, där fokus ligger på redovisningsinformationens användbarhet för kreditbedömning. Svensson konstaterar att redovisningsinformation inhämtas i princip alltid av institutionella kreditgivare i kreditbedömningsprocessen. Mängden information som inhämtas varierar beroende på de företagsspecifika förhållandena. 34 Svenssons studie visar att redovisningsinformation utgör en betydelsefull bedömningsgrund inför beslutet om att bevilja eller inte bevilja kredit: Institutionella kreditgivare beviljar inte kredit utan att först ha hämtat in redovisningsinformation. Här konstateras att om relationen mellan kreditgivare och företag är väletablerad och tillitsfull kan redovisningsinformationen få minskad betydelse som bedömningsgrund. 35 När det gäller betydelsen av reviderad redovisningsinformation för kreditgivares beslut om att bevilja eller inte bevilja kredit är förhållandevis få undersökningar gjorda. Av de undersökningar som är av intresse för framställningens syfte finns tre stycken på magisternivå som behandlar ett avskaffande av revisionsplikten ur kreditgivarperspektivet. Erik Nyström och Erik Rubing syftade i sin magisteruppsats till att skapa förståelse för revisionspliktens betydelse ur ett kreditgivarperspektiv. De kom fram till att reviderat material ges störst betydelse för bankers bedömning av kreditsökande företag men att det samtidigt utgör en del av en helhetsbedömning av företaget där individuella egenskaper och affärsidé också tillmäts stor betydelse. Nyström och Rubings studie visade också att tänkbara konsekvenser för bankerna vid ett avskaffande av revisionsplikten kan vara högre säkerhetskrav, ökad försiktighet vid utlåning och en förändrad ränta. 36 Marie Andersson och Anneli Paulsson nådde liknande slutsatser i sin magisteruppsats där de undersökte nyttan med revisionsplikt ur ett kreditgivarperspektiv: Generellt är den reviderade årsredovisningen av stor betydelse för kreditgivarna vid kreditbedömning. Andersson och Paulssons studie visar även att konsekvenser för kreditgivare vid ett avskaffande av revisionsplikten kan tänkas vara högre krav på säkerheter och ett fortsatt krav på reviderad redovisningsinformation. 37 Daniel Håkansson och Kristoffer Källström fick ett delvis annorlunda resultat när de i sin 34 Svensson (2003) s Ibid. s. 186 ff. 36 Erik Nyström & Erik Rubing, Slopad revisionsplikt? (Luleå, 2006) s. 35 f. 37 Marie Andersson & Anneli Paulsson, Fullständig, förenklad eller ingen revision? (Göteborg, 2005) s. 44 f. 14

15 magisteruppsats undersökte med hjälp av en enkät företagsrådgivares inställning till reviderad redovisningsinformation vid kreditbedömning. De kom fram till att personen bakom det kreditsökande företaget är den faktor som värderas högst vid kreditbedömning, men samtidigt är en mycket stor andel av företagsrådgivarna positivt inställda till att redovisningsinformationen är reviderad. 38 Sammantaget har debatten gällande revisionspliktens eventuella avskaffande till störst del förts ut småföretagarnas perspektiv. Kreditinstituten är emellertid också en viktig intressent i sammanhanget. Därför är det viktigt att belysa debatten även ur deras synvinkel. Konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande för kreditinstituten kommer indirekt att drabba småföretagarna. Bland medlemmar i branschorganisationerna går åsikterna isär gällande företags möjlighet att bli beviljad kredit vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Flera, däribland FAR SRS:s generalsekreterare Dan Brännström och före detta ordförande i FAR Sigvard Lövgren, framhåller att det kan bli svårt som kreditsökande företag att bli beviljad kredit utan att kunna presentera reviderad redovisningsinformation. 39 De menar alltså att reviderad redovisningsinformation har stor betydelse. Andra håller inte med och menar istället att det är säkerheterna som värderas högst hos kreditinstituten 40 eller att kreditinstituten främst är framtidsorienterade och fäster störst vikt vid budget och prognoser. 41 Kreditinstituten har i debatten uttryckt att de även i framtiden kan komma att efterfråga reviderade årsredovisningar. De ser revisionen som en trygghet och ett nödvändigt verktyg för att kunna göra tillförlitliga framtidsbedömningar. En företrädare för en av storbankerna nämner att tänkbara konsekvenser vid ett avskaffande kan vara en annorlunda kreditbedömning än hur den ser ut idag, en högre prissättning som kompensation för den högre risken och allmänt större försiktighet vid utlåning. 42 Tidigare forskning visar sammantaget att redovisningsinformation är viktig vid kreditbedömningar, mycket tyder även på att reviderad redovisningsinformation är en av de viktigaste bedömningsfaktorerna. Dock har det även framkommit både i tidigare undersökningar och i den pågående debatten att andra faktorer kan ha större betydelse vid kreditbedömningen av företag. Eventuella skillnader mellan kreditinstitutens förhållningssätt 38 Daniel Håkansson & Kristoffer Källström, Företagsrådgivarens inställning till revisionsplikten (Halmstad, 2007) s Balans nr 4/2007, Revisionsplikten engagerar, På linjen 40 Balans nr 12/2007, Livet efter revisionsplikten dröm eller skräckscenario? 41 Balans nr 4/2007, Revisionsplikten engagerar 42 Balans nr 2/2007, Bankerna vill ha reviderade årsredovisningar 15

16 nu och tidigare kan bero på att vi idag står närmare ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och därför kan det antas att kreditinstituten är mer förberedda och har börjat analysera tänkbara konsekvenser. 16

17 4. Metod Nedan följer en beskrivning av metoder och tillvägagångssätt som har använts för genomförandet av undersökningen. 4.1 Val av undersökningsmetod Den undersökningsmetod som är mest lämplig utifrån vårt syfte är den kvalitativa metoden eftersom vi vill göra en djuplodande analys av få undersökningsobjekt. Det ter sig naturligt utifrån syftet att försöka erhålla en nyanserad bild av hur kreditinstituten kommer att agera vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Att genomföra en mindre ingående undersökning av en stor population med exempelvis en enkät är olämpligt i detta fall av två skäl. Dels på grund av det faktum att det sammanlagda antalet kreditinstitut i Sverige är förhållandevis litet, en kvantitativ studie kräver en större population. Dels på grund av att den information som i så fall skulle ha erhållits inte ger en tillräckligt nyanserad bild av de förhållanden som vi avser att undersöka. En analys av sekundärdata som exempelvis en textanalys är inte heller passande för vår studie då ett avskaffande av revisionsplikten inte ännu har beslutats och följaktligen har lite skrivits och sagts om ämnet. Denna uppsats syftar till att göra en liknande undersökning som genomfördes av Nyström & Rubing och Andersson & Paulsson i tidigare nämnda uppsatser. Vi vill tillstyrka det resultat som då framkom genom att precis som tidigare nämnda forskare göra en kvalitativ undersökning av i princip samma kreditinstitut och ställa liknande frågor. Skulle det visa sig att vi oberoende av tidigare forskare kommer fram till samma resultat kan undersökningen sägas ha hög reliabilitet, det vill säga att resultatet är pålitligt. Hur trovärdig en studie är uttrycks vanligen i termer av validitet. Om det finns ett samband mellan teori och resultat, det vill säga att man har mätt det man avser att mäta, kan validiteten sägas vara hög. Eftersom vi gör en kvalitativ studie är avståndet mellan oss och undersökningsobjekten litet. Detta möjliggör att vi lättare kan undersöka det vi avser att undersöka och hög validitet kan därmed uppnås. 17

18 4.1.1 Intervju som datainsamlingsmetod För att kunna få en nyanserad bild av hur kreditinstituten eventuellt kommer att förändra sin kreditbedömningsprocess är intervjuer det bästa tillvägagångssättet. Detta på grund av att intervjuer möjliggör djupare förståelse för det aktuella problemet. Den dialog som uppstår vid intervjutillfället öppnar upp för följdfrågor, förtydliganden, exemplifieringar och minskar risken för eventuella oklarheter. En mindre önskad effekt av intervju som metod är att de svar som ges kan vara standardiserade då respondenten vill ge en positiv och enhetlig bild av kreditinstitutet. De positiva aspekterna av intervju som datainsamlingsmetod överväger ändå de negativa varför vi väljer att använda intervju som tillvägagångssätt. 4.2 Val av undersökningsobjekt Eftersom vi vill undersöka den förändring som ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten i Sverige medför ur kreditgivarnas perspektiv ter det sig naturligt att välja svenska kreditinstitut som undersökningsobjekt. Då det finns förhållandevis få kreditinstitut på den svenska kreditmarknaden som arbetar med kreditgivning till företag föreligger en naturlig begränsning av antalet undersökningsobjekt. Vidare har vi valt att begränsa urvalet genom att endast undersöka de fyra största kreditinstituten i Sverige. Vi har även valt att undersöka det statliga kreditinstitutet Almi. För att ta reda på vilka de största kreditinstituten är tog vi kontakt med Finansinspektionen per telefon. I Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2004:18) beskrivs hur kreditinstitut ska rapportera sina kvartals- och årsbokslutsuppgifter. För att mäta storleken på kreditinstituten är det lämpligast att använda måttet utlåning. I kreditinstitutens balansräknings tillgångssida finns två utlåningsposter: Utlåning till kreditinstitut och Utlåning till allmänheten. I det här fallet är det Utlåning till allmänheten som är relevant. Den posten är uppdelad på tio stycken delposter: Svenska icke-finansiella företag, Svenska hushålls icke-vinstdrivande organisationer, Svenska försäkringsföretag, Svenska värdepappersfonder, Svenska personliga företagare, Övrig svensk allmänhet, Svenska kommuner och landsting, Svenska hushåll exklusive personliga företagare, Riksgäldskontoret samt Utländsk allmänhet. 43 Eftersom uppsatsen syftar till att undersöka kreditbedömning av företag bad vi Finansinspektionen att 43 Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2004:18 s. 8 18

19 utesluta de fyra sistnämnda delposterna för att sedan beräkna vilka kreditinstitut som är störst. På så sätt fick vi information om de största kreditinstituten i termer av utlåning till företag. Den sammanställning som lämnades innehöll sex stycken kreditinstitut: Landshypotek AB, Nordea, SBAB, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank. 44 Vi valde emellertid att utesluta SBAB och Landshypotek AB. SBAB inriktar sig främst på att ge krediter till fastighetsbolag och Landshypotek AB bedriver i första hand kreditgivning till jord- och skogsägare. De fyra andra kreditinstituten är av en mer allmän karaktär och arbetar med alla typer av företag. Anledningen till att SBAB och Landshypotek AB uteslöts är att de ger krediter till kunder som äger någon form av fastighet, exempelvis en näringsfastighet, jord- eller skogsfastighet. Kunderna har alltså per definition en naturlig säkerhet i sina fastigheter vilket innebär att kreditbedömningen hos dessa kreditinstitut går till på ett annat sätt än vad den gör hos de fyra storbankerna, som ju har ett mer heterogent kundunderlag. Anledningen till att vi inkluderar det statliga kreditinstitutet Almi Företagspartner (i fortsättningen benämnt som Almi) i vårt urval, vilket också skiljer vår undersökning från tidigare forskning, är att trots att det inte är ett av de största kreditinstituten så fyller det ändå en viktig funktion. Banker finansierar aldrig ett företags totala kapitalbehov på grund av att de vill sprida sina risker. För resterande kapitalbehov kan företag vända sig till Almi som inte ställer lika höga säkerhetskrav som en bank och därmed tar en högre risk. För att kompensera den relativt höga risken tas en högre ränta ut. 4.3 Genomförande av intervjuer För att komma i kontakt med intervjupersoner på kreditinstituten började vi med att författa ett gemensamt brev (se bilaga 1), där vi kort presenterade undersökningens syfte, som vi skickade via e-post till dem. Vi har även ringt till deras huvudväxlar och blivit kopplade till personer som arbetar med kreditbedömning av företag. Möten för intervjuer på respektive kreditinstitut bokades in. Vid den här typen av kontakt är det ofrånkomligt att kreditinstituten själva väljer ut respondenterna. Det kan i vissa fall vara negativt därför att företaget väljer ut någon som de vill ska representera företag utåt och uppvisa en positiv bild. I vårt fall anser vi att det snarare har varit en fördel att kreditinstituten själva har fått välja vem som ska svara på frågorna eftersom de då kan välja den person som har mest kunskap inom området och därmed kan ge så bra och utförliga svar som möjligt. Den respondent som vi fick kontakt med 44 Staffan Boström, Finansinspektionen 19

20 på Nordea arbetar på en hög central nivå medan de övriga respondenterna arbetar på respektive kreditinstituts lokalkontor i Uppsala. Detta kan ha påverkat svaren på så sätt att respondenten från Nordea är mer insatt i förberedelserna inför ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och därmed vet mer om eventuella konsekvenser. Vi ville genomföra intervjuer som var relativt öppna och valde därför att konstruera semistrukturerade frågor (se bilaga 2). Intervjuguiden utformades på så sätt att det gick att frångå vissa frågor, ställa andra frågor eller ställa frågorna i en annan ordning. Anledningen till att vi gjorde detta var att vi ville ha nyanserade svar och få en helhetsuppfattning av kreditinstitutens bedömning av företag. Frågorna koncentrerades kring tre stycken huvudområden: hur kreditbedömning går till idag (där betydelsen av reviderad redovisningsinformation inkluderas), allmänna frågor om revisionsplikt samt konsekvenser för kreditbedömning vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. För att undvika att respondenten tar upp i sammanhanget irrelevant information konstruerade vi även mer direkta frågor för att snabbt leda in respondenten på rätt spår. Respondenten på Almi ville ha intervjufrågorna innan intervjun eftersom hon ville ha en möjlighet att förbereda sig. Det kan ha varit positivt i den bemärkelsen att hon kunde ge utförligare och mer genomtänkta svar. Den negativa aspekten kan ha varit att hon har förberett sig på så sätt att inget utrymme finns för spontanitet i svaren. Alla intervjuer genomfördes på samma sätt. Intervjuerna hölls på respektive kreditinstituts kontor där båda författarna var närvarande och turades om att ställa frågor. Samtliga samtal utom intervjun med respondenten på Handelsbanken spelades in på band och vi kompletterade även med löpande anteckningar. Direkt efter varje intervju transkriberades det inspelade materialet. Detta för att kunna återge svaren och analysera resultatet på bästa sätt. Respondenten på Handelsbanken ville inte att intervjun spelades in på band. Vi är medvetna om att utan bandinspelning finns en viss risk för misstolkningar och att uttalanden inte återges på rätt sätt. Vi försökte dock minimera denna risk genom att båda författarna antecknade under intervjun och sammanställde materialet direkt efteråt. 20

21 4.4 Presentation av respondenterna Almi, Christina Wahlgren Wahlgren arbetar som konsult på Almis finansieringsavdelning i Uppsala. Hon arbetar dagligen med kreditbedömning av företag och har tidigare arbetat på flera olika banker. SEB, Göran Axelsson Axelsson arbetar som företagsrådgivare på SEB i Uppsala. Han arbetar med allmän rådgivning till företag. Svenska Handelsbanken, Cathrine Lindbergsson Lindbergsson är chef för företagsavdelningen på Uppsalakontoret. Hon hanterar alla typer av företagskunder. Nordea, Karin Markstedt Markstedt är senior manager i Group Credit Nordic Banking Sweden. Hon arbetar med kreditinstruktioner, arbetssätt och analysmodeller för kreditgivning till företag. Swedbank, Michael Patring Patring är chef på Swedbanks företagskontor i Uppsala och har således många arbetsuppgifter som är relaterade till kreditgivning till företag. 21

22 5. Resultat och analys I följande kapitel kommer resultatet av intervjuerna att presenteras. Resultatet analyseras varefter det presenteras enligt samma struktur som i kapitel två, det vill säga utifrån kreditbedömningens olika moment. 5.1 Redovisningsinformation Christina Wahlgren på Almi berättar att när ett företags redovisningsinformation studeras vid kreditbedömningen är främst budgeten av intresse. Utifrån den bedöms företagets återbetalningsförmåga. De nyckeltal som Wahlgren anser vara av störst betydelse är soliditet och avkastning på totalt kapital. Den redovisningsinformation som SEB går igenom vid bedömningen berättar Göran Axelsson är årsredovisningen, eventuella kvartalsrapporter och om krediten avser ett specifikt projekt studeras även budgeten för projektet. Det nyckeltal som Axelsson anser vara mest betydelsefullt är konsolideringsgraden eftersom det ger en bild av företagets förmåga att uthärda förluster. Den allra viktigaste aspekten vid kreditbedömning enligt Axelsson är att fastställa företagets återbetalningsförmåga. Cathrine Lindbergsson på Handelsbanken berättar att ju större kreditförfrågan kunden har, desto mer kräver banken i form av räkenskaper. Angående de nyckeltal som studeras vid kreditbedömningen säger Lindbergsson att generellt studeras soliditet och räntetäckningsgrad. Handelsbanken gör dessutom en analys av företagets budget och prognoser. Även Lindbergsson tycker att återbetalningsförmåga är viktigast vid bedömningen. Karin Markstedt på Nordea förklarar att banken vill säkerställa företagets återbetalningsförmåga av räntor och amorteringar. Den information som enligt Markstedt främst studeras är årsredovisning. Banken strukturerar årsredovisningen för att få fram resultatbegreppet EBITDA (earnings before interest, tax, depreciation and amortization). Markstedt fortsätter vidare med att förklara att utifrån EBITDA beräknas kassaflöde och nyckeltal. Den redovisningsinformation som enligt Markstedt är viktigast vid kreditbedömningen är kassaflödet eftersom det ger en bild av företagets förmåga att betala räntor och amorteringar. Michael Patring på Swedbank berättar att banken med hjälp av företagets årsredovisning gör en bedömning av företagets återbetalningsförmåga, detta anser Patring är det viktigaste steget under kreditbedömningsprocessen. Det är viktigt att på något sätt säkerställa att företaget klarar av att bedriva sin verksamhet med ett positivt kassaflöde och på så sätt kunna betala räntor och 22

23 amorteringar. Enligt Patring är de nyckeltal som banken analyserar vid bedömningen soliditet och olika räntabilitetsmått. Av ovanstående går att utläsa att det kreditsökande företagets återbetalningsförmåga är i hög grad väsentlig vid analysen av redovisningsinformationen. Med tanke på att kreditinstituten vill säkerställa att företagen fullgör sina betalningsförpliktelser kan detta ses som en naturlig del av bedömningen. Det föreligger en allmän fokusering på kassaflödesanalysen eftersom den har ett direkt samband med återbetalningsförmågan. Soliditet är ett nyckeltal som förekommer vid kreditbedömningen hos de flesta av de undersökta kreditinstituten. Det är ett relevant mått med tanke på det risktagande som kreditinstituten tar vid kreditgivning då det är förenat med hög risk att bevilja kredit till ett företag med låg soliditet. Almi, SEB och Handelsbanken är de kreditinstitut som analyserar det kreditsökande företagets budget och prognoser för att med hjälp av årsredovisning kunna bedöma graden av sanning och optimism i företagets budget och prognoser. För Almi är detta det viktigaste vid bedömningen eftersom de jämfört med övriga kreditinstitut är mer framtidsorienterade på grund av att de i många fall saknar årsredovisningar som bedömningsunderlag Reviderad redovisningsinformation Christina Wahlgren på Almi anser att i de fall reviderat material finns att tillgå ses det som positivt men understryker att de företag som inte kan lägga fram reviderad redovisningsinformation vid kreditbedömningen inte får sämre möjligheter till krediter. Göran Axelsson på SEB säger att användningen av reviderat material vid bedömningen är ganska omfattande, han menar att det är den enda information som finns att tillgå som kan sägas vara korrekt. Axelsson ser den reviderade informationen som en grund dit även annan information tillförs. Även Cathrine Lindbergsson på Handelsbanken berättar att banken alltid efterfrågar reviderat material men att det inte utgör det enda underlaget vid bedömningen. Det är också de företag som har revisionsplikt som inger mest trygghet vid kreditbedömningsprocessen, gentemot de företagsformer som inte har revisionsplikt, även om kreditbedömningen i sak inte skiljer sig åt mellan olika företagsformer säger Lindbergsson. På Nordea berättar Karin Markstedt att man alltid använder sig av reviderat material vid kreditbedömningen om det inte rör sig om ett nystartat företag. När det gäller användningen av reviderat material vid kreditbedömningen svarar Patring att det sker i ganska stor omfattning. Vidare fortsätter han 23

24 och säger att det relevanta är företagets framtida återbetalningsförmåga men det reviderade materialet ger banken en historisk uppfattning om hur det går för företaget. Sammantaget kan konstateras att reviderad redovisningsinformation används i olika omfattning av samtliga undersökta kreditinstitut vid kreditbedömningar av företag. Dessutom fäster alla undersökta kreditinstitut utom Almi stor vikt vid att redovisningsinformationen är reviderad. Att Almi inte ser det som en nödvändighet att företagets redovisning är reviderad kan förefalla vara naturligt då de flesta av Almis kunder är nystartade företag och därför inte kan lägga fram reviderat material. Alla kreditinstitut ser en stor trygghet i användning av reviderad redovisningsinformation då revisorns granskning utgör en garant för att informationen är korrekt. När kreditinstituten gör analys av budget och prognoser är det fördelaktigt om detta kan analyseras mot bakgrund av den reviderade historiska redovisningsinformationen. 5.2 Företagsanalys Christina Wahlgren berättar att Almi efterfrågar en affärsplan av den kreditsökande kunden där företagets affärsidé ska framgå. Wahlgren poängterar att eftersom många av Almis kunder är helt nystartade företag är ofta affärsplanen tillsammans med budgeten det enda underlaget som finns att tillgå. Wahlgren framhåller att [ ] affärsplanen i kombination med personen, alltså den blivande företagaren, det är det som är det absolut viktigaste vid kreditbedömningen. Göran Axelsson på SEB betonar att vid kreditbedömningen är det viktigt att personen bakom företaget är förtroendeingivande. Även Handelsbanken beaktar företagarens personliga erfarenheter och företagets affärsidé berättar Cathrine Lindbergsson. Karin Markstedt på Nordea poängterar också att det är viktigt att känna sin kund, personen bakom företaget. Det är väsentligt hur den eventuellt tidigare relationen har varit mellan banken och företagaren men också företagarens övriga relationer till exempelvis leverantörer studeras. Michael Patring på Swedbank nämner inte lika explicit som övriga respondenter hur Swedbank bedömer de faktorer som inkluderas i kategorin Företagsanalys. Däremot berättar han att banken gör en sammanvägning av samtliga faktorer som påverkar företaget vid kreditbedömningen. Personen som står bakom det kreditsökande företaget är viktig anser fyra av fem tillfrågade respondenter. Genom att känna till kundens personliga egenskaper och tidigare erfarenheter 24

25 kan kreditinstitutet bilda sig en uppfattning om kunden har det som krävs för att driva företaget med gott omdöme. Flera av de undersökta kreditgivarna menar att rätt kombination av person och affärsidé är nödvändigt för kreditinstitutet ska kunna bevilja kredit. En person med exempelvis dåligt ordningssinne kan ha svårt att genomföra en bra affärsidé. Patring på Swedbank är den respondent som inte uttryckligen ser personen bakom företaget som en viktig bedömningsfaktor, det antas bero på att han fäster större vikt vid att redovisningsinformationen är reviderad. Det som Almi nämner om affärsplan är ett vidare begrepp än affärsidé. Affärsplanen omfattar affärsidén men även övriga faktorer som tas upp i teoriavsnittet som behandlar företagsanalys, det vill säga faktorer som företaget självt kan påverka. Det är tänkbart att Almi ser kombinationen av affärsplan och person som den viktigaste faktorn vid kreditbedömningen på grund av att de flesta av Almis kunder är nystartade företag utan reviderat material. 5.3 Risk och säkerhet Alla banker säger att de självklart måste ställa de krav på säkerheter som uttrycks i lagen. Michael Patring på Swedbank förklarar att säkerheten ger banken en trygghet om det skulle visa sig att företaget inte kan fullgöra sina förpliktelser gällande ränta och amorteringar. Christina Wahlgren på Almi berättar att de jämfört med andra kreditinstitut ställer lägre krav på säkerheter eftersom de är förhållandevis mer risktagande i sin kreditgivning. Den högre risken för Almi beror på att nystartade företag vanligtvis inte har så stora säkerheter. För att kompensera den höga risken ligger räntan på en högre nivå jämfört med andra kreditinstitut. Eftersom det är fastställt i lag att kreditinstitut måste ställa vissa krav på säkerheter är det en självklarhet att alla gör det. Som tidigare nämnt ligger ett av kreditinstitutens två grundläggande problem i att bevilja kredit till ett icke kreditvärdigt företag. Risken att kreditinstitutet förlorar det utlånade kapitalet finns alltid i större eller mindre omfattning men med hjälp av säkerheter i företaget kan risken reduceras. 25

26 5.4 Övriga bedömningsfaktorer Inget av de undersökta kreditinstituten tar upp att de vid kreditbedömningen beaktar de faktorer som benämns i teoriavsnittet som övriga bedömningsfaktorer, det vill säga externa faktorer utom räckhåll för företagets påverkan. Trots att ingen av respondenterna nämner övriga bedömningsfaktorer som en del av kreditbedömningen är det ändå tänkbart att kreditinstituten i någon mån beaktar dessa. Eftersom det rör sig om faktorer i både kreditinstitutens och de kreditsökande företagens omgivning såsom makroekonomiska faktorer och politiska beslut är det troligt att dessa har en indirekt påverkan vid kreditbedömningen. Exempelvis kan en lågkonjunktur påverka företagets lönsamhet på flera olika sätt och därmed leda till sämre återbetalningsförmåga. 5.5 Konsekvenser vid ett eventuellt avskaffande Mot bakgrund av hur kreditbedömningen går till idag enligt resultatet ovan presenteras de undersökta kreditinstitutens tankar kring konsekvenser vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Respondenterna på Almi och Handelsbanken tror inte att ett avskaffande skulle leda till en förändrad kreditbedömningsprocess. Wahlgren tror inte att ett avskaffande av revisionsplikten skulle leda till några större förändringar för Almis del eftersom så många av Almis kunder är nystartade företag. Kreditbedömningsprocessen skulle inte förändras säger Wahlgren, affärsplanen skulle fortfarande vara det viktigaste underlaget vid bedömningen. Lindbergsson tror inte att ett avskaffande av revisionsplikten skulle medföra särskilt stora konsekvenser för Handelsbanken eftersom i de fall det är befogat kommer banken ändå inhämta reviderade rapporter vilket görs redan idag för företagsformer som inte har revisionsplikt. En förändring som dock kan komma att inträffa tror Lindbergsson, är att hanteringen av kreditärenden kan ta längre tid. Inte heller Swedbank tror på särskilt omfattande konsekvenser vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Patring säger: [ ] jag tror att det egentligen inte kommer att få så stort genomslag, de allra flesta företag kommer att fortsätta revidera sina bolag. Vidare berättar han att Swedbank även i fortsättningen kommer kräva reviderad redovisningsinformation. Markstedt på Nordea har i dagsläget svårt att spekulera i konsekvenser för Nordea vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Markstedt tror dock att synen på redovisningsinformationen från företagen skulle förändras vid ett avskaffande men att det inte endast gäller banker utan även andra 26