1 Beslut om utställning för Rikstens Företagspark, del 1 Senare utskick. 2 Förslag till detaljplan för del av Tumba Centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Beslut om utställning för Rikstens Företagspark, del 1 Senare utskick. 2 Förslag till detaljplan för del av Tumba Centrum"

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Samhällsbyggnadsnämnden Tid , Kl 18:30 Plats Kommunalhuset Tumba, plan 2, rum 3 Ärenden Justering 1 Beslut om utställning för Rikstens Företagspark, del 1 Senare utskick 2 Förslag till detaljplan för del av Tumba Centrum 3 Förslag till ändring av detaljplan för idéhus i Tullinge Centrum Senare utskick 4 Planbesked och planuppdrag för Varvet 1 i Slagsta industriområde 5 Remiss av Botkyrka kommuns reviderade strategi för demokrati och delaktighet 6 Yttrande över motion angående renhållning av parker och gångvägar 7 Yttrande över motion om att uppmärksamma de som gör Botkyrka vackrare 8 Framåtsikt för samhällsbyggnadsnämnden 9 Verksamhetsplan Samhällsbyggnadsnämnden 10 Internkontroll Samhällsbyggnadsförvaltningen

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Revisionsskrivelse - Markreserven och markanvisningsavtal 12 Redovisning av bygglovenkäten Val till arbetsutskott och namnberedning Inga handlingar 14 Förvaltningschefen informerar 15 Delegationsbeslut 16 Anmälningsärenden Bygglov 27 Ev. övriga frågor Peter Nyberg Ordförande Ann-Britt Karlsson Nämndsekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:449 2 Förslag till detaljplan för del av Tumba Centrum (sbf/2012:449) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget till detaljplan för del av Tumba centrum ställs ut för granskning. Sammanfattning Planerna att bygga ut centrum på busstorget med punkthus och att förverkliga optionen längs med Gröndalsvägen förutsätter att en ny detaljplan upprättas för ett motsvarande område. Detaljplanen är belägen i anslutning till Tumba centrum. I området ingår Gröndalsvägen med angränsande områden, Kvarteret Handelsmannen och busstorget i Tumba. Detaljplanen skapar möjligheten att bygga ut centrumet på busstorget. Idag rymmer centrumet lokaler med en sammanlagd yta av kvm. Detaljplanen innebär att nya lokaler kan tillskapas motsvarande 8500 kvm. Dessutom kommer 279 nya bostadslägenheter att byggas på och intill Tumba centrum. I samband med utbyggnaden kommer nya gator att anläggas. Gång- och cykelbanan förbi busstorget får en genare sträckning och korsningen vid KP Arnoldssons väg byggs om med en rondell. Området som är aktuellt för planarbetet regleras av tre detaljplaner; för Kv. Trädgårdsmästaren (10-17) och detaljplanerna för Tumba centrum, del 1 och del 2 (10-24 och 10-25). Fastighetsindelning för Kvarteret Handelsmannen regleras av en fastighetsplan. Den planen måste upphävas i samband med att detaljplanen vinner laga kraft. Ekonomi Detaljplanen förutsätter att exploateringsavtal upprättas mellan Tumba centrum AB och Botkyrka kommun inför beslut om att anta detaljplanen. I exploateringsavtalet kommer alla ekonomiska villkor att regleras. Ett särskilt VA avtal kommer att upprättas som är kopplat till exploateringsavtalet. Det behöver även upprättas avtal mellan kommunen, SL och Trafikverket.

4 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:449 Ärendet I juni 2007 beslöt kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för Tumba centrum. I mars 2007 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en detaljplan för Tumba centrum. I juni 2008 gav kommunstyrelsen ett förnyat uppdrag att upprätta en detaljplan för Tumbacentrum. I maj 2011 beslöt samhällsbyggnadsnämnden att upphäva fastighetsplanerna för Köpmannen 2 och Apotekaren 3 för att möjliggöra genomförandet av detaljplanen för Tumba centrum. I juni 2012 fick samhällsbyggnadsnämnden förnyat uppdrag att ta fram en detaljplan för Tumba centrum. I augusti 2012 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att upprätta en detaljplan för Tumba centrum. I juni 2013 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att skicka ut detaljplan på samråd tog Citycon över Tumba centrum. De ville satsa på utveckling och bygga ut centrumbyggnaden på busstorget, genom att köpa kommunal mark. Citycon tog tidigt fram ett förslag att bygga över busstorget i ett andra plan. Utbyggnaden visade sig vara för dyr att endast täckas av de beräknade intäkterna från ett större centrum. Därför vände sig Citycon till Strabag, som var intresserade av att bygga bostäder på centrumbyggnaden. Dessutom erbjöd kommunen en option till Strabag för mark som planeras för bostäder, enligt ett beslut av kommunstyrelsen i juni Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

5 TJÄNSTESKRIVELSE 1[8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:449 Referens Olof Karlsson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för Tumba Centrum (plannr: 10-44) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget till detaljplan för del av Tumba centrum ställs ut för granskning. Tidigare beslut I juni 2007 beslöt KS att ge SBN i uppdrag att ta fram en detaljplan för Tumba centrum. I mars 2007 fick SBF i uppdrag av SBN att ta fram en detaljplan för Tumba centrum. I juni 2008 gav KS ett förnyat uppdrag upprätta en detaljplan för Tumbacentrum. I maj 2011 beslöt SBN att upphäva fastighetsplanerna för Köpmannen 2 och Apotekaren 3 för att möjliggöra genomförandet av detaljplanen för Tumba centrum. I juni 2012 fick SBN förnyat uppdrag att ta fram en detaljplan för Tumba centrum. I augusti 2012 fick SBF i uppdrag av SBN i uppdrag att upprätta en detaljplan för Tumba centrum. I juni 2013 fick SBF i uppdrag av SBN att skicka ut detaljplan på samråd tog Citycon över Tumba centrum. De ville satsa på utveckling och bygga ut centrumbyggnaden på busstorget, genom att köpa kommunal mark. Citycon tog tidigt fram ett förslag att bygga över busstorget i ett andra plan. Utbyggnaden visade sig vara för dyr att endast täckas av de beräknade intäkterna från ett större centrum. Därför vände sig Citycon till Strabag, som var intresserade av att bygga bostäder på centrumbyggnaden. Dessutom erbjöd kommunen en option till Strabag för mark som planeras för bostäder, enligt ett beslut av KS i juni Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt /HandläggareTelefon/ Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olof.karlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

6 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:449 Sammanfattning Detaljplanen skapar möjligheten att bygga ut centrumet på busstorget. Idag rymmer centrumet lokaler med en sammanlagd yta av kvm. Detaljplanen innebär att nya lokaler kan tillskapas motsvarande 8500 kvm. Dessutom kommer 279 nya bostadslägenheter att byggas på och intill Tumba centrum. I samband med utbyggnaden kommer nya gator att anläggas. Gång- och cykelbanan förbi busstorget får en genare sträckning och korsningen vid KP Arnoldssons väg byggs om med en rondell. En ny gång- och cykelbana längs med KP Arnoldssons väg kommer att anläggas och befintliga korsningar kommer att förbättras, för att öka kapaciteten. Utvecklingen innebär att tillgängligheten till Tumba blir bättre för fotgängare och cyklister. Utvecklingen innebär även att centrumet lever upp under en större del av dygnet.

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:449 Centrumet kan byggas ut mot busstorget och längs med Gröndalsvägen. Den befintliga busslingan vidgas genom att husen söder om slingan rivs och genom att norrsluttningen av Gröndalsåsen schaktas ut. I mitten kan en ny centrumbyggnad byggas vars andra plan däckar över en del av busstorget fram till bergsväggen. Det andra planet är direkt kopplat till den befintliga centrumanläggningen. I anslutning till centrumets markplan kommer ytterligare en byggnadsdel att uppföras. Byggnadsdelen kommer att rymma lokaler för bibliotek, medborgarkontor. De får ett attraktivt läge vid busstorget och är mitt i flödet av alla som tar sig igenom Tumba med pendeltåg och buss. Ombyggnaden av busstorget innebär att en allmän vatten- och avloppsledning behöver läggas om. Den ger även flera förbättringar för cykeltrafiken. Gång- och cykelvägen får en ny rakare sträckning och en cykelramp kan byggas från torget till den östra gångbron med 300 cykelparkeringsplatser. På centrumbyggnadens andra plan kan en yta anläggas som kopplar samman Gröndalsvägen med den östra gångbron och till det befintliga torgstråket, genom den befintlig kontorsbyggnad som hyrs av Botkyrkabyggen. Platsen inramas i norr av centrumbyggnadens tredje plan med handelslokaler och av tre punkthus för bostäder i tio våningar. Taket till det tredje planet blir en gård till bostäderna i de tre punkthusen. På gården kan magasin anläggas för att fördröja dagvattnet. På gården kan det växa träd och buskar som bidrar till torgmiljön. I söder får Pingstkyrkan en framträdande position med en anslutning till torget och ges även en tillbyggnadsmöjlighet. Söder om torget kan även två nya bostadshus byggas vars markplan kan rymma handelslokaler. Byggnaderna är sammankopplade och uppförs på den parkeringsyta som idag är vid Gröndalvägens vändplan. Det ena huset är ett punkthus som balanserar intrycket av de tre punkthusen på centrumbyggnaden. Det andra huset är lägre och sluter sig kring torget som en klimat- och bullerskärm. Under torget och bostadstomten kan två parkeringsdäck byggas till bostäderna. För bostäderna en p-norm krävts som är en halv plats per lägenhet. Detta bedöms som möjligt eftersom kollektivtrafikläget är bra, gång- och cykelförbindelserna förbättrade och att en bilpool är planerad för de boende. Det behöver inte bara byggas parkeringsplatser för de boende utan även för kunder. Därför ger detaljplanen möjligheten att bygga på det befintliga parkeringsdäcket i Tumba centrum med ytterligare två plan. I anslutning till påbyggnaden kan bostäder byggas. I väster kan ett punkthus för bostäder uppföras som ansluter i höjd till det befintliga huset inom fastigheten Apo-

8 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:449 tekaren 3. Norr om däcken kan en rad med stadsradhus byggas som kan angöras från Gröndalsvägen. På husen kan ytterligare en rad med stadsradhus byggas som ansluts via parkeringshusets tak, som till viss del kan utvecklas till en bostadsgård. Öster om p-däcken finns en grönyta som kan bebyggas med tre lamellhus för bostäder enligt detaljplanen. Suterräng- och källarplanet kan byggas med parkeringsplatser som kan direktanslutas till parkeringshuset från centrumanläggningen. Detaljplanen innebär en ökad trafik på Gröndalsvägen och därmed ett behov av att bygga om korsningen till KP Arnoldssons väg. En förstudie har tagits fram till samrådet att bygga om den till en rondell vilket kommer ge ett bättre flöde. Bakgrund Planerna att bygga ut centrum på busstorget med punkthus och att förverkliga optionen längs med Gröndalsvägen förutsätter att en ny detaljplan upprättas för ett motsvarande område. Detaljplanen är belägen i anslutning till Tumba centrum. I området ingår Gröndalsvägen med angränsande områden, Kvarteret Handelsmannen och busstorget i Tumba. Planområdet ägs till större delen av Botkyrka kommun. Citycon äger övriga delar av befintlig centrumbebyggelse och Kvarteret Handelsmannen. Området som är aktuellt för planarbetet regleras av tre detaljplaner; för Kv. Trädgårdsmästaren (10-17) och detaljplanerna för Tumba centrum, del 1 och del 2 (10-24 och 10-25). Fastighetsindelning för Kvarteret Handelsmannen regleras av en fastighetsplan. Den planen måste upphävas i samband med att detaljplanen vinner laga kraft. Planarbete efter samrådet i juni 2013 Dialog med sakägare Under hösten har samhällsbyggnadsförvaltningen tillsammans med exploatören mött de sakägare som blir berörda, t.ex. bostadsrättsföreningar, fastighetsägaren för Apotekaren 14; Centrumkyrkan. Det största dialogarbetet har varit med Pingstkyrkan som har lämnat in ett motförslag. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår en kompromiss med kyrkan där terrassen anpassas för att kunna ansluta till kyrkans tomt med terrasser. Intill kyrkan ges även en utbyggnadsmöjlighet vilket innebär att ett bostadshus inte längre medges i detaljplanen, till skillnad från samrådet. Förändringen innebär även att den föreslagna bebyggelsen öster om Pingstkyrkan har utvecklats med en högre exploateringsgrad.

9 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:449 Dialog med Trafikverket och Trafikförvaltningen En omfattande dialog har även bedrivits med Trafikverket och Trafikförvaltningen om ombyggnaden av busstorget och om statens vägar som redan idag är överbelastade, kommer att klara att dom långsiktiga trafikökningarna som bland annat Tumba centrum medför. Slutsatsen av dialogen har varit att en del av detaljplanen ställs ut för granskning i ett senare skede, se tidplan. En handlingsplan har även tagits fram för att på kort sikt öka trafikkapaciteten för korsningen Hågelbyleden, Huddingevägen och Dalvägen. För att lösa de långsiktiga behoven behöver Trafikverket ta fram en långsiktig strategi för Huddingevägen och Dalvägen. Torget har blivit ett x-område, där allmänheten har rätt att röra sig Övriga ändringar av detaljplanen är att det nya torget inte längre är allmän plats. Detta vilket ställde krav på säkerhet från exploatören, en kostnad som projektet inte kan bära. Istället föreslås ett så kallat x-område där allmänheten har rätt att röra sig till fots och med cykel i likhet med dagens Tumba torg. Den stora skillnaden är att kommunen inte längre är huvudman för torget, i granskningshandlingen är det Citycon. Nytt x-område för passage mellan Tumba torg och KP Arnoldssons väg Passagen mellan busstorget, bron över järnvägen och Tumbatorg kommer att förbättras. På dagen tar man sig genom centrumet via rulltrappa förbi ett restaurangtorg. Istället för att vänta på bussarna i vindskydden kan man vänta inne i centrumet där det kommer att monteras upp infotavlor om närmaste avgångar. Även på natten kan man ta sig genom centrumet, mellan bussterminalen, torget och bron. Från utrymmet vid Pressbyrån går en 23 meter lång korridor som leder till en hiss och en trappa, ner till KP Arnoldssons väg. Alla höjder i bestämmelserna är en halvmeter högre Höjdsystemet till grundkartan har ändrats till RH2000. Markhöjderna höjs med en halvmeter jämfört med den gamla grundkartan. Därför har även bestämmelserna i detaljplanen som reglerar höjder, höjts med en halv meter. Gestaltningsprogram Ett gestaltningsprogram har tagits fram utifrån de illustrationer som redovisades i samrådet. Två bestämmelser har införts som säkerställer en god gestaltning för de intilliggande fastigheterna Apotekaren 3 och 7. Ekonomi Detaljplanen förutsätter att exploateringsavtal upprättas mellan Tumba centrum AB och Botkyrka kommun inför beslut om att anta detaljplanen. I ex-

10 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:449 ploateringsavtalet kommer alla ekonomiska villkor att regleras. Ett särskilt VA avtal kommer att upprättas som är kopplat till exploateringsavtalet. Det behöver även upprättas avtal mellan kommunen, SL och Trafikverket. Ett hållbart Botkyrka År 2004 skrev Botkyrka kommun under den Europeiska deklarationen för en hållbar utveckling: Ålborg+10-deklarationen. För att öppna hållbarutveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar. Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma. Detaljplanen skapar möjligheten att uppföra cirka 300 nya lägenheter och nya arbetsplatser eftersom den innebär att centrumet kan blir dubbelt så stort. I Tumba kan Botkyrkaborna få jobb inom handelsbranschen och nya attraktiva bostäder. Den nära tillgången till service, god kollektivtrafik och bra gång- och cykelstråk skapar attraktivitet och en bättre hälsa. Närheten innebär även en minskning av beroendet av bil för de som bor i Tumba. Detta kan på sikt minska bidraget till klimatförändringarna. Tumba centrum blir en varierad stadsdel med väl fungerande mötesplatser, en förutsättning för en väl fungerande demokrati.

11 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:449 Tidplan februari beslut av granskning av detaljplan april beslut att godkänna detaljplan i SBN 3. 5 maj beslut att godkänna detaljplan och avtal i KS maj beslut att godkänna avtal i KF 5. Avtal laga kraft i juni september, beslut att anta detaljplan i KF 7. Detaljplanen kan vinna laga kraft den 14 oktober. Ett samråd men två granskningar Efter samrådet delades detaljplanen upp i två delar. Den delen som inte ställs ut för granskning med detta beslut, motsvarar tomten för infartsparkering, vid korsningen av KP Arnoldssonsväg och Dalvägen. Under samrådet föreslogs en byggrätt för kontor och hotell på den tomten. Den delen av detaljplanen kommer att ställas ut för granskning senare i avvaktan på en trafikutredning av Trafikverket. Utredningen syftar till att Trafikverket ska ta fram en långsiktig strategi för Huddingevägen och Dalvägen. Beslut om att återuppta det arbetet med den delen av detaljplanen får tas upp senare.

12 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8[8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:449 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Olof Karlsson Planarkitekt Bilagor Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Behovsbedömning av miljöpåverkan Utredningar: Dessa utredningar finns tillgängliga på samhällsbyggnadsförvaltningen, stadsbyggnadsenheten: Fastighetsförteckning Trafikutredning Trafiksimulering Luftutredning Bullerutredning Riskanalys Geotekniskt PM Brandskyddsstrategi Dagvattenutredning för Centrum Dagvattenutredning för Gröndalsvägen Illustrationsplan för Gröndalsvägen Illustrationsplan för Busstorget Skuggutredningar för centrum och berörda bostadsrättsföreningar. Gestaltningsprogram Övrig rubrik Text Expedieras till Text

13 10-44 Granskningshandling sbn FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV TUMBA CENTRUM PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER: SBF/2012:449

14 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 2 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn INLEDNING... 4 Handlingar... 4 Planens syfte... 5 Ett samråd Två granskningar... 5 Bakgrund... 5 Planens läge och areal... 5 Markägoförhållanden... 6 Översiktliga planer... 6 Detaljplaner... 6 Fastighetsplaner... 7 Miljöbedömning... 7 Ett hållbart Botkyrka... 8 OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR... 8 Rättigheter... 8 Geotekniska förhållanden... 8 Radon... 9 Markföroreningar... 9 Fornlämningar... 9 Störningar... 9 Bebyggelseområden Natur Teknisk försörjning FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Bebyggelseområden Fastighetsbildning Rättigheter Geotekniska förhållanden Störningar Solstudier Natur/ park Teknisk försörjning ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap Avtal... 33

15 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 3 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Ulf Ekberg, projektledare Olof Karlsson, planarkitekt Anton Anander, trafikplanerare Hanna Lindh, landskapsarkitekt Anders Forsberg, miljöstrateg John Starberg, va- ingenjör Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Gata- och parkenheten Gata- och parkenheten Miljöenheten VA-enheten E-post: olof.karlsson@botkyrka.se Telefon: Detaljplanen upprättas enligt Plan- och Bygglagen 2010:900.

16 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 4 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Sammanfattning Detaljplanen skapar möjligheten att bygga ut centrumet genom att bebygga och däcka över delar av busstorget. Planen innebär även cirka 300 nya bostadslägenheter kan byggas på och intill Tumba centrum. Flerbostadshusen byggs på centrumbyggnaden och längs med Gröndalsvägen, bland annat intill det befintliga parkeringsdäcket. Utbyggnadsplanerna förutsätter att allmänna anläggningar byggs ut och byggs om. Gång- och cykelförbindelserna kommer att förbättras och en huvudvattenledning för vatten- och avlopp behöver läggas om. Här är några frågor som har studerats planarbetet: Hur kommer den planerade bebyggelsen att påverka stadsbilden i Tumba? Hur behöver intilliggande vägar byggas om för att skapa förutsättningar till förtätning? Hur klaras kraven på en god miljö, t.ex. för luft, buller och dagvattenhantering? Detaljplanens ekonomiska konsekvenser för kommunen och VA- kollektivet kommer att regleras i ett exploateringsavtal som är kopplat med ett va-avtal. Det har även upprättats ett avtal mellan kommunen, trafikverket och trafikförvaltningen om de kostnader som krävs för att anpassa infrastrukturen till utbyggnaden av Tumba centrum. Enligt gällande tidplan kommer detaljplanen att vinna laga kraft under sommaren INLEDNING Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Behovsbedömning Övriga handlingar som tagits fram under planarbetet Fastighetsförteckning Trafikutredning Bullerutredning Riskanalys Dagvattenutredning för Gröndalsvägen Dagvattenutredning för Centrum Situationsplan för Gröndalsvägen Situationsplan för busstorget Geotekniskt PM Mötesprotokoll från dialogforum, Tumba juni Gestaltningsprogram Miljöåtgärdsprogram

17 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 5 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Planens syfte Detaljplanen syftar till att skapa större möjligheter att bygga ut Tumba centrum med lokaler för centrumverksamheter och bostäder. Det finns tre mål med detaljplanen: Bygga ut centrum kopplat till busstorget. Förtäta Tumba centrum genom att bygga flerbostadshus vid Gröndalsvägen. Modernisera detaljplanerna för Tumba centrum. Utvecklingen av centrum ska vara väl gestaltad och berika till stadsbilden. Stor vikt ska läggas vid behovet att skapa allmänna platser och stråk, för att öka tillgängligheten och för att skapa attraktiva mötesplatser t.ex. nya torgytor. Ett samråd Två granskningar Efter samrådet har detaljplanen delats upp i två delar. Den större delen av förslaget till detaljplan från samrådet 2013, ställs nu ut på granskning under våren En mindre del av förslaget från 2013 kommer istället att ställas ut senare. Syftet med uppdelningen i två delar är att avvakta en trafikutredning av Trafikverket, om myndighetens långsiktiga planer för Huddingevägen. Då kan den delen av detaljplanen från samrådet anpassas till Huddingevägens förutsättningar att hantera trafikbehoven på längre sikt. Bakgrund 2008 tog Citycon över Tumba centrum och ville satsa på utveckling genom att bygga ut centrumbyggnaden på busstorget. Tidigt studerades iden att bygga över busstorget i ett andra plan. Utbyggnaden visade sig vara alltför kostsam för att endast bäras upp av de beräknade intäkterna från ett större centrum. Därför vände sig Citycon till Strabag, som är intresserade av att bygga bostäder på centrumbyggnaden. Strabag har högt ställda ambitioner och erfarenheter av att bygga energieffektivt och klimatsmart. Kommunen erbjuder även en option till Strabag för kommunal mark som planeras för bostäder i anslutning till Gröndalsvägen. Planens läge och areal Detaljplanen omfattar delar av Tumba centrum, bland annat det befintliga busstorget och parkeringstomten öster om torget. Planområdet omfattar även ytor i anslutning till Gröndalsvägen, som prövas för användningen bostad. Parkeringstomten vid slutet av Gröndalsvägen. Parkeringsdäcket i anslutning till Gröndalsvägen. Kvarteret Handelsmannen mellan Gröndalsvägen och busstorget. För att möjliggöra en förtätning längs med Gröndalsvägen behöver vägen breddas. Därför ingår även vägen i planområdet, fram till anslutningen till KP Arnoldssonsväg.

18 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 6 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Markägoförhållanden Kvarteret Handelsmannen är en bostadsfastighet som ägs av Citycon. Bolaget äger även de delar av Tumba centrum 1 som också ingår i planområdet. Kommunen äger Tumba 8:36 vars område motsvarar busstorget med intilliggande vägar. Två parkeringsfastigheterna inom planområdet ägs också av kommunen. Den ena är Tumba 8:524 som ligger längst ut vid slutet av Gröndalsvägen. Den andra ligger öster om busstorget och ingår i fastigheten Tumba 8:523. Inom planområdet ligger även Apotekaren 7. Botkyrkas pingstförsamling äger fastigheten som inrymmer deras kyrka. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Översiktliga planer Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige och aktualitetsförklarad För centrum pågående markanvändningar som inbegriper mindre förtätningar och enskilda etableringar. Detaljplaner Kv Trädgårdsmästaren m.m., Detaljplanen Trädgårdsmästaren fastställden 1977 och reglerar markanvändningen för Tumba 8:524 och den intilliggande gångvägen med trapplöpet mellan Gröndalsvägen och busstorget. Gångvägen är avsedd för park och fastigheten är avsedd för gatutrafikändamål. Detaljplan för del 1 av Tumba centrum, Markanvändningen för busstorget är avsett för användnigen trafikändamål, busstorg enligt detaljplanen för del 1 av Tumba centrum, som vann laga kraft Samma plan medger en byggrätt för centrum. Detaljplan för del 2 av Tumba centrum, Detaljplanen togs fram för att möjliggöra den befintliga centrumbebyggelsen. De delar av detaljplanen som berörs är centrumets parkeringsdäck mot Gröndalsvägen och Kvarteret Handelsmannen. Detaljplanen vann laga kraft 1993.

19 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 7 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Fastighetsplaner Fastighetsplan för Kvarteret Handelsmannen fastställer det kvarterets fastighetsindelning. Planen är fastställd Miljöbedömning För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Denna detaljplan bedöms inte ge upphov till en betydande miljöpåverkan. Markanvändningen i Tumba centrum kommer inte att ändras särskilt mycket i förhållande till nuvarande detaljplan. Ett mindre grönyta på kommer att tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Inga höga naturvärden är noterade från grönområdet. Planområdet försörjs av en väl utbyggd kollektivtrafik och är därför fördelaktigt ur klimatsynpunkt för bostäder och handel. Den föreslagna utbyggnaden kommer att medföra ökad fordonstrafik i området vilket ger ökade utsläpp av luftföroreningar och mer buller. Det bedöms dock inte finnas risk för att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft kommer överskridas när detaljplaneområdet är fullt utbyggt. Luftkvaliteten i den nya överdäckade bussterminalen behöver utredas och utformas mer i detalj under den fortsatta planprocessen för att säkerställa en god luftkvalitet för resenärerna. I bifogad bullerutredning framgår flera åtgärder. Om dessa genomförs vid planering och byggande bedöms en god ljudmiljö klaras för boende i de planerade bostadshusen. Bostadshusens centrala och mycket kollektivtrafiknära läge bedöms göra det möjligt att tillämpa avstegsfall B från bullerriktvärdet. Riskerna för höga vibrationer bedöms vara hanterbara men behöver utredas vidare under det fortsatta planarbetet. Planområdets dagvatten avvattnas idag orenat via ledningar till Tumbaån som sedan mynnar i Tullingesjön. Om detaljplanen realiseras bedöms planområdets föroreningsbelastning på nedströms liggande vattendrag (Tumbaån och Tullingesjön) att minska. Jämfört med hur mycket dagvatten som belastar ledningssystemet idag före utbyggnaden och efteråt bedöms det dimensionerade dagvattenflödet minska med 20% trots en kraftig utökad bebyggelse inom området. För att minska flödet ytterligare kan fördröjnings- och perkolationsmagasin anläggas vilket skulle kunna minska flödet med cirka 30-50% (Novamark AB, ). I och med att en stor del av busstorget överdäckas kommer mängden förorenat dagvatten från denna yta att minska drastiskt. Från andra större hårdgjorda ytor kan dagvattnet renas i oljeavskiljare och fördröjas i magasin under mark. Den föreslagna detaljplanen för Tumba centrum bedöms därför inte bidra till miljökvalitetsnormerna för nedströms liggande ytvatten kommer att överskridas. Närmaste grundvattenförekomst enligt vattendirektivet finns i Tullinge och bedöms inte påverkas av detaljplanen.

20 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 8 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Ett hållbart Botkyrka År 2004 skrev Botkyrka kommun under den Europeiska deklarationen för en hållbar utveckling: Ålborg+10-deklarationen. För att öppna hållbarutveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar. Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma. Detaljplanen cirka 300 nya lägenheter och nya arbetsplatser eftersom den innebär att centrumet kan expandera. I Tumba kan Botkyrkaborna få jobb inom handelsbranschen och nya attraktiva bostäder. Den nära tillgången till service, god kollektivtrafik och bra gång- och cykelstråk skapar både attraktivitet, en bättre hälsa. Närheten innebär även ett minskning av bilberoendet för Tumbaborna, vilket på sikt kan minska bidraget till klimatförändringarna! Tumba centrum blir en varierad stadsdel med väl fungerande mötesplatser, detta är förutsättningar för en väl fungerande demokrati. OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR Rättigheter Tumba centrum 1 är belastad av ett avtalsservitut för gångväg, till förmån för den kommunala fastigheten Tumba 8:36. Det är för att säkerställa allmänhetens tillgänglighet genom det befintliga torgstråket i Tumba centrum. Den delen av servitutsområdet som ingår i planområdet motsvarar passagen med trapplöpet mellan torget och Gröndalsvägen. Trapporna går parallellt med parkeringsdäckets östra fasad. Geotekniska förhållanden Området kännetecknas av ett högre liggande fastmarkområde med morän och berg i dagen söder om Tumba centrum som övergår i lägre liggande terräng med lösa sediment i området för den befintliga centrumbebyggelsen och vid järnvägen. De lösa sedimentet består av lera och silt som underlagras av friktionsjord ovan berg. Jorddjupet ökar från väster mot öster till som mest cirka 25 meter. Ovanpå den naturliga jorden finns fyllning utlagd som på vissa delar har en tjocklek på flera meter. Uppgifter om grundvattennivåer förekommer endast i några enstaka fall i befintliga geotekniska utredningar för området. I den västra delen av det plana sedimentfyllda området ligger grundvattennivån på plus sex till sju meter. I den östra delen sjunker nivån till plus fyra till fem meter.

21 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 9 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Radon Baserat på de geologiska förhållandena är risken för markradon normal i huvuddelen av planområdet. I en resterande mindre del av planområdet är risken för markradon låg. Denna del utgörs av de allra lägst belägna delarna såsom områdena vid järnvägen och den nordvästra delen av Gröndalsvägen. Det är i normalriskområdet som detaljplanen medger möjligheter att bygga nya bostadshus direkt på mark. Grundläggningen i normalriskområdet ska utföras radonskyddat. Markföroreningar Det finns inga kända markföroreningar i området. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom området. Störningar Buller Området är utsatt för buller både från intilliggande vägar: Huddingevägen, Dalvägen. Norr om busstorget går KP Arnoldssons väg och norr om vägen finns den västra stambanan. Buller beskrivs mer under avsnittet, förutsättningar och förändringar, störningar, buller. Luft Det befintliga området klarar idag gällande krav på luftkvalitet. Vibrationer Med kännedom av tidigare markundersökningar vet vi att stora delar av markområdet kring Tumba busstorg består av mäktiga lerlager. Kombinationen med spårtrafik medför risk för förhöjda markvibrationer. De kan fortplanta sig till närliggande bebyggelse och ge upphov till kännbara störningar i intilliggande byggnader. Närheten till led för transport med farligt gods I anslutning till planområdet finns flera vägar som kan innebära risker för planområdet. Norr om planområdet går västra stambanan, vilken ger möjliga risker för urspårning. Visst farligt gods kan även transporteras på spåren. Dalvägen och Hågelbyleden är en primära leder för transport av farligt gods. KP Arnoldssons väg och Huddingevägen är en sekundära leder för transport av farligt gods. För att bedöma dessa risker har en riskanalys för Tumba centrum gjorts och bilagts till planhandlingarna. Av riskanalysen framgår bland annat följande skyddsavstånd:

22 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 10 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Ett skyddsavstånd på 20 meter bör finnas från järnvägen till bebyggelse och busshållplatser, vilket motsvarar bredden på KP Arnoldssons väg. Efter 25 meter från järnvägen är det lämpligt att planera för bebyggelse för stadigvarande vistelse, t.ex. kontor, samlingslokaler och handel. Marken 25 meter från Huddingevägen och Dalvägen bör inte användas till annat än till trafik och parkering. Därefter är det lämpligt med handel och kontor. I analysen framgår en bedömning av KP Arnoldssons väg som är en sekundär led för farligt gods. Endast transporter som har mål vid en sådan väg medges på en sådan led. Här finns en verksamhet som producerar sedelpapper och pass vilken hanterar en liten mängd farligt gods. Enligt analysen bedöms riskerna från transporterna vara acceptabla utan vidare åtgärder. Bebyggelseområden Bostadshus med lokaler i markplan Inom kvarteret Handelsmannen finns två enhetliga bostads- och handelshus i två till tre våningar. Husen är från början av 50 talet och är väl anpassade i terrängen. Husen är uppförde med gult tegel med vita detaljer i fasaden och tegelpannor på taket. Husen har lokaler i suterrängplanen i grå puts med stora fönsterpartier. Ett av husen ligger söder om busstorget, orienterat i väst-östlig riktning som innehåller cirka 8 lokaler och 18 lägenheter. De två övre planen med bostäder angörs söder om byggnaden via tre trapphus. Det andra huset är beläget söder om huset vid busstorget och är orienterat i nord-sydlig riktning och det ligger vid ett vidtrapplöpe. Trapporna förbinder torget med Gröndalvägens vändplan. I den norra delen av byggnaden finns en lokal och i de övre planen finns cirka 8 lägenheter. Kyrka Vid Gröndalsvägen i anslutning till bostadshusen finns en kyrka från slutet av sjuttiotalet. Byggnaden är uppförd i suterräng med ett plan i söder mot Gröndalsvägen och tre plan mot norr. Den består av två delar, en högre med stora fönster som rymmer församlingssalen och en lägre del som rymmer kontor och möteslokaler m.m. Parkeringsdäck I anslutning till Gröndalsägen inom fastigheten Tumba centrum 1 är ett parkeringsdäck beläget, detta utgör centrumanläggningens kundparkering. Däcket är uppfört i två plan plus ett suterrängplan. Inomhuscentrumet kan nås via ett trapphus från däcken. Service Närheten till Tumba centrum innebär att det finns en mycket god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service i närheten av planområdet.

23 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 11 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn I centrumet finns apotek, bibliotek, livsmedelsbutiker och en konsthall med mera. Norr om järnvägsstationen finns idrotts- och ishallar samt fotbollsplaner och skateboardpark. Norr om planområdet finns även en gymnasieskola med estetisk inriktning. Inom 500 meter från planområdet finns tre för- och grundskolor: Sverige finska skolan Björkhaga skolan Tuna skolan. Skyddsrum Det finns ett skyddsrum inom ett av bostadshusen, i kvarteret Handelsmannen. Natur Mark och vegetation Inom planområdet finns två grönytor, den ena är norr om Gröndalsvägen och den andra är i sluttningen mellan parkeringsytan vid Gröndalsvägens vändplan ned till busstorget och till Dalvägen. Parken öster om Gröndalsvägen ligger öppet i en slänt och har stark koppling till sin omgivning. Det är många som upplever platsen både på avstånd med bil, tåg och buss och nära gåendes eller på cykel. Parken är en del av Tumba centrum och länkar samman rörelsestråk och bebyggelse med service och det nya växtligt inramade busstorget. Det är en lövrik bergssluttning som är inbäddad i grönska. Inom parkområdet återfinns lövträd som lönn, ek, björk, sälg, körsbär, asp, samt flertalet knippen av buskar som hassel och syren. Det är ett fint skydd och näste för platsens fåglar. Under våren blommar också både blåsippor och vitsippor. I sluttningen finns flera vackra stödmurar till terrasser som vittnar om en tidigare villabebyggelse på platsen. Lek och rekreation Närmaste lekplats är vid Kulturparken som ligger i korsningen av KP Arnoldssons väg och Gröndalsvägen. Det finns även en stor lekplats i Tunaparken 300 meter norr om planområdet. Där finns också en skateboardanläggning och en fotbollsplan för spontanspel. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Norr om planområdet går KP Arnoldssons väg som ansluter till Tumba centrum, Salem och sedan till Södertälje. På vägen går antal fordon mer dygn enligt ett beräknat årsmedelsvärde. Hastigheten är 50 km per timme och andelen tunga fordon är 8%. Längs med vägen går en cykelbana som är av ett regionalt intresse.

24 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 12 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn I planområdets sydöstra gräns går Dalvägen där cirka fordon kör varje dag, enligt ett beräknat medeltal för ett dygn över ett år. Norrut övergår i Huddingevägen med fordon och Hågelbyleden där det kör cirka fordon dagligen. Leden ansluts via en bro som leder trafiken över järnvägstrafiken på västra stambanan. Till planutredningen är en trafikutredning bilagd. Där framgår följande problem med den nuvarande trafiksituationen. Det genomgående cykelstråket i öst-västlig riktning som passerar området utmed KP Arnoldssons väg upphör vid bussterminalen. Det är angeläget att skapa en kontinuerlig cykelbana där. Korsningarna mellan KP Arnoldssons väg/ Huddingevägen och Hågelbyleden är hårt belastade. Eftersom de ligger när inpå varandra begränsas deras kapacitet vid rusningstid. Korsningen vid Grödingevägen/ Gröndalsvägen och KP Arnoldssons väg har en otydlig utformning. Kollektivtrafik Inom planområdet finns ett busstorg som sammankopplar Tumba med den södra Stockholmsregionen. I Tumba norr om planområdet finns även en pendelstågsstation som förbinder Tumba med bl.a. Södertälje, Flemingsberg, Stockholms innerstad och Uppsala. Bil- och cykelparkering, varumottagning, utfarter Centrumets parkering utgörs idag av markparkering och ett parkeringsdäck. Däcket angörs från Gröndalsvägen och rymmer 430 platser för besökare till Tumba centrum. Norr om Gröndalsvägen finns en återvinningsstation med 3 parkeringsplatser. Vid Gröndalsvägens vändplan vid en markparkering med 32 platser. Vid korsningen av KP Arnoldssons väg och Dalvägen finns en markparkering med 49 platser. Mellan Tumba centrum och busstorget går en in- och utfart som förbinder bostadsbebyggelsen vid kvarteret Handelsmannen men KP Arnoldssons väg. Den förbinder även en av- och pålastningsyta till den befintliga centrumanläggningen. Det är även en väg för räddningstjänstens fordon till den södra delen av ett flerbostadshus inom Tumba torg, inom fastigheten Tumba centrum 3. Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten- och avlopp. I marken under busstorget går kommunens huvudvattenledning för vattenoch avlopp. Ledningar finns även i vägen längs med Gröndalsvägen. Marken i området består till största delen av lera med dåliga förutsättningar för infiltration och perkolation. I de mer höglänta delarna mot Gröndalsvägen kan det däremot finnas bättre förutsättningar för perkolation.

25 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 13 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Avrinningen inom området sker idag till dagvattenledningar i bussterminalen som rinner österut via Tumbaån till Tullingesjön. De delar av området som planeras, består till största delen av hårdgjorda ytor, t.ex. busstorget, parkeringsytan och parkeringsdäck. Föroreningar från dessa ytor är omfattande om ingen rening sker, t.ex. av oljeprodukter, metaller, fosfor och kväve. Tumbaån har klassats till måttlig ekologisk status och god kemisk status medan Tullingesjön har klassats till god ekologisk status och god kemisk status. Värme Bebyggelsen inom planområdet är anslutet till kommunens fjärrvärmenät. El Distributionsnätet för el ägs av Vattenfall Eldistribution AB. Markförlagda högspänningsledningar för kraftförsörjning finns dragna i området och vid Gröndalsvägen finns en transformatorstation. Avfall Vid Gröndalsvägen finns en återvinningsstation. FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Bebyggelseområden Planområdet möjliggör utveckling av två bebyggelseområden. Ett område motsvaras av dagens busstorg, parkeringstomten i öster vid korsningen av KP Arnoldssons och Dalvägen samt den angränsande norra delen av Kv Handelsmannen. Två byggnader kommer att rivas och marken schaktas ner till i nivå med busstorget. Området kommer att präglas av ett resecentrum med kultur och handel. Det andra området ligger längs med Gröndalsvägen och ut på den nyskapade Tumbaterrassen. Detta område kommer att få en lugnare karaktär och präglas av en bostadsmiljö med inslag av butiker i markplan.

26 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 14 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Centrumutbyggnad mot KP Arnoldssons väg På busstorget kommer en centrumbyggnad i tre plan att kunna byggas, genom att slingan för busstrafik utvidgas och genom att den norra sluttningen till Gröndalsåsen schaktas ut. Stor vikt har lagts vid gestaltningen av centrumbyggnaden, eftersom det blir det första intrycket många får av Tumba. Bild från pendeltågsperrongen som visar utbyggnaden av centrum, påbyggt av tre bostadshus med gemensam gård, bevuxen av träd. Till vänster ses en gul byggnad som kan rymma bibliotek, konsthall och medborgarkontor. Mellan bussvägen och handelshuset finns en större yta som är avsedd för fotgängare och cyklister. I anslutning till det planerade biblioteket kommer ett södervänt torg att anläggas som välkomnar besökare till Tumba centrum. Kring torget kan grönytor och planteringsbäddar anläggas. Dessa grönytor kan användas för infiltrering av dagvatten. Vid torget kommer även en större cykelparkeringsplats att anläggas och möjligheten har studerats att anlägga en cykelramp upp till bron över järnvägen. Bilden visar trottoar och cykelbana längs med KP Arnoldssons väg efter detaljplanens genomförande

27 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 15 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Centrumbyggnadens markplan kommer till stor del vara uppglasad. I motsats till markplanet kommer plan två och tre att vara mer slutna och uppfattas som en gemensam byggnadsvolym. På avstånd kommer den att upplevas som en monolit med geometriska mönster med mörka och ljusa ytor och med utskjutande partier. Här kan intressanta spel med skuggor upplevas under dagtid och ljuseffekter under de mörka timmarna. På tredje planets tak ligger bostadsgården. Här kommer man att kunna se trädkronor och överhängande vegetation. Detta skapar ett möte mellan det naturligt organiska och det geometriska bildspråket. Centrumbyggnadens andra plan är sammankopplat med bibliotek och konsthall i öster och det befintliga Tumba centrums andra plan i väster. Därmed ges det andra planet även en direkt koppling till den inbyggda bron som går över den västra stambanan. Det tredje planet kommet att kunna innehålla både bostäder, handel eller kontor. Den befintliga entrén till Tumba torg kommer att byggas om med en lanternin över rulltrappan ner till det befintliga centrumet. Utbyggnaden förutsätter att en del av intilliggande bostadsgård tas i anspråk för gången vilket kompenserad med en motsvarande yta som innan användes som för entré till centrum. Även kopplingen mot busstorget kommer att byggas om, bland annat kommer rulltrappan att flyttas in i den nya centrumbyggnaden. När centrumet är stängt finns en 25 meter lång passage bort till en hiss och ett trapphus ner till KP Arnoldssons väg. Passagens ena vägg är uppglasad med en utsikt över järnvägsperronger och KP Arnoldssons väg.

28 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 16 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Bostadshus med gårdar handel i markplanet mot Gröndalsvägen På centrumbyggnadens andra plan kommer ett torg att anläggas. Vid torget och vid Gröndalsvägen kan bostadshus uppföras med centrumverksamheter i markplan. Från torget nås handelslokaler och bostadshus. Torget kommer att kopplas ihop med den östra gångbron över järnvägen och med det befintliga torgstråket i den befintliga delen av centrumet. Till det befintliga centrumet kommer entré att byggas om. Det innebär att markplanet byggs ut på torgstråket. Omfattningen av utbyggnaden kommer att studeras fram till granskningen av detaljplanen.

29 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 17 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn På Centrumbyggnaden kommer tre punkthus att uppföras vilka kommer att utgöra ett landmärke för Tumba centrum. Husen får tillgång till bostadsgårdar på taket till centrumbyggnaden. Här finns en tillräcklig jordmån för att rik växtlighet ska kunna trivas. Det kommer att ge ett bra lokalklimat på gårdarna. Sydost om torget uppförs en byggnad uppdelad i två volymer med en högre del i öster. Byggnaden kommer att upplevas som ett landmärke från Huddingevägen som balanserar och kompletterar intrycket av de tre punkthusen på centrumbyggnaden.

30 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 18 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Inramningen av hög bebyggelse skapar ett rum med torg och lägre bebyggelse i centrum. Gröndalsvägen kommer att förtätas. Tre lamellhus uppförs norr om vägen mellan parkeringshuset och kyrkan. Parkeringshuset byggs på med ytterligare två våningar för att möjliggöra fler parkeringsplatser för Tumba centrums besökare. Intill och till viss del på p- däcken kommer bostadsbebyggelse att uppföras. Söder om däcken uppförs stadsradhus som angörs från Gröndalsvägen. Ovanpå dessa byggs ytterligare en rad med stadsradhus som angörs via bostadsgården på parkeringsdäckets tak. I anslutning till parkeringsdäckets västra fasad är ett punkthus planerat som ansluter i skala till det befintliga punkthuset i norr på fastigheten Apotekaren 3.

31 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 19 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Parkeringsdäcket kan byggas in av bostadsbebyggelse. Däckets tak kan till viss del användas som bostadsgård och rymma komplementbyggnader till bostäderna. Bilden till vänster visar punkthuset som kan byggas till vid p-husets västra fasad och den till höger visar hur p-huset kan byggas till vid den södra fasaden. Kyrka Inom planområdet är en kyrka belägen. Detaljplanen har anpassats till ett yttrande som har skickats in i samrådet med ett önskemål om en utbyggnadsmöjlighet.

32 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 20 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Utklipp från illustrationer som är bilagda till Pingstkyrkans samrådsyttrande. Markens anordnande Detaljplanen innebär att Pingstkyrkans församling köper mark från kommunen och från exploatören för att genomföra den önskade utbyggnaden. I detaljplanen finns bestämmelser som möjliggör markarbete på den planerade tomten. Bestämmelserna syftar till att möjliggöra en sådan anslutning till terrassen som framgår i Pingstkyrkans illustrationer. Tills utbyggnadsmöjligheten är utnyttjad ska kyrkans tomt kunna anordnas genom att fylla upp marken och anlägga terrasser med en trappa mot den intilliggande takterassen, i enlighet med illustrationerna nedan. Därmed kan intrycket byggas bort av att tomten inramas av betongmurar. Illustrationen visar att den planerade terrassen byggs ut för att möta kyrkans tomt som kan ansluta till terrassen via trappa och terrasseringar. Situationsplanen till vänster visar att marken kan fyllas upp till +19,3.

33 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 21 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Fastighetsbildning Apotekaren 7 Detaljplanen innebär att Apotekaren 7 kan utökas. Detta sker genom att en delar av Tumba 8:36 och Handelsmannen 1 regleras till Apotekaren 7. Fastigheten är idag 1309 kvm och blir efter utökningen 1496 kvm. Handelsmannen 1 Fastigheten är bebyggd med två flerfamiljshus som ska rivas. Handelsmannen 1 kan bilda en 3D-fastighet för bostäder (B(C 1 E), plan 3- ) mellan bussterminal/tumbaterrassen och Gröndalsvägen. Fastigheten utökas österut med områden från Tumba 8:36 och 8:524. Fastigheten avstår 3D utrymme för bussterminal till 3D-fastighet till Tumba 8:36. Område för centrumändamål inklusive 3D-utrymme i plan 1 (inlastning/transformatorstation) kan överföras till centrumfastigheten Tumba centrum 1. Område för centrumändamål kan överföras till Apotekaren 7. Befintlig transformatorstation ska flyttas. Område där befintlig transformatorstation är belägen bör överföras till Tumba centrum 1. Område för ny transformatorstation (E) kan upplåtas med nyttjanderätt eller ledningsrätt alternativt kan området överlåtas med äganderätt. Del av fastigheten ingår i område för bussterminal (T). Området överförs till fastighet för bussterminal som avstyckas från Tumba 8:36 i plan 1. Tumba centrum 1 Befintlig centrumanläggning kan ansluta österut mot ny centrumanläggning (C) via passage (x 2 ) mot Tumbaterrassen. Anläggningarna kan föras samman till en fastighet genom att 3D-utrymme från Tumba 8:36 överförs till centrumfastigheten Tumba centrum 1. Inom det tredimensionella utrymmet kan en ny centrumbyggnad uppföras i två till tre plan (plan 1-3) i direkt anslutning till det befintliga centrumet. Tillfart för varutransporter till det nya centrumet sker via intilliggande fastighet (y 1 ) för bussterminal (plan 1). Gemensamhetsanläggning eller servitut för infarten kan bildas. En väg med lastkaj anläggs söder om bussterminalen vilket förutsätter att den befintliga terrängen schaktas av för att ligga i nivå med bussterminalen. Området bildar lämpligen 3D-utrymme som överförs till centrumfastigheten Tumba centrum 1 från Handelsmannen 1. Tumbaterrassen (v 1, plan 3) tillsammans med anslutningsgator mot Gröndalsvägen ska vara tillgängliga för allmänheten (x 1 ). Servitut kan bildas för att säkra rätten. Servitut för allmän passage kan bildas inom centrumfastigheten inom område x, x1, x2, x3, x4 och x5 till förmån för kommunägd fastighet. Servitut på Tumbaterrassen bör också bildas för inoch utfart till bostadsfastigheter som bildas i anslutning till Tumbaterrassen.

34 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 22 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Befintlig transformatorstation ska flyttas. Område där befintlig transformatorstation är belägen bör överföras till Tumba centrum 1. Områden för nya transformatorstationer (E) kan upplåtas med nyttjanderätt eller ledningsrätt alternativt kan området överlåtas med äganderätt. Detaljplanen möjliggör byggande av bostäder vid södra delen och i direkt anslutning till befintliga centrumets parkeringshus. Det förutsätter även att del av parkeringshusets tak används för bostäderna. De nya byggrätterna för bostäder (B(C 1 ), B 2 (PC 3 ) och B 3 (PC 1 )) kan avstyckas som 3D-fastigheter för bostäder och bostadsparkering. Servitut eller gemensamhetsanläggning kan bildas för att ge bostadsfastigheterna rätt att ta väg (y 2 ) för att via parkeringshuset ta sig till bostadsparkeringen. Tumba 8:36 Tumba 8:36 avstår 3D-utrymme till Tumba centrum 1 för den nya centrumanläggningen (C) och för takterrassen (v 1 ). Område för centrumändamål kan överföras till Apotekaren 7. Fastighet för bussterminal (T) i nivå med KP Arnoldssons väg (plan 1) kan avstyckas. Fastigheten utökas med 3D-utrymme för brandgata/lastfar från Handelsmannen 1 samt område från Tumba 8:523 och 3D-utrymme från Tumba Centrum 1. Befintlig transformatorstation ska flyttas. Område där befintlig transformatorstation är belägen bör överföras till Tumba centrum 1. Mellan KP Arnoldssons väg och bussterminal/tumbaterrassen, ovanpå den nya centrumbyggnaden, möjliggör detaljplanen en utbyggnad av tre bostadshus (B(C)). En eller flera 3D-fastigheter kan bildas för bostäderna (plan 3- ) och bostadsgården (B 2,plan 4). Gemensamhetsanläggning kan bildas för bostadsgården. Norr om Gröndalsvägen, mellan parkeringshuset och kyrkan, möjliggör detaljplanen en utbyggnad av tre bostadshus (B 4 C 1 P 1 ) som kan uppföras i suterräng i norrsluttningen. Området kan avstyckas till en eller flera bostadsfastigheter. 3D-utrymme överförs till 3D-fastighet för parkeringsgarage i plan 2 under Handelsmannen 1 och Tumba 8:524. Tumba 8:523 Del av fastigheten ingår i område för bussterminal (T). Området överförs till fastighet för bussterminal som avstyckas från Tumba 8:36 i plan 1. Allmänna platser

35 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 23 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Mark som i detaljplanen är avsedd för allmänna platser (PARK) kan överföras till Tumba 8:523 från Tumba 8:524. Tumba 8:524 Detaljplanen möjliggör att större delen av fastigheten kan exploateras för bostadsändamål (B(C 1 E)). Området kan bilda en bostadsfastighet tillsammans med bostadsmark från Handelsmannen 1. Mark som i detaljplanen är avsedd för allmänna platser (PARK) kan överföras från Tumba 8:524 till Tumba 8:523. Rättigheter Servitut för att säkerställa allmänhetens tillgänglighet Tumba centrum 1 är belastat med en rättighet till förmån för den kommunala fastigheten Tumba 8.36, för att säkerställa allmänhetens passage. Den rättigheten kan komma att behöva omregleras p.g.a. det är planerat en passage till parkeringsdäck under passagen. Ledningsrätt Utbyggnaden av centrum på busstorget förutsätter att kommunens va-ledning får en ny dragning. Motsvarande yta behöver säkerställas genom servitut för tillgängligheten av underhåll och service för allmänna ledningar. Genom sluttningen från Gröndalsvägen till den befintliga centrumanläggningen går en fjärrvärmeledning. För att säkerställa tillgängligheten för service och underhåll av ledningen behöver ett ledningsrätt upprättas för motsvarande område. Fastighetsplan Genom att denna detaljplanen vinner laga kraft upphör fastighetsplanen för Kvarteret Handelsmannen att gälla, som fastställdes i november Geotekniska förhållanden Den planerade utbyggnaden av centrum kommer i huvudsak att bäras upp av pålar. Golven kan utföras fribärande. Pålarnas bedömda längd är 5 till 15 meter. Prylning eller förborrning genom fyllning kan eventuellt behövas. En stor del av pålarna kan snedpålas för att minska risken för vibrationer från järnvägen. Delar av Tumbaterrassen söder om byggnaderna blir grundlagd genom plattor på morän eller berg. Till planutredningen har ett geotekniskt PM arbetats fram. Störningar Buller De nationella riktvärden som fastställts genom antagande av infrastrukturpropositionen 1996/97:53 kan inte uppnås inom detaljplanen Tumba centrum. Området innebär en förtätning av ett centrum i Stockholmsregionen med god kollektivtrafik, och avsteg i enlighet med

36 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 24 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Länsstyrelsens rapport 2007:23 bör därför kunna godtas. Det innebär att hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska ha tillgång till en mindre bullrig sida med nivåer om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå. Bostadshusen kommer även ha tillgång till uteplats på gård som klarar högst 55 dba ekvivalentnivå och högst 70 maximalnivå. Till detaljplanen är en bullerutredning bilagd som visar detaljerade uppgifter om erforderliga åtgärder för att innehålla avstegsfall B för alla planerade bostäder inom detaljplanen. Där framgår hur de planerade lägenheterna klarar gällande krav: För 45 av lägenheterna eller 21% behöver inga avsteg göras. 102 av lägenheterna klarar avstegsfall B. Det motsvarar 35% av alla lägenheterna i planområdet. 57 lägenheter vilket är 22% klarar avstegsfall B med upp till 50% skärm på balkongerna. 64 lägenheter vilket också motsvarar 22% klarar avstegsfallet med upp till 75% avskärmning. Delar av området utsätts för mycket höga ljudnivåer. För att säkerställa en god ljudnivå inomhus för bostäderna kommer särskilda krav att ställas på byggnaden, t.ex. kan kraven uppnås genom en lämplig fasadkonstruktion, fönster och uteluftsdon. Planen omfattar bostäder i punkthus B1-B3 ovanpå ny centrumbyggnad, i lamellhus B4-B6 vid Gröndalsvägens slut mot Dalvägen, i hus B7-B9 samt i B10-B11 längs Gröndalsvägen. Ekvivalent ljudnivå två meter över mark

37 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 25 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn De tre punkthusen B1-B3 är utsatta för buller över riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad, både från väg- och spårtrafik. Även den maximala ljudnivån vid dessa hus är hög, upp mot 90 dba från spårtrafiken. Mest utsatt är det ostligaste punkthuset. Anpassning av lägenheternas planlösningar samt lokala skärmar och ljudabsorbenter på husens balkonger gör att Avstegsfall B innehålls. Gemensam uteplats på gård kan erhållas med skärmar mot järnväg och väg med en ekvivalentnivå om högst 55 dba samt en maximalnivå om högst 70 dba. Hus B4 ligger skärmat från väg- och tågtrafik. Alla fasader innehåller riksdagens riktvärde om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå. Balkonger/uteplats mot söder erhåller en ekvivalentnivå om högst 55 dba och en maximalnivå om högst 70 dba. Vid Gröndalsvägens östra ände ligger hus B5-B6, vilka är mycket utsatta för buller. Mot Dalvägen beräknas ekvivalentnivån bli upp mot 65 dba och maximalnivån upp mot 75 dba. Centrumbyggnaden och hus B1-B3 ger en skärmande effekt, vilket ger hus B5 och B6 en bullerdämpad sida om högst 55 dba ekvivalentnivå mot Gröndalsvägen. Lägenheternas planlösningar samt lokala skärmar och ljudabsorbenter på husens balkonger har anpassats för att innehålla Avstegsfall B. Balkonger/uteplats mot söder erhåller en ekvivalentnivå om högst 55 dba och en maximalnivå om högst 70 dba. Hus B7-B9 ligger längs Gröndalsvägen. Den ekvivalenta ljudnivån mot Gröndalsvägen blir upp mot 60 dba. Husen blir även utsatta för ljudnivåer från infarten till en av Tumba centrums lastkajer. Med föreslagna planlösningar samt lokal skärmar och ljudabsorbenter på enkelsidiga lägenheters balkonger innehålls Avstegsfall B. Hus B10 längs Gröndalsvägen är stadsradhus med 5 våningar och den ekvivalenta ljudnivån mot vägen blir upp mot 62 dba. Radhusen i plan 1-2, som är enkelsidiga mot Gröndalsvägen, innehåller Avstegsfall B med skärm på terrass på plan 2. Radhusen i plan 3-5 innehåller Avstegsfall B med minst hälften av boningsrummen mot gård. Hus B11 längs Gröndalsvägen har samma utformning som hus B7-B9. Med föreslagna planlösningar samt lokal skärmar och ljudabsorbenter på enkelsidiga lägenheters balkonger innehålls Avstegsfall B. Mer detaljerade uppgifter om erforderliga åtgärder för att innehålla gällande mål återfinns i bilagd bullerutredning. I detaljplanen regleras att bostäderna ska utföras så att stomljudet unte ska överstiga 30 dba maximal ljudnivå under tidsvägning slow vid tågpassage. Tidsvägning slow innebär att mätinstrument ställs in med en tidsintegration en sekund.

38 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 26 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Vibrationer Risk finns att de planerade bostäderna i området utsätts för markvibrationer. Mest utsatta är de tre punkthusen på centrumutbyggnaden. Vibrationerna bedöms vara hanterbara vid ordinarie grundläggning av tung byggnadsstomme men för att minska risken så kan en högre omfattning av snedpålning krävas för att stabilisera marken, enligt den bifogade utredningen. I detaljplanen reglerasbebyggelsen för att undvika störningar från vibrationer från trafik, att de inte överstiger 0,3 mm/s, enligt svensk standard. Standarden heter SS , Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader. Luftkvalitet Det kan finnas risk att resenärer och andra som vistas i detta den inbyggda delen av busstorget kommer att utsättas av förhöjda luftföroreningshalter från bussarna då utvädringsförhållandena blir sämre. Därför reglerar detaljplanen luftkvaliten med riktvärdet 300 mikrogram kväveoxid per kubikmeter luft. Service Behovet av förskolor bedöms att kunna klaras av intilliggande förskolor som eventuellt kan behöva byggas om. De boende kommer att få en mycket god tillgång till både privat och offentlig service, på grund av närheten till Tumba centrum. Tillgänglighet De gällande kraven för tillgänglighet klaras inom planområdet. Skyddsrum Det befintliga skyddsrumet inom kvarteret Handelsmannen rivs på grund av utbyggnaden av centrumet. Det finns inget krav på att bygga nya skyddsrum i Tumba. Solstudier Merparten av befintlig bostadsbebyggelse ligger söder om föreslagen ny bebyggelse, vilket gör att den inte alls eller endast påverkas i en begränsad omfattning. De befintliga bostadshusen inom Tumba centrum 3 och Apotekaren 3 påverkas. Husen ligger bredvid och norr om den planerade utbyggnaden. Vid Tumba Centrum 3 ger de nya husen på Gröndalsvägen under förmiddagen ökad skuggning av södra gaveln och nedersta våningen av sydöstra delen av österfasaden. Påbyggnad av P-däcket ger på eftermiddagen ökad skuggning av den nedre delen av västerfasaden. Vid Apotekaren 3 ger det nya huset söder om fastigheten under förmiddagen ökad skuggning av södra gavelfasaden samt nedre våningen på österfasaden.

39 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 27 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Punkthusen ovanpå centrumbyggnaden innehåller fyra lägenheter per plan med orienteringen sydost sydväst, nordost och nordväst. Lägenheterna på sydsidan får mycket goda solförhållanden hela året. Lägenheterna på norrsidan får tidig morgon- och kvällssol sommartid och färre soltimmar under den mörka årstiden. Övriga nya lägenheter är genomgående eller enkelsidiga, orienterade i syd eller väst vilket ger många soltimmar. Under samrådet har två bostadsrättsföreningar framfört oro att deras byggnader hamnar i skuggan av den planerade bebyggelsen. Därför har fördjupade skuggstudier tagits fram som visar hur berörda bostadsrättsföreningar (BRF) påverkas av förtätningen. BRF för Tumbatorg påverkas inte nämndvärt. Däremot påverkas lägenheterna i de lägsta våningarna i bostadshuset inom fastigheten Apotekaren 7, av att centrumparkeringen byggs på och att ett nytt bostadshus uppförs söder om det bostadshuset. För att kompensera för detta ställs särskilda krav gestaltningen av parkeringsdäcket vars fasad får inslag av reflektorer som leder ner ljuset till bostadslägenheterna. Pingstkyrkan har också framfört oro för att deras lokaler ska hamna i skuggan. För att utreda denna fråga har en ljussimulering tagits fram som visar förändringen i kyrkans församlingslokal. Simuleringen visar att rekommendationen på 300 lux uppnås för lokalen.

40 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 28 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Illustrationen nedan visar förhållanden vid vårdagsutjämning, den 21 mars under olika tider på dygnet. Natur/ park Mark och vegetation Detaljplanen innebär att grönytan norr om Gröndalsvägen till större delen kan komma att avverkas. Ny vegetation kommer att planteras på taket av centrumbyggnaden. På taket kan en meter jord läggas på så att både träd och buskar kan växa. På taket kommer även regnvattnet att kunna infiltreras lokalt. På det planerade Tumbaterrassen kommer träd och buskar att plantseras i jordbäddar för att skapa ett bra lokalklimat på terrassen.

41 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 29 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Lek och rekreation Alla bostadshus förses med bostadsgårdar för lek och rekreation. Merparten av bostadshusen kommer även att få balkonger och gemensamhetsytor i byggnaderna. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Trafiklösningen är princip samma som dagens. Gröndalsvägen förlängs ut på överdäckningen där angöring till de nya bostadshusen ordnas. Korsningen vid KP Arnoldssons väg och Grödingevägen byggs om med en cirkulationsplats. Dessutom kompletteras cykelbanan längs med KP Arnoldssons väg, för att leda cyklarna förbi busstorget. Ritning visar förslag på ny trafiklösning för korsningarna KP Arnoldssons väg, Gröndalsvägen och Grödingevägen. Illustration behöver uppdateras

42 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 30 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Kollektivtrafik Bussterminalen förändras men bibehåller i princip samma trafikföring som idag. Hållplatser fördelas jämnt runt den breddade hållplatsön. Reglerplatser ordnas som kantstensplatser i terminalens södra del. Omstigning mellan buss och pendeltåg kan ske inomhus genom den nya handelsbyggnaden. Under tider då handelsanläggningen är stängd finns alternativa förbindelser. Tumbacentrum är väl försett med kollektivtrafik. Den befintliga trafiken klarar av det ökade behovet som en förtätning av Tumba centrum innebär. Bil- och cykelparkering, varumottagning, utfarter En zon för hämtning och lämning till bussterminalen och pendeltågsstationen anordnas på KP Arnoldssons väg på en del av det som idag är taxizon. Centrumparkeringen utökas i befintlig parkeringsanläggning på Gröndalsvägen. Anläggningen byggs på med 2 våningar vilket innebär att cirka 200 platser tillkommer. Infartsparkeringen öster om bussterminalen byggs in i en framtida exploatering med kontor eller hotell. Sammanlagt ger detaljplanen möjlighet att bygga cirka 750 p-platser. Kraven på p-platser för bostäder är en halv plats per lägenhet. Kravet bedöms vara rimligt eftersom dessa platser kompletteras med utrymme för en bilpool med 19 platser. Detta motsvarar nyttjandet av en halv bil per hushåll, enligt brukarundersökningar från bilpoolsföretaget Sunfleet. Cykelparkering för besökare till centrum och busstorget ordnas på strategiska platser nära entréer. Ytterligare 300 cykelplatser kommer att tillskapas. För bostäderna ordnas två till tre platser per lägenhet. I detaljplanen ställs krav på parkering. Kravet syftar till att säkerställa genomförandet av den planerade bebyggelsen. Genomförandet skulle försvåras om kommunen t.ex. antar en parkeringsnorm med ett högre norm än det som har krävts under detaljplaneutredningen. Därför skrivs planutredningens krav fast i en bestämmelse, som krävts under planutredningen. Bestämmelsen syftar inte till att reglera parkeringen för befintlig bebyggelse, som därför undantagits från bestämmelsen. För att klara kravet planerar exploatören en bilpool till de boende. Parkeringslösning för etapp 1 I etapp 1 kommer centrumet att byggas med och tre punkthus med 120 lägenheter vilket kräver enligt detaljplanen 60 p-platser. Hälften av dessa bedöms att kunna anordnas på ytan söder om terrassen som är avsedd för komplementbebyggelse. Den andra hälften kommer att anordnas på den befintliga p-ytan vid Gröndalvägens vändplan. P-ytan är avsedd för bostäder men kan ändå användas för p-yta eftersom det är den pågående markanvändningen. På längre sikt är det planerat att parkeringsbehovet ska byggas in i p-däck under marknivån.

43 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 31 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Risk och Brand Under rubriken "Områdets förutsättningar" beskrivs de risker och skyddsavstånd som gäller för planområdet och som har beaktats i detaljplanen genom att lämpliga avstånd hålls till transportlederna. Krav ställs även på att centrumbyggnadens markplan ska kunna utrymmas både från KP Arnoldssonsväg och från Dalvägen. Till detaljplanen har en brandutredning tagits fram som visar på en sådan utrymning: Planen visar att centrumbyggnaden kan utrymmas både i norr och mot söder. I en skyddsbestämmelse i detaljplanen ställs även kravet att infarten till busstorget ska utformas så att brandfarlig vätska ej ska leda ner mot bussterminalen. Vatten och avlopp, dagvatten Den planerade bebyggelsen kan anslutas till det befintliga vatten- och avloppsnätet. Utbyggnaden av Tumbacentrum förutsätter att kommunens huvudvattenledning flyttas eller kulverteras. Det befintliga läget genom busstorget som är planerad för bebyggelse. Dagvatten Vid utbyggnaden av Tumba centrum kommer dagvattnet att omhändertas lokalt inom området där så är möjligt. Vattnet ska användas för bevattning av grönytor på bjälklag och även av trädplanteringar längs med spårområdet. De gröna taken bedöms kunna begränsa avrinningen av dagvatten med 50%.

44 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 32 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn Den planerade dagvattenlösningen har dessutom en flödesutjämnande effekt och minskar belastningen på de allmänna ledningsnäten. Belastningen av dagvatten beräknas att minska med 30% till 50%. Dagvattnet från bussterminalen ska separeras och därefter avledas till klass 1 oljeavskiljare för rening innan det förs vidare till dagvattensystemet. Därefter kan vattnet passera filterbrunnar med barkfilter som skiljer det från bl.a. metallföroreningar. En översiktlig dagvattenutredning har tagits fram för planområdet. I utredningen tar man upp principer för hur mängden dagvatten och mängden föroreningar ska minska till dagvattennätet och nedströms liggande vattendrag. Även mängden föroreningar bedöms minska genom att förorenat dagvatten kommer att renas på olika sätt och genom att bussterminalen kommer att överdäckas. Krav på lokal fördröjning och mängden dagvatten som kan ledas bort av det allmänna dagvattennätet regleras i ett särskilt VA-avtal. Kyla En ny energicentral installeras som levererar både värme och kyla till den nya och den befintliga centrumanläggningen samt värme till bostadshusen som ligger på och i anslutning. Värme Den planerade uppvärmningen av bostadshusen kan anslutas till det befintliga fjärrvärmenätet. El En transformatorstation behöver flyttas. Den kan ersättas med två nya transormatorstationer. Den ena kommer att beredas utrymme i centrumbyggnaden, anslutning till den nya utrymmet för att lämna varor och att hämta sopor. Den andar kan byggas in i centrumparkeringen. Avfall Vid ny lastkaj kan avfallshanteringen från den nya centrumbyggnaden lösas. Lastkajen anläggs söder om busstorget och angörs från Dalvägen med en egen väg som avskiljs från torget med en mur. Eventuellt kan den befintliga avfallshanteringen utökas så att den även kan betjäna tillkommande yta. Detaljplanens genomförande innebär att återvinningsstationen vid Gröndalsvägen behöver flyttas. Istället kommer det befintliga läget att exploateras för bostadsändamål.

45 10-44 BOTKYRKA KOMMUN 33 [33] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten sbn ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan Enligt tidplan kommer detaljplanen att ställas ut för granskning i februari Detaljplanen som skickades ut på samråd 2013 har delats upp i två delar. Den större delen kan antas i KF i oktober. Den mindre delen, öster om den planerade centrumutbyggnaden i korsningen mellan KP Arnoldssons väg och Dalvägen kan tidigast skickas ut på samråd senare. Genomförandetid Den föreslagna genomförandetiden är 15 år. Tiden motiveras av projektets omfattning och behovet att bygga ut Tumba centrum i etapper, under en utbyggnadstid motsvarande för bostäderna. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Avtal Detaljplanen förutsätter att exploateringsavtal upprättas mellan byggherre och kommunen inför beslut om att anta detaljplanen. Till exploateringsavtalet kommer ett va-avtal att bifogas som reglerar mängden dagvatten som kan ledas bort från kvartersmarken med allmänna ledningar. Avtalet reglerar även vilken standard den nya allmänna va-ledningen ska ha. Kommunen förhandlar även med Trafikverket och Trafikförvaltningen om vilka åtgärder på busstorg och intilliggande vägnät som krävs för att detaljplanens ska kunna antas. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Olof Karlsson Ulf Ekberg Förvaltningschef Planarkitekt Projektledare

46

47 GRANSKNINGSHANDLING 1 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens Olof Karlsson Samrådsredogörelse Detaljplan för del av Tumba centrum Tumba; Botkyrkas kommun Bakgrund I juni 2012 godkänner kommunfullmäktige ramavtal med Tumba centrumfastigheter för utveckling av Tumba centrum med option på köp av en del av fastigheten. Fullmäktige förnyar även planuppdraget att ta fram en detaljplan för del av Tumba centrum. Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en detaljplan för del av Tumba centrum. I juni 2013 beslöt samhällsbyggnadsnämnden att samråda om ett förslag till detaljplan för del av Tumba centrum. Planens syfte I beslutet som togs av samhällsbyggnadsnämnden att samhällsbyggnadsförvaltningen ska ta fram en detaljplan för del av Tumba centrum framgår tre mål: Bygg ut centrum kopplat till busstorget. Förtäta Tumba centrum genom att bygga flerbostadshus vid Gröndalsvägen. Modernisera detaljplanerna för Tumba centrum. Samråd Detaljplanen har varit på samråd från den 12 juni till den 17 juli Samtliga handlingar har funnits tillgängliga för granskning i kommunalhuset i Tumba på plan 7, på medborgarkontoret i Tumba samt på Samrådet har annonserats i lokaltidningen Mitt I Botkyrka-Salem den 11 juni. Då framgick ett felaktigt slutdatum för samrådet, vilket rättades till med en ny annons den 18 juni. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt E-post fornamn.efternamn@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

48 BOTKYRKA KOMMUN 2 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Samrådsmöte Den 19 juni ordnade samhällsbyggnadsförvaltningen ett informationsmöte om samrådet i Xenter. Mötet inleddes med en presentation om detaljplanen. Representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen och exploatören bemannade därefter tre stationer med varsitt tema; handel bostad och trafik. Där fördes en dialog med besökarna, de som hade synpunkter uppmanades att skriva ner dessa och skicka in dessa till förvaltningen. Samrådsmötet var även ett dialogforum för Grödinge och Tumba. Dialogforum är ett sätt för lokalpolitiker att träffa sina väljare. Flera politiker närvarade för att ta del av och lyssna in reaktionen på samrådsförslaget. Från mötet finns minnesanteckningar som är bifogade till planhandlingarna och finns att ladda ner på kommunens hemsida, under sidan Dialogforum Tumba. Ändringar av detaljplanen efter samrådet Förändring av planområdet Efter samrådet har en del av detaljplanen tagits bort som var i korsningen mellan KP Arnoldssonsväg och Dalvägen. Denna del kommer att ställas ut senare, prelimenärt Bearbetning av detaljplanen Detaljplanen har arbetats igenom för att bli tydligare. Detta påverkar dock ej möjligheten att bygga ut centrumet i enlighet samrådsförslaget i stort. Vissa begränsningar har införts för att koppla detaljplanen till det exploateringsavtal som har upprättats, där kommunen säljer mark. Av samma skäl har byggrätter begränsats för att motsvara den bruttoarea som omskrivs i exploateringsavtalet, vilket ger en mindre flexibilitet. Krav har ställts på fasadutformning av parkeringsdäck med hänsyn till intilliggande bostadshus. Miljö- och hälsa Två nya bestämmelser har tillkommit för att motverka risken med närheten till trafik med farligt gods. En som säkerställer att utrymning sker bort från riskkällorna i centrumets markplan och en som säkerställer att brandfarlig vätska inte rinner ner mot de som väntar på bussarna. En skyddsbestämmelse har införts som säkerställer en god luftkvalitet. Dagvattenbestämmelsen har också bort eftersom detta nu regleras i separat va-avtal som är kopplat till exploateringsavtalet. Parkering Parkering regleras i detaljplanen för tillkommande handel och bostäder. Bestämmelsen är en försäkring mot att kraven på parkering skulle höjas framöver vilket skulle omkullkasta exploateringsavtalet.

49 BOTKYRKA KOMMUN 3 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Plankartan Plankartan och grundkartan har bearbetats för att bli tydligare. Av samma skäl har även illustrationerna byts ut. Kartan har uppdaterats med ett nytt höjdsystem vilket innebär att cirka en halv meter har lagts till för alla markhöjder samt höjder angivna bestämmelser. Utredningar och avtal Efter samrådet har riskutredningen och bullerutredningen reviderats. Ytterligare utredningar har tillkommit, luftutredning och miljöåtgärdsprogram. För att säkerställa en god formgivning av den planerade bebyggelsen har även ett gestaltningsprogram tagits fram. Sedan hösten har även tre avtal tagits fram som är bilagda till detaljplanen, ett exploateringsavtal, ett va-avtal och ett intensionsavtal mellan kommunen, Trafikverket och Trafikförvaltningen. Sammanfattning av inkomna synpunkter på detaljplanen Under samrådet har 25 yttranden inkommit som redovisas i följande tabell. Därefter redovisas yttrandena i sin helhet eller i relevanta delar och kommenteras. Samtliga original av yttranden finns att ta del av på samhällsbyggnadsförvaltningen, stadsbyggnadsenheten. Nr Avsändare Datum 1 Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Trafikförvaltningen FTI SBFF Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden 10 Socialnämnden Ägare till trädgårdsmästaren BRF Apotekaren

50 BOTKYRKA KOMMUN 4 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten BRF Tumba torg Ägare till bostadsrätt inom Apotekaren Ägare till hyresrätt inom Trädgårdsmästen 12, Gröndalsvägen Hyresgästförening Botkyrka /Salem Tumba missionsförsamling/centrumkyrkan Svenska kraftnät Södertörns fjärrvärme Skanova Vattenfall Syvab Botkyrka Pingstförsamling Hela människan/ Botkyrka Salemn Boende på boställsvägen PRO Vård- och imsorgsförvaltningen Länsstyrelsen Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen anser att framför allt risker med farligt gods och bullersituationen behöver undersökas närmare och hanteras i det fortsatta planarbetet för att tillgodose statliga intressen. Om planen antas med nuvarande utformning kan det inte uteslutas att Länsstyrelsen kan komma att pröva kommunens beslut och upphäva planen med stöd av 11 kap. 11 PBL. Trafikbuller/Hälsa och säkerhet m.m. Planerade byggnader omgärdas av både höga ekvivalentnivåer och höga maximala ljudnivåer. Kommunen avser att tillämpa avstegsfall B för merparten av de planerade bostäderna. Länsstyrelsen anser att planområdets serviceoch kollektivtrafiknära läge kan motivera avsteg från gällande riktvärden. Med tanke på bullrets hälsopåverkan är det dock viktigt att söka lösningar som minimerar avstegen.

51 BOTKYRKA KOMMUN 5 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Länsstyrelsen anser att det av bullerutredningen inte tydligt framgår vilka förutsättningar som legat till grund för bullerberäkningarna när det gäller omfattning av lokala bullerskydd på balkonger för att klara bullerkraven med avstegsfall. Länsstyrelsen kan acceptera en avskärmning till 50 % som en åtgärd för att klara bullerkraven. I enskilda fall kan upp till 75 % tillåtas som en åtgärd att begränsa bullret. För att kunna bedöma om bostäderna blir lämpliga behöver redovisas i vilken omfattning lokala skärmar vid balkonger krävs för att klara avstegsfall. Övriga störningar/hälsa och säkerhet m.m. Det är bra att kommunen uppmärksammar risken för vibrationer. I fortsatt arbete behöver visas att vibrationer och störningar från stomljud inte kommer att bli ett problem. Länsstyrelsen anser att den fortsatta planeringen även bör uppmärksamma risken för buller från transporter till och från centrum samt buller från fläktar och andra aggregat. Bedömningsgrund för buller från verksamheter till bostäder är Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Riskhänsyn/Hälsa och säkerhet m.m. Planområdet gränsar till tre vägar och en järnväg där transporter av farligt gods sker. Dalvägen och Hågelbyvägen är rekommenderade primära transportleder för farligt gods och Huddingevägen samt KP Arnoldssons väg är rekommenderade sekundära transportleder. Trafikverket arbetar tillsammans med kommunen för närvarande med en åtgärdsvalsstudie för området, som ska föreslå åtgärder för att höja trafiksäkerheten, särskilt i området kring korsningen mellan väg 258, Hågelbyleden och Väg 226, Huddingevägen. Länsstyrelsen noterar från Trafikverkets yttrande att de hävdar ett 13 meter brett byggnadsfritt område från Huddingevägen i dess nuvarande form. Länsstyrelsen förutsätter att arbetet med detaljplanen samordnas med åtgärdsvalsstudien. Länsstyrelsen rekommenderar att ett avstånd om 75 meter hålls mellan sammanhållen bostadsbebyggelse eller annan personintensiv verksamhet och väg för transporter av farligt gods och 50 meter frånjärnväg. För kontorsbebyggelse är rekommendationen 40 meter från väg för transport av farligt gods och 25 meter frånjärnväg. 25 meter bör lämnas bebyggelsefritt både från väg och järnväg för transporter av farligt gods. Länsstyrelsen kan godta avsteg från riktlinjerna om en riskbedömning visar att risknivån ändå blir acceptabel. Det som främst behöver utredas vidare och förtydligas i det fortsatta planarbetet är den byggrätt som finns i planområdets östra del. Planen tillåter en byggnad för parkerings- och centrumändamål ca 10 meter från Huddingevägen och ca 30 meter från järnvägen.

52 BOTKYRKA KOMMUN 6 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Användningen Centrum medför att även hotell tillåts på platsen. Länsstyrelsen ställer sig tveksam till lämpligheten att tillåta hotellverksamhet då sådan ska anses utgöra känslig bebyggelse. Riskerna från Huddingevägen och järnvägen behöver bedömas och markanvändningen anpassas efter detta. I riskanalysen (Briab, ) tas endast hänsyn till Dalvägen, KP Arnoldssons väg samt järnvägen vid bedömningen av risksituationen vilket innebär att riskbidraget från Huddingevägen och Hågelbyvägen inte tas med i bedömningen. Länsstyrelsen anser att riskutredningen behöver kompletteras så att den tar hänsyn till samtliga riskkällor intill planområdet. Riskanalysens konsekvensberäkningar har baserats på att persontätheten inom planområdet kommer vara lika stor som den genomsnittliga befolkningstätheten för Tumba tätort. Efter utbyggnaden kommer planområdet att utgöra ett av Tumbas mest befolkade områden med koncentrerad centrumbebyggelse, flerbostadshus, handel m.m. Att räkna med ett medelvärde för Tumba kan därför inte anses vara ett rimligt antagande - särskilt inte då känslighetsanalysen identifierade persontätheten som en av de parametrar som har störst inverkan på samhällsrisken. Länsstyrelsen anser att befolkningstätheten kan förmodas vara högre i planområdet än genomsnittet för tätorten som helhet. Detta bör beaktas i riskanalysen. Riskanalysen förslår att järnvägen ska förses med skydd mot urspårning; till exempel genom att spåren förses med skyddsräler. Sådana åtgärder omfattas inte av detaljplanen och resonemanget bygger på att Trafikverket är villiga att genomföra dem. För att kunna tillgodogöra sig den riskreducerande åtgärden "skydd mot urspårning" ska det visas att Trafikverket ämnar förse spåren med skyddsräler eller liknande. Om det inte kan säkerställas att Trafikverket kommer vidta åtgärder som skyddar mot urspårning behöver det visas att risksituationen ändå blir acceptabel genom andra säkerhetshöjande åtgärder eller förändringar i planen. Riskanalysen anger att "utrymning ska vara möjlig bort från järnvägen i samtliga lokaler i byggnader inom 30 meter från järnvägen". Denna information saknas i plankartan och behöver läggas till där. Länsstyrelsen anser att plankartan även ska reglera att utrymning ska vara möjlig bort från rekommenderade vägar för farligt gods. Helst bör även entréerna placeras så att de vetter bort från närmaste riskkällor (järnvägen eller rekommenderade vägar för farligt gods). Detta beror på att människor tenderar till att utrymma genom samma väg som de kom in. Länsstyrelsen samlar också en motivering till varför endast byggnader inom 30 meter från transportleder för farligt gods ska kunna utrymmas bort från riskkällan. I riskanalysen anges att det ska finnas ett skydd mot vätskespridning, vid korsning väg 226/258 och väg mot Tumba torg, som en riskreducerande åt-

53 BOTKYRKA KOMMUN 7 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten gärd. Detta återfinns varken i plankarta eller i Plan- och genomförandebeskrivningen. Det är även osäkert hur ett sådant skydd rent praktiskt bör utformas samt vilken riskreducerande effekt detta ger. I Plan- och genomförandebeskrivningen anges även att "Vätskepölens storlek och spridning ska bestämmas vid särskild utredning". Länsstyrelsen anser att lösningen med ett skydd mot vätskespridning bör undersökas och redovisas tydligare för att den riskreducerande effekten ska kunna tillgodoräknas. Riskanalysen anger att fasader inklusive fönster i riktning mot väg 226/258, belägna inom ett kortare avstånd än 40 meter, ska skyddas mot värmestrålning. Plankartan saknar denna information för den byggnad som ligger cirka 20 meter från Dalvägen och behöver kompletteras med bestämmelser om detta. Riksintresse järnväg Det hör även till Länsstyrelsens uppgifter att bevaka att riksintresset järnväg enligt 3 kap. 8 miljöbalken inte påtagligt skadas. Om hänsyn till känslig bebyggelse skulle innebära inskränkningar för samhällsviktiga transporter och stambanans funktion, kan påtaglig skada befaras. Luftkvalitet Länsstyrelsen delar kommunens bedömning av miljökvalitetsnormerna för luft kommer att klaras. I den kringbyggda och överdäckade bussterminalen bedöms MKN inte gälla, då det ej räknas som utomhusmiljö. Eftersom utvädringsmöjligheterna blir sämre när busstorget byggs in är det dock angeläget att en fråga om luftkvalitet utreds vidare så att en god luftmiljö kan säkerställas. I det fortsatta arbetet kan kommunen med fördel studera Trafikverkets utredningar om luftkvalitet i Förbifart Stockholms tunnel där kortvarig vistelse i förorenad miljö beskrivs bra och som kan jämföras med situationen vid bussterminalen. Miljöbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Förhållanden på plats, projektets påverkan på omgivningen och det som kan påverka planens lämplighet, får behandlas och bedömas inom ramen för planarbetet. Kommentar: För att säkerställa att den planerade bebyggelsen är lämplig har flera skyddsbestämmelser införts och både risk- och bullerutredningen förtydligats. Till exempel har en luftutredning tagits fram som föreslås att ett riktvärde inte får överskridas. Värdet är 300 mikrogram kväveoxid per kubikmeter luft och gäller för den inbyggda delen av bussterminalen. Riktvärdet är reglerat i detaljplanen med en bestämmelse. Planen har även utvecklats för att beakta riskerna för buller, vibrationer och risker.

54 BOTKYRKA KOMMUN 8 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Buller och vibrationer 45 lägenheter (17%) klarar Riksdagsbeslutet om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå vid samtliga boningsrum. Avstegsfall B tillämpas i hela detaljplaneområdet. I detaljplanens hus B1-B11 finns 268 lägenheter. I tabellen nedan klargörs hus många lägenheter som klarar Avstegsfall B utan avskärmning, med 50 % avskärmning samt 75% avskärmning. Optimal placering och utformning av lokala skärmar har tagits fram för att skapa den bästa möjliga lösningen för varje enskild lägenhet. Uppfyller Antal lägenheter Andel lägenheter Riksdagsbeslutet 45 17% Klarar avstegsfall B % Avst B m 50% skärm 57 21% Avst B m 75% skärm 64 24% I bullerutredningens förslag till detaljplanetext föreslås riktvärden för konfortvibrationer samt stomljud från vibrationer. (Utdrag ur föreslagen text: Bostäder skall utföras så att stomljud inte överstiger 30 dba maximal ljudnivå Slow vid tågpassage. Vibrationerna i byggnaden ska normalt inte överstiga 0,3 mm/s komfortvägd vibrationshastighet på grund av trafik.) Vidare arbete med mätning av vibrationer i befintlig byggnad intill planerad bebyggelse pågår. Detta kommer ligga till underlag för fortsatt bedömning. Med rätt grundläggning och konstruktioner kommer 0,3 mm/s från trafik ej överskridas. Bedömningsgrund för buller från verksamheter till bostäder är Naturvårdsverkets och de är numera en vägledning och ej riktlinjer. Detta är beaktat i bullerutredning, avsnitt 16. Vid hus B7-B9 överskrider nivåerna från lastbilar dagens riktvärde för den maximala ljudnivån mellan kl 06-07, vilket klassas som nattetid. Industribullermodellen är en vägledning. Arbete pågår för att justera denna för industribuller. Förslag finns att nattperioden ska pågå fram till kl 06, vilket är i enlighet med europeiska riktlinjer. Vid bygglovsansökan beaktas gällande riktvärden för industribuller genom att exempelvis anpassa transporterna, bygga bostäder med högre ljudisolering etc. Befintliga och nya fläktar och aggregat kartläggs och anpassas till gällande riktvärden för industribuller inför bygglovsansökan.

55 BOTKYRKA KOMMUN 9 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Risk I förslaget till detaljplan som var på samråd i juni 2013 föreslogs en byggrätt mot korsningen KP Arnoldssons väg och Huddingevägen. Den delen har nu tagits bort från detaljplanen och kommer att prövas senare i en särskild granskningsutställning, med bakgrund av samrådet i juni Riskutredningen beaktar samtliga riskkällor i närområdet. I texten kunde benämningarna av vägar uppfattas otydliga. De angavs ibland med namn och ibland med länsvägsnumret. Detta är nu tydligare i riskutredningen. Avståndet 30 meter från järnvägen anges i riskutredningen för att den planerade centrumbyggnadens norra fasad ska inrymmas av rekommendationen, att utrymning ska ske bort från järnvägen. För att tydliggöra syftet med riktlinjen har detaljplanen kompletterats med en bestämmelse; att byggnaden ska kunna utrymmas från både korsningen Hågelbyleden/ Dalvägen och från Västra stambanan. Det är inte motiverat att anlägga en skyddsräl eftersom centrumbyggnadens norra fasad är 25 meter från det närmaste järnvägsspåret. Ett mindre avstånd skulle kunna motiveras med en skyddsräl. Ett mindre avstånd begränsas dock av den föreslagna byggrätten i detaljplanen. Angående risken från Hågelbyleden och Dalvägen har detaljplanen kompletterats med en skyddsbestämmelse som syftar till att hindra vätskespridning från korsningen ner mot det planerade busstorget. Det är inte befogat att införa en bestämmelse om särskilt brandskydd för fasaderna till bostadsbebyggelsen som endast är 20 meter från Dalvägen. Det beror på en höjdskillnad av 10 meter mellan vägen och marken som är avsedd för bostäder. Denna motivering framgår ny tydligare av riskutredningen. 2. Lantmäteriet Övergripande Lantmäterimyndigheten ser ett stort värde i att genomförandefrågor redovisas på ett tydligt sätt i planhandlingarna så att berörda fastighetsägare förstår vilka åtgärder (lantmäteriförrättningar m.m.) som kommer att bli nödvändiga och vem som kommer att stå för olika slag av kostnader (framtida underhåll av gemensamma anläggningar, marklösen, förrättningskostnader mm). Arbetsprocessen blir inte rationell om berörda och framtida fastighetsägare inte kunnat läsa ut Dessa uppgifter under planprocessen. Följden blir då att dessa frågor måste behandlas i efterföljande lantmäteriförrättning, vilket troligen leder till längre genomförandetid.

56 BOTKYRKA KOMMUN 10 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Ett förslag vore att utveckla en konsekvensbeskrivning som har ett tydligt "fastighetsperspektiv". T ex kan men redovisa planens innehåll och dess genomförande "ämnesvis" medan konsekvenserna redovisas "fastighetsvis", dvs. en syntes av vad olika bestämmelser om byggande, allmänna platser, finansiering, etc. betyder för de enskilda fastighetsägarna. På så sätt blir även genomförandefrågorna tydligare. Bussterminal och busstorg används i plankarta och beskrivning på ett sätt som förvirrar. Vore bra att särskilja dem på ett tydligare sätt. Delar av planen som måste förbättras Uppgifter om grundkartan saknas. Tydliggör gällande fastighetsgränser samt framhäv uppgifterna om grundkartan. Den nedtonade grundkartan är svårläst speciellt i planområdet. Otydlig sektion (a-a) - är det en trappa som förbinder x-området? I plankartan syns två x-områden, oklart om dessa ligger i samma nivå. Sektion b-b: Planbestämmelser BCP säger att våningen i nivå med Gröndalsvägen kan användas till centrum eller bostad. I sektionen anges endast B - otydligt. Alt. Förtydliga var nivå Gröndalsvägen är i sektionen. Plan under parkering anges som C. Ska det vara detta och inget annat? Var står detta beskrivet mer i detalj? Bostäderna vid Gröndalsväg (BCP), redovisat i sektion c-c, står att våningarna under Gröndalsvägen är avsedda för parkering. Hela sektionen är ej redovisad - Gröndalsvägen och underliggande plan saknas. Är det möjligen bara kvarteret i öster som avser denna parkering? Förtydliga Gröndalsvägens nivå i sektionen eftersom alla verbala beskrivningar tar höjd från denna. Del av Centrum och x-området i västra delen är med i redovisningen, men inte redovisad i färg mm. Går det att komplettera denna del, då den kan vara svär att förstå dessa - illustrationen skulle kunna bidra till bättre förståelse här. Infart för bussarna går under handelsfastigheten, är den gemensam med infart för på- och avlastningsplats samt in- och utfart till centrumet? Oklart i beskrivningen. Hur ska denna infart i sådant fall säkras? Om allmänheten har rätt att åka in här borde det vara allmän gata, om endast transporter till och från centrum samt infart för bussar ska vara möjligt borde det ordnas med en gemensamhetsanläggning? Servitut? 3D- fastighet för parkering. Är det så att plan 2 består av två våningar med parkeringsplatser (som beskrivningen, sid 20, anger)? Plan 3 - Gröndalsvägen: Den beskrivna lokalgatans läge oklar. Plan 3-4: Anges B som saknar beskrivning under "Planbestämmelser". Det är väl B(C)l som avses? Sektionerna är bra - de bör dock förtydligas med angivande av våningsplan som motsvarar våningsplan i "Illustration av en del av planområdet, uppdelat i olika nivåer" samt de våningsplan som

57 BOTKYRKA KOMMUN 11 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten omnämns i beskrivningen. Redovisa även tydligare Gröndalsvägens nivå, se ovan. Överväg möjligheten att redovisa nivåillustrationen på fler blad istället för att klämma in dem på plankartan. På så sätt kan man även redovisa användnings- och egenskapsbestämmelser tydligare. Plan- och genomförandebeskrivningen I och med nya regler i PBL är idag Fastighetsplaner en bestämmelse i gällande detaljplan, så kallade fastighetsindelningsbestämmelse. En sådan kan upphävas genom en ändring av detaljplanen (ÄDP), det går inte att upphäva fastighetsplan. Vad gäller de fastighetsindelningsbestämmelserna (tid. fastighetsplaner/tomtindelningar) som finns inom området bör det tydliggöras vilka som avses upphävas i sin helhet eller i delar och vilka som avses bestå. Det står att Tumba centrum 1 är belastat med ett avtalsservitut för gångväg till förmån för den kommunala fastigheten Tumba 8:36. Detta för att säkerställa allmänhetens tillgänglighet genom det befintliga torgstråket i Tumba centrum. Detta är tre officialservitut ( /40.1-3) bildade i lantmäteriförrättning år Har föreslagen DP tillgodosett allmänhetens tillgänglighet på motsvarande sätt som servitutet? Är det så att förbindelsen genom Tumba torg går i nivå som ej är planlagd (se sektion a-a)? Befintliga byggnader i kv. Handelsmannen verkar delvis felaktigt beskrivna. "Ett av husen ligger söder om busstorget, orienterat i väst- östlig riktning", vår bedömning är att huset ligger på, det i föreslagen DP, torget (allmän plats). Det andra huset ligger delvis på allmän plats och delvis inom kvartersmark. Trapplöpet som beskrivs kan vi inte finna. Båda husen ligger enligt oss väster om busstorget. Byggnaderna inom kv. Handelsmannen, som ska rivas, bör beskrivas tydligare. Den befintliga bebyggelsen är korrekt beskriven men bekräftas inte av föreslagen detaljplan som möjliggör en helt annan bebyggelse. Trapplöpet och de befintliga husen avses att ersättas med tillkommande bebyggelse som ligger till grund för detaljplanen, denna beskrivs i plan- och genomförandebeskrivningen, avsnitt: Genomgående cykelstråk i öst-västlig riktning omnämns, men hur ska det lösas? Är det stråk som omnämns på sid 15 i Plan- och Genomförandebeskrivningen? Dvs. ska cykelstråk och gångstråk ligga på allmän platsmark (Huvudgata)? Cykelstråket kan redovisas tydligare i kartan. Befintlig in- och utfart som förbinder bostadsbebyggelsen vid kv. Handelsmannen med KP Arnoldssons väg (samt även på- och avlastning till befintlig centrumanläggning och räddningstjänstens fordon). Hur löses detta? Ser ut som att det endast går att ta sig via bussterminalen, är det meningen och är det lämpligt? Se ovan under "Illustrationen av del av del av planområdet".

58 BOTKYRKA KOMMUN 12 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Informationen bör kompletteras med att ansökan ska skickas in till Lantmäteriet samt förtydligande information om förrättningskostnader. Lantmäteriförrättningar som krävs för genomförande av planen debiteras av Lantmäteriet enligt gällande förrättningstaxa samt information om vem som ska stå för förrättningskostnaderna för fastighetsbildning. 3D-fastighet för parkering. Är det så att plan 2 består av två våningar med parkeringsplatser? Se ovan. Bostadsfastigheterna på plan tre styckas av. Här står att de tre entreplanen leder upp till centrumbyggnadens fjärde plan. Stämmer detta? I sektionen finns ingen centrumbyggnad på fjärde planet, eller? Fastighetsbildningen för torget borde vara en 2D-fastighet eftersom det inte finns någon byggnad som avgränsar torget uppåt. Övriga delar är omslutna på något sätt och kan således bilda 3D-fastigheter. Rättigheter Allmänt vatten kan också säkras med ledningsrätt. Finns vattenledningen samt fjärrvärmeledningen upptagna som u-område i DP? Är dagvattenledningen allmän, alltså under kommunens ansvar och ägande? Annars är det inte möjligt att bilda ledningsrätt. I rubriken står "Servitut för dagvatten", i texten står ledningsrätt... Ska dagvatten tas omhand av berörda fastigheter är istället en gemensamhetsanläggning att föredra. U-område finns i delar av planen. Ska ledningsrätt upplåtas inom alla nivåer eller bara inom vissa? Det verkar högst sannolikt att en eller flera gemensamhetsanläggningar ska bildas i området. En mer utförlig beskrivning av anläggningar med ett gemensamt intresse bör tas fram. Hur dessa ska organiseras rent fastighetsrättsligt samt hur ska förvaltningen av dessa ordnas? Övrigt Fastighetsförteckning saknas. Kommentar: Detaljplanen har kompletterats med nya illustrationer och med en tydligare grundkarta. Lantmäteriet har även tagit fram en fastighetsförteckning som har bilagts till detaljplanen. Plan- och genomförandebeskrivningen har skrivits om så att genomförandet av detaljplanen är tydligare ur ett fastighetsperspektiv. Planbestämmelserna har ändrats så att benämningen bussterminal används i de användningar som är markerade med ett T. I de bilagda illustrationerna är det samma benämningar för användningarna som används i detaljplanen. Plan- och genomförandebeskrivningen har blivit tydligare med vilka fastighetsplaner som kommer att sluta gälla när detaljplanen upphävs under avsnittet rubricerat rättigheter.

59 BOTKYRKA KOMMUN 13 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Trafikverket Järnväg Generellt kräver Trafikverket ett byggnadsfritt avstånd från järnvägen om 30 m. Dessa 30 m ska dels skydda mot olyckor vid en eventuell urspårning, dels ge utrymme för räddningsinsatser vid en sådan olycka. Ett sådant utrymme medger även komplettering av riskreducerande åtgärder om risksituationen förändras. Avståndet medger även en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Inom 30 m från järnvägen kan dock viss verksamhet finnas där människor endast tillfälligtvis uppehåller sig, till exempel parkeringar, trafikanläggningar, garage, förråd och vegetation. Enligt plankartan kommer den nya bebyggelsen att placeras 30 m ifrån närmaste spårmitt medan det från andra våningen från marknivå kommer att vara en utskjutande del som hamnar 28 m från spårmitt. Så länge länsstyrelsen bedömer att riskaspekten är tillräckligt utredd och acceptabel kan Trafikverket acceptera att andra våningen placeras 28 m från spårmitt. Detta är dock ett avsteg från Trafikverkets generella riktlinjer gällande avstånd för ny bebyggelse intill järnväg. Väg Så som detaljplaneförslaget är utformat så ligger planerade byggnader alldeles för nära Huddingevägen. Trafikverket hävdar för Huddingevägen i dess nuvarande form ett 13 m brett byggnadsfritt område, varav 8 m mellan beläggningskant och kvartersgräns och 5 m mellan kvartersgräns och byggnad. Detta är det minsta avståndet från Huddingevägen som Trafikverket kan acceptera för den planerade bebyggelsen. Med hänsyn till risk- och säkerhet kan länsstyrelsen komma fram till andra avstånd. Trafikverket, Botkyrka kommun, Trafikförvaltningen SLL och Citycon/Strabag arbetar tillsammans med att göra en åtgärdsvalsstudie för att bland annat se över trafiksituationen, särskilt i området kring korsningen mellan Hågelbyleden och Huddingevägen, i samband med att detaljplanen för Tumba centrum tas fram. Åtgärdsvalsstudien har tagit fram förslag till åtgärder som kan hjälpa till att förbättra trafiksituationen i området. Åtgärdsvalsstudien är ännu inte klar och kommer att fortsätta parallellt med att detaljplanen arbetas fram i höst. Ett arbete återstår med att effektbedöma åtgärdsförslagen och att komma överens mellan parterna om vilka åtgärder som ska göras. För att hitta en lösning som säkrar trafikförsörjningen och som fungerar med planerna för Tumba centrum behöver parterna vara överens om en principlösning för trafiksystemet som kan förprojekteras inom ramen för detaljplanen. Detta för att tillräckligt utrymme ska kunna garanteras för åtgärden i detaljplanen.

60 BOTKYRKA KOMMUN 14 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Innan detaljplanen antas ska ett avtal skrivas och undertecknas mellan Trafikverket och kommunen som reglerar ombyggnadsåtgärder som påverkar de statliga vägarna. Återkommande underhandskontakter om detaljplanen kopplat till arbetet med åtgärdsvalsstudien, kommer att krävas, för att en långsiktigt hållbar lösning ska kunna hittas. Farligt gods På sid. 10 har en felaktighet smugit sig in i texten. Där står att Dalvägen och Huddingevägen är primära transportleder för farligt gods. Det ska istället stå att Dalvägen och Hågelbyleden är primära transportleder medan Huddingevägen är sekundär transportled för farligt gods. Farligt gods kan också gå på Västra stambanan, precis som planen nämner. Buller och vibrationer Enligt Trafikverkets riktlinje ska avsteg från bullerriktvärdena enbart förekomma i undantagsfall och då i vissa väl definierade områden under förutsättning att en god boendemiljö kan åstadkommas. Detta innebär i förlängningen att förtäta i redan förtätade centrala delar av städer med nära tillgång till skola och omsorg, arbetsplatser, handel, restauranger, kulturinrättningar samt offentlig service och andra tjänsteinrättningar. Trafikverket kan acceptera att avsteg från riktvärdena används inom denna detaljplan då det handlar om förtätning i nära anslutning till kollektivtrafik och till all upptänklig service. Dock anser Trafikverket att följande ska gälla vid avsteg för att det ska finnas förutsättningar för en god boende-, vård- eller skolmiljö: Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan 55 dba och 60 dba ska byggnaden även ha tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida. Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan 60 och 65 dba ska bostaden ha tillgång till en tyst sida. Det ska särskilt utredas och redovisas att den maximala ljudnivån på den tysta sidan inte överstiger 70 dba (Lmax). Inomhusnivån bör minst uppfylla ljudklass B enligt Svensk standard SS 25267:2 004 för bostäder samt ljudklass B enligt Svensk standard SS 25268:2007 för undervisningslokaler och vårdlokaler. Vid ljudnivåer över 65 dba ekvivalent ljudnivå utomhus bör överhuvudtaget inga nya bostäder eller skolor få planeras. Gränserna ska gälla i alla planerade bostäder och skolbyggnader, inkluderat alla våningsplan och väderstreck. Kommunen bör påvisa att det är möjligt att uppnå dessa värden för de planerade bostäderna. Sammanfattning Avslutningsvis anser Trafikverket att det är positivt att kommunen planerar i kollektivtrafiknära lägen men det är också nödvändigt att parallella processer

61 BOTKYRKA KOMMUN 15 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten upprätthålls för att säkra upp att åtgärderna som kommer fram i åtgärdsvalsstudien är realistiska och genomförbara. Kommentar: Under våren 2013 har en åtgärdsvalsstudie upprättats för Tumba centrum och den intilliggande infrastrukturen. Studien identifierar flera trafikproblem och ger förslag på möjliga lösningar. Under hösten har Trafikverket, Trafikförvaltningen och Botkyrkas kommun arbetat vidare utifrån studien och utvecklat förslag till förbättringsåtgärder på statens vägnät för att förbättra kapaciteten. Genomförandet säkerställs genom ett avtal mellan de tre parterna. Många svar till Trafikverkets och Trafikförvaltningens synpunkter finns i avtalet. Alla lägenheter erhåller Avstegsfall B, högst 55 dba ekvivalent på ljuddämpad sida vid minst hälften av boningsrummen, i enlighet med den sk Stockholmsmodellen. Stockholmsmodellen är en vedertagen modell som Länsstyrelsen accepterar i samband med förtätningsprojekt. Ljudklass C är den nivå inomhus som man enligt BBR är skyldig att uppnå. Detta innebär 30 dba ekvivalent ljudnivå respektive 45 dba maximal ljudnivå inne i bostaden. Med Ljudklass C är det en godtagbar ljudmiljö som uppfylls. Att sträva mot att nå en bättre ljudmiljö, Ljudklass B, minskar risken för störningar hos boende. I detta fall kan det dock vara omöjligt att uppnå i de mest utsatta lägenheterna. Med höga maximala ljudnivåer från spår- och vägtrafik är det svårt att hitta tillverkare som kan erbjuda tillräckligt hög ljudisolering på exempelvis fönsterdörrar. Att skriva in ett krav på Ljudklass B i planen kan innebära att bostäderna på den planerade centrumbyggnaden (hus B1-B3) ej är möjliga att genomföra. Det är den maximala ljudnivån från tågtrafiken som är dimensionerande vid hus B1-B3. Om den maximala ljudnivån från tågtrafik innehåller 45 dba (Ljudklass C) kommer den ekvivalenta ljudnivån bli betydligt bättre än 30 dba (Ljudklass C). Att bygga strikt efter Ljudklass B kan medföra stora merkostnader i ett projekt. Byggaren kan vara tvungen att byta stomsystem/konstruktion, fönster kan bli dyra speciallösningar och klumpiga att hantera för boende, byggaren kan tvingas att välja annat ventilationssystem etc. Vår bedömning är därför att det inte är rimligt att skriva in krav på ljudklass B i detaljplanebestämmelserna. Bostäderna på den planerade centrumbyggnaden (hus B1-B3) är ej heller möjliga att genomföra i ljudklass B. Det mest utsatta bostadshuset är hus B5-B6. Huset är placerat med hänsyn till att 65 dba ekvivalent ljudnivå, frifältsvärde, ej ska överskridas. Detta tydliggörs i bullerutredningens bilaga 6.

62 BOTKYRKA KOMMUN 16 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Angående övriga synpunkter kring buller, risk och vibrationer, se kommentar till Länsstyrelsens yttrande. 4. Trafikförvaltningen I den åtgärdsvalsstudie som pågår för Tumba centrum har bl.a. följande målsättningar tagits fram för trafiken i området. Biltrafikens andel av det lokala och regionala personresandet ska minska. Det ska vara mer attraktivt att gå, cykla eller färdas kollektivt än ta bilen för inköpsresor till Tumba C. Det är viktigt att detaljplan och åtgärdsvalsstudie samordnas så att inga motsättningar uppstår. Kontakt bör tas med Trafikförvaltningen även i det fortsatta planarbetet Störningar Trafikförvaltningen ser generellt sett positivt på nybebyggelse i bra kollektivtrafiklägen som detta. Att bygga bostäder ovanpå en bussterminal intill järnvägen ställer dock stora krav på utformingen för att inte boende ska bli störda av buller, vibrationer och avgaser. Trafikförvaltningen förutsätter att gällande riktvärden för buller och vibrationer beaktas. Det är Förvaltningens erfarenhet, avseende busstrafik, att framförallt lågfrekvent buller vid starter och accelerationer kan upplevas som störande. För de bostäder som vetter mot gator som trafikeras av buss ska utformning av fastigheterna ske så att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller innehålls i sovrum. Trafikförvaltningen ser positivt på att en utredning planeras där luftkvaliteten beräknas för den planerade bussterminalen. Bussterminalen och vägkorsningar I trafikutredningen till detaljplanen (Sweco 2013) nämns följande "Stängning av infarten från Dalvägen till bussterminalen är en tänkbar, men inte nödvändig, åtgärd. I detaljplanen ges möjlighet att stänga infarten." Trafikförvaltningen motsätter sig starkt en stängning av infarten då det medför längre restider för bussresenärer till och från Tumba centrum samt ökade trafikeringskostnader för busstrafiken. Kapacitetshöjande åtgärder bör i första hand gynna kollektivtrafiken och inte tvärtom. Att 85 % av busstrafiken till och från Tumba centrum får en omväg med meter och tvingas passera ytterligare en signalkorsning kan inte accepteras. Det korta avståndet mellan korsningarna gör framkomlighetsproblemen än värre då bussarna dessutom måste korsa körfält. En stängning strider dessutom mot ovan nämnda mål från åtgärdsvalsstudien. Trafikutredningen hänvisar till korsningsstudier av WSP En av slutsatserna i WSP studien är dock att en särskild studie, om hur bussarna påverkar och påverkas av åtgärdsförslagen, bör tas fram. Trafikförvaltningen föreslår

63 BOTKYRKA KOMMUN 17 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten att en stängning av korsningen Huddingevägen/KP Arnoldsson studeras eftersom en sådan har betydligt mindre påverkan på busstrafiken. I trafikutredningen till planen anges att två alternativ för bussterminalen studerats. För alternativ 2 nämns att trafikanalyser visar att bussarnas framkomlighet inte påverkas negativt. Trafikförvaltningen önskar ta del av dessa analyser innan vi kan ta ställning till alternativen. Trafikförvaltningen förutsätter att de gångvägar som planeras vid byten mellan buss och tåg utformas så att gångtiden inte blir längre än idag. En beskrivning saknas av den alternativa gångförbindelsen som ska finnas mellan bussterminalen och stationen de tider centrum är stängt. Förbindelsen måste vara fullt tillgänglighetsanpassad och upplevas som trygg. De alternativa förbindelser som finns över spåren idag fungerar i teorin men är inte alls uppskattade i praktiken. Cykelbanan över torget (från trafikutredningen) saknas i situationsplanen. Om det ska vara hållplats här för avstigning kan det bli konflikter med cykelbanan. Vid den västra infarten till terminalen finns risken att bussar kommer att stå på övergångsstället eftersom sikten annars blir dålig för föraren. Vägen mellan centrumbyggnaden och det nya P-huset har en märklig indelning med infarter i två far. Förslagsvis läggs all trafik söderut i det västra faret medan person- och lastbilar norrut använder det östra faret. In- eller genomfart från Dalvägen hindras genom att förlänga refugen så genomfarten blir relativt smal. Den är avsedd endast för buss. Lastintaget söder om bussvägen bör göras enkelriktad. Infarten rymmer endast ett fordon i taget och det kommer att vara svårt med kommunikationen mellan lastfordonen som ska in eller ut. Ett alternativ är att refuger anläggs som förtydligar att bussgatan är dubbelriktad. Ett annat alternativ är att bussgatan görs enkelriktad från och med Övergångsstället, vilket då kan smalnas av. Väderskydden vid hållplatserna kan placeras i möbleringszonen. Trafikförvaltningen har följande synpunkter på de korsningar som redovisas i trafikutredningen. Gröndalsvägen/Grödingevägen: Framkomligheten för linje 715 måste tryggas vid dimensioneringen. Gröndalsvägen/Grödingevägen och KP Arnoldssons väg: Framkomligheten för linje 715 måste tryggas vid dimensioneringen. Hågelbyleden/Storvretsvägen: Korsningen nämns inte i detaljplanen av förklarliga skäl. I WSP:s utredning 2009 ingår dock denna korsning vilket bör beaktas när det hänvisas till åtgärder som föreslogs i den. Mot bakgrund av ovanstående anser Trafikförvaltningen att trafikutredningen bör ses över och fördjupas. Särskilt skall då förutsättningarna för busstrafiken utredas vidare så att förutsättningarna för kollektivtrafiken inte försämras.

64 BOTKYRKA KOMMUN 18 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Plankarta och planbestämmelser Trafikförvaltningen anser att det bör finnas planbestämmelser i störningsskyddsbestämmelsen som reglerar stomljud och vibrationer till bostäder från terminalen. Störningsskyddsbestämmelse från spårtrafiken avseende vibrationer saknas också. Takhöjden i teminalen saknas på plankartan och behöver kompletteras. Avtal Överenskommelse måste träffas mellan parterna och SL/SLL innan detaljplanen antas avseende förutsättningar och ansvarsfördelning för genomförande, framtida drift- och underhåll, ansvar för kostnader och åtgärder för bulleroch vibrationsdämpande åtgärder för bebyggelse inom planområdet m.m. Trafikförvaltningen förutsätter att anläggandet av tillfälliga och permanenta busshållplatser samt de förändringar av bussterminalen inklusive eventuella behov av kompletterande installationer som förutsätts för plangenomförandet bekostas av kommunen och/eller exploatören. De förändrade förutsättningarna för framtida drift och skötsel måste ses över. Ansvar för framtida drift och ägande måste klarläggas i det fortsatta planarbetet. Övrigt Trafikförvaltningen ser positivt på att fler cykelparkeringar anordnas. En stor del av dessa bör ligga intill bussterminalen och stations entréerna. Kommentar: Angående åtgärdsvalsstudien så se kommentarer till Trafikverkets yttrande. När det gäller frågor om vibrationer och buller så se kommentarerna till Länsstyrelsens yttrande. Kommentarer kring bussterminalen finns tillagt i bullerutredningen. Bussterminalen är placerad under/i centrumbygganden. När bussarna är på väg in i samt ut från bussterminalen är klassas det som trafikbuller. Dessa busspassager är beaktade i de beräknade ekvivalenta och maximala ljudnivåerna från vägtrafiken. När bussarna är stillastående är dessa under tak och bostäderna utsätts inte för direktbuller från dessa. Vid dimensionering av byggnaderna ska man ta hänsyn till dessa bussar för att stomljud och luftljud inte ska överskrida gällande riktvärden vid bostäderna. Detaljplanen innebär inte att infarten för bussar från Hågelbyleden kommer att stängas. Hur intilliggande vägar och infarter påverkas på längre sikt framgår i avtalet mellan Trafikverket, Trafikförvaltningen och kommunen. Avtalet är bilagt till detaljplanen.

65 BOTKYRKA KOMMUN 19 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Utformningen av den västra infarten till terminalen har utvecklas för att förbättra sikten, så att bussar inte behöver stå på övergångsstället. Trafikrummet i bussterminalen kommer att delas av bussar och varutransporter till och från centrumet, ej av personbilstrafik. I planbestämmelserna finns en bestämmelse om störningsskydd som reglerar stomljud och vibrationer till bostäder från terminalen, se stycke vibrationer under kommentar till Länsstyrens yttrande. Detaljplanen har kompletterats med en bestämmelse om lägsta fria höjd till den inbyggda delen av bussterminalen som är 4,6 meter. Ett särskilt avtal mellan Trafikförvaltningen och kommunen reglerar villkoren för ombyggnad av bussterminalen och provisorier under byggtiden. 5. Förpacknings- och tidningsinsamlingen I samrådshandlingen nämns att det vid Gröndalsvägen finns en återvinningsstation; detta är inte en komplett station utan är enbart två behållare för glasförpackningar. FTI önskar att det i detaljplaneförslaget ritas in en yta för återvinning; då det är naturligt att i anslutning till affärer även ha återvinning av förpackningar och tidningar som en service till dem som nyttjar centrumet och dessa affärer/butiker. I situationsplanen för centrumet som finns på Botkyrkas hemsida finns inritad en yta benämnd miljö, men något liknande (eller yta för återvinning) saknas (såvitt vi kan bedöma) på den detaljplan som ingår i samrådshandlingen. Kommentar: Utbyggnaden av Tumbacentrum förutsätter att återvinningsstationen flyttas. Den nya platsen kommer att lokaliseras i samband med detaljplanens genomförande. 6. Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbunds PM 609 Framkomlighet för räddningstjänstens fordon, bör beaktas i projekteringsarbetet, i syfte att säkerställa räddningstjänstens framkomlighet vid Gröndalsvägen och vid den nyskapade Tumbaterassen. Södertörns brandförsvarsförbund förespråkar sprinkler som en del i brandskyddet. Både som alternativ lösning när man gör avvikelser i det byggnadstekniska brandskyddet och som en del i brandskyddet i de fall där inga avvikelser förekommer. Både så kallade bostadssprinkler (t ex enligt SBFreglerna) i en- eller flerbostadshus och konventionella sprinkleranläggningar i

66 BOTKYRKA KOMMUN 20 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten andra byggnader utgör ett bra och kostnadseffektivt skydd mot brand och brandskador. I de fall kommande exploatörer är kända bör en diskussion ske mellan kommunen och dessa redan i detaljplanskedet för att underlätta en sprinklerinstallation samt minimera kostnaderna. Södertörns brandförsvarsförbund har inga ytterligare synpunkter angående risker än de som redan har beaktats riskanalysen. Kommentar till Södertörns Brandförsvarsförbund PM 609 är beaktat i trafikutredingen. Det finns tillräckligt med kapacitet i vattenledningarna för att möjliggöra sprinklers. Hur byggnaderna ska klara kraven mot brand (vilka krav) kommer att säkerställas i bygglovsskedet. 7. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ett förslag till detaljplan har tagits fram för del av Tumba centrum. Planområdet omfattar det befintliga busstorget och parkeringsområdet öster därom samt ytor i anslutning till Gröndalsvägen i söder. Detaljplanen syftar till att skapa större möjligheter att bygga ut centrumet med verksamhetslokaler och bostäder. Miljöenheten har följande synpunkter på planen: Fönster, ytterväggar och eventuella uteluftsdon bör dimensioneras så att trafikbullernivån inomhus i bostäder blir högst motsvarande Ljudklass B. Detta innebär att trafikbullernivån inomhus i boningsrum inte får överstiga 26 db(a) ekvivalent och 41 db(a) maximal ljudnivå. Angivna nivåer bör också uttryckligen stå i detaljplanebestämmelserna. Fläktbuller kan vara ett problem när bostäder byggs i närheten av t.ex. centrumtak med ventilationsanläggningar. Det är mycket positivt att man föreslår att använda gröna tak, fördröjningsmagasin för dagvatten, lagring regnvatten för att använda för bevattning samt överdäckning av busstorget, för att minska belastningen av förorenat dagvatten på nedströms liggande recipienter. Miljöenheten föreslår att uppgifter om grönytefaktor skrivs in i planbestämmelserna. Det är mycket viktigt att utreda luftföroreningsförhållandena i det busstorg som planeras att vara överdäckat. Det bör finnas möjlighet att öka ventilationen vid behov och att avluftning kan ske utan att skapa olägenhet för boende och besökare i Tumba centrum. Planområdet omfattar delvis områden som är markerade som s.k. aktsamhetsområde vad gäller risk för ras och skred, vilket bör utredas

67 BOTKYRKA KOMMUN 21 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten närmare. Föreslaget Miljöåtgärdsprogram kan vara ett lämpligt instrument för följa upp de åtgärder som föreslås för att minimera miljöpåverkan. Men för att nå framgång är det av yttersta vikt att programmet synliggörs och förankras såväl i den egna organisationen som hos blivande byggherrars och entreprenörers organisationer. Miljöaspekter Möjliggörande av bostäder i ett centrum med mycket god kollektivtrafik skapar förutsättningar för ett boende utan bilberoende, vilket är positivt när det gäller att begränsa utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Men i en tät bebyggelse i trafiknära läge riskerar andra miljöproblem att uppstå. De mest kritiska miljöaspekterna är buller, vatten, luftföroreningar och vibrationer. Miljöenheten har följande synpunkter: Flertalet av planerade bostadshus är utsatta för ibland mycket höga bullernivåer från väg- och järnvägstrafik. Det kollektivtrafiknära läget i centrum motiverar att avstegsfall görs från gällande riktvärden. I planförslag hänvisar man till avstegsfall B ska klaras. För att kompensera för den mycket bullerutsatta utomhusmiljön föreslås i underliggande bullerutredning att strängar krav ska ställas på ljudnivån inomhus; Ljudklass B ska klaras, i enlighet med Boverkets rekommendationer. Detta är ett krav som regelmässigt används i Stockholmsområdets centralare delar när man bygger i bullerstörda miljöer. Detta krav återfinns inte i planförslagets samrådshandling. Miljöenheten är av den åsikten att fönster, ytterväggar och eventuella uteluftsdon dimensioneras så att trafikbullernivån inomhus blir högst motsvarande Ljudklass B. Detta innebär att trafikbullernivån inomhus i boningsrum inte får överstiga 26 db(a) ekvivalent och 41 db(a) maximal ljudnivå. Angivna nivåer bör också uttryckligen stå i detaljplanebestämmelserna (alltså inte bara hänvisa till att Ljudklass B ska klaras). Tidigare nämnd bullerutredning tar inte upp ev. fläktbuller. Miljöenheten vill uppmärksamma på att detta kan vara ett problem när bostäder byggs i närheten av t.ex. centrumtak med ventilationsanläggningar. Miljöenheten ser mycket positivt på förslaget att använda gröna tak, fördröjningsmagasin för dagvatten, lagring regnvatten för att använda för bevattning samt överdäckning av busstorget. Dessa åtgärder förväntas minska både flöde och mängden föroreningar i dagvatten till Tumba ån. För att försäkra sig om att det verkligen blir gröna tak och planteringar, kan ett sätt vara att i planen skriva in vilken grönytefaktor som ska gälla. Miljöenheten betonar vikten av att utreda luftföroreningsförhållandena i det busstorg som planeras att vara överdäckat. Det bör finnas möjlighet att öka

68 BOTKYRKA KOMMUN 22 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten ventilationen vid behov och att avluftning kan ske utan att skapa olägenhet för boende och besökare i Tumba centrum. Planområdet omfattar delvis områden som är markerade som s.k. aktsamhetsområde vad gäller risk för ras och skred. Denna aspekt bör utredas närmare, förslagsvis i den geotekniska undersökning som föreslås. Risken för vibrationer bör utredas. I detaljplaneförslaget har flera miljöaspekter utretts i underliggande rapporter där det visats att olägenheter är möjliga att begränsa med rätt planering, utformning av bebyggelse och olika typer av åtgärder. Miljöenheten finner anledning att betona vikten av att i den fortsatta plan- och byggprocessen följa upp dessa intentioner. Föreslaget Miljöåtgärdsprogram kan vara ett lämpligt instrument för detta. Men för att nå framgång är det av yttersta vikt att programmet synliggörs och förankras såväl i den egna organisationen som hos blivande byggherrars och entreprenörers organisationer. Kommentar till Miljö- och hälsoskyddsnämnden Angående ljudklass B eller C, se svar till trafikverket. Angående fläktar, vibrationer och luftkvalitet, se svar till Länsstyrelsen Istället för att införa krav på grönytefaktor regleras dagvattenfrågan genom ett avtal. Där anges nivåer för hur mycket dagvatten som får släppas till det allmänna nätet. Risker för ras och skred beskrivs i ett geotekniskt PM som är bilagt till planhandlingarna. Som underlag till PM-et finns ett flertal geotekniska utredningar som tidigare tagits fram i området. Det är ett tillräckligt underlag för en geotekniker att konstatera; att marken är lämplig att bebygga, utan att behöva göra ytterligare markundersökningar. Där markförutsättningarna är som sämst förutsätts pålning, enligt PM-et. 8. Tekniska nämnden, vatten- och avlopp Verksamhetsområde: Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten- och avlopp. Ledningar: I marken under busstorget går kommunens huvudvattenledning för vatten och avlopp som försörjer stora områden runt Tumba centrum. Ledningar finns även i vägen längs med Gröndalsvägen. Vi ser inte idag att man har kunnat presentera hur man skall lägga eller flytta dessa ledningar i och med att busstorget skall flyttas samt att nya fastigheter skall byggas där ledningarna är idag. Att flytta eller ändra dessa ledningar är av stor risk för samhällsförsörjningen från stora områden runt Tumba centrum så en god planering är av

69 BOTKYRKA KOMMUN 23 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten största vikt för detta projekt. En förprojektering som visar på risker och hur dessa elimineras saknas. Det är av stor vikt att man tar hänsyn till hur drift och skötsel ska utföras framledes. Geotekniska förutsättningar: Marken i området består till största delen av lera med dåliga förutsättningar för ledningar, väg, infiltration och perkolation. Skall man ändra ledningarnas läge krävs det att man spontar eller på annat sätt förstärker hela området så banvall och väg inte kan flyttas, vilket i sin tur kan skada ledningarna. Det är av största vikt att man bygger utifrån ett drift- och underhållsperspektiv när ledningarna skall ändras annars kommer stora störningar att ske den dag ledningarna ska bytas för området. I de mer höglänta delarna mot Gröndalsvägen kan det däremot finnas bättre förutsättningar för perkolation. En geoteknisk utredning som visar på risker och hur dessa elimineras saknas. Dagvattenhantering: Avrinningen inom området sker idag till dagvattenledningar i bussterminalen som rinner österut via Tumba ån till Tullingesjön. De delar av området som planeras, består till största delen av hårdgjorda ytor, t.ex. busstorget, parkeringsytan och parkeringsdäck. Föroreningar från dessa ytor är omfattande om ingen rening sker, t.ex. av oljeprodukter, metaller, fosfor och kväve. Tumba ån har klassats till måttlig ekologisk status och god kemisk status medan Tullingesjön har klassats till god ekologisk status och god kemisk status. Dessutom rinner Tumba ån ut i vattenskyddsområde för Östra Mälaren samt Tullinge vattentäkt. En fullständig dagvattenutredning som visar på att man minskar flöde och föroreningar från området i erforderlig omfattning saknas. Kommentar: Ett va-avtal har upprättats inför granskningen av detaljplanen. Avtalet reglerar att en projektering och riskutredningar ska arbetas fram i samband med bygglovsskedet till ombyggnaden av den allmänna vatten- och avloppsledningen. Angående krav på dagvattenhanteringen, se kommentaren till miljö- och hälsoskyddsnämnden. 9. Utbildningsnämnden Sammanfattning Utbildningsförvaltningen anser att förslaget till detaljplan för del av Tumba centrum (sbf/2012:449) brister vad gäller att ta i beaktande att 300 nya bostäder också kommer att leda till en betydande ökning vad gäller efterfrågan på framför allt förskoleplatser men även skolplatser.

70 BOTKYRKA KOMMUN 24 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Mark för förskola på 4 avdelningar Vad gäller förskoleplatser så vet utbildningsförvaltningen att det krävs stora insatser och investeringar de närmaste åren för att klara att täcka behovet. Därför är det viktigt att det redan i planeringsskedet avsätts mark för att kunna bygga en förskola på fyra avdelningar i detaljplanen för Tumba centrum. Mark för nybyggnad av skola För att kunna göra mer tillförlitliga uppskattningar om behovet av eventuell nybyggnad av skola i detaljplanen för Tumba centrum, behöver kommunledningsförvaltningen ta med de 300 nya bostäderna i befolkningsprognoserna, som utbildningsförvaltningen kommer att ha som underlag för framåtsikt Det kan alltså behövas mark även för en ny skola i detaljplanen för Tumba centrum. Kommentar till utbildningsnämnden: Utbyggnadsbehov av skola eller förskola bedöms inte vara en planfråga utan kan hanteras i samband med kommunens lokalplaneringsgrupp. Tumba centrum är olämpligt för en kommunal förskola eftersom de inte klarar fastighetsenhetens krav på tillgång till lämplig utomhusmiljö. Däremot finns möjliga alternativ i närheten till såväl förskola som skola. Tunagården på Tumba gärde är t.ex. tom. Byggnaden är i dåligt skick men tomten kan nyttjas för att bygga en ny förskola. På Björkhaga skolan sydväst om Tumba planeras en renovering. I planeringen borde möjligheten ses över att skapa utrymme för en framtida utökning av antalet platser för att möte ett ökat elevantal från centrala Tumba. 10. Socialnämnden Socialförvaltningen önskar att det hade gjorts en hållbarhetskonsekvensbedömning (HåKB) då hade bland annat eventuella konsekvenser för andra centrum och hur utbyggnaden påverkar möjligheterna att klara de hållbarhetsutmaningar som kommunen fastställt kunnat diskuteras. Övergripande synpunkter Ett nytt modernare centrum inklusive nya bostäder kan öka Tumbas attraktivitet inom och utanför stadsdelen. Nya arbetstillfällen skapas såväl under projekteringen som när nya arbetsplatser tillkommer i centrum. Det ger även möjlighet till nytt företagande och kan även ge ny injektion till befintliga företag i hela Botkyrka. Det framgår dock inte av detaljplanen eller dess tillhörande utredningar om analys av behovet av större centrum gjorts samt analys av tänkbara konsekvenser för andra mindre lokala centrum i kommunen. Finns det risk att handel i det nya centrumet inte får tillräckligt kundunderlag? Om det hade gjorts en hållbarhetskonsekvensbedömning (HåKB) hade bland annat eventuella konsekvenser för andra centrum kunnat diskute-

71 BOTKYRKA KOMMUN 25 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten ras samt hur utbyggnaden bidrar till att nå de hållbarhetsutmaningar som kommunen fastställt. Likaså hade texten under rubriken Hållbar utveckling blivit fylligare och mer analyserande. Förändringar och konsekvenser Ett nytt centrum med bostäder kan öka tryggheten Att blanda bostäder och arbetsplatser ger en ökad rörlighet och ett folkliv under hela dygnet vilket ökar tryggheten. Det ger även en tryggare miljö vid bussterminalen. Det är bra ur trygghetssynpunkt att det är öppet mot KP Arnoldssons väg så att passagerare som väntar vid hållplatserna är synliga. Vi ser det positivt att utveckla såväl handel som bostäder i kollektivnära lägen samt att utnyttja redan exploaterade ytor för att minska att ta grönytor i anspråk. Det närmsta större rekreationsområdet är på andra sidan järnvägsspår. För att minska upplevelsen av barriär till rekreationsområdet kan krav behöva ställas på gestaltningen. Positivt är också att bygga bostäder som kan ge ett större underlag till befintliga skolor i området. Det är gångavstånd till såväl Tunaskolan som Björkhagaskolan. Skolvägarna är trygga till Tuna, men en trygg övergång för gående behöver ordnas vid förslaget till ny rondell vid Gröndalsvägen inte bara för skolbarn som ska till Björkhaga, utan för alla gångtrafikanter. Det är positivt med ett tillskott av nya bostäder men det är viktigt att det blir ett blandat boende; olika åldersgrupper men även hyresrätter och kanske några studentlägenheter. Att flytta till mer servicenära bostäder kan vara attraktivt för äldre invånare som inte längre orkar med att ha egna hus. Men det kan även vara attraktivt för yngre personer, barnfamiljer och yrkesverksamma som vill ha nära till kollektivtrafiken och till studier och arbete. Blandade upplåtelseformer kan komma att locka grupper som befinner sig i olika faser i livet vilket kan öka det sociala kapitalet i området. Även för personer som befinner sig utanför den ordinarie bostadsmarknaden ger ett tillskott av nya bostäder en chans att förändra sin situation. Socialförvaltningens senaste hemlöshetskartläggning från mars 2013 visar att 490 vuxna personer i kommunen är hemlösa. 280 barn bor helt eller delvis med föräldrar som är hemlösa. Dessa är i första hand i behov av hyresrätter för att lösa sin boendesituation. Socialförvaltningen ser Tumba centrum som ett område i Botkyrka där fler hyresrätter i form av flerbostadshus kan uppföras utan att det negativt påverkar målet med en blandad bebyggelse med varierande upplåtelseformer. Bland gruppen hemlösa bedöms 85 % klara av ett eget boende med eget kontrakt, vissa av dessa med boendestöd. Idag är flera av dessa placerade i boendelösningar såsom institution, hotell, vandrarhem som genererar höga kostnader för kommunen. Socialförvaltningen betalade ,1 miljoner kronor enbart för vandrarhem, härbärge och hotell. Då är ej institutionsboenden inräknade. Att bo fel exempelvis på ett hotellboende utan stöd när behovet är

72 BOTKYRKA KOMMUN 26 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten eget boende med boendestöd innebär att individen riskerar att fara illa i form av accelererande missbruk. Detta leder i sin tur till höga kostnader och lidande för den enskilde. Den främsta möjligheten att sänka dessa kostnader och skapa möjlighet för individer att bo rätt är att få tillgång till fler hyresrätter. Socialförvaltningen har idag 21 hyreslägenheter i Botkyrkabyggens bestånd att använda som jourlägenheter. Jourlägenheter är ett varaktigt behov inom förvaltningen för att kunna lösa akuta boendesituationer. När vi nyttjar hyreslägenheter för detta ändamål blockerar vi samtidigt dessa till att nå den reguljära bostadsmarknaden och de kan inte heller omvandlas till kommunkontrakt. Medel finns avsatta för att investera i bostadsrätter och därigenom hoppas vi framöver kunna fasa ut de jourlägenheter vi har och upplåta dem som hyresrätter. Socialförvaltningen kommer därför att titta på möjligheten att investera i bostadsrätter för att använda som jourlägenheter i de nybyggda hus som kommer att ha denna upplåtelseform. Socialförvaltningen driver idag tre särskilda boenden med totalt 30 lägenheter i fastigheten på Tumba torg 112, även den ägd av Citycon. I diskussioner med Citycon i februari i år kom frågan upp om vi kunde tänka oss att lämna dessa för att möjliggöra för kommersiella lokaler/vårdinrättningar att flytta in och att dessa tre boenden då skulle kunna inrymmas i de nybyggda husen längs Gröndalsvägen. Socialförvaltningen ställer sig positiva till detta då det skulle kunna resultera i mer anpassade lokaler för i första hand brukarna men även för medarbetarna. Rättigheter Det är svårt att i plankartan, situationskarta och bilderna i detaljplanen läsa ut hur det kommer att se ut när man står på torget och ska ta sig från en plats till en annan. Det kan finnas en risk att det blir svårt att orientera sig i området, exempelvis för boende och besökare som ska passera alternativt ta sig till bussar och tåg, exempelvis från Tumbaterassen. Detta kan lösas med tydlig skyltning och med tydlighet omkring passagerna i den fysiska miljön. I PM för mark och landskap står det att ledorden för gestaltningen bör vara lättorienterat och tryggt även detta bör följas upp i den fortsatta processen. Störningar Det är av stor vikt att de åtgärder som anges i trafikbullerutredningen verkligen genomförs och följs upp i genomförandet - för att minska skadligt buller för boende. I förslaget till detaljplan anges att en utredning gällande luftföroreningshalter ska genomföras. Viktigt att det blir av samt att frågan om eventuellt förhöjda halter kan lösas för att minska risk för centrumbesökare och pendlare.

73 BOTKYRKA KOMMUN 27 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Natur och park Det finns många idéer för trivsamma gårdar och grönska vid såväl torgen som bostadsgårdarna. Att skärma av gårdarna för att minska buller och vind samt ge en tydlig rumslighet är säkert bra, men vi ställer oss tveksamma till skärmar av glas. Det finns redan idag problem med glaskross vid busskurer. På gator och trottoarer där busskurerna finns är det lättare att få bort glaset, men om detta sker på bostadsgårdarna kan städning vara svårare vilket ger större konsekvenser. Detta kan t.ex. komma att innebära glas på gårdarna där barn leker. Ge möjlighet till lek på bostadsgårdarna är annars positivt, vilket även ger möjlighet till de boende att stanna till och mötas. En damm föreslås nära yta för lek med sand detta är inte bra ur barnsäkerhetssynpunkt. Om damm ändå planeras måste det lösas så inte barn som är ute på egen hand kan hamna i vattnet det behövs inte djupt vatten för att ett barn ska drunkna. Eventuellt planeras en mindre lekplats i den norra delen vid B4. Om denna lekplats öppnar upp även för barnfamiljer som besöker centrum skulle den kunna bli en ytterligare mötesplats i området. Teknisk försörjning Idag är det problematiskt och krångligt att passera Tumba centrum på cykel vilket beskrivs i trafikanalysen. I denna lyfts två alternativ fram hur detta skulle kunna lösas samtidigt som busstrafiken ska kunna fungera med sina hållplatser. Trafikanalysen har valt ett alternativ för ökad säkerhet med redogör inte på vilket sätt. Det framgår inte av skisserna, bilderna eller plankartan hur det kommer att lösas säkerhetsmässigt. Det finns risk för att det fortfarande kan bli svårighet och otydligheter hur man som cyklist ska passera centrumet och bussterminalen. Dessutom kan det finnas risk för kollisioner mellan cyklister och personer som ska till busshållplatserna och andra personer som besöker centrumet. Här krävs fysiska lösningar som minimerar risken för olyckor, tillbud och irritation. Den övre delen av Gröndalsvägen planeras som väg med blandade trafikslag på de gåendes villkor. Vi förstår att det är den lösningen som kan fungera bäst men det är ändå viktigt att det blir tydligt var personer ska gå även om det inte finns en trottoar. Vuxna kan hantera att röra sig och ha uppsikt över såväl cyklar och bilar men barn har inte den fysiska förmågan att vara uppmärksam eller att kunna bedöma avstånd och det gäller inte bara de minsta barnen. Vi ser positivt på att korsningen Gröndalsvägen/ Grödingevägen görs om till en rondell. Det är dock viktigt att göra en säker övergång för gående där. För att inte minska tillgängligheten till Tumba station för boende i andra delar av Tumba är infartsparkeringarna viktiga, vilka redan idag är hårt belastade. Många p-platser planeras enligt förslaget men de flesta är för centrum-

74 BOTKYRKA KOMMUN 28 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten besökare och boende. Det finns även förslag att bygga ett kontorshus eller hotell på nuvarande infartsparkeringen närmast centrum och att infartsparkeringen ska byggas in. Men om det blir ett stort kontorshus behövs p-platser för såväl de som arbetar där som för besökare. Det är bra att så många cykelparkeringar planeras vi förutsätter att de planeras utifrån normerna för trygga cykelparkering i kommunens cykelplan, vilket är en förutsättning för att de ska användas fullt ut. Övrigt Tiden för genomförandet av detaljplanen är 15 år. Om det planeras spårbunden tvärbana mellan Tumba och Alby kräver det planering av ytor för detta redan nu det vill säga möjliggör förnyelsen av Tumba centrum en framtida spårbunden trafik? Tumba centrum används av en stor del av Botkyrkaborna. Det kan ha varit svårt för många invånare att hinna ge sina synpunkter i just denna detaljplan då remisstiden är relativt kort och i anslutning till semestertider. Vid en annan tidpunkt hade man kunnat ha dialoger direkt i centrum för att nå så många grupper av Botkyrkabor som möjligt. Å andra sidan har Tumba centrum funnits med i dialogen kring översiktsplanen där många önskat fler bostäder och mer handel i Tumba. Vid en sådan stor förändring som Tumba centrum nu föreslås genomgå är det viktigt att invånarnas och centrumbesökarnas synpunkter tas till vara. Socialförvaltningen ställer frågan om det är möjligt att bemanna en utställning/information om förslagen i Tumba centrum under augusti månad för att använda tiden fram till nämndernas sammanträden för att ge fler kvinnor, män, flickor och pojkar i Botkyrka möjligheter att ge synpunkter på förslaget till utbyggnad? Kommentar: Istället för att ta fram en Hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) så beskrivs konsekvenserna i plan- och genomförandebeskrivningen och i bilagda utredningar. I plan- och genomförandebeskrivningen beskrivs olika hållbarhetsaspekter av den centrumutveckling som detaljplanen möjliggör. Beskrivningens huvudsyfte är dock att motivera de bestämmelser som finns i detaljplanen, vilket även begränsar beskrivningens innehåll och omfattning. Ett exempel på en olämplig bestämmelse är en som bestämmer vilka typer av lägenheter som bostadshusen ska innehålla. Det finns inget sådant lagstöd i PBL Det finns andra sätt att driva frågor som rör socialstyrelsens behov av lokaler, t.ex. att beskriva behovet för kommunens planeringsgrupp.

75 BOTKYRKA KOMMUN 29 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Under hösten har ett gestaltningsprogram tagits fram som tydligare visar hur Tumbaterrassen kommer att upplevas och hur fotgängare ska ta sig till och från terrassen. Angående vilka krav som kommer att ställas på, risker, buller och luft så läs kommentarerna till Länsstyrelsens yttrande. De miljöer som beskrivs i yttrandet angående lekmiljöer är på kvartersmark. De kommer att utgöra privata gårdar till de boende. Att dessa lekmiljöer utförs på ett säkert sätt regleras i BBR. I socialnämndens yttrandet förs även flera synpunkter fram på den tekniska försörjningen. Detaljplanen innebär varken att några infartsparkeringar försvinner eller tillkommer. Istället kommer ett antal förbättringar att genomföras för fotgängare och cyklister. Dessa ändringar innebär en innebär en mer tillgängligare knytpunkt för de som åker kollelktivtrafiken. Detaljplanen reglerar inte heller om Gröndalsvägen ska vara blandtrafik. Däremot föreslås ett gångfartsområde i trafikutredningen. Det innebär att oskyddade trafikanter ska kunna röra sig över hela trafikrummet. Det förutsätter och säkerställer att bilarna rör sig på fotgängarnas villkor. Att anvisa särskilda gångstråk skulle motverka syftet med ett gångfartsområde upprättades en stråkstudie på en spårförbindelse mellan bland annat Tumba och Alby. Stråket ska enligt studien gå parallellt och norr om järnvägen genom Tumba centrum. Förutsättningen att genomföra en förbindelse mellan Tumba och Alby påverkas inte av detaljplanen för Tumba centrum, som är lokaliserad söder om järnvägen. I samband med granskningen av detaljplanen kommer sakägare och allmänhet få ett nytt tillfälle att ta del och tycka till om detaljplanen för Tumba centrum. 11. Ägare till Trädgårdsmästaren 14 Jag äger Gröndalsvägen 20 och har tidigare pratat med er om arrenderade parkeringen som har 35 p-platser och möjliggör att lärare från SFI-skolan och kunder till Secondhandbutiken som drivs av Hela Människan, ni sa tidigare att detta har tagits till beaktande och kommer att lösas, dessa p-platser möjliggör att butik kan drivas där och skolan har många lärare, så för att hyresgästerna ska kunna verka i huset hoppas jag att detta löses även under byggtiden. Synpunkter skickade till er av Hela Människan: 1. Anslutning för kunder att lämna varor till butiken på plan ett, kortsidan av huset måste förändras jmf med förslaget. De måste gå att direkt från Gröndalsvägen komma dit

76 BOTKYRKA KOMMUN 30 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Parkeringar för våra kunder måste i närheten till butiken vara tillgodosedda 3. Stopp och avlämningsplats måste finnas utanför butiksingången 4. Parkering och tillgänglighet under byggtiden för våra kunder och besökare måste säkerställas. Kommentar till Ägare till Trädgårdsmästaren 14 Detaljplanen möjliggör en utbyggnad för bostäder på grusplanen där fastighetsägaren arrenderar 35 parkeringsplatser. Detaljplanens genomförande förutsätter att arrendet upphör av platserna. Ägaren till Trädgårdsmästaren 14 kan samråda med exploatören om att hyra parkeringsplatser eller använda de platser som finns i centrumets parkeringshus. För besökare kan centrumets parkering nyttjas. I samrådsförslaget till detaljplan föreslogs en ny gemensam infart till den planerade bostadsbebyggelsen och den befintliga verksamheten inom Trädgårdsmästaren 14. Granskningsförslaget är nu omarbetat så att infarten till verksamheten förblir oförändrad efter detaljplanens genomförande. 12. Bostadsrättsföreningen Apotekaren 3 Detta yttrande lämnas av styrelsen för Bostadsrättsföreningen Apotekaren 3, som är berörd av den föreslagna detaljplanen för Tumba centrum. Styrelsen ser med oro på planerna för höghusliknande bebyggelse vad gäller påbyggnaden av parkeringsdäcket och byggandet av punkthuset väster om parkeringsdäcket. De negativa konsekvenserna för en stor del av de boende i Apotekaren 3 framgår av den solstudie som ingår i samrådshandlingen. Höjden på de planerade nybyggnaderna innebär dramatiskt ökad skuggning för hälften av lägenheterna i Apotekaren 3. Samma boende riskerar också att drabbas av kraftigt ökad insyn. Skuggningen och insynen innebär för dessa en avsevärd försämring av boendemiljön. Styrelsen i Apotekaren 3 ställer sig frågande till behovet av att bygga nytt så nära och så högt att så många drabbas av ökad skuggning och sämre utsikt. Dessa försämringar innebär i sin tur att värdet på fastigheten Apotekaren 3 och föreningens lägenheter riskerar att minska. Styrelsen välkomnar den övergripande ambitionen att utveckla Tumba centrum. Styrelsen ställer sig dock frågande till att det i detaljplanen talas om fantastisk utsikt i planerade bostäder samtidigt som befintliga bostäder tvingas offra både utsikt, dagsljus och solsken. Att prioritera boendemiljön i nybyggen på bekostnad av boendemiljön i befintlig bebyggelse är inte rimligt. Därför bör påbyggnaden av parkeringsdäcket och byggandet av punkthuset inte genomföras enligt det förslag som nu ligger.

77 BOTKYRKA KOMMUN 31 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Kommentar bostadsrättsförening Apotekaren 3 Utbyggnaden av centrumet förutsätter att det tillkommer parkeringsplatser enligt en parkeringsnorm som är upprättad i samband med detaljplanen. För att få ett bra trafikflöde genom Tumba så bör dessa platser vara samlade i ett parkeringshus. Därför behöver parkeringshuset uppföras med ytterligare två däck på det befintliga p-däcket. Enligt bygglov till befintligt p-däck är plushöjden till det övre däcket 22,5 och med väggar blir det en totalhöjd av 23,5 meter. Enligt gällande detaljplan från 1993 så har det befintliga p-huset en outnyttjad byggrätt, planen medger en totalhöjd på 26 och 29 meter över grundkartans nollplan för det norra respektive det södra däcket. Hur förutsättningar för solljus kommer att förändras för Apotekaren har tydliggjorts i bilagd skuggstudie som har bilagts till detaljplanen. Inskränkningen av ljus och utsikt kompenseras till viss del av att gestaltningsbilagan och detaljplanen ställer krav på parkeringshusets fasad mot intilliggande bostäder. Under hösten har representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen och exploatören träffas styrelsen från bostadsrättsföreningen. En slutsats av mötet var att tillfarten söder om huset till det intilliggande parkeringsdäcket även används som infart till bostadshuset. In- och utfarten mot Gröndalsvägen kommer att behållas för de boende. 13. Bostadsrättsföreningen för Tumba torg Bostadsrättsföreningen Tumba torg ligger i direkt anslutning/ovanpå nuvarande Tumba Centrum. Vi bildades genom en 3D avstyckning från Tumba Centrum. Vi kommer på olika sätt bli direkt berörda av omvandlingen av Tumba centrum och är därför sakägare. Vi har idag parkeringstillstånd för 28 parkeringar på övre parkeringsdäck. Vår utemiljö/trädgård ligger ovanpå centrum och i anslutning till ett gångstråk till pendeltågstationen. De flesta av oss använder Tumba centrum som vårt centrum och gör huvuddelen av våra inköp i dess butiker. Vi ser därför positivt på möjligheterna till ett utbyggt centrum med fler affärer. Vi vill dock framföra några farhågor inför ombyggnaden som vi vill att Samhällsbyggnadsförvaltningen beaktar: Ombyggnaden vid ingången till stationen vid Tumba Torg 104 som finns antydd i materialet förtydligas. Vi har stort behov av en förändring av situationen vid denna ingång där det ofta förekommer stora störningar för de boende i vårt hus. Vi vill gärna vara mer delaktiga vid diskussionen av utformningen av denna ombyggnad eftersom den är i direkt anslutning till vårt hus. Solstudien som finns i samrådsmaterialet tyder på att våra hus och vår gård efter nybyggnationen inte får något direkt solljus. Vi vill att man funderar en gång till på antalet våningar på de nya husen.

78 BOTKYRKA KOMMUN 32 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Vi som boende i Tumba Centrum behöver tillgång till parkeringsplatser både under och efter ombyggnaden. Den besvärliga trafiksituationen vid utfarten från centrum löses i samband med ombyggnationen. Det gäller både korsningen Gröndalsvägen/ Grödingevägen och utfarten mot KP Arnoldssonsväg. Vi tror inte på den föreslagna lösningen i den korsningen mot KP Arnoldssons väg då köer kommer skapas som även skapar stopp i den föreslagna inre rondellen. Vi tror att en gemensam rondell för båda dessa korsningar är den bästa lösningen. Kommentar till bostadsrättsförening Tumba torg: Efter samrådet har representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen och exploatören träffas styrelsen till bostadsrättsföreningen i Tumba torg. Där redovisades ett bearbetat förslag till utbyggnad av centrumbyggnaden för att möjliggöra en ny entré mot Tumbatorg. Detta förutsätter ett utbyte av mark mellan Citycon och bostadsrättsföreningen. Till mötet redovisades även en ny skuggstudie som visade att bostadsrättsföreningen knappt påverkas. Studien är bilagd till detaljplanen. Bostadsföreningens tillgång till parkeringar påverkas inte av detaljplanens genomförande. Därmed är det inte en planfråga, utan en fråga mellan Citycon och föreningen. I samband med planutredningen har en omfattande trafikutredning tagits fram. I utredningen finns en föreslagen förändring av den befintliga trafiksituationen vid korsningen av KP Arnoldssonsväg, Gröndalsvägen, Gröndalsvägen och infarten till ett parkeringsdäck. Denna lösning har prövats i en trafiksimulering och kommer enligt simuleringen att ge ett mycket bättre trafikflöde. Föreningens yttrande föreslår en alternativ lösning; en gemensam rondell för alla fyra trafikströmmar. Detta skulle vara alltför ytkrävande. I norr begränsar järnvägsvallen en större trafiklösning och i väster ligger kulturparken. 14. Ägare till bostadsrätt inom Apotekaren 3, adress Gröndalsvägen 1, Bra med fler cykelbanor, ju fler desto bättre. Även cykelparkering vid centrum är bra. Långsam genomfart på Gröndalsvägen är bra. Det redan befintliga parkeringsdäcket är anskrämligt under stor del av året, nämligen när inte lövverk fångar blicken och döljer betongen. Jag önskar att detta får en rejäl uppmärksamhet, då det annars fortsätter vara en slumbaksida på en bättre fasad. Väldigt mycket av grönskan som finns nu, verkar försvinna i det nya förslaget, vilket är en stor förlust. Ett bostadsområde ska vara attraktivt även för

79 BOTKYRKA KOMMUN 33 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten själen. Att se gröna träd genom fönstret ger oss välbefinnande/bättre arbetsresultat på jobbet. Det har forskning visat. Därför är det angeläget att spara maximalt antal träd och plantera grönska. Exempelvis täcka parkeringsdäcket med grönska. Det går om man vill och kan bli ett under av nyskapande, inget svårt alls. Låt för all del så många träd som möjligt stå kvar. Grönskan är oersättlig!! Tänk på att skapa utrymmen för stadsodling både högt och lågt, inte bara dekoration. Med tanke på trygghet, trivsel och arbetstillfällen i många olika typer av parkarbeten under hela året, förordar jag stationära park-arbetare. Vi behöver praktiska arbeten åt de många som av olika skäl inte kan tillägna sig teoretiska yrken. Centrumet ska vara till för människor och människor ska beredas trivsel här. Förbiser politikerna sådana infallsvinklar är det andras skyldighet att realisera dessa, anser jag. Varför inte en yrkesskola / avancerad praktikplats inom all fastighetsskötsel?! Bisträckning åt äldre är ett nisch-område som behöver utvecklas i samhället. Mänsklig misär finns framför oss om hörnet. I utställningens datorbilder och skisser ser man inte hur högt de olika byggnaderna reser sig i förhållande till varandra och i förhållande till befintlig bebyggelse. Med den kuperade terrängen vi har här är det mycket svårt att göra sig en bild av hur konsekvenserna blir, även för oss som bor här. Det är fräckt gentemot befintliga hyresgäster och ägare att nonchalera. Ingen vinner något på detta. När man alltså vill se hur mycket av solljuset som de två tänkta nybyggnaderna (B10 och B11) rakt söder om det befintliga parkeringsdäcket i centrum skulle komma att lägga beslag på så går det inte. Inte ens på den bild som avser visa skugg-förhållandena på vårdag-jämningen. Man får intrycket att allt kommer i skuggan. Tillsammans med ett parkeringsdäck som hotar höja sig åtskilliga meter ovanför nuvarande högsta yta, så är det ytterst dåliga perspektiv. Min balkong vetter åt öster, så jag vet precis vad jag talar om. Så gott som allt solljus avskärmas alltså sannolikt, till stort men för alla redan befintliga bostadshus runt parkeringsdäcket. Vi som har balkonger vill kunna använda oss av dem på samma sätt som tidigare. Från Gröndalsvägen 1 med balkong i öster försvinner solen redan med nuvarande byggnader runtomkring. Den begränsningen räcker långt, tycker jag. Är det själva centrumbyggnaden man vill fokusera på, så behövs inte B10 och B11. De sticker dessutom fram mycket nära vägen, vilket får anses innebära risk. Varför inte en låg byggnad som tillåter många träd runtom! Att det lilla området söder om parkeringsdäcket behöver en lyftning är jag starkt medveten om. Ett klart bättre alternativ är självklart möjligt. Små trivsamma, ev. stenlagda stigar med trappor, omgivna av grönska o blommor är trevliga och

80 BOTKYRKA KOMMUN 34 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten funktionella för lokalboende. Det uppmuntrar jag, t.ex. utmed västersidan av parkeringsdäcket, upp över tänkta innergården vid B10 o B11och vidare uppåt Gröndalsvägen på norra sidan. Med rejält tilltagna parkeringsutrymmen under B 7-9 utmed Gröndalsvägen, borde inte parkeringsdäcket behöva höjas. Man tänker sig kunderna ur kretsen omstigande från ena kollektiva trafiken till den andra. Vilka bilburna vill överge Kungens Kurva o Heron City? Inte en chans. Det stora utbudet kan inte matchas av nya Tumba centrum. Vi får förstå att vi svenskar nog peak - konsumerar för närvarande. Vi har det mycket bra, på vilket sätt skulle vi förhöja vår konsumtion? Second hand, reparation och återanvändning på nya sätt är en trend i kommande. Låt oss satsa på mysig centrumbyggnation och att förbättra befintlig miljö. Att ytterligare maximera konsumtionen är inte ens önskvärt. Det är bra som det är. Solpaneler på alla taken är ett måsta för att begränsa koldioxidutsläppen från nya Tumba centrum, annars visar ni en bakåtsträvande hållning. Även grönytor på tak med växter som tar upp dagvatten är självklart. Detta på tak som syns från balkonger. Och ju mer växter på och runt parkeringsdäcket är också självklart. Odlingskragar, gröna partier, klängerväxter o städsegröna växter vill vi ha lite överallt. Tänk stort och tänk framåt, men gör det i människornas tjänst. Jag ser fram emot en ny utställning i höst där mina önskemål visas upp! Kommentar: Se kommentar till yttrandet från bostadsrättsföreningen till Apotekaren. 15. Ägare till hyresrätt inom Trädgårdsmästaren 12, Gröndalsvägen 16 Vi som bor i centrala Tumba vet idag hur mycket trafik det är nu runt centrala Tumba. Det är mycket olyckligt att då bygga fler våningar på P-garaget. Med fler bostäder kommer bilismen ytterligare att öka. Fler flyttar också ut till Grödinge och dessa kommer att stanna på vägen hem för att handla i Tumba Centrum. Blir det dessutom fler affärer så kommer fler från Tullinge att åka hit. Jag har inget emot utbyggnaden men trafiken kommer att bli kaosartad. Bygg istället att nytt P-garage på tomten bortom Tumba Köpcentrum där Dalskolan och vuxenutbildningen en gång låg. Den tomten står ju tom nu och bygg en monorälsbana från P-garaget och rätt in i nya Tumba Centrum. Ni kommer att få besökare från när och fjärran som vill se på denna idé. Använd istället P-garaget i Tumba till de som bor där, nya och gamla (läs om Berjet ett kvarter i Örestad utanför Köpenhamn). Det övre garageplanet kan man göra om till en trevlig park.

81 BOTKYRKA KOMMUN 35 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Jag förstår inte att ni 2013 satsar på bilismen, lär istället hur man gör ute i Europa där man försvårar för bilismen och istället satsar på kommunala färdmedel (Läs gärna om Freiburg i västra Tyskland). Det är dags för Botkyrka Kommun att bli Långt ifrån lagom. Gör något nytt, våga, Botkyrka kan vara först. Nu har vi chansen. Inne i centrum behövs också en plats (Scen) där Botkyrkas föreningar kan få gör reklam för sig. Botkyrka har ett mycket rikt föreningsliv med mycket ideellt arbetande mäniskor. Ge de en plats i nya centrumet. En plats även för kulturskolans elever, Alby Fejm etc. Jag vädjar, tänk er för innan ni fyller upp Tumbas centrala delar med bilar, det som forskare och politiker säger måste minska. Kommentar: Detaljplanen ställer låga krav på att ordna parkeringsplatser och ställer även krav på att ordna cykelplatser. De låga kraven beror på läget, med god tillgång till kollektivtrafik och lokal service. För att gynna fotgängare och cyklister kommer flera kopplingar att bli genare och attraktivare, vilket ökar chansen att fler väljer bort bilen. Samtidigt behöver vi ha ett centrum och bostäder som klarar konkurrensen i marknaden, vilket förutsätter tillgång till parkeringsplatser. 16. Hyresgästföreningen i Botkyrka Salem Vi har fått ta del av förslaget till detaljplan för del av Tumba Centrum vad gäller att däcka över delar av buss torget och det tror vi på. Och att få in 300 lägenheter på den föreslagna ytan det tror vi även på men vi tror att en del av de här byggda lägenheterna kommer att få en del av vad man inte vill ha nämligen störning från både den spårbundna och den gatudrivna trafiken. Vi tror att det trots allt finns så mycket mark i Botkyrka att bygga på så att man inte behöver förtäta Centrum på det här viset och sättet. Kommentar: Se kommentaren till yttrandet av Länsstyrelsen och Trafikverket angående synpunkter om bebyggelsens lämplighet ur ett bullerperspektiv. 17. Tumba Missionsförsamling/Centrumkyrkan Centrumkyrkan ligger i anslutning till centrum och kommer p.g.a. kyrkans läge bli direkt berörd av föreslagen förändring. Centrumkyrkan är därför sakägare. Tumba missionsförsamling Centrumkyrkan har inget att invända mot att en förändring av centrum sker. Vi är en kyrka i centrum och vill dela människors vardag och livsvillkor. Att kyrkan, om möjligt, blir än mer centralt i Tumba är glädjande. Vi bedriver ett omfattande arbete bland unga och äldre. Förutom gudstjänster varje söndag används kyrkans lokaler mycket av andra grupper. Det flödar av liv största delen av dagarna och kvällarna.

82 BOTKYRKA KOMMUN 36 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Musikgrupper, AA, scoutverksamhet, ungdomsverksamhet, dagledigträffar och stor äldreverksamhet. Församlingens pastor och ungdomsledare har också ett brett kontaktnät med människor som söker deras tjänster. Vi vill dock påtala och göra samhällsbyggnadsförvaltningen uppmärksam på att: Äldreverksamheten ökar kontinuerligt och många av de besökande har behov av transport till och från kyrkan med färdtjänst. Det är därför av yttersta vikt att möjligheten att komma direkt till kyrkans entré inte hindras. Dessutom sker det kontinuerligt förrättningar i kyrkan, t.ex. begravningar, vilket innebär att också dessa transporter måste komma fram. Centrumkyrkan ska även fortsättningsvis kunna använda de två parkeringsplatser som ligger på vår mark och som används av kyrkans anställda. l det fall utfarten inte kan lösas på ett tillfredställande sätt ska två andra platser beredas kyrkan i dess omedelbara närhet. Det är en mycket besvärlig trafiksituation vid de olika in- och utfarterna från centrum, speciellt korsningen Gröndalsvägen och KP Arnoldssons väg. Vi förväntar oss en helhetslösning som också innefattar trafikfrågorna. Efter samrådet har Missionskyrkan kommit in med ett tillägg. Kyrkan har behov att bygga ut sin församlingslokal vilket inte är möjligt enligt gällande detaljplan. Därför efterfrågas en utökning av planområdet för att möjliggöra utbyggnaden av församlingslokalen. Kommentar till Missionskyrkans yttrande: Detaljplanen begränsar inte tillgängligheten till centrumkyrkan. De två platserna som kyrkan har anlagt med utfart mot Gröndalsvägen kan flytttas så att de kan nås via infarten från vägen väster om byggnaden. Angående frågor om korsningen KP Arnoldssons väg och Gröndalsvägen så se kommentaren till bostadsrättsföreningen Tumba torg. Centrumkyrkan har fått sitt kompletterade yttrande besvarat med ett brev, med följande innehåll:

83 BOTKYRKA KOMMUN 37 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten "Tumba Missionsförsamling/Centrumkyrkan har i ett kompletterande yttrande till förslag till ny detaljplan för Tumba Centrum framfört önskemål att utöka planområdet så att en ökad byggrätt kan skapas på fastigheten. Kommunen har lovat att pröva detta i det fortsatta planarbetet. Som underlag för detta har kommunen erhållit idéförslag utarbetat av Nyréns Arkitektkontor. I kommunens projektplan för de närmsta åren ska ett planarbete påbörjas under 2014/2015 för området runt Grödingevägen för att pröva kompletterande bostadsbebyggelse. I det arbetet kommer också Centrumskyrkans fastighet att beröras. I ett sådant planarbete kan ert behov prövas utifrån en helhet vilket också kan ge förutsättningar för och större frihet till andra utbyggnadsmöjligheter än det som hittills har redovisats från Nyréns. Kommunen har prövat förutsättningen för en utökad byggrätt enlig ert förslag. Centrumkyrkan har ett stort arkitektoniskt värde. En utbyggnad bör ske med stor varsamhet vilket kräver en mer noggrann avvägning med tydliga bevaranderegler. Även intilliggande bostadshus som är uppfört samtidigt som Centrumkyrkan har ett sådant värde. Att då rycka loss en del av en helhet känns inte rätt. Med den tidplan som för närvarande gäller för Tumba Centrum så kommer kommunen inte att på ett tillfredställande sätt klara av att pröva ert utbyggnadsbehov i den detaljplanen. Kommunen föreslår att Centrumkyrkans utbyggnadsbehov prövas vid kommande planläggning som redovisats ovan. Då skapas förutsättningar för en helhetsprövning som också ger ett bättre långsiktig hållbar lösning." 18. Svenska kraftnät Svenska Kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Svenska Kraftnät vill ändå upplysa om att vi har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Fortum, utreda en helt ny struktur för Stockholmsregionens elnät. Utredningen går under namnet Stockholms Ström och har resulterat i ett femtiotal stora och små projekt som när de genomförs leder till ett elnät som säkrar elförsörjningen i regionen för en lång tid framöver. Projekten innebär att drygt 20 kommuner kommer att beröras av nybyggnationer och ombyggnationer där en del befintliga luftledningar kommer att rivas och nya anläggningar kommer att byggas.

84 BOTKYRKA KOMMUN 38 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Södertörns fjärrvärme Om kommunalmark överförs till kvartersmark, ska befintliga fjärrvärmeledningar skyddas genom införande av u-område på detaljplanen, samt att kommunen medverkar till upprättande av servituts- eller ledningsrätts- avtal, med ny fastighetsägare. Eventuell flytt av fjärrvärmeledning bekostas av beställaren. Vid projektering och byggstart ska byggaren ta kontakt med Södertörns Fjärrvärme AB för dokumentation och utsättning av fjärrvärmeledningar. Södertörns Fjärrvärme AB har ingen erinran. Södertörns Fjärrvärme föreslår att uppvärmning sker med vattenburna system som kan ansluta till fjärrvärmenätet. Södertörns Fjärrvärme AB har fjärrvärme i området Tumba Centrum är ansluten till fjärrvärme. Kommentar: Vilken teknik eller leverantör av värme som kommer att handlas upp i samband med planens genomförande är ingen planfråga. Det är en förhandlingsfråga mellan Södertörns fjärrvärme och exploatören. 20. Skanova Skanova har markförlagda telekablar inom området. Se bifogad kartbild Generellt så önskar Skanova att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i sina nuvarande lägen för att undvika de olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Vidare så förutsätter Skanova att de kostnader som uppstår vid en eventuell flytt bekostas av den som initierar flytten. Om så önskas kan läget för ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas i planeringsunderlaget. Vänligen kontakta Vattenfall Vattenfall Eldistribution bedriver en verksamhet och bygger en infrastruktur som bidrar till att skapa förutsättningarna för vårt moderna samhälle. Det är en uppgift som anses så viktig att vi tillägnats möjligheten att driva fram denna infrastruktur med hjälp av koncession för att möta den anslutningsplikt vi har. Vi har därmed rätten och skyldigheten att för denna, gentemot tredje man farliga verksamhet, säkerställa att verksamheten kan bedrivas säkert, tillförlitligt och effektivt. Detta för att Vattenfall på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el. Vi ska därför bevaka denna rätt och skyldighet och kräva att annan verksamhet håller adekvata avstånd till våra anläggningar eller konstruktivt bidra till att minska risken för att verksamhetens mål ej kan uppnås. Vi bedömer därför med hjälp från verksamhetens olika delar de medgivanden och krav som kan ställas på annan verksamhet eller exploatering i vår närhet.

85 BOTKYRKA KOMMUN 39 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten För att uppnå tidigare nämnda mål behöver vi, för att kunna garantera en kvalitativ elförsörjning, kunna få den markåtkomst som krävs vid exploatering. Ledningar tjänar regelmässigt allmänt ändamål vars tillgodoseende för kommunen självt utgör ett viktigt intresse. Vattenfalls behov för att möta den samhällsutveckling som sker kräver markåtkomst enligt lag. Vattenfall ser för närvarande med oro på den utveckling där markåtkomsten försvåras vilket leder till ett ineffektivt ledningsnät med låg kvalitet, strömavbrott och försenade nyanslutningar för tredje man. Vattenfall önskar sig därför en mycket mer konstruktiv dialog där vi tillsammans med kommunen kan trygga den elförsörjning som kommunens invånare har rätt att kräva. Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, turkos linje = 20 kv högspänningsledning, blå linje = 0,4 kv lågspänningsledning. Heldragna linjer är luftledningar och streckade linjer är markförlagda kablar. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. Vattenfall uppmärksammar att e-område utmärkt med beteckningen E(PB) enligt plankarta för rubricerad detaljplan; dels ytmässigt är för litet för placering av nätstation och dels beskskriver att marken kan användas som anslutning för intilliggande användningsområden för bostäder och parkering. Vattenfall yrkar därför på att ytan justeras enligt bifogad skiss och att e-området endast tillåter placering av transformatorstation. Vattenfall bedömer att ytterligare ett antal e-områden om 10x10 meter kommer att krävas om detaljplanens förutsättningar skall kunna mötas med ett driftsäkert och kvalitativt elnät. Vattenfall bedömer dessutom att u-områden kommer att krävas i kvartersmark. Vattenfall yrkar därför på att dessa e- och u-områden medtages i detaljplanen enligt bifogad skiss. Vattenfall har två nätstationer i området vilka är placerad på ett sådant sätt att de kommer att vara i vägen för planerad bebyggelse. Vattenfall yrkar därför på att avtal ska skrivas med kommunen och fastighetsägaren för att reglera kostnader för ersättning av dessa stationer samt uppförande av nya nätstationer på grund av planerad bebyggelse enligt rubricerad detaljplan. Avtal ska skrivas och undertecknas innan detaljplanen antas, i annat fall kommer Vattenfall se sig tvingad att överklaga detaljplanen. Eventuell flytt/förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. Kommentar: Detaljplanen förutsätter att befintlig elstation rivs. Två lägen har studerats för att ersätta den befintliga stationen. Den ena stationen byggs in i det befintliga parkeringsdäcket. Den andra stationen byggs in i den planerade utbyggnaden

86 BOTKYRKA KOMMUN 40 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten av centrumet, vid den inbyggda utrymmet för lastning och lossning av varor och återvinning. 22. Syvab Planen berör ej Syvabs anläggningar i området. Noterar minskad förekomst av dagvatten i detaljplanen vilket är positivt ur bolagets synpunkt och i linje med strategierna i ReVAQ-arbetet. 23. Botkyrka Pingstförsamling Med tanke på att samrådstiden sammanfaller med de tre sommarmånaderna, förbehåller sig församlingen att eventuellt återkomma med ytterligare synpunkter när vår styrelse haft sitt första sammanträde efter sommaren. Vi vill också hänvisa till vår spontanskrivelse den 30 maj, där vi bland annat påpekade att förslaget tagits fram utan vår samverkan, trots att vi alltså funnits som fastighetsägare i centrum sedan cirka 35 år. De synpunkter som där framställdes kvarstår. Vi bifogar fyra skisser som visar dels befintlig situation, dels situation enligt förslaget till detaljplan. Befintlig situation Pingstkyrkan ligger i norrsluttningen vid Gröndalsvägen 9. Byggnaden har anpassats till sluttningen och har sitt huvudplan i nivå med Gröndalsvägen. På huvudplanet finns kyrksalen med biutrymmen. I sluttningen mot norr finns två fullt dagsljusbelysta suterrängvåningar, som innehåller församlingslokaler för bland annat ungdomsverksamhet, konferenser, fester, kontor för de anställda etcetera. Alla publika lokaler har flödande dagsljus och fria utsikter mot norr. I väster gränsar kyrkobyggnaden mot ett obebyggt skogsparti i Gröndalsslänten, i öster och nordost finns ett par mindre byggnader i tre plan. Byggnaden har ett öppet och skyddat läge med värdefulla, fria, utblickar. Detta har stor betydelse för den verksamhet som bedrivs i byggnaden och var ursprungligen en stark bevekelsegrund för etableringen på denna plats. Byggnadens användning Den av Botkyrka pingstförsamling självfinansierade kyrkan, som invigdes i mars 1980, byggdes inom den då gällande detaljplanen. Kyrkan används för gudstjänster, barn- och ungdomsverksamhet, sång- och musikevenemang, seniorträffar och annan verksamhet både av församlingsmedlemmar och andra Botkyrkabor. Församlingen har cirka 700 medlemmar och antalet årsbesök är uppskattningsvis cirka Församlingsvåningen används för bröllops-, födelsedags och andra fester.

87 BOTKYRKA KOMMUN 41 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Konsekvenser av föreslagen detaljplan Tumba centrum förslås få en kraftig utbyggnad med ny bussterminal integrerad med ett flervåningscentrum för kommersiella och kulturella ändamål. Ovan centrumblocket föreslås ett antal höga bostadshus. Kyrkobyggnaden blir helt instängd av den nya bebyggelsen - de närmaste husen är oproportionerligt höga. De fria utblickarna mot norr blockeras effektivt av den höga centrumbebyggelsen, som enligt föreslaget kan bli betydligt mer kompakt än de smäckra teckningar som bifogats planen. Skogspartiet i väster ersätts av bostadshus högre än kyrkan och den låga bebyggelsen i öster ersätts också av höga bostadshus. Gröndalsvägen höjs och läggs i en slinga som gränsar till kyrkans östra fasad. I detaljplaneförslaget påstås att "I söder får Pingstkyrkan en framträdande position med en anslutning till torget". Enligt förslaget blir det endast det översta planet som når upp till torgets nivå. Pingstkyrkan blir avskild från torget av ett djupt schakt i norr samt i öster av ett schakt mot den nya Gröndalsslingan. Istället för fria utblickar begränsas nu synfältet av höga betongväggar. Yttrande över detaljplanen Botkyrka pingstförsamling kan inte acceptera detaljplanen. Ett genomförande skulle göra det omöjligt att bedriva dagens verksamhet. Byggnaden kan svårligen användas för andra ändamål och förlorar därmed sitt ekonomiska värde. Botkyrka pingstförsamling kräver därför att detaljplanen dras tillbaka för en djupgående omarbetning för att bevara kyrkobyggnadens förutsättningar och kvalitet. Vid denna bearbetning måste stor uppmärksamhet ägnas åt befintliga förhållanden i nivåer. I redovisningen av detaljplanen finns en besvärande brist på sektionsstudier. Till yttrandet är flera sektioner bifogade som visar hur utbyggnaden av centrumet skymmer utsikten. Komplettering till yttrandet inskickat den 10 september 2013 Inför samrådstiden påbörjades en dialog mellan representanter från Pingstkyrkan, från Samhällsbyggnadsförvaltningen och från exploatören. Dialogen pågick under samrådet och har fortsatt under hösten Den 10 september har Pingstkyrkan lämnat illustrationer som visar hur deras kyrka påverkas av genomförandet av detaljplanen. Illustrationerna visar även ett förslag om hur kyrkan kan byggas ut. Förslaget visar även hur centrumet kan byggas ut på ett sätt som beaktar utblickarna från kyrkans lokaler. Det planerade punkthuset B1 skymmer sikten från kyrkans altarfönster. Enligt kyrkans representanter har det en symbolisk betydelse att bevara utsikt över himlen vid gudstjänsterna. Detta kan uppnås genom att husen

88 BOTKYRKA KOMMUN 42 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten flyttas femton meter österut, som benämns i situationsplanen med B1, B2 och B3. Byggrätten på Tumbaterrassen ska sänkas från +21,6 över samhällets nollplan till +19,3 så att kyrkan inte hamnar i ett hål. Kyrkan ges en ny entré till församlingslokalen direkt från Tumbaterrassen. Även och terrassen sänkts och hus flyttas så innebär utbyggnaden av Tumbaterrassen att suterrängplanet skuggas och att utblickar därifrån försvinner. Dessa lokaler behöver ersättas med nya. Pingstkyrkan har tagit fram ritningar på en utbyggnad till kyrkan med nya lokaler. Genomförandet av denna utbyggnad innebär att kopplingen mellan Tumbaterrassen och Gröndalsvägen behöver skjutas 5,5 meter österut. Det påverkar och begränsar även den föreslagna byggrätten öster om kopplingen, som benämns med B4 i situationsplanen. Bilden överst visar kyrkans norra fasad efter den föreslagna utbyggnaden. Bilden nedan till vänster visar utbyggnadens omfattning med förslag till ny entré och koppling mot Tumbaterrassen. För att bevara utblickarna från kyrkans församlingslokal behöver hus B1-B3 omlokaliseras femton meter österut, enligt bilden nere till höger. Pingstkyrkan vill ha en ekonomisk ersättning för kostnaden att genomföra den föreslagna utbyggnaden. Sedan denna begäran dök upp på agendan övergick dialogen i en förhandling mellan Pingstkyrkan och exploatören. Varken dialogen eller förhandlingen innebär att parterna har nått samsyn om hur detaljplanen bör utformas. Pingstkyrkan har framfört sin ambition

89 BOTKYRKA KOMMUN 43 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten att överklaga planen och begära planskada om den planerade utbyggnaden inte anpassas till den intilliggande kyrkobyggnaden. Kommentar: Detaljplanen har ändrats för att medge den utbyggnad som Pingstkyrkan föreslår. Detaljplanen säkerställer även en möjlighet för kyrkan att utöka tomten och anpassa den till den planerade terrassen, som kommer att avgränsa kyrkans tomt. Att ändra nivåerna på Tumbaterrassen är inte möjligt med hänsyn till våningshöjderna i centrum och med hänsyn till behovet av fri höjden i bussterminalen. Att flytta bostadshus på Tumbaterrassen färsvårar förutsättningarna att göra avsteg från gällande bullerkrav. En överenskommelse kommer att träffas mellan kommunen, exploatören och Pingstkyrkan för att reglera marköverföring m.m. 24. Hela människan Botkyrka Salem Hela Människan arbetar sedan 35 år med socialt lokalt arbete i anslutning till Tumba centrum. Sedan 3 år är vi lokaliserade på plan 1 och 2 Gröndalsvägen 20. Vi bedriver där ett omfattande arbete bland människor i utsatt situation, i form av öppen verksamhet för personer med missbruksproblematik, för barn och vuxna som lever i relation med missbrukande släktingar och för personer med svårigheter att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden. Vi är positiva till planen och intentionen att utveckla centrum med ökat bostadsinslag och finner planen generellt tilltalande. Vi anser också att vår nuvarande verksamhet utgör ett viktigt komplement till de kommersiella och kulturella aktiviteter som de nya lokalytorna möjliggör. V åra lokaler ligger i omedelbar anslutning till planområdet söder om Gröndalsvägens övre avslutande del. Där bedrivs bl.a. second handbutik och café. Denna verksamhet kan komma att beröras framför allt av ändrade villkor för trafik och bilparkering på Gröndalsvägen. För att inte vår verksamhet ska försvåras och i vissa delar omöjliggöras fordras följande: 1. Anslutning till vår varuinlämning på den östra kortsidan av fastigheten från Gröndalsvägen måste även fortsättningsvis finnas kvar. Planförslaget kan tolkas som att denna kommer att försvinna. 2. Då parkeringsplatsen vid vändplanen planeras för bostadsbygge måste kund- och. besöksparkering ordnas på annat vis. Tillgång till den nuvarande parkeringen ingick i bygglovet för ombyggnad av våra lokaler till affärsverksamhet. Den stora centrumparkeringen ligger på alltför stort gångavstånd. 3. Stopp- och avlämnings måste finnas utanför huvudingången. 4. Parkering och tillgänglighet under byggtiden måste säkras.

90 BOTKYRKA KOMMUN 44 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Vi ser fram mot ett framtida centrum där vi får vara en del med stort ansvar för att även Människor med små resurser och svag röst ges plats. Kommentar: Se kommentar till fastighetsägare till Trädgårdsmästaren Boende på Boställsvägen 8 Min önskelista till nya Tumba centrum: Nr 1 Clas Ohlson och Hobbex Teknik magasinet Intersport eller stadium Nr 2 Brödbutik Burgerking eller Max Klädaffär Musikaffär Filmbutik, dvd m.m. Kjell och Kompani Hushållsbutik. Och sedan torghandel, jag är jätteglad att man kan handla ute på torget som förr. Och nästa önskelista, jag vore tacksam om ni kunde få bort dagdrivare och A-lagare och ungdomar som bara hänger på centrum så att vanliga kan få vara eller handla i fred. Lycka till! Kommentar: Synpunkter på vilka butiker det nya centrumet ska innehålla är inga planfrågor. Yttrandet är skickat till Citycon: företaget som enligt exploateringsavtalet kommer att äga och förvalta den nya centrumutbyggnaden, när detaljplanen är genomförd. 26. PRO Om bostäder för äldre Vi ser med stor glädje fram emot att det planeras bostäder i Tumba centrum. Vi har vid flera tillfällen framfört att vi som seniorer (ålder över 65 år) bör få möjlighet att bo i närheten av kommersiella centra och närhet till kommunikationer. Synpunkterna har bland annat framförts i en arbetsgrupp inom Botkyrkabyggen år 2012, där två pensionärsorganisationer deltog, PRO och SPF. Vi fram-

91 BOTKYRKA KOMMUN 45 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten förde då starkt önskemålet att seniorboende bör tillkomma i kommunens södra delar, vilket alltså skulle passa in i Tumba centrum. I Tunaområdet finns ett seniorboende och detta är en bostadsrättsförening, Kaplanen. I Tumba skulle ett seniorboende med hyresrätt komplettera dessa hus, oavsett vilken hyresvärd det skulle bli. Ett seniorboende med hyresrätt skulle planeras med trygghetscertifiering och planeras med gemensamhetslokaler i bottenplan. Det huset bör också vara avsett enbart för seniorer. Det finns en grupp seniorer som redan nu vill planera för sitt framtida trygga och bekväma boende då skötsel av villa och/eller radhus blivit för betungande. Denna grupp har råd att bo i nyproducerad lägenhet och bör därför komma i fråga. Efterfrågan beräknas stiga eftersom andelen äldre ökar för varje år. Om ett av de första husen planeras för seniorer är det också positivt som man skriver i förslaget att en bil pool skulle kunna startas. Det vore en utmärkt lösning för pensionärer som kanske inte behöver bilen varje dag. Förslaget om att göra en rondell i hörnet av Grödingevägen, Gröndalsvägen och KP Arnoldssons väg är bra. Vi förutsätter att det hus som nu används av tre pensionärsorganisationer, det s.k. Seniorhuset, inte kommer att störas. Vi förutsätter att man kommer att ljudisolera lägenheterna så långt det är möjligt. Det är viktigt att under byggtiden informera medborgarna och speciellt kringboende om de störningar som kommer att ske. Det gäller särskilt vibrationer och starka ljud vid pålning. Kommentar: Synpunkter på vilka butiker det nya centrumet ska innehålla är inga planfrågor. Yttrandet är skickat till Strabag, Det är en byggkoncern som enligt överenskommelse med Citycon kommer att genomföra bostadsbebyggelsen. 27. Vård och omsorgsförvaltningen Ett förslag till detaljplan för del av Tumba centrum är på samråd. Vård- och omsorgsförvaltningen vill göra stadsbyggnadsenheten uppmärksam på att vi kontinuerligt är i behov av både servicelägenheter och gruppboenden för personer med funktionsnedsättning. De tilltänkta husen passar utifrån sitt centrala läge och närhet till service och kommunikationser ypperligt till att till att innehålla serviceboenden enligt LSS. Det kan vara lämpligt att reservera tio lägenheter varav en ska användas

92 BOTKYRKA KOMMUN 46 [46] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten för gemensam service och för personalen. Alla lägenheter behöver nödvändigtvis inte finnas i samma hus med de behöver ligga i närheten av varandra. Närheten till service och kommunikationer gör läget även lämpligt för någon form av trygghetsboende för äldre. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

93 Rapport nummer: r03 Datum: Revision 2: Tumba Centrum Trafikbullerutredning inför ny detaljplan L:\2012\ MS Tumba Centrum, Strabag Projektutveckling AB\Rapporter\ r03.docx Beställare: Strabag Projektutveckling AB Att: Björn Nitschke Vallgatan Solna Vår uppdragsansvarige: Magnus Söderlund magnus.soderlund@structor.se Structor Akustik AB, Industrigatan 2A, STOCKHOLM, Org.nr Tel: , Fax:

94 Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 2 (18) Sammanfattning I Tumba centrum planeras nya bostäder, handelsytor, hotell/kontor och en ny bussterminal. Structor Akustik har av Strabag, Citycon och Botkyrka kommun fått i uppdrag att utreda möjligheterna till bostadshus i detaljplaneområdet för Tumba centrum. Ljudnivåer från väg- och spårtrafik har beräknats och åtgärder för att innehålla kommunens bullermål har tagits fram. Området är utsatt för buller från järnvägen samt väg 226 (Huddingevägen) och 258 (Hågelbyleden). Även transporter till och från Tumba centrum samt fläkt- och kylaggregat utreds för att innehålla gällande riktvärden för industribuller. I detaljplanens hus B1-B11 finns 279 lägenheter. För att det ska vara möjligt att bygga bostäder i detta läge erfordras genomtänkta planer där lägenhetsplanlösning, lokala bullerskydd och placering av huskroppar optimeras på bästa sätt. I tabellen nedan klargörs hur många lägenheter som klarar riksdagsbeslutet om högst 55 dba vid fasad, tillämpar Avstegsfall B utan avskärmning, med 50 % avskärmning samt med 75% avskärmning. Optimal placering och utformning av lokala skärmar har tagits fram för att skapa den bästa möjliga lösningen för varje enskild lägenhet. Andel erforderliga åtgärder i hus B1-B3 har beräknats utifrån att hus B4-B6 ej är byggda. Uppfyller Antal lägenheter Andel lägenheter Riksdagsbeslutet 45 21% Avstegsfall B % Avstegsfall B m 50% skärm 57 22% Avstegsfall B m 75% skärm 64 22% Norr om hus B7-B9 ligger ett av varuintagen till Tumba centrum och dit kommer lastbilar för avlastning. Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå dagtid (50 dba), kvällstid (45 dba) och nattetid (40 dba) innehålls. Den maximala ljudnivån nattetid kl överskrids vid fasad på hus B7, B8 och B9 mellan kl och 07.00, när två lastbilar passerar på väg till och från lastkaj. Med hög ljudisolering på fasad och fönster kan risken för sömnstörningar minskas. Structor Akustik AB

95 Innehållsförteckning Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 3 (18) 1 BAKGRUND ALLMÄNT OM BULLER BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR TRAFIKBULLER NATIONELLA RIKTVÄRDEN - BOSTÄDER LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN BOTKYRKA KOMMUNS MÅL FÖR TRAFIKBULLER TRAFIKVERKET BOVERKETS BYGGREGLER RIKTVÄRDEN FÖR EXTERNT INDUSTRIBULLER - NATURVÅRDSVERKET PROJEKTMÅL BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR UNDERLAG TRAFIKUPPGIFTER BERÄKNADE NIVÅER FRÅN VÄG-OCH TÅGTRAFIK ÖVER DETALJPLANEOMRÅDET HUS B1-B HUS B HUS B5-B HUS B7-B HUS B10-B SAMMANSTÄLLNING ÅTGÄRDER HUS B1-B GATUBELÄGGNING ALTERNATIVA ÅTGÄRDER: SKÄRM LÄNGS HÅGELBYLEDEN LASTBILAR TILL KÖPCENTRUM BUSSTERMINALEN INDUSTRIBULLER VIBRATIONER LJUDNIVÅ INOMHUS FÖRSLAG TILL DETALJPLANETEXT...18 Structor Akustik AB

96 Bilagor r3 Beräknad nivå Bullerkälla Område Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Ekvivalent ljudnivå, 2 m över mark Ekvivalent ljudnivå, 20 m över mark Maximal ljudnivå, 2 m över mark Ekvivalent ljudnivå vid fasad Ekvivalent ljudnivå vid fasad Ekvivalent ljudnivå vid fasad Ekvivalent ljudnivå vid fasad Ekvivalent ljudnivå vid fasad Ekvivalent ljudnivå vid fasad samt skillnadsplot Ekvivalent och maximal ljudnivå Väg- och spårtrafik Väg- och spårtrafik Väg- och spårtrafik Väg- och spårtrafik Väg- och spårtrafik Väg- och spårtrafik Väg- och spårtrafik Väg- och spårtrafik Väg- och spårtrafik Industri Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 4 (18) Hela detaljplanen Hela detaljplanen Hela detaljplanen Hus B1-B3 Skärmlösningar för hus B1-B3 Hus B4-B6 Hus B7-B9 Hus B10-B11 Skärm längs Hågelbyleden Lastbilar hus B7-B9 Structor Akustik AB

97 Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 5 (18) 1 Bakgrund I Tumba centrum planeras nya bostäder, handelsytor, hotell/kontor och en ny bussterminal. Structor Akustik har av Strabag, Citycon och Botkyrka kommun fått i uppdrag att utreda möjligheterna till bostadshus i detaljplaneområdet för Tumba centrum. Ljudnivåer från väg- och spårtrafik har beräknats och åtgärder för att innehålla kommunens bullermål har tagits fram. Området är utsatt för buller från järnvägen samt väg 226 (Huddingevägen) och 258 (Hågelbyleden). Även transporter till och från Tumba centrum samt fläkt- och kylaggregat utreds för att innehålla gällande riktvärden för industribuller. 2 Allmänt om buller Det är aldrig helt tyst i vår omgivning. Ljud som är oönskat och stör kallas för buller. Samhällsbuller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Socialstyrelsen skriver i Miljöhälsorapport 2009 (Socialstyrelsen, 2009) att närmare var tredje svensk utsätts för trafikbuller över ett eller flera av de riktvärden som gäller och att trenden pekar mot att fler kommer att besväras av buller, framför allt från vägtrafik. Drygt personer störs minst en gång i veckan av vägtrafikbuller, vilket är en ökning med cirka personer jämfört med år Omkring personer har svårt att somna eller väcks för tidigt på grund av väg-, tågeller flygbuller, vilket är en ökning med drygt personer jämfört med år Ökningen beror sannolikt främst på att fler har flyttat till bullerutsatta storstadsområden, att nya bostäder har byggts nära stora vägar och att trafikmängden har ökat. Ljud mäts oftast i decibel A, dba, där A står för att mätetalet anpassats till hur människan uppfattar ljud vid olika frekvenser. Den logaritmiska enheten dba är sådan att en ändring med 8-10 dba upplevs som halvering/fördubbling av styrkeupplevelsen av ljudet. Den minsta förändring som normalt kan uppfattas är 2-3 dba. Ett annat filter som används är C-vägning, dbc. Den tar mer hänsyn till ljudets innehåll av lågfrekventa (dova) toner. Om dbc- nivån överstiger dbanivån med cirka 20 db är det ett tecken på att ljudet uppfattas som lågfrekvent. I Figur 1 ges några exempel på olika ljudnivåer. Exemplen är ungefärliga. Ljudnivåerna varierar mycket, och beror bl a på avståndet till bullerkällan. Figur 1. Exempel på ljudnivåer. Structor Akustik AB För buller från industrier och trafikleder används två storheter, ekvivalent ljudnivå respektive maximal ljudnivå: Ekvivalent ljudnivå är en form av medelvärde av en ljudnivå som varierar i tiden. För trafikbuller är tidsperioden ett dygn som motsvarar medelvärdet för ett år. För annan verksamhet, t ex industrier, delas dygnet in i dag, kväll och natt. Den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid kallas för maximalnivå eller maximal ljudnivå. Vid beräkning av trafikbuller avses med maximalnivå den högsta momentana ljudnivå som uppstår vid en fordonspassage. I Figur 2 visas ett exempel på buller med starkt varierande ljudnivå.

98 Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 6 (18) 70 Maximal ljudnivå 60 dba Ljudnivå (dba) Ekvivalent ljudnivå 45 dba Ljudnivå Ekvivalentnivå 10 Figur 2. Exempel på ljudnivåregistrering (ej från aktuellt område). Bullret ökar med fordonens hastighet. Den ekvivalenta ljudnivån påverkas av hur många fordon som passerar. Det gör inte den maximala, eftersom den avser bullret från ett passerande fordon. Den ekvivalenta ljudnivån ökar med 3 dba om fordonsmängden fördubblas under en bestämd tidsperiod. Ljudnivån ökar i allmänhet ju högre över marken man befinner sig. Det beror på att ljudet dämpas när det stryker över marken, en effekt som minskar med höjden. En annan orsak är att ljudet går över hinder, som t ex kullar, hus och bullerskärmar. Det sedvanliga sättet att utreda bullret inom ett större område att datorberäkna det. Naturvårdsverket har, tillsammans med övriga nordiska länder, tagit fram beräkningsmodeller för bl a väg- och spårtrafik. I modellerna tas hänsyn till antalet bilar, deras hastighet, andelen lastbilar respektive antal tåg, tågtyper, tågens längd och hastighet. Ljudutbredningen korrigeras för terrängens inverkan. Structor Akustik AB 16:15 16:30 16:45 17:00 17:15 17:30 17:45 18:00 18:15 18:30 18:45 19:00 19:15 19:30 19:45 20:00 20:15 20:30 20:45 21:00 21:15 21:30 21:45 22:00 22:15 22:30 22:45 23:00 23:15 23:30 23:45 00:00 Klockslag

99 3 Bedömningsgrunder för trafikbuller Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 7 (18) Riktvärden för trafikbuller finns angivna av ett antal myndigheter. Nedan följer de som är relevanta för det aktuella området. 3.1 Nationella riktvärden - bostäder Riktvärden för trafikbuller fastställdes i mars 1997 när Riksdagen antog den s.k. infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Vid nybyggnad av bostäder bör följande riktvärden för buller från vägtrafik normalt inte överskridas. Tabell 1: Riktvärden som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostäder Utrymme Ekvivalent ljudnivå Högsta trafikbullernivå (dba) Maximal ljudnivå Inomhus (nattetid) Utomhus (frifältsvärde) vid fasad 55 på uteplats 70 Källa: Infrastrukturpropositionen 1996/97: Länsstyrelsen Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län beskriver två avstegsfall från infrastrukturpropositionen 1996/97:53 i rapport 2007:23. Avstegen kan enligt Länsstyrelsen godtas endast i centrala lägen samt i lägen med god kollektivtrafik. Avstegsfall A Från riktvärden och kvalitetsmål får göras avsteg utomhus från 70 dba maximal ljudnivå och 55 dba ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till mindre bullrig sida för minst hälften av boningsrummen med nivåer betydligt lägre än 55 dba ekvivalent ljudnivå. För uteplats i anslutning till bostaden godtas högst 55 dba ekvivalentnivå och högst 70 dba maximalnivå. Avstegsfall B Utöver avstegen i fall A sänks kravet på ljudnivån utomhus på den mindre bullriga sidan och kravet på tyst uteplats kan frångås. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till en mindre bullrig sida om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå för minst hälften av boningsrummen. 3.3 Botkyrka kommuns mål för trafikbuller Botkyrka kommuns mål för trafikbuller vid nya bostäder är i överensstämmelse med riksdagsbeslutet. Högre nivå vid fasad än 55 dba ekvivalent ljudnivå kan accepteras om bullerdämpad sida utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet kan uppnås i enlighet med Länsstyrelsen i Stockholms läns definition av avstegsfall. Structor Akustik AB 3.4 Trafikverket Enligt infrastrukturpropositionen 1996/97:53 har Trafikverket regeringsuppdrag att åtgärda alla bostadsmiljöer med ekvivalent ljudnivå över 65 dba på grund av trafiken på det statliga vägnätet. På sikt kan, enligt trafikverkets bedömning, detta uppdrag utökas till att omfatta alla bostadsmiljöer över 60 dba ekvivalent ljudnivå utomhus. Trafikverket motsäger sig tillkommande bostadsbebyggelse längs statliga vägar där den ekvivalenta ljudnivån överstiger 65 dba vid fasad.

100 Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 8 (18) 3.1 Boverkets byggregler I Boverkets byggregler, BBR 2012, anges: Föreskriftens krav på byggnaden är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS för bostäder eller enligt SS för respektive lokaltyp uppnås. Om bättre ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas. För bostäder motsvarar Ljudklass C de nationella riktvärdena för trafikbuller inomhus, Ljudklass B innebär 4 db lägre nivåer och Ljudklass A ytterligare 4 db lägre nivåer inomhus. 4 Riktvärden för externt industribuller - Naturvårdsverket Naturvårdsverkets Riktlinjer för externt industribuller, Råd och riktlinjer, 1978:5 har gällt fram till och med juni 2013 då de upphävdes. Nu har de allmänna råden om industribuller ersatts med en övergångsvägledning. Riktvärden för industribuller återfinns i Tabell 2. De finns på deras hemsida, Dessa riktvärden tillämpas vid ljudnivåer från installationer, fläktar, kylaggregat samt transporter av gods till centrumet (på ej allmän väg). Tabell 2. Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå i dba. Från Naturvårdsverkets hemsida. Högsta Ekvivalent ljudnivå i dba ljudnivå i dba Områdesanvändning 1) Dag kl Kväll kl samt lör- sönoch helgdag kl Natt kl Momentana ljud nattetid kl Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt vårdbyggnader Utbildningslokaler 2) Områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor 3) 1) För vårdlokaler bör riktvärdet tillämpas då verksamhet pågår. 2) Med utbildningslokaler avses även lokaler för förskoleverksamhet och liknande inklusive skol- och förskolegårdar. Riktvärdet bör tillämpas då verksamhet pågår. 3) Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbete, slag i transportörer, lossning av järnskrot etc eller innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera skall för den ekvivalenta ljudnivån ett värde 5 dba- enheter lägre än vad som anges i tabellen tillämpas. Structor Akustik AB 5 Projektmål I denna rapport kommenteras den föreslagna bebyggelsen utgående från följande mål: lägre än 55 dba utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet uteplats med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå högsta trafikbullernivåer inomhus enligt BBR med hänvisning till SS , Ljudklass C 6 Beräkningsförutsättningar Bullret har beräknats utifrån en digital terrängmodell med programmet Soundplan. Beräkningarna har utförts i enlighet med de Nordiska beräkningsmodellerna för väg- och spårtrafik (NV 4653 och NV 4935).

101 7 Underlag Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 9 (18) Följande underlag har använts vid beräkningarna: Digital grundkarta över aktuellt område erhållet av beställaren, Situationsplan, sektioner och husutformning erhållet av 2 Karsman arkitekter, Trafikuppgifter erhållet från Sweco, Omgivande bebyggelse har getts schablonhöjder efter okulär besiktning. 8 Trafikuppgifter I tabell 1 redovisas de trafikuppgifter som använts i beräkningarna. Erhållna flöden är prognos och avser år Tabell 3. Trafikflöden år Sträcka Antal fordon/ åmd [st] Skyltad hastighet [km/h] Andel tunga fordon [%] V 226 Dalvägen söder om Hågelbyleden V 226 Dalvägen norr om Hågelbyleden V 226 Huddingevägen V 258 Hågelbyleden Storvretsvägen K P Arnoldssons väg Gröndalsvägen, K P Arnoldssons v-grödingev Gröndalsvägen, Grödingev- Gröndalsv Gröndalsvägen, Gröndalsv 14- Gröndalsv Gröndalsvägen, Gröndalsv 18- vändplan I tabell 2 redovisas de trafikuppgifter för spårtrafik som använts i beräkningarna. Uppgifterna avser en prognos där pendeltågen passerar med 5-minuters-trafik. Idag passerar pendeltågen med 15-minuters-trafik. Tabell 4. Järnvägstrafik med 5-minuterstrafik på pendeltågen.. Tågtyp Antal / dygn [st] Hastighet [km/h] Tåglängder (max) [m] Tåglängd/dygn [m] Pendeltåg X Godståg Structor Akustik AB

102 Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 10 (18) 9 Beräknade nivåer från väg-och tågtrafik över detaljplaneområdet Beräkningar av ekvivalent och maximal ljudnivå har utförts över detaljplaneområdet Tumba Centrum. Resultaten framgår av de bifogade ritningarna där bullerspridningen redovisas med färgade fält i steg om 5 db. Färgskalan är relaterad till riktvärdet så att gränsen mellan grönt och gult motsvarar riktvärdena för bostäder, dvs 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå. Värdena på utbredningsberäkningarna avser ej frifältsvärden utan har inverkan av reflex i egen fasad. Planen omfattar bostäder i punkthus B1-B3 ovanpå ny centrumbyggnad, i lamellhus B4-B6 vid Gröndalsvägens slut mot Dalvägen, i hus B7-B9 samt i B10-B11 längs Gröndalsvägen, se Figur 3. Den ekvivalenta ljudnivån, 2 och 30 m över mark, redovisas i Bilaga 1-2. Den maximala ljudnivån, 2 m över mark, redovisas i Bilaga 3. Ritningarna visar hela planförslaget daterad I följande avsnitt beskrivs de beräknade nivåerna samt åtgärder för att innehålla gällande mål om bullerför bostäderna i hus B1-B11. I utbredningsberäkningarna, Bilaga 1-3 samt 10, ingår fasadreflexer och nivåerna som visas är inte frifältsvärden. I fasadberäkningarna, Bilaga 4-9, är visade nivåer frifältsvärden. Riktvärden avser frifältsvärden. Figur 3: Hus B1-B11 i detaljplanen för Tumba centrum, daterad Hus B1-B Ljudnivå vid fasad Hus B1-B3 är punkthus på den nya centrumbyggnaden. Byggnaderna utsätts för buller främst från järnvägen samt Dalvägen och Hågelbyleden. De ekvivalenta ljudnivåerna vid fasad vid det mest utsatta huset B3 blir upp mot 63 dba ekvivalent ljudnivå. Nivåerna vid fasad återfinns i Bilaga 4. Punkthusens södra fasader skyddas av hus B4-B6. Den maximala ljudnivån blir 86 dba från tågtrafiken samt upp mot 70 dba från vägtrafiken. Structor Akustik AB 10.2 Kommentarer och åtgärdsförslag De ekvivalenta ljudnivåerna vid fasad vid det mest utsatta huset B3 blir upp mot 63 dba ekvivalent ljudnivå. 22 % av lägenheterna innehåller avstegsfall B utan lokal skärm på balkong. Med skärmar på balkonger enligt Figur 4 erhålls minst hälften av boningsrummen mot en bullerdämpad sida om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå vid samtliga lägenheter i punkthusen. Vid vissa lägenheter beroende på våning och vädersträck i hus B1-B3 kan målet innehållas med mindre andel skärmar.

103 Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 11 (18) 48 % respektive 31 % av lägenheterna innehåller avstegsfall B med upp till 50 % respektive 75 % avskärmning. Andel skärm varierar med våningsplan, lägenheternas vädersträck och infallet av buller. Ljudnivåerna vid fasad, med och utan åtgärder, återfinns i Bilaga 5. Vid samtliga balkonger ska balkongtak förses med absorbent. I Tabell 5sammanställs andel avskärmningar vid lägenheterna i hus B4. Hus B1-B3 kan komma att byggas innan resterande delar av planområdet byggs. Åtgärderna har föreslagits med avseeende på att hus B4-B6 ej är byggda. Om hus B4-B6 byggs kommer bullersituationen i hus B1-B3 förbättras. Balkongskärm Figur 4: Maximal andel skärmar på balkonger vid hus B1-B3 för att innehålla mål för buller. Tabell 5: Andel avskärmning i hus B1-B3. Antal Uppfyller lägenheter Andel lägenheter Riksdagsbeslutet 0 0% Avstegsfall B 26 22% Avstegsfall B m 50% skärm 57 48% Avstegsfall B m 75% skärm 37 31% 10.3 Maximal ljudnivå vid uteplats Den maximala ljudnivån vid hus B1-B3 blir 86 dba. Med avskärmad gemensam uteplats på gård innehålls riktvärdet 70 dba. Structor Akustik AB

104 Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 12 (18) 11 Hus B Ljudnivå vid fasad Hus B4 är lamellhus vid slutet av Gröndalsvägen. Byggnaden skärmas från buller med hjälp av hus B1-B3 och B5-B6. De ekvivalenta ljudnivåerna vid mest utsatta fasad blir upp mot 55 dba ekvivalent ljudnivå. Nivåerna vid fasad återfinns i Bilaga 6. Den maximala ljudnivån blir upp mot 75 dba från tågtrafiken samt mindre än 70 dba från vägtrafiken. Utan de skärmande husen B1-B3, centrumbyggnaden samt B5-B6 blir den ekvivalenta ljudnivån upp mot 60 dba Kommentarer och åtgärdsförslag Den ekvivalenta ljudnivån vid hus B4 blir högst 55 dba vid samtliga fasader och riksdagsbeslutet innehålls. Om hus B4 byggs innan Centrumbyggnad, hus B1-B3 eller hus B5-B6 kommer högre nivåer erhållas och det kan vara nödvändigt att planera lägenheterna så att Avstegsfall B innehålls. I Tabell 6 sammanställs andel avskärmningar vid lägenheterna i hus B4. Tabell 6: Andel avskärmning i hus B4 Antal Uppfyller lägenheter Andel lägenheter Riksdagsbeslutet % Avstegsfall B 0 0% Avstegsfall B m 50% skärm 0 0% Avstegsfall B m 75% skärm 0 0% 11.3 Maximal ljudnivå vid uteplats Den maximala ljudnivån vid uteplatser/balkonger mot söder i hus B4 innehåller riktvärdet 70 dba. 12 Hus B5-B Ljudnivå vid fasad Hus B5 och B6 är lamellhus mot Dalvägen vid slutet av Gröndalsvägen. Byggnaderna är utsatta för höga nivåer från vägtrafiken längs Dalvägen. De ekvivalenta ljudnivåerna vid mest utsatta fasad blir upp mot 65 dba ekvivalent ljudnivå, frifältsvärde. Nivåerna vid fasad återfinns i Bilaga 6. Den maximala ljudnivån blir 79 dba från tågtrafiken samt upp mot 75 dba från vägtrafiken vid mest utsatta fasad Kommentarer och åtgärdsförslag De ekvivalenta ljudnivåerna vid mest utsatta fasad blir upp mot 65 dba ekvivalent ljudnivå. Lamellhuset är placerat så en bullerdämpad gård erhålls. 33 % av lägenheterna innehåller riksdagsbeslutet om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå vid samtliga boningsrum. Resterande lägenheter, 67 %, innehåller avstegsfall B utan lokal skärm på balkong. I Tabell 7 sammanställs andel avskärmningar vid lägenheterna i hus B10-B11. Structor Akustik AB Tabell 7: Andel avskärmning i hus B5-B6 Antal Uppfyller lägenheter Andel lägenheter Riksdagsbeslutet 15 33% Avstegsfall B 30 67% Avstegsfall B m 50% skärm 0 0% Avstegsfall B m 75% skärm 0 0%

105 Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 13 (18) 12.3 Maximal ljudnivå vid uteplats Vid hus B5-B6 blir den maximala ljudnivån upp mot 75 dba från vägtrafik på Dalvägen samt upp mot 80 dba från tågtrafiken. Balkonger vid norra delen av huset erfordrar en lokal skärm på balkonger mot spåret föra att innehålla riktvärdet 70 dba maximala ljudnivå. Med uteplats på balkong mot Gröndalsvägen alternativt gemensam uteplats på gård innehålls riktvärdet 70 dba. 13 Hus B7-B Ljudnivå vid fasad Hus B7, B8 och B9 är lamellhus mot Gröndalsvägen. Byggnaderna är utsatta för nivåer från vägtrafiken längs Gröndalsvägen, men skärmat från buller från tågtrafiken. De ekvivalenta ljudnivåerna vid mest utsatta fasad blir upp mot 60 dba ekvivalent ljudnivå. Nivåerna vid fasad återfinns i Bilaga 7. Den maximala ljudnivån blir upp mot 85 dba från vägtrafiken vid mest utsatta fasad Kommentarer och åtgärdsförslag Husen har två genomgående och en enkelsidig lägenhet per våningsplan. 31 % av lägenheterna innehåller riksdagsbeslutet om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå från trafik vid samtliga fasader. 51 % av de genomgående lägenheterna får minst hälften av boningsrummen mot bullerdämpad sida och innehåller avstegsfall B utan lokal skärm på balkong. Av de enkelsidiga lägenheterna erfordras 50 % avskärmning vid 4 lägenheter (9 %) i hus B8 samt 75 % avskärmning vid 4 lägenheter (9 %) i hus B9 för att innehålla avstegsfall B. Exempel på avskärmning återfinns i Figur 5. Alla balkonger förses med absorbent i balkongtak. I Tabell 8 sammanställs andel avskärmningar vid lägenheterna i hus B8-B9. Figur 5: Skärmar på balkonger vid hus B7-B9 för att innehålla mål för buller. Structor Akustik AB Tabell 8: Andel avskärmning i hus B7-B9 Antal Uppfyller lägenheter Andel lägenheter Riksdagsbeslutet 14 31% Avstegsfall B 23 51% Avstegsfall B m 50% skärm 4 9% Avstegsfall B m 75% skärm 4 9% 13.3 Maximal ljudnivå vid uteplats Den maximala ljudnivån från vägtrafik på Gröndalsvägen vid hus B7-B9 blir upp mot 85 dba. Med uteplats på balkong mot norr alternativt gemensam uteplats på gård kan riktvärdet 70 dba innehållas.

106 14 Hus B10-B11 Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 14 (18) 14.1 Ljudnivå vid fasad Hus B10 och B11 är lamellhus mot Gröndalsvägen. Byggnaderna är utsatta för nivåer från vägtrafiken längs Gröndalsvägen och till största delen skärmat från buller från tågtrafiken. De ekvivalenta ljudnivåerna vid mest utsatta fasad blir upp mot 62 dba ekvivalent ljudnivå. Nivåerna vid fasad återfinns i Bilaga 8. Den maximala ljudnivån blir upp mot 85 dba från vägtrafiken vid mest utsatta fasad Kommentarer och åtgärdsförslag Hus B10 har enkelsidiga stadsradhus mot Gröndalsvägen i plan 1-2 (45 % av lägenheterna). Med 1,5 m högt, tätt räcke längs balkong på plan 2 erhålls högst 55 dba vid minst hälften av boningsrummen, se Figur 6. Detta motsvarar ca 75 % avskärmning. Stadsradhusets plan 3-5 (55 % av lägenheterna) har en bullerdämpad sida mot gård och erhåller högst 55 dba vid minst hälften av boningsrummen med föreslagen planlösning, utan lokala skärmar. 1.5 m hög tät skärm Figur 6: 1.5 m hög skärm på balkong vid hus B10 för att innehålla mål för buller. I bottenplanet, plan 0, i hus 11 finns inga bostäder. Bostäderna på plan 1 och 2 är enkelsidiga och erfordrar avskärmningar mot Gröndalsvägen. Med 75 % avskärmning enligt Figur 7 erhålls högst 55 dba vid minst hälften av boningsrummen. Plan 3-6 i hus B11 har två genomgående och en enkelsidig lägenhet per våningsplan likt hus B7-B9. Med 75 % avskärmning vid balkong på den enkelsidiga lägenheten vid varje våningsplan enligt Figur 7 erhålls högst 55 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsrummet. Balkongtak ska förses med absorbent. I Tabell 9 sammanställs andel avskärmningar vid lägenheterna i hus B10-B11. Structor Akustik AB

107 Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 15 (18) Figur 7: Skärmar på balkonger vid hus B11 för att innehålla mål för buller. Tabell 9: Andel avskärmning i hus B10-B11 Antal Uppfyller lägenheter Andel lägenheter Riksdagsbeslutet 0 0% Avstegsfall B 14 50% Avstegsfall B m 50% skärm 0 0% Avstegsfall B m 75% skärm 14 50% 14.3 Maximal ljudnivå vid uteplats Den maximala ljudnivån från vägtrafik på Gröndalsvägen vid hus B10-B11 blir upp mot 85 dba. Med uteplats på balkong mot gård alternativt gemensam uteplats på gård innehålls riktvärdet 70 dba. 15 Sammanställning åtgärder hus B1-B11 45 lägenheter (17%) klarar Riksdagsbeslutet om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå vid samtliga boningsrum. Avstegsfall B tillämpas i hela detaljplaneområdet. I detaljplanens hus B1-B11 finns 279 lägenheter. I Tabell 10 nedan klargörs hus många lägenheter som klarar Avstegsfall B utan avskärmning, med 50 % avskärmning samt 75% avskärmning. Optimal placering och utformning av lokala skärmar har tagits fram för att skapa den bästa möjliga lösningen för varje enskild lägenhet. Andel erforderliga åtgärder i hus B1-B3 har beräknats utifrån att hus B4-B6 ej är byggda. Structor Akustik AB Tabell 10: Andel avskärmning Antal Uppfyller lägenheter Andel lägenheter Riksdagsbeslutet 45 21% Avstegsfall B % Avstegsfall B m 50% skärm 57 22% Avstegsfall B m 75% skärm 64 22%

108 16 Gatubeläggning Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 16 (18) Gröndalsvägen planeras att beläggas med betongsten. Detta kan medföra en ljudnivå ökar med 1-2 db jämfört med standardbeläggning. Längs Gröndalsvägen ligger Hus B4-B11. Vid hus B4-B6 innehålls 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad även med betongstenbeläggning. Lägenheterna i hus B7-B11 är planerade så att hälften av boningsrummen erhåller högst 55 dba ekvivalent ljudnivå, och innehåller mål även med gatsten. 17 Alternativa åtgärder: skärm längs Hågelbyleden Beräkningar med en 2 m hög skärm längs Hågelbyleden och Dalvägen har utförts och visas i Bilaga 9. Sänkningen av den ekvivalenta ljudnivån vid hus B3 blir 1-3 db. Mycket av de föreslagna åtgärder i form av lägenhetsutformning och balkongskärmar i hus B1-B3 erfordras trots skärmen. För att sänka ljudnivån ytterligare erfordras mycket höga skärmar längs Hågelbyleden och många andra vägar i området, vilket inte bedöms vara ekonomiskt försvarbart. 18 Lastbilar till köpcentrum 18.1 Beräkningsförutsättningar Norr om hus B7-B9 ligger ett av varuintagen till Tumba centrum. Till varuintaget kommer lastbilar samt 3 budbilar per dygn. 2 lastbilar, brödbilar, kommer kl och resterande fordon under dagtid kl Hänsyn har tagits till passager till och från avlastning då lastbilar passerar cirka 25 meter från hus B7. Möjlighet till avlastning bakom stängda portar finns. Detta krävs framför allt nattetid då krav ställs på maximal ljudnivå från inlastning. I denna bullerutredning förutsätts att portarna är stängda. För att avgöra om riktvärden med avlastning utan stängda portar kan innehållas dagtid och nattetid erfordras mätningar. Beräkningar av ljudnivåer vid hus B7-B9 har utförts. Avlastning vid lastkaj betraktas som externt industribuller, se Avsnitt 4, vilka har riktvärden uppdelat i dagtid kl , kvällstid kl och nattetid kl Transporterna kommer dagtid kl samt nattetid kl Inga transporter sker kvällstid. Utbredning av ekvivalent och maximal ljudnivå från lastbilar återfinns på Bilaga Beräknad nivå dagtid kl Riktvärdet dagtid är 50 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Antalet lastbilar som passerar in och ut till lastning är stycken. Den ekvivalenta ljudnivån dagtid blir högst 40 dba vid närmaste bostadshus B7 och riktvärdet 50 dba ekvivalent ljudnivå innehålls Beräknad nivå nattetid kl Riktvärdet nattetid är 40 dba ekvivalent ljudnivå samt 55 dba maximal ljudnivå vid fasad. Antalet lastbilar som passerar in och ut till lastning är 2 stycken. Den ekvivalenta ljudnivån nattetid blir högst 40 dba vid närmaste bostadshus B7 och riktvärdet för ekvivalentnivån innehålls. Den maximala ljudnivån från passerande lastbilar blir upp mot 70 dba vid närmaste bostadshus B7. Riktvärdet för maximalnivån nattetid överskrids kl Även varningssignal från backande lastbilar kommer överskrida riktvärdet 55 dba maximal ljudnivå nattetid. Structor Akustik AB 18.4 Kommentarer och åtgärdsförslag Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå dagtid och nattetid innehålls. Den maximala ljudnivån nattetid kl överskrids vid fasad på hus B7, B8 och B9 mellan kl och 07.00, vilket räknas som nattetid. Då passerar två lastbilar på väg till och från lastkaj. Med hög ljudisolering på fasad och fönster kan risken för sömnstörningar minskas. Detta ska beaktas vid projetkeringen.

109 19 Bussterminalen Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 17 (18) Bussterminalen är placerad under/i centrumbygganden. När bussarna är på väg in i samt ut från bussterminalen är klassas det som trafikbuller. Dessa busspassager är beaktade i de beräknade ekvivalenta och maximala ljudnivåerna från vägtrafiken. När bussarna är stillastående är de under tak och bostäderna utsätts inte för direktbuller från dem. Vid dimensionering av byggnaderna ska man ta hänsyn till bussarna för att stomljud och luftljud inte ska överskrida gällande riktvärden vid bostäderna. 20 Industribuller Butiker har ofta kyl- och fläktaggregat på taken. Kartläggning över vilka befintliga kyl- och fläktaggregat som finns bör genomföras innan de nya bostäderna intill butiker byggs. Riktvärden för industribuller gäller vid fasad och avsteg får ej göras. Eventuella åtgärder måste därför göras direkt på aggregaten och påverkar därför inte hur de nya byggnaderna kan utformas. Detta bör studeras i detalj vid senare skede. Alla nya installationer kommer uppföras så att riktvärden uppfylls. Beräkningar av tänkta installationer utförs innan arbete påbörjas samt verifieras med mätningar när de slutförts för att säkerställa att de godkänns. 21 Vibrationer Med kännedom av tidigare markundersökningar vet vi att stora delar av markområdet kring Tumba station består av mäktiga lerlager. En geoteknisk undersökning krävs för att visa den exakta omfattningen i området för ny bebyggelse. Mark med lera i kombination med spårtrafik i hög hastighet medför risk för höga markvibrationer. Markvibrationer kan fortplanta sig till närliggande bebyggelse och ge upphov till kännbara vibrationer (komfortvibrationer) i byggnader. Markvibrationerna bedöms vara hanterbara vid grundläggningen av nya byggnader. Risken bör dock beaktas vid dimensionering av markförstärkningen för nya byggnader. T.ex kan en högre omfattning av snedpålning krävas för att stabilisera marken med avseende på horisontella vibrationer. Mätningar av markvibrationer från tågtrafik utföres och används som underlag i projekteringen för att uppfylla gällande riktvärden. 22 Ljudnivå inomhus Målet för trafikbuller inomhus kan innehållas med lämpligt val av fönster, fasad och uteluftsdon. Fönsterdörrar har i allmänhet betydligt lägre ljudreduktion än fönster, och bör inte finnas mot de bullerutsatta sidorna. Bostäderna ska projekteras för att uppfylla SS Ljudklass C inomhus. Fasadisoleringen måste studeras mer i detalj i projekteringen. Genom att sträva efter att uppfylla SS Ljudklass B inomhus, i enlighet med Boverkets rekommendationer vid höga ljudnivåer utomhus, kan risken för störning i bostäder minskas. Structor Akustik AB

110 23 Förslag till detaljplanetext Tumba Centrum Rapport nummer r03 rev , Revision 2: sid 18 (18) För att i detaljplanen säkerställa god ljudmiljö med avseende på trafikbuller föreslås följande villkor i detaljplanen. Kraven på trafikbuller inomhus avser minimikrav enligt BBR med hänvisning till SS , Ljudklass C. Byggnaderna skall utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fönster. trafikbullernivån inomhus i boningsrum inte överstiger 30 dba ekvivalent och 45 dba maximal ljudnivå. det i anslutning till bostäderna ska finnas en uteplats, enskild eller gemensam, med högst 55 dba dygnsekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå. stomljud inte överstiger 30 dba maximal ljudnivå tidsvägning Slow vid tågpassage. vibrationerna normalt inte överstiger 0,3 mm/s komfortvägd vibrations-hastighet på grund av trafik. Structor Akustik AB Upprättad av: Sofia Sjölinder Granskad av: Lisa Granå Structor Akustik AB

111 RISKANALYS FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM, BOTKYRKA - VERSION 3 Briab Brand & Riskingenjörerna AB Stockholm: Rosenlundsgatan Stockholm. Telefon: Uppsala: Kungsgatan Uppsala. Telefon: Organisationsnummer:

16 Granskning av detaljplan för Tumba Centrum(sbf/2012:449)

16 Granskning av detaljplan för Tumba Centrum(sbf/2012:449) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Samhällsbyggnadsnämnden 2014-05-20 Dnr sbf/2012:449 16 Granskning av detaljplan för Tumba Centrum(sbf/2012:449) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget

Läs mer

FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV TUMBA CENTRUM

FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV TUMBA CENTRUM x sbn 2014-02-18 FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV TUMBA CENTRUM PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Förslag till utbyggnad av Tumba centrum BOTKYRKA KOMMUN 2 [33] INLEDNING... 4 Handlingar... 4 Planens

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 [7] Plannummer: 10-38x Referens Åsa Hansson LAGA KRAFT den 2015-07-16 Botkyrka kommun Stadsbyggnadsenheten DETALJPLAN FÖR Yrkesskolan 2 och del av 3 m.fl. Tumba, Botkyrka kommun... GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

10 Förslag till detaljplan för Tingstorget (sbf/2014:555)

10 Förslag till detaljplan för Tingstorget (sbf/2014:555) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2015-11-10 Dnr sbf/2014:555 10 Förslag till detaljplan för Tingstorget (sbf/2014:555) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget

Läs mer

Detaljplan för Lugnet 26, m.fl. Hallunda

Detaljplan för Lugnet 26, m.fl. Hallunda 2015-08-24 53-34 Granskningshandling Detaljplan för Lugnet 26, m.fl. Hallunda PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER: SBF/2013:430 BOTKYRKA KOMMUN 2 [7] Illustration

Läs mer

Emanuel Ksiazkiewicz ((S) Stefan Dayne (KD) Margareta Holmqvist Ericson (S)

Emanuel Ksiazkiewicz ((S) Stefan Dayne (KD) Margareta Holmqvist Ericson (S) Plats och tid Tumba Bruksmuseum, Sven Palmes väg 2, Tumba, kl 18:30 22:10 Beslutande Peter Nyberg (S), ordförande Therese Hellichius (M) Anna Herdy (V) Per Börjel (TUP) Jimmy Baker (M) Sandy Lind (TUP)

Läs mer

FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Dioriten 1 och del av Grönstenen 4

FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Dioriten 1 och del av Grönstenen 4 11-29 FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Dioriten 1 och del av Grönstenen 4 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER: SBF/2014:84 BOTKYRKA KOMMUN 2 [11] Innehåll...

Läs mer

Detaljplan för Bjälklaget 1 m.fl. fastigheter Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Bjälklaget 1 m.fl. fastigheter Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Dp 616 2016-09-01 2015TK010.56 Detaljplan för Bjälklaget 1 m.fl. fastigheter Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning med tillhörande plankarta

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Bagaren 10 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE PLANBESKRIVNING 2

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING Dnr:

ANTAGANDEHANDLING Dnr: ANTAGANDEHANDLING Dnr: 2006-1013-211 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av KV ÖRJAN Tingsryds samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ

DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ Datum 2009-05-26 Dnr SN 66/08 Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Järnvägsstationen

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Planbeskrivning. Detaljplan för kidet 3, plan nr Granskningshandling. Sbf/2016: 381 PLANBESKRIVNING 1 [9]

Planbeskrivning. Detaljplan för kidet 3, plan nr Granskningshandling. Sbf/2016: 381 PLANBESKRIVNING 1 [9] 1 [9] Sbf/2016: 381 Planbeskrivning Detaljplan för kidet 3, plan nr. 10-54 Granskningshandling SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR Kv Hantlangaren Eriksberg, Botkyrka kommun UTSTÄLLNINGSSHANDLING 1 [6]

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR Kv Hantlangaren Eriksberg, Botkyrka kommun UTSTÄLLNINGSSHANDLING 1 [6] UTSTÄLLNINGSSHANDLING 1 [6] 2010-05-19 Plannummer: 51-02X Referens Toni Chmielewski DETALJPLAN FÖR Kv Hantlangaren Eriksberg, Botkyrka kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING BOTKYRKA KOMMUN

Läs mer

Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad

Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad Upprättad i juni 2011 av Plan- och byggavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 27/10 Planområde Plan-

Läs mer

Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun

Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun Wennerbergsvägen SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN-BYGG Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun Handlingsförteckning Detaljplanen består av följande

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Stadsbyggnadsenheten 1 [6] 8 november 2009, Justerad 2011-11-01 26-9 Referens Sigvard Andersson DETALJPLAN FÖR LOVISEBERG 2, Botkyrka kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING LAGA KRAFT 2012-01-19 Botkyrka kommun

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun D 1 (7) Datum 2018-06-27 Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen

Läs mer

Moje 5:102 (Dooriaparkeringen)

Moje 5:102 (Dooriaparkeringen) 1 (6) Miljö- och byggförvaltningen Detaljplan för Moje 5:102 (Dooriaparkeringen) Gagnefs kommun Plan- och genomförandebeskrivning Planprocessen enkelt/normalt planförfarande Samrådsskede Granskningsskede

Läs mer

Enbacka skola (Enbacka 13:1 mm), Gustafs

Enbacka skola (Enbacka 13:1 mm), Gustafs Detaljplan för Enbacka skola (Enbacka 13:1 mm), Gustafs i Säters kommun, Dalarnas län ANTAGANDEHANDLING Laga kraft 2010-12-07 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av en plankarta i skala 1:1000,

Läs mer

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort Ändring av detaljplan för del av Holje 204:5 m. fl, i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Ändring av P L A N - O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Läsanvisning Röd text - förslag på

Läs mer

DETALJPLAN FÖR ARLÖV 21:226, BURLÖVS KOMMUN, SKÅNE LÄN 1 (ENKELT PLANFÖRFARANDE) (5)

DETALJPLAN FÖR ARLÖV 21:226, BURLÖVS KOMMUN, SKÅNE LÄN 1 (ENKELT PLANFÖRFARANDE) (5) ANTAGANDEHANDLING 218 DETALJPLAN FÖR ARLÖV 21:226, BURLÖVS KOMMUN, SKÅNE LÄN 1 (ENKELT PLANFÖRFARANDE) (5) PLANBESKRIVNING HANDLING PLANENS SYFTE, HUVUDDRAG Till planen hör förutom denna beskrivning följande

Läs mer

OLOF MARKUSGÅRDEN. Detaljplan för. Del av fastigheten Mark Näktergalen 1. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer BN 2005/

OLOF MARKUSGÅRDEN. Detaljplan för. Del av fastigheten Mark Näktergalen 1. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer BN 2005/ Diarienummer BN 2005/0279 214 Detaljplan för OLOF MARKUSGÅRDEN Del av fastigheten Mark Näktergalen 1 Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-06-03 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (8) ANTAGNA PLANHANDLINGAR

Läs mer

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser.

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser. Dnr P 414 PLANBESKRIVNING Antagandehandling 2007-03-09 Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser Uddevalla kommun ILLUSTRATION 12 nya parkeringsplatser varav 1 är handikappanpassad

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (6) Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län ANTAGANDEHANDLING PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (6) PLANBESKRIVNING

Läs mer

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun D 1 (9) Datum 18-08-16 Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING Granskningshandling Reviderad 2018-08-16 (ändringar är i granskningshandlingen markerade i

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-12-10 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV TUMBA CENTRUM

FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV TUMBA CENTRUM sbn 2013-06-03 FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV TUMBA CENTRUM PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER: SBF/2012:449 BOTKYRKA KOMMUN 2 [30] Sammanfattning...

Läs mer

Planbeskrivning DEL AV KV. JÄGAREN. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län. Ungefärlig avgränsning av planområdet.

Planbeskrivning DEL AV KV. JÄGAREN. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län. Ungefärlig avgränsning av planområdet. Planbeskrivning Granskningshandling Detaljplan för DEL AV KV. JÄGAREN Osby Tätort Osby kommun Skåne län Ungefärlig avgränsning av planområdet. Dnr 2014.ks2145 214 Samhällsbyggnad Osby kommun 283 80 Osby

Läs mer

Detaljplan för kv. Glättaren f.d Annelundsskolan m fl, Säffle kommun

Detaljplan för kv. Glättaren f.d Annelundsskolan m fl, Säffle kommun Detaljplan för kv. Glättaren f.d Annelundsskolan m fl, Säffle kommun Antagandehandling 03-0-3 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning Behovsbedömning Plankarta med bestämmelser Granskningsutlåtande

Läs mer

Detaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018

Detaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018 Detaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018 Ola Andreasson Stadsarkitekt 2018-11-27 Handlingar Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta Bilagor

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl. Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl. Antagen SBN 2011-05-24, 94 Laga kraft 2011-06-24 SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Detaljplan för del av Kv. Aktören m. fl., Lidköpings kommun Detaljplan för del av kv.

Läs mer

Detaljplan- Samrådshandling. För del av Björken 4, Götene tätort, Götene kommun, april 2018

Detaljplan- Samrådshandling. För del av Björken 4, Götene tätort, Götene kommun, april 2018 Detaljplan- Samrådshandling För del av Björken 4, Götene tätort, Götene kommun, april 2018 Handlingar Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta Bilagor Fasighetsförteckning Grundkarta Genomförandetid

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

Detaljplan för Lugnet 26, m.fl. Hallunda

Detaljplan för Lugnet 26, m.fl. Hallunda 2015-02-25 53-34 Detaljplan för Lugnet 26, m.fl. Hallunda PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER: SBF/2013:430 BOTKYRKA KOMMUN 2 [13] Illustration på framsida

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635

DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635 DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO Laga kraft 2013-11-19 Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

Detaljplan för Slakthuset 4 och del av Ängaryd 4:1 i Tranås stad Planområde

Detaljplan för Slakthuset 4 och del av Ängaryd 4:1 i Tranås stad Planområde Tranås kommun Detaljplan för Slakthuset 4 och del av Ängaryd 4:1 i Tranås stad Upprättad i december 2009 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/09 Planområde Antagen av byggnadsnämnden

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av del av detaljplan för kvarteren Reklamen, Ritbesticket och Rekylen, avseende fastigheten Ritbesticket

Ändring, genom tillägg, av del av detaljplan för kvarteren Reklamen, Ritbesticket och Rekylen, avseende fastigheten Ritbesticket Ändring, genom tillägg, av del av detaljplan för kvarteren Reklamen, Ritbesticket och Rekylen, avseende fastigheten Ritbesticket 4 i Rotebro Tillägg till planbeskrivning Planområdet markerat med röd linje.

Läs mer

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Ändring av detaljplan för del av Holje 204:5 m. fl, i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Ändring av P L A N - O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Till detta planförslaget

Läs mer

Plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, grundkarta och fastighetsförteckning.

Plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, grundkarta och fastighetsförteckning. ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för NAJADEN 7 i Tingsryds samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning,

Läs mer

Förslag till ändring, genom tillägg, av del av detaljplan för kvarteren Reklamen, Ritbesticket och Rekylen i Rotebro, Sollentuna

Förslag till ändring, genom tillägg, av del av detaljplan för kvarteren Reklamen, Ritbesticket och Rekylen i Rotebro, Sollentuna Förslag till ändring, genom tillägg, av del av detaljplan för kvarteren Reklamen, Ritbesticket och Rekylen i Rotebro, Sollentuna Tillägg till planbeskrivning Planområdet markerat med röd linje. Koncept

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 1 [6] 2008-10-30 Plannummer: 51-02X Referens Toni Chmielewski DETALJPLAN FÖR Kv Hantlangaren Eriksberg, Botkyrka kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING BOTKYRKA KOMMUN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft Dnr 2011SBN0268 1 (6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Christian Blomberg PLANBESKRIVNING Utökad handel i ALUNDA Fastigheterna Marma 1:44, del av 1:67 och del av samfälligheten Marma S:1 Östhammars kommun,

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta

Läs mer

Plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, och fastighetsförteckning.

Plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, och fastighetsförteckning. 1 ANTAGANDEHANDLING Dnr: 2006-1014-211 PLANBESKRIVNING SOLDALEN 7 Tingsryds samhälle, Tingsryds kommun. HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning,

Läs mer

detaljplan för Pentagonen 1 m.fl.

detaljplan för Pentagonen 1 m.fl. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011-109 Antagandehandling Tillägg till plankarta med bestämmelser Tillägg till planbeskrivning Särskilt utlåtande efter samråd och granskning Ändring av

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Nejlikan 19 och 20, del av Klippan 3:145 samt del av Klippan 3:117 i Klippans kommun, Skåne län.

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Nejlikan 19 och 20, del av Klippan 3:145 samt del av Klippan 3:117 i Klippans kommun, Skåne län. Dnr Detaljplan för Nejlikan 19 och 20, del av Klippan 3:145 samt del av Klippan 3:117 i Klippans kommun, Skåne län. SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning

Läs mer

DETALJPLAN för Torget kv. Biet 9-11 m.fl. Årjängs Kommun

DETALJPLAN för Torget kv. Biet 9-11 m.fl. Årjängs Kommun Sidan 1 av 6 DETALJPLAN för Torget kv. Biet 9-11 m.fl. Årjängs Kommun Gällande plan laga kraft vunnen den 25 oktober 2006 GRANSKNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING Sidan 2 av 6 PLANHANDLINGAR Fastighetsförteckning

Läs mer

Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm, S-Dp

Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm, S-Dp STADSBYGGNADSKONTORET SAMRÅDSHANDLING PLANAVDELNINGEN Nils Sylwan 2014-06-30 Tfn 08-508 27 253 1(5) Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm,

Läs mer

Detaljplan för Hoby 1:23 m.fl. Ronneby kommun, Blekinge län

Detaljplan för Hoby 1:23 m.fl. Ronneby kommun, Blekinge län Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING Orienteringskarta 1(8) Innehållsförteckning PLANHANDLINGAR... 4 SYFTE OCH HUVUDDRAG... 4 PLANDATA... 4 Lägesbestämning/ Areal... 4 Markägoförhållanden... 4

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING. Antagandehandling. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING. Antagandehandling. tillhörande PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2012-09-25 2(10) HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR BLÅSIPPAN 28, TULLINGE, BOTKYRKA KOMMUN LAGA KRAFT den 2015-04-17 Botkyrka kommun Planenheten

FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR BLÅSIPPAN 28, TULLINGE, BOTKYRKA KOMMUN LAGA KRAFT den 2015-04-17 Botkyrka kommun Planenheten 2015-02-11 E 45-43 FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR BLÅSIPPAN 28, TULLINGE, BOTKYRKA KOMMUN LAGA KRAFT den 2015-04-17 Botkyrka kommun Planenheten... PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Detaljplan för UTTRAN 1:318 Grödinge, Botkyrka kommun

Detaljplan för UTTRAN 1:318 Grödinge, Botkyrka kommun 2011-02-07 E60-36 Detaljplan för UTTRAN 1:318 Grödinge, Botkyrka kommun Planbeskrivning Referens Anna Ahlstrand SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Stadsbyggnadsenheten BOTKYRKA KOMMUN 2 [8] Inledning Detaljarbetet

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Tranås kommun Detaljplan för Hästen 5 Tranås stad Upprättad i juli 2010 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 65/10

Tranås kommun Detaljplan för Hästen 5 Tranås stad Upprättad i juli 2010 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 65/10 Tranås kommun Detaljplan för Hästen 5 Tranås stad Upprättad i juli 2010 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 65/10 Planområde Antagen av byggnadsnämnden 2010-10-21 Laga kraft

Läs mer

Detaljplan för del av Broby 9:132, Panelvägen, Landsbro, Vetlanda kommun

Detaljplan för del av Broby 9:132, Panelvägen, Landsbro, Vetlanda kommun 2013-10-18 Reviderad 2013-11-18 Detaljplan för del av Broby 9:132, Panelvägen, Landsbro, Vetlanda kommun Planbeskrivning HANDLINGAR Planförslaget består av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser.

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Skarpnäcks gård (kontor och lager)

Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Skarpnäcks gård (kontor och lager) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2012-03-05 Handläggare: Anna Forsberg Tfn 08-580 275 28 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks

Läs mer

Planbesked för fastigheten Tranan 4

Planbesked för fastigheten Tranan 4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare 2017-09-04 KS 2017/0704 Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Tranan 4 Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att detaljplanearbete ska

Läs mer

Detaljplan för Lugnet 27, m.fl. Hallunda

Detaljplan för Lugnet 27, m.fl. Hallunda 2016-04-22 53-34 Detaljplan för Lugnet 27, m.fl. Hallunda PLANBESKRIVNING Flygfoto SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER: SBF/2015:293 BOTKYRKA KOMMUN 2 [7] Illustration på framsida är en situationsplan,

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun

Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun Lekebergs kommun Kommunstyrelsen Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun 1814-P23 18-FJU-93 18-FJU-123 Planområde 18-FJU-231 P 35 m Samråd:

Läs mer

Antagandehandling. Detaljplan för KVARTERET SKATTEBONDEN 1 M.M. i Alby, Botkyrka kommun. Planbeskrivning E 50-45

Antagandehandling. Detaljplan för KVARTERET SKATTEBONDEN 1 M.M. i Alby, Botkyrka kommun. Planbeskrivning E 50-45 Detaljplan för KVARTERET SKATTEBONDEN 1 M.M. i Alby, Botkyrka kommun Planbeskrivning Referens Jenny Borheim SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Birgitta Persson Fastighetsenheten, sbf

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antaget förslag Dnr 2005.248.214 PLANHANDLINGAR Plankarta med planbestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Detaljplan för Del av Örnen 7 i Klippans kommun, Skåne län Upprättad

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Per Anders Olsson 2012-11-05 SBN/2009:1503 Antagandehandling Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda inom stadsdelen Hagalund, upprättad

Läs mer

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (6) Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län ANTAGANDEHANDLING 2013-04-17 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (6) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANDATA

Läs mer

Bostäder utmed Oxledsvägen

Bostäder utmed Oxledsvägen 2008-03-18 rev. 2008-11-24 Handläggare Kristina Bodin Tel: 031-792 12 62 ANTAGANDEHANDLING Antagen av KF 27 januari 2009 Laga kraft 19 juli 2010 Diarienummer KS/2003:315 Detaljplan för Bostäder utmed Oxledsvägen

Läs mer

Plan- och genomförandebeskrivning

Plan- och genomförandebeskrivning Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för Rockebro 8:9 och del av Rockebro 8:2 i Sommens samhälle Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 244/12

Läs mer

PLANERAD UTBYGGNAD AV BEFINTLIG CENTRUMBEBYGGELSE

PLANERAD UTBYGGNAD AV BEFINTLIG CENTRUMBEBYGGELSE Koncept Sida 2013-09-20 1(5) TUMBA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN PLANERAD UTBYGGNAD AV BEFINTLIG CENTRUMBEBYGGELSE PM angående mark- och grundläggningsförhållanden Uppdrag 1830 ULF JOHNSON GEO AB Karlbergsvägen

Läs mer

Detaljplan för del av kv Siken, tomt nr 3, Gamla brandstation, Lidköpings kommun

Detaljplan för del av kv Siken, tomt nr 3, Gamla brandstation, Lidköpings kommun 317 Detaljplan för del av kv Siken, tomt nr 3, Gamla brandstation, Lidköpings kommun Angande SBN 2010-06-22 84 Laga kraft 2011-01-15 SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg 2 Originalkarta I format A2 3 PLANBESKRIVNING

Läs mer

DETALJPLAN FÖR TENNBRICKAN 2, HELENELUND. Laga kraft 2013-08-23 Dnr 2008/524 KS.203 Nr 628

DETALJPLAN FÖR TENNBRICKAN 2, HELENELUND. Laga kraft 2013-08-23 Dnr 2008/524 KS.203 Nr 628 DETALJPLAN FÖR TENNBRICKAN 2, HELENELUND Laga kraft 2013-08-23 Dnr 2008/524 KS.203 Nr 628 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 3 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Brunne 8:14

Detaljplan för fastigheten Brunne 8:14 Detaljplan för fastigheten Brunne 8:14 Gudmundrå församling Kramfors kommun Ändrad användning, från småindustri till bostäder och verksamhet Standardförfarande Dnr Mob-2017-1340 PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING. Utställningshandling. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING. Utställningshandling. tillhörande PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2012-09-25 2(10) HANDLINGAR Plankarta med

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för AGEN 24:11 Slingan Degerfors kommun, Örebro län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för AGEN 24:11 Slingan Degerfors kommun, Örebro län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för AGEN 24:11 Slingan Degerfors kommun, Örebro län upprättad 2014-05-20 KS 99-2013 Detaljplan för AGEN 24:11 Slingan Degerfors kommun, Örebro län Upprättad 2014-05-20 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Upphävande av del av L 17/43 Avstyckningsplan berörande fastigheten Lösen 5:4

Upphävande av del av L 17/43 Avstyckningsplan berörande fastigheten Lösen 5:4 Dnr: PLAN.2017.247 Granskningshandling 2017-09-01 Planbeskrivning Upphävande av del av L 17/43 Avstyckningsplan berörande fastigheten Lösen 5:4 Lösen socken, Karlskrona kommun 2 Vad är en detaljplan? Denna

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för E20 förbi Vårgårda

Planbeskrivning Detaljplan för E20 förbi Vårgårda Datum 2017-08-30 Diarienummer 2017-000326 1(8) Planbeskrivning Detaljplan för E20 förbi Vårgårda Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län PLANBESKR1VNING SAMRÅDSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län SAMRÅDSIIANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 2(5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PIANDATA Plankarta

Läs mer

GG-arkitekter i Piteå. Planbeskrivning. JAKOB-LARSAGÄRDAN 4 Skillnadsgatan. Detaljplan för. Utställningshandling. Arvidsjaurs kommun Norrbottens län.

GG-arkitekter i Piteå. Planbeskrivning. JAKOB-LARSAGÄRDAN 4 Skillnadsgatan. Detaljplan för. Utställningshandling. Arvidsjaurs kommun Norrbottens län. 1 GG-arkitekter i Piteå Planbeskrivning Utställningshandling Detaljplan för JAKOB-LARSAGÄRDAN 4 Skillnadsgatan Arvidsjaurs kommun Norrbottens län. Upprättat av GG-arkitekter i Piteå 1 2 JAKOB-LARSAGÄRDAN

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län Tillägg till planbeskrivning Antagande Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2016/00169 Datum: 2016-11-29 Handläggare: Anton Vikström, Tyréns AB Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret P Program för Väghyveln 10 i Södertälje. Upprättad SAMRÅDSHANDLING

Samhällsbyggnadskontoret P Program för Väghyveln 10 i Södertälje. Upprättad SAMRÅDSHANDLING Samhällsbyggnadskontoret PROGRAMHANDLING P 2010-01159-21 Program för Väghyveln 10 i Södertälje Upprättad 2011-08-11 SAMRÅDSHANDLING Program för Väghyveln 10 Programmets syfte och huvuddrag Programmet syftar

Läs mer

Planhandling. Detaljplan för Bergsviken Piteå kommun, Norrbottens län. Upprättad av: Arkitekthuset Monarken

Planhandling. Detaljplan för Bergsviken Piteå kommun, Norrbottens län. Upprättad av: Arkitekthuset Monarken Dnr. MBN 2011-0596 Version Plannr. V4 D2032 Planhandling Detaljplan för Bergsviken Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: Arkitekthuset Monarken Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webbadress

Läs mer

Antagen SBN , 97 Laga kraft SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg

Antagen SBN , 97 Laga kraft SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg 1084 Detaljplan för kvarteren Järnet och Malmen Tofta industriområde Antagen SBN 2010-09-07, 97 Laga kraft 2010-10-06 SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Detaljplan för kvarteren Järnet och Malmen Tofta industriområde,

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län 1(7) Datum: Diarienummer: 2013-08-13 2013/124 Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅDSHANDLING Detaljplanen har Upprättas: 2013-08-13 Antagits

Läs mer

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/71.318 0126K-15642 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Detaljplan för Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund PBL 2010:900

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling Datum 2013-10-14 1 (7) Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress

Läs mer

Kv. Krusmyntan, äldreboende vid Basilikagränd

Kv. Krusmyntan, äldreboende vid Basilikagränd Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Kv. Krusmyntan, äldreboende vid Basilikagränd Del av Näsby 4:1469 samt del av Basilikan 1

Läs mer

Detaljplan för Järven 1 och 2 m fl, Sveg

Detaljplan för Järven 1 och 2 m fl, Sveg Dollarstore Vattenskuret Vy mot Parkgatan från Sandvägen Detaljplan för Järven 1 och 2 m fl, Sveg HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN Upprättad 2011-10-17 Samråd 2011-10-17 Utställning 2011-12-08 Antagande

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING

GRANSKNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Skogsbo 32:115 och 32:116 Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2014-01-07. Ingalis Morfeldt Plan- och byggchef /Stadsarkitekt

Läs mer

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8 INNEHÅLL Syfte och inledning...4 Planändringens syfte...4 Bakgrund...4 Planprocessen efter samrådet...4 Planområdet...5 Planändringens avgränsnig...5 Markägoförhållanden...5 Nuvarande markanvändning...

Läs mer